• No results found

Patientsäkerhet och rätt vårdnivå vid akut sjukdom eller skada

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patientsäkerhet och rätt vårdnivå vid akut sjukdom eller skada"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Patientsäkerhet och rätt vårdnivå vid akut sjukdom eller skada

En kvantitativ observationsstudie på en akutmottagning

Författare: Handledare

Helena Johansson Åsa Muntlin Athlin

Jarita Rutkowski

Examinator:

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Lena Gunningberg Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

HT 2010

(2)

2

SAMMANFATTNING

År 2008 öppnades primärvårdsenheten Uppsala Närakut med målsättningen att avlasta Akademiska Sjukhusets akutmottagning. Två år senare ska verksamheten utvärderas för att se om den förväntade avlastningen på akutmottagningen infunnit sig.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienter söker vård för på akutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.

Metod. Studien var en kvantitativ, deskriptiv och prospektiv observationsstudie. Deltagarna i studien var de patienter som sökte vård på akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala under två veckor hösten 2010. Sammanlagt observerades 312 patienter.. Under observationen användes ett i förväg sammanställt protokoll för att dokumentera data.

Resultat. De sökorsaker som angivits av flest patienter (fler än 10) var andningsbesvär (n=18), bröstsmärta (n=30), buksmärta (n=42), extremitetssvullnad/värk (n=20), handled-/handskada (n=14), huvudvärk (n=15), neurologiska besvär (n=13), samt sårskada (n=13). Av de patienter som sökte akutmottagningen ansåg personalen att 21,2 % kunde ha sökt till Uppsala Närakut. Av de patienter som sökte vård var 15,6 % hänvisade till akutmottagningen från annan vårdinstans, resterande patienter (63,2%) bedömdes ha sökt på rätt vårdnivå.

Slutsats. Av de 307 patienter som deltog i studien bedömdes mer än en femtedel (21,2 %) kunnat ha sökt till Uppsala Närakut istället för att söka vård på akutmottagningen. Trots denna bedömning vidareremitterades enbart 14 % av det totala antalet patienter till Uppsala Närakut. De sökorsaker som mest frekvent bedömdes som mer lämpliga för Uppsala Närakut var fot-, hand- och knäskador.

Nyckelord. Närakut, vårdnivå, vårdkvalitet, patientsäkerhet, patientkategorier, akutmottagning

(3)

3

ABSTRACT

The emergency care unit Uppsala Närakut opened during the year 2008 with the aim to ease the workload of the emergency department of the University Hospital of Uppsala. Two years later, a study wais conducted to evaluate if the expected ease of workload has taken place.

Aim. The aim of this study was to investigate the reasons why patients choose to visit the

emergency department and how many of these patients could have turned to Uppsala Närakut, an emergency care unit with expanded opening hours, instead.

Method. The study had a quantitative, descriptive, observational and prospective design. The participants of the study where all patients that visited the emergency department at Uppsala University Hospital during 2 weeks in 2010 without a written referral. The study included a total of 312 patients. A protocol was prepared in advance and used to collect the data for the study.

Results. The most common reasons to visit the emergency department (n=> 10) were breathing problems (n=18), chest pain (n=30), abdominal pain (n=42), swelling/pain in an extremity (n=20), wrist/hand injury (n=14), headache (n=15), neurological symptoms (n=13) and wound injuries (n=13). According to the staff, 21,2 % of the 307 patients could have turned to Uppsala Närakut instead. A total of 15, 6% of the patients were referred to the emergency department from another care unit.

Conclusion. Out of the 307 patients that were included in the study, 21,2 % could have turned to Uppsala Närakut instead. Despite this, only 14% of these patients were referred to Uppsala

Närakut. The most common injuries when Uppsala Närakut was assessed as the appropriate level of care were; foot-, hand- and knee injuries.

Keywords. Primary Care Units, level of care, quality of care, patient security, patient categories.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION

Bakgrund 6

Triageklassificering 6

Rätt vårdnivå vid icke-akuta tillstånd 6

Orsaker att söka akut vid icke-akuta tillstånd 7

Patientsäkerhet och vidareremittering 8

Akademiska sjukhusets akutmottagning 9

Uppsala Närakut 9

Sjuksköterskan som primär bedömare av patientens tillstånd 10 Avlastning av Akademiska sjukhusets akutmottagning 11

Syfte 11

Frågeställningar 11

METOD

Design 11

Urval 11

Datainsamlingsmetod 12

Tillvägagångssätt 12

Bearbetning och analys 13

Etiska överväganden 14

RESULTAT

Orsaker till att patienter valde att söka vård på akutmottagningen 14

Tabell 1 15

Patienter som kunde ha sökt till Uppsala Närakut och personalens

motivering av sin bedömning 16

Figur 1 16

Sökorsaker som personal vid akutmottagningen ansåg vara mer

lämpliga för Uppsala Närakut 17

Tabell 2 17

(5)

5 DISKUSSION

Resultatdiskussion 17

Huvudresultat 17

Patientsäkerhet på rätt vårdnivå 18

Faktorer som påverkar patienters val av vårdnivå 18 Transportmöjligheter i relation till vidareremittering 19 Skillnader mellan olika sjuksköterskors bedömningar 20 Nurse practitioner – en yrkeskategori som utvecklar akutvården 20

Metoddiskussion 21

Klinisk implikation 22

Slutsats 22

REFERENSLISTA 23

Bilaga 1 – Protokoll för datainsamling

Bilaga 2 – Informationsanslag för patienterna på akutmottagningen Bilaga 3 – Informationsblad för akutmottagningens personal

(6)

6

INTRODUKTION

Antalet akutmottagningar som har öppet dygnet runt har i det närmaste halverats sedan år 1970.

Under samma period har både befolkningsmängden och medellivslängden har ökat. Inom

landstinget har antalet årsarbetare minskat med 78 000. Under dessa år har även möjligheterna att behandla sjukdomar och skador ökat. Den minskade personaltätheten i kombination med ökade kunskaper och mer avancerad och lättillgänglig medicinskteknisk utrustning har skapat ett behov av nya strategier för att öka patientflödet på akutmottagningar (Säfwenberg, 2008).

Triageklassificering

En metod för att förenkla patientflödet är att använda sig av så kallad triageklassificering. Triage används idag i allt större grad på landets akutmottagningar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) definierar i en av sina rapporter ordet ”triage” enligt följande:

”[…]att patienter på en akutmottagning systematiskt indelas i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, dvs hur snabbt patienten behöver tas om hand med hänsyn till sitt hälsotillstånd.”

Den bakomliggande orsaken till användandet av triageklassificering är att personalen på

akutmottagningen med några snabba bedömningar redan vid ankomstsamtalet kan klassificera hur akut patientens tillstånd är. Personalen kan sedan prioritera de olika patienterna efter triagegraden (SBU, 2010).

I de studier som omnämns i denna uppsats används ett flertal olika ord för att beskriva patienter som inte lider av akuta tillstånd, medan det på svenska inte finns något vedertaget begrepp för denna grupp av patienter. Författarna till denna uppsats valde att använda begreppet ”icke-akuta”

för att beskriva de patienter som hade den lägsta graden av triageklassificiering (SBU, 2010) och därmed räknades vara de minst akuta patienterna.

