Presterar konventionella fonder bättre än hållbara fonder?
- En kvantitativ studie om prestation samt förvaltningsavgifternas påverkan på riskjusterad avkastning
Av: Adem Örgun och Dabin Mamlesi Handledare: Ogi Chun
Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper
Kandidatuppsats 15 HP Företagsekonomi C | Vårterminen 2020
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ogi Chun för all vägledning och synpunkter under arbetets gång. Vi vill även tacka våra opponenter för den feedback vi fått ta del av under seminarieserien. Slutligen vill vi tacka vänner och familj för all stöd och support.
Stockholm, 2020-06-01
________________ __________________
Adem Örgun
Dabin MamlesiAbstract
The interest for funds that are considered sustainable have increased globally in recent times.
This has contributed to corporations on the financial market having to adapt themselves to economical, environmental and social aspects. Environmental, social and governance (ESG) is a way for equity funds to implement sustainability aspects in their management. Previous research in this area have obtained different results regarding how sustainable funds perform in contrast to conventional funds. Since there is not any research in this area regarding the swedish market who also includes the impact of management fees, we decided to investigate the differences in performance and how management fees affects the risk adjusted return. This study investigates 42 equity funds between the time period of 2015-01-01 - 2019-12-31, sustainable funds are identified from Swesifs sustainability profile and Morningstar's
sustainability rating. The scientist in this study have calculated Sharpe ratio, Jensen's measure and Treynor performance measure to estimate performance of sustainable and conventional funds. Furthemore, a correlation analysis has been conducted to identify the extent to which management fees affect the risk-adjusted return. The results show us a difference in
performance on a 10 percent significance level, since sustainable funds performance is
inferior to conventional funds. In addition, a positive but weak linear relationship is identified in the correlation analysis.
Keywords: ESG, Sustainability, Equity funds, Risk adjusted return & Management fees.
Sammanfattning
Intresset för investeringar som anses hållbara har växt globalt på senare tid. Detta har bidragit till att bolag på den finansiella marknaden har behövt anpassa sig till ekonomiska,
miljömässig och sociala aspekter. Environmental, social and Governance (ESG) är ett sätt för aktiefonder att implementera hållbarhetsaspekter i sin förvaltning. Tidigare forskning inom området har erhållit olika resultat gällande hur hållbara fonder presterar till skillnad mot konventionella fonder. Eftersom det inte finns forskning inom området på den svenska
marknaden som även tagit hänsyn till förvaltningsavgifter, har vi valt att undersöka skillnaden i prestation och hur förvaltningsavgifter påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersöker 42 stycken aktiefonder mellan 2015-01-01 - 2019-12-31, då hållbara fonder identifierats från Swesifs hållbarhetsprofil och Morningstars sustainability rating. Forskarna har beräknat Sharpekvot, Jensens alpha samt Treynor’s performance measure för att mäta hållbara och konventionella fonders prestation. Vidare har en korrelationsanalys genomförts för att identifiera i vilken utsträckning förvaltningsavgifter påverkar den riskjusterade
avkastningen. Resultaten från undersökningen visar en skillnad i prestation på en 10 procentig signifikansnivå, då hållbara fonder presterat sämre än konventionella fonder. Dessutom identifieras ett positivt men svagt linjärt samband i korrelationsanalysen.
Nyckelord: ESG, Hållbarhet, Aktiefonder, Riskjusterad avkastning & Förvaltningsavgifter.
Begreppslista
Riskjusterad avkastning - Den riskjusterade avkastningen är ett mått på en fonds avkastning tagen med hänsyn till risken. I denna studie anges den riskjusterade avkastningen som
prestation.
ESG - Detta är en förkortning för Environmental, Social & Governance. Grundar sig på kriterier och frågor kring kring ägarstyrning, sociala och miljömässiga aspekter.
Hållbara fonder - Fonder som väljer att investera i företag som förvaltar ESG kriterier samt där fondförvaltaren vid bolagsstämmor har en avgörande roll gällande fondbolagens
implementering av hållbarhetsaspekter.
Konventionella fonder - Fonder som inte förvaltar ESG kriterier som avgörande samt inte har specifika krav på vilken typ av företag fonden investerar i.
Förvaltningsavgift - Den avgift som en fondförvaltare i ett fondbolag tar för förvaltning, administration och förvaring av fonder.
SRI - Förkortning för socially responsible investments, vilket benämns för olika investeringsstrategier som integrerar ESG frågor vid val av investering.
Diversifiering - Innebär att man minimerar risken i en värdeportfölj, detta genom att placeringarna i portföljen sprids ut.
Innehållsförteckning
1.Introduktion………... 8
1.1 Problembakgrund………. 8
1.2 Problemdiskussion………... 9
1.3 Syfte ………11
1.4 Avgränsningar……….12
2. Teori………..13
2.1 Markowitz och portföljteori………...13
2.2 Faktorer som påverkar avkastning……….. 13
2.2.1 Förvaltningsavgifter………..14
2.2.2 Ålder & storlek………...14
2.3 Tidigare forskning:... 15 2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram………. 17
2.5 Hypotesformulering………....18
3. Metod………... 20
3.1 Forskningsstrategi………..20
3.2 Kvantitativ datainsamling……….. 20
3.3 Korrelationsanalys………. 21
3.4 Urval av fonder………... 22
3.4.1 Identifiering av hållbara fonder……….. 23
3.4.2 Identifiering av konventionella fonder………... 24
3.5 Val av Jämförelseindex………. 25
3.6 Modeller………... 25
3.6.1. Faktiskt avkastning………..25
3.6.2 Capital Asset Pricing Model………....25
3.6.3 Sharpe’s performance measure……….26
3.6.4 Jensen’s performance measure………... 27
3.6.5 Treynor’s performance measure………... 28
3.7 Statististiskt T-test……….. 29
3.8 Metodkritik och studiens trovärdighet………. 29
3.9 Källkritik………... 30
4.1 Faktisk avkastning………. 31
4.2 CAPM………...32
4.3 Sharpekvot……….. 33
4.4 Jensen’s performance measure……….. 33
4.5 Treynor's performance measure………..34
4.6 Statistisk redogörelse……….... 34
4.7 Korrelationsanalys………..35
5. Analys……….. 38
5.1 Hållbara och konventionella fonders prestation……… 38
5.2. Förvaltingsavgifters påverkan på den riskjusterade avkastningen………... 40
6. Slutsatser……….... 42
6.1 Hållbara fonders prestation resulterar en lägre total riskjusterad avkastning än konventionella fonder………... 42
6.2 Högre förvaltningsavgifter bidrar till sämre riskjusterad avkastning bland hållbara och konventionella fonder………... 43
7. Avslutande diskussion………....44
Referenslista………...46
Bilagor……….. 50
1.Introduktion
__________________________________________________________________________
I det inledande kapitlet kommer läsarna få en inblick kring studiens bakgrund och problem.
Läsarna kommer få ta del av aktuella artiklar och tidigare vetenskapliga tidskrifter som tyder på att studiens ämne är aktuellt och motiverar till studiens problembakgrund. Vidare
förklarar författarna varför de anser att det är ett problem. Slutligen kommer studiens syfte och avgränsningar att klargöras.
___________________________________________________________________________
1.1 Problembakgrund
Klimat och miljö är ett stort diskussionsämne bland människor i vår vardag. Effekten av klimatförändringar har resulterat i bland annat ökade temperatur förhållanden, ökade havsnivåer och bränder i olika delar av världen (World Resources Institute). Detta har ökat pressen på politiker runt om i världen att genomföra åtgärder för dessa klimatförändring. The Guardian rapporterade i september 2019 att människor och ideella miljöorganisationer runt om i världen demonstrerade för att världens ledare ska agera och att en förändring ska inträffa. Idag kan vi se att miljöfrågor och hållbar utveckling är ett högaktuellt ämne, då det dyker upp i media samt hur det avspeglas på olika delar av vårt samhälle.
