• No results found

Att studera eller inte studera: vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att studera eller inte studera: vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

Examensarbete C Författare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öckert Termin och år: VT 2009

Att studera eller inte studera.

Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

(2)

Sammanfattning

Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar

förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster.

Nyckelord: efterfrågan, utbildning, sökande, antagna.

(3)

Sammanfattning 2

1. Inledning 4

1.1 Problemformulering 4

1.2 Tidigare forskning 5

1.3 Avgränsningar 5

2. Teori – Humankapitalmodellen 6

3. Data och variabler 9

3.1 Sökande och antagna 9

3.2 Arbetslöshet 11

3.3 Demografi 12

3.4 Löneskillnader 13

3.5 Studiestöd 14

4. Metod 15

4.1 Variabler 15

4.2 Test 16

4.3 Elasticitet 17

5. Resultat 18

5.1 Sökfrekvens 19

5.2 Antagningsfrekvens 20

6. Analys 21

7. Litteraturlista 22

(4)

1. Inledning

”Drygt var femte, 22 procent, av dem som sökt/ska söka en eftergymnasial utbildning till hösten 2009 skulle ha arbetat istället för att studera om det inte hade varit lågkonjunktur.”1 En ofta förekommande föreställning är att allt fler söker sig till högskolor och universitet när arbetslösheten ökar. Stämmer det verkligen? Är det den, vid en angiven tidpunkt, rådande arbetslösheten som bäst förklarar efterfrågan av en eftergymnasial utbildning?

Syftet med den är uppsatsen är att försöka utröna vad som kan förklara fluktuationerna i efterfrågan av högskole- och universitetsutbildning med avseende på sök- och

antagningsstatistik.

Mer vetskap om vad som påverkar efterfrågan av högre utbildning leder till bättre möjligheter att möta efterfrågan på andra varor och tjänster som är direkt beroende av

utbildningsefterfrågan. När antalet antagna till högskoleutbildningar ökar brukar

bostadssituationen i populära studentstäder bli akut, vilket berörda myndigheter och företag då kan kompensera för genom att se till den långsiktiga utvecklingen för de parametrar som påverkar efterfrågan av utbildning.

1.1 Problemformulering

Vilken förklaringsgrad till förändringar i antalet sökande respektive antalet antagna vid universitet och högskolor har:

1. Löneskillnader mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade, 2. Arbetslösheten i åldersgruppen 16 – 24 år,

3. Inkomstskattens utveckling, 4. Studiestödets utformning?

Jag ämnar även undersöka om resultaten skiljer sig åt mellan antalet som söker en utbildning och antalet som antas till en utbildning.

1http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/laagkonjunkturen-bakom-var-femte-ansoekan-till-eftergymnasial- utbildning-287345 2009-05-14

(5)

1.2 Tidigare forskning

I artikeln Economic incentives and the demand for higher education kommer Fredriksson fram till att det är skillnader i reallönen mellan universitetsutbildade och de som har

gymnasiekompetens som är den huvudsakliga förklaringsgrunden till varför antalet antagna vid universitet och högskolor varierar kraftigt under perioden 1967 – 19912.

Fredriksson menar på att individens beslut att utbilda sig eller inte i stor grad beror på tre för staten påverkningsbara incitament: arbetsutsikter, löneutveckling och subventioner

(studiestöd) för studenter3. Dessa faktorer kommer att ligga till grund för den undersökning som genomförs i denna uppsats.

Tillskillnad från Fredriksson, som in sina publikationer ser till efterfrågan av

högskoleutbildning för män under 22 år så avser den här uppsatsen behandla både manliga och kvinnliga sökande och antagna, oavsett ålder.

Fredriksson studerar effekten på antalet antagna till universitet och högskolor. Antalet antagna påverkas av såväl antalet sökande som statliga beslut. Exempelvis gav högskolereformen 1993 högskolorna och universiteten en större frihet att själva utforma sina utbildningar4.

1.3 Avgränsningar och definitioner

Uppsatsen behandlar endast tidsperioden 1977 – 2004. Högskolereformen som genomfördes 1977 innebar att antagningsbestämmelserna ändrades och det fria inträdet till vissa kurser och program ändrades. 2005 genomfördes en EU-anpassning av arbetskraftsundersökningen, vilket medförde att arbetslöshetssiffrorna inte är jämförbara med tidigare undersökningar, därför slutar tidserien 2004.