Rätt vårdnivå vid icke-akuta tillstånd

En viktig aspekt som belystes i ett flertal internationella studier var att patienter som inte led av akuta besvär sökte till rätt vårdnivå (Schull, Kiss, & Szalai, 2007; Sempere-Selva, Pieró, Sendra- Pina, & Martinez-Espin, 2001). Enligt Sjukvårdsrådgivningen (Freilich, 2010) ska vårdcentralerna och övrig primärvård vara förstahandsalternativet då en patient söker vård i Sverige. Internationella studier tyder dock på att även om denna information om var den vårdsökande bör vända sig finns tillgänglig valde många patienter, som räknades som icke-akuta, att söka vård på akutmottagningen

(7)

7

(Schull et al, 2007; Tranquada, Denninghoff, King, Davis, & Rosen, 2010; Sempere-Selva et al, 2001).

Orsaker att söka akut vid icke-akuta tillstånd

Ett flertal studier har genomförts i syfte att undersöka orsakerna till att många patienter väljer att söka på akutmottagningen istället för att i första hand vända sig till primärvården vid icke-akuta besvär.

En av de studier som fokuserat på orsaker till att patienter söker akutmottagningen för icke-akuta var en amerikansk intervjustudie (Howard, Davis, Anderson, Cherry, Koller, & Shelton, 2005).

Författarna fann bland de 31 patienter de intervjuade tre återkommande motiv bland de skäl som patienterna uppgav till att de valt att söka vård på akutmottagningen trots att deras tillstånd inte var akuta. Dessa tre motiv utgjordes av (1) att de inte kunnat få en tid hos sin husläkare (2) att de av personalen (inte läkaren) på vårdcentralen blivit remitterade till akutmottagningen samt (3) att de upplevde att det tog dem mindre tid att gå direkt till akutmottagningen än att först gå till husläkaren bara för att sedan bli hänvisad till akuten. Studien visade på vikten av att kunna erbjuda patienten adekvat primärvård inom en rimlig tidsram (Howard et al., 2005).

Liknande fynd gjordes i en kvantitativ studie med syfte att undersöka om patienter som var skrivna hos en husläkare sökte vård för icke-akuta tillstånd lika ofta som de patienter som saknade fast husläkare (Tranquada et al, 2010).. Resultaten visade att 70,4% av de icke-akuta patienter som deltog i studien var skrivna hos en husläkare och att 38,1% av dessa hade försökt kontakta sin husläkare innan de sökte vård på akutmottagningen. Av dessa 38,1% hade 62,8% varken pratat med eller träffat sin läkare trots att de försökt kontakta honom/henne. Författarna menar att studiens resultat tydde på att det inte var bristen på en fast husläkare som ledde till att patienter valde att söka akutmottagningen vid icke-akuta tillstånd (Tranquada et al, 2010). Att en stor del av de icke- akuta patienterna utan framgång försökt kontakta primärvården överrensstämmer med resultaten från en annan amerikansk studie (Rust, Ye, Baltrus, Daniels, Adesunloye, & Fryer, 2008). Denna studie fann också ytterligare två skäl att icke-akuta patienter sökte vård på akutmottagningen, nämligen att de (1) fått vänta för länge i väntrummet hos husläkaren samt (2) inte hade transportmöjlighet.

Även en fransk studie baserad på enkäter från 85 icke-akuta patienter som sökt akutmottagningen visar på de olika orsaker patienterna hade för att söka akut. De främsta orsakerna var (1) svårighet att få en tid med en allmänläkare (2) smärtupplevelse (3) tillgången till olika medicinska tjänster, så som labratorieprover, röntgen och läkemedelsförskrivning (Gentile, Vignally, Durand, Gainotti,

(8)

8 Sambuc, & Gerbeaux, 2010).

Andra orsaker att söka akutmottagningen kunde hos vissa icke-akuta patienter vara en okunskap om var de, förutom på akutmottagningen, fanns möjlighet att få vård för sitt aktuella tillstånd (Carret, Fassa, & Kawachi, 2007; Koziol-McLain, Price, Weiss, Quinn, & Honigman, 2000; Northington, Brice, & Zou, 2005). En känsla av bristande förtroende för primärvården, dess personal eller tidigare dåliga erfarenheter av primärvården kunde ibland vara ett skäl till att patienter valde att söka till akutmottagningen (Northington et al., 2005; Sempere-Selva et al, 2001; Sarver, Cydulka, &

Baker, 2002; Han, Ospina, Blitz, Strome, & Rowe, 2007).

En viktig faktor i valet av vårdnivå visade sig i en studie vara patienternas transportmöjligheter (Rust et al., 2008). Författarna uppfattade att de patienter som saknade egna transportmöjligheter i lägre grad var villiga att bli vidareremitterade till en primärvårdsenhet om denna inte låg i direkt anslutning till akutmottagningen. Medan Sempere-Selva et al (2001) noterade i sin studie att de patienter som hade tillgång till egen transport var mer villiga att bli remitterade till

öppenvårdsenheter.

De skäl som huvudsakligen angavs av deltagarna i studierna var sammanfattningsvis;

(1) upplevda svårigheter att komma i kontakt med primärvården för att boka in ett besök

(2) bristande tillit till primärvårdens vårdkvalitet, personal och/eller medicinsktekniska resurser (3) begränsade öppettider hos primärvården

(4) upplevelse av att de inte kände till vilken annan vårdinstans, förutom akutmottagningen, de skulle vända sig i sitt aktuella tillstånd

Patientsäkerhet och vidareremittering

I Sverige har akutmottagningarna inte rätt att neka en patient vård även om inskrivande personal anser att patienten kunde ha sökt till primärvården för sina aktuella besvär. Däremot kan patienten rekommenderas att söka på annan vårdinstans (Rinder, 2006). Studier visar olika siffror på hur många av de ickeakuta patienterna som är villiga att bli vidareremitterade, i en av dessa studier var 68% beredda att acceptera en vidareremiss till en närbelägen primärvårdsmottagning med jourtider.

Denna studie visade även patienters villighet att bli vidareremitterade är dock beroende av flera olika faktorer, däribland patienternas sociodemografi och geografisk närhet till

primärvårdsmottagningar (Gentile et al, 2010). Även mottagningens öppettider var viktiga vad gällde patienternas villighet att remitteras vidare (Gentile et al., 2010) (Tranquada et al, 2010) (Carret et al, 2007).

(9)

9

Patienter som lämnar akutmottagningen utan att ha träffat läkare

Det har framkommit att långa väntetider på akutmottagningen ökar sannolikheten att patienter väljer att avvika innan de träffat en läkare, således hotas patientsäkerheten. Moshin et al (2005) granskade av vilka skäl patienter valde att lämna akutmottagningen utan att ha träffat en läkare. De som lämnade akutmottagningen utan att ha träffat läkare hade ofta blivit tilldelade den minst akuta triagegraderingen och hade således den längsta väntetiden av alla akutpatienter (Moshin et al., 2005). Författarna till denna studie fann att 39,4% av dessa patienter upplevde ilska över sin upplevelse på akutmottagningen samt att endast 12,7% av patienterna uppsökte akutmottagningen igen inom 7 dagar. Studien visade tydligt vikten av kortare väntetider på akutmottagningen för att minska risken för att patienter lämnar mottagningen utan att ha träffat läkare. De två sistnämnda resultaten styrktes av flera andra studier på området (Vieth et al., 2006; Prah Ruger, Richter, Spitznagel, & Lewis, 2004). Resultatet från Moshin et al (2005 & 2007) synliggjorde även vikten av en korrekt triagebedömning, då triagebedömningen hade ett klart samband med väntetidens längd.

Akademiska Sjukhusets akutmottagning

På Akademiska Sjukhuset i Uppsala är arbetsbelastningen hög (opublicerat material). Sjukhusets akutmottagning hade år 2009 i snitt 150 inskrivna patienter per dygn (Hallén, 2010).

