Vem får mest utrymme?
En kvantitativ studie om män och kvinnor i
Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering
Josefine Lundgren och Julia Selin
JO081G Journalistik GR (C), Examensarbete
Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: Höstterminen 2020 Handledare: Elisabeth Stúr Examinator: Mikael Gulliksson
Abstract
Titel: Vem får mest utrymme? – En kvantitativ studie om män och kvinnor i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering
Författare: Josefine Lundgren, Julia Selin
Kurs, termin och år: Journalistik GR (C), Examensarbete, VT 2020 Antal ord: 10 204
Problemformulering och syfte: Under år 2020 har det rapporterats frekvent om pandemin till följd av viruset covid-19. Under årets gång har flera medier rapporterat om människor och företag som drabbats i sviterna av pandemin. Tidigare forskning visar att kvinnor länge har varit underrepresenterade i svenska nyhetsmedier, men stämmer det även under en pandemi? Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning män kontra kvinnor representerats som huvudaktör i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering, samt hur
könsrepresentationen ser ut när det kommer till de rollerna dessa huvudaktörer har haft.
Metod och material: Studiens syfte har uppnåtts genom en kvantitativ innehållsanalys av tryckta artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under pandemins första våg (25 mars 2020 - 31 maj 2020) och andra våg (1 september 2020 - 7 november 2020). Detta gör vi utifrån ett genusperspektiv som tar avstamp i könsmärkning och genussystemet. För att analysera materialet har ett kodschema skapats med variabler kopplade till syftet och frågeställningarna. Kodningen har sedan sammanställts och presenterats i form av diagram.
Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor varit underrepresenterade i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering. Det förekom dessutom en tydlig könsmärkning och en ojämn könsfördelning inom flera områden i dessa tidningar under pandemin. Då antalet manliga
huvudaktörer var som lägst, var antalet ändå högre än när antalet kvinnliga huvudaktörer var som högst. Inom flera av huvudaktörernas roller och artiklarnas huvudområden rådde en markant könsmärkning i båda tidningarna. Resultatet indikerar även att män och kvinnor i Aftonbladet och Dagens Nyheter citerats i liknande utsträckning när det kommer till omfånget av
citeringarna, men att män citerats oftare eftersom de förekommit mer frekvent.
Nyckelord: Covid-19, Aftonbladet, Dagens Nyheter, coronarapportering, könsmärkning
Innehållsförteckning
Abstract 2
Innehållsförteckning 3
1 Inledning och problembakgrund 4
1.1 Syfte och frågeställningar 5
2 Bakgrund 6
2.1 Coronaviruset 6
2.2 Dagens Nyheter 6
2.3 Aftonbladet 6
2.4 Skillnaden mellan dags- och kvällspress 7
3 Teori och tidigare forskning 8
3.1 Teori 8
3.1.1 Genussystemet 8
3.1.2 Könsmärkning 9
3.2 Tidigare forskning 12
3.2.1 Genusforskning 12
3.2.2 Kvinnor och män i media 13
3.2.3 Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003 14
3.2.4 Räkna med kvinnor 15
3.2.5 Gestaltningen av män och kvinnor på bild 16
3.2.6 Sammanfattning av tidigare forskning 17
5 Metod och material 18
5.1 Kvantitativ innehållsanalys 18
5.2 Urval 18
5.3 Validitet och reliabilitet 20
5.4 Problemdiskussion 21
6 Resultat och analys 22
6.1 Huvudaktörernas kön 23
6.2 Artiklarnas huvudområde 29
6.3 Huvudaktörernas roll 32
6.4 Citeringar 35
6.5 Sammanfattning av resultatet 37
7 Slutsatser och slutdiskussion 37
7.1 Slutsats 37
7.2 Diskussion 39
Källförteckning 42
Bilaga 1: Kodschema 45
1 Inledning och problembakgrund
Media har ett stort inflytande över våra uppfattningar om verkligheten och är för många en primär informationskälla. Samhället består både av kvinnor och män, och det är därför viktigt att media också speglar den verkligheten.1 I och med covid-19 (corona) som utbröt i början av år 2020 har det rapporterats frekvent om viruset i hela medievärlden. Under årets gång har flera medier rapporterat om människor som blivit sjuka och avlidit i sviterna av covid-19. Företag, stora som små, har också drabbats hårt. Under första vågen som utbröt under våren 2020 hade 76 procent av Sveriges befolkning nyhetsmedier som främsta källa för information om viruset covid-19.2 Även om vi lever i en pågående pandemi där stort fokus ligger på krisrapporteringen så är jämställdheten fortfarande en aktuell fråga. Regeringen strävar efter att Sverige ska bli ett jämställt samhälle och de har till exempel satt upp delmål som rör jämställdheten inom olika områden.3 Tidigare forskning visar däremot att det under en lång tid har existerat en obalans i könsrepresentationen inom flera områden i media (se kapitel 3.2). Studier visar att en viss förändring har skett när det kommer till jämställdheten i media, men förändringen går långsamt.4 Enligt genusforskaren Maria Edström råder det en form av könsmärkning inom flera
medieområden. Könsmärkningen kan mätas med hjälp av förhållandet 40/60, vilket går att applicera på flera plan. Är förhållandet under eller över 40/60 råder en obalans och området kan klassas som könsmärkt av ett visst kön. Medieforskaren Gunilla Jarlbro är en av de forskare som menar att om ett av könen får synas mer än det andra kan vi ha att göra med ett
demokratiproblem.5 Representationen av män och kvinnor inom nyhetsmedier är därför fortfarande en relevant fråga både inomvetenskapligt och samhällsvetenskapligt, och därmed viktig att studera.
Den här studien tar sitt teoretiska avstamp i genusteorier som könsmärkning och genussystemet.
Genom en kvantitativ innehållsanalys studerar vi hur många män kontra kvinnor som får synas och uttala sig i svenska nyhetsmediers coronarapportering, med fokus på två rikstäckande
1 Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt, s 8.
2 Vetenskap & allmänhet. (2020). “Corona i svenska medier - stort förtroende för forskare och sjukvårdspersonal”, hämtad 11 november 2020.
3 Regeringskansliet. (2020). “Mål för jämställdhet”, hämtad 10 november 2020.
4 Edström, M. & Jacobsson, J. (2015). Räkna med kvinnor, s 8.
5 Jarlbro, G. (2013). Genusmedveten journalistik, s 20.
tidningar. Vi har valt att undersöka Aftonbladet som är en av Sveriges största kvällstidningar och Dagens Nyheter som är en av landets största dagstidningar. Flera människor tar del av deras artiklar dagligen – antingen via deras webbsida, i pappersform eller på sociala medier.6
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning män respektive kvinnor
representeras som huvudaktörer i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering – första och andra vågen – samt hur könsrepresentationen ser ut inom olika huvudområden och roller.7 För att uppnå vårt syfte kommer vi med hjälp av genusteorier som könsmärkning och
genussystemet att göra en kvantitativ innehållsanalys av tryckta artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien kommer att fokusera på virusets första våg (25 mars 2020 - 31 maj 2020) och andra våg (1 september 2020 - 7 november 2020).
Frågeställningar
Utifrån Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering under första och andra vågen har vi formulerat följande frågeställningar:
● Hur stor är andelen manliga respektive kvinnliga huvudaktörer?
● Hur ser könsrepresentationen och könsmärkningen ut bland de kvinnliga respektive manliga huvudaktörerna inom de olika ämnesområdena?
