• No results found

Pappa kom hem 3.0: En utvärdering av ett föräldraskapsstöd riktad till utrikesfödda män

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Pappa kom hem 3.0: En utvärdering av ett föräldraskapsstöd riktad till utrikesfödda män"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Pappa kom hem 3.0

Rapport

En utvärdering av ett föräldraskapsstöd riktad till utrikesfödda män

Författare: Jimmy Fungmark &

Kristina Gustafsson Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet

(2)

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Rapportens disposition ... 2

Föräldraskapsstöd i Sverige och internationellt... 2

Pappa kom hem - projekt, metod och genomförande ... 4

Organisation – studiecirklar i varje kommun ... 4

Metod – lilla rummet ... 5

Innehåll och teman ... 6

Cirkelledare och språk ... 6

Utvärderingen - metod och teori... 8

Metod för utvärdering ... 8

Övergripande frågeställningar ... 8

Specifika frågeställningar ... 8

Material ... 8

Texter och dokumentation ... 8

Intervjuer och observation ... 9

Utvärderingsverkstad ... 9

Teori om aktiviteter och förändring ... 9

Redovisning av analys och resultat ... 11

Analys och resultat av övergripande frågeställningar ... 11

Vad är tanken bakom studiecirkeln och vilka resultat (i termer av förändring) ville man uppnå och hur? ... 11

Vad menar berörda (aktörer bakom studiecirkeln, finansiärer, genomförare och deltagare) att man har nått fram till för resultat (förändringar)? ... 13

Vad menar de berörda ledde fram till resultaten och vad ser man som hinder? ... 15

Vilka andra faktorer var bidragande orsaker till resultaten? ... 18

Analys och resultat av specifika frågeställningar ... 18

Hur har deltagande i pappagruppen påverkat och förändrat synen på könsroller hos de pappor som har deltagit i insatsen?... 18

Vilka problem har det varit med att få pappor att delta i aktiviteten? Vad har varit hinder respektive framgångsfaktorer? ... 20

I vissa kommuner har deltagare anvisats till aktiviteten och en fråga är därmed att särskilt undersöka vad det betyder för deltagarens motivation? ... 21

Sammanfattande diskussion ... 22

Styrkor och utvecklingsmöjligheter ... 23

Styrkor ... 23

Utvecklingsområden ... 24

Referenser ... 25

(3)

2

Inledning

Människor behöver känna att de behöver kursen. Inte för att de är dåliga pappor, utan för att vi är i ett nytt samhälle, i ett nytt system. Vi måste förstå samhället mycket bättre och dela erfarenheter om hur vi kan leva med våra barn. Bara det. Ibland pratade jag med några kompisar. Att jag har en kurs, har du tid för att komma? Han säger att, nej jag vill inte eftersom allting är bra med mig. Ibland tänker folk att bara de pappor som har problem behöver följa kursen. Om jag följer kursen betyder det att jag har problem hemma, och det vill jag inte säga. Förstår du?

Citatet är hämtat från en intervju med en av de deltagande papporna i föräldraskapsstödet Pappa kom hem. Intervjun ingår i en utvärdering som genomförts under 2020.

Föräldraskapsstödet Pappa kom hem har arbetats fram i samarbete mellan Uppvidinge kommun, organisationen MÄN och ABF, med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Kronoberg. Syftet är att i form av studiecirklar ge pappor som nyligen kommit till Sverige möjlighet att reflektera över sin roll som pappa och att öka sina kunskaper om föräldraskap i den nya kontext de befinner sig i (i ett nytt land). Pappa kom hem kan även sättas in i en vidare nationell kontext. 2018 tog regeringen ett beslut om En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Till skillnad från tidigare strategier öppnar den upp för mer riktade föräldrastödsprogram med specifikt innehåll till olika målgrupper. En rapport från

Länsstyrelserna, Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet (2017) visar att det finns särskilt stort intresse runt om i landet för att ordna föräldragrupper riktade till föräldrar med utländsk bakgrund och att det beskrivs som en viktig del i etablering och

integrationsarbete. Då det är ett delvis nytt och växande område inom integrationsarbete är det angeläget att genomföra en utvärdering som också kan relateras till ett vidare sammanhang, nationellt och internationellt.