Akutmottagningen tar emot patienter med akut sjukdom eller skada som är 15 år och äldre. För patienter med akuta besvär gällande infektion, gynekologi samt psykisk ohälsa finns särskilda akutmottagningar dit dessa patienter i första hand bör vända sig (Engström, 2010). Under 2006 var antalet besökare per 1000 invånare högre än genomsnittet för akutmottagningar på storsjukhus i Sverige, men lägre än genomsnittet generellt (Friberg, 2010).

Uppsala Närakut

Uppsala Närakut öppnade 2008 med målsättningen att avlasta Akademiska sjukhusets

akutmottagningar och ge patienterna en ökad vårdtillgänglighet (opublicerat material). Det privata vårdföretaget Proxima AB driver Uppsala Närakut på uppdrag av Landstinget i Uppsala län (Carles, 2010). En målsättning med öppnandet av Uppsala Närakut var att patienterna skulle komma till rätt vårdnivå då de sökte akut sjukvård, då akutmottagningen på Akademiska sjukhuset hade en allt för stor arbetsbelastning (opublicerat material). Från och med maj 2010 har Uppsala Närakut också en ortopedakut där akuta hand-/handledsskador och fot-/fotledsskador kan undersökas, röntgas och behandlas (Elfsö, 2010). Uppsala Närakut är beläget en dryg kilometer från Akademiska sjukhusets akutmottagning.

(10)

10

Sjuksköterskan som primär bedömare av patientens tillstånd

På Uppsala Närakut har ledningen valt att arbeta med patientflödet på ett sätt som är ovanligt i Sverige. Proxima använder sjuksköterskor som primära bedömare av patienternas tillstånd.

Patienterna får träffa en sjuksköterska för en första bedömning och i vissa fall även få behandling, i de fall då denne bedömer att ingen läkare behöver undersöka patienten. Detta är ett arbetssätt som framför allt är vanligt i de länder där nurse practitioner finns som en etablerad yrkeskategori

(Cooper, Lindsay, Kinn, & Swann, 2002). Nurse practitioner är en yrkeskategori som saknar svensk motsvarighet men som kan översättas ungefärligt till ”sjuksköterska med avancerad

specialkompetens” (Å. Muntlin Athlin, medicine doktor, 23 november 2010).

I studier utförda i Storbritannien och Kanada har effekten av nurse practitioner som primär bedömare utvärderats. En av dessa studier (Cooper et al., 2002) har gjorts med syfte att utveckla metoder och redskap som kan användas för att mäta kvaliteten av nurse practitioners arbete på akutmottagningarna. De patienter som deltog i studien hade specifika mindre skador och valdes slumpmässigt ut att bli omhändertagna av nurse practitioner eller läkare, som ställde diagnos, gav behandling, remitterade vidare till annan vårdinstans eller skrev ut patienterna. Båda

patientgrupperna uttryckte belåtenhet med den nivå av vård de mottog av sina respektive

vårdgivare, emellertid framkom det att de patienter som fick träffa nurse practitioners var de som var mest tillfredsställda. Det framkom också att de patienter som blev omhändertagna av nurse practitioner upplevde att det var lättare att samtala om sina besvär samt att de gavs tillräcklig information som sitt tillstånd (Cooper et al., 2002). Detta resultat styrktes av en studie av Sandhu et al (2009) som också fann en högre tillfredsställelse hos de patienter som omhändertogs av nurse practitioners jämför mot de patienter som omhändertogs av läkare. Denna studie fann även att båda yrkesgruppernas konsultationer tog lika lång tid, nurse practitioners lade däremot mer fokus på patientundervisning och rådgivning (Sandhu, Dale, Stallard, Crouch, & Glucksman, 2009).

Vårdkvaliteten och kostnadseffektiviteten vid bedömning och åtgärder utförda av en nurse practitioner på en öppenvårdsklinik har också undersökts av Sakr, Kendall, Angus, Saunders, Nicholl &Wardrope (2003). Dit sökte patienter med mindre skador och lindrigare tillstånd.

Resultatet i studien visade att en klinik av detta slag kan erbjuda en säker och effektiv vård när det handlar om mindre skador och lindrigare tillstånd. Dock fann författarna att dessa kliniker var mer kostsamma. Vidare såg man ett samband mellan ökad tillgång och ökad efterfrågan gällande öppenvårdens tjänster.

(11)

11 Avlastning av Akademiska sjukhusets akutmottagning

Oron att den ökade tillgängligheten på vård kan leda till en ökad efterfrågan blir aktuell i samband med en pågående utvärdering av Uppsala Närakut. Den avlastning på Akademiska sjukhusets akutmottagning som förväntades i samband med öppningen av denna primärvårdsinstans tycks inte ha infunnit sig. En forskningssatsning har nu inletts med målet att utreda varför den förväntade avlastningen på akutmottagningen inte har skett. Som ett led i denna satsning undersöks vilka patienter som söker vård på Akademiska sjukhusets akutmottagningar och om dessa patienter istället kunde ha sökt till Uppsala Närakut (opublicerat material). Författarnas uppsats är en del av ovanstående utvärdering och syftar till att granska vilka patienter som söker till akutmottagningen, sökorsaker samt hur stor del av dessa som kunde ha sökt till Uppsala Närakut.

Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna sökte vård för på

akutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.

Ett ytterligare syfte var att undersöka hur inskrivande personal på akutmottagningen motiverade sin bedömning i de fall de ansåg att patienten kunde ha sökt vård på Uppsala Närakut.

Frågeställningar

1. Av vilka orsaker söker patienter akutmottagningen?

2. I vilken omfattning anser personalen på akutmottagningen att Uppsala Närakut kunde varit ett alternativ för patienterna och vad är personalens motivering till detta beslut?

3. Vid vilka sökorsaker anser personalen på akutmottagningen att Uppsala Närakut varit ett bättre alternativ för patienterna?

METOD

Design

Studien hade en kvantitativ, deskriptiv och prospektiv design.

Urval

Deltagarna i studien var de patienter som sökte vård på akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala under två veckor hösten 2010. Samtliga patienter som sökte vård på akutmottagningen utan remiss under författarnas datainsamlingstillfällen deltog i studien. Sammanlagt observerades

(12)

12

312 patienter, varav 5 patienter blev bortfall. Bortfallet berodde på att fullständiga data om dessa 5 patienter inte kunde samlas in, varför författarna valde att exkludera dessa patienter från studien.

Patienter som exkluderades ur studien var de som sökte via remiss från annan vårdinstans samt de som kom till akutmottagningen med ambulanstransport, då dessa patienter inte fattat ett aktivt beslut om var de sökte vård.

Av de patienter som deltog i studien var 46% män och 54% kvinnor. Medelåldern på deltagarna var 45,5 år. Inskrivande personal var i samtliga fall, utom vid fyra inskrivningar, sjuksköterska. I de fyra fall där inskrivande personal inte var sjuksköterska var det en undersköterska som skrev in patienterna.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen skedde genom observation av ankomstsamtal på akutmottagningens reception samt nedtecknande av data i ett tidigare färdigställt formulär utformat för den större studie som denna studie ingår i (bilaga 1).

Det formulär som användes under datainsamlingen innehöll följande variabler; veckodag, klockslag, födelseår, sökorsak, vilken vårdnivå som var aktuell, om patienten kunde ha sökt till Närakuten i stället för akutmottagningen och i de fall då svaret blev ja motiverades detta och motiveringen kategoriserades. Slutligen användes variabeln vilken yrkeskategori som utförde ankomstsamtalen.