● Hur ser könsrepresentationen och könsmärkningen ut inom de olika rollerna som manliga respektive kvinnliga huvudaktörer haft?
● I vilket omfång citeras manliga respektive kvinnliga huvudaktörer?
6 TT-Magasinet. (2020). “Sveriges största nyhetstidningar”, hämtad 15 december 2020.
7 Varje artikel kretsar kring en eller flera huvudaktörer. Det kan både vara passiva huvudaktörer – källor som inte är lika genomgående i texten – och aktiva huvudaktörer som är kärnan i artikeln och framträder frekvent. En källa kan vara huvudaktör även utan säg och citeringar ifall källan ändå är genomgående i artikeln.
2 Bakgrund
2.1 Coronaviruset
I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus i coronavirus-familjen – SARS-CoV-2, även kallat covid-19 (coronavirus disease 2019). Hos de flesta innebär sjukdomen en luftvägsinfektion, och en rad olika symtom kan förekomma. Viruset har sitt ursprung i staden Wuhan i Kina men har spridit sig internationellt under året.8 I slutet av januari bekräftades de första fallen av covid-19 i Europa när tre personer i Frankrike bekräftades smittade.9 Folkhälsomyndigheten bekräftade det första fallet i Sverige den 31 januari, efter att en kvinna från Jönköping hade besökt Wuhan.10 I mars ökade antalet smittade markant fram till juni då det började plana ut.11 Experter siade då om att en andra våg kunde slå till under hösten.12 De fick rätt i sitt antagande om andra vågen då nya kartläggningar visar en stor ökning av antalet fall i september och oktober.13
2.2 Dagens Nyheter
Dagstidningen Dagens Nyheter grundades av Rudolf Wall och har funnits sedan slutet av år 1864. Dagens Nyheter är en del av norra Europas ledande mediekoncern Bonnier News.
Tidningen grundar sig i premissen att alla, oavsett social bakgrund, ska kunna följa skeenden i världen och delta i samhällsfrågor.14 Dagens Nyheter har en räckvidd på över en miljon människor per dag.15
2.3 Aftonbladet
Aftonbladet grundades av Lars Johan Hierta och tidningen har funnits sedan år 1830. Han var en förkämpe inom journalistiken men även inom tryckfriheten.16 Lars Johan Hierta ville bland annat granska makten och avslöja missförhållanden, men även upplysa folket på ett underhållande sätt.
8 Folkhälsomyndigheten. (2020). “Om viruset och sjukdomen”, hämtad 11 november 2020.
9 Aftonbladet. (2020) “Coronaviruset har nått Europa – tre fall i Frankrike”, hämtad 12 november 2020.
10 Folkhälsomyndigheten. (2020). “Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV)” hämtad 12 november 2020.
11 World Health Organization. (2020). “Sweden situation”, hämtad 12 november 2020.
12 Aftonbladet. (2020). “En andra coronavåg kan slå till i höst”, november 2020.
13 World Health Organization. (2020). “Sweden situation”, hämtad 12 november 2020.
14 Dagens Nyheter. (2020). “Om Dagens Nyheter”, hämtad 11 november 2020.
15 Orvesto statistik Dagens Nyheter, hämtad 11 november 2020.
16 Aftonbladet. (2020). “Historien om Aftonbladet”, hämtad 11 november 2020.
Aftonbladet har en räckvidd på över fem miljoner människor per dag och de är en del av den norska mediekoncernen Schibsted.17
2.4 Skillnaden mellan dags- och kvällspress
Dagspressen och kvällspressen är i grunden lika, men det finns ändå vissa olikheter. Bland annat kan man inte prenumerera på kvällspressens tidningar, utan de säljs endast som lösnummer – man kan däremot prenumerera på deras nättidning. Dagspressen har sedan början spridits lokalt, och genom prenumerationer har befolkningen fått tidningen i brevlådan tidigt på morgonen. En annan skillnad mellan dagspress och kvällspress är att kvällspressen från början har lagt större fokus på tv, kändisar och sport än dagspressen, samt haft en lättsammare ton.18
Journalisten Martin Schori nämner i boken Online Only hur nyhetsvärderingen kan skilja sig mellan dags- och kvällspress. För en lokal dagstidning kan det klassas som en nyhet om en persons fot blir påkörd – för kvällspressen klassas det som en nyhet först om det är en känd person som har fått sin fot påkörd, och fler kända personer är inblandade. Kvällspressen skriver också om vissa lokala händelser, men tar in källor som gör nyheten relevant på ett nationellt plan.19
I de allra flesta fall innehåller nyhetsartiklar en källa, en huvudaktör, som talar om något som har hänt. Denna huvudaktör, som ibland är reportern själv, kan också uttala sig om en eller flera övriga aktörer. Reportern väljer källa/aktör beroende på bland annat vilken vinkel artikeln har.
Ofta söker också reportern en expert som kan uttala sig – denna kan också vara en huvudaktör, men behöver inte tvunget vara det. Det är vanligt att man på en redaktion frågar sig vem som senast var källa inom ett liknande ämne. Detta leder i grunden till att samma experter/källor får uttala sig inom ämnet.20 Exempelvis är statsepidemiolog Anders Tegnell inte den enda
sakkunniga i corona-frågan, men ändå är han den som redaktionerna främst låter vara ansiktet utåt i ämnet. Medieprofessorn Gunilla Jarlbro menar att detta arbetssätt leder till kvinnliga källors/experters tillkortakommande.21
17 Orvesto statistik Aftonbladet, hämtad 11 november 2020.
18 Weibull, L. et al. (2018). Det svenska medielandskapet, s 42.
19 Schori. M. (2016). Online Only, s 55, s 74.
20 Jarlbro, G. (2013). Genusmedveten journalistik, s 29.
21 Ibid, s 30.
3 Teori och tidigare forskning
3.1 Teori
3.1.1 Genussystemet
Det finns ingen utmärkande teori inom genusforskningen – istället brukar man tala om
“genussystemet” som är ett teoretiskt perspektiv på manligt och kvinnligt. År 1975 införde antropologen Gayle Rubin “the sex-gender system” (genussystemet), som på den tiden var det närmaste man hade kommit en utformning av en genusteori. Historikerna Joan Scott och Gerda Lerner utvecklade genussystemet vidare och konkretiserade begreppet utifrån nya perspektiv.
Scott gav en överblick över hur begreppet “gender” används och varför. Hon påvisade att
begreppets främsta syfte var att bringa klarhet över det socialt skapade könet. Lerner, precis som Scott, poängterade också det taktiska värdet begreppet hade inom vetenskapen. År 1988
förespråkade svenska historikern Yvonne Hirdman att man med begreppet genus kan konkretisera vår förståelse av “manligt” och “kvinnligt”, samt hur manligt och kvinnligt
konstrueras.22 Teorin om genussystemet som Hirdman har utvecklat ska ha varit betydelsefull för den svenska genusforskningen.23 Hirdman förklarar genussystemet som en strukturell ordning av kön. Systemet bygger på principerna att män och kvinnor bör särskiljas eftersom mannen är normen i dagens patriarkala samhälle.24 Hirdman menar att en särskiljning av könen gör det möjligt att applicera genussystemet inom flera forskningsområden.25
Hirdman myntade också konceptet genuskontraktet, ett begrepp som i dag används inom
genusforskningen. Kontraktet utgår från idén att idealtypen av kvinnan respektive mannen avgör hur könen förhåller sig till varandra, och hur människors uppfattningar om hur relationen mellan könen bör vara. Idealen berör bland annat vad som är tillåtet att ha på sig, vilka ord man får använda och vad som får tillhöra vem. Hirdman menar att dessa kontrakt/ideal går från generation till generation inom de sociala kretsar man tillhör. Genusforskningens teori och praktik grundar sig i detta genuskontrakt. Begreppet kan också användas för att operationalisera
22 Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, ss 2-6.