Som en del i arbetet med utvärderingen har Fungmark (2020) också skrivit en

masteruppsats, Egenmakt och jämställdhet i föräldraskapsstöd för utrikesfödda pappor. En kvalitativ studie. I den återfinns en mer utförlig forskningsöversikt och teoretiskt grundad analys av framförallt Pappa kom hems syfte och projektbeskrivningar samt intervjuer med deltagande pappor.

Rapportens disposition

I denna rapport presenteras resultaten av utvärderingen som har genomförts av en forskare och en forskarassistent vid institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet. Rapporten inleds med en övergripande beskrivning av föräldraskapsstöd i Sverige och internationellt för att sätta in Pappa kom hem i en vidare kontext. Därefter beskrivs först Pappa kom hem och sedan beskrivs upplägget och genomförandet av utvärderingen. I de följande avsnitten redovisas utvärderingens resultat. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion, samt en sammanställning av Pappa kom hems styrkor och utvecklingsmöjligheter.

Föräldraskapsstöd i Sverige och internationellt

Sverige har en lång tradition av arbete med föräldraskapsstöd, men det var först i samband med ny lagstiftning i slutet av 1970-talet som det blev ett generellt stöd (Wissö 2012). Då beslöt regering och riksdag att varje nybliven förälder skulle erbjudas föräldrautbildning i Barn- och mödrahälsovårdens regi. Utbildningen fokuserade på teman som en nybliven förälder kunde behöva veta mer om för att förstå sitt barns utveckling, samspelet mellan förälder och barn men också konkreta frågor om sömn, säkerhet i hemmet och kosthållning.

(4)

3 Detta stöd genomfördes på frivillig basis och erbjöds generellt till alla föräldrar.

Föräldraskapsstöd och utbildning inom andra områden t ex inom socialtjänst och skola och för föräldrar med barn i andra åldrar har sedan dess utvecklats i Sverige och internationellt.

Ofta förekommer de i form av universella manualbaserade och evidensbaserade föräldrastödsprogram. Fortfarande är målet att stötta föräldrar i deras föräldraroll och att förebygga dålig behandling av barn samt barns hälsa (Wissö 2012:47; Littmarck, Lind &

Sandin 2018). Programmen utgår från teorier om anknytning, socialt beteende och socialt lärande som utvecklats inom framför allt psykologi och andra beteendevetenskaper. Dylika program kräver inköp av licenser, och träning samt certifiering av genomförarna av

programmen. Flertalet utbildningar, Connect, The Incredible Years och International Child Development Program, har tagits fram lokalt (inom ramen för en nationell kontext) och sedan utvecklats genom validering till universella internationellt gångbara program.

Liksom i andra nordiska länder har den politiska hållningen i Sverige varit att det är bättre att erbjuda föräldraskapsstöd på frivillig och generell basis än riktat till utvalda

målgrupper. En av de främsta anledningarna är att det då är möjligt att nå fler. Det är en fördel eftersom fler föräldrars behov fångas in samt att ingen grupp pekas ut som extra utsatt och behövande (Bremberg 2004; Bråten & Sönsterudbråten 2016; Stöd i föräldraskapet 1997;

Wissö 2012). På senare år har dock frågan om behov av riktat föräldraskapsstöd vitaliserats.

Det har skett både inom forskning på området och inom politiken. Inom forskning har en övergripande kritik varit att de universella manualbaserade programmen inte är universella utan att de motsvarar behoven hos en vit urban medelklass (Lucas 2011; Symonds 2017). Av det skälet behövs justeringar när programmen erbjuds till andra målgrupper, exempelvis invandrargrupper eller människor som lever i socioekonomisk utsatthet (Coard et. al 2004;

Furlong & McGilloway 2015; Mejia et. al. 2015a; 2015b; Morawska & Sultan 2015; Olofsson et al. 2016, Osman et. al. 2019; Parra-Cardona et. al. 2012; 2015). Andra studier pekar på att det förvisso kan finnas relevans för anpassningar till specifika målgrupper, men att det samtidigt är viktigt att hantera risken för stigmatisering och reproduktion av stereotypa

föreställningar, inte minst inom området föräldraskapsstöd för utrikesfödda (Gustafsson 2019;

Bråten, Gustafsson & Sönsterudbråten 2020; Keskinen 2011).