Uppsatsen behandlar endast de utbildningar som klassas som universitets- eller

högskoleutbildnignar. Behöriga sökanden syftar på dem som avlagt en gymnasieexamen. I uppsatsen bortses därför från dem som efter avlagd gymnasieexamen får allmän behörighet till universitet och högskolor genom att läsa upp gymnasiebetygen via komvuxutbildningar.

Analysen av antalet sökande och antagna bortser helt från antalet sökande och antagna till vår- och sommarterminerna, då data för perioden inte finns tillgänglig. Sökande och antagna avser endast de som sökt eller antagits till program (tidigare kallat för linjer, i uppsatsen avser program både den tidigare och den senare benämningen), således inkluderas inte de som sökt eller antagits till kurser.

2 Fredriksson (1997b), s 139

3 Fredriksson (1997a), s 2

4 SCB UF0205, s 8

(6)

Återbetalningstakten till Centrala Studiestödsnämnden (CSN) ingår inte i analysen av uppsatsen.

Fredriksson konstaterar att variationer i arbetslöshetsersättning inte påverkar valet av studienivå, därför behandlas inte heller ersättningsnivåerna i denna uppsats5.

2. Teori - Humankapital

En individs investeringar i sina produktiva egenskaper brukar förklaras av humankapitalteorin. De förvärvade egenskaperna erhålls genom skol- och

universitetsutbildning eller genom utbildning i arbetet. Humankapital utgör därför den samlade beteckningen av de kunskaper och färdigheter som individen medför till

arbetsplatsen och brukar vara den referensram som används för att diskutera löneskillnader mellan arbetstagare med olika utbildningsbakgrund.

Rötterna till humankapitalteorin står att finna i Adam Smiths teori om kompenserade

löneskillnader, där en individ kommer att kräva en lön som kompenserar för inkomstbortfallet och de kostnader som uppstår under studietiden.

Jag utgår ifrån att en individ som just avslutat en gymnasial utbildning står inför två

valmöjligheter: att träda in på arbetsmarknaden eller att påbörja en högskoleutbildning. Figur 1 visar en förenklad modell av två olika inkomstströmmar som svarar mot en

gymnasieutbildning (wg) och en universitetsutbildning (wu). I enlighet med

humankapitalmodellen kommer individen att välja det alternativ som ger det största nuvärdet.

Då individen inte vet hur framtida sysselsättningsmöjligheter kommer att te sig så kommer individen att utgå från förväntningar av framtida utfall. Om den förväntade

universitetslönepremien (området A) är större än det förväntade inkomstbortfallet (området B), som uppkommer under de 4 år individen studerar, så kommer individen välja

vidareutbildning6.

5 Fredriksson (1997b), s 138

6 Björklund et al (2000), s 125

(7)

FIGUR 1 . Åldersinkomstprofiler för två utbildningskategorier

I figuren ovan antas individen få ett arbete direkt efter avslutade studier, oavsett nivå. För att kunna göra en korrekt analys av nuvärdet av en investering i humankapital förväntas

individen kunna göra en bedömning om arbetssituationen efter avslutade studier. Det är rimligt att anta att en nyexaminerad student, från såväl gymnasium som högskola, möter en kortare eller längre period av arbetslöshet direkt efter studierna.

För samtliga individer uppkommer såväl kostnader som intäkter till följd av ett

utbildningsbeslut. Inträdet på arbetsmarknaden först efter 4 års utbildning anses vara en indirekt kostnad medan en direkt intäkt ges av studiestödet under studietiden. Så långt finns inga skillnader mellan individerna som motiverar varför några väljer vidareutbildning och andra inte. För att kunna göra ett antagande om den enskilde individens förväntade nuvärde av utbildning belyses de icke-pekuniära kostnaderna och intäkterna. Med dessa avses bland annat individens fallenhet för studier, som kan tänkas påverka valet av utbildning, föräldrarnas studiebakgrund och konsumtionsvärdet av att bedriva akademiska studier7.

7 Ekonomiska rådet (1993), s 44

wu

wg A

B Inkomst

Ålder

19 23 65

(8)

I Ekonomiska rådets publikation ”Studier av svensk utbildning” anges den marginelle, indifferente individens värdering av utbildningsperioden av c*. De individer som finner det icke-pekuniära värdet av vidare studier större än c* kommer att välja att studera. I figur 2 motsvarar sökfrekvensen till universitet och högskolor yta A.