23 Edström, M. (2006). TV-rummets eliter, s 15.
24 Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, s 7.
25 Ibid, s 9.
genussystemet.26 Medie- och genusforskaren Maria Edström poängterar att genuskontraktet är föränderligt, och kan utmanas genom att låta kvinnor och män dela samma positioner i samhället.
Hon menar också att kontraktet kan användas som ett slags tankesätt när man vill granska
samhället utifrån ett genusperspektiv.27 Det finns ett bakomliggande genuskontrakt som påverkar små som stora processer inom medievärlden på ett eller annat sätt, konstaterar Edström.28
Under 1900-talet kunde man se att Sverige gick utanför genussystemets ramar när det kom till vad som klassades som manligt och kvinnligt. Till exempel att olika slags sysslor och egenskaper i samhället kunde tillhöra både männen och kvinnornas roll. Yvonne Hirdman menar också att ju mer man ser bortom de biologiska ramarna desto större chans finns till förändring.29
Två genomgripande begrepp inom genusforskningen är kön och genus. Genus innebär det sociala/kulturella könet och grundar sig i idén att kategorierna man och kvinna är socialt konstruerade. Begreppet kön innebär istället det biologiska könet.30
3.1.2 Könsmärkning
Jämte den kritik som länge förts mot kvinnors underrepresentation har det också förts en diskussion om huruvida vissa ämnesområden var reserverade för ett visst kön – ifall vissa områden var könsmärkta.31 Begreppet könsmärkning myntades av den amerikanska
genusforskaren Moss Kanter år 1977. Utgångspunkten i forskning som rör könsmärkning är att de socialt skapade föreställningarna kring vad som är maskulint och feminint inte bara leder till att vi människor är könade ur ett biologiskt perspektiv (man, kvinna) utan även organisationer, roller och positioner. Dessa yrkesroller, uppgifter et cetera blir krasst uttryckt, medvetet eller undermedvetet, märkta av – eller anses passa bättre för – ett visst kön, därav ordet
könsmärkning. Något som är karakteristiskt för könsmärkningen är att mäns arbetspositioner tenderar att värderas högre än kvinnors. I fall där ett av könen utgör mer än 60 procent av till
26 Ibid, ss 16-17.
27 Edström, M. (2006). TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion, s 16.
28 Ibid, s 68.
29 Hirdman, Y. (1988) Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, s 31.
30 Jarlbro, G. (2013). Genusmedveten journalistik, s 11.
31 Löfgren Nilsson, M. (2004). “Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003” i Nordicom Information 2004, s 42.
exempel en yrkeskategori anses det handla om en könsmärkning.32 Medieforskaren Monica Löfgren Nilsson menar att könsmärkning är viktigt att studera eftersom könsordningen i sin tur förespråkar särskilda villkor och begränsningar för respektive kön. Könsmärkning är en
grundläggande analytisk nivå som öppnar upp för vidare analyser av uppfattningar kring makt och inflytande samt vad som är maskulint och feminint.33
Medie- och genusforskaren Maria Edström har utvecklat begreppet vidare i studien TV-rummets eliter. Hon förklarar könsmärkning som ett uttryck för de tankar, strukturer och processer som rör kön.34 Hon pekar också på organisationsteorin, som berör den betydelse antal har. Hon menar att individer i en minoritetsgrupp riskerar att bli bedömda utefter sin grupptillhörighet snarare än sin individuella kompetens. Detta menar hon kan appliceras på flera plan – att antalet kvinnor och män vi ser i tv-rummet och i tidningarna har betydelse för hur vi ser på enskilda personer, uppfattningar om kön och vad som är möjligt för respektive kön.35 Om ett ämne eller en roll representeras av mindre än 40 procent av det ena könet menar hon att det handlar om en könsmärkning. Hon pekar på att andelen 40/60 är ett slags mått på ett jämställt förhållande mellan könen som använts i Sverige sedan flera år tillbaka.36 Edström talar också om antalets betydelse – att värdet av att vara en del av en majoritet eller minoritet avgör hur vi ser på mannens och kvinnans närvaro i olika sammanhang, och så även inom mediebranschen.37 Om vissa roller i nyheterna representeras av majoriteten män så bidrar det till att vi ser dessa roller som “manliga”. Om rollerna istället representeras av majoriteten kvinnor ser vi dessa roller som
“kvinnliga”.38
Könsmärkning har bland annat använts för att konkretisera innebörden av att till exempel en yrkesroll förknippas med manligt eller kvinnligt – alltså de effekter som könsmärkningen får när man kopplar en syssla med ett visst kön. Maria Edström konkretiserar dessutom vad hårda och
32 Ibid, s 39.
33 Ibid, s 40.
34 Edström, M. (2006). TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion, s 16.
35 Ibid, s 17.
36 Ibid, s 17.
37 Ibid, s 11.
38 Ibid, s 58.
mjuka nyheter innebär. Hon klassificerar bland annat politik och ekonomi som hårda nyheter och vård, kultur, skola och omsorg som mjuka nyheter.39
I sin studie kunde Edström se att det pågick en könsmärkning inom flera områden i tv-kanalerna SVT1, SVT2 och TV4. Hon såg att positioner, roller och huvudområden var mer eller mindre könsmärkta.40 Som många andra har Edström kunnat peka på att underrepresentationen av kvinnor i media är ett faktum, framförallt när det kommer till nyheter. Detta menar hon är problematiskt på flera plan. På ett demokratiskt plan innebär det ett osynliggörande av det kvinnliga könet och därmed en stor del av samhällets befolkning. På ett individuellt plan har mediernas spegling av verkligheten en betydande del i formandet av vår identitet i förhållande till andra. På ett kommersiellt plan finns nackdelar med att låta ett enskilt kön få mer utrymme än ett annat, då man kan missa ämnen som skulle kunna vara betydande för publiken. Om en
specifik grupps verklighet inte skildras i media kan det resultera i att medieföretag kan tappa en del av sin publik. Slutligen kan man på ett publicistiskt plan se det som ett amatörmässigt tillvägagångssätt att låta ett enskilt kön stå för skildringen av verkligheten.41
3.1.3 Dagordning och gestaltning
Dagordningsteorin har en historia långt tillbaka i tiden, men det var under år 1972 som teorin tog form tack vare Maxwell McCombs och Donald Shaw.42 Det var däremot Walter Lippman som sådde det första fröet till det som vi i dag kallar för dagordningsteorin.43 McCombs och Shaw kunde visa på att media har ett stort inflytande på publiken, och har makten över publikens värderingar och uppfattningar. De ämnen som media väljer att sätta på agendan blir det som publiken uppfattar som relevant.44
Den nära besläktade gestaltningsteorin syftar istället på hur det som sätts på dagordningen sedan gestaltas. Journalistiska gestaltningar handlar om vilken infallsvinkeln är, vilka fakta som tas