På det politiska området i en svensk kontext har behov av anpassningar och riktade program framkommit i samband med att frågan om föräldraskapsstöd formaliserats som ett uppdrag för Länsstyrelserna att övervaka. Frågan har också aktualiserats genom inrättandet av en egen myndighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. I En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd (2018) öppnar regeringen upp för mer riktade

föräldraskapsstöd och förslår olika målgrupper, t ex barn vars föräldrar är föremål för kriminalvården, stöd till föräldrar vars barn har olika funktionsvariationer, föräldrar med missbruksproblematik, eller föräldrars behov av att förstå barnens medieanvändning bättre.

Värt att notera är att utrikesfödda föräldrar inte pekas ut som målgrupp i den nationella strategin. Inte heller föreslås några justeringar av program genom kulturell och språklig anpassning. Samtidigt visade Länsstyrelsernas rapport att det var just inom området

integration och utrikesfödda föräldrar som intresset för riktade föräldrastödsprogram var som störst (Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2017). I relation till denna korta översikt över föräldraskapsstöd i Sverige och internationellt och några centrala delar i tankarna bakom samt aktuell utveckling framstår studiecirkeln Pappa kom hem som tidsenlig genom den inriktning mot utrikesfödda som allt mer kommit att bli vanlig. Däremot är den otypiskt genom sin avsaknad av manual, certifiering och de fria former den organiseras och genomförs inom. Med det går vi över till en presentation av Pappa kom hem.

(5)

4

Pappa kom hem - projekt, metod och genomförande

Organisation – studiecirklar i varje kommun

Bakgrunden till studiecirkeln Pappa kom hem och dess utformning återfinns i organisationen MÄN:s mångåriga erfarenheter och arbete med pappagrupper nationellt och internationellt (https://mfj.se/). Organisationen MÄN har utvecklat de metoder och förhållningssätt som ligger till grund för pappagrupperna och där frågor om jämställdhet har en självklar plats.

MÄN har däremot inte utverkat någon licens eller manual utan bistår intressenter med utbildning. Med stöd av MÄN har studiecirkeln Pappa kom hem arbetats fram i samarbete mellan Uppvidinge kommun och ABF och med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Kronoberg, s k §37a-medel för insatser för att stärka och utveckla verksamhet med

flyktingguider och familjekontakter (Ansökan 2018-04-16). Det är inte formellt uttalat men Pappa kom hem har därmed en central hemvist i organisationen MÄN och

cirkelledarutbildningen sker i deras regi eller med stöd av dem. Det specifika cirkelmaterialet har däremot utformats och ligger hos ABF Södra Småland (https://www.abf.se/distrikt-- avdelningar/abf-kronobergs-lan/?chosen=chosen).

Tanken var att Pappa kom hem skulle genomföras i form av ett projekt där flera kommuner i Kronoberg skulle delta, samt Arbetsförmedlingen och Rädda Barnen. Under senhösten 2018 och första halvan av 2019 genomfördes studiecirklar i sju av länets åtta kommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Älmhult. Rädda barnen kom aldrig igång med grupper. Inför genomförandet fick varje kommun utse

cirkelledare som därefter fick en kortare utbildning i studiecirkelns innehåll och metoden som den bygger på. Varje kommun skapade sin unika lösning på var och under vilka villkor studiecirkeln genomfördes. Det kunde ske i socialtjänstens regi, i samarbete mellan familjecentral och SFI (Svenska för invandrare), inom ramen för SFI, som en del i

etableringen som AF (Arbetsförmedlingen) står för eller helt fristående. I en kommun gavs studiecirkeln inom ramen för kyrklig verksamhet. Studiecirkeln är riktad till män med

utländsk bakgrund och den bygger på fem träffar som genomförs med max åtta deltagare och leds av en cirkelledare som använder tolk.

