AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Fastighetsmäklares balans mellan arbete och privatliv
- En kvalitativ studie om hur dagens digitala teknik kan påverka fastighetsmäklares balans mellan arbete och privatliv
Matilda Freme Frida Hernudd
2019
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Fastighetsmäklarprogrammet Examensarbete I företagsekonomi
Handledare: Agneta Sundström, Kristina Mickelsson Examinator: Jens Eklinder Frick
Förord
Vi skulle först och främst vilja rikta ett hjärtligt tack till våra handledare Agneta Sundström och Kristina Mickelsson samt vår examinator Jens Eklinder Frick. Ni har alla varit ett stort stöd och till stor hjälp under hela vår process i skrivandet av vår kandidatuppsats. Vi vill även här framföra ett stort tack till alla respondenter som har tagit sig tid att medverka. Ni gjorde att vår studie var möjlig att genomföra. Slutligen vill vi tacka samtliga studenter i vår handledningsgrupp som har gett konstruktiv kritik och väglett oss genom att ge givande tips och råd.
Matilda Freme Frida Hernudd
Titel: “Fastighetsmäklares balans mellan arbete och privatliv, En kvalitativ studie om hur dagens digitala teknik kan påverka fastighetsmäklares balans mellan arbete och privatliv”
Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning ledarskap och organisation, VT19
Författare: Matilda Freme, Frida Hernudd
Handledare: Agneta Sundström, Kristina Mickelsson
Syfte: Syftet är att få ökad förståelse för hur digitalisering påverkar individer inom säljande organisationer och deras förmåga att balansera tid för arbete och privatliv
Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod. Datainsamling har skett genom tio stycken semistrukturerade intervjuer vars urval är fastighetsmäklare i Stockholms region.
Resultat och slutsats: Resultat visar på att digital teknik leder till obalans mellan arbete och privatliv hos fastighetsmäklare. I vissa avseenden tyder resultat på att obalansen också uppstår på grund av yrket i sig och hur fastighetsmäklare normativt sett bör agera gentemot sina kunder. Resultat visar dock även på att digital teknik ofta underlättar arbetet hos fastighetsmäklare. I slutändan innebär däremot att det med flexibiliteten innebär ett mer begränsat privatliv och komplikationer gällande gränsdragning mellan arbets- och
privatlivsdomäen. Vidare fann vi att en del fastighetsmäklare var bättre och andra sämre på att hantera den obalans som existerar mellan arbete och privatliv. Det här resulterade dock inte i att obalansen hos de som var bättre för dem var obefintlig.
Kandidatuppsatsens bidrag: Vår studie visar att fastighetsmäklare, som arbetar med en provisionsbaserad lön, upplever en obalans mellan arbete och privatliv. Orsaken till
obalansen bygger på en kombination av yrket i sig och hur digitaliseringen har lett till ökad flexibilitet och därmed ökad tillgänglighet. Det kan ge andra yrken som arbetar med
provision en inblick i hur väl hållbart yrket och lönesystemet är och hur digitaliseringen ska hanteras för att inte till exempel tillåta tillgänglighet för att öka. Teorier och argument om digitalisering och dess inverkan inom en provisionsbaserad organisation verkar inte existera, vilket i sin tur också skapar kandidatuppsatsens bidrag samt uppfyllnaden av vårt
forskningsgap. Vår studie bidrar således till en ökad förståelse för balansen mellan arbete och privatliv inom yrken som arbetar utifrån provision och hur en provisionsbaserad lön har för samband till digitalisering såsom smarttelefon och datorer.
Förslag på vidare forskning: Undersöka ett provisionsbaserat yrke med en annan yrkesroll, exempelvis inom Telekomföretag. Detta för att se hur digitaliseringens inverkan ser ut i denna kontext samt existerar det någon obalans inom denna yrkesroll. Annat förslag är att
undersöka om fastighetsmäklare, som arbetar utifrån fast lön, och om de upplever samma stress kring tillgänglighet samt om de upplever obalans mellan arbete och privatliv i och med digitaliseringen. Slutligt förslag är att studera om olika personlighetstyper hos
fastighetsmäklare också innebär olika grader av balans/ obalans mellan arbete och privatliv.
Nyckelord: Arbete, privatliv, digitalisering, fastighetsmäklare, balans, obalans, gränsdragning
ABSTRACT
Title: Real estate agent's balance between work and private life, A qualitative study on how today's digital technology can affect real estate brokers' balance between work and private life
Level: Thesis for Bachelor’s Degree in Business and Administration, Spring semester 2019
Author(s): Matilda Freme, Frida Hernudd
Supervisors: Agneta Sundström & Kristina Mickelsson
Aim: The purpose is to gain an increased understanding of how digitization affects individuals within sales organizations and their ability to balance their time for work and private life.
Method: The study has used a qualitative method. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews whose selection is real estate brokers in the Stockholm region.
Result & Conclusion: Results show that digital technology leads to imbalances with real estate agents, but in some respects it has to do with the profession itself and the norm of what the professional role should and should meet with its customers. Result also shows that digital technology often facilitates the work of real estate agents, but that privacy associated with increased flexibility leads to a more limited privacy. Furthermore, we found that some real estate agents were better and others worse to deal with the imbalance that exists between work and private life.
Contributions: The result that our study has shown is that real estate agents, who work on a commission-based salary, experience an imbalance between work and private life. The imbalance is based on a combination of the profession's in itself and how digitalization has led to increased flexibility and thus increased accessibility. This can give other commission- based organizations an insight into - on the one hand - how well sustainable the profession and this salary set are, and on the other hand how digitalization should be managed so as not to allow, for example, accessibility to increase. Theories and arguments about digitization and its impact within a commission-based organisation do not seem to exist. This also creates the essay's contribution and the fulfillment of our research gap. Our study thus contributes to an increased understanding of the balance between work and private life within commission- based professions and how this is affected by digitization such as smartphones and
computers.
Suggestion for future research: Examine a commission-based profession, but with a different professional role, for example in Telecom companies. This is to be able to see how the impact of digitization acts in this context and if there exists any imbalance within this professional role. Second suggestion: examine real estate agents, who work based on fixed salary, and whether they experience the same stress on accessibility and whether they experience imbalance between work and private life with digitalisation. Thirdly: examine if different types of personality in real estate agents also mean different degrees of work-life balance.
Key words: Work, privacy, digitization, real estate broker, balance, imbalance, boundary drawing
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problematisering ... 1
1.2 Syfte ... 3
1.3 Frågeställningar ... 4
1.4 Avgränsning ... 4
2. Metod ... 5
2.1 Forskningsstrategi och vetenskaplig ansats ... 5
2.2 Empirisk datainsamlingsmetod ... 6
2.3 Utformning av intervjuguide och intervjufrågor ... 6
2.3.1 Kritik mot intervjuer ... 6
2.4 Urval ... 7
2.6 Tillvägagångssätt och genomförande av intervjuer ... 8
2.7 Källkritik ... 10
2.8 Tematisk analysmetod ... 10
2.9. Steg i vår tematiska analysmetod ... 10
2.10 Kvalitetskriterier ... 16
2.11 Anonymitet och etiska överväganden ... 18
2.12 Metodkritik ... 19
3. Teoretisk referensram ... 21
3.1 Användning av begrepp i vår studie ... 21
3.2 Digitalisering ... 21
3.2.1 Informationsöverförings- och kommunikationsteknik och effekter på privatlivet ... 22
3.3 Work/Family Border Theory ... 24
3.4 WHI - Work-home interference ... 25
3.5 WFC - Work-family conflict ... 26
3.5.1 Psykologisk frigöring ... 27
3.5.2 Arbetsrelaterad utmattning ... 28
3.6 Spill-over ... 28
3.7 Teoretisk syntes ... 29
3.7.1 Modell utifrån teoretisk referensram ... 30
4. Empiri ... 31
4.1 Tillgänglighet ... 31
4.2 Livsstil ... 33
4.3 Obalans och utsuddad gränsdragning ... 34
4.4 Flexibilitet ... 35
4.5 Möjlighet att skapa distans ... 36
5. Analys ... 37
5.1 Tillgänglighet ... 37
5.2 Livsstil ... 40
5.3 Obalans och utsuddad gränsdragning ... 43
5.4 Flexibilitet ... 44
5.5 Möjlighet att skapa balans ... 47
5.6 Tabell över analys ... 49
6. Slutsats ... 50
5.1 Leder digitalisering till balans eller obalans mellan arbete och privatliv? ... 50
5.2 Vilka är för- och nackdelarna med digital teknik för fastighetsmäklare? ... 51
5.3 Hur ser fastighetsmäklares förutsättningar ut i hanteringen av att skapa balans mellan arbete och privatliv? ... 51
7. Kandidatuppsatsens bidrag ... 53
7.1 Kandidatuppsatsens praktiska bidrag ... 53
7.2 Kandidatuppsatsens teoretiska bidrag ... 53
8. Förslag på vidare forskning ... 56
9. Källförteckning ... 58
10. Bilagor ... 65
10.1 Intervjuguide ... 65
10.2 Transkribering av intervjuer ... 66
1.INLEDNING
I det här kapitlet presenteras vår problematisering av det ämne som studeras, tillsammans med syfte, frågeställningar samt avgränsningar.