FIGUR 2 Övergångsfrekvens till högre studier (i figuren illustreras en logistisk fördelning). 8

Enligt samma publikation från Ekonomiska rådet kan det förväntade nuvärdet (Vu) för en fyraårig högskoleutbildning, för en enskild individ, då skrivas som:

42 4

3

0 (1 ) (1 ) (1 r)

w r

U r

c

V z t u u

t

U + +

+ + +

= +

=

(1)

där z betecknar studiemedlets storlek, c individens icke-pekuniära värde av ett års utbildning till (värdet kan antingen vara positivt eller negativt), Uu arbetslösheten för

universitetsutbildade, wu ärden totala framtida lönesumman för universitetsutbildade och r diskonteringsräntan.9 Det första ledet i ekvation 1 motsvarar värdet av utbildningsåren diskonterat till tidpunkten då utbildningsbeslutet fattas medan det andra ledet beskriver det förväntade nuvärdet av att träda in i arbetskraften som universitetsutbildad efter en fyraårig utbildning. I ekvation 1 antas individen vara arbetslös initialt efter de 4 åren av akademiska studier (initialt är universitetslönen, wu, således 0). Det sista ledet implicerar att individen erhåller ett arbete inom ett år efter avslutade studier. Individen förutsätts avlägga examen vid 23-års ålder samt arbeta fram till en ålder av 65 år.

8 Ekonomiska rådet (1993), s 45

9 Ekonomiska rådet (1993), s 44

Icke-pekuniära värdet av utbildningsperioden f(c)

c*

A

(9)

De individer som har ett högre förväntat värde av högskoleutbildning än det förväntade värdet av att träda in på arbetsmarknaden kommer att välja högskolestudier. Den individbaserade nuvärdesanalysen ligger sedan till grund för efterfrågan av högskoleutbildning.

3. Data och variabler

3.1 Sökande och antagna

Det finns ingen given metod för att undersöka sök- och övergångsfrekvensen från gymnasiet till universitet och högskolor. För att få en samlad bild av övergångsfrekvensen från

gymnasiet till universitet och högskolor antas samtliga individer påbörja sin vidareutbildning när de är mellan 19 – 25, vilket är i linje med vad tidigare forskning visar10. Samtliga

individer som avslutar sin gymnasieutbildning förutsätts fylla 19 år under examensåret.

Antalet sökande till universitet och högskolor ställs sedan i proportion till antalet personer som avlagt en gymnasieexamen och är i åldern 19 – 25 vid året t. Det ger ett estimat för hur många som söker en vidareutbildning efter gymnasiet i förhållande till dem som kan söka en högskoleutbildning. Diagram 1 visar avgångstakten från gymnasiet under perioden 1977 – 2004. 1994 - 1995 genomfördes en övergång från 2- och 3-åriga gymnasieutbildningar till endast 3-åriga utbildningar, vilket illustreras av nedgången i antalet avgångna under de åren.

Antal avgångna från gymnasiet

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

1971 1974

1977 1980

1983 1986

1989 1992

1995 1998

2001 2004 År

Antal

Antal

Diagram 1

10 Utbildningsstatistiks årsbok (1998), s 85

(10)

Data för antalet avgångna från gymnasiet är hämtad från Statistiska Centralbyråns (SCB) Utbildningsstatistiska årsbok och inkluderar de som fått slutbetyg från gymnasiet och realskolan11. Diagram 2 visar det totala antalet 19 – 25-åringar med avlagd examen för de år som behandlas i undersökningen.

Antal 19 - 25 åringar med avlagd gymnasieexamen

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000

1977 1980

1983 1986

1989 1992

1995 1998

2001 2004 År

Antal

Antal 19 - 25 åringar

Diagram 2

Data för de som sökt program vid högskolan samt de som blivit antagna är sammanställd från SCB: s publikation ”Antal sökande och behöriga 1998 – 2008”12 och avser åren 2000 – 2004 medan övrig data är källdata som använts till publikationen ”Högre utbildning i Sverige - En problemorienterad diskussion om utbildningssatsningar”13.

Sökfrekvensen (θ ) kan estimeras som: s

t t

S BS

= SU

θ (2)

där (SU) anger antalet behöriga som sökte ett utbildningsprogram år t och (BS) anger antalet individer mellan 19 – 25 år som är har en gymnasieexamen året t.