39 Ibid, s 17.
40 Ibid, s 203.
41 Ibid, s 14.
42 Strömbäck, J. (2006). “Introduktion av Jesper Strömbäck” i Makten över dagordningen, McCombs, s 10.
43 McCombs, M. (2006). Makten över dagordningen, s 25.
44 Strömbäck, J. (2006). “Introduktion av Jesper Strömbäck” i Makten över dagordningen, McCombs, ss 10-11.
upp, hur värdeladdade ord används samt vilka personer som får uttala sig.45 De här valen har betydelse för hur publiken uppfattar verkligheten, och är därmed betydande för vilka åsikter som människor får om samhället.46
3.2 Tidigare forskning
3.2.1 Genusforskning
Kvinnorörelsen i Sverige startades under 1970-talet och under samma period växte parallellt forskning om kvinnor fram. Kvinnoforskningen handlade bland annat om att man försökte bringa klarhet i varför kvinnan fick så lite plats i samhället. Forskningens primära uppgift var att
etablera kvinnorna inom olika områden där de innan varit osynliga.47
Under 1980-talet fanns det endast ett fåtal studier som handlade om genusforskning. Under tidsperioden 1975-1985 existerade ungefär 5000 hänvisningar till svenska mediestudier i databasen Nordicom. Två procent av dessa källor lade fokus på genus och kvinnor. Under 1990-talet var andelen cirka sex procent.48 Medie- och genusforskning etablerade sig under 1980-talet och 1990-talet, men det var sällan studier under den tiden hade medier och genus som utgångspunkt.49 År 1993 gav Ulla Carlsson ut antologin Nordisk forskning om medier och
kvinnor, med bidrag från forskare inom flera vetenskapliga områden.50 Genusvetenskapen var då ny, och medie- och kommunikationsvetenskap var inte ett fristående ämne för examen på
forskarnivå. Antologin berör bland annat frågor kring bilden medierna ger av kvinnor och undertryckande maktstrukturer.51 Forskning om genus har ökat genom åren och under 2000-talet fanns det cirka tio procent svenska studier som handlade om media ur ett genusperspektiv.52
45 Karlsson, M. & Strömbäck, J. (2015). Handbok i journalistikforskning, s 360, 362.
46 Nord, L. & Strömbäck, J. (2018). Svenska valrörelser, s 101.
47 Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt, s 8.
48 Kleberg, M. (2006). Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, ss 10-11.
49 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 10.
50 Carlsson, U. (1993). Nordisk forskning om kvinnor och medier.
51 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 10.
52 Kleberg, M. (2006). Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, s 11.
Professor Gunilla Jarlbro menar att om det inte vore för kvinnorörelsen så hade Sverige
antagligen inte kommit så pass långt i teoriutvecklingen och genusforskningen som vi har gjort de senaste decennierna.53
3.2.2 Kvinnor och män i media
Genusforskare studerar hur idén om kön formas och skapas. En vital del av det formandet sker i medierna, som vi inte kan undgå att bli influerade av.54 Veckopress och massmedier har tidigare kritiserats för att ha förmedlat förminskande kvinnoideal.55 Pressens kvinnoideal och reklamens fixering på utseende sågs som ett medel för att förhindra kvinnofrigörelsen, och hålla kvinnorna kvar i en beroendeställning till männen.56
Det populärkulturella utbudet uppmärksammades tidigt av feministiska medieforskare i Sverige, men det dröjde innan journalistiken blev lika aktuell.57 Kritiken inom journalistiken var till största del riktad mot icke jämställda redaktioner och avsaknaden av kvinnor inom toppositioner, men även utbudet. Ambitionen var att en jämställdhet inom redaktionerna skulle leda till att fler kvinnor medverkade i nyheterna, och även leda till ett utbud som gynnar kvinnors intressen.
Mediekritiken byggde på förutsättningen att förändringar inom de befintliga systemen skulle leda till att kvinnor fick samma möjlighet att komma till tals i medier. Under 1960-talet växte
feministiska rörelser sig allt starkare. Gruppernas kritik riktades mot mediernas berättigande av mäns makt, stereotypiseringen och förminskningen av kvinnor samt bristen på kvinnor inom journalistiken. Detta har också varit aktuella ämnen inom forskningen.58
Medieforskarna Anja Hirdman och Madeleine Kleberg skriver i antologin Mediers känsla för kön att feministisk medieforskning undersöker hur medierna speglar könen samt hur kvinnlighet och manlighet framställs. Även de tar upp kritiken mot mediernas utbud och innehåll, och förklarar att svaret från mottagarna av kritiken ofta grundar sig i att de “bara speglar
verkligheten” – att det alltså inte är mediernas fel, utan det är så verkligheten ser ut. Medierna är
53 Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt, ss 10-11.
54 Ibid, s 8.
55 Ibid, s 13.
56 Ibid, ss 13-14.
57 Ibid, s 31.
58 Ibid, ss 15-16.
trots det en del av verkligheten med egna regler, normer, värderingar och maktförhållanden som avgör hur män och kvinnor skildras. De framför även det faktum att det är komplicerat att med säkerhet kunna besvara frågan vad det är som för stunden präglar de olika mediernas
konstruktioner av könen. Det går inte heller för kritikerna att utgå ifrån att medierna ger felaktiga föreställningar av män och kvinnor, då det inte finns ett facit. För att det ska finnas felaktiga föreställningar krävs det också att det finns en helt korrekt definition av kvinnlig och manlig könsidentitet.59
Medias skildringar av könsrollerna har kritiserats eftersom medierna påverkar publikens syn på bland annat kvinnor. Medias spegling av verkligheten påverkar samhällets synsätt – om kvinnor skulle uppmärksammas mer i media skulle det kunna leda till en ökning av kvinnors
yrkeskarriärer. Om medier skulle lägga större fokus på framgångsrika kvinnor finns det goda chanser till att fler framgångsrika kvinnor ökar.60
3.2.3 Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003
Medieforskaren Monica Löfgren Nilsson har i sin studie Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003 studerat hur män och kvinnor har fått komma till tals i Sveriges television (SVT).
Hennes undersökning visade att den totala andelen kvinnor som fick uttala sig i SVT var totalt 10 under åren 1958-1965, och under åren 1968-1980 var den totala andelen kvinnor 12. Enligt undersökningen ökar andelen kvinnor som intervjupersoner i SVT under 1985-1995 till 24. Från år 2000 till 2003 var den totala andelen kvinnor 25. Studien visar att kvinnliga intervjupersoner har ökat genom åren men de har mestadels fått uttala sig i de mjuka nyheterna som rör sociala frågor, miljö, barnomsorg och skola. Inom de hårda nyheterna som rör exempelvis näringsliv, krig och politik var representation av kvinnliga intervjupersoner som störst år 1995 – då låg andelen på 30 procent.61 Löfgren Nilsson skriver att de mjuka nyheterna ofta klassas som
“feminina” och de hårda nyheterna klassas mer som “maskulina”, och menar alltså att
stereotypiska könsroller förekommer i nyhetsvärlden.62 Hon gjorde en undersökning om Rapport och Aktuellt om manliga och kvinnliga rapporteringar inom olika tidsramar. Under en period
59 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 10.
60 Kleberg, M. (2006). Medieperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, ss 13-19.
61 Löfgren Nilsson, M. (2004). “Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003” i Nordicom Information 2004, s 47.