1.1 Problematisering
“You do not have to look far to find evidence that technology plays a growing role in our lives.” (Colbert, Yee, & George, 2016, s. 731).
I takt med att globaliseringen fortskrider ökar även konkurrensen, människor behöver i allt större utsträckning förhålla sig uppdaterade till ständigt förändrade marknader, vilket i sin tur har skapat större förändringar på arbetsmarknaden (Allvin, Mellner, Movitz & Aronsson, 2013). En av de faktorer som har bidragit till den ökade utvecklingen, är tillväxten av
informationsöverförings- och kommunikationsteknik (IKT). Denna utveckling har mynnat ut i att individer i större utsträckning har möjlighet, att använda sig av ett flexibelt förhållningssätt inom deras arbetsstruktur (Mellner, 2016). Forskare betonar att utvecklingen av IKT även har bidragit till att detta stödjer de gränslösa arbetet, som skapar diffusa gränser mellan arbete och privatliv (Towers, Duxbury, Higgins & Thomas, 2006). Denna tes styrks även av Rennecker och Godwin (2005) som uppmärksammar kommunikationsverktyg i form av smarttelefoner som ett hjälpmedel till det gränslösa arbetet.
Forskning visar på att användningen av IKT har givit de anställda bättre förutsättningar att utföra sitt arbete, oavsett tid och rum och på så vis har individer kunnat bli allt mer flexibla vad gäller tillgänglighet mot kunder, medarbetare och arbetsgivare (Fenner & Renn, 2009;
Grant, Wallace & Spurgeon, 2013; Wajcman, Bittman & Brown, 2008). Däremot betonar Middleton och Cuvier (2006) och Wang, Shu och Tu (2008) att det flexibla arbetet också bidrar till ett ökat krav på tillgänglighet utanför arbetstid av arbetsgivare. Duxbury och Smart (2010) lyfter även fram den tekniska utvecklingen som en av de faktorer som bidrar till en diffus gränsdragning mellan arbete och privatliv och som blir allt svårare att definiera och avgränsa. Derks, van Duin, Tims och Bakker (2014a) hävdar å ena sidan att normerna som berör kravet på tillgänglighet av såväl arbetsgivare som kollegor, är relaterat till hur
smarttelefonen inkräktar på privatlivet, vilket å andra sidan är förknippat med ökad nivå av arbetsstörning (eng. Work-home interference förkortning “WHI” som används
fortsättningsvis). Forskning visar att ny kommunikationsteknik, leder till att gränsen mellan arbete och familjeliv blir allt mer diffus (Golden & Geilser, 2007; Schieman & Young, 2013).
Användning av digitala verktyg är något som enligt Towers et al. (2006) förlänger arbetstiden där följden blir att de anställda på ett medvetet sätt kan bestämma hur, var och när de vill arbeta.
Enligt Greenhaus och Powell (2006) har litteraturen på senare tid expanderat från att tidigare riktat fokus på balansen mellan arbete och privatliv, till att istället fokusera på de konflikter som kan uppstå dem emellan. Litteraturen har på så vis försökt analysera på vilket sätt konflikten mellan arbete och privatliv kan hanteras och påverka varandra. Mas-Machuca, Berbegal-Mirabent, Alegre, 2016) hänvisar till forskarna Jain och Nair (2013) som betonar de fördelar som finns med att uppnå en viss balans mellan arbete och privatliv. Mas-Machuca et al. (2016) visar i sina forskningsresultat, att om chefer tror och stöttar alla initiativ till
arbetslivet, är det lättare för arbetstagarna att uppleva en god balans mellan arbete och privatlivet. Forskningsresultatet bekräftas också av tidigare forskning (Mas-Maschuca et al., 2016).
Traditionellt var kvällstimmarna för de flesta anställda i huvudsak till för att tillägnats åt privatlivet. Idag präglas kvällarna i allt större utsträckning av ökade arbetskrav som inkräktar på privatlivet, på grund av ökad användning av digital teknik. På så vis skapas således obalans och en konflikt mellan arbete och familjeliv (eng. Work-family conflict, förkortning “WFC”
används fortsättningsvis) (Boswell och Olson-Buchanan, 2007). Digital teknik har gjort att det vardagliga schemat hos miljontals människor har delat upp tiden på arbetet tiden som ligger utanför traditionell arbetstid, med andra ord utanför kontoret (Mas-Machuca et al., 2016). Greenhaus och Beutell (1985) har definierat sambandet mellan arbete och familjeliv som en form av konflikt. De menar att individen besitter olika roller beroende på vilken domän individen befinner sig i, där domänen inom arbetslivs är oförenliga med den som beaktar privatliv.
MacCormick, Dery och Kolb (2012) valde att i sin studie om användning av smarttelefoner att vända sig till två globala investeringsbanker. De menar att dessa företag har verksamhet som råder dygnet runt, vars anställda ständigt håller sin kommunikation aktiv med kunder och kollegor världen över. Precis som de flesta finansiella tjänsteföretag, kännetecknas respektive bank av arbetsetik som håller höga prestationer där de anställda inte bara förväntas arbeta
många timmar, utan också vara mottagliga för såväl marknaden som kundernas behov. En del av de personer som intervjuades betonade sin övertygelse om att deras förmåga att uträtta fler arbetsrelaterade uppgifterunder sina vakna timmar, också förbättrade deras chans att lyckas.
De menar att de kan vara utanför kontoret och samtidigt fortfarande vara kontaktbara (MasCormick et al., 2012)
Fastighetsmäklarbranschen är ett typiskt exempel på en bransch som mer eller mindre innehar denna arbetsform då trots allt 91 % av försäljningarna av småhus år 2017 anlitades av
fastighetsmäklare (mäklarsamfundet, 2018). Enligt mäklarsamfundet (2018) präglas fastighetsmäklare, vars roll för övrigt är att agera som opartisk mellanhand
(fastighetsmäklarinspektionen, 2012), av hög konkurrens och press där 67% av Sveriges verksamma fastighetsmäklare lever på en provisionsbaserad lön. Vidare framgår det av mäklarsamfundet att, när deras medlemmar, (Sveriges fastighetsmäklare), berättar om det bästa med att vara mäklare handlar det ofta om “att få träffa människor och att ha ett fritt yrke med stor variation” (s. 14). Enligt fastighetsmäklarna påtalas dock de negativa aspekterna för deras arbetstider som ofta innebär långa dagar i kombination med helg- och kvällsarbete, en påtaglig stress samt kundernas förväntan på tillgänglighet oavsett dag eller tid på dygnet (mäklarsamfundet, 2018).
Det finns, enligt diskussionen ovan, en hel del forskning och litteratur som tar upp hur balansen mellan arbetet och privatliv påverkas av ökad användning av digital teknik. Det råder dock en avsaknad av forskning som diskuterat balansen mellan arbete och privatliv inom fastighetsmäklarbranschen. Det finns på så vis, enligt oss, en extra stor problematik i denna bransch och hur den tacklas med digitaliseringen, i kombination med brist på tidigare forskning. Det skapas därmed utrymme för att undersöka denna bransch vidare, främst för att se hur medarbetare – inom fastighetsmäklarbranschen – kan balansera domänerna inom arbete och privatliv.
1.2 Syfte
Syftet är att få ökad förståelse för hur digitalisering påverkar individer inom säljande organisationer och deras förmåga att balansera sin tid för arbete och privatliv
1.3 Frågeställningar
• Leder digitalisering till obalans mellan arbete- och privatliv?
• Vilka är för- och nackdelar med digital teknik för fastighetsmäklare?
• Hur ser fastighetsmäklares förutsättningar ut i hanteringen av att skapa balans mellan arbete och privatliv?