Tillvägagångssätt

Författarna observerade ankomstsamtal i akutmottagningens reception. Författarna delade upp de tänkta observationstillfällena mellan sig och satt tillsammans med inskrivande personal bakom mottagningsluckan i receptionen. Observatören deltog inte i inskrivningssamtalet utan intog en observerande roll. Under observationstillfällena bar författarna namnbrickor där det tydligt framgick att de var studiepersonal.

Ett anslag om studien placerades väl synligt i akutmottagningens väntrum. Anslaget innehöll tydlig information om studiens syfte, deltagandet, sekretess samt kontaktuppgifter (se bilaga 2).

Akutmottagningens personal informerades om studien både muntligt på arbetsplatsträff, via informationsblad i avdelningens nyhetspärm (se bilaga 3) samt via e-post.

Insamling av data skedde under stora delar av Uppsala Närakuts öppettider, klockan 07.00-23.00

(13)

13

under alla veckans dagar, då studien avsåg att undersöka om patienterna kunde ha sökt dit istället för till akutmottagningen. Eftersom vidareremittering från akutmottagningen till Uppsala Närakut enligt uppgift vanligtvis inte sker efter klockan 22.00 skedde ingen datainsamling efter detta klockslag. Likaså är belastningen på akutmottagningen oftast låg under morgonens första timmar, således valde författarna att fokusera datainsamlingen till övriga ovanstående tider, företrädesvis efter klockan 10.00. Utav de 14 dagar som datainsamlingsperioden varade befann sig studiens författare på plats för att samla in data 12 dagar.

Relevant data nedtecknades i ett tidigare utarbetat formulär (se Bilaga 1). Då patienten lämnat receptionen tillfrågades inskrivande personal om patienten istället för att ha sökt vård på

akutmottagningen hade kunnat söka till Uppsala Närakut, om ja, ombads personalen motivera denna bedömning.

Författarna har valt att kategorisera patienternas tillstånd utifrån den lista med sökorsaker som används av personalen på akutmottagningen. Denna lista innehåller 84 olika sökorsaker, varav 54 användes under datainsamlingstillfällena.

Bearbetning och analys

Data matades in i PASW Statistics Data Editor. Studievariablerna definierades och matades in i en datamatris innehållande följande variabler:

- Veckodag

- Tidpunkt för ankomstsamtal - Kön

- Födelseår - Sökorsak

- Om patienten blev inskriven på akutmottagningen eller hänvisades till Närakuten eller annan vårdinstans

- Om personalen bedömde att patienten kunnat söka på Närakuten för sitt aktuella tillstånd - I de fall då personalen anser att patienten kunnat söka på närakuten, hur motiverades

detta?

- Inskrivande personals yrkeskategori

Datamatrisen användes för analys av studievariablerna. I detta arbete användes deskriptiv statistik

(14)

14

detta för att tydliggöra de resultat som presenteras i löpande texy, figurer och tabeller (Polit, 2010).

Etiska överväganden

Ansökan till Etikprövningsnämnden är inskickad och godkänd, diarenummer 2010/169.

Verksamhetschefen på akutmottagningen har godkänt studien. Information om studien gavs i form av ett anslag som sattes upp på väggen i akutmottagningens väntrum (se bilaga 2 ). Information till berörd personal gavs muntligt samt per e-post (se bilaga 3). I informationen framgick det att

deltagandet är frivilligt, kunde avbrytas samt att alla uppgifter behandlades konfidentiellt. Dessutom informerades patienterna om att de var anonyma, enbart ålder och kön nedtecknades. Gällande personalen nedtecknades enbart deras yrkeskategori. Studiens författare var medvetna om att ytterligare en persons närvaro vid inskrivningen kunde upplevas som en inskränkning av patientens integritet. Författarna deltog inte i samtalet med patienten. Denna aspekt ansåg författarna dock ej vara en tillräcklig orsak till att studien inte skulle genomföras. Detta bekräftades av

Etikprövningsnämndens godkännande av studien.

RESULTAT

Orsaker till att patienter valde att söka vård på akutmottagningen

De sökorsaker som patienterna på akutmottagningen uppgav varierade i hög grad. Av de 84 sökorsaker som används för kategorisering på akutmottagningen användes under

datainsamlingsperioden 54 av dessa. Flera av sökorsakerna representerades endast av enstaka patienter, medan andra var frekvent återkommande. Exempel på sökorsaker med ett fåtal patienter var tillexempel elektrisk skada, brännskada och avvikande lab.

(15)

15

I tabell 1 presenteras de olika sökorsakerna bland de patienter som inkluderats i studien. De siffror som redovisas i tabellen nedan innefattar de sökorsaker som 5 eller fler patienter sökte till

akutmottagningen för.

Tabell 1 De vanligaste sökorsakerna på akutmottagningen

Sökorsak Antal

Allmän svaghet 5

Andningsbesvär 18

Bröstsmärta 30

Buksmärta 42

Extremitetssvullnad/värk 20 Fotled-/fotskada 7

Genitala besvär 5

Handled-/handskada 14

Huvudvärk 15

Knäskada 8

Neurologiska besvär 13

Ryggvärk 7

Rytmrubbning 8

Svimning 5

Sårinfektion 5

Sårskada 13

Trauma 5

Urinvägsbesvär 6

Yrsel 8

Ändtarmsbesvär 7

Ögonskada/synpåverkan 5

De sökorsaker som angivits av flest patienter (fler än 10) var andningsbesvär (n=18), bröstsmärta (n=30), buksmärta (n=42), extremitetssvullnad/värk (n=20), handled-/handskada (n=14), huvudvärk (n=15), neurologiska besvär (n=13), samt sårskada (n=13).

(16)

16

Patienter som kunde ha sökt till Uppsala Närakut och personalens motivering av sin bedömning

Figur 1. Andelar av patienterna som inskrivande personal ansåg kunde sökt till Uppsala Närakut.

Trots att 21,2 % ansågs kunna söka till Uppsala Närakut var det enbart 14 % av studiens deltagare som blev remitterade till Uppsala Närakut. Förutom remittering till Uppsala Närakut blev 6,2 % av deltagarna remitterade till annan vårdinstans. Av de patienter som sökte vård på akutmottagningen var 15,6 % hänvisade till akutmottagningen från en annan vårdinstans. Total bedömdes 63,2% ha sökt på rätt vårdnivå.

Av det totala antalet deltagare i studien (n=307) ansåg personalen att 28 patienter inte sökt på rätt vårdnivå, 31 patienter ansågs inte vara akut sjuka, 4 patienter led av långvariga besvär och kunde därmed sökt vård hos primärvården, 3 patienter hade påbörjad kontakt på vårdcentral och 2 patienter borde av annan anledning inte ha sökt till akutmottagningen. Av dessa två patienter hade den ena akuta psykiska besvär medan den andra borde ha undersökts av läkare på rättsmedicin, då patienten önskade dokumentation på sina skador efter en misshandel. Av de tre patienter som hade påbörjad kontakt på vårdcentralen uppgav samtliga att de inte kunde vänta på sin inbokade tid.

(17)

17

Sökorsaker som personal vid akutmottagningen ansåg vara mer lämpliga för Uppsala Närakut

De sökorsaker som flest patienter som kunde ha sökt till Uppsala Närakut sökte vård för var fotled- /fotskada (n=7), handled-/handskada (n=6), knäskada (n=6) samt sårskada (n=7).

Tabell 2 De nio sökorsakerna där inskrivande personal flest gånger bedömt att Närakuten hade varit en bättre vårdnivå.

