Examensarbete
E, F, G eller 0, 1, 3
En studie av gitarrlärare på Youtube
Författare: Martin Bylund Handledare: Linus Johansson, Katarina Karlsson
Examinator: Karin Larsson Eriksson
Termin: VT20
Ämne: Musikpedagogik Nivå: Avancerad Kurskod: 4MUÄ4E
Svensk titel: ”E, F, G eller 0, 1, 3” – En studie av gitarrlärare på Youtube English title: “E, F, G or 0, 1, 3” – A study of guitar teachers on Youtube
Abstrakt
Gitarren delar ett problem men andra stränginstrument såsom fiolen – samma ton i samma oktav kan ofta produceras på flera olika ställen på greppbrädan. Gitarrens bandförsedda greppbräda möjliggör även att göra det utan att det behöver vara mer speltekniskt krävande. Å andra sidan innebär det att gitarristen måste fatta beslut om var på greppbrädan en viss ton ska spelas, eller att de medierande redskap, vilka används för att mediera musik, måste förtydliga var på greppbrädan fingrarna ska placeras.
Föreliggande studie har genomförts med syfte att belysa vilken kunskap som framstår som viktig för gitarrister och vilken lärarens roll är i YouTube-lektioner. Det gjordes genom en tematisk analys med en sociokulturell ansats. Tre YouTube-gitarrlärares lektioner analyserades och mönster beträffande vilka medierande redskap de använde sig av hittades och delades in i temana musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan, tekniska färdigheter samt lärarroll. Resultatet visar att musikteoretiska begrepp framstår som viktig kunskap för gitarrister men att fingrarnas placering på greppbrädan, alltså orienteringen på greppbrädan, medieras genom andra redskap såsom siffror (och tabulatur), ackorddiagram och mönster. Det tydliggjordes att de tekniska färdigheterna plektrumteknik, fingerrörelser på greppbrädan och snabbhet framstår som viktigt.
Lärarnas roll tycks vara att mediera redskap, vilka de lärande kan använda sig av i sitt musicerande. Hur de här redskapen ska användas i musicerandet verkar dock approprieras i andra sociala sammanhang.
Abstract
The guitar as an instrument shares a problem with other stringed instruments such as the violin – the same note in the same octave can often be produced in various positions on the fingerboard. The fretted fingerboard of the guitar makes it possible to play the note in different positions without it being more demanding in terms of skill, which leads to the need for the guitarist to make decisions as to where on the fretboard to play the note, or else for the mediating tools used to mediate music to specify where the fingers should be placed.
This study was conducted in order to bring to light, what knowledge appears to be important to guitarist and what the teacher’s roll in YouTube tutorials is. This was done
through a thematic analysis with a sociocultural approach. Patterns regarding which mediating tools are used by three YouTube guitar teachers were found and divided into the themes music theory terms, fretboard orientation, technical abilities and the roll of the teacher. The results show that music theory terms appear to be important knowledge for guitar players but that the placement of the fingers on the fretboard, in other words the fretboard orientation, is mediated through other tools such as numbers (and tablature), chord charts and patterns. It became evident that the technical abilities picking, finger movement on the fretboard and speed appear to be important. The teachers roll appears to be mediating tools which the learners can use in their musicianship. How to use these tools however seems to be appropriated in other social contexts.
Nyckelord
Gitarr, undervisning, tonnamn, tabulatur, gitarrundervisning, instrumentalundervisning, YouTube, tutorial
Tack
Tack till Katarina Karlsson som med värdefulla tankar och trots bristfällig tidsdisposition från min sida har handlett mig i slutspurten av det här arbetet. Ett litet tack till mig själv också, som äntligen tog tag i att slutföra arbetet.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 2 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 3 2.1 Youtube ________________________________________________________ 3 2.2 Gitarr och tabulatur ________________________________________________ 3 2.3 Skolverkets styrdokument __________________________________________ 4 2.4 Definitioner ______________________________________________________ 5 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 6 3.1 Informellt och formellt lärande_______________________________________ 6 3.2 Instrumentalundervisning ___________________________________________ 7 3.3 Instrumentallektioner genom video ___________________________________ 8 3.4 Tidigare forskning i relation till studiens fokus __________________________ 9 4 Sociokulturellt perspektiv _____________________________________________ 10
5 Metod och material __________________________________________________ 13 5.1 Urval __________________________________________________________ 13 5.2 Kvalitativ metod _________________________________________________ 13 5.3 Videoanalys ____________________________________________________ 14 5.4 Analysmetod ____________________________________________________ 15 5.5 Etiska överväganden ______________________________________________ 16 5.6 Metoddiskussion _________________________________________________ 16 6 Resultat och analys __________________________________________________ 18 6.1 Paul Davids _____________________________________________________ 18 6.1.1 Resultat ____________________________________________________ 18 6.1.2 Analys _____________________________________________________ 25 6.2 Robert Baker ____________________________________________________ 27 6.2.1 Resultat ____________________________________________________ 28 6.2.2 Analys _____________________________________________________ 34 6.3 Steve Stine Guitar Lessons _________________________________________ 36 6.3.1 Resultat ____________________________________________________ 37 6.3.2 Analys _____________________________________________________ 45 6.4 Sammanfattande analys ___________________________________________ 48 7 Diskussion __________________________________________________________ 51 7.1 Viktig kunskap vid gitarrspel _______________________________________ 51 7.1.1 Musikteoretiska begrepp _______________________________________ 51 7.1.2 Orientering på greppbrädan ____________________________________ 52 7.1.3 Speltekniska färdigheter _______________________________________ 53 7.2 Lärarrollen _____________________________________________________ 53 7.3 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 54
Analysmaterial _____________________________________________________ 56 Referenser _________________________________________________________ 56
1 Inledning
Som inledning till det här arbetet kommer här ett stereotypt skämt om gitarrister:
- Hur får man en gitarrist att vara tyst?
-
Sätter ett notpapper framför honom.Som i huvudsak självlärd gitarrist har jag i mitt lärande till en början framför allt fått utgå ifrån mitt gehör. Under de första åren tror jag inte att många tankar ägnades åt vilka toner gitarren producerade. När intresset för gitarrspelet växte kom jag snart i kontakt med tabulatur och programvaror för bearbetning av tabulatur till dator. Ofta hade tabulaturen skaft och flaggor som visade deras notvärde, eller så ackompanjerades de av traditionell notation i anslutning. Notvärdena ägnades ingen större uppmärksamhet, utan fokus låg på vilket band vänsterhandens fingrar skulle trycka ner och vilka strängar som skulle slås an.
Tabulaturläsningen kombinerades med att lyssna på låten som jag försökte lära mig, antingen originalversionen eller genom tabulaturprogramvarans uppspelningsfunktion.
Det här har lett till att jag i första hand tänker på band och strängar när jag spelar, istället för tonnamn, något som jag även har observerat hos gitarrelever under min senaste praktik. I vissa fall krävdes det ganska lång tid för elever att räkna ut vilka toner de just hade spelat, trots att några av dem var inne på sitt tredje år på det estetiska programmet, inriktning musik och hade gitarr som huvudinstrument. Den musikaliska kvaliteten i spelet kunde dock vara hög, även om det saknades en medvetenhet om vilka toner, vilken skala eller vilket ackord som spelades.