62 Ibid, s 39.
försökte man locka kvinnlig publik genom att låta kvinnor framträda i media, men hennes analys visar att kvinnor exluderades från områden som bektraktas ha hög status som till exempel politik, näringsliv och ekonomi.63 Hon berör även detta i antologin “Mediers känsla för kön”.64
3.2.4 Räkna med kvinnor
Halva världens befolkning består av kvinnor, men studier visar att kvinnor syns i mindre än hälften av nyheterna – en knapp fjärdedel. Globala studien Global Media Monitoring Project (GMMP) har gjorts sedan år 1995, och är unik i sitt slag. Undersökningen ger en bild av det globala nyhetsflödet och till en del även det svenska. Studiens utgångspunkt är att länder över hela världen granskar en dags press, radio och tv-nyheter med en gemensam metod. Totalt 71 länder deltog år 1995 och resultatet visade att 17 procent av nyhetssubjekten var kvinnor.
Nyheterna presenterades ofta av kvinnor, men subjekten var främst män. Ytterligare tre globala studier med samma utgångspunkt gjordes år 2000, 2005 och 2009. Sammanlagt 108 länder deltog år 2009, och andelen kvinnliga nyhetssubjekt låg då på 24 procent. Under detta år kodades även webbnyheter av 16 länder, med resultatet att andelen kvinnor i nyheter på nätet var 23 procent.65
Den senaste GMMP-undersökningen gjordes år 2015, med 114 deltagande länder. Andelen kvinnor i nyhetsmedierna var då 24 procent, likt studien innan. På 20 år har andelen kvinnor som nyhetssubjekt ökat från 17 procent till 24 procent, men ökningen går långsamt och
könsstereotyperna lever kvar i nyheterna. Sverige medverkade först år 2000, och sedan dess har andelen kvinnor i svenska nyheter legat på omkring 30 procent. Enligt senaste undersökningen har flera länder en högre andel kvinnor i nyheterna än vad Sverige har, till exempel USA och Rumänien.66
Den första GMMP-studien blev klar i anslutning till en av FN:s kvinnokonferenser år 1995.
Konferensen ledde till en handlingsplan där kvinnor och medier var ett av fokusområdena.
Länderna som undertecknade planen gav löftet att arbeta bland annat för att kvinnor skulle bli
63 Ibid, s 42.
64 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 215.
65 Edström, M. & Jacobsson, J. (2015). Räkna med kvinnor, ss 7-9.
66 Ibid, s 8.
mer aktiva inom medier, samt för att motverka stereotypa framställningar i medier. Sedan
konferensen har GMMP-studien genomförts vart femte år. Datan som samlats in i studierna visar att kvinnor är fortsatt underrepresenterade i förhållande till män, även om andelen ökat en del med tiden. Underrepresentationen innebär en avsaknad av kvinnors åsikter och perspektiv i nyhetsmedierna, och innebär att den verklighet som medierna speglar/gestaltar är främst mannens verklighet. Avsaknaden av kvinnans verklighet i gestaltningen innebär att samhället saknar vital information som är central för landets utveckling och framsteg i världen.67
Den senaste svenska studien för GMMP skrevs 2015 av medieforskarna Maria Edström och Josefine Jacobsson i rapporten “Räkna med kvinnor”. De menar att när det kommer till vem som får komma till tals visar studierna att det inte är jämställt mellan könen i något av
nyhetsmediernas bevakningsområden, men av alla områden är det inom hälsa och vetenskap som kvinnor fått mest utrymme. Allra minst syns kvinnor i konfliktområden – där ligger andelen kvinnor i nyheterna på 13 procent.68 Studien visar även att huvudområden som politik och sport är mansdominerade inom den globala nyhetsvärlden. Däremot har man sett en ökning av andelen kvinnor i stort sett alla nyhetskategorier, men den stora avsaknaden av kvinnor inom det politiska området påverkar det totala resultatet.69 När det kommer till citat så menar Edström och
Jacobsson att kvinnor citeras i liknande utsträckning som män.70
3.2.5 Gestaltningen av män och kvinnor på bild
Under år 2004 gjorde professor Gunilla Jarlbro en studie där hon räknade hur många män jämfört med kvinnor som var med på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Helsingborgs Dagblad. Hon undersökte datumen första mars, åttonde mars och nionde mars och resultatet visade att det var en ojämn representation av könen under de datumen. Den 1 mars var det 19 procent kvinnor och 50 procent män som syntes på bild i Helsingborgs Dagblad. I Dagens Nyheter var det 23 procent kvinnor och 45 procent män som syntes i deras bildmaterial. Under 8 mars (internationella kvinnodagen) fick kvinnor större plats i båda tidningarna. Helsingborgs Dagblad hade 43 procent kvinnor i sina bilder och Dagens Nyheter hade 31 procent. Den 9 mars,
67 Ibid, s 14.
68 Ibid, s 22.
69 Ibid, s 28.
70 Ibid, s 27.
dagen efter internationella kvinnodagen, återgick representationen till det normala då cirka en tredjedel av alla bilder var på kvinnor. Jarlbros studie visar att tidningsredaktionerna medvetet lägger in fler bilder på kvinnor under internationella kvinnodagen, men att det ändå var mindre än 50 procent kvinnor som fanns med på bild den dagen. De resterande procenten av bilderna var övriga bilder där människor saknades.71
3.2.6 Sammanfattning av tidigare forskning
Forskare har under tidigare studier med ett genusperspektiv fokuserat bland annat på veckopressen och TV, samt hur journalistiken såg ut förr i tiden.72 Forskning som rör
representationen av män och kvinnor har gjorts inom flera områden, som till exempel reklam, sport och olika nyhetsplattformar. Frågor som har varit aktuella inom medie- och
kommunikationsvetenskap är representationen av män och kvinnor i svenska kvällspressens sportbilagor, reklamen i tidningarna Elle och King, jämställdheten i Lilla Aktuellt, bilder i svenska nyhetsmedier, samt hur representationen ser ut globalt. Vi har däremot sett en avsaknad av studier som undersöker representationen av män och kvinnor i krisrapportering. Tidigare studier som har gjorts inom liknande områden berör Svenska mediers coronarapportering i allmänhet, samt publikens uppfattningar och attityder kring rapporteringen.73 Vi ser en viss avsaknad av studier om jämställdheten i rapporteringen om covid-19, vilket gör detta
inomvetenskapligt intressant. En röd tråd som är genomgående i de tidigare studier som gjorts pekar på att kvinnor har varit underrepresenterade i nyhetssammanhang. En sådan
underrepresentation kan enligt Statens medieråd vara problematisk då kvinnors erfarenheter och åsikter riskerar att hamna i skymundan.74 Begreppet könsmärkning har varit ett framträdande verktyg för att belysa vad som klassas som manligt och kvinnligt inom genusforskning.75
71 Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt, ss 26-27.
72 Kleberg, M. (2006). Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, s 10.
73 Vetenskap & allmänhet. (2020). “Kommunikation om corona - medierapportering och förtroende i samband med covid-19 pandemin”, hämtad 27 oktober 2020.