1.4 Avgränsning
Studien kommer att avgränsas till företag inom fastighetsmäklarbranschen i
Stockholmsområdet. Urvalet till studien baseras på fastighetsmäklare som är aktiva i branschen.
2.METOD
Följande kapitel innehåller beskrivningar om studiens utförande, dess design, metod och motivering till metodvalet. Detta kapitel har till syfte att ge läsaren en ökad förståelse för utformning av studien. Vidare presenteras insamling av data, urval och intervjuform som ligger till grund för studien.
2.1 Forskningsstrategi och vetenskaplig ansats
Då studien syftar till att skapa djupare förståelse och analysera individers subjektiva
föreställningar kring de studerade området, föll det naturligt att tillämpa ett tillvägagångssätt av kvalitativ art. Studien söker förståelse kring individers upplevelse i syfte att studera och tolka individers subjektiva sociala verklighet och dess unika sammanhang, vilket således vilar på antaganden om en hermeneutisk forskningsansats (Patel & Davidson, 1994; Sohlberg &
Sohlberg, 2013). Med beaktande av ett hermeneutiska synsättet blev således vårt angreppssätt av induktiv art. Braun och Clarke (2006) beskriver ett induktivt tillvägagångssätt genom att betona att insamling av data har en starkt koppling till verbet “förståelse”, varav dess fokus ligger på generering av teori, utifrån data kopplat till empiri (Bryman & Bell, 2013). Detta speglar även det faktum, att vid användning av ett induktivt tillvägagångssätt, krävs en djupgående litteratursökning för att kartlägga och hitta ett gap inom ett område som det råder avsaknad forskning inom. Däremot präglas även kandidatuppsatsen av inslag från deduktion i samband med utformning av de aktuella intervjufrågor som tillämpats, då dessa baserats på tidigare teorier inom området (Lee, 2014).
Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades vid insamling av data och analysering. En kvalitativ forskningsstrategi grundas på antaganden om verkligheten, och således hur denna verklighet skapas genom individers mentala medvetande (Slevitch, 2011). Följaktligen är en utgångspunkt inom kvalitativ forskningsstrategi, att det råder fler än enbart en verklighet.
Denna verklighet som individen lever i alstras och reproduceras i en konstant verkan och skapar en förståelse via vårt medvetande. De centrala aspekter som karaktäriserar ett kvalitativt synsätt är tolkning och analysering, för att skapa en djupare förståelse (Slevitch, 2011). Denna studie har, som nämnts även ovan, till avsikt att söka djupare förståelse för hur individer upplever digitaliseringens påverkan på balansen mellan arbete och privatliv. Därav var individers subjektiva bedömning av stor betydelse vid insamling av data i det utvalda studieområdet.
2.2 Empirisk datainsamlingsmetod
Valet av metod för insamling av data, beaktas av syftet med forskningen och i det fall metoden är lämplig för att besvara undersökningens forskningsfrågor (Trost, 2010). Vid insamling av data har semistrukturerade intervjuer tillämpats (Bryman och Bell, 2013). Valet av metod baseras på att detta tillvägagångssätt karaktäriseras utav att den skapar möjlighet till att i viss mån styra intervjuerna inför undersökningen (Denscombe, 2009). För att således frambringa så uttömmande svar som möjligt av respondenterna. Thomsson (2010) lyfter även fram de faktum att intervjuer bör genomföras av två personer tillsammans. På så vis, med hänvisning till föregående forskare, ökar uppmärksamheten för de svar som alstras av respondenterna, där de som intervjuar kan komplettera varandra i det fall viktig information försummas. Under vår intervju var vi båda närvarande, där respondenterna även spelades in med hjälp av telefonens inspelningsfunktion.
2.3 Utformning av intervjuguide och intervjufrågor
Den funktion som en intervjuguide syftar till att uppfylla, är att verka som en ram för hur själva intervjun ska genomföras (Kvale, 1997). De utvalda intervjufrågorna bör enligt samma forskare speglas utifrån ett tematiskt och ett dynamiskt område. De tematiska frågorna
beaktas genom att de speglar studiens forskningsfrågor och kunskapsbidrag, varav de
dynamiska frågorna ger förutsättningen för att skapa ett gott intervjuklimat (Kvale, 1997). Vi har vid samtliga av våra intervjuer gått efter en intervjuguide (se 10.1). Användningen av en intervjuguide skapar en struktur i frågorna samt ökar sannolikheten att relevant information för studien besvaras, Larsson (1986) beskriver i följande citat nedan:
”God forskning karaktäriseras av att metoden väljs så att den blir ett smidigt verktyg för att få kunskap om det problem man har valt.” (s.9)
2.3.1 Kritik mot intervjuer
Det råder dock viss kritik vid användning av intervjuer vid insamling av data. Främst betonas de systematiska fel av data som kan uppstå, i det fall intervjufrågorna är av bristande karaktär, vilket såldes skapar skevhet i respondenternas svar (Bryman & Bell, 2013). Bias kan även uppstå i det fall respondenterna har minnesluckor eller ger svar som antas vara önskvärda av forskaren (Yin, 2007). Med beaktande av föregående aspekter, eliminerade vi detta på så vis att våra forskningsfrågor fick ligga till grund för vår intervjuguide samt att intervjufrågorna
var av öppen karaktär. Om intervjufrågorna hade varit alltför riktade, anser vi att detta hade ökat risken för att skapa en mer skevhet i respondenternas svar. Då respondenternas
subjektiva upplevelse försummas, vilket således kan skapa bias i data. Med ovanstående aspekter i beaktande, anser vi genom att tillämpa intervjufrågor av mer öppen karaktär, i viss mån bidrar till att respondenterna kan förhålla sig till sin subjektiva sanning, vilket vi anser är av värde för studiens ändamål.
2.4 Urval
I vår studie har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval, vilket av Bryman och Bell (2013) handlar om att forskaren vänder sig till de individer som står tillgängliga för forskaren.
Urvalet baserades således på tio stycken fastighetsmäklare med olika kön, ålder och livssituation. Den gemensamma nämnaren som speglas i urvalet är att samtliga
fastighetsmäklare arbetar i region Stockholm. Bryman och Bell (2013) menar att i det fall det råder stora skillnader mellan respondenterna, benämns detta som ett heterogent urval, vilket genomsyras i vårt fall. Vår motivering till tillämpning av ett bekvämlighetsurval, grundar främst på att vi kunde förhålla oss inom vår tidsram för examensarbetet samt undvika
eventuella kostnader. Bryman och Bell (2013) hävdar att bekvämlighetsurval, som är ett icke- sannolikhetsurval, kan tillämpas i de fall kostnaden blir för stor och tiden för knapp i relation till dem förutsättningar som givits till forskaren. I övrigt har vi, trots ett urval format efter bekvämlighet, skräddarsytt och anpassat urvalet efter vårt syfte och tidigare framförda frågeställningar. Det är även det här som våra intervjufrågor har baserats på och formulerats efter.
2.5 Litteraturinsamling
Studien bygger även på insamling av litteratur, både för att - utöver insamling av primärdata - få ökad kunskap om forskningsområdet och för att således ta del av och tillämpa vad tidigare litteratur visar kring området. På så vis har vi med litteraturen, med beaktande av tidigare forskning kunnat tillgodose studien kumulativ och därmed kunnat fastställa vårt
problemområde och således också syftet med undersökningen. Metodavsnittet och den teoretiska referensramen bygger således på sekundärdata för att på så vis kunna stödja vad tidigare litteratur och forskning har lyft fram inom respektive område. Den sekundära datainsamlingen har varit av stor vikt vid insamling av primärdata, då det legat till grund för insamling och vidare analysering av data.
2.6 Tillvägagångssätt och genomförande av intervjuer
Vi tog kontakt via sms och e-post med de fastighetsmäklare vi ville inkludera i vår kandidatuppsats, och bokade så småningom träff med de som tackade ja. Vi valde att ge respondenterna möjlighet att bestämma plats där intervjun skulle genomföras, för att på så vis ge dem möjlighet att välja en miljö där de känner sig trygga. Det var viktigt för oss att veta att såväl vi, som den aktuella fastighetsmäklaren, hade möjlighet att avsätta god tid för intervjun.