För att få ett mått på antagningsfrekvensen (θA), det vill säga antalet antagna i förhållande till antalet som gått ut gymnasiet och är i åldern 19 – 25 vid ett givet år görs en liknande

beräkning:

11 Data hämtad från Utbildningsstatistisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, 2008

12 http://www.scb.se/statistik/UF/UF0206/2008A02/Tabell%204.xls

13 Regnér, H och B Öckert (2000) för perioden 1977 – 1999

(11)

t t

A BS

= AU

θ (3)

där AU anger antalet antagna till ett utbildningsprogram vid höstterminen t och BS antalet individer mellan 19 – 25 år som har en gymnasieexamen året t.

Diagram 4 ger en bild av hur sök- och antagningsstatistiken sett ut under perioden 1977 – 2004.

Sökande och antagna till program

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000

1977 1980

1983 1986

1989 1992

1995 1998

2001 2004 År (höstterminer)

Antal Sökande

Antagna

Diagram 4

Som framgår av diagramet så syns tydliga tendenser till ökat söktryck under perioder så arbetslösheten ökat. Utbyggnaden av antalet högskolor och universitet under mitten av 90- talet illustreras genom att antalet antagna ökar under slutet av 90-talet.

3.2 Arbetslöshet

Arbetslösa definieras i uppsatsen som personer i arbetskraften som inte är sysselsatta. Då arbetslöshetsdata för universitetsutbildade kontra gymnasieutbildade inte finns att tillgå för hela tidsperioden används istället relativa arbetslöshetstal för åldersgruppen 16 – 2414. Uppsatsen skiljer sig således från Fredrikssons undersökning då arbetslösstatistik för dem som avslutat sin utbildning och de som inte har en akademisk examen inte ingår i analysen.

14 SCB (2009-04-21) http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Sysselsattning_och_arbetsloshet_1975-2004.pdf, s 17

(12)

Då ansökningarna till universitet och högskolor inför höstterminen görs under våren anges arbetslösheten genom

t – 1 (4)

eftersom arbetslösheten under året innan antas vara den som påverkar beslutet om vidareutbildning efter gymnasiet.

1987 genomfördes en omläggning av arbetskraftsundersökningarna vilket medför att uppgifter före och efter 1987 inte är helt jämförbara. I analysen används värdet som är jämförbart med perioden före 1987. För att isolera effekterna av omläggningen används därför en

dummyvariable (Dummy = 1 för 1978 – 2004, 0 i övrig).

Relativ arbetslöshet

0 0,05 0,1 0,15 0,2

1977 1980

1983 1986

1987 1990

1993 1996

1999 2002 År

Procent 16-24 år

25-34 år 35-54 år 55-64 år

Diagram 5

Diagram 5 visar ungdomsarbetslösheten i förhållande till övriga åldersgruppers arbetslöshet under den angivna tidsperioden. Omläggningen illustreras genom brytpunkten 1986, för vilken det finns två värden

3.3 Demografi

Då sök- och antagningsfrekvensen estimeras utifrån ekvation 2 och 3 så anges

befolkningstillväxten som en exogen kontrollvariabel. Om avgångarna minskar eller ökar från gymnasiet så bör det till viss del korrelera med ålderskohorterna, vilket då påverkar sök- och antagningsfrekvensen. I uppsatsen behandlas förändringen i åldersgrupperna 15 – 19, 20 – 24

(13)

och 25 – 29. Data för förändringar i demografin är hämtade från SCB: s befolkningsstatistik

”Folkmängd vid årets slut samt medelfolkmängd efter kön, ålder och civilstånd år X”15.

3.4 Löneskillnader

Reallöneskillnaderna mellan universitetsutbildade och de som har gymnasieexamen har varit svåra att finna för hela tidsperioden. Därför används istället data för en skattning av effekterna av ytterligare ett års utbildning mot lönerna för dem som är sysselsatta under perioden 1977 – 200416. Diagram 6 ger en bild av utvecklingen under den angivna tidsperioden. I enlighet med humankapitalteorin så kommer den rationelle individen att utbilda sig ett år till om de

förväntade effekterna för framtida inkomst av att utbilda sig ytterligare ett år överstiger kostnaderna för utbildningen.

Diagram 6

Skattningarna har gjorts på obeskattade inkomster, varför inkomstskatt har lagts till som en förklarande variabel istället för den reallön som Fredriksson använder sig av. Med

inkomstskatt avses medelskattessatserna för kommunal-, landstings- och församlingsskatt i Sverige under tidsperioden 1977 – 200417. Från och med år 2000 ingår inte någon

församlingsskatt i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Församlingsskatten är dock en tämligen liten och torde därför inte påverka utfallet.