Klimatförändringar har inte bara lett till en ökad press på politiker utan det finns även krav på att företag ska ansvara för hur deras verksamhet påverkar samhället utifrån tre perspektiv. De tre perspektiven är ekonomisk, socialt och miljömässigt. Dessa ansvar har kommit att kallas för Corporate Social Responsibility. Europeiska unionen menar att offentliga institutioner och myndigheter är en central del till att stödja företag att upprätthålla sina verksamheter på ett ansvarsfullt sätt. Under de senaste åren har det införts åtgärder som är frivilliga och
obligatoriska för företagen att bidra till CSR och Förenta Nationernas agenda för hållbar utveckling (EU,2019).
Detta har resulterat att företagen på den finansiella marknaden har behövt anpassa sig till dessa CSR-ansvar, vilket påverkat de företag som finns på den finansiella marknaden. Social responsible investments (SRI) är en sorts investeringar relaterade till CSR för att framhäva ett företags sociala ansvar. Tidigare forskning från Renneboog, Horts & Zhang (2008) menar att
intresset för investeringar som anses hållbara har ökat globalt. I USA ökade intresset markant från åren 2005 till 2014 med ungefär fyra biljoner dollar. Nordea Markets publicerade en studie 2018 som visar att företag som aktivt arbetar med hållbarhet i form av ESG frågor, (Environmental, Social and Governance) resulterar i en bättre avkastning. Studien påvisar att bolagen med höga ESG betyg sedan 2012 genererat fem procent mer i avkastning varje år, till skillnad från de bolag med sämre ESG betyg (Nordea Markets 2018).
Enligt en studie från Sandberg et al. (2009) finns det ingen enighet om vad denna typ av investeringar ska kallas. Författarna beskriver vidare hur tidigare studier främst benämner investeringar som involverar sociala, etiska eller miljövänliga aspekter som Social
responsible investment (SRI) och att ethical investments används som en benämning fast inte i lika stor grad som SRI. Vidare beskriver författarna att termen hållbarhet är en benämning som ökat bland företag och investerare. Det finns däremot ingen fastställd term för hur dessa typer av investeringar benämns som hållbara eller gröna (Ibid).
I Sverige har hållbara investeringar ökat markant det senaste decenniet, enligt undersökningar uppgår svenska placeringar i fonder eller andra värdepapper som har en hållbar inriktning till cirka sju till tio biljoner kronor (Konsumentverket, 2017). Fondbolagen som förhåller sig till hållbara investeringar finns gemensamt i ett system, vilket benämns som hållbarhetsprofilen.
Detta system är till för att allmänna intressenter ska få en uppfattning kring hur fonder implementerar hållbarhetskriterier i sin administration (Swesif, 2019).
Fond analysföretaget Morningstar lanserade 2016 en lösning till rangordning av fonder som anses vara hållbara. Detta redovisas i “Morningstar Sustainability Rating”, vilket betygsätter i vilken utsträckning en fond anses vara hållbar.
1.2 Problemdiskussion
En privat investerare kan välja att placera sitt kapital i en portfölj bestående av enbart aktier, detta benämns som aktiefonder. Privatpersoner investerar i fonder för att värdet på det investerade kapitalet ska öka. Det som skiljer konventionella fonder från hållbara fonder är
att fondbolagen skall verka för ett mer miljöanpassat samhälle och inte endast fokusera på en ökning av kapitalvärdet. Sjöström (2014) menar att investerare lägger ett större värde på att investera hållbart vid valet av investeringsalternativ. Hållbarhetsaspekter vid investeringar är ett fenomen som funnits under en lång period, då Kurtz (1997) indikerar att fondförvaltare redan på slutet av 90 talet tagit hänsyn till hållbarhet vid val av investeringar. Detta för att förvaltare i växande bolag blivit mer benägna att upprätthålla större ansvarstaganden inom miljömässiga, ekonomiska och social aspekter. Dessa ansvarstaganden påpekar Kurtz (1997) kan vara tecken på att ledningen försöker förbättra relationen med investerare som är kritiska för fondbolagens framtida utvecklingspotential. Författaren menar att dessa ansvarstaganden är ett sätt för ledningen att vissa i vilken utsträckning fondbolaget implementerar hållbarhets aspekter i deras fondförvaltningen. Förvaltningsavgift är den avgift en fondförvaltare tar betalt för förvaltning och administration av fonden. Denna avgift varier beroende på om fonden är aktivt eller passivt förvaltad. En aktivt förvaltad fond förvaltas av en eller flera förvaltare och har som mål att prestera bättre än marknaden, utifrån sitt jämförelseindex. En passiv förvaltad fond har som mål att följa marknadens genomsnittliga utveckling, utifrån sitt jämförelseindex. Aktivt förvaltade fonder har generellt högre förvaltningsavgifter än passivt förvaltade fonder. Detta eftersom aktivt förvaltade fonder kräver mer resurser än passivt förvaltade fonder, vilket resulterar i en högre förvaltningsavgift (Fondmarknaden, 2018).
Enligt en undersökning genomförd av Nordnet har intresset för hållbara investeringar ökat bland svenska folket. Det visade sig att en femtedel av den svenska befolkningen har ägt eller äger en hållbar fond (SVD,2019). Markowitz (1952) menar att människor är rationella, vilket utifrån ett investeringsperspektiv innebär att investerare väljer de tillgångar som genererar högsta möjliga avkastning. Detta innebär utifrån teorin att investerare inte kommer basera sitt val av fonder utifrån etiska eller hållbara aspekter.
En undersökning av Chang, Nelson & Witte (2012) indikerade att hållbara fonder har presterat sämre än konventionella fonder på den amerikanska börsen. Författarna i studien syftar på att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgift i jämförelse med
konventionella fonder, vilket resulterar en lägre riskjusterad avkastning. Detta motsägs av Bauer, Derwall och Otten (2007) som indikerar i sin studie att det inte finns någon signifikant skillnad i prestation för hållbara och konventionella fonder. Resultatet i deras studie visar att den riskjusterade avkastningen för hållbara fonder inte skiljer sig från konventionella fonder,
trots faktorer som högre förvaltningsavgift. Studien genomförd av Ito, Managi & Matsuda 2013 undersöker SRI och konventionella fondens prestation i förhållande till riskjusterad avkastning. Denna undersökning genomfördes på den Europeiska, Amerikanska samt Japanska marknaden under en kortare period från åren 2006-2009 samt under en längre tidsperiod från 2000-2009 . Skribenterna kommer fram till att SRI fonder presterat bättre än konventionella fonder mellan åren 2000-2009.
Dessa studier kan kopplas till Markowitz teori om portföljer från 1952. Denna teori menar att risken i portföljen kan minskas genom diversifiering, för att uppnå den optimala
avkastningen. Teorin utgår från att investeraren är rationell och att investeringsbeslut endast grundar sig på risk och avkastning, vilket leder till att samtliga alternativ på marknaden blir tillgängliga. Hållbara fondförvaltare har större restriktioner att förhålla sig till som resulterar att antalet investeringsalternativ minskar. Detta minskar möjligheten att diversifiera bort risken, då det genererar en lägre riskjusterad avkastning jämfört med ifall samtliga investeringsalternativ hade varit tillgängliga (Renneboog, Horts & Zhang, 2008).
Tidigare forskning kring hållbara och konventionella fonder visar olika resultat och det finns ingen specifik undersökning som genomförts på den svenska börsen. Detta är således en väldigt intressant aspekt att undersöka för att identifiera vilken fondtyp som haft mest fördelaktig prestation. Dessutom kunna undersöka hur minskad andel investeringsalternativ påverkar riskjusterad avkastning. Detta genom att analyser hur förvaltningsavgifter bland hållbara och konventionella fonder påverkar den riskjusterade avkastningen.