74 Statens medieråd. (2019). “Kvinnor och män i medier”, hämtad 24 september 2020.
75 Edström, M. (2006). TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion.
5 Metod och material
För att besvara frågeställningarna kommer den här studien grunda sig på en kvantitativ innehållsanalys. Denna metod lämpar sig bra om man vill undersöka exempelvis hur stort utrymme någonting får och hur frekvent något är, vilket är fallet i denna studie.76 Den
kvantitativa innehållsanalysen ger oss möjlighet att undersöka ett stort urval av Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
Med innehållsanalys menas att undersöka innehållet i skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning. Den kvantitativa innehållsanalysen kan beröra hur ofta olika kategorier förekommer, och hur stort utrymme de olika kategorierna får. När det handlar om utrymme gäller det i grunden hur stor text- eller bildmassa, eller hur många minuter och sekunder, som ägnas åt de olika kategorierna.77Det finns stora fördelar med att använda sig av en kvantitativ innehållsanalys, eftersom man snabbt kan samla in och gå igenom stort material effektivt. En kvantitativ innehållsanalys innebär att man måste tolka materialet innan det blir möjligt att sätta in variabelvärdena i rätt kategori för att sedan kunna räkna ut resultatet. En stor fördel med denna metod är just det mekaniska räknandet.78 Begränsningarna med en kvantitativ studie är främst när det kommer till att tolka och studera det sociala aspektet.79 Om syftet med en innehållsanalys är att besvara frågor om hur innehållet ser ut, som i vårt fall, så är det en deskriptiv innehållsanalys.
Analysen bygger då ofta på jämförelser mellan innehållets egenskaper.80
5.2 Urval
Under coronapandemin har flera människor fått uttala sig inom olika frågor som rör covid-19. Vi har undersökt vilket utrymme män kontra kvinnor har fått i Aftonbladet och Dagens Nyheters corona-artiklar från pandemins första och andra våg. I och med det omfattande materialet kring covid-19 har vi valt att fokusera på 25 mars 2020 till 31 maj 2020 (som vi i studien kallar första
76Esaiasson, P. et al. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 199.
77 Ibid, s 198.
78 Ibid, ss 198-199.
79 Ahrne, G & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder, s 12.
80 Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinionsbildning, s 20.
vågen) och 1 september 2020 till 7 november 2020 (som vi i studien kallar andra vågen).
Undersökningen fokuserar på den mest framträdande huvudaktören i varje studerad artikel.
Vi har använt oss av det svenska mediearkivet Retriever för att samla in vårt material.
Sammanlagt har vi analyserat 282 tryckta coronarelaterade artiklar: 132 från Aftonbladet och 150 från Dagens Nyheter. Insamlandet gjordes genom ett systematiskt urval då det är inom ramen för vad som är möjligt i Retriever. Det går inte att göra ett slumpmässigt urval i
mediearkivet, och för att det ska vara så representativt och slumpmässigt som möjligt gjorde vi ett systematiskt urval. Retriever läste in 20 artiklar per sida, och därmed valde vi att utgå ifrån den sista artikeln per sida för att slumpa innehållet. Vårt systematiska urval utgick därför från den 20:e artikeln per sida, alltså den sista artikeln på varje träffsida. För att få endast
coronarelaterade artiklar gjorde vi en utökad sökning med sökorden corona, covid-19, coronapandemin och coronaviruset, under perioderna första vågen och andra vågen.
Vårt val av databas för att samla in materialet kan innebära att det kan finnas både dubbletter och ett bortfall av artiklar. För att minimera den risken så tittade vi bara på tryckta artiklar, och filtrerade därmed bort webbartiklarna som kan medföra dubbletter. När vi samlade in vårt material utgick vi först från första vågens datum i vår sökning, och sedan den andra vågen.
Artiklar som inte har en tydlig corona-vinkel eller inte handlar om något till följd av corona har vi uteslutit från denna studie. Vi har även uteslutit förstasidor, notiser, åsiktstexter (till exempel krönikor, insändare, ledare, och debattartiklar), tester och recensioner för att få så renodlade nyhetsartiklar om covid-19 som möjligt. I de fall då vi uteslöt en artikel kunde den valda artikeln bli till exempel den 19:e, 18:e och så vidare istället för den 20:e.
Under första vågen hade Dagens Nyheter sammanlagt 2023 tryckta artiklar med ett eller fler av dessa sökord och Aftonbladet sammanlagt 1836 trycka artiklar. Under andra vågen hade Dagens Nyheter 1028 tryckta artiklar med ett eller fler av dessa sökord, och Aftonbladet 851 tryckta artiklar. Vårt urval resulterade i sammanlagt 132 artiklar från Aftonbladet och 150 artiklar från Dagens Nyheter.
Tabell 1. Sammanställning av Aftonbladet och Dagens Nyheters tryckta artiklar under första och andra vågen med ett eller fler av sökorden corona, covid-19, coronapandemin och coronaviruset, i förhållande till vårt urval.
För själva analysen sammanställde vi ett kodschema med analysvariabler och en tillhörande kodblankett. Relevanta variabler i det här fallet är bland annat vilken plattform, kön på personen som förekommer mest i artikeln och artikelns omfång (se bilaga 1). Vår kodblankett utgjordes i Googles motsvarighet till Microsoft Excel, Google Sheets. Vi sammanställde bland annat könen på artiklarnas huvudaktör, inom vilket huvudområde och i vilken roll, samt i vilken omfattning dessa huvudaktörer blivit citerade. Vi valde att utgöra diagrammen som cirkeldiagram för att underlätta urskiljandet.
5.3 Validitet och reliabilitet
En väl utförd studies slutsatser ska grunda sig i validitet och reliabilitet. En studies kvalité påverkas av den giltighet (validitet) och tillförlitlighet (reliabilitet) som undersökningen har, vilka utgör studiens byggstenar.81 En kvantitativ innehållsanalys behöver genomgå ett
reliabilitetstest för att se hur trovärdig och tillförlitlig studien är, vilket gäller även denna studie.
Ett reliabilitetstest utförs genom att man själv, eller någon utomstående, kodar en del av det redan kodade materialet för att se om kodningarna överensstämmer.82
Vi ansvarade för kodningen av material från varsin tidning, så i det här fallet valde vi att även koda en del av det den andra redan hade kodat. Efter att materialet hade kodats en andra gång jämförde vi variabel för variabel och räknade ut i procent hur väl kodningarna överensstämde. På det sättet kunde vi se om vi båda kodat likadant och fått samma utfall, vilket skulle visa på en tillförlitlig studie. Innan vi började koda testade vi kodschemat var för sig för att se om vi kodade
81Ekström, M. & Johansson, B. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, s 13.
82Esaiasson, P. et al. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, ss 208-209.
Medieplattform Första vågen Andra vågen Sammanlagt Dagens Nyheter 98 av 2023 artiklar 43 av 1028 artiklar 150 av 3051 artiklar Aftonbladet 89 av 1836 artiklar 52 av 851 artiklar 132 av 2687 artiklar
lika. Under kodningens gång diskuterade vi de frågor som dök upp och utvecklade kodschemat och kodinstruktionerna för att göra kodningen mindre subjektiv. Det är svårt att bedöma hur hög andel överensstämmande kodningar uppskattas som godtagbar, men forskare har tidigare nämnt att en procenthalt på 75-80 procent eller högre är acceptabel.83 Vårt reliabilitetstest visade en procenthalt på cirka 90 procent för båda tidningarna, vilket kan ses som att studien har en hög reliabilitet.