Syftet med detta var att frambringa så uttömmande svar som möjligt och således undvika distraktion för annat under intervjun. Vi valde att vända oss till fastighetsmäklarkontor i region Stockholm för att på så vis avgränsa oss till ett mindre område med många olika kontor att välja emellan. Anledning till vårt val av att avgränsa oss till Stockholmsområdet grundar sig delvis på att konkurrensen och arbetssituationen kan skilja sig åt mellan städer. För att göra vår studie mer gedigen och konsekvent beslutade vi oss därför för att inte inkludera respondenter från andra städer som eventuellt kan besitta en annan typ av konkurrens och arbetssituation, med andra ord som befinner sig en annan kontext.
Under intervjun delade vi således upp ansvaret, där ena av oss antecknade svar från
respondenterna medan den andra ställde intervjufrågorna. Anledningen var för att framförallt den som antecknade skulle hinna med att få så mycket text som möjligt nedskrivet och den andra kunde fokusera på kroppsspråk, mimik och gester. Vidare valde vi att spela in
respondenternas svar genom telefonens inspelningsfunktion, för att på så vis kunna gå tillbaka och granska materialet så vi uppfattat allt korrekt och uppmärksamma sådant som inte hann antecknas. Lantz (2007) lyfter fram att det finns både för- och nackdelar med att spela in intervjun. Fördelen med att spela in menar Lantz gör att databearbetningen underlättas betydligt mer. Att spela in för dock med sig nackdelen att respondenten kan upplevas som mer återhållsam i sina svar eller att situationen kan frambringas som olustig (Lantz, 2007).
Vidare är det av stor vikt att intervjumaterialet och det som respondenterna har givit som svar, inte rycks ur sin kontext vid en senare analys. Här har vi således sett till att vara noggranna med att inte förvränga de svar vi har fått, där korrigerar från talspråk till skriftspråk har försökt att undvikas i största möjliga mån. Från början har vi, för att också få så tillförlitliga och uttömmande svar som möjligt, varit noggranna med att våra intervjufrågor är i samspel med forskningsfrågorna. När vi letade efter artiklar, tog vi även inspiration av Adisa et al.
(2016) och deras studie där de hade valt att tillämpa semistrukturerade intervjuer.
Denna intervjutyp valdes därefter av oss, för att till viss del kunna styra respondenterna i syfte att förhålla dem inom det konceptuella ramverket. Det är viktigt att avgränsa det ämnes- och problemområde som undersöks när en studie grundar sig på intervjuer. (Lantz, 2007). Samma författare nämner att det beror på att forskaren ska kunna avgöra de centrala aspekterna och exkludera sådant som inte är av relevans för den aktuella studien. För att tillgodose detta krävs det således att forskaren först anknyter problemet till teorin. På så vis beaktas tidigare forskning kring området, vilket krävs för att därmed kunna bidra och driva
kunskapsutvecklingen framåt (Lantz, 2007).
Vi använde oss, till skillnad från Adisa et al. (2016) som hade 88 deltagare, inte av lika många respondenter. Vi gick istället efter de krav som fanns och efter hur mycket tid vi hade att röra oss med. I och med vårt val av semistrukturerade intervjuer, förhöll vi oss därmed till en intervjuguide som berörda specifika teman, vilket framförallt handlade om arbete, privatliv, digitalisering, provisionslön, balans samt obalans. En intervjuguide förhåller sig visserligen till specifika teman, däremot tillåts respondenten att ha stor frihet i sin svar genom att utforma dem på sitt eget sätt (Bryman & Bell, 2013). I och med detta blev våra intervjuer onekligen flexibla, vilket är ett karaktäriserat särdrag inom kvalitativa intervjuer (Bryman & Bell, 2013).
Intervjuguiden ska dessutom enligt Taylor (2005, refererad av Kallio, Pietilä, Johnson, &
Kangasniemi, 2016) täcka studiens huvudämnen och ge en fokuserad struktur för den diskussion som sker under intervjuerna. Däremot bör det inte följas strikt (ibid). Detta
frambringas i vårt empiriska material då följdfrågor har tillämpats på vissa av respondenterna, då svaren i vissa avseende var en aning diffusa eller svåra att tolka. På så vis särskiljer sig därmed intervjufrågorna en aning mellan respondenterna. Justesen och Mik-Meyer (2011) lyfter fram vikten av att låta oberoende personer granska insamling av data, för att således säkerhetsställa att materialet framställs på ett korrekt vis. En kommunikativ validering har tillämpats efter insamling av de empiriska materialet, där oberoende individer i vår omgivning utöver de utvalda respondenterna har fått utvärdera materialet, för att säkerhetsställa
transkribering av data.
2.7 Källkritik
Vi har, vid utformningen av den teoretiska referensramen, arbetat efter ett källkritiskt förhållningssätt. Samtidigt som ett flertal artiklar under arbetets gång har inkluderat har ett flertal artiklar också tvingats exkluderats. Anledningen var att vi enbart hade för avsikt att grunda vårt arbete på tidigare forskning som håller en god nivå samt inte är av bristfällig karaktär. Vi strävade dessutom efter att enbart inkludera artiklar som är peer reviewed, vilket innebär att artiklarnas kvalitet har granskats av forskare innan publicering. Av anledningen att diverse källor har risken att vara vinklade samt hålla allmänt dålig kvalitet är det enligt
Lundahl och Skärvad (1999) viktigt att vara källkritisk. Eriksson (2018) menar att
informationens giltighet påverkas av och är beroende av tid och nya händelser. För att behålla trovärdigheten i vårt arbete genom den teori vi har framfört, utgick vi från en kumulativ ansats vilket innebär att vårt ämne och forskningsgap inte bygger på tomma intet, utan givetvis på tidigare (dock på det stora hela aktuell) forskning.
2.8 Tematisk analysmetod
Vi tillämpade en tematisk dataanalys när vi analyserade vår data. Enligt Braun och Clarke (2006), är detta vanligt förekommande i kvalitativa analyser. För att hitta våra teman för studien analyserades svaren på så vis att vi enbart inkluderade sådana nyckelbegrepp och utsagor som frekvent belystes av respondenterna. En del av svaren kom även in under frågor som berörde ett visst typ av ämne och område. Många av respondenterna tenderade att vara något mer utförliga i sina svar och berörde ett visst ämne redan i en icke-ställd fråga. Vi valde således att förena vissa frågor med varandra som vi till en början ansåg hade ett likartat fokus.
Utifrån de teman vi fann, påbörjades därefter analysering på djupet för att sedan låta våra teman jämföras med de teorier och begrepp utifrån den teoretiska referensramen. Syftet med upplägget var att hitta de likheter och vad som skiljer sig åt i vår studie utifrån tidigare forskning från teoretiska referensramen.
2.9. Steg i vår tematiska analysmetod
1. Bekanta sig med data
Att bekanta sig med data är det första steget i tematisk analysmetod, vilket inleds med att transkribera det empiriska materialet från intervjuerna, för att i sin tur gå igenom och tolka insamlad data (Braun och Clarke, 2006). Vidare nämner föregående författare att det, för att
inte riskera att missa information, är viktigt att transkribera allt som framgår av
respondenterna. Vi satte som tumregel, att alltid lyssna en extra gång på inspelningen av respondenternas svar, för att eliminera risken att skapa luckor i svaren eller eventuella missuppfattningar.
2. Generera koder
I det här steget utgick vi från våra tre forskningsfrågor, vilket i sin tur skapade flertalet koder.
Enligt Braun och Clarke (2006) är forskares koder ett sätt att urskilja och kategorisera den insamling som skett till utstickande grupper. Det sker genom att relevant data organiseras i olika koder som anpassats för studien (Braun & Clarke, 2006). Det aktuella steget inleds i samband med att den som forskar har läst på och bekantat sig med aktuella data, därefter inkluderas sådant som är av värde och exkluderar sådant som är irrelevant (Braun & Clarke, 2006). Enligt samma författare är det av stor betydelse, att den som forskar på ett
eftertänksamt och noggrant sätt, går igenom de data som har samlats in samt inte utövar mer tid till någon specifik del i materialet än till någon annan. I vårt fall har materialet på ett noggrant sätt gåtts igenom och det i sin tur gjorde att genomförandet av kodningen inte blev alltför komplicerad. Vi hade nämligen där och då lyckats tolka våra primära huvuddelar i arbetet och vad som helt enkelt framgick konsekvent och rent konkret. Något som därför är värt att nämna, är att efter genomförandet av transkriberingen tillsammans med vår kodning, kunde temat “livsstil” inkluderas. Frågor om huruvida yrket ses som en livsstil eller inte av respondenterna var inte något som vi hade reflekterat över att inkludera i vår intervjuguide.