1.3 Syfte
Denna studie syftar till att undersöka skillnaden bland hållbara och konventionella aktiefonder på den svenska börsen med hänsyn till prestation. Vidare ämnar studien att undersöka om det finns ett samband mellan förvaltningsavgifter och den riskjusterade avkastningen, med beaktning av aktivt och passivt förvaltade fonder.
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att undersöka fonder på den svenska börsen som varit verksamma under åren 2015-2019. Undersökningen avgränsas till Svenska aktiefonder vars portfölj till 90
% består av svenska företag. Studien avgränsas till konventionella och hållbara fonder som grundas i antalet riktlinjer som uppfylls i Swesifs hållbarhetsprofil samt Morningstar sustainability rating.
2. Teori
________________________________________________________________
I detta kapitel presenteras en övergripande teori om portföljteori och tidigare forskning som ligger till grund för studien. Vidare beskriver tidigare studier om hur risk och avkastning mellan hållbara och konventionella fonder skiljer sig åt. Dessa aspekter sammankopplas i teorin. Vidare avslutas avsnittet med en hypotesformulering.
___________________________________________________________________________
2.1 Markowitz och portföljteori
Inom investeringssammanhang beskrivs en portfölj som en skara finansiella tillgångar vilket eventuellt ska resultera i en gemensam avkastning till investeraren. Fonder är en kategori av en portfölj som innehåller aktier och värdepapper vilket är en typ av finansiella tillgångar.
Genom att investera på den finansiella marknaden kommer valet av ett antal finansiella portföljer att vara mellan olika nivåer av förväntad avkastning och risken för dessa avkastningar (Prattley et al, 2007). Goldreyer och Diltz (1999) menar att fonder blir mer diversifierade då dessa investeras i olika tillgångar vilket leder till att risken sprids ut.
Författarna menar att investering i enskilda tillgångar ökar riskexponeringen för investeraren.
Portföljvalsteorin förklaras av Markowitz i sin studie från 1952 samt sambandet mellan risk och diversifiering. Markowitz menar att aktieportföljer endast sträva efter maximal förväntad avkastning samtidigt som man minskar risken i portföljen genom diversifiering. Däremot menar Markowitz att det är den sammanlagda portföljens risk som påverkar avkastningen och inte risken för en enskild tillgång. Inom teorin beräknas risken för portföljen genom en mått av varians. En låg nivå av varians ger en lägre risk, genom att eftersträva en låg varians krävs det att portföljen är väldiversifierad. Detta innebär att en investerare kommer välja en portfölj som innehåller lägst risk och generera högsta möjliga avkastning (Markowitz, 1952).
2.2 Faktorer som påverkar avkastning
Det finns olika faktorer enligt tidigare forskning som påverkar fond avkastning. Humphery &
Lee (2011) menar att en fonds prestation influeras av många olika faktorer. Dessa faktorer som skribenterna lyfter fram är fondens ålder samt storlek. Förvaltningsavgift är en avgift
som fondbolagen tar ut för att administrera och förvara fonderna (Bodie, Kane & Marcus ,2018). Tidigare forskning som nämns i avsnitt 1.2 av Chang, Nelson & Witte (2012) påvisar att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder. Detta eftersom skribenterna menar att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgift i jämförelse med
konventionella fonder, vilket genererar en sämre riskjusterad avkastning.
2.2.1 Förvaltningsavgifter
Förvaltningsavgifter tas ut dagligen och beräknas på 1 dag genom 365 dagar, dock anges avgiften på årsbasis. Avgiften varier mellan 0 till 2 procent och är en andel av fondens totala fondförmögenhet. Bodie, Kane & Marcus (2018) menar att fondförvaltare kan ta insättning och uttagsavgifter vilket kan hindra investerare från kortsiktiga placeringar, detta gäller dock inte alla fonder. Vidare beskriver författarna att investerare överlag accepterar denna typ av avgift då det kompenserar med den typ av rådgivning och hantering av fonderna som fondförvaltaren bidrar med. Fondportföljer med en förvaltare som konstant utvärderar fonderna bidrar till att investerare betalar högre förvaltningsavgifter. Tidigare forskning från Sharpe (1966) menar att kostnader och avkastning endast ger ett negativt samband i
prestation, vilket innebär att fonder med höga avgifter resulterar i en mindre avkastning. Detta stämmer in på Chang, Nelson & Witte (2012) forskning där författarna menar att fonder med höga förvaltningsavgifter är en påverkande faktor, då det bidrar till lägre riskjusterad
avkastning för investeraren.
2.2.2 Ålder & storlek
Humphery och Lee (2011) undersöker etiska och konventionella fonder prestation på den Australienska marknaden. Författarna undersöker 514 konventionella fonder och 26 SRI fonder under åren 1996-2008. Skribenterna påpekar att fond prestation påverkas av faktorer som ålder och storlek. Denna vetenskap medför att skribenterna matchar ihop varje enskild etisk och traditionell fond utifrån egenskaperna ålder och storlek. Detta för att öka
sannolikheten att eventuellt kartlagda skillnader i prestation är beroende av fondens etiska egenskaper utan hänsyn till andra faktorer. Studien genomförd av Humphery och Lee (2011)
påvisar ingen signifikant skillnad med hänseende till avkastningen mellan etiska och traditionella fonder. Det finns även en studie genomförd av Kreander et al. (2005) där 30 etiska fonder jämförs med 30 traditionella fonder i Sverige, Storbritannien, Nederländerna samt Tyskland. Denna studie kommer fram till liknande resultat som Humphery och Lee (2011) och matchar ihop etiska och traditionella fonder med hänsyn till ålder, land, storlek och investeringstyp. Detta för att maximera sannolikheten för en rättvis bedömning där påvisade skillnader beror på fond alternativens attribut och inte andra diverse faktorer (Kreander et al, 2005).
2.3 Tidigare forskning:
Chung, Lee & Tsai (2012) genomförde i sin studie en undersökning där man jämför
avkastningen mellan SRI fonder och konventionella fonder under tidsperioden 1992 till 2012.
Undersökningen visade att SRI fonderna var mer solida under finanskrisen 2007. Detta eftersom SRI fonderna överträffade prestations måttet i jämförelse med de konventionella fonderna. Studien indikerade även på att det har skett en ökning av hållbara fonder efter finanskrisen, bland annat år 2011 var antalet investeringar i SRI fonder uppe i 3,74 biljoner dollar (Ibid, 2012).
En annan studie som genomfördes av Ito, Munagi & Matsuda (2013) jämförde utifall hållbara fonder har presterat bättre än konventionella fonder. Detta undersöktes under perioderna 2000-2009 (long term) och 2006-2009 (short term). I undersökningen delade forskarna upp Environmental friendly (EF) fonder med SRI fonder utifrån ålder och storlek. Detta för att mäta EF samt SRI fonders prestation i förhållande till konventionella fonder, genom att ta hänsyn till risk och avkastning. Undersökningen visade att SRI fonder presterade bättre än konventionella fonder i både Europa samt i USA. Däremot indikerade författarna på att EF fonder inte presterade lika bra som SRI fonder, men att fond alternativen gav liknande eller bättre resultat än konventionella fonder (Ibid, 2013).
Flera studier menar att traditionella fonder genererar högre avkastning än hållbara fonder.
Chang, Nelson & Witte (2012) undersökte 131 gröna fonder i USA som jämförs med
medelvärdet för alla traditionella fonder i respektive morningstar-kategori. Författarna i studien analyserade årliga fond kostnader, förvaltningsavgifter och sharpe ratio. Detta analyseras under tre olika perioder vilket är 5 år, 10 år och 15 år mellan 1997-2011. Chang, Nelson & Witte (2012) väljer dessutom att fördela fonderna utifrån storlek, då varje enskild hållbar fond paras ihop med en konventionell fond. Resultatet i studien visar att hållbara fonder presterat sämre och genererar lägre riskjusterad avkastning, jämfört med de
traditionella fonderna i respektive morningstar-kategori. Författarna menar att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter jämfört med traditionella fonder, vilket påverkat nettoavkastningen negativt för de hållbara fonderna (Ibid, 2012).