Under praktiken uppmärksammade jag också att många elever använde sig av Youtube för att lära sig saker på gitarr. Vad är det som gör att gitarrister väljer att vända sig till Youtube för att lära sig? Premieras andra kunskaper och färdigheter där än vid annan gitarrundervisning eller skiljer sig lärarstilen från hur lärare lär ut ansikte mot ansikte?
Tankar om hur och vad gitarrister lär sig väcktes men även tankar rörande lärarrollen.
Om elever kan vända sig till Youtube för att lära sig så måste exempelvis gitarrlärare på gymnasiet kanske överlägga vad deras undervisning bör fokusera. Lärare bör kanske använda det material som eleverna kommer i kontakt med men fokusera andra aspekter av Youtube-lektionernas innehåll. För att kunna göra det krävs dock en medvetenhet om vad som fokuseras i gitarrlektioner på Youtube. Ovan nämnda ligger till grund för föreliggande studies syfte och frågeställningar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att synliggöra mönster beträffande hur gitarrlärare på Youtube refererar till toner som spelas vid utlärning eller annorlunda uttryckt – orientering på greppbrädan. Dessutom söks mönster avseende vad som lärs ut. Arbetet syftar även till att undersöka lärarrollen i utvalda Youtube-lektioner.
• Vad framstår som viktig kunskap vid gitarrspel?
• Vilken lärarroll har gitarrlärare på Youtube?
2 Bakgrund
Nedan presenteras och redogörs det för begrepp och företeelser som är relevanta för föreliggande studie. Youtube presenteras, eftersom det är där lektionerna i studien har publicerats. Därefter ges en förklaring av gitarren som instrument och egenskaper som är relevanta att ha kunskap om för att tillgodogöra sig fortsättningen av arbetet. I anslutning till det redogörs även för gitarrtabulatur. För studien relevanta delar av Skolverkets styrdokument lyfts också fram. Slutligen definieras andra för studien relevanta begrepp.
2.1 Youtube
Youtube är en plattform för videodelning med över en miljard användare. De flesta tittarna är mellan 18 och 34 år (Youtube 2019). Videor som publiceras på Youtube sträcker sig över så skilda områden som fiske, smink, undervisning, snickeri och musik.
2.2 Gitarr och tabulatur
Gitarr är ett stränginstrument med en hals, i allmänhet försedd med band på greppbrädan, till skillnad från till exempel en fiol, vilken i regel saknar band. För stränginstrument såsom lutor och gitarrer har tabulatur liknande de som används i dag använts i flera hundra år. Exempelvis användes redan i början av 1500-talet tabulatur för luta som utgick ifrån samma princip som dagens gitarrtabulatur (Chew 2014:171). Alternativ till västerländsk standardnotation, där det refereras till fingrarnas placering på greppbrädan istället för toner har alltså varit en del av gitarrvärlden under en lång tid.
Gitarrtabulatur är ett system för notation av musik vilket utgår ifrån fingrarnas placering på greppbrädan. Tabulatur för en sexsträngad gitarr har sex vågräta linjer som representerar strängarna – gitarrens högsta sträng högst upp och den lägsta längst ner. På linjerna skrivs så siffror ut för att markera på vilket band strängen eller strängarna ska tryckas ner på greppbrädan. Siffran 0 representerar lös sträng, 1 första bandet, 2 det andra och så vidare.
Som framgår av figur 1 kan samma ton i samma oktav ofta åstadkommas på ett flertal olika ställen på gitarrens greppbräda.
Figur 1 - Tabulatur med standardnotation
Tabulaturen i figur 1 representerar alltså markeringarna på greppbrädan i figur 2.
Figur 2 – Placering av e1 på greppbrädan
Även stränginstrument som traditionellt saknar band, såsom fioler kan producera samma ton i samma oktav på flera ställen på greppbrädan. Att det inte finns några fasta positioner såsom gitarrens band gör det emellertid till en speltekniskt svårare manöver än på ett instrument som har band. Gitarrens sex strängar och förhållandevis långa greppbräda gör att den tekniska svårigheten i att producera exempelvis e1 på G-strängen inte är större än på B-strängen. Till följd av det här måste en gitarrist alltså ofta göra ett val, var på greppbrädan en ton ska spelas eller så måste det eventuella verktyg som används för att språkligt eller bildligt förmedla tonen ange positionen.
2.3 Skolverkets styrdokument
I det centrala innehållet för musikämnet i årskurs 1-3 finns punkten ”Musiksymboler, bilder och tecken”. I det centrala innehållet för årskurs 4-6 har punkten utvecklats till
”Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar” med. I det centrala innehållet för årskurs 7-9 sker ytterligare en utveckling till ”Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation” (Skolverket 2020a).
På gymnasienivå finns det flera olika kurser inom musikämnet men här fokuseras kursen Instrument eller sång 1. Det centrala innehåll som kursen ska behandla och som har störst relevans för föreliggande studie är:
• Grundläggande instrumental spelteknik […].
• Spel […] efter noter och på gehör.
• Musikaliska instuderingsmetoder och övningsmetoder.
(Skolverket 2020b)
Styrdokumenten visar att det som lärare inom musikämnet krävs en förmåga att använda olika sorters redskap för att förmedla musikaliskt innehåll. En musiklärare måste kunna beskriva samma fenomen på flera olika sätt.
2.4 Definitioner
Här definieras i texten återkommande begrepp som är kopplade till gitarrspel och undervisning.
Arpeggio – Begreppet arpeggio kommer från latinets arpeggiare, vilket betyder ”att spela harpa”. I ett arpeggio spelas tonerna i ett ackord var för sig, istället för att slås an för att ringa ut samtidigt. Traditionellt har förmågan att spela arpeggiofigurer setts som en viktig färdighet vid instrumentalspel (Oxford Music Online 2001).
Förebilda – I föreliggande studie avses med begreppet förebilda att läraren demonstrerar något genom att till exempel spela en sekvens eller visa en viss motorisk rörelse (jfr.
Haston 2007:26).
Lick – Ett lick beskrivs av Witmer (2001) som en kort melodisk fras eller ett motiv som är igenkännbart som är vanligt förekommande inom jazz, blues och pop-musik.
Tutorial – Det engelska ordet tutorial kan definieras som en lektion, vilken genomförs av en lärare för en enskild elev eller en mindre elevgrupp; eller ett papper, en bok, film eller datorprogram som ger praktisk information om ett särskilt ämne (Encyclopedia Britannica 2019).
3 Tidigare forskning
I följande kapitel redovisas forskning kring informellt och formellt lärande kopplat till musik samt en forskningsöversikt över instrumentalundervisning och mer specifikt instrumentalundervisning genom video. Slutligen sätts den tidigare forskningen i relation till studiens fokus.
3.1 Informellt och formellt lärande
Folkestad (2009:142) menar att det är en alltför grov generalisering att definiera formellt lärande som det som sker inom institutioner och informellt som lärande vilket sker utanför institutioner. Gränserna mellan skola och världen utanför har genom åren ritats om. I dag fungerar världen utanför skolan som en alternativ plattform för kunskap och lärande och utanför skolan har egna välutvecklade former för det etablerats (Folkestad 2009:144). Inte minst när det gäller musik finns i dag en uppsjö med material tillgängligt på Internet och stora möjligheter till informellt lärande.