15SCB Befolkningsstatistik år 77 - 04

16 Skattningarna baseras på LINDA-data, och har tillhandahållits av Björn Öckert.

17 SCB (2009-04-21) http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____68065.aspx

Skattade effekter av ytterligare ett års utbildning

0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 0.06

1977 1979

1981 1983

1985 1987

1989 1991

1993 1995

1997 1999

2001 2003 År

Förväntat värde

Utfall

(14)

3.5 Studiestöd

Studiestödet består av såväl lån som bidrag och är angett i 1974års priser18. De variabler som undersöks är

+

= Lån Bidrag

Total (5)

samt

Tota Bidrag Andel

= (6)

1989 genomfördes en omstrukturering av studiestödet då bidragsdelen höjdes markant.

Summorna är beräknade årsvis, det vill säga för 40 veckors studier. I uppsatsen tas ingen hänsyn till återbetalningstakten av lånet eller antal terminer studenter får söka lån och bidrag eftersom det förutsätter att det finns känd data för förväntade framtida inkomst, då

återbetalningen baseras på inkomsten.

Som framgår av diagram 7 så var bidraget konstant fram till 1989, vilket innebär att det faktiska värdet av bidraget minskat under perioden.

Diagram 7

18CSN (2009-05-07) http://www.csn.se/polopoly_fs/1.2242!studiemedelsbelopp%20jan%2008.pdf Studiestöd omräknat i 1974-års priser

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

1977 1979

1981 1983

1985 1987

1989 1991

1993 1995

1997 1999

2001 2003 År

Summa Bidrag

Lån

Bidrag+Lån

(15)

4. Metod

För att skatta värdet av de förklarande variablerna genomförs två multipla regressionsanalyer med sökfrekvens respektive antagningsfrekvens som beroende variabler. Samtliga variabler anges i logaritmerad from, vilket innebär att regressionsanalyserna är linjära.

Regressionsanalyserna ger sedan ett mått på hur väl de oberoende variablerna förklarar förändringen i sök- och antagningsstatistiken som visats i diagram 4.

4.1 Variabler

Den ekonometriska specifikationen av figur 2 är logistiskt fördelad, vilket innebär att relationen mellan andelen som sökt respektive antagits till en högskoleutbildning och de variabler som angett som exogena kan skrivas som:

t t t

t β X ε

θ

θ = +

− ln

ln1 ' (7)

där X är en vektor för de förklarande variablerna och θt motsvarar antagningsfrekvensen(θ ) s respektive antagningsfrekvens (θ ). a

De förklarande variablerna för sökfrekvensen anges av:

ε β

β β

β β

β β

β θ β

θ

+ +

+

+ +

+ +

+ +

− =

+ +

+

+

29 8 25

24 79 20

19 6 15

5 4

3 24 1

2 16 1

0

ln ln

ln

ln ln

. ln ln

1 ln ln

t t

t

t t

t t

t t

t

fm fm

fm

andel total

skatt in D

a s lön

s

(8) och för antagningsfrekvensen anges de av:

ε β

β β

β β

β β

β θ β

θ

− +

− +

− +

+ +

+ +

+

− + +

+ +

+

− =

29 ln 25

24 8 ln 20

19 79 ln 15

6

5ln 4ln

. 3ln 24 1

ln 16 ln 2

0 1 ln1

t t

t

t t

t t

t t

t

fm fm

fm

andel total

skatt in D

a a lön

a

(9)

där lön anger effekterna av ytterligare ett års utbildning i förhållande till lönen för dem som är sysselsatta, a16-24 anger arbetslösheten för grupperna åldersgruppen 16 – 24-åringar, vilket i

(16)

uppsatsen refereras till som ungdomsarbetslöshet, D1 motsvarar dummyvariablen för

förändringen i arbetskraftsundersökningen som genomfördes 1986, D1=0 för 1977 – 1986 och 1 för 1987 – 2004. In.skatt avser inkomstskatten, total avser summan av bidrag och lån som studenter erhåller från CSN och andel avser andelen bidrag av totalsumman för lån och bidrag. Med fm avses folkmängden för de angivna åldersgrupperna (15 - 19, 20 – 24, 25 – 29). ε är en statistisk slumpterm med medelvärdet 0 som används för att justera för eventuella mätfel i de beroende variablerna.

Tecknen ovanför koefficienterna anger den förväntade effekten på den endogena variabeln vid en ökning av den exogena variabeln. Om arbetslösheten ökar i åldersgruppen 16 – 24 antas sök- och antagningsfrekvensen till universitet och högskolor att öka19.