Sökorsak Antal som kunde sökt Uppsala Närakut

Antal som sökt på rätt vårdnivå

Andningsbesvär 3 14

Buksmärta 3 32

Extremitetssvullnad /värk

4 10

Fotled-/fotskada 7 0

Handled- /handskada

6 7

Huvudvärk 3 9

Knäskada 6 2

Sårskada 7 6

Ändtarmsbesvär 3 2

DISKUSSION

Resultatdiskussion Huvudresultat

Av de patienter som sökte vård på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset under datainsamlingsperioden bedömde inskrivande personal att 21,2 % hade kunnat söka vård på Uppsala Närakut eller annan primärvårdsinstans i sitt aktuella tillstånd. Trots detta var det enbart 14 % av samtliga deltagare som remitterades till Uppsala Närakut. De främsta skälen till att patienter sökte vård på akutmottagningen var buksmärta (13,7%), bröstsmärta (9,8%),

(18)

18

extremitetssvullnad/värk (6,5%) och andningsbesvär (5,9%). De sökorsaker som flest patienter som kunde ha sökt till Uppsala Närakut sökte vård för var fotled-/fotskada (n=7), handled-/handskada (n=6), knäskada (n=6) samt sårskada (n=7).

Patientsäkerhet på rätt vårdnivå

I Hälso- och sjukvårdslagstiftningen uttrycker Socialstyrelsen (2006) tydligt vikten av att alla patienter som söker vård bör få detta omgående;

”Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd.”

För att sjukvården ska kunna tillgodose patienternas behov av en patientsäker vård inom rimlig tid behövs tillräcklig information till allmänheten om vårdinstansernas olika verksamhetsområden.

Detta för att öka sannolikheten att patienter söker till vårdnivå. Att fler patienter som inte är akut sjuka söker vård hos primärvården skulle kunna leda till en avlastning av de redan överbelastade akutmottagningarna och således minska väntetiden för vård för de akut sjuka (opublicerat material).

Faktorer som påverkar patienters val av vårdnivå

Sedan maj 2010 finns en ortopedakut på Uppsala Närakut dit alla patienter med akuta handleds- och fotledsskador kan söka vård. Ortopedakuten tillhandahåller vid dessa skador undersökning, röntgen och behandling (Proxima, 2010). Vid datainsamlingstillfället hade ortopedakuten vid Uppsala Närakut varit öppen i sex månader, dock fann författarna att många patienter inte kände till dess existens. Av de patienter som enligt bedömning av inskrivande personal på akutmottagningen kunde ha sökt vård på Uppsala Närakut var sökorsaken i de flesta fall handleds-, fotleds- eller knäskada.

Författarna observerade vid ett flertal tillfällen att patienterna tvivlade på tillgången på utrustning och kompetens gällande behandling och diagnosticering av ortopediska åkommor på Uppsala Närakut. Detta trots att ett anslag om ortopedakuten fanns uppsatt på akutmottagningens entré.

Information rörande ortopedmottagningen på Uppsala Närakut fanns att tillgå på både Uppsala Närakuts och akutmottagningens hemsida (Proxima, 2010; Engström, 2010). Författarna efterlyser därför ytterligare information till allmänheten genom fler mediekanaler som förslagsvis TV- och radioreklam.

Att information om var patienter kan vända sig vid olika tillstånd inte alltid når fram till allmänheten är något som uppmärksammats i flera av de studier som omnämnts i inledningen (Carret, Fassa, & Kawachi, 2007; Koziol-McLain, Price, Weiss, Quinn, & Honigman, 2000;

Northington, Brice, & Zou, 2005). Dessutom tycks bristande tilltro till primärvårdens tillgång på utrustning samt kompetens inte vara unik för deltagarna i denna studie, utan återkommer även i

(19)

19

internationella studier (Northington et al., 2005; Sempere-Selva et al, 2001; Sarver, Cydulka, &

Baker, 2002; Han, Ospina, Blitz, Strome, & Rowe, 2007). Dock har studier som belyser hur allmänheten bäst informeras om olika vårdinstanser inte funnits att tillgå. Vidare forskning kring detta område är något författarna efterlyser.

Transportmöjligheter i relation till vidareremittering

Författarna observerade vid flera tillfällen att patienter blev inskrivna på akutmottagningen efter att de inför inskrivande personal bestämt hävdat att de inte hade möjlighet att förflytta sig till Uppsala Närakut trots att det skulle innebära en kortare väntetid och en mer passande vårdnivå. Svårighet att transportera sig till en primärvårdsenhet är i vissa fall en avgörande faktor för de vårdsökande patienterna, vilket även framkommit i tidigare studier (Rust et al., 2008; Sempere-Selva et al., 2001). Flera studier visar på att patienternas villighet att bli vidareremitterade till primärvårdens akuttider till stor del beror på om primärvårdsenheten de remitteras till är belägen nära

akutmottagningen (Gentile et al., 2010; Sempere-Selva et al., 2001). Detta kan vara en orsak till att en stor del av de patienter som sökte till akutmottagningen med besvär som personalen bedömde som icke-akuta trots allt blev inskrivna på akutmottagningen. Att tillgängligheten, både tidsmässigt och på primärvårdens tjänster, är avgörande för icke-akuta patienters val av vårdnivå är något som flertalet studier bekräftat (Rust et al., 2008; Sempere-Selva et al., 2001; Sarver et al., 2002; Gentile et al., 2010; Tranquada et al., 2010).

Ett antal studier visar att en stor del av de icke-akuta patienter som väljer att söka vård på

akutmottagningen tycks inte veta var de annars skulle kunna få vård för sitt aktuella tillstånd (Carret et al., 2007; Han et al., 2007; Koziol-McLain et al., 2000; Afilalo et al., 2004; Northington et al., 2005). Författarna till denna uppsats noterade att flera av patienterna i denna studie uttryckte liknande ovisshet om vad de hade för alternativ då de sökte vård. Ett flertal patienter kände inte till Uppsala Närakut, eller hade bara hört namnet. Ett antal patienter uttryckte osäkerhet gällande vårdens resurser och kvalitet på Uppsala Närakut. Exempel på funderingar var om Uppsala Närakut hade tillgång till läkare eller röntgenutrustning. Dessa funderingar återfinns hos patienter i ett antal studier som granskat icke-akuta patienters skäl att söka vård på akutmottagningen (Sempere-Selva et al., 2001; Northington et al., 2005; Sarver et al., 2002; Han et al., 2007).

Frekvensen på antalet icke-akuta patienter som skrevs in på akutmottagningen ökade under de tider då arbetsbelastningen var låg. Författarna menar att fler patienter i dessa fall möjligen kunde ha vidareremitterats till Uppsala Närakut. Möjligen valde personalen att skriva in fler patienter oavsett sökorsak med tanke på att väntetiden inte var så lång. En annan anledning till detta skulle kunna vara avståndet mellan akutmottagningen och Uppsala Närakut.

(20)

20

Fem av de 307 patienter som deltog i den studie som ligger till grund för denna uppsats uppgav att de hade en påbörjad kontakt med primärvården för sitt aktuella tillstånd men ansåg att de inte hade möjlighet att vänta på sitt inbokade läkarbesök. Att för långa väntetider för att få ett läkarbesök hos primärvården leder till att vissa av primärvårdens patienter känner sig tvingade att söka vård på akutmottagningen är någonting som påvisats i flera studier (Gentile et al., 2010; Rust et al., 2008;

Sarver et al., 2002; Howard et al., 2005).