Enligt Folkestad (2009:141f) kan formellt respektive informellt lärande definieras enligt fyra punkter – situation, lärandestil, ägandeskap och avsikt. Lärandet kan således vara av både formell och informell karaktär. Exempelvis kan situationen vara informell om lärandet sker hemma framför datorn medan lärandestilen kan hävdas vara formell om lärandet utgår ifrån en videolektion där utgångspunkt tas i exempelvis en notbild.
Definieras formellt eller informellt lärande utifrån ägandeskapet, det vill säga vem som bestämmer vad, hur, när, var ses det som formellt om beslutstagandet ägs av en lärare men som informellt om den lärande själv tar besluten. Huruvida avsikten är att spela eller att lära sig spela kan också definiera informellt respektive formellt lärande (ibid.).
Green (2002) har intervjuat populära musiker om hur de har lärt sig musik. Det visade sig att de till stor del har tillägnat sig kunskaper och färdigheter i musik i informella situationer, inte sällan hemma och i replokaler, genom att lyssna och härma. Även många musiklärare har lärt sig på samma vis men de lär inte ut som de själva har lärt sig (Green 2002:178).
3.2 Instrumentalundervisning
Institutionen1 musikundervisning har formats av den västerländska konstmusiktraditionen och den dominerande kunskapssynen är materialistisk. Musiken ses inom institutionen som objekt, där fokus ligger på struktur och noter. Musiken behandlas i undervisningen nerbruten i separata beståndsdelar, vilka sedan fogas samman.
Lärare inom institutionen fungerar som kunskapsförmedlare (Rostvall & West 2001:282).
Inom till exempel jazz, rock och folkmusik har emellertid lärandet tagit avstamp i annat än noter. Där har det använts ”såväl muntliga, skriftliga som musikaliskt klingande, såsom ackordanalyser, muntliga instruktioner, musikaliska och motoriska förebilder”
(Rostvall & West 2001:49). Musiksynen inom institutionen har dock lett till att även musik som inte har samma ursprung som institutionen behandlas på samma sätt i undervisningen – undervisningen tar sin utgångspunkt i noter eller annan skriftlig representation av musiken (ibid. 283f).
Kopplat till bilden av läraren som kunskapsförmedlare lyfter Nerland (2004:15, 219) fram mästarlära som centralt inom instrumentalundervisning på högre nivå. Mästaren sitter på den kunskap som den lärande vill åt. Läraren får auktoritet genom sitt ämneskunnande och är någon som eleven ser upp till. Samtidigt är interaktionen mellan lärare och elev samt att ämnet utforskas gemensamt av stor vikt (Nerland 2004:227f).
I sin avhandling använder Nerland sig av tre begrepp för olika typer av mästarlärare – personcentrerad, decentrerad och scaffolding-mästare. Till de olika lärartyperna relaterar hon studentpositionerna aspirerande soloutövare, den fristående och självdrivande studenten samt det aktivt lärande subjektet (ibid. 220). Hos den personcentrerade mästarläraren antas den lärande tillgodogöra sig mästarens färdigheter genom observation och imitation, eftersom ämnets kunskaper antas finnas hos mästaren. Hos den decentraliserade mästaren är det istället deltagande i ämnets praktik som antas leda till lärande. Scaffolding-mästaren fokuserar i sin tur interaktionen mellan mästare och lärling som den främsta läranderesursen (ibid.).
Adileh (2012) har genomfört en studie där blandat lärande, där studenter fick ta del av såväl undervisning öga mot öga som undervisning på internet, jämfördes med traditionell undervisning, öga mot öga. Studiens resultat visade att det blandade lärandet ledde till att studenterna presterade bättre. Även studenternas attityd gentemot musikundervisning var positivare bland de som tagit del av den blandade undervisningen (Adileh 2012:76f).
1 ”Institutioner definieras [..] som konventioner, normer och regler som strukturerar mänskligt handlande
3.3 Instrumentallektioner genom video
Ett flertal studier med olika infallsvinklar som rör instrumentallektioner genom video har genomförts. Nedan presenteras ett urval av för det här arbetet relevanta studier.
Ett angreppssätt vid studier av instrumentallektioner genom video har varit att undersöka vilken sorts videoklipp som kopplas till begreppet musikundervisning.
Whitaker et al. (2014:49) har genomfört en innehållsanalys av videor på Youtube med sökordet ”music education”. I studien framgick det att 28 procent av videorna var undervisning, varav 65 procent var lektioner av den sort som på engelska heter tutorial.
Tutorial är alltså den vanligaste undervisningsformen på Youtube.
Även kvaliteten på videoundervisning på Youtube har undersökts.
Undervisningsvärdet på lektionsvideor upplagda på Youtube riktade mot nybörjare på instrumenten tvärflöjt, klarinett, trumpet, trombon och virveltrumma undersöktes av Hanson (2018:141) med hjälp av högt utbildade musikpedagoger med expertis inom de aktuella instrumenten. Generellt rankades lektionerna runt tre på en femgradig skala (Hanson 2018:145).
Ytterligare en infallsvinkel vid studier av instrumentallektioner genom video kommer från Johansson och Nohr (2014), vilka har undersökt hur elever förhåller sig till lektionsvideor från deras egna lärare. I studien framkommer det att flexibiliteten i videoformatet är viktig för eleverna. Möjligheten att pausa och spola fram och tillbaka är viktig eller väldigt viktig för 98 procent av eleverna i undersökningen. Att videorna går att se var som helst är viktigt eller väldigt viktigt för 92 procent och att de går att se när som helst är viktigt eller väldigt viktigt 98 procent av eleverna (Johansson & Nohr 2014:58). Av studiens resultat framgår det även att 70 procent av eleverna föredrar videor som är 6–20 minuter långa (ibid. 66).
Även Gyldenskog (2018) har undersökt de lärandes attityder gentemot instrumentalundervisning genom video. Studien syftade till att synliggöra kulturskolelevers uppfattningar om kompletterande användning av video i instrumentalundervisningen. Av resultatet framgår det att eleverna föredrar korta och konkreta videor utan tal (Gyldenskog 2018:49).
3.4 Tidigare forskning i relation till studiens fokus
Den sammanställning av tidigare forskning som har presenterats ovan visar att forskning inom områden med koppling till föreliggande studie har ett flertal olika infallsvinklar.
Forskningssammanställningen visar också att föreliggande studie fyller ett glapp.
Utifrån den tidigare forskning som har presenterats här framgår det att mycket av lärandet inom musik i allt större utsträckning sker i informella situationer (Folkestad 2009:141ff) och att många musiklärare själva har lärt sig i sådana situationer (Green 2002:168). Green menar dock att lärarna inte lär ut på samma sätt som de själva har lärt sig (ibid.). Det här kan relateras till det som Rostvall och West (2001:49) lyfter fram – att även musik som traditionellt sett är gehörsbaserad anpassas till den institutionella formen av undervisning med skriftlig representation av musiken.
Ovan nämnda kan kopplas till föreliggande studies frågeställning om vad som framstår som viktig kunskap för gitarrister. Framstår exempelvis kunskaper om traditionell västerländsk musikteori som viktig kunskap eller lärs innehållet ut på andra sätt?
Undersökningsmaterialet i den här studien är videolektioner upplagda på Youtube.