Detta samband lyfts även fram i tippets studie från år 2001, då studiens resultat visar att traditionella fonder erhållit en högre riskjusterad avkastning än de hållbara alternativen. Detta menar Tippet (2001) beror på investeraren som utesluter investeringsalternativ på grund av hållbara aspekter som resulterar i en sämre prestation. Chang, Nelson & Witte (2012) och Tippet (2001) har liknande argument eftersom deras studier visar att hållbara fonder har högre förvaltningsavgifter än de traditionella fonderna. Detta eftersom
fondförvaltaren tvingas utesluta vissa investeringsalternativ som inte anses innefatta
fondbolaget hållbarhetskriterier (Tippet, 2001). Detta menar även Stewart et al. (2008) som undersöker skillnaden i prestation mellan hållbara och konventionella fonder på den
Australienska marknaden. Stewart et al. (2008) menar likt Tippet (2001) att hållbara fonder har en lägre riskjusterad avkastning i förhållande till konventionella fonder, vilket grundas på fondförvaltarens restriktioner vid investeringsbeslut.
Renneboog, Horts & Zhang (2008) genomför en studie där man undersöker om investeringar i hållbara fonder ger en lägre riskjusterad avkastning. Studien undersöker 440 SRI fonder och 16036 konventionella fonder lokaliserade i 17 olika länder. Detta under tidsperioderna 1991-95, 1996-99 & 2000-03. Resultatet i studien visar på att majoriteten av de länder som analyserades inte visade någon signifikant skillnad mellan riskjusterad avkastning för hållbara samt konventionella fonder. Anledningen till detta är eftersom majoriteten av båda
alternativen investerar i liknande bolag och branscher. Skribenterna menar även att de konventionella fonderna successivt engagerar sig mer i hållbara aspekter och att skillnaderna mellan fonderna minskar.
Bauer, Derwall & Otten (2007) undersöker ifall det finns någon signifikant skillnad mellan hållbara fonders prestation i förhållande till konventionella fonder. Denna undersökning jämför totalt 275 fonder i Kanada mellan 1994 till 2003. Undersökning visar att det inte finns någon signifikant skillnad i avkastning mellan hållbara och konventionella fonder. I en tidigare studie av Bauer, Koedijk & Otten (2005) undersöker forskarna prestationen mellan fond alternativen. Denna undersökning gjordes i USA, Storbritannien och Tyskland.
Författarna kommer fram till ingen signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder, trots faktorer som högre förvaltningsavgifter för hållbar fonder. Detta liknar resultatet i studien som genomfördes två år senare, dock tar författarna inte hänsyn till förvaltningsavgifter i den senare studien.
Slutligen analyserar en metastudie relationen mellan ESG betyg och fond prestation. Studien bygger på tidigare akademisk forskning från 1990-2014 gällande ESG betyg och fond prestation. Författarna har i studien samlat in data resultat från 2200 individuella empiriska studier. Friede, Busch & Bassen (2015) samlar in en mängd tidigare forskning utifrån publicerade vetenskapliga artiklar, som erhålls från relevanta scholar databaser.
Studiens resultat visar att 90 procent av de inkluderade studierna visade ett icke-negativt samband mellan ESG betyg och fondbolagens ekonomiska prestation, vilket stödjer ovanstående studiers resultat (Friede, Busch & Bassen, 2015).
2.4 Sammanfattning av teoretisk referensram
Tidigare forskning som författarna i studien refererar till kan kopplas till Markowitz teori om portföljer från 1952. Denna teori menar att risken i portföljen kan minskas genom
diversifiering, för att uppnå den optimala avkastningen. Teorin utgår från att investeraren är rationell och att investeringsbeslut endast grundar sig på risk och avkastning, vilket leder till att samtliga alternativ på marknaden blir tillgängliga. Chang, Nelson & Witte (2012) menar att hållbara fonder har större restriktioner att förhålla sig till, vilket resulterar högre
förvaltningsavgifter och en minskad möjlighet till diversifiering. Humphrey och Lee (2011) menar att det inte går att uppnå en fullt diversifierad portfölj på grund av restriktioner som
begränsar möjligheten att investera i samtliga marknader och branscher. Detta stödjs av Bauer, Derwall & Otten (2007) som menar att en fond som har ett flertal kriterier att förhålla sig till minskar diversifierings potentialen. Hållbara fondförvaltare behöver följa vissa riktlinjer vid val av investeringar. Detta skiljer sig mot konventionella fonder som har en större möjlighet att diversifiera risken, då samtliga investeringsalternativ blir tillgängliga på marknaden. Resultatet av detta blir en lägre riskjusterad avkastning jämfört med ifall samtliga investeringsalternativ hade varit tillgängliga (Renneboog, Horts & Zhang, 2008). Det
författarna menar är att begränsningar bidrar till en negativ effekt på investerarens potential till avkastning. Skribenterna kommer fram till att det inte fanns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan hållbara och konventionella fonder (ibin).
Dessutom har tidigare forskning granskat hur förvaltningsavgifter påverkar den riskjusterade avkastningen. Tippet 2001 menar att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter eftersom fondförvaltaren behöver förhålla sig till bolagets hållbarhetskriterier. Detta menar forskaren påverkar fondens prestation negativt, då traditionella investeringar resulterat i en högre riskjusterad avkastning. Bauer, Koedijk & Otten (2005) menar i sin undersökning att det inte finns någon signifikant skillnad i prestation mellan etiska och konventionella fonder.
2.5 Hypotesformulering
Den moderna portföljteorin (Markowitz, 1952) menar att en minskad andel till
portföljdiversifiering genererar en lägre avkastning, vilket Tippet även (2001) menar i sin studie. Tippet (2001) anser att hållbara fonder presterat sämre på grund av restriktioner som begränsar antalet investeringsmöjligheter. Renneboog, Horts & Zhang (2008) menar i sin undersökning att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan hållbara och konventionella fonder. Detta trots att begränsningar som bidrar till en negativ effekt på investerarens möjlighet till avkastning. Utifrån tidigare forskning som underlag kommer författarna i denna studie att formulera sin hypotes 1 enligt följande:
Hållbara fonders prestation resulterar en lägre total riskjusterad avkastning än konventionella fonder.
Tidigare studier genomförd av Chang, Nelson & Witte (2012) och Tippet (2001) menar att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter i förhållande till konventionella fonder. Detta menar forskarna beror på att fondförvaltaren har strikta hållbarhetskriterier att förhålla sig till, vilket påverkar den riskjusterade avkastning. Detta eftersom andelen
investeringsalternativ i samtliga marknader och branscher minskar, vilket påverkar divesifieringspotetialen negativt. Bauer, Koedijk & Otten (2005) menar att
förvaltningsavgifter inte är en påverkande faktor vid bedömning av hållbara och
konventionella fonders riskjusterade avkastning. Detta underlag formuler således hypotes 2 enligt följande:
Högre förvaltningsavgifter bidrar till sämre riskjusterad avkastning bland hållbara och konventionella fonder.
3. Metod
___________________________________________________________________________
Kapitlet kommer beskriva studiens tillvägagångssätt samt vilka metoder som kommer används i studien. Vidare beskrivs det varför författarna kommer använda sig utav en kvantitativ metod vid insamling av empiri. Författarna beskriver även modellerna som valts ut för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Slutligen kommer en kritisk utvärdering av studiens metod att presenteras.
___________________________________________________________________________
3.1 Forskningsstrategi
Enligt Bryman och Bell (2018) kan man genomföra en undersökning utifrån två olika forskningsstrategier, vilket beskrivs som kvantitativ och kvalitativ. Vidare beskriver
författarna att en kvantitativ undersökning anses som en deduktiv metod, som innebär att en potentiell forskare formulerar en hypotes utifrån tidigare kunskap och forskning. Detta innebär att statiska metoder används för att analysera insamlad data för att tolka resultatet.