Skillnader mellan olika sjuksköterskors bedömningar

En faktor som möjligen kan ha påverkat resultatet gällande frågeställningen om huruvida

patienterna hade kunnat söka vård på Uppsala Närakut var inskrivande personals olika bedömningar av patienterna. Vissa i personalen skrev in patienterna oavsett besvär och föreslog inte Uppsala Närakut som ett alternativ. Andra i personalen föreslog alltid Uppsala Närakut i de fall då de bedömde att akutmottagningen inte var rätt vårdnivå. Under den period då datainsamlingen pågick skedde också omorganisering av verksamheten på akutmottagningen. Detta ledde till att flera av de inskrivande sjuksköterskorna befann sig på en ny position på arbetsplatsen då de bemannade inskrivningsdisken. Ett antal av sjuksköterskorna som genomförde inskrivningarna hade enbart några dagars erfarenhet av just detta arbetsmoment medan några sjuksköterskor hade lång erfarenhet av inskrivningar. Att inskrivning var ett nytt arbetsmoment för ett antal av sjuksköterskorna kan ha påverkat deras bedömningar av patienterna. Författarna menar att utbildning för sjuksköterskor gällande hur man utför primära bedömningar samt hur ett

inskrivningssamtal bör gå till är av stor vikt i syfte att minska belastningen på akutmottagningar.

Nurse practitioner – en yrkeskategori som utvecklar akutvården

I de studier som författarna tagit del av har nurse practitioners roll som primär bedömare av

patienternas tillstånd i flera fall förbättrat patientflödet avsevärt (Cooper et al., 2002; Sandhu et al., 2009; Sakr et al., 2003). Dock är nurse practitioner en yrkeskategori med en mycket avancerad specialitet (Cooper et al., 2002) vars motsvarighet saknas i Sverige. Förutom en primär bedömning kan en nurse practitioner undersöka och i många fall behandla patienter som söker akut hos en primärvårdsinstans, vilket ytterligare förbättrar flödet av patienter (Cooper et al., 2002). Då svenska sjuksköterskor inte har tillgång till specialistutbildningen för nurse practitioner. Författarna till denna uppsats önskar se forskning kring avancerad specialistutbildning för de sjuksköterskor som utför ankomstsamtal med de patienter som söker akut vård i Sverige.

Författarnas uppsats är en del av en större studie (opublicerat material) med samma syfte som denna uppsats. Således pågår vidare undersökningar inom området, det vill säga avlastning av

(21)

21

akutmottagningar med hjälp av adekvat nyttjande av primärvård. I denna studie fann författarna att primärvården, i detta fall Uppsala Närakut, hade kunnat utnyttjas bättre av de vårdsökande, vilket kunnat minska trycket på Akademiska sjukhusets akutmottagning.

Författarna ser dock ett behov av ytterligare studier utförda i Sverige, då evidens från just Sverige är mycket begränsad inom området.

Metoddiskussion

Denna uppsats byggde på datainsamling genom observation. Detta är relativt ovanligt bland kvantitativa studier då användning av registerdata är betydligt vanligare (Polit, 2010).

Observationen har lett till att författarna har kunnat få en tydligare bild av den första bedömning som utförs på akutmottagningen genom att observera personal, patienter och situation. Många av de resultat som presenterats i denna uppsats hade inte framkommit om författarna inte själva hade observerat inskrivningarna. Att få en tydlig bild av varför patienter väljer att söka vård på akutmottagningen kräver en överblick som ibland inte kan åstadkommas om studiepersonal inte deltar i själva inskrivningssituationen.

Att arbeta med observation som metod har varit av stort värde för studiens resultat. Denna

datainsamlingsmetod har gjort det möjligt för författarna att observera faktorer som inte nedtecknats på protokollet och som inte heller kan ses i verksamhetens dokumentation av patientflöde. Ett exempel på den typen av observation var att flera patienter skrevs in på akutmottagningen trots att de enligt personalen borde ha sökt vård på Uppsala Närakut. Författarna har dessutom kunnat följa med i inskrivande personals resonemang då de motiverade varför patienter hade kunnat eller inte hade kunnat söka till Uppsala Närakut.

Författarna valde att koncentrera tiden för datainsamling mellan klockan 10.00 och 22.00, dock var Uppsala Närakut öppen mellan klockan 07.00 och 23.00. Anledningen till detta var att personalen på akutmottagningen informerat författarna om att patientflödet före klockan 10.00 oftast var begränsat och arbetsbelastningen därför var lägre. Efter klockan 22.00 uppgav flera i personalen att de sällan eller aldrig vidareremitterade patienter till Uppsala Närakut med tanke på avståndet till denna vårdinstans. Med tanke på denna information menade författarna att valet att koncentrera tiden för datainsamling mellan klockan 10.00 och 22.00 inte bör ha påverkat resultatet i nämnvärd utsträckning.

Under analysen av insamlad data uppstod ett bortfall på 5 patienter, då författarna saknade

(22)

22

fullständiga data för dessa deltagare. Författarna bedömde att detta bortfall inte påverkade det slutgiltiga resultatet, dels på grund av den låga frekvensen av bortfall (n=5) i relation till det totala antalet deltagare (n=307), dels på grund av att de deltagare som föll bort sökte vård vid olika tidpunkter och för olika tillstånd.

Klinisk implikation

Om den andel patienter (21,2%) som kunde sökt vård på Uppsala Närakut faktiskt hade valt att söka dit hade detta kunna leda till en minskad arbetsbelastning för akutmottagningens personal.

Författarna efterlyser utökad information till allmänheten rörande primärvårdens, i vissa fall, utökade öppettider samt resurser. En annan aspekt som författarna anser vara av värde då målet är att minska belastningen på akutmottagningarna är att i ökad utsträckning vidareremittera icke-akuta patienter till primärvården, i de fall då detta bedöms vara ett alternativ.

I de fall som landstinget väljer att utöka öppettider och resurser på primärvårdsnivå i syfte att avlasta akutmottagningarna anser författarna att utvärdering av dess effekt är av största vikt. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är utvärdering nödvändigt för att säkerställa att den utökade tillgången på primärvård nyttjas som förväntat.

Slutsats

Av de 307 patienter som deltog i studien bedömdes mer än en femtedel (21,2 %) kunnat ha sökt till Uppsala Närakut istället för att söka vård på akutmottagningen. Trots denna bedömning

vidareremitterades enbart 14 % av det totala antalet patienter till Uppsala Närakut. De sökorsaker som mest frekvent bedömdes som mer lämpliga för Uppsala Närakut var fot-, hand- och knäskador.

Inskrivande personal på akutmottagningen hade varierande grad av erfarenhet av

inskrivningsarbetet och bedömningarna varierade beroende på vilken person som utförde inskrivningarna. Även frekvensen av vidareremitteringar varierade beroende på inskrivande personal.

(23)

23

REFERENSER

Afilalo, J., Marinovich, A., Afilalo, M., Colacone, A., Léger, R. & Unger, B. (2004). Nonurgent

Emergency Departmnt Patient Characteristics and Barriers to Primary Care. Academic Emergency Medicine , 11 (12), 1302-1308.

Backman, A.-S., Blomqvist, P., Lagerlund, M., Carlsson-Holm, E., & Adami, J. (2008). Characteristics of non-urgent patients. Cross-sectional study of emergency department and primary care patients.

Scandinavian Journal of Primary Health Care, 26, 181-187.

Blank, F. S., Li, H., Henneman, P. L., Smithline, H. A., Santoro, J. S. & Provost, D. (2005). A Descriptive Study of Heavy Emergency Department Users at an Academic Emergency Department Reveals Heavy ED Users Have Better Access to Care Than Average Users. Journal of Emergency Nursing , 31 (2), 139-143.