När det gäller genomförandet skilde det sig också åt i vilken utsträckning tolk anlitades eller om studiecirkeln genomfördes på lätt svenska i nationellt och språkligt mixade grupper och huruvida cirkelledaren hade migrationserfarenheter och utländsk bakgrund eller ej.

Grundtanken i Pappa kom hem var vidare att det skulle vara en föräldragrupp av män för män, d v s cirkelledare, tolkar och deltagare skulle alla vara män. I praktiken leddes cirklar även av kvinnor i en kommun. De berättar:

För först presenterade vi oss för varandra. Vi förklarade då att egentligen var det meningen i de här grupperna att det skulle vara män som var samtalsledare. Vi frågade dem rakt ut: ”Är det okej att det är två äldre kvinnor som är här?” Men de hade inte så mycket att välja på, det var ju på skoltid.

Citatet visar att det fick vara en viss flexibilitet i hur studiecirkeln organiserades och en sådan handlade här om cirkelledarens kön. En annan handlade om hur studiecirkeln kom att

integreras i exempelvis obligatorisk SFI undervisning eller om den gavs på helt frivillig basis.

Det är en fråga som återkommer senare i utvärderingen. Anledningen till att det skulle vara av män för män var bland annat att cirkelmaterialet utgick från en föreställning om att män sällan pratar och reflekterar över sin roll som förälder och pappa eller om relationen till sina barn och partners på det sätt som cirkelmetoden ville uppmuntra. I centrum för metoden stod därför det så kallade lilla rummet.

(6)

5

Metod – lilla rummet

Studiecirkeln förenar metoder inom folkbildningen med metoder och kompetens från organisationen MÄN och det är av de senare som metoden lilla rummet har utvecklats.

Metoden bygger på att samtalet leds i rundor där ledaren introducerar en fråga eller ett tema och sedan får var och en prata ostört i tur och ordning. Ordningen styrs av att ett objekt, i detta fall en nalle, antingen skickas över till en av deltagarna eller att deltagare aktivt tar den.

Nallen markerar att deltagaren har ordet. Utöver det finns sju spelregler fastställda: 1. Att varje talare utgår från sig själv, 2. Att varje deltagare lyssnar aktivt på den som har ordet, 3.

Att ingen kommenterar (värderar det någon annan sagt), däremot ges utrymme för reflektion som för samtalet vidare, 4. Principen att ju mer en deltagare berättar, desto mer berättar de andra gäller, liksom 5. Möjligheten att avstå. Viktigt är överenskommelsen, 6. Att allt som sägs i rummet stannar i rummet samt 7. Att inte enskilda personer gör för långa inlägg. En ledare lyfter fram att han hade stort stöd av metoden:

När man ställde eller spetsade till lite frågor eller påståenden så att säga, då blev det diskussioner, absolut. Vi hade en nalle, det var också bra. Den användes också vid fikat. När man ville säga någonting så tog man nallen och då hade man ordet.

Likadant, när vi hade små bikupor. Det var ju en fördel, kan jag väl tycka, att vi var en mindre grupp. Då kunde jag ju, förmedla mitt sätt att berätta om någon situation, om min relation till min pappa eller om min relation till min dotter, på ett känslomässigt sätt. För att förmedla den tanken.

Minns du om det fanns mycket oenighet i gruppen, hur man såg på olika saker?

O ja, det var det ju. De var ju milvis ifrån varandra. Jag menar att jag är inte med i någon religiös förening i Sverige, jag är sekulär. I de termerna när vi pratade om det.

Där är ju väldigt stor skillnad, där det är inshallah och gud som avgör. Och månggifte var ett område där det var olika uppfattningar. Och även i gruppen var det ju olika och det var hela tiden en levande diskussion.

Andra ledare beskriver materialet och dess innehåll som mycket tydligt och användbart, men såg inget behov av att utgå från metoden lilla rummet och nallen.

Det materialet var ganska tydligt och så där. Och det höll vi oss till. Och då är det ju teman. Och nu var det så att vi hade en väldigt lugn grupp. Alltså förstår du. Vi hade inga karismatiska människor på det sättet som kan prata oavbrutet i 25 minuter. Utan väldigt ödmjuka och inbjudande mot varandra. Lågmälda.

Kände de varandra utanför också?