Således kan eventuella lärande ta del av lektionerna när och var de vill, vilket enligt Folkestad (2009:141f) är en definition av informellt lärande. Lärandet sker alltså utanför institutionen musikundervisning, men det betyder inte att lektionerna saknar drag av formellt lärande. Till exempel är lektionerna lärarledda och -styrda, vilket kan vara en definition av formellt lärande (ibid.). Videoformatet gör dock lektionsförloppet flexibelt och Johansson & Nohr (2014:58) visar att flexibiliteten är en viktig för lärande i lektionsvideor. Möjligheten att spola fram och tillbaka hur som helst gör att läraren kan hålla lektionen kort, då saker bara behöver demonstreras eller gås igenom en gång. Den lärande kan ändå se sekvensen om och om igen. Gyldenskog (2018:49) visar också att elever ofta föredrar korta och konkreta undervisningsvideor. Det här kan kopplas till föreliggande studies frågeställning gällande lärarrollen och hur lärarna använder sig av videoformatets möjligheter.
Såväl Rostvall och West (2001:282) som Nerland (2004:220ff) menar att musiklärare ofta fungerar som en sorts kunskapsförmedlare, vilket även det kan relateras till den här studiens frågeställning gällande lärarrollen.
4 Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet har sin utgångspunkt hos Lev Vygotskijs tankar om utveckling, lärande och språk. Vygotskij var kritisk till tanken att allt lärande, även tänkande, avancerad problemlösning, språk, kreativitet och skapande skulle ske genom betingning, det vill säga genom att vi lär oss att göra sådant som leder till positiva konsekvenser och undviker sådant som leder till negativa (se Säljö 2014:257). De här högre psykologiska förmågorna, som han kallade dem, krävde en annan förklaring.
Centralt inom det sociokulturella perspektivet är samspel mellan människor – vi socialiseras in i kulturer och till kunskap men även samspel med artefakter – vi använder oss av fysiska och intellektuella redskap (Säljö 2000:76).
Trots att människan rent fysiskt och neurologiskt inte har genomgått några märkvärdiga förändringar på tusentals år har ändå stora förändringar i människans tillvaro skett. Säljö (2010:19) beskriver det som att vi har byggt upp kollektiv kunskap med hjälp av redskap eller verktyg som har utvecklats i samhällen.
Ett av de viktigaste begreppen inom det sociokulturella perspektivet är mediering.
Mediering innebär att människan använder medierande redskap, verktyg för att förstå omvärlden. Människan upplever inte världen direkt, utan med hjälp av redskap.
Redskapen delades av Vygotskij in i två grupper – språkliga och materiella, Säljö (2000:74) kallar dem språkliga och fysiska. Språket anses inom den sociokulturella teorin vara av yttersta vikt för hur människor uttrycker sig, uppfattar världen och lär sig.
Vygotskij lär ha kallat språket för redskapens redskap (Säljö 2014:301).
Språkliga redskap är exempelvis symboler, tecken såsom bokstäver och siffror, vilka har sitt ursprung i den kulturella utvecklingen. Tecknen fungerar alltså bara som redskap för den som är del av och har socialiserats in i en viss kultur. För den som inte har kunskap om det kyrilliska alfabetet tjänar dess tecken knappast som redskap som kan förmedla (mediera) kunskap. Att en åttkantig röd symbol betyder ”stopp” eller att en triangel betyder ”varning” är okänt för den som inte socialiserats in i en kultur där så är fallet.
Föreliggande studies frågeställning ”Vad framstår som viktig kunskap vid gitarrspel?”
är starkt kopplad till vilka språkliga redskap som används för att förklara vad som spelas och lärs ut – vilka språkliga redskap som används.
Materiella redskap å sin sida är fysiska ting, vilka även de fungerar medierande. Säljö lyfter fram att många yrken kräver kunskaper som ”sitter i behärskningen av fysiska redskap och teknologier, som i sin tur är kopplade till språkliga redskap” (Säljö
2014:300). Alltså behöver en snickare bland annat veta något om virke och dess egenskaper samt olika verktyg, hur de används och vilka ändamål de lämpar sig bäst för.
Begreppet materiella redskap är relevant för studien när det kommer till vilken kunskap om materiella redskap som krävs för att kunna ta del av och tillgodogöra sig lektionsinnehållet i de undersökta lektionsklippen.
Ytterligare ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är appropriering.
Appropriering är när en person lär sig att använda kulturella redskap och att förstå hur de medierar världen (Säljö 2015:303). Vygostkij (2001:339ff) skiljer på vad han kallar spontana och vetenskapliga begrepp. Spontana begrepp är sådana som används i vardagen och Säljö (2014:303) använder just termen ”vardagliga begrepp”. Båda begreppen tillsammans ger en tydligare bild av vad det rör sig om – begrepp som utvecklas och används till vardags och som kommer till oss och används spontant.
Vetenskapliga begrepp å sin sida är således begrepp, vilka inte utvecklas i vardagen, utan i särskilda sammanhang där begrepp utöver de vardagliga krävs. Skolan och andra typer av undervisning är sådana sammanhang. I matematikundervisningen behövs kunskap om exempelvis decimaler och procent men även begreppen för företeelserna.
För den här studien är spontana/vardagliga respektive vetenskapliga begrepp relevanta i förhållande till vilka begrepp som används i de undersökta videolektionerna.
Av de begrepp som Vygotskij använde sig av är den närmaste utvecklingszonen det som är bekantast i dag. Den närmaste utvecklingszonen är det om den lärande kan uppnå med hjälp av handledning av en person som redan behärskar kunskaps- eller färdighetsområdet på en högre nivå än den lärande. Människor är ständigt lärande varelser, som i samspel med andra människor kan appropriera kunskaper (Säljö 2000:119). Begreppet den närmaste utvecklingszonen innebär att språnget från det den lärande redan behärskar inte får vara för stort för att kunskap ska kunna approprieras.
Vygotskij exemplifierar med aritmetik – ”om jag inte känner till den högre matematiken, då kan inte en demonstration av hur man löser en differentialekvation förflytta mitt tänkande ett enda steg i rätt riktning” (Vygotskij 2001:303). Överfört till gitarrlärande skulle det kunna exemplifieras med förmågan att improvisera ett musikaliskt tilltalande solo över en viss ackordföljd. På en elgitarr med 24 band finns det finns 150 möjliga placeringar av fingrarna (lösa strängar inräknat) och utan någon som helst kunskap om vilka toner som är möjliga att använda skulle uppgiften bli övermäktig. Med hjälp av någon som kan visa eller förklara möjliga toner att använda kan den lärande utveckla nödvändiga verktyg för att ta sig an uppgiften.
Den närmaste utvecklingszonen är relevant för föreliggande studie i relation till vilka vetenskapliga begrepp som används i videolektionerna och vad de lärande redan på förhand behöver veta för att kunna tillgodogöra sig innehållet.
Utvecklingszonen har även kopplingar till vad som ses som viktig kunskap när det gäller gitarrspel. Säljö (2000:123) lyfter fram kommunikativa stöttor (engelska: scaffolds) i samband med utvecklingszonen. Det innebär att den mer kompetenta personen, i det här fallet läraren, stöttar den lärande genom att erbjuda möjliga sätt att förstå och förklara en uppgift. Den lärandes förståelse av uppgiften medieras således genom lärarens handlingar. Säljö menar vidare att ”[d]et är […] denna typ av interaktion man kan anta utmärker samarbetet mellan en mästare och lärling i ett arbetsmoment” (Säljö 2000:123).