Bryne, G., Richardson, M., Brunsdon, J. & Patel, A. (2000). An evaluation of the care of patients with minor injuries in emergency settings. Accident and Emergency Nursing , 8, 101-109.

Carles, M. (29 Oktober 2010). För patient - Proxima AB. Hämtat den 1 December 2010 från: http://proxima.se/Uppsala-Narakut/-Uppsala-Narakut/

Carret, M. L., Fassa, A. G. & Kawachi, I. (2007). Demand for emergency health service: factors associated with inappropriate use. BMC Health Services Research , 7 (131).

Chan, B. T. & Ovens, H. J. (2002). Frequent users of emergency department - Do they also use family physicians' services? Canadian Family Physician , 48, 1654-1660.

Che-Hung Tsai, J., Liang, Y.-W. & Pearson, W. S. (2010). Utilization of Emergency Department in Patients With Non-urgent Medical Problems: Patient Preference and Emergency Department Convenience.

Journal of the Formosan Medial Association , 109 (7), 533-541.

Cooper, M. A., Lindsay, G. M., Kinn, S. & Swann, I. J. (2002). Evaluating Emergency Nurse Practitioner services: a randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing , 40 (6), 721-730.

Elfsö, R. (11 November 2010). Vad är ortopedakuten - Proxima AB. Hämtat den 20 November 2010 från:

http://proxima.se/sv/Uppsala-Narakut/-Uppsala-Narakut/Ortopedakut/

Engström, K. (11 Oktober 2010). Akutmottagningen - Akademiska sjukhuset. Hämtat den 20 Oktober 2010 från: http://www.akademiska.se/templates/page____25751.aspx

Ezra, D. G., Mellington, F., Cugnoni, H. & Westcott, M. (2005). Reliability of ophthalmic accident and emergency referrals: a new role for the emergency nurse practitioner? Emergency Medicine Journal , 22, 696-699.

Fernandes, C. M., Price, A. & Christenson, J. M. (1997). Does reduces length of stay decrease the number of emergency department patients who leave without seeing a physician? The Journal of Emergency Medicine , 15 (3), 397-399.

Freilich, J. (8 Januari 2010). Rättigheter och hjälpmedel. Hämtat den 23 november 2010 från:

http://1177.se/artikel.asp?CategoryID=37960&PreView=

Friberg, M. (30 September 2010). Statistik - Akademiska sjukhuset. Hämtat 20 oktober 2010 från:

(24)

24

http://www.akademiska.se/templates/page____35807.aspx

Gentile, S., Vignally, P., Durand, A.-C., Gainotti, S., Sambuc, R. & Gerbeaux, P. (2010). Nonurgent patients in the emergency department? A French formula to prevent misuse. BMC Health Services Research , 10 (66).

Hallén, H. (12 April 2010). Kort fakta 2009 - Akademiska sjukhuset. Hämtat 20 oktober 2010 från:

http://akademiska.se/templates/page____44205.aspx

Han, A., Ospina, M. B., Blitz, S., Strome, T. & Rowe, B. H. (2007). Patients presenting to the emergency department: the use of other health care services and reasons for presentation. Candinadian Journal of Emergency Care Medicine , 9 (6), 428-434.

Hansagi, H., Olsson, M., Sjöberg, S., Tomson, Y. & Göransson, S. (2001). Frequent Use of the Hospital Emergency Department Is Indicative of High Use of Other Health Care Services. Annals of Emergency Medicine , 37 (6), 561-567.

Howard, M. S., Davis, B. A., Anderson, C., Cherry, D., Koller, P. & Shelton, D. (2005). Patients' Perspective on Choosing the Emergency Department for Nonurgent Medical Care: A Qualitative Study Exploring One Reason for Overcrowding. Journal of Emergency Nursing , 31, 429-435.

Koziol-McLain, J., Price, D. W., Weiss, B., Quinn, A. A. & Honigman, B. (2000). Seeking care for

nonurgent medical conditions in the emergency department: Through the eyes of the patient. Journal of Emergency Nursing , 26 (6), 554-562.

Krakau, I. & Hassler, E. (1999). Provision for Clinic Patients in the ED Produces More Nonemergency Visits. American Journal of Emergancy Medicine , 17 (1), 18-20.

Langö, A. (28 Januari 2008). Vårdkvalitet - Akademiska sjukhuset. Hämtat 27 maj 2010 från:

http://www.akademiska.se/templates/page______2136.aspx den 27 Maj 2010

Mandelberg, J. H., Kuhn, R. E. & Kohn, M. A. (2000). Epidemiologic Analysis of un Urban, Public Emergency Department's Frequent Users. Academic Emergency Medicine , 7 (6), 637-646.

McNulty, J. E., Hampers, L. C. & Krug, S. E. (2001). Primary Care and Emergency Department Decision Making. Arch Pediatric Adolescence Medicine , 155, 1266-1270.

Moshin, M., Forero, R., Ieraci, S., Bauman, A. E., Young, L. & Santiano, N. (2007). A population follow-up study of patients who left an emergency department without being seen by a medical officer.

Emergency Medicine Journal , 24, 175-179.

Moshin, M., Young, L., Ieraci, S. & Bauman, A. E. (2005). Factors Associated with walkout of patients from New South Wales hospital emergency departments, Australia. Emergency Medicine Australasia , 17, 434-442.

Northington, W. E., Brice, J. H. & Zou, B. (2005). Use of an emergency department by nonurgent patients.

American Journal of Emergency Medicine , 23, 131-137.

O'Brien, G. M., Stein, M. D., Fagan, M. J., Shapiro, M. J. & Nasta, A. (1999). Enhanced Emergency Department Referral Improves Primary Care Access. The American Journal of Managed Care , 5, 1265-1269.

Polit, D. F. (2010). Statistics and Data Analysis for Nursing Research - Second Edition. New Jersey: Pearson

(25)

25 Higher Ed.

Prah Ruger, J., Richter, C. J., Spitznagel, E. L. & Lewis, L. M. (2004). Analysis of Costs, Length of Stay, and Utilization of Emergency Department Services by Frequent Users: Implications for Health Policy.

Academic Emergency Medicine , 11 (12), 1311-1316.

Rinder, L. (den 18 September 2006). Rättigheter och hjälpmedel. Hämtat 29 november 2010 från:

http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=22750 den 29 November 2010

Roberts, E. & Mays, N. (1998). Can primary care and community-based models of emergency care substitue for the hospital accident and emergency (A & E) department? Health Policy , 44, 191-214.

Rust, G., Ye, J., Baltrus, P., Daniels, E., Adesunloye, B. & Fryer, G. E. (2008). Practical Barriers to Timely Primary Care Access: Impact on Adult Use of Emergency Department Services. Arch Internal Medicine , 168 (15), 1705-1709.

Säfwenberg, U. (2008). Akutläkare är på frammarsch i Sverige. Läkartidningen , 105 (4), 205-206.

Sakr, M., Kendall, R., Angus, J., Saunders, A., Nicholl, J. & Wardrope, J. (2003). Emergency nurse practitioners: a three part study in clinical and cost effectivness. Emergency Medicine Journal , 20, 158-163.

Sandhu, H., Dale, J., Stallard, N., Crouch, R. & Glucksman, E. (2009). Emergency nurse practitioners and doctors consulting with patients in an emergency department: a comparison of communication skills and satisfaction. Emergency Medicine Journal , 26, 400-404.

Sarver, J. H., Cydulka, R. K. & Baker, D. V. (2002). Usual Source of Care and Nonurgent Emergency Department Use. Academic Emergency Medicine , 9 (9), 916-923.