Några gjorde det. Men flera av dem var okända för varandra. Vi hade aldrig några problem med att människor skulle prata för länge eller avbryta varandra eller bete sig respektlöst mot de andras tid och det var därför vi inte använde nallen. Jag tycker att vi hade som ett ständigt pågående samtal kring de här tematan under de gånger vi

träffades.

De två citaten visar hur både cirkelledaren i sig fick betydelse för genomförandet och även deltagarna. I det första citatet beskrivs deltagare som i många frågor var djupt oeniga, medan den grupp som beskrivs i det andra var helt tvärtom. Cirkelledarna beskriver att de anpassade sig efter gruppen när det gällde metoden och det gällde även vilka teman de tog upp.

(7)

6

Innehåll och teman

Studiecirkelmaterialet är utförligt men utformat på ett öppet sätt i enlighet med

folkbildningens principer om att alla deltagare ska kunna bidra med kunskap och avgöra vilken kunskap de vill ha. De teman som träffarna behandlar är: Papparollen, Barnuppfostran, Familj och arbete, Sex och samlevnad och Blandade ämnen. Vilka teman som var relevanta berodde dels på deltagarnas önskemål, dels på cirkelledarens kunskaper och intressen.

Cirkelledaren i sig ska vara en samtal- och diskussionspartner enligt metoden lilla rummet.

Den första träffen beskriver cirkelledarna som en slags ”incheckning”:

I introduktionen har jag pratat om vikten av kontinuitet, att man är med hela tiden, så att man blir trygg i gruppen. Jag har informerat om att jag och tolken har

anmälningsplikt - diskussion om hur det kan påverka samtalet. Jag har påpekat att jag inte ska betraktas som lärare i detta, bara samtalsledare. Jag har lagt upp träffarna enligt det som rekommenderats från projektledaren och det innebär i stort sett att vi följt de teman och övningar som beskrivs i cirkelmaterialet för Pappa kom hem. Första träffen gjordes incheckning laget runt – varför är jag här – vad har jag för

förväntningar?” (skriftlig rapport cirkelledare).

I övrigt beskriver cirkelledare hur de backade upp och förberedde olika teman. I en kommun bjöds en barnmorska in när de skulle tala om sex och samlevnad, i en annan beskriver cirkelledaren hur han bemötte en mycket allmänt utbredd oro för socialtjänsten. Redan vid första tillfället tog han tag i det. Det var kanske extra aktuellt då han själv arbetade som socialsekreterare och studiecirkeln genomfördes i socialtjänstens regi.

Men jag tänkte att vi måste hitta ett eget koncept så jag gjorde lite post-it lappar. Jag kan visa en. Just om pappa biten, så skrev jag både på svenska och arabiska, lite frågor eller citat som handlade om flera olika ämnen.

Så du använde lapparna som utgångspunkter för att öppna upp samtalet?

Ja, utifrån de här rubrikerna så skrev jag upp de här frågorna, för att få det mer

konkret. Så har jag ju själv en tanke, exempelvis kan man prata om papporna, de är ju till exempel lite rädda för socialtjänsten. Första tillfället tog det över en timme att prata om socialtjänsten. Då är det en fördel att man jobbar där för jag kan lagar och

paragrafer. Jag kan berätta att så här ser det ut, om aga och vilka regler som finns. Inte för att skrämma upp papporna utan tvärtom för att avdramatisera det så att de ska förstå bättre varför man jobbar som man gör, med barnperspektiv och sådant.

En annan cirkelledare beskriver hur temat jämställdhet inte behövde så mycket utrymme då det var ganska självklart för deltagarna. Då använde han en träff till att låta deltagarna möta en representant från skolan istället, men liksom i exemplet ovan även en socialsekreterare.

Mycket av innehållet bygger således på hur cirkelledarna planerar och förbereder de olika temana.