Till skillnad från övriga teman, var det istället våra respondenter som, i kombination av våra semistrukturerade intervjuer och deras möjlighet att svara fritt, mer eller mindre omedvetet öppnade upp för ett nytt perspektiv. I det här fallet fick vi således istället upplysning om ett relativt oväntat ämnesområde som senare kom till att bli ett självklart tema att beakta och analysera i vår studie.
Braun och Clarke (2006) beskriver att koder identifierar ett kännetecken i data som är intressant för en vidare analysering. De hävdar även att koderna i studien är det mest
grundläggande segmentet i datamaterialet. Forskningsfrågorna har därför fått agera som vår utgångspunkt när vi har sökt efter koder. De koder vi funnit i vårt material presenteras nedan:
Tillgänglighet, Allt för att tjäna pengar, allt för att tjäna något, Riskerar att förlora
månadslön agerar tillgänglig gentemot kunder, Smarttelefon och dator alltid i närhet, Svårt att stänga ner telefon/dator, Svårt att koppla bort det digitala, Förväntningar hos kunder, Förväntningar hos familj och vänner, Ett yrke där tillgänglighet i grunden är normaliserat, Prestationsyrke, Prestation ökar tillgänglighet, Hög arbetsmoral, Digitalisering är på gott och ont, Barn hamnar stundvis i skuggan det digitala, Charterresor blir till en ny arbetsplats, Utsuddad gränsdragning på grund av digital teknik, Svårt att stänga ner telefon/dator, Svårt att koppla bort det digitala, Svårt att skapa distans, Stress, Störd sömn, Hjälpmedel, Flexibelt, Underlättar arbetet, Lättare att skapa balans med mer erfarenhet, Använder en jobbtelefon och en privattelefon, Har enbart mail på datorn och inte telefonen
3. Söka efter teman
Förutsatt att all kodning har genomförts, sker därefter sökning efter studiens tema. Det sker genom att koderna organiseras in i primära teman som anses relevanta (Braun & Clarke, 2006). Genom att se till att repetera och på så vis hitta mönster, kan teman också läsas ut (Bryman och Bell, 2013). Repetitionen kan enligt dem ske utifrån en eller mellan flertalet datakällor och för att repeteringen ska få ett syfte och effekt, bör det som repeteras även kunna återfinnas i studiens frågeställningar. Som nämnt ovan, har vi ständigt strävar efter att ha koppling till forskningsfrågorna (som senare delades in i fler intervjufrågor) vid sökning efter våra teman. Utifrån Braun och Clarke (2006) förslag, tillämpade vi tankekartor. Vi stötte dock på en del komplikationer med detta tillvägagångssätt och hade svårt att plocka ut vad vi ansåg hade betonats mest i intervjuerna. Vi ändrade därför riktning och valde att, via
tangentbordet, söka på ord som framgick i våra samlade dokument av intervjuer och kunde enligt oss lättare ta fram likheter och skillnader. De likheter vi fann i utsagorna var också det som fick utgöra våra faktiska koder för studien. I och med det här tillvägagångssättet lyckades vi också se om vi kunde göra några ord synonymt med varandra. Koderna vi fann
organiserades noggrant in under ett tema som fick agera som paraply för respektive kod. Vi fann slutligen totalt fem teman som sedermera analyserades.
TEMA 1 (Fo-1) Tillgänglighet
Allt för att tjäna pengar, allt för att tjäna något
Riskerar att förlora månadslön agerar tillgänglig gentemot kunder Smarttelefon och dator alltid i närhet
Svårt att stänga ner telefon/dator Svårt att koppla bort det digitala Förväntningar hos kunder
Förväntningar hos familj och vänner
TEMA 2 (Fo-3)
Ett yrke där tillgänglighet i grunden är normaliserat Prestationsyrke
Prestation ökar tillgänglighet Hög arbetsmoral
TEMA 3 (Fo-2)
Digitalisering är på gott och ont
Barn hamnar stundvis i skuggan av det digitala Charterresor blir till en ny arbetsplats
Utsuddad gränsdragning på grund av digital teknik Svårt att stänga ner telefon/dator
Svårt att koppla bort det digitala Svårt att skapa distans
Stress Störd sömn
TEMA 4 (Fo-2) Hjälpmedel Flexibelt
Underlättar arbetet
TEMA 5 (Fo-3)
Lättare att skapa balans med mer erfarenhet Använder en jobbtelefon och en privattelefon Har enbart mail på datorn och inte telefonen
4. Kontrollera teman
Här granskas forskarens olika teman som har tagits fram, för att i sin tur utvärdera i de fall dessa kan verka samman med de koder som har skapats (Braun & Clarke, 2006). Enligt samma forskare, betonas att det under det här avsnittet blir tydligt i de fall teman kan kopplas samman med varandra och i sin tur skapa ett nytt tema, eller i de fall ett befintligt tema bör delas in i mindre undergrupper. Braun och Clarke (2006) hävdar att de framtagna koderna bör ha ett sammanhang medan de teman som skapats å andra sidan kan särskilja sig från varandra.
Eftersom det under intervjuerna framgick ett mönster utifrån svaren, föll valet av våra olika teman naturligt. Vi ville även ha ett tydligt fokus i våra teman och belysa dels deras samband och dels deras egna karaktärsdrag, med syfte att minska risken för spretighet och förvirring i vad respektive tema handlar om. Genom att dessutom skräddarsy vår intervjuguide utifrån våra tre frågeställningar kunde vi lättare se samband mellan dessa och våra teman.
5. Definiera och namnge teman
Att definiera och att namnge teman innebär att dessa ska sammanfattas och att data avseende varje tema ska anges (Braun och Clarke, 2006). För att skapa tydlighet och framföra
respektive temas innebörd, valde vi att ge dem varsin kortare beskrivning (se nedan). Vidare har vi delgett varje tema varsitt namn utifrån vårt resultat. Vi har dessutom, vid redogörelse av våra teman, utgått från våra tre forskningsfrågor som mer eller mindre fungerar som ett paraply för hela studien och dess utformning. Tema 1 rör frågeställning 1 medan tema 2, 3, och 5 rör frågeställningen 3. Tema 4 rör framförallt fråga 2 om för- och nackdelarna med digital teknik för fastighetsmäklare (se tabell nedan).
Figur 1. Egen tabell som beskriver studiens teman.
6. Presentation av resultat
Avslutningsvis ska de empiriska material som har samlats in ha ett logiskt samband med avsikt att förhindra upprepningar i materialet gällande respektive temas enskilda karaktär liksom samtliga teman generellt (Braun och Clarke, 2006). Enligt författarna är det av stor betydelse att ge studiens teman en motivering och argumentation, för varför exakt dessa har alstrats. Sådant som kan bekräfta valda teman är bland annat sådant som belyses i forskarens infångade datamaterial. Vi har gjort detta genom att i dels empirin och dels analysen framföra utsagor i kombination med framförande av befintlig teori som riktar sig åt det perspektiv som genomsyras i våra teman.
2.10 Kvalitetskriterier
Eftersom vi har tillämpat en kvalitativ forskningsansats, så blir även frågan om vår studies trovärdighet och äkthet relevant att analysera. Trovärdighet består av fyra delkriterier vilka är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Tillförlitlighet innebär att
forskaren rapporterat resultaten till de vederbörande personer som deltagit i studien, för att respondenterna således ska bekräfta att forskaren uppfattat data på ett korrekt sätt (Bryman &
Bell, 2013). Genom att tillämpa tillförlitlighet, som Bryman och Bell (2013) menar är
motsvarighet till den kvantitativa studiens interna validitet, försäkrar sig forskaren om att den aktuella studien är i samråd med de regler som står för hur studien ska utföras. Vi har tillika tillämpat oss av respondentvalidering vilket innebär att vi som forskare delgav resultatet till de respondenter som ingått i studien. Vi transkriberade därför, när intervjuerna var
genomförda, materialet och skickade över transkriberingen till respondenterna för på så vis få möjlighet att korrigera eventuella skevheter.