En studies validitet handlar om den insamlade datans giltighet, alltså hur väl den sammanställda datan är representativ för det vi säger att vi ska mäta. Det är viktigt att tidigt definiera de olika begreppen i en studie. Man måste vara konsekvent i användandet av begreppen genom hela studiens gång, både i den teoretiska ansatsen och operationella delen. Detta för att se till att man faktiskt mäter det man tror sig mäta.84
Något som går hand i hand med reliabiliteten och validiteten är intersubjektivitet – att studien är greppbar och replikerbar för andra.85 Intersubjektiviteten når vi genom att använda ett så
slumpmässigt urval som möjligt för verktyget Retriever, och tillhandahålla bland annat
kodschemat med kodinstruktioner. Vi har under arbetets gång haft ett neutralt förhållningssätt till materialet under insamlandet, kodningsarbetet och sammanställningen av resultatet. Vårt
material kommer däremot inte att resultera i ett resultat som är generaliserbart för hela
mediesverige, men det är en god bit på vägen att bringa klarhet i hur män och kvinnor speglas i rikstäckande medier.
5.4 Problemdiskussion
Under kodningsarbetet märkte vi att vi var tvungna att konkretisera vissa kodinstruktioner för att minska risken för feltolkning. Vi märkte att det i vissa fall var svårt att konkretisera
huvudaktörens roll, när aktören inte föll under ett särskilt variabelvärde.86 När det kom till artiklarnas huvudområde uppstod också vissa frågor, då flera variabelvärden stämde in.
Huvudandelsprincipen (i grunden uteslutningsmetoden) hjälpte för att konkretisera, men vissa
83Ibid, s 209.
84 Berggård, B. et al. (2002). Metodproblem i samband med forskning om risker och kriser, s 6.
85Esaiasson, P. et al. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 25.
86 Se kapitel 2.4 för förklaring av begreppet huvudaktör.
artiklar fanns fortfarande i ett gränsland där två kategorier vägde lika tungt. En annan
tolkningsfråga rörde vem som var artikelns mest framträdande huvudaktör, då en artikel ofta har fler än en huvudaktör. I de fallen utgick vi från den mest framträdande huvudaktören, alltså den huvudaktör som fick mest utrymme i artikelns stycken och citeringar. Den mest framträdande huvudaktören kan också vara den som är mest genomgående i artikelns stycken, men kanske inte citeras utan endast nämns vid namn.
6 Resultat och analys
Viruset covid-19 har skakat om hela världen, och Aftonbladet och Dagens Nyheter har precis som många andra etablerade medier rapporterat frekvent om nya uppgifter om viruset. I mars under första vågen gapade matvarubutikernas hyllor tomma efter att människor hade bunkrat bland annat toapapper och konserver.87 Vi kunde dagligen följa den aktiva rapporteringen om covid-19 och statsepidemiolog Anders Tegnell och socialminister Lena Hallengren var ansikten utåt för många uttalanden kring virusets utveckling.88 Under insamlandet av materialets första och andra våg kunde vi se rapporteringar om berörda människor som blivit väldigt sjuka i covid-1989. Vi kunde även se rapporteringar om forskares teorier kring viruset90, den ökande smittspridningen på äldreboenden, det hårda trycket på sjukhusen och mycket mer.91 Härefter följer sammanställningar av de mest framträdande huvudaktörernas kön, roller, antal citeringar samt artiklarnas huvudområden i Aftonbladet och Dagens Nyheter under första och andra vågen.
87 Aftonbladet. (2020). “Bunkring gav kassaklirr för landets matbutiker”, hämtad 15 december 2020.
88 Aftonbladet. (2020) “Då kommer nya Folkhälsomyndighetens nya besked” hämtad 16 december 2020.
89 Dagens Nyheter. (2020). “Adam, 42, låg nio dagar i respirator: “En kamp mellan kroppen, viljan och förnuftet”, hämtad 16 december 2020.
90 Dagens Nyheter. (2020) “Professorn: Tryck ner covid-19 med aktiv smittspårning”, hämtad 16 december 2020.
91 Dagens Nyheter. (2020). Sjukvårdsdirektören: “Det är ett mycket bekymmersamt läge”, hämtad 16 december 2020.
6.1 Huvudaktörernas kön
Figur 1.1: Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Aftonbladets coronarapportering under första vågen (25 mars 2020 - 31 maj 2020). “Går ej att utläsa” innebär texter som saknade en utmärkande huvudaktör i form av en person.
Figuren ovan (se figur 1.1) visar på att det mest framträdande könet bland de primära
huvudaktörerna i Aftonbladets coronarapportering under första vågen är män. Siffrorna visar att 69 procent män och 26 procent kvinnor var artiklarnas mest framträdande huvudaktörer i Aftonbladet under första vågen. Av 89 artiklar var 61 primära huvudaktörer män och 23
huvudaktörer kvinnor. I de fem övriga artiklarna gick det ej att utläsa ett kön då det saknades en individ som huvudaktör.
Figur 1.2: Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Dagens Nyheters coronarapportering under första vågen (25 mars 2020 - 31 maj 2020). “Går ej att utläsa” innebär texter som saknade en utmärkande huvudaktör i form av en person.
Figuren ovan (se figur 1.2) tyder på att det mest framträdande könet bland huvudaktörerna i Dagens Nyheters coronarapportering under första vågen är män. Siffrorna visar att 67 procent män och 32 procent kvinnor var artiklarnas mest framträdande huvudaktör i Dagens Nyheter under första vågen. Av 98 artiklar var 66 primära huvudaktörer män och 31 huvudaktörer kvinnor. I en av artiklarna gick det ej att utläsa ett kön då det saknades en individ som huvudaktör.
Resultatet över Aftonbladet och Dagens Nyheters könsrepresentation under första vågen tyder på att det fanns fler kvinnliga primära huvudaktörer i Dagens Nyheter än Aftonbladet. Däremot är det ingen markant skillnad då de kvinnliga huvudaktörerna var 32 procent i Dagens Nyheter och 26 procent i Aftonbladet. De manliga huvudaktörerna låg på 67 procent i Dagens Nyheter och 69 procent i Aftonbladet. Detta tyder på att det inte heller är någon markant procentuell skillnad mellan de manliga huvudaktörerna i tidningarna.
Figur 1.3: Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Aftonbladets coronarapportering under andra vågen (1 september 2020 - 7 november 2020).
“Går ej att utläsa” innebär texter som saknade en utmärkande huvudaktör i form av en person.
Figuren ovan (se figur 1.3) tyder på att det mest framträdande könet bland huvudaktörerna i Aftonbladets coronarapportering under andra vågen är män. Siffrorna visar att 63 procent män och 30 procent kvinnor var artiklarnas mest framträdande huvudaktör i Aftonbladet under andra vågen. Av 43 artiklar var 27 primära huvudaktörer män och 13 huvudaktörer kvinnor. I de tre övriga artiklarna gick det ej att utläsa ett kön då det saknades en individ som huvudaktör.
Figur 1.4: Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Dagens Nyheters coronarapportering under andra vågen (1 september 2020 - 7 november 2020). “Går ej att utläsa” innebär texter som saknade en utmärkande huvudaktör i form av en person.
Figuren ovan (se figur 1.4) tyder på att det mest framträdande könet bland huvudaktörerna i Dagens Nyheters coronarapportering under första vågen är män. Siffrorna visar att 62 procent män och 35 procent kvinnor var artiklarnas mest framträdande huvudaktör i Dagens Nyheter under andra vågen. Av 52 artiklar var 32 primära huvudaktörer män och 18 huvudaktörer kvinnor. I två av artiklarna gick det ej att utläsa ett kön då det saknades en individ som huvudaktör.