Schull, M. J., Kiss, A. & Szalai, J.-P. (2007). The Effect of Low-Complexity Patients on Emergency Department Waiting Times. Annals of Emergency Medicine , 49 (3), 257-263.

Sempere-Selva, T., Pieró, S., Sendra-Pina, P. & Martinez-Espin, I. (2001). Inappropriate Use of an Accident and Emergency Department: Magnitude, Associated Factors, and Reasons - An Approach With Explicit Criteria. Annals of Emergency Medicine , 37 (6), 568-576.

Socialstyrelsen. (2006). God vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. ISBN: 91-85482-05-6

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Triage och flödesprocesser på akutmottagningen - En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. ISBN 978-91-85413-33-1.

Rapportnummer 197.

Tranquada, K. E., Denninghoff, K. R., King, M. E., Davis, S. M. & Rosen, P. (2010). Emergency

Department Workload Increase: Dependence on Primary Care? The Journal of Emergency Medicine , 38 (3), 279-285.

Vieth, T. L. & Rhodes, K. V. (2006). The effect of crowding on access and quality in an academic ED.

American Journal of Emergency Medicine , 24, 787-794.

(26)

26 Bilaga 1

Registrering av patientbesök vid akutmottagningen, Akademiska sjukhuset

Veckoda g

(M, Ti, O, To, F, L, S)

Kl Kön (M/K)

Födelseå r

(ex 1945)

Sökorsak In på

akutmottagning eller hänvisas till Uppsala Närakut A

=Akutmottagnin gen

U =Uppsala Närakut

Hade kunnat gå eller går till Uppsala Närakut

J =Ja N =Nej

A=hänvisad hit från annan vårdinstans

Om ja, motivera varför 1=akutmottagningen är inte rätt vårdnivå

2=icke akut sjuk 3=långvariga problem 4= har påbörjad kontakt på vårdcentral

5=annat, ange vad

Sjuksköterska/

undersköterska SSK=

sjuksköterska USK=

undersköterska

1.

2.

3.

4.

5.

Bilaga 5f

(27)

27

Information till Dig som söker vård vid akutmottagningen

Under hösten 2010 kommer en studie att utföras vid akutmottagningen, Akademiska sjukhuset.

Denna studie är en del i ett större forskningsprojekt som undersöker patientsäkerhet och

vårdkvalitet vid Uppsala Närakut. Syftet med denna delstudie är att undersöka olika orsaker till varför man söker vård på akutmottagningen.

Vad innebär studien för mig?

Datainsamling kommer att göras under två veckor i september/oktober i samarbete med

sjuksköterskestudenter som skriver sin C-uppsats. Studenterna kommer att observera det som sker i den första kontakten vid anmälan på akutmottagningen. De personuppgifter som kommer att

registreras i samband med studien är kön och ålder på Dig som söker vård, i övrigt är deltagandet anonymt.

Deltagandet är frivilligt

Deltagandet är frivilligt och Du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Väljer Du att inte delta kommer detta inte att påverka Din vård vid akutmottagningen. All information i samband med deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt.

Vad ska resultatet användas till?

Denna studie kan ge oss ökad kunskap om patienter som söker vård vid akutmottagningen och vad de söker vård för. Resultatet kommer också att sammanställas i en vetenskaplig artikel och

presenteras för berörd vårdpersonal.

Vilka är ansvariga för studien?

Denna studie görs i samarbete mellan institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, landstinget i Uppsala län och Uppsala Närakut samt akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset.

Kontaktperson:

Åsa Muntlin Athlin Med Dr

Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/

Hälso- och

sjukvårdsforskning Uppsala Universitet 018-611 31 21

Niklas Rommel Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget i Uppsala län 018 - 018-611 00 00 vx

Maria Carles Verksamhetschef Uppsala Närakut 018-611 00 00 vx

Urban Säfwenberg Verksamhetschef VO Akutsjukvård Akutmottagningen Akademiska sjukhuset 018 -611 00 00 vx

Rätt vård till rätt patient vid rätt tidpunkt och på rätt vårdnivå?

Uppsala Närakut

län

Bilaga 2

(28)

28

Information till vårdpersonal vid akutmottagningen

Under hösten 2010 kommer en studie att utföras på Din arbetsplats. Denna studie är en del i ett större forskningsprojekt som undersöker patientsäkerhet och vårdkvalitet vid Uppsala Närakut.

Syftet med denna delstudie är att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på

akutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.

Vad innebär studien för mig?

Datainsamling kommer att göras under två veckor i september/oktober i samarbete med sjuksköterskestudenter som skriver sin C-uppsats. De kommer att utföra registrering av

patientbesök på akutmottagningen. När inte de är på plats för att utföra registreringen uppmanas Ni som vårdpersonalen att själva fylla i protokollet under tidsperioden ovan. Information som ska registreras på protokollet är veckodag, tid, kön, födelseår, vad patienten söker för och besök alternativt hänvisning till annan vårdinstans. I tillägg ska Ni anteckna om Ni bedömer det som om patienten hade kunnat gå till Uppsala Närakut. Den person som registrerar denna bedömning kommer att vara anonym. All information i samband med deltagandet kommer att behandlas konfidentiellt.

Vad ska resultatet användas till?

Denna studie kan ge oss ökad kunskap om patienter som söker vård vid akutmottagningen och vilka av dessa som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut. Resultatet kommer också att

sammanställas i en vetenskaplig artikel och presenteras för berörd vårdpersonal.

Vilka är ansvariga för studien?

Denna studie görs i samarbete mellan institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, landstinget i Uppsala län och Uppsala Närakut samt akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset.

Kontaktperson:

Åsa Muntlin Athlin Med Dr

Inst för folkhälso- och vårdvetenskap Hälso- och

sjukvårdsforskning Uppsala Universitet 018-611 31 21

Niklas Rommel Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget i Uppsala län 018 - 018-611 00 00 vx

Maria Carles Verksamhetschef Uppsala Närakut 018-611 00 00 vx

Urban Säfwenberg Verksamhetschef VO Akutsjukvård Akutmottagningen Akademiska sjukhuset 018 -611 00 00 vx

Rätt vård till rätt patient vid rätt tidpunkt och på rätt vårdnivå?

Uppsala Närakut

län

Bilaga 4h

References

Related documents

In conclusion, we have found that the neuroin flammation and excess QUIN previously observed in patients exhibiting suicidal behavior may be due to de ficient activity of ACMSD, an

Syfte: Att göra en kartläggning av riktlinjer/vårdprogram för omhändertagande av patienter som söker för akut buksmärta inom ambulanssjukvård, för att studera omfattning och

There was no difference in number of the presence of care programs and guidelines between university hospitals and county hospitals and no difference in of pain strategies

Den teknik som finns i toaletterna idag och den mängd vatten som används, räcker inte till för att transportera bort fekalierna samtidigt som det rengör toaletten

Figur 9 visar resultaten från klusteranalysen avseende reshastigheten för fria fordon (tidsavstånd på minst 5 sekunder till framförvarande fordon), Figur 10 visar resultaten

Med anledning av detta kanske den senaste artikeln inte skulle inkluderats med tanke på dess specifika fokus på en enda typ av smärta, men samtidigt så framkommer i båda

Dessa patienter borde rimligtvis uppleva ett kraftigt vårdlidande på grund utav detta, för att inte tala om det sjukdomslidande de upplever på grund utav sin abstinens. Enligt

Akutmottagningen anses inte, ur medicinsk synpunkt, vara rätt vårdnivå för dessa patienter då inget akut vårdbehov föreligger, men samtidigt finns en mellanmänsklig relation