Författarna i denna studie kommer att använda sig utav en kvantitativ studie, då statistiska metoder används för att tolka insamlad data. Detta eftersom undersökningen bygger på att beräkna hållbara och konventionella fondens totala prestation. Studien mäter fondernas avkastning och hur förvaltningsavgifter påverkar den riskjusterade avkastningen mellan de olika fond alternativen. Detta grundar sig på tidigare forskning inom området som används för att formulera hypoteser, vilket prövas mot tidigare forskningsresultat. I denna studie blir det nödvändigt att använda sig utav en kvantitativ metod, då undersökningen bygger på insamling av statistisk data (Denscombe, 2018).
3.2 Kvantitativ datainsamling
I denna studie kommer författarna att använda sig utav sekundärdata, vilket innebär att man utgår ifrån tidigare data som redan existerar. Datan kommer att hämtas från Morningstar som publicerar information om svenska och internationella värdepapper och anses vara en källa med hög tillförlitlighet (Warshawsky, DiCarlantonio, & Mullan,
2000). Morningstar ger möjligheten att sortera fonder utifrån deras hållbarhetsprofil, vilket underlättar att skilja på hållbara och konventionella fonder (Morningstar 2019). Denna
funktion har använts i tidigare forskning av Chang, Nelson & Witte (2012) och Warshawsky, DiCarlantino & Mullan (2000). Detta ger författarna i denna studie möjlighet att samla in information om fondernas historiska data.
Dessutom hämtas information från hållbarhetsprofilen som rankar fonder efter deras hållbarhetsbetyg. Denna hållbarhetsprofil är ett informationsblad som redogör för fondbolagens hållbarhetsstrategier, vilket är något fondbolagen själva fyller i.
Hållbarhetsprofilen är skapad av Swesif och har som syfte att informera investerare om hur fondbolagen implementerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Swesifs hållbarhetsprofil beskrivs mer i detalj i avsnittet identifiering av hållbara fonder 3.3.1 (Swesif, 2019).
Denna studie baserar sig på tidigare forskning inom området som använt sig av olika varianter gällande hur avkastning skall analyseras. Chang, Nelson & Witte (2012) väljer att analysera den årliga avkastningen, medan Renneboog, Horts & Zhang (2008) analyserar den månatliga avkastningen. Författarna har hämtat fondernas dagliga NAV-kurs från 2015-01-01 till 2019-12-31 i Morningstar directs databas för historiska NAV-kurser. Fondkurserna har använts till att beräkna daglig avkastning för varje enskild fond. Dessa dagliga avkastningar för fonderna ligger till grund för de beräkningar som genomförs i avsnitt 3.6 modeller.
Författarna i denna studie har valt att i linje med Chang, Nelson & Witte (2012) att analysera den årliga avkastningen, vilket genererar en mer överskådlig empiri. Detta eftersom
medelvärden beräknas utifrån de modeller som nämns i avsnitt 3.6.
3.3 Korrelationsanalys
I denna studie kommer författarna använda sig utav en korrelationsanalys. Denna analys används för att se om det finns ett samband mellan två eller flera variabler (Lind, Marchal &
Wathen, 2018). Detta samband beskrivs av korrelationskoefficienten (r) och varierar mellan siffrorna -1 och 1. En korrelationskoefficient som visar siffran 1 visar ett starkt positivt samband mellan variablerna, däremot om siffran ligger på -1 indikerar på ett kraftigt negativt
samband. I en korrelationsanalys ska punkterna som visas nedan vara i en ungefärlig linje till varandra. Däremot kan det även visa hur punkterna är utspridda vilket innebär att det inte finns något samband mellan variablerna, detta ger oss en siffra på noll i
korrelationskoefficienten.
Figur 1 visar korrelationsanalyser med positivt, negativt samt inget samband (Lind, Marchal & Wathen, 2018) 1.Positiv samband 2. Negativt samband 3. Inget samband r = 0
Författarna i denna studie kommer analysera sambandet mellan förvaltningsavgifter och riskjusterad avkastning. Förvaltningsavgifterna är den beroende variabeln i denna studie (x) medans riskjusterad avkastning är oberoende (y) (Ibid).
3.4 Urval av fonder
Studien kommer analysera svenska konventionella och hållbara fonder utifrån ett objektivt perspektiv. Detta eftersom undersökningen ämnar att förhålla sig till den svenska
fondmarknaden i en omfattande utsträckning. Vidare kommer författarna att analysera aktiva och passiva fonder, då dessa fonder representerar fördelningen bland hållbara och
konventionella fonder. Enligt en rapport från Fondbolagens förening 2019 investerades 82 procent av totalt fondförmögenhet i aktivt förvaltade fonder och 18 procent i passivt
förvaltade fonder. Studiens författare har valt i linje med Humphrey & Lee (2011) att matcha ihop varje enskild hållbara och konventionell fond utifrån egenskaperna ålder och
fondförmögenhet. Detta för att öka sannolikheten att egenskaperna ålder och storlek inte blir
en påverkande faktor vid beräkning av prestation och riskjusterad avkastning. Detta innebär att studiens fördelning av fonder kommer se ut enligt följande:
Hållbara fonder Konventionella fonder Aktiva 17 stycken Aktiva 17 stycken Passiva 4 stycken Passiva 4 stycken
Anledningen att dispositionen ser ut på följande sätt är eftersom hållbara fonder inte har funnits under en lika lång tidsperiod som konventionella fonder. Detta begränsar urvalet av fonder studier ämnar att undersöka. Författarna har valt att avgränsa sig till en femårsperiod från 2015-01-01 - 2019-12-31 eftersom hållbara fonder inte har varit verksamma under en lika stor tidsperiod som konventionella fonder, vilket bidrar till att undersökningsperioden begränsas till fem år. Detta resulterar att studien i linje med Renneboog, Horst & Zhang (2008) samt Chang, Nelson & Witte (2012) väljer att analysera en femårsperiod.
Denna studie väljer enbart undersöka svenska fonder som finns tillgängliga på svenska börsen. Detta eftersom studien undersöker total prestation mellan hållbara och konventionella fonder samt hur förvaltningsavgifter påverkar den riskjusterade avkastningen (Fondbolagens förening, 2019). Författarna kommer i kapitel 3.4.1 och 3.4.2 beskriva vilka aspekter som tagits i beaktning vid val av hållbara och konventionella fonder.
Författarna i denna studie har valt fonder utifrån Swesifs hållbarhetsprofil och Morningstar sustainability rating där betygen på fonderna ligger mellan 4-5. Dessa hållbara fonder har även ett högt ansvar inom miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter (ESG).
3.4.1 Identifiering av hållbara fonder
Denna studie identifierar hållbara fonder utifrån Swesif hållbarhetsprofil samt Morningstar sustainability rating. Swesif ger allmänna intressenter möjlighet att sortera fonder utifrån fondbolagens beaktning av hållbarhetsfrågor som en avgörande faktor vid val av
investeringar. Denna sortering bygger på filtreringen , välj in, välj bort, påverkar, vilket
skribenterna i denna studie har tagit i beaktning vid val av hållbara fonder. Detta innebär att de hållbara fonderna har hållbarhetsfrågor som avgörande faktor vid val av bolag, vilket benämns som välj in. Vidare har författarna valt bort bolag som omsätter mer än 5 % av fondförmögenhet genom involvering i tobak, alkohol, spel och vapenindustri. (Swesif 2019) Slutligen har skribenterna valt hållbara fonder där portfölj förvaltaren påverkar
bolagsledningen genom att regelbundet diskutera ESG aspekter. Dessa aspekter står för environmental, social och governance, vilket påvisar i vilken utsträckning fondbolaget arbetar med ESG. Detta kompletteras med morningstar sustainability rating, då hållbara fonderna som väljs ut i denna studie har ett sustainability rating mellan 4-5. Dessa hållbar fonder har således ett högt ansvarstagande inom ESG aspekter. Denna studie utgår i linje med
Renneboog, Horts & Zhang (2008) som menar att man, skiljer på hållbara samt konventionella fonder genom framhävandet av hållbarhet som inflytande faktor.