Upplägget på de i studien undersökta lektionerna kan således även det relateras till den närmaste utvecklingszonen. Då lektionerna är av typen tutorial leds de av en lärare som förebildar och förklarar, med målet att de lärande ska kunna appropriera färdigheter och kunskaper som läraren besitter, alltså en form av mästar-lärling-undervisning.
5 Metod och material
Nedan presenteras analysmaterialet och det redogörs för hur urvalet av analysmaterial har gått till, samt vilka etiska överväganden som har gjorts. Därefter redogörs för kvalitativ metod, videoanalys och hur materialet har analyserats. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
5.1 Urval
Undersökningsmaterialet består av tre lektionsliknande videor (eng. tutorials) på Youtube (hädan efter kallade lektioner), vilka valdes ut under våren 2019. De för studien utvalda Youtube-klippen är upplagda på kanaler som är inriktade mot lektioner och inspiration för gitarrspel inom pop- och rockmusik. Svårighetsgraden på lektionerna varierar men samtliga lektioner är utvalda utifrån författarens erfarenhet av vilken sorts Youtube- lektioner gitarrelever vid det estetiska programmet skulle kunna tänkas söka upp eller på annat sätt komma i kontakt med. Paul Davids kanal vet författaren med sig att elever har använt. Ingen av lektionerna skulle av den här studiens författare definieras som nybörjarlektion.
En gräns för antalet följare av kanalerna, på vilka lektionerna är uppladdade, sattes till minst 100 000. Att kanalerna är populära innebär att det är troligare att gitarrelever kommer i kontakt med dem. Ytterligare ett kriterium var att någon form av praktiskt spelande lärs ut i videorna och att det talas om fingrarnas placering på greppbrädan. De för studien utvalda lektionerna är:
• Paul Davids - The best FINGER EXERCISE ever. (Try at own risk...) [7:04]
(Davids 2017)
• Robert Baker - That One Zakk Wylde Lick We All Want To Play! [4:33]
(Baker 2019)
• Steve Stine - How to Solo over ANY CHORD Using the Pentatonic Scale - Steve Stine Guitar Lesson [14:08]
(Stine 2018)
5.2 Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning inriktar sig på processer, kontext och invecklade detaljer, alltså kvaliteter hos det som undersöks (Prasad 2015:7). Som motsats till kvalitativ metod
brukar kvantitativ metod nämnas. Med en kvantitativ metod samlas kvantifierbar information in vilken kan sammanställas till statistik. De båda metoderna kan emellertid kombineras och är inte motsatser på så vis att den ena metoden utesluter den andra (Denscombe 2014:246f).
Åsberg (2001) argumenterar dock att begreppen kvalitativ metod respektive kvantitativ metod är missvisande. Själva metoden kan inte vara kvalitativ eller kvantitativ, utan de här begreppen har snarare med egenskaper hos undersökningsfenomenet. I föreliggande studie är undersökningsfenomenet snarare av kvalitativ karaktär än kvantitativ och valet av analysmetod har därför fallit på tematisk analys för vilken det redogörs under 5.4.
5.3 Videoanalys
För att svara på studiens frågeställningar har videoanalyser genomförts. Videoanalysen kan sägas ha likheter med videoobservation, även om materialet redan finns tillgängligt.
Observationer används med fördel när det söks efter mönster och strukturer (Ahrne &
Svensson 2015:125). I den här studien har mönster sökts beträffande språkliga och materiella redskap kopplat till gitarrspel, hur det lärs ut och vad som framstår som viktig kunskap. Mönstren har sökts utifrån teman som konstruerats under analysen (jfr Eidevald 2015:125). Gällande vad som anses vara viktig kunskap för gitarrister har följande teman konstruerats: musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan samt speltekniska färdigheter.
Till hjälp för analysen har transkriptioner av videorna gjorts. De tre lektionerna är ursprungligen på engelska med har översatts till svenska av författaren i transkriptionerna.
Transkriberingen av videorna bygger i stort på Rostvall och West (2001). Deras studie behandlar emellertid lektioner där lärare och elever befinner sig i samma rum och tar med tid, musicerande, musikbruk, lärarens tal, elevers tal, andra handlingar, språkbruk samt övriga händelser i videorna (ibid. 2001:97). I föreliggande studie har mallen anpassats till att det inte förekommer några elever i videorna och till att studien har andra teoretiska utgångspunkter än Rostvall och West. I föreliggande studie har istället transkriberingen utgått ifrån tid, musicerande, lärarens tal samt övriga händelser. Med musicerande avses här allt bruk av instrumentet, om det så är förebildande av en kort sekvens. Övriga händelser är exempelvis byte av kameravinklar eller grepptabeller som dyker upp i bild.
5.4 Analysmetod
Föreliggande studie har följt Denscombes (2014:247f) fem steg för dataanalys. I det första skedet har data förberetts genom transkribering av lektionsvideorna. Därefter har återkommande teman sökts. I det tredje steget har datan kodats in i teman. Steg fyra är presentation och uppvisande av data, vilket återfinns studiens resultat- och analysavsnitt.
Validering av data är det femte och sista steget vilket Denscombe (2014:297ff) relaterar till begreppen trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och objektivitet, vilka ägnas mer uppmärksamhet i 5.6.
Säljö (2000:22) menar att tre samverkande företeelser måste beaktas när lärande ska studeras i ett sociokulturellt perspektiv:
• Utveckling och användning av språkliga redskap
• Utveckling och användning av materiella redskap
• Kommunikation och de former för samarbete som har utvecklats i olika kollektiva verksamheter
Materialet har analyserats genom en induktiv tematisk analys där mönster och teman har sökts, avseende hur det i videorna refereras till det som spelas, vilka språkliga redskap som används. I analysen har även mönster beträffande vilka materiella redskap som används sökts.
Språket är inom sociokulturell teori människans viktigaste medierande redskap. I föreliggande studie har språket i gitarrlektioner analyserats med syfte att synliggöra vad som anses vara viktig kunskap i en social praktik som utgörs av pop-/rockgitarrister.
Analysen utgår ifrån frågorna vad, hur och varför. Vad lärs ut, hur lärs det ut och varför gör lärarna som de gör? Vilka spontana/vardagliga respektive ämnesspecifika begrepp används för att förklara det som lärs ut. Frågan om varför har analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivets tanke om att kunskap approprieras i sociala sammanhang. De sammanhang som lärarna har approprierat kunskap i speglas således i deras agerande.
Lärarrollen har analyserats utifrån hur lärarna legitimerar sig som lärare, som de mer kunniga, vilka kan stötta de lärande i deras närmaste utvecklingszoner. Den har även analyserat utifrån vilka metoder lärarna använder för att förmedla lektionsinnehållet.
5.5 Etiska överväganden
Om samtycke ska ges i två steg, vilket är vanligt inom vissa forskningsfält, ska informanten först ge sitt samtycke till att en videoupptagning görs (Vetenskapsrådet 2017:27). Videorna som används i den här studien är emellertid redan inspelade och uppladdade för offentligheten på Youtube. I steg två ska informanten ges möjlighet att själv se videon och godkänna att den används för analys (ibid.). Frågan är då om personerna i klippen ska ses som informanter i en observation eller om videorna ska ses som verk, vilka har publicerats för allmän åtkomst av upphovsmakarna (Berg 2015:126).
I föreliggande studie ses videorna som offentligt publicerade verk, vilket innebär att samtyckeskrav blir irrelevant, men att källornas ursprung måste redovisas.