4.2 Test

För att skatta det linjära sambandet genomförs en vanlig regressionsanalys. Vid tidserier händer det att residualerna autokorrelerar då ett negativt värde vid ett år tas ut av ett positivt värde nästkommande år. För att testa för autokorrelation genomförs ett Durbin-Watsontest vilket ska vara större än 1 för att inte svara mot autokorrelation. I analysen korrigeras även för hetroskedasticitet.

Signifikansnivån, det vill säga inom vilka gränser korrelationen anses vara tillräckligt stor mäts på en 5- samt 10-procentig nivå.

Determinationskoefficienten, R2, anger modellens förklaringsgrad och anges i intervallet 0 – 1, där 1 motsvarar en fullkomlig förklaring av variationen i sök- och antagningsfrekvensen.

4.3 Elasticiteter

Då variablerna angetts i logaritmisk form kan en konventionell elasticitetstolkning genomföras. Sök- och antagningselasticiteten erhålls genom att multiplicera en angiven koefficient med andelen som inte väljer en vidareutbildning efter gymnasiet, det vill säga (1- θt)20. Exempelvis anger

β (1- 1 θt) (10)

19Ekonomiska rådet (1993), s 45

20 Ekonomiska rådet (1993), s. 46

(17)

den procentuella ökningen av sök- eller antagningsfrekvensen om de skattade effekterna av ytterligare ett års studier mot lönen för de som är sysselsatta ökar med en procent.

Jag har valt att utvärdera resultaten vid seriens medelvärde. Termen (1- θt) kan därför beräknas enligt följande:

=

T t

T θt

θ 1 (11)

där θ anger medelvärdet för hela perioden.

(18)

5. Resultat

Elasticiteterna beräknas utifrån medelvärdet 0,15 för sökfrekvensen och 0,07 för antagningsfrekvensen.

Tabell 1

Estimationsresultat: sökfrekvens (θs) och antagningsfrekvens (θa) till universitet och högskolor under höstterminerna 1997 – 2004. Beroende variabel

s s

θ θ 1−

ln respektive

a a

θ θ 1− ln

Beroende variabel: Sökfrekvens Antagningsfrekvens

Coefficient Elasticitet Coefficient Elasticitet

LOG lön 4,44* 0,67 5,03** 0,35

(2,49) (2,17)

LOG inkomstskatt -0,43 -0,06 -0,49* -0,03

(0,27) (0,29)

LOG arbetslöshet 15 -24 0,37** 0,05 0,21 0,01

(0,17) (0,15)

LOG totalsumma CSN 6,63** 0,99 4,88 0,34

(2,59) (3,22)

LOG andel CSN -0,67* -0,10 -0,45 -0,03

(0,37) (0,37)

LOG folkmängd 15 – 19 2,54 0,38 1,32 0,09

(2,60) (0,56)

LOG folkmängd 20-24 -1,13 -0,17 -1,03 -0,07

(2,12) (0,56)

LOG folkmängd 25-29 -1,35 0,20 -1,83 -0,13

(1,52) (1,19)

Antalet observationer 28 28

R2 0,85 0,88

Durbin-Watson 1,02 1,29

Not: All modeller innehåller också ett intercept och en dummyvariabel för omläggningen av arbetslöshetsstatistken.

Standardfel anges inom parentas. */**/ innebär att estimatet är signifikant skillt från noll på 10/5 - procentsnivån..

Förklaringsgraden är god för båda modellerna, 85 respektive 88 för sök- och

antagningsfrekvensen. Durbin-Watsontestet för båda modellerna är större än 1, vilket tyder på att det inte finns någon autokorrelation i de båda tidserierna.

LOG lön avser de skattade av effekterna av ytterligare ett års utbildning mot lönerna för dem som är sysselsatta under perioden 1977 – 2004.

Samtliga teckentolkningar stämmer överens med vad som angivit i ekvation 8 och 9 förutom andelen bidrag i förhållande till totalsumman som erhålls från CSN. Anledningen till den

(19)

omvända teckentolkning kan vara det faktum att bidraget minskade i värde under den fösta delen av den studerad tidsperioden. Sedan bidraget höjdes 1989 har värdeminskningen avtagit så när som på 1993, då värdeminskningen var tämligen hög, vilket framgår av diagram 4.

5.1 Sökfrekvensen

Som framgår av tabell 1 så är arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 samt den totala summan som en student erhåller från CSN varje år de enda variablerna som är signifikant på en 5-procentsnivå för sökfrekvensen. Det innebär att dessa två variabler är de som bäst

förklarar förändringen i efterfrågan av högskoleutbildning med avseende på antalet som söker program.