Dessa aspekter har resulterat att författarna totalt identifierar 17 stycken aktivt förvaltade samt 4 stycken passivt förvaltade hållbara fonder. Tidsperioden för fonderna är mellan 2015-01-01 till 2019-12-31. Anledningen till denna tidsperiod är eftersom en del av studiens hållbara fonder är relativt nya och inte har historik längre än fem år. Medelåldern för de 21 hållbar fonder i studien är 18,43 år och har fondförmögenhet som uppgår till ett medelvärde av 7338,94 miljoner kronor.
3.4.2 Identifiering av konventionella fonder
Författarna i denna studie har valt att välja ut 21 stycken konventionella fonder, detta för att jämförelsen mellan hållbara och konventionella fonderna ska bli likvärdigt (Renneboog, Horts
& Zhang, 2008). Likt identifiering av hållbara fonder kommer författarna använda sig utav morningstars sustainability rating och Swesifs Hållbarhetsprofil. Enligt Morningstar arbetar de flesta fonderna med en viss mån av hållbarhet. Författarna har valt de konventionella fonder som endast tagit hänsyn till hållbarhetsfrågor vid val av bolag. Detta innebär att ESG aspekter inte är avgörande för fondbolaget. För att fonderna ska vara motsvarande till
varandra väljs konventionella fonder utifrån faktorerna ålder och storlek. Medelåldern för de konventionella fonderna är 20,19 år och medelvärdet av fondförmögenheten är 7910,52 miljoner kronor.
3.5 Val av Jämförelseindex
Aktiefond utveckling analyseras genom ett jämförelseindex där man jämför prestationen på fonderna. Denna studie kommer använda sig utav ett index som representerar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Författarna i denna studie använder sig utav Six Portfolio Return Index vilket är hämtat från Fondbolagens Förening. Detta index visar den genomsnittliga
utvecklingen på Stockholmsbörsen där utdelningar är inkluderat. Indexet är justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder (Fondbolagens förening, 2020). Detta jämförelseindex används i studien då det förhåller sig till de begränsningar en hållbar fond förfogar över, vilket är ett urval av fonder studien ämnar att analysera. Six Portfolio Return Index beaktar även den genomsnittliga utdelningen för fonderna på Stockholmsbörsen vilket visar hur fondernas prestation förhåller sig till marknaden.
3.6 Modeller
3.6.1. Faktiskt avkastning
Denna studie kommer jämföra den faktiska avkastningen mellan hållbara och traditionella fonder genom att tillämpa totalavkastning och nettoavkastning. Fondens totala avkastning redovisar prestation under en viss tidsperiod, däremot räknas förvaltningsavgifter inte in (Chang, Nelson & Witte, 2012). Denna studie kommer beräkna totalavkastning för att mäta fondens faktiska prestation mellan 2015-2019. Nettoavkastningen som beräknas i studien är fondens erhållna totala avkastning under en viss tidsperiod minus förvaltningsavgifter. Detta redovisar hur fonden presterat med hänsyn till förvaltningsavgifter, då tidigare studier menar att högre förvaltningsavgift genererar lägre riskjusterad avkastning (Tippet, 2001: Chang, Nelson & Witte, 2012)
3.6.2 Capital Asset Pricing Model
I likhet med tidigare studier från Renneboog, Horts & Zhang (2008) och Tippet (2001) kommer författarna i denna studie använda sig av Capital Asset Pricing Model, detta för att
beräkna den förväntade avkastningen. Formeln för CAPM framställdes av Sharpe (1964) och är en utveckling av Markowitz portföljteori från 1952. CAPM används för att prissätta
tillgångarna i en portfölj (Berk & DeMarzo 2011). Denna modell använder sig av riskfria räntan som hämtas från Riksbankens statsskuldväxlar för varje enskilt år. Marknadens riskpremie hämtas från PWC rapporter mellan åren 2015-2019.
E(Ri) = Rf + βi(ERm−Rf)
E(Ri) = Den förväntade avkastningen Rf = Den riskfria räntan
ERm−Rf = Marknadens riskpremie
βi = Betavärde
βi = Cov(ri,rm) _______________
σ
2m
ri = Fond avkastningen
rm= Marknadsavkastning (SIXPRX) Cov(ri,rm) = Avkastningens kovarians σ2 m = Marknadens varians
Betavärdet beskriver den systematiska risken, vilket är en risk som inte går att diversifiera bort samt påverkar hela marknaden. Sambandet mellan avkastning hos en tillgång och avkastningen för ett utvalt marknadsindex framställs av betavärdet. Ett betavärde som är under 1 innebär att tillgångens pris skiftar mindre i relation till marknaden. Däremot om betavärdet är större än 1 innebär det att priset på tillgången skiftar mer i relation till marknaden.
3.6.3 Sharpe’s performance measure
Sharpekvoten är en modell skapad av William Sharpe (1966) och används i denna studie i linje med Chang, Nelson & Witte (2012). Detta för att beräkna hållbara och konventionella fondens riskjusterade avkastning. Modellen mäter risk genom måttet standardavvikelse, vilket
är differensen mellan portföljens mätvärde och medelvärde. Avkastningens varians behöver vara känd för att kunna beräkna fondens standardavvikelse. Detta eftersom
standardavvikelsen beräknas genom kvadratroten ur variansen (Berk & DeMarzo, 2011).
σ
= ∑(X √ − )X 2 ___________
N - 1
X = Fondens och SIXPRX Index årliga avkastning
x̄ = Fondens och SIXPRX index genomsnittliga årliga avkastning N = Antalet observationer över fonden och SIXPRX index avkastningar
σ
= StandardavvikelsenDenna modell används för att korrelera två fond portföljers prestation, vilket är ett mått som mäter risk i relation till avkastning på en tillgång. Sharpekvot ger möjligheten att analysera portföljens risk med en siffra, då risken visar portföljens svängning i relation till förväntade avkastning. Hög sharpekvot för en portfölj indikerar hög avkastning i förhållande till risk.
Studien använder sharpekvot för att undersöka hållbara och konventionella fondens riskjusterade avkastning (Sharpe 1966).
Formel för Sharpe Ratio=
R
p− R
f /
σ
p
Rp= Faktisk avkastning för fond Rf= Riskfria räntan
σp= Fondens standardavvikelse
3.6.4 Jensen’s performance measure
Jensen alpha används i studien för att uppskatta fondernas prestation jämfört med den förväntade avkastningen, man använder sig utav CAPM som utgångspunkt för att bedöma prestation i förhållande till den förväntade avkastningen. Denna formel har även används i
tidigare studier av Tippet (2001) och Ito, Managi & Matsuda (2013). Modellen är ett riskjusterat avkastningsmått.
Alpha = R(i) - (R(f) + B x (R(m) - R(f)) R(i) = Den faktiska avkastningen för fonden R(f)) = Den riskfria räntan
R(m) = Marknadsindex B = Betavärdet för fonden
Alfa värdet beräknas genom att komparera den förväntade avkastningen med den faktiska avkastningen för fonden. Enligt Jensen (1968) kommer ett positivt värde indikera på fonden presterar bättre än förväntat. Ett negativt värde indikerar i förhållande till investeringsrisk att fonden presterar sämre än förväntat.
3.6.5 Treynor’s performance measure
Treynorkvot används för att mäta i vilken utsträckning den systematiska risken påverkat fondens avkastning, vilket liknar Tippet (2001) studie där Treynorkvot använts. Denna formel används för att analyser skillnaden i fondens avkastningen i relation till riskfria ränta. Detta genom att dividerar fondens avkastning minus den riskfria ränta med fondens betavärde.