Nedan definieras och redogörs det för kvalitativ metod, den för studien valda metoden – videoobservation samt hur analysen har gått till.
5.6 Metoddiskussion
I och med att urvalsmetoden till stor del utgår ifrån författarens erfarenheter och fördomar finns en risk att materialet inte representerar vad gitarrelever på gymnasienivå skulle vända sig till på Youtube. Youtube-kanalernas popularitet visar dock att de når ut till många potentiella lärande.
Valet av kvalitativ metod ligger närmast till hands utifrån studiens frågeställning. Den kvalitativa metoden skulle dock kunna ha kompletterats med en kvantitativ del avseende vilka språkliga begrepp som används. Exempelvis hur stor andel av gångerna används tonnamn respektive sträng och band för att beskriva vad som spelas. En risk vid ett sådant förfarande skulle dock kunna vara att undersökningen blir låst till på förhand formulerade begrepp, grundade på författarens egen bakgrund och fördomar, varför valet föll på en induktiv ansats. Med anledning av det har föreliggande studies fokus, avseende vilka språkliga redskap som används för att förklara gitarrspel, varit att undersöka vad och hur gitarrspel förklaras. Hade studien varit av större karaktär hade emellertid även en kompletterande kvantitativ analys kunnat bidra med intressanta resultat.
Absolut trovärdighet är svår att uppnå i kvalitativa studier (Denscombe 2014:297). Vid intervjuer och enkäter finns en risk att de svarande inte är fullt medvetna om det som de svarar på, vilket kan innebära svårigheter att svara frågor som är relevanta för föreliggande studie. Det kan även vara så att de svar som lämnas inte stämmer överens med hur informanten faktiskt agerar i en verklig situation (jfr Esaiasson et al 2014:315).
ändrar sitt beteende om de vet att de observeras – reaktiv effekt. I och med att den här studien analyserat videor som är inspelade på förhand vet observationsobjekten inte om att de observeras och den reaktiva effekten undviks därmed.
Med pålitlighet avser Denscombe (2014:298) frågan om samma resultat och slutsatser skulle åstadkommas om studien genomfördes av någon annan. I föreliggande studie har studieobjekten inte varit i kontakt med studiens författare och kunnat påverkas av det.
Däremot är det inte säkert att studien genomförd av någon annan exempelvis hade kommit fram till samma kategorier i analysen.
Vissa forskare är av åsikten att generaliserbarhet eller överförbarhet inte är något som borde vara relevant för kvalitativa studier medan andra menar att det krävs en annan infallsvinkel. Det är då upp till forskaren att göra det möjligt för läsaren att kunna avgöra huruvida studiens fynd kan vara överförbara, vilket kan göras genom information om undersökningsobjekten (Denscombe 2014:299f). I och med att läsare av föreliggande studie får information om kanalerna som lektionerna är uppladdade på samt har möjlighet att själva ta del av lektionerna finns det goda möjligheter för andra att kunna avgöra studiens överförbarhet.
Denscombe (2014:300) menar att en studie aldrig är fri från forskarens påverkan. Vissa forskare inom exempelvis feminism menar dessutom att det krävs att forskaren är kvinna för att kunna uppfatta faktorers vikt. Författaren av föreliggande studie är själv gitarrist med en bakgrund främst inom pop- och rockmusik. Objektivitet har dock eftersträvats och fynden har tagits an med ett öppet sinne där till exempel sådant som stridit mot författarens förutfattade meningar inte har utelämnats.
6 Resultat och analys
Nedan presenteras resultaten från de genomförda videoobservationerna samt enskilda analyser av resultaten, varje lektion för sig. Därefter följer en sammanfattande analys.
Analysavsnitten är strukturerade efter de kategorier som har vuxit fram under analysen:
musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan, speltekniska färdigheter samt lärarroll.
6.1 Paul Davids
Paul Davids är en nederländsk gitarrist med kandidatexamen från Rotterdams musikkonservatorium. Hemsidan pauldavidsguitar.com presenterar honom som youtuber, gitarrist, skapare, musiker, producent och lärare och länkar även hans Internet- baserade gitarrkurser – Learn, Practice, Play och Next Level Playing. Pauls YouTube- kanal har över 1,5 miljoner följare (Davids 2020). Paul Davids beskriver sin Youtube- kanal på följande vis:
A fun and inspiring guitar channel, dedicated to keep the guitar fresh and alive!
Quality guitar playing, beautiful arrangements, comparisons, lists, lessons, and other fun guitar related stuff from guitarist, producer and teacher Paul Davids.
(Davids 2019)
6.1.1 Resultat
Lektionen inleds lätt skämtsamt med en sekvens där Paul ser ut att kasta ut sin gitarr i förtvivlan. Efter den inledande sekvensen förklarar han att den här övningen kan vara en riktig ”pain in the but” för många och att det är bäst att stänga fönstren och ta en kopp lugnande te.
I klippet presenteras en övning som går ut på att arpeggiera ett ackord – i det här fallet ett Cmaj7. Övningarna motiveras genom de fördelar i gitarrspel som läraren menar att de medför. Ackordet presenteras i både tal och genom ett ackorddiagram, där fingrarnas placering visas, kopplat till vilket band och vilken sträng, angett i siffror. Därutöver förebildas ackordet av läraren. Han förklarar att ackordet ska spelas från den lägsta till den högsta tonen.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
0:00 En Cmaj7-arpeggio spelas stigande och fallande i bakgrunden
0:03 Paul ser ut att kasta ut
sin gitarr
0:07 Låt oss hoppas att det inte händer,
men innan vi börjar, var snäll och stäng fönstren och ta lite lugnande te, för den här övningen kan vara en riktig ”pain in the but” för de som behöver den mest
0:16 När man spelar ett instrument, vilket
instrument som helst, så är det viktigt att man vill nå bästa möjliga resultat med minsta möjliga ansträngning
0:22 Den här effektiviteten låter dig spela
snabbare, med bättre flyt, borde orsaka mindre stress och kommer i slutänden låta mycket bättre
0:28 Med följande övning försöker vi
åstadkomma det på tre sätt. Ett – minimera onödiga rörelser. Två – träna fingrarnas självständighet – du vill inte röra ditt ringfinger om du bara vill röra ditt pekfinger. Tre – minimera trycket som behövs för att trycka ner en sträng
0:43 För de flesta kan vägen fram till det
här supereffektiva spelsättet vara en stress i sig själv men i slutänden - att spela med ordentlig teknik är något som du har stor nytta av. Det handlar bara om att få in det i ditt muskelminne
0:56 Så, nu behöver vi några närbilder
0:58 Paul knäpper med
fingrarna och en närbild på vänsterhanden och greppbrädan glider in i bild
0:59 Så, här är det som vi ska göra. Vi ska spela det arpeggierade ackordet från den lägsta till den högsta tonen
En närbild på
högerhanden som håller i ett plektrum glider in i det nedre vänstra hörnet
1:03 och vi spelar ett Cmaj7, vilket är
som följer
Ett ackorddiagram på ett Cmaj7 dyker upp i det nedre högra hörnet
En dryg minut in i lektionen demonstrerar Paul för första gången hur övningen ska spelas.