Arbetslöshet definieras, som tidigare nämnts, som personer i arbetskraften men ej sysselsatta.

När en individ blir börjar studera kommer denne att lämna gruppen arbetskraften och istället hamna utanför arbetskraften, vilket innebär att variabeln arbetslösa 15 – 24 endast avser dem som inte redan studerar. Antalet sökande och antagna avser dem som inte studerar och

söker/antas till en utbildning samt de som redan läser en utbildning och söker/antas till senare del av utbildningen. Det innebär att arbetslöshetsvariabeln bör tolkas med viss försiktighet.

Det är rimligt att anta att de individer som läser sin sista termin vid ett program väljer att söka en fristående kurs istället för ett nytt program om de anser att ytterligare utbildning är att föredra framför att träda in på en osäker arbetsmarkand. Arbetslöshet som signifikant variabel implicerar att de som redan påbörjat en utbildning tenderar att fullfölja programmet istället för att avbryta utbildningen när arbetslösheten ökar. Individer i åldersgruppen 16 – 24 kommer i större utsträckning att söka programutbildningar när arbetslösheten ökar.

Variabeln total, det vill säga den totala summan som studenterna erhåller från CSN visar på att när summan ökar så kommer antalet som söker ett program att öka.

Sambandet mellan totalsumman från CSN och arbetslösheten kan beskrivas utifrån den ökade efterfrågan av utbildningsprogram när arbetslösheten ökar. För de individer som söker en programutbildning som ett substitut för att träda in på en osäker arbetsmarknad så utgör studiemedlet från CSN en försörjningsmöjlighet.

De skattade effekterna av ytterligare ett års utbildning mot lönen för de som redan är

sysselsatta (LOG lön) är signifikant på en 10-procentig nivå. Det ger stöd åt antagandet om att högskolestudier anses vara ett sysselsättningsalternativ under långkonjunkturer. Eftersom den framtida inkomsten inte är signifikant på en 5-procentsnivå antas den vara av mindre

betydelse än konjunkturläget vid beslutet om att söka ett program.

(20)

Eftersom inkomstskatten inte är signifikant stöder det tolkningen om att den framtida lönen inte är av lika stor vikt som den rådande arbetslösheten när beslutet att söka program fattas.

5.2 Antagningsfrekvensen

I enlighet med Fredrikssons studie så visar resultaten för antagningsfrekvensen att de skattade effekterna av ytterligare ett års utbildning mot lönen för de som redan är sysselsatt (LOG lön) är de som bäst förklarar förändringen i efterfrågan av högskoleutbildningar. Endast den variabeln är signifikant på en 5-procentig nivå. Inkomstskatten, som angetts som ett

komplement till de skattade effekterna av ytterligare utbildning, stöder resultatet att framtida löneanspråk är den främsta förklarande faktorn till variationer i efterfrågan för

högskoleutbildningar med avseende på antagningen. Det stämmer väl överens med

Fredrikssons resultat, som beskriver reallöneskillnaderna mellan universitetsutbildade och de som saknar akademisk examen som den huvudsakliga grunden till förändringar i efterfrågan.

Definitionsproblematiken med antagna individer och arbetslösheten medför att tolkningen av den icke-signifikanta variabeln arbetslöshet bör ske med en viss försiktighet. De flesta som antas till ett program är dock redan studenter och därför torde det vara rimligt att anta att de som påbörjat sina studier anser att nuvärdet av att fullfölja utbildningen är större än att inte fullfölja den oavsett konjunkturläge. Diagram 4 visar hur antalet antagna till en början svagt uppåtgående trend som sedan tilltar och svara inte mot konjunktursvängningar, vilket förklarar varför arbetslösheten inte är en signifikant variabel.

(21)

6. Analys

Utifrån resultaten så är arbetslösheten och studiemedlet f rån CSN de variabler som påverkar sökefterfrågan av utbildningsprogram som mest medan framtida inkomstförväntningar är den variabel som bäst förklarar variationer i antagningsefterfrågan. Trots att dataunderlaget och tidseriens variation från Fredrikssons undersökning så förblir resultatet det samma för efterfrågan med avseende på antalet antagna. Skillnaden mot efterfrågan med avseende på antalet individer som söker programutbildning står med all sannolikhet att finna i de olika populationerna som grupperna avser. Antalet antagna står i direkt förhållandet till antalet som söker utbildning samt antalet platser som erbjuds. Då antalet sökande är rent individbaserat ger det därför ett bättre mått på hur efterfrågan på utbildning varierar.