Denna kvot ger möjligheten att analysera hur fonden presterat med hänsyn till den systematiska risken, vilket skiljer sig från sharpekvot som beaktar den totala risken för fonden. Denna studie kommer jämföra hållbara och konventionella fonder den portfölj med högst treynorkvot har presterat ytterst i relation till portföljens systematiska risk (Treynor, 1965).
Formel Treynorkvot =
r
p− r
f / βp rp = Faktisk avkastning för fonden rf= Riskfria räntan
βp= Fondens betavärde
3.7 Statististiskt T-test
I likhet med tidigare forskning av Chang, Nelson & Witte (2012) kommer ett T-test att genomföras, för att undersöka ifall studiens hypoteser är statistiskt signifikant. T-test
undersöker ifall ett urval ur en studie är representativt för hela populationen. Detta innefattar om resultatet i en studie uppstår av en slump eller om det är statistiskt signifikant. Förutsatt att ett resultat från en studie inte får ett signifikant resultat kan man inte dra slutsatser om den totala populationen. (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018). Denna studie kommer i linje med Renneboog, Horts & Zhang (2008) och Chang, Nelson & Witte (2012) att använda sig av tre olika statiska signifikansnivåer. Dessa nivåer är 10, 5 och 1 procent, vilket kommer
redovisas i empirin som * 10 procent, ** 5 procent & *** för 1 procent. Skribenterna i studien kommer testa det empiriska resultatet mot de tre olika nivåerna av statistisk signifikans. Detta för att se om resultatet i empirin kan bekräftas på någon av de tre olika nivåer av statistisk signifikans. Förutsatt att studien inte erhåller ett statistisk signifikant resultat, kommer endast t-värdet från 5 procentnivån att redovisas.
3.8 Metodkritik och studiens trovärdighet
Enligt Denscombe (2018) handlar validiteten i en studie om metoden som används är tillförlitlig samt att datan som är insamlad överensstämmer med verkligheten. Detta för att resultatet i studien ska anses vara riktig. För att öka validiteten i studie använder sig
författarna fyra olika modeller som tillämpas på fonderna denna studie väljer att avgränsa sig till. Modellerna i studien har tidigare används på diverse akademiska kurser på Södertörns Högskola, vilket leder till att validiteten ökar. Eftersom detta stärker trovärdigheten ifall modellerna är lämpliga att använda sig utav. Treynorkvot, Jensens Alpha och Sharpekvot mäter den riskjusterade avkastningen för aktiefonderna medan CAPM beräknar den
förväntade avkastningen. Dessa beräkningar genomförs i Excel för att minska sannolikheten för felberäkning. Författarna i denna studie har valt att förhålla sig till de fonder som uppfyller Swesifs kriterier för hållbara fonder. Renneboog, Horts & Zhang (2008) menar att
konventionella fonder blivit mer jämlika hållbara fonder. Detta eftersom konventionella fonder i större utsträckning tar hänsyn till en viss grad av hållbarhetsaspekter. Detta har
resulterat att skribenterna tagit hänsyn till Swesifs hållbarhetsprofil och Morningstars
Sustainability Rating. Anledningen till detta är för att kunna lokalisera de fonder som i störst utsträckning arbetar med hållbarhet, för att kunna skilja dessa mot studiens konventionella fonder. Författarna har som tidigare nämnts i avsnitt 2.2.2 valt att välja ut konventionella fonder som är likvärdiga de hållbara fonderna, i aspekter som storlek, ålder och land. Detta bidrar till att studiens trovärdighet ökar, då fonderna endast ska skiljas utifrån faktorer som hållbarhet och inte av andra diverse faktor som kan påverka resultatet. Skribenterna anser att framhävandet av hållbarhet som inflytande faktor bidrar till att studiens reliabilitet ökar.
Denscombe (2018) menar att är reliabilitet i en studie bedöms utifrån resultatet i undersökningen, samt om forskarna i en studie erhåller ett identiskt resultat ifall
undersökningen genomförs vid en senare tidsperiod. Denna studie utgår endast ifrån statistisk data, vilket innebär att författarna i studien kommer erhålla ett identiskt resultat. Däremot måste studien utgå ifrån samma urval av fonder och tidsperiod. En eventuell studie som genomförs med andra tidsintervall, fonder och modeller riskerar att erhålla ett annorlunda resultat. Detta eftersom framtida förändringar i hållbarhetskriterierna kan påverka studiens resultat.
3.9 Källkritik
Författarna i denna studie hämtar tidigare forskning från Södertörn Scholars databas, eftersom studiens forskningsartiklar är expertgranskade ökar såldes teoriernas trovärdighet. Författarna i denna studie använder sig utav Swesifs hållbarhetsprofil för att välja ut fonder som anses vara hållbara. Swesif ett standardiserat informationsblad vilket ger fondbolagen möjligheten att själva fylla i hur de arbetar med hållbarhet. Detta gör att information från Swesif kan ifrågasättas, då fonderna kan framställa sig som hållbara i en större omfattning än vad de i själva verket är. Detta kompletteras med Morningstar sustainability rating för att lokalisera i vilken omfattning studiens fonderna arbetar med ESG aspekter. Morningstar är världens största stiftelse för insamling av data och anses vara trovärdig, då tidigare forskning i studien har använt sig utav denna källa. Detta gör att författarna i studien kan använda sig utav informationen från Swesif utan att trovärdigheten minskar i studien.
4. Empiri
___________________________________________________________________________
I detta kapitel kommer resultatet från studiens undersökning att presenteras utifrån de modeller som nämns i föregående kapitel. Resultaten redovisas inledande i nedanstående tabeller och därefter tillkommer det en korrelationsanalys.
___________________________________________________________________________
4.1 Faktisk avkastning
Tabellen nedan visar medelvärdet för den årliga faktiska avkastningen för hållbara och konventionella fonder. Resultatet visar medelvärdet av faktisk avkastning under år 2015-01-01 - 2019-12-31, vilket används för att beräkna riskjusterad avkastning.
Konventionella fonder har en marginellt högre faktisk avkastning.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Faktisk avkastning 10,518 % 11,591%
Antal Fonder 21 21
Tabell 1 redovisar resultatet från den faktiska avkastningen för hållbara och konventionella fonder, N=42.
Nedan visas en redogörelsen av medelvärdet för förvaltningsavgiften mellan hållbara och konventionella fonder under åren 2015-01-01 - 2019-12-31. Enligt nedanstående värden har hållbara fonder en högre förvaltningsavgift.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Förvaltningsavgift 1,25 % 1,04%
Antal Fonder 21 21
Tabell 2 redovisar resultaten från förvaltningsavgifterna, för hållbara och konventionella fonder, N=42.4.2 CAPM
Tabellen nedan redovisar medelvärdet av betavärde för hållbara och konventionella fonder under tidsperioden 2015-01-01 - 2019-12-31. Tabell 3 redovisar att Konventionella fonder har ett marginellt högre betavärde.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Beta värde 0,93 0,938
Antal Fonder 21 21
Tabell 3 redovisar resultaten från betavärdet, för de hållbara och konventionella fonderna, N=42.
Nedan redovisas årlig medelvärde för CAPM mellan hållbara och konventionella fonder under tidsperioden 2015-01-01- 2019-12-31. Tabell 4 redovisar att konventionella fonder har ett marginellt högre CAPM värde till skillnad från hållbara fonder.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
CAPM 8,36 % 8,403 %
Antal Fonder 21 21
Tabell 4 redovisar resultaten från CAPM för de hållbara och konventionella fonderna, N=42.