Till att börja med går läraren igenom arpeggion ton för ton, band 10 på D-strängen, band 9 på G-strängen och så vidare. Läraren spelar varje ton i anslutning till att han presenterar dem muntligt. Efter att ha gått igenom tonerna går Paul igenom den tekniska svårigheten i övningen – att spela tonerna var för sig, utan att de ringer ut och två toner hörs samtidigt.
När övningen är genomgången steg för steg förebildar läraren i ett ganska lågt tempo hur övningen ska spelas. Därefter visar han övningen igen och spelar den stegvis snabbare.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
1:06 Band nummer 10 på D-strängen
1:09 Band nummer 9 på G-strängen
1:11 Band nummer 8 på B-strängen
1:14 Band nummer 7 på den första, E-
strängen 1:17 Läraren spelar ett brutet
Cmaj7 där tonerna får ringa ut
1:19 Och här är ett ”men” – vi får inte flytta våra fingrar från strängarna och vi vill inte höra två toner samtidigt
1:26 Först kommer vi att spela lillfingret.
När vi ska gå till nästa sträng lyfter du på lillfingret så att tonen slutar klinga och samtidigt trycker du ner ditt ringfinger. Men du tar inte bort ditt lillfinger från strängen – du håller det på strängen så att det dämpar
Läraren demonstrerar samtidigt hur det ska gå till
1:44 Sedan gör vi samma sak med vårat
långfinger
1:46 Så ringfingret lämnar strängen och
vårat långfinger ska trycka ner 1:52 Läraren spelar övningen
1:57 Nu försöker vi få upp farten på det
1:58 Läraren spelar övningen snabbare och snabbare
2:12 Som du kan se så rör vi knappt våra
fingrar
Läraren föreslår att ett trumkomp används som bakgrund för att göra övningen roligare.
Vidare förklarar han att man då kan välja att spela antingen åttondelar eller sextondelar, höja och sänka tempot.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
2:15 Om du tycker att det här är tråkigt på
något sätt – snälla, prova det med våran Loopz-app. Loopz med z. Det är en trumapp som kommer att bli tillgänglig på iOS2, troligtvis inom två månader
2:27 Det är goda nyheter En telefonskärm med
Loopz visas i det nedre högra hörnet
2:29 Vi provar ett pop-komp i 4/4-takt
2:33 Inte för snabbt
2:34 Vi provar Roomy Steady Groove Kompet börjar spelas
2:38 Vi kan spela med, så att det inte låter
så tråkigt 2:41 Paul spelar Cmaj7-
arpeggion till kompet
2:47 Nu spelade jag det i 16-delsnoter.
Om det är för snabbt så kan du försöka
2:52 Eller sakta ner kompet Paul sänker tempot på
kompet 2:55 Paul spelar övningen i det
lägre tempot
2:59 Eller så kan du bara spela det med 6
eh… 8-delsnoter
Paul höjer tempot på kompet
3:04 Paul spelar övningen i det högre tempot med 8-delar istället för 16-delar
3:11 Det här var den mest grundläggande
övningen, exempel nummer 1
I det andra övningsexemplet ägnas även högerhandens plektrumteknik uppmärksamhet, om än flyktigt.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
3:15 I exempel två spelar vi både fallande
och stigande.
3:17 Paul förebildar övningen – Cmaj7-arpeggio stigande och fallande
3:27 Lägg märke till att jag bara använder
vartannat upp- och nerslag i min högerhand
3:30 Paul förebildar övningen igen
3:33 Ner, upp, ner, upp, ner, upp, etc. etc.
3:39 Självklart kan du använda din egen
teknik – men det är det jag gillar att använda
När övningen byggs ut i exempel 3 börjar nämner läraren att det är oktaven som läggs till högst upp. Vidare förklarar han att långfingret ska förflyttas från den andra till den första strängen, åttonde bandet. Att röra fingrarna mer självständigt lyfts här upp igen.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
3:43 Exempel nummer tre kommer bli en
riktig utmaning
3:45 Vi kommer att lägga till oktaven
högst upp 3:48 Paul spelar arpeggion
stigande från C till C
3:51 Då ska vi flytta långfingret från
andra strängen, som går till första strängen, band nummer 8
3:57 Paul förebildar övningen
4:06 Försök att inte röra ditt ringfinger
när du rör ditt långfinger
4:09 Så det går såhär, med ökande fart
4:10 Paul förebildar övningen och ökar stegvis tempot
Övningen byggs sedermera på med ytterligare ett ackord som spelas med samma mönster.
Läraren förklarar att det är ett Fmaj7, som har ackordplats fyra i C-dur. Här förklarar läraren att mönstret börjar på F och att lillfingret ska glida upp till band 15. Han går sedan igenom att både det första ackordet och det fjärde i en tonart är maj7-ackord, varför de här ackorden i följd kommer låta bra i C-dur.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
5:01 Så som jag skrev ner det låter det
såhär 5:03 Paul förebildar övningen.
Cmaj7-arpeggion spelas två gånger stigande och fallande och samma sak gäller för Fmaj7 (andra gången klipps videon efter att Fmaj7 har spelats
stigande och fallande en gång)
I det sista steget av övningen byggs arpeggion på med ytterligare en rörelse, den här gången i ackordets lägre register. Läraren betonar att övningen kan vara svår för många.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
5:13 Den sista kommer vara en riktig
kamp för många av er, för vi kommer använda vårat lillfinger och ringfinger för att göra en till rörelse i bottenregistret
5:22 Vi börjar likadant, precis som våran
tidigare övning
5:26 Bara hela vägen upp
5:27 Paul spelar Cmaj7- apreggion stigande
Med oktaven på första strängen Paul spelar Cmaj7-
arpeggion från oktaven och fallande
och tillbaks ner
5:31 Nu ska vi spela en stor sjua på D-
strängen, vilket är band 9
5:37 Så vi kommer få lite fram och
tillbaka med vårat ringfinger och vårat lillfinger
5:40 Paul spelar övningen och ökar stegvis tempot
5:54 Så, den här övningen inriktar sig på
mer än bara rörelsen – den inriktar sig också på lillfingerproblemet som många av er nog har
6:01 När jag spelar de här övningarna
märker jag att mitt långfinger är lite påverkat av vad mitt lillfinger gör, så när mitt lillfinger rör på sig, särskilt här, lyfter sig mitt långfinger lite också, så jag försöker undvika det 6:13 Paul spelar den sista
övningen igen
6:22 Jag måste verkligen använda all min hjärnkapacitet för att hindra mitt långfinger från att röra sig,
Avslutningsvis betonar läraren att övningarna inte ska spelas för snabbt från början och att det motverkar syftet med dem. Han menar även att man, om man har problem med den första, inte ska gå vidare till nästa, eftersom den är svårare. Det handlar om att stegvis bygga på. Han berättar även att tabulatur på övningarna finns att ladda ner.
6.1.2 Analys
Den här lektionen kännetecknas av en syn på gitarrspel som något som ska vara roligt men som samtidigt kräver övning och slit för att göra framsteg. Dels lättas stämningen upp med den humoristiska inledningen dels rekommenderas de lärande att använda trumkomp som bakgrund för att göra övandet roligare. Det som lärs ut presenteras som en övning men läraren tycks medvetet ha försökt göra den musikaliskt tilltalande och även därigenom göra den roligare att genomföra. Även videoredigeringen med exempelvis fingerknäpp som ”trollar fram” närbilder tyder på att läraren vill göra lärandet och övandet roligt, vilket också uttrycks i presentationen av Youtube-kanalen.