Bryman och Bell (2013) betonar att respondentvalidering är en välanvänd metod för att öka tillförlitligheten i datamaterialet, på så vis bekräftas i det fall respondenternas tolkning av materialet stämmer överens med forskarnas. Dessutom hade vi även för avsikt att visa respondenterna att deras svar genererat oss ny kunskap och inblick i denna bransch. Vidare har vi utgått från Graneheim och Lundman (2004) som menar att det för studiens
tillförlitlighet är av stor betydelse att också avge omdöme för såväl likheter som skillnader utifrån de valda teman. Detta har uppfyllts på så vis att vi har framfört flertalet utsagor från våra tio respondenter, vilket i sin tur också visar på hur vi kan stödja vårt valda tema. Trost (2010) lyfter fram vikten av att de respondenter som ska intervjuas känner sig trygga i den presumtiva miljö där intervjun genomförs och att platsen är avskild från andra åhörare. Våra respondenterna fick själva välja den miljö där intervjun skulle genomföras, för att således uppfylla de aspekter som Trost (2010) lyfter fram.
Det andra kriteriet under trovärdighet är pålitlighet och innebär att forskningens samtliga processer redovisas på ett fullständigt och tillgängligt sätt (Bryman & Bell, 2013) där exempelvis andra - som besitter en objektiv roll i förhållande till den aktuella studien - får möjligheten att ta del av studien och dess kvalitet. Kvaliteten kan enligt Bryman och Bell (2013) bedömas utifrån exempelvis val av tillvägagångssätt. Vi fick råd och stöd av såväl handledare som kamrater inom samma handledningsgrupp under arbetets gång, där de har fått framföra sin konstruktiva kritik, något som i sin tur genererat vårt arbete en ökad pålitlighet.
Överförbarhet - det tredje kriteriet - innebär i vilken utsträckning resultaten kan föras över till andra sammanhang eller grupper (Bryman & Bell, 2013; Graneheim & Lundman, 2004).
Graneheim och Lundman (2004) hävdar att det är läsarens uppgift att bedöma om studien uppfyller kriteriet som berör överförbarhet eller inte. Vi anser att vi framförde en god inblick i fastighetsmäklarbranschen genom att dels presentera hur yrket utspelar sig i Sverige med hjälp av mäklarsamfundets statistik, och dels med stöd av respondenternas utsagor. På så vis kan överförbarheten enligt oss anses vara uppfyllt. Graneheim och Lundman (2004) betonar att en ökad möjlighet till överförbarhet kan ske genom en grundlig presentation och väl utvalda citeringar. Vi anser att vi ökade vår överförbarhet genom att vi grundligt framförde studiens resultat i kombination med vad vi anser är relevanta citat och utsagor från
datainsamlingen. Däremot baseras vår studie endast på fastighetsmäklare inom
Stockholmsområdet och konkurrensen och tillgängligheten kan troligtvis variera beroende på vilket område som studeras. Vi anser därför att vår studie enbart är överförbar till de
fastighetsmäklare som arbetar inom region Stockholm.
Vidare kommer vi till konfirmering, vilket är fjärde delkriteriet inom trovärdighet. Kriteriet lyfter fram vikten av att vi som forskare, ska agera i god tro där studiens teori eller eventuella subjektiva värderingar och åsikter, inte ska påverka det slutgiltiga resultatet (Bryman & Bell, 2013). Som forskare strävade vi således efter att arbeta efter objektivitet och opartiskhet och att inte låta våra egna röster presenteras utan stöd, från antingen utsagor eller vad tidigare forskares studier kommit fram till. Vi valde att frekvent återkoppla till teorier, tidigare forskning och utsagor för att eliminera risken att vårt resultat inte skulle påverkas eller
förvrängas. Med det sagt, är det av stor vikt att det i studiens slutsats framförs egna tankar och åsikter (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Genom att vi framförde våra röster i flertalet av studiens kapitel, blir vår studie också mer unik och inte enbart grundat på andra forskares tankar och åsikter. Vi inleder exempelvis arbetet med att visa en vilja av att få en ökad förståelse för det aktuella ämnet. Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) är detta ett klassiskt särdrag för den forskningsdesign vi anammat.
Äkthet var det andra primära kvalitetskriterium vi valde att utgå ifrån. Äkthet innebär att ge en saklig bild av de urval som valts till studien (Bryman & Bell, 2013). Med tanke på att studiens urval innefattas av fastighetsmäklare i olika åldrar, besitter olika kön, livssituation och även olika erfarenheter i antal år i branschen, skapas visserligen en större variation. Vi anser att vi fick mer uttömmande svar som ger olika perspektiv men inom ramen av samma
ämne, det vill säga digitalisering och dess inverkan på arbete och privatlivet. Dock innefattas samtliga inom samma typ av grupp - det vill säga fastighetsmäklare i region Stockholm. Vi ansåg att det fanns en risk att enbart vända oss till en viss ålder, kön eller livssituation eftersom det troligtvis då hade speglat enbart en viss generation. Om så var fallet, hade vi också behövt avgränsa vår undersökning till denna presumtiva grupp och således även vårt syfte. Vi ville dessutom se om svaren från individer i olika åldrar, kön och livssituationer, fortfarande skulle kunna ge snarlika (eller olika) svar och om de oavsett dessa faktorer trots allt hade samma uppfattning.
2.11 Anonymitet och etiska överväganden
Vi anser att ömsesidighet i form av samtycke samt anonymitet är en viktig faktor när det kommer till att försöka frambringa så tillförlitliga svar som möjligt från de fastighetsmäklare som intervjuades. Bryman och Bell (2013) belyser bland annat samtyckeskravet och
konfidentialitets- och anonymitetskravet. Vad gäller samtyckeskravet menar de att
försökspersonerna ska veta om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta studien om de så önskar. Vidare menar de att konfidentialitets- och anonymitetskravet innebär att uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, det vill säga i förtroende. Obehöriga personer ska inte komma åt de personuppgifter som under intervjun har framgått (Bryman & Bell, 2013). Som regel var vi därmed, innan respektive intervju, tydliga med samtliga fastighetsmäklare att de alla kommer anonymiseras och de inspelningar som gjorts kommer raderas efter det att vi inte längre är i behov av dem.
Vid en tillbakablick på syfte med kandidatuppsatsen och ämnet om digitalisering och dess samband till individers arbete och privatliv, anses det nog vid en första anblick inte som tabubelagt eller särskilt laddat. Å andra sidan föll vi, under intervjuerna, trots allt in på frågor om fastighetsmäklarens privatliv och hur detta utspelar sig i förhållande till digitalisering och arbetet. Sådant kan, vid en djupare förd diskussion, riskera att bli känsligt. Vi valde således att agera efter de etiska principer när vi genomförde studien och förklarade tydligt för
respondenterna att vi beaktade det så kallade samtyckes- och anonymitetskravet i vår studie.
På så vis kunde respondenterna försäkra sig om att de kunde känna sig trygga under intervjun och således öka även chansen för oss att delges så sanningsenliga svar som möjligt.
2.12 Metodkritik
Användning av kvalitativa metoder har lyfts fram både genom sina styrkor och svagheter vid genomförandet av studier (Eldabi, Irani, Paul & Love, 2002). En av de aspekter som brukar kritiseras vid tillämpning av en kvalitativa forskningsmetod, är att dess förförståelse kring de studerade ämnet kan ha en påverkan under genomförandet av studien och således studiens resultat (Gilje & Grimen, 1992). Samma forskare betonar vidare att det å ena sidan är
riskabelt i den meningen att förförståelsen kan selektera sådan information som inte stämmer överens med förförståelsen, som därmed kan vara av intresse för studien. Å andra sidan menar de att förförståelsen kan möjliggöra att forskaren skapar en tydligare inblick i de studerade området och således kunna synliggöra resultatet. Vilket i sin tur kan vara till hjälp vid avgränsning av studien, genom att därmed kunna tillämpa en intressant och relevant
inriktning på studien (Gilje & Grimen, 1992). Vidare hävdar Kvale och Brinkmann (2009) att individer alltid innehar en viss förförståelse om allt, däremot är denna alltid omedveten. De menar att ett visst mått av förförståelse krävs för att i sin tur kunna skapa en förståelse överhuvudtaget. Vi har dock, för att tillgodose vår objektivitet, tagit vår förförståelse i beaktande under hela forskningsprocessen genom att utelämna vår egna värderingar och tolkningar i den mån som Kvale och Brinkmann (2009) belyser är möjlig.
Bryman och Bell (2013) lyfter även fram att det vid tillämpning av ett bekvämlighetsurval också innebär att urvalet inte är av slumpmässig art och kan därmed inte heller generaliseras.
Däremot är inte avsikten med denna studie att generalisera resultatet, utan att söka förståelse för individers subjektiva uppfattning kring de studerade området, vilket således inte går att generalisera.
De svar som respondenterna frambringar kan aldrig garanteras med en exakt tillförlitlighet.