Resultatet över Aftonbladet och Dagens Nyheters könsrepresentation under andra vågen tyder på att det fanns fler kvinnliga primära huvudaktörer i Dagens Nyheter än Aftonbladet. Däremot är det ingen markant skillnad då de kvinnliga huvudaktörerna var 35 procent i Dagens Nyheter och 30 procent i Aftonbladet. De manliga huvudaktörerna låg på 62 procent i Dagens Nyheter och 63
procent i Aftonbladet. Detta tyder på att det inte heller är någon markant procentuell skillnad mellan de manliga huvudaktörerna i tidningarna.
Figur 1.5: Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering under första vågen (25 mars 2020 - 31 maj 2020) och andra vågen (1 september 2020 - 7 november 2020).
Figuren ovan (se figur 1.5) visar en sammanställning av könsrepresentationen bland
huvudaktörerna som framträdde mest i Aftonbladet och Dagens Nyheters artiklar om covid-19 under första och andra vågen. I Aftonbladets 124 artiklar var 88 män (71 procent) och 36 kvinnor (29 procent) de mest framträdande huvudaktörerna. I Dagens Nyheters 147 artiklar var 98 män (66 procent) och 49 kvinnor (33 procent) de mest framträdande huvudaktörerna.
Resultatet tyder på en ojämn könsfördelning i Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering om covid-19 under första och andra vågen. Antalet kvinnliga huvudaktörer var som högst i Dagens Nyheter (första vågen), där antalet kvinnor var 31 stycken. Antalet kvinnliga huvudaktörer var som lägst i Aftonbladet (andra vågen), där antalet kvinnor var 13 stycken. Antalet manliga huvudaktörer var som högst i Dagens Nyheter (första vågen), där antalet män var 66 stycken.
Antalet manliga huvudaktörer var som lägst i Dagens Nyheter (andra vågen), där antalet män var 32 stycken. Denna redogörelse innebär alltså att då antalet manliga huvudaktörer var som lägst, var antalet ändå högre än när antalet kvinnliga huvudaktörer var som högst. Men procentuellt ser man ingen större skillnad mellan tidningarna. Diagrammet ovan visar också att män och kvinnor förekommer i mindre utsträckning under andra vågen. Däremot är det viktigt att sätta det i kontext till själva materialet, då urvalet var mindre under andra vågen i båda tidningarna.
Som vi tidigare berört i kapitel 3 besvaras mediernas val av källor och innehåll med att de endast speglar och gestaltar verkligheten.92 Verkligheten visar att Sveriges befolkning består av ungefär hälften män och hälften kvinnor.93 Å ena sidan kan vårt resultat i denna bemärkelse tyda på att Aftonbladet och Dagens Nyheter inte speglat hela verkligheten under coronarapporteringen, i och med den ojämna könsrepresentationen. Men å andra sidan menar medieforskarna Anja Hirdman och Madeleine Kleberg att det är mer komplicerat än så – att det inte finns något facit som avgör om mediernas sätt att skildra män och kvinnor är felaktigt eller ej.94 Studien Räkna med kvinnor visar på att kvinnor mer sällan än män syns som huvudaktörer i nyhetsrapportering, vilket även denna studies resultat visar.95 Undersökningen visade att andelen kvinnor som nyhetssubjekt legat på omkring 30 procent mellan år 2000 och 2015, vilket även vårt resultat tyder på när det kommer till könsrepresentationen i Aftonbladet och Dagens Nyheters
coronarapportering (se figurer 1.1 till 1.4).96
Under arbetets gång gjorde vi iakttagelser som illustrerade hur en man respektive kvinna kunde speglas i coronarapporteringen. Den 16 maj skrev Dagens Nyheter om den biträdande
statsepidemiologen Anders Wallensten, där han fick en genomgående och respektfull intervju på flera uppslag. Han fick besvara frågor om bland annat hur han ställer sig till den offentliga rollen och hans arbetsuppgifter i sig. Ryckcitaten från artikeln var till mesta del om viruset och hans arbete. Den 1 november skrev Dagens Nyheter om Svenska Hockeyligans nya VD Jenny Silfverstrand, där hon fick en intervju på ett uppslag om ligans läge och hur det känns att vara SHL:s första kvinnliga VD. Huvudvinkeln är att hon får ta över ligan under en tuff period, men
92 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 10.
93 Statistiska Centralbyrån. (2020). “Sveriges befolkning”, hämtad 16 december 2020.
94 Hirdman, Y. & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön, s 10.
95 Edström, M. & Jacobsson, J. (2015). Räkna med kvinnor, s 28.
96 Ibid, s 8.
artikelns fokus ligger även på hur hon som kvinna antar sin roll i den mansdominerade
hockeyvärlden. Även ryckcitatet handlade om hur hon såg på att vara ligans första kvinnliga VD någonsin. Hon förklarar att hon fått liknande frågor flera gånger och att hon inte vill att fokuset ska landa på kön när det kommer till vad hon ska åstadkomma i sitt arbete. Hon säger att hon då hellre vill att fokuset ska ligga på vad det i såna fall kan innebära för andra kvinnor. Hennes svar på frågan faller hand i hand med det bland annat Madeleine Kleberg och Maria Edström varit inne på – att om fler kvinnor får synas i media kan det bidra till en positiv utveckling i samhället.
Edström menar att underrepresentationen av det kvinnliga könet kan innebära ett osynliggörande av en stor del av samhällets befolkning, och med det en stor del av befolkningens upplevelser, kunskaper och värderingar.
6.2 Artiklarnas huvudområde
Figur 2.1: Figuren visar den procentuella andelen manliga respektive kvinnliga huvudaktörer inom Aftonbladets huvudområden under första vågen (25 mars 2020 - 31 maj 2020) och andra vågen (1 september 2020 - 7 november 2020). I kategorin “Övrigt” ingår alla områden som inte faller in i de andra variabelvärdena, till exempel brott och straff.
Figuren ovan (se figur 2.1) visar en sammanställning av den procentuella andelen manliga och kvinnliga primära huvudaktörer inom respektive huvudområden. Sammanställningen tyder på att män får mer utrymme än kvinnor i alla områden förutom kategorin resor, där resultatet tyder på en jämställd fördelning, och kategorin äldreomsorg som är det enda området där kvinnor får mer utrymme än män. Resultatet visar på en avsaknad av kvinnliga huvudaktörer i kategorin skola och utbildning under perioderna vi har studerat. Männen framträder mest inom områdena statistik och fakta samt politik.
Figur 2.2: Figuren visar den procentuella andelen manliga respektive kvinnliga huvudaktörer inom Dagens Nyheters huvudområden under första vågen (25 mars 2020 - 31 maj 2020) och andra vågen (1 september 2020 - 7 november 2020). I kategorin “Övrigt” ingår alla områden som inte faller in i de andra variabelvärdena, till exempel brott och straff.
Figuren ovan (se figur 2.2) visar en sammanställning av vilka huvudområden i Dagens Nyheter som de manliga respektive kvinnliga huvudaktörerna får mest utrymme i. Resultatet tyder på att män i Dagens Nyheter får mer utrymme än kvinnor i alla områden utom skola och utbildning, där kvinnor får mer utrymme än män. Utöver skola och utbildning samt kategorin övrigt är det i