6.1.2.1 Musikteoretiska begrepp
Det framstår som oviktigt eller som att läraren tar för givet att de lärande vet vilka toner som spelas, eller att de vet att ackordet tas i grundläge, i och med de musikteoretiska som används. Exempelvis refererar han till oktaven och sjuan utan att ha klargjort vilken ton som är grundton och var på greppbrädan den återfinns. Musikteoretiska begrepp kopplade till ackord och skaltoner tycks vara viktig kunskap men kopplas inte ihop med tonnamn.
Paul skapar här en möjlig utvecklingszon där de lärande kan appropriera de här språkliga redskapen och relatera dem till fingrarnas placering på greppbrädan samt förstå dem i förhållande till artefakter som grepptabeller och tabulatur. Att läraren säger att tabulatur finns men inte nämner standardnotation tyder även det på att tonnamn inte uppfattas som lika viktig kunskap som andra språkliga redskap. Det kan även tyda på att det inte är en praktik som läraren är socialiserad in i.
6.1.2.2 Orientering på greppbrädan
Tonnamn används under lektionen ytterst sparsamt och läraren refererar nästan uteslutande till band och sträng och förebildar med gitarren. För att kunna använda Pauls
approprierat begreppet band (i betydelsen område mellan metallstavar som går tvärs över greppbrädan). Vilka begrepp Paul använder för strängarna varierar. Vid ett tillfälle används exempelvis ”första strängen” och vid ett annat ”D-strängen”. Båda begreppen kan sägas vara ämnesspecifika begrepp så till vida att inget av alternativen, varken tonnamn eller ordningen på strängarna är given för den som inte har socialiserats in i en gitarrkultur där första strängen är den höga E-strängen. Det hade rent spontant även kunnat vara den låga E-strängen, eftersom det är den strängen som befinner sig närmast en gitarrists ansikte när gitarren spelas på de vanligaste sätten (i knäet eller hängandes i ett axelband). I och med att Paul i samband med användandet av begreppen förebildar kan det för lärande, hos vilka de ämnesspecifika begreppen inte har etablerats, fungera som ett stöd i utvecklingen mot att etablera dem.
Den grepptabell som visas, tillsammans med lärarens förebildande ger intrycket av ett lärande som är baserat på greppmönster kopplat till ackordfärgningar, snarare än vilka toner som ingår i ackorden. Tonernas funktion i ackordet kopplas även de till mönstret, exempelvis när oktaven och septiman i ackordet läggs till. Grepptabellerna som används visar fingrarnas placering utifrån strängar och band angivna med siffror. Även för att förstå grepptabellerna och kunna använda dem som medierande redskap krävs det att vissa ämnesspecifika begrepp har etablerats hos den lärande, eller att det ligger inom den närmaste utvecklingszonen.
6.1.2.3 Speltekniska färdigheter
Övningens uttalade syfte är att undvika onödiga rörelser, förbättra fingrarnas självständighet, minimera fingertrycket som krävs för att spela en ton. Tekniska färdigheter framstår därigenom som viktig kunskap. Det understryks ytterligare av att Paul uttryckligen säger att ordentlig teknik är väldigt fördelaktigt. Det är framför allt greppbrädehandens teknik som fokuseras. Även snabbhet framstår som en eftersträvansvärd färdighet när läraren stegvis ökar tempot i sitt förebildande.
Paul visar även plektrumtekniken som han använder – växelvis upp- och nerslag men menar att det går bra att använda den teknik som den lärande föredrar. Att han väljer att visa plektrumtekniken men ändå avvisa den som oviktig avseende val av teknik tyder även det på att greppbrädehandens teknik värderas högre. Det visar också på att läraren ser gitarrspel som ganska fritt, att det inte finns något rätt och fel. Det här förfarandet kan också vara ett sätt att skapa en utvecklingszon för lärande som har tillägnat sig tillräckliga färdigheter för att variera sin plektrumteknik men även för de, för vilka den alternerande upp-ner-rörelsen ligger inom den närmaste utvecklingszonen och använder lärarens
förebildande som medierande redskap. Kopplat till det här utnyttjar Paul även kameravinklar och närbilder för att tydligare kunna mediera användningen av det fysiska redskapet plektrum.
6.1.2.4 Lärarroll
Pauls sätt att tala med de lärande indikerar att lärandet ses som en gemensam resa mot målet. Även om läraren inte kan se eller höra de lärande visar språket att lärandet sker i samspel. Oftast talar han med de lärande som oss och att vi gemensamt ska utföra de olika delarna i övningarna. Han blir även personlig vid vissa tillfällen och beskriver svårigheter som han själv har med övningarna, vilket kan göra att det blir lättare att relatera till honom och ett slags socialt band knyts. Paul legitimerar på så sätt sig själv som lärare – han har själv haft svårt att spela övningarna och har fortfarande vissa svårigheter med att röra fingrarna oberoende av varandra men han har uppenbarligen lyckats övervinna många tekniska svårigheter i övningen och hans instruktioner och förebildande och användning av artefakter bör således kunna fungera medierande för lärande, hos vilka färdigheter ligger inom den närmaste utvecklingszonen.
Genom att Paul kan förebilda övningarna och dessutom spela dem snabbt stärks hans ställning som den mer kunniga och lärarens kunskaper och färdigheter framställs som målet. Läraren befäster själv sin status och auktoritet ytterligare genom att säga att övningarna är svåra och att de bör övas steg för steg. Användningen av musikteoretiska begrepp och lärarens förebildande visar att läraren har goda ämneskunskaper vilket även det ger honom auktoritet. Han legitimerar sig på så sätt som lärare, en person som kan fungera medierande för de lärande i deras utveckling.
Den största delen av lektionen ägnas åt muntliga instruktioner och läraren förebildar sällan samma sak mer än en gång. Formatet på lektionen innebär emellertid att valda delar av lektionen kan repeteras, vilket gör att läraren på sätt och vis kan förebilda så många gånger de lärande vill. Det är möjligt att läraren därför har valt att inte förebilda mer än nödvändigt.
6.2 Robert Baker
På sin officiella hemsida presenterar Robert Baker sig som professionell gitarrinstruktör, låtskrivare, videoproducent, produktdemonstratör och gitarrstudent för livet (Baker 2020b). Robert Bakers Youtube-kanal, som har drygt 300 000 följare, presenteras på följande sätt:
Hi there and thanks for checking out my channel. My name is Robert my goal here is to make learning the guitar fun, maybe make you laugh, and if we're lucky Rock Out
!!!
(Baker 2020a)
6.2.1 Resultat
Lektionen inleds med att ett snabbt lick spelas i bakgrunden, samtidigt som en bild föreställande ett huvud med långt blont hår visas. Den här första sekvensen klipps snabbt bort och Robert dyker upp i bild. Han spelar ett riff en kort stund, som snabbt övergår i ett solo.
Tid Musicerande Lärarens tal Andra händelser
0:00 En jingel bestående av ett snabbt lick på distad elgitarr spelas i bakgrunden
En ikon, som ser ut att föreställa Robert själv visas i bild
0:01 Robert spelar ett riff (Ozzy Osbourne – Miracle Man)
Robert som sitter och spelar klipps in i bild 0:03 Riffet övergår i solospel
0:04 Bilden zoomar in på
lärarens gitarr
0:11 Whooo! Hur är läget allihopa?