Kvale & Brinkmann (2009) hävdar att svaren på intervjufrågor kan variera beroende på respondentens dagsform och på så vis ge skevheter i svaren. Det finns aldrig någon garanti för att de respondenterna svarar faktiskt är sanning. Vi har dock, för att undvika bias i de
insamlade materialet, låtit respondenterna granska de tolkade materialet för att på så vis frambringa så trovärdigt material som möjligt.
För att våra intervjuer inte skulle leda till några former av tvetydigheter till resten av studien, lade vi väldigt stor vikt vid transkriberingen och valde att skriva ned allt som sades i våra inspelningar, även de gånger vi rent intuitivt upplevde att det som sades var irrelevant för
studien. Det här tillvägagångssättet kan även stödjas av Eriksson och Hultman (2014), som menar att insamlingen och bearbetningen av data har en betydande roll i forskningsprocessen och ska noga tas i beaktande, då det således är denna del som ligger till grund för att studien överhuvudtaget kan granskas.
3.TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel kommer tidigare forskning och litteratur lyftas fram som ligger till grund för studien. Här presenteras fakta om digitalisering, IKT, WFB, WHI, WFC, Spill-over och slutligen en teoretisk syntes som med text och modell sammanfattar dessa teorier.
3.1 Användning av begrepp i vår studie
Likväl som det råder olika definitioner kring begrepp varierar även dess användning. I engelsk litteratur betonas begreppen hem, familj och fritid som tid som berörs utanför arbetet. Vi kommer i vår studie använda dessa begrepp synonymt med varandra under ett samlingsbegrepp benämnt privatliv. Vikten av att definiera särskilda begrepp betonar Harboe (2013) är av värde i det fall de har en väsentlig roll i problemformuleringen.
Vad gäller ämnesområdet digitalisering och IKT och hur begreppen används i studien, har vårt fokus varit på smarttelefoner och datorer. Det är således dessa verktyg som kommer inkluderas under definitionen av digitalisering samt på vilket sätt dessa digitala verktyg tillämpas i fastighetsmäklarbranschen.
3.2 Digitalisering
En av de aspekter som skapat förändringar i både samhälle och inom organisationer är utvecklingen av digitalisering (Tihinen, Kääriäinen, Ailisto, Komi, Parviainen, Tanner &
Tuikka, 2016). Enligt Li och Herd (2017) är begreppet ”digital teknik” en omfattande term som innehåller metoder, system, enheter och kunskaper som använder digitala och
datoriserade metoder för att överföra data och leverera information. De menar att den digitala utvecklingen och dess framsteg har lett till förändringar på arbetsplatsen. De genomslag som digitaliseringen har medfört har resulterat i stora effekter där forskare har likställt detta genomslag med den industriella revolutionen (Degryse, 2016; Tihinen, Iivari, Ailisto, Komi, Kääriäinen & Peltomaa, 2016).
Raghuram, Hill, Gibbs och Maruping (2018) refererar till Brooks (2015) som i sin studie visar på att 96% av de som är yrkesverksamma frekvent använder sig av teknik i sina arbeten.
Middleton (2007) hävdar att kommunikationstekniken har en väldigt närvarande roll i vårt dagliga arbetsliv. Vidare menar den senare nämnda forskaren att smarttelefoner fungerar som
små datorer och att dessa innefattas av en rad olika funktioner såsom telefonsamtal, digital kalender, internet, sociala medier samt möjligheten att skicka och ta emot e-postmeddelanden.
3.2.1 Informationsöverförings- och kommunikationsteknik och effekter på privatlivet Forskning visar på att IKT har medfört djupgående förändringar i såväl arbetsorganisation som individers sätt att leva (Kaufman-Scarborough, 2006; Hislop & Axtell, 2011). Vidare hävdar de att arbete, med hjälp av digitala verktyg såsom bärbara datorer, smarttelefoner och surfplattor, tillgodoser möjligheten att vara oberoende av tid och rum. Smarttelefonen är dessutom ett av de senaste kommunikationsverktygen på arbetsplatsen idag (Rennecker &
Godwin, 2005). De fördelar som ofta associeras med användning av smarttelefonen är att det underlättar nya former av interaktioner och att bland annat skapa bättre samarbeten mellan medarbetare (Lyytinen & Yoo, 2002; Pica & Kakihara, 2003) och en ökad produktivitet (Locke, 2005).
Smarttelefonen är ett digitalt verktyg som gör sig lämpad till många olika kontexter tack vare dess mobilitet och bärbarhet (Yun, Kettinger & Lee, 2012). Samtidigt menar senaste nämnda forskarna att bärbara datorer bland annat erbjuder stor tillgång i form av interaktion och mediaförbrukning. Surfplattorna används inte i lika stor utsträckning på grund av dess något mer begränsade mobilitet, vilket gör att framförallt smarttelefonen idag är en stor del i individens vardag och som därmed fått en väsentlig roll i arbete och privatliv (Yun et al., 2012). Med tillgång till mail via telefon, visar Middleton och Cukier (2006) att användare också har friheten att lämna kontoret med vetskapen om att de kunde läsa deras mail oavsett plats. Med denna tillgång, visar samma forskare i sin studie att det, trots en diffus
gränsdragning mellan arbete och privatliv, samtidigt skapas det en befrielse snarare än begränsning. Bland annat Kossek och Lautsch (2012) hävdar att kommunikationsteknik, i synnerhet smarttelefonen, ger individer i arbete möjligheten att hålla sig uppkopplade egentligen oavsett plats.
Sayah (2013) fann även i sin studie att både arbete och privatliv kan påverka varandra via IKT. Däremot är deras inverkan på varandra beroende av på vilket sätt individer väljer att hantera bland annat inkommande samtal och/eller e-postmeddelanden efter arbetstid. Vidare visar Sayah (2013) att gränserna dem emellan kan skilja sig utifrån graden av permeabilitet, beroende på vilket tillvägagångssätt och val av bemötande som väljs av individen till detta.
Exempelvis kan individer enligt Sayah (2013), som befinner sig i ena domänen som beaktar
arbete, helt och hållet ignorera influenser från den andra domänen inom privatliv, för att på så vis skapa ogenomträngliga gränser. Således menar även Sayah (2013) att de kan råda olika grader av intrång på respektive domän, vilket också innebär olika grader av permeabilitet av gränser, med beaktande av individens egen taktik och sätt att bemöta exempelvis e-
postmeddelande efter arbetstid. Olika tillvägagångssätt kan även tillämpas för att lättare skapa psykologisk frigöring och distans till en viss domän (Sayah, 2013).
Sayah (2013) menar även att en del individer, som agerar selektivt, kan å ena sidan svara på inkommande samtal eller läsa e-postmeddelanden, å andra sidan istället begränsa inverkan av intrång från den ena domänen till den andra genom att välja att reagera annorlunda beroende på hur brådskande det inkommande samtalet är. På så vis behöver den ena domänen inte riskera att inkräkta på den andra domänen (Sayah, 2013). Att aktivt välja att inte svara på arbetsrelaterade sysslor efter arbetstid, bidrar till att vissa individer lyckas psykologisk frikopplas från arbetet och på så vis uppfylla psykologisk frigöring.IKT kan dessutom användas omvänt för att integrera båda domänerna med varandra, genom att exempelvis individen arbetar hemma samtidigt som de uppfyller familjeansvaret (Sayah, 2013).
Diaz, Chiaburu, Zimmerman och Boswell (2012) menar även att kommunikationstekniken medför både för- och nackdelar. I deras studie beskriver de att användandet av någon form av kommunikationsteknik medför ökad arbetstillfredsställelse, däremot skapar de samtidigt en ökad konflikt och obalans mellan arbetet och privatlivet. De menar samtidigt dock att det positiva med att ha tillgång till kommunikationsteknik utanför arbetet, kan leda till att de anställda kan leverera och uppfylla de arbetskrav som ställs, vilket alltså i sin tur innebär en ökad arbetstillfredsställelse. Trots att användningen av kommunikationsteknik enligt Diaz et al. (2012) kan öka tillfredsställelse hos medarbetare, ökar därmed även konflikten mellan arbete och privatliv. De betonar således att möjligheten att vara tillgänglig via
kommunikationsteknik utanför arbetet och efter arbetstid, tyder på att det skapar konflikter för individer i privatlivet.