Cirkelledare och språk

Samtliga cirkelledare uppfattade att de själva var den viktigaste resursen utöver deltagarna själva och de såg sig som en del i samtalet där de kunde berätta om sina erfarenheter som pappor, partner och även som svenskar eller som invandrade till Sverige. Deras personliga erfarenheter spelade roll liksom deras professionella. En cirkelledare funderade t ex över hur deltagarna skulle reagera på att han var en frånskild ensamstående pappa. En faktor som

(8)

7 därmed var viktig i planering och genomförande var språket. Som beskrevs ovan genomfördes de flesta grupperna på ett språk, framförallt arabiska, men även tigrinja. I ett fall blandades arabisktalande och somalisktalande och då gavs cirkeln på lätt svenska. De två cirkelledarna talade de två språken och kunde stötta med översättning vid behov. Flera grupper hölls av helt svenskspråkiga ledare och då användes tolk eller en resursperson som kunde tolka. En

cirkelledare beskriver hur det var att ha tolk, men också det lite spännande i att genomföra studiecirkeln i den form som var tänkt överhuvudtaget.

Jag hade en mycket bra tolk, som var delaktig. Det är svårt att tolka och att genomföra.

Men jag tyckte att det var förbannat spännande. Man fick ju söka mycket kunskap själv innan, alltså planera inför studiecirkeln. Det var ju bara en ram. Men det var intressanta diskussioner. Det svåra var väl att få deltagarna att förstå att detta är en studiecirkel, vi utbyter erfarenheter och hur vi upplever saker och ting. Så att, jag står inte vid tavlan och berättar hur det är. Det var lite ovant för deltagarna.

Sammanfattningsvis genomfördes Pappa kom hem enligt följande i de sju kommunerna. Varje deltagande kommuns fem träffar omfattande 2,5 – 3 timmar.

Alvesta: En grupp på lätt svenska, blandat med somalisktalande och arabisktalande deltagare med två cirkelledare som talade dessa språk.

Lessebo: Tre grupper, svensktalande cirkelledare plus två resurspersoner som tolkade på arabiska.

Ljungby: Två grupper med få deltagare, ca tre till fyra i varje grupp, svensktalande cirkelledare med arabisktalande tolk.

Markaryd: Två grupper med sju till åtta i varje grupp, en svensktalande cirkelledare och arabisktalande tolk.

Tingsryd. En grupp med fem deltagare, svensktalande cirkelledare och en arabisktalande tolk.

Älmhult: En grupp på lätt svenska, sex till tio deltagare, två svensktalande cirkelledare och en arabisktalande stödperson från kommunen.

Uppvidinge: Två grupper med ca åtta deltagare, en svensktalande cirkelledare och tolk respektive resursperson på arabiska och tigrinja. Efter det har Uppvidinge också genomfört Pappa kom hem 2.0 som också inkluderar kvinnor.

(9)

8

Utvärderingen - metod och teori

Metod för utvärdering

Som metod för utvärdering används s k ”contribution analysis” (Mayne 2012:270). En dylik analys av bidragande orsaker vilar på teori om förändring. Enkelt handlar det om att

utvärderingen utgår från att fastställa vad det var för förändring interventionen, i detta fall Pappa kom hem, syftade till. Utvärderarna tar då inledningsvis reda på hur och vilken

förändring interventionen var tänkt att leda till. För det andra vilar analysen på betydelsen av bidragande orsaker. Mycket utvärdering syftar till att mäta effekter av interventioner och att utifrån mätningen fastslå att interventionen orsakade effekten (analysis of attribution). I analys av bidragande orsaker är målet att fastställa om och i vilken utsträckning

interventionen bidragit till resultat och utifrån det komma med förslag på andra bidragande orsaker eller hinder som kan vara fruktbara för att hitta alternativ eller göra revideringar av interventionen, s k contribution claims (Mayne 2012:272 - 273). Det ger kunskap också om varför ett resultat uppstår eller ej. Utifrån dessa grundtankar har materialinsamlingen lagts upp i linje med de olika steg som analys av bidragande orsaker vilar på.

Övergripande frågeställningar

Vad är tanken bakom studiecirkeln och vilka resultat (i termer av förändring) ville man uppnå och hur?

Vad menar berörda (aktörer bakom studiecirkeln, finansiärer, genomförare och deltagare) att man har nått fram till för resultat (förändringar)?

Vad menar de berörda ledde fram till resultaten och vad ser man som hinder?

Vilka andra faktorer var bidragande orsaker till resultaten?