4.3 Sharpekvot
Resultatet nedan redovisar årligt medelvärde för sharpekvoten mellan hållbara och
konventionella fonder under tidsperioden 2015-01-01 - 2019-12-31. Tabell 5 redovisar att konventionella fonder har en högre sharpekvot.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Sharpe kvot 0,635236 0,694156
Antal Fonder 21 21
Tabell 5 redovisar resultaten från Sharpekvoten, för hållbara och konventionella fonder, N=42. Skribenterna erhåller inget signifikant resultat, vilket är anledningen till att endast T-värdet presenteras i avsnitt 4,6.
4.4 Jensen’s performance measure
Resultatet nedan visar det årliga medelvärde för Jensens alpha mellan hållbara och konventionella fonder under tidsperioden 2015-01-01- 2019-12-31. Tabell 6 redovisar en högre Jensens alpha för de konventionella fonderna.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Jensens alpha 0,01762* 0,01941*
Antal Fonder 21 21
Tabell 6 redovisar resultaten från Jensens Alpha, för hållbara och konventionella fonder, N=42. Resultatet av jensens alpha visar en signifikant skillnad på 10 % nivån, t(40) = 1,7001, p = 0,083751 (two tailed).
4.5 Treynor's performance measure
Resultaten nedan visar årligt medelvärde för Treynorkvoten mellan hållbara och
konventionella fonder under tidsperioden 2015-01-01- 2019-12-31.Tabell 7 redovisar att hållbara fonder fick ett marginellt mindre värde än de konventionella fonderna.
Antal fonder = 42 Hållbara fonder Konventionella fonder
Treynorkvot 0,092818* 0,105275*
Antal Fonder 21 21
Tabell 7 redovisar resultatet från Treynor’s performance measure, för hållbara och konventionella fonder, N=42.
Resultatet av treynor´s performance measure visar en signifikant skillnad på 10 % nivån, t(40) = 2,00857, p = 0,097737 (two tailed).
4.6 Statistisk redogörelse
Resultatet av t-testet med två oberoende variabler visar att skillnaden i riskjusterad avkastning inte är statistiskt signifikant. Detta innebär att H:1 inte går att förkasta eftersom författarna inte kan statistiskt säkerställda något signifikant resultat, vilket motsvarar ett
konfidensintervall på 95 procent. Anledningen till att det är statistiskt säkerställt på 95 procent är eftersom att det finns en väldigt liten felmarginal för att slumpen skall vara en påverkande faktor. Studiens resultat illustrerar inte ett statistiskt signifikant resultat, vilket innebär att hållbara och traditionella fonder inte skiljer sig nämnvärt. Skribenterna identifierar däremot en signifikant skillnad på 10 procentsnivån gällande jensens alpha och treynorkvot. Detta resultat är inte tillräckligt starkt för att statistiskt säkerhetsställa studiens resultat. Detta
innebär att slumpen kan vara en påverkande faktor, vilket gör att det inte går att dra en slutsats om hela populationen. Tabellen nedan redovisar t-värden för 5 procents signifikansnivå eftersom studiens resultat inte visar något statistiskt säkerhetsställt resultat.
Modell T-värden
Sharpe kvot 0,11195
Jensen’s alpha 0,083751
Treynor’s performance measure
0,097737
Tabell 8 redovisar resultatet av p-värden för Sharpe kvot, Jensens alpha och Treynors performance measure för hållbar och konventionella fonder. Resultatet från Sharpekvoten visar inget signifikant resultat. Resultatet av jensens alpha visar en signifikant skillnad på 10 % nivån, t(40) = 1,7001, p = 0,083751 (two tailed). Resultatet av treynor´s performance measure visar en signifikant skillnad på 10 % nivån, t(40) = 2,00857, p = 0,097737 (two tailed).
4.7 Korrelationsanalys
I detta avsnitt presenteras korrelationsanalyser mellan förvaltningsavgiften och riskjusterad avkastning. Modellerna för riskjusterad avkastning som författarna har använt sig utav är Sharpekvot, Jensens Alpha och Treynorkvot. Detta för att bedöma ifall det finns eventuella samband eller icke samband mellan variablerna. Tidigare i avsnitt 3.3 nämns
förvaltningsavgifterna som de beroende variablerna (x) medans riskjusterad avkastning är den oberoende variabeln (y).
Resultaten som visas i figurerna nedan, påvisar ett positivt men svagt linjärt samband mellan riskjusterad avkastning och förvaltningsavgifterna. Detta då korrelationskoefficienten för sharpekvot ger en siffra på 0,14 medans Jensens alpha visar svagare samband på 0,12.
Treynorkvoten ger oss en korrelationskoefficient på 0,18 och påvisar det starkaste sambandet i förhållande till de andra modellen. Däremot visar siffrorna att sambandet är närmare ett icke-samband vid hänsyn till riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift.
I figur 2 ser vi ett svagt men positivt samband mellan variablerna sharpekvot och förvaltningsavgifter.
Korrelationskoefficienten är 0,14. Antal fonder som undersökts är 21 hållbara fonder och 21 konventionella fonder (N=42).
I figur 3 ser vi ett positivt men svagt samband mellan variablerna Treynorkvot och förvaltningsavgifterna.
Korrelationskoefficienten är 0,18, vilket är det starkaste sambandet i korrelationsanalysen. Antal fonder som undersökts är 21 hållbara fonder och 21 konventionella fonder (N=42).
I figur 4 ser vi ett svagt men positivt samband mellan variablerna Jensens alpha och förvaltningsavgift.
Korrelationskoefficienten är 0,11, vilket utgör det svagaste sambandet i korrelationsanalysen. Antal fonder som undersökts är 21 hållbara fonder och 21 konventionella fonder (N=42).
5. Analys
___________________________________________________________________________
I detta kapitel kommer studiens resultat att analyseras utifrån tidigare forskning och teorier.
Avsnittet redogör för hur studiens resultat stöds eller kan förklaras av tidigare forskning.
Avsnittet kommer börja med en inledande del om prestationen mellan hållbara och
konventionella fonder. Därefter avslutas kapitlet med en analys av förvaltningsavgifternas påverkan på riskjusterad avkastning.
___________________________________________________________________________
5.1 Hållbara och konventionella fonders prestation
Studiens syfte har varit att undersöka ifall hållbara fonders prestation bidrar till en sämre riskjusterad avkastning. Markowitz (1952) menar att investerare är rationella och därför väljs investeringsalternativ som resulterar i högsta möjliga avkastning i förhållande till lägsta möjliga risk. Detta påstående kan ifrågasättas då andelen investeringar i hållbara fonder ökat markant de senaste åren. Resultatet i studien redovisar att hållbara fonder har en generellt högre förvaltningsavgift men erhållit lägre procentuell faktisk avkastning till skillnad från konventionella fonder. Detta innebär att hållbara fonder inte lyckas prestera lika bra som konventionella fonder och dessutom är mer kostsamma för en investerare. Resultatet visar även att hållbara fonder har en lägre capm än konventionella fonder, vilket även Tippet identifierar i sin studie från 2001. Studiens resultat påvisar att hållbara fonder presterat sämre än konventionella fonder vid hänsyn till Sharpekvot, Jensens alpha samt Treynors
performance measure. Detta indikerar att de hållbara fonderna i denna studie har erhållit en sämre riskjusterad avkastning än konventionella fonder, vilket innebär att svenska investerare troligen haft flera preferenser än endast hög avkastning i förhållande till lägsta möjliga risk vid val av fondalternativ. Resultatet i denna studie visar att det inte finns någon statistisk signifikant skillnad mellan hållbara och konventionella fondens riskjusterade avkastning.
Detta innebär att H1 inte kan förkastas eftersom författarna i denna studie inte lyckas identifiera en statistiskt signifikant skillnad i prestation, då detta motsvaras i ett 95 procents konfidensintervall. Denna studie har undersökt hållbara och konventionella fonders prestation under åren 2015-01-01 - 2019-12-31, där en marginell skillnad identifieras i avsnitten 4.3 - 4.5. Skribenterna identifierar att sharpekvot har den högsta skillnaden i riskjusterad