Barley, Meyerson och Grodal (2011) fann i sin studie att anställda som spenderar mer tid på att uppdatera sin e-post också upplevde högre belastningsnivåer på arbetet. De visade att anställda känner ett generellt normativt tryck i att vilja undvika att hålla meddelanden obesvarade. De menar att det också, genom att undvika obesvarade meddelande, förbättrar andras intryck vad gäller känslan att bli besvarad i rätt tid. Samma forskare menar de anställda
gärna också undviker att hålla diverse digitala meddelanden obesvarade för att inte riskera att missa viktig information. Dessutom betonar flertalet forskare att tekniken är en bidragande faktor till att gränserna mellan arbete och privatliv blir allt mer diffusa (Ramarajan & Reid, 2013; Reyt & Wiesenfeld, 2015).
3.3 Work/Family Border Theory
Teorin om Work/Family Border och dess samband mellan arbete och familjeliv syftar primärt till individen i sig och inte dess känslor (Clark, 2000). Dagligen gör individer övergångar mellan två världar - en värld som beaktar arbete och en värld som beaktar familjeliv. Clark (2000) menar att individer formar sina ”världar” och även gränsdragningen dem emellan.
Teorin om gränslöst arbete mellan arbete och familjeliv har utvecklats för att fylla den kritik och de tomrum som tidigare forskning belyst att det råder en avsaknad om (Clark, 2000).
Ashforth, Kreiner och Fugate (2000) betonar att skiljelinjen mellan arbetsliv och familjeliv blir allt svårare att definiera. Samma argument uppmärksammas även av Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg (2006) som menar att det gränslösa arbetet kan uppmana till att individer upplever svårigheter att hitta en tydlig gräns mellan arbete och privatliv.
Framväxten av teorin om gränslöst arbete har fått ett enormt genomslag där Clark (2000) menar att teorin bygger på att utforska, hur människor navigerar arbete och familjeliv i kombination, med att hitta en balans dem emellan. Allvin et al. (2006) menar å ena sidan att det gränslösa arbetet innebär att det i takt med ett ökat tempo på arbetsmarknaden och således tvära förändringar, har i sin tur bidragit till att organisationers förmåga att strukturera arbetet förlorat sin verkan. Den förlorade verkan i att strukturera arbetet menar föregående forskare i sin tur har bidragit till utvecklingen av ett gränslöst arbete.
Utifrån tidigare litteratur kring området menar Clark (2000) att forskare har valt att dela upp gränserna enligt följande tre huvudkategorier vilka är följande: temporär, fysisk och
psykologisk. Clark (2000) uppmärksammar däremot helt andra aspekter i sin teori och betonar att gränserna snarare primärt grundar sig på permeabilitet och flexibilitet och delar in “arbete”
och “hem” i två olika domäner med anledningen av att individer associerar dessa platser genom olika regler, behov och jargonger. På så vis menar Evans och Bartolome (1980,
refererad av Clark, 2000) att känslor av negativ art och kreativa idéer även kan spridas mellan de två domänerna. Enligt Hall och Ritcher (1988) innebär permeabilitet att den anställde i fråga befinner sig i en domän (exempelvis i hemmet) och påverkas psykiskt av den andra
domänen (arbetet). När arbete och privatliv är mer lika varandra, blir även gränsen dem emellan mer svårdefinierad. Höga krav hos den anställde som i kombineras med att besitta hög press på arbetet, kan enligt Clark (2000) leda till att ett större behov av flexibilitet hos den anställde i sitt privatliv för att såldes ge utrymme till att avsätta ytterligare arbetstid. På så vis blir också gränsen mellan arbete och privatliv något mer diffus. Samtidigt kan den anställdes privatliv i form av familj frånta uppmärksamhet och distrahera den anställde i dennes
arbetsuppgifter, och gränsen blir då med andra ord permeabel (Clark, 2000). Därav betonar Clark (2000) att regelbundna pauser från de två domänerna är väsentligt, för att den anställde dels ska orka prestera, i såväl arbete som i privatliv och dels finna balans dem emellan.
3.4 WHI - Work-home interference
WHI står för Work-home interference och hänvisar till den negativa processen som sker i interaktionen mellan arbetet och hemmet (Van Hooff, Gerts, Kombier & Tarts, 2006). På ett mer formellt sätt har WHI av Greenhaus och Beutell (1985) definierats som en form av konflikt mellan olika roller. Påfrestningar från domänen inom arbete är enligt dem oförenlig med domänen inom privat/familjeliv, vilket på så vis gör att individens deltagande i arbetet står i konflikt med deltagandet i privat/familjelivet. De menar vidare att WHI kan förekomma på tre olika sätt som framgår enligt följande nedan.
För det första innebär tidsförhållanden som mestadels tidigare enbart ägde rum i hemmet, numera delas med tiden som läggs ner på arbetet (exempelvis att arbeta länge som inkräktar på privat/familje-domänen). Vidare visar Derks et al. (2014a) i deras resultat ligger i linje med den allmänna uppfattningen om att användning av bland annat smarttelefonen förenar
anställda och deras arbeten, även under timmar utanför kontorstid som en gång ansågs
tillägnad till individens privatliv. Samma forskare fann även att individer vars arbete utformas efter en kultur i att ständigt vara uppkopplad, hade ett starkt samband till störning mellan arbetet och privatlivet. Vidare kan ökad belastning från arbete till hemmet i sin tur leda till, att personen i fråga upplever arbetsrelaterad stress och får komplikationer med att varva ner hemma (Greenhaus & Beutell, 1985).
Slutligen menar Greenhaus och Beutell (1985) att WHI kan inträffa då specifika beteenden som förväntas på arbetet är oförenligt med det beteendet som förväntas i privat/familjelivet.
Enligt Derks et al. (2014a) introduceras ett arbetsrelaterat “smarttelefonbeteende” som består av att exempelvis känna ett behov av att svara på arbetsrelaterade e-postmeddelanden när
individen egentligen befinner sig i privatlivsdomänen. Vidare menar de även att digitala verktyg såsom, smarttelefon, således motsatsvis även skapar möjligheten att svara på
arbetsrelaterade e-postmeddelanden i samband med att individen spenderar tid med familjen.
Enligt Derks et al. (2014a) kräver familje-domänen emellertid andra egenskaper än de som föreskrivs av arbets-domänen, där en växelverkan dem emellan kanöka WHI. Samma forskare menar även att den tid som ges till användningen av smarttelefonen, kan inte återge samma tid och ansträngning till att utföra exempelvis interaktioner med nära och kära. Anställda tenderar att binda sig till arbetet även efter arbetstid, vilket ofta innebär att arbetet aldrig avslutas utan inkräktar även på individens privatliv (Green, 2002; Jarvenpaa & Lang, 2005). Detta menar van Hooff et al. (2006) kan leda till störningar och ge upphov till den så kallade WHI.
Derks, ten Brummelhuis, Zecic och Bakker (2012) fann i sin studie att det fanns ett starkt bevis att en intensiv användning av smarttelefon efter arbetstid kan leda till komplikationer i att klara att behålla en hälsosam WHI-balans. De förväntade sig att upplevelsen av att lyckas skapa psykologisk frigöring och möjligheten att slappna av, skulle leda till minskning av den dagliga upplevelsen av WHI. Samma forskares data bekräftade också att de individer som lyckades engagera sig i aktiviteter vars syfte var att skapa psykologisk frigöring och/eller slappna av onekligen upplevde en mindre nivå av WHI.
3.5 WFC - Work-family conflict
WFC står för Work-family conflict och innefattas av arbetslivs-domänen och privatlivs- domänen och är enligt Greenhaus och Beutell (1985) inte kompatibla med varandra. Enligt Zhang, Griffeth och Fried (2012) är det en stor utmaning för såväl organisationer som individer att hantera konflikter mellan arbete och privatliv. De olika kraven i dessa två domäner betyder att en tillfredsställelse i ena domänen kommer att leda till svårigheter att möta efterfrågan av den andra (Greenhaus & Beutell, 1985). Tidigare forskare, däribland Patterson et al. (2005), har visat på att självstyre inom individ- eller gruppsammanhang länge setts som en utlösande faktor till att skapa bättre balans mellan arbete och privatliv. Patterson et al. (2005) definierar konceptet om att själv kunna styra över sitt arbete, som en arbetsform där medarbetarna får möjlighet att skapa ett brett utrymme och valfrihet när det kommer till engagemang i arbetet. Chesley (2005) menar att individer som använder sig av teknologi relaterat till sitt arbete i befinnande av privatlivsdomänen upplever större konflikter mellan rollen denne har i arbetet kontra i privatlivet.