Programutbildningarna sträcker sig över flera år vilket innebär att de individer som söker utbildningar ser dem som en långsiktig investering. Om arbetslösheten inte hade varit

signifikant hade det gett en fingervisning om att de som söker de längre utbildningarna skulle valt att studera oavsett konjunkturläge. De påvisade resultaten implicerar snarare att det finns en grupp individer som väljer att studera trots att de hellre skulle arbeta. Det är möjligt att det beror på att de förväntar sig en bättre arbetsmarknadsutsikt i framtiden eller att den förväntade framtida inkomsten gör att de anser det värt att studera. Resultaten visar dock på att ett antal personer väljer studier på grund av arbetsmarknadsläget, vilket innebär att de inte skulle ha sökt program om konjunkturläget varit mer gynnsamt.

Om utbyggnaden av högskoleväsendet fortsätter och antalet platser som står till förfogande ökar så finns det anledning att tro att arbetslösheten kommer att bli en signifikant variabel även för efterfrågan med avseende på antalet antagna. Den direkta effekten av det blir då att ett antal personer kommer att påbörja studier trots att de hellre skulle ha arbetat, vilket innebär att de i första hand ser studierna som en försörjningsmöjlighet istället för en

framtidsinvestering.

(22)

7. Litteraturlista

Björklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensjö W, (2000) Arbetsmarknaden, Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad

Ekonomiska rådets (1993) Studier av svensk utbildning, Ekonomiska rådet – Konjunkturinstitutet

Fredriksson Peter (1997), Education, migration and active labour market policy, Department of Economics, Uppsala University, Uppsala

Fredriksson Peter (1997), Econimic incentives and the demand for higher education, Scandinavian Journal of Economics 99 (1), 129 – 142.

Regnér, H och B Öckert (2000), Högre utbildning i Sverige - En problemorienterad diskussion om utbildningssatsningar, Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Statistiska Centralbyrån – Befolkningsstatistik år 1977 – 2004, tabell: ”Folkmängd vid årets slut samt medelfolkmängd efter kön, ålder och civilstånd år X”, SCB-Tryck Örebro (varje givet år 1977 – 2004)

Statistiska Centralbyrån - UF0205 ”Studerande och examina i högskolans grundutbildning läsåret 2004/2005”

Statistiska Centralbyrån - Utbildningsstatistisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, 2008

Internetkällor:

Centrala Studiestödsnämnden Studiemedelsbelopp

http://www.csn.se/polopoly_fs/1.2242!studiemedelsbelopp%20jan%2008.pdf (2009-05-07) Newsdesk

http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/laagkonjunkturen-bakom-var-femte-ansoekan-till-eftergymnasial- utbildning-287345 (2009-05-14)

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Statistiska Meddelanden – Antal sökande och antagna till universitet och högskolor 1998 - 2008 http://www.scb.se/statistik/UF/UF0206/2008A02/Tabell%204.xls

Sysselsättning och arbetslöshet 1975 - 2004

http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Sysselsattning_och_arbetsloshet_1975-2004.pdf (2009-04-21)

Medelskattesatser 1930-2009, hela riket, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____68065.aspx (2009-04-21)

References

Related documents

Enligt Karasek och Theorells (1990) teori är det just graden av kontroll som är skillnaden mellan de högstressade och aktiva arbetena, och enligt Vallerands (1997) teori är

participation in their care during hospitalization. 15 semintervjuer utfördes på två olika sjukhus i Sverige. Intervjuerna utfördes på äldre multisjuka människor som

Med en raskt voksende befolkning i storbyer blir søkelyset også rettet mot urbanisering og leveforhold i en rekke bøker, se bl.a.Reconsidering informality (Hansen & Vaa

In their study of 59 patients in the age group 60+ years who suffered from maxillofacial fractures they found an association between the number of maxillofacial fractures and

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse kring hur unga vuxna, som inte börjat studera, ser på högre utbildning samt hur de upplever sin livssituation

I takt med att vi gjorts uppmärksamma på förekomsten av misshandel och sexuella övergrepp mot kvin- nor och barn inom familjen, har även betydelsen av traumatiska håndelser

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

Detta på grund av att det finns speciella regler för grundskolan som till exempel att eleverna inte får lämnas utan tillsyn under skoldagen och att de inte