Specifika frågeställningar

Hur har deltagande i pappagruppen påverkat och förändrat synen på könsroller hos de pappor som har deltagit i insatsen?

Vilka problem har det varit med att få pappor att delta i aktiviteten? Vad har varit hinder respektive framgångsfaktorer?

I vissa kommuner har deltagare anvisats till aktiviteten och en fråga är därmed att särskilt undersöka vad det betyder för deltagarens motivation?

Frågeställningarna utgör rubriker i resultatdelen. Innan vi kommer in på den följer en beskrivning av det material utvärderingen vilar på samt teori.

Material

Texter och dokumentation

Ett första steg var att forskarna satte sig in i studiecirkeln, planer och bakomliggande

drivkrafter, för att kunna fastställa vad som var tanken bakom och vilka mål som funnits med projektet. Inledningsvis samlade forskarna in befintlig skriftlig information om programmen som fanns. Materialet omfattar ansökningar till Länsstyrelsen med beskrivning av projektet, del- och slutrapporter, beslut samt det framtagna cirkelmaterialet. Det material som har analyserats är; tre ansökningar om §37a-medel, från 2017 och 2018, ett beslut om ersättning

(10)

9 enligt §37a-medel från 2018, fem del- och slutrapporter, mellan 2017 och 2019,

Länsstyrelsens slutrapportering av §37a-medel från 2020 samt det framtagna cirkelmaterialet.

Intervjuer och observation

Enligt planeringen skulle forskarna också följa minst en grupp Pappa kom hem under 2020 då utvärderingen genomfördes. Dessvärre har det inte gått att få till stånd och den viktigaste orsaken har varit att inga grupper genomförts som en konsekvens av Covid 19 pandemin.

Flera initiativ har tagits av forskarna och vi har haft kontakt med kommuner även utanför Kronoberg, framför allt i Jämtland och Skåne. Men det har inte gått att genomföra

observationer där heller p g a pandemin. Utvärderingen bygger därför enbart på intervjuer utöver skriftliga dokument. Även rekryteringen av intervjupersoner har varit svår och det gäller framför allt deltagare. Forskarna har intervjuat sex cirkelledare, två samordnare av studiecirkeln och tre tolkar. Vidare har forskarna intervjuat 8 deltagare, varav hälften från en kommun. Deltagare fick de kontakt med via cirkelledare och tolkar. Förutom pandemiläget var en huvudsaklig anledning till att det var svårt med rekrytering att det gått mer än ett år sedan deltagarna deltog i studiecirkeln och flera har hunnit flytta. Vidare har viktiga

kontaktpersoner försvunnit. I en kommun har t ex den SFI lärare som skötte kontakten med deltagarna gått i pension. Ett sammantaget material omfattande 19 intervjuer som täcker in samtliga kommuner plus ytterligare två intervjuer med externa aktörer, en utbildare från organisationen MÄN samt en cirkelledare från en kommun i Jämtland utgör dock ett tillräckligt material för att kunna genomföra utvärderingen.

Utvärderingsverkstad

Tanken var också att genomföra en utvärderingsverkstad. Det är en sammankomst där berörda projektgenomförare det vill säga allt från projektfinansiärer till de ledare som genomför studiecirklarna för respektive program kommer samman och diskuterar vilka mål de ville uppnå, vilka resultat de uppfattar att de nått fram till samt på vilket sätt Pappa kom hem bidragit till detta (jfr Broms & Sandberg 2004). Inte heller det gick att genomföra som tänkt (framför allt p g a pandemiläget), men forskarna kunde ordna en mindre workshop inom ramen för Länsstyrelsens träff med kommunernas föräldraskapsstödsnätverk. I workshoppen deltog ca 20 personer från länets kommuner och istället för att specifikt diskutera Pappa kom hem diskuterades arbete med målgruppen utrikesfödda pappor och olika former av

föräldraskapsstöd. Workshoppen genomfördes den 3 november 2020 och dokumenterades i form av anteckningar som också ligger till grund för utvärderingen. Sedan Pappa kom hem genomfördes har ytterligare ett projekt genomförts som kallats Pappa kom hem 2.0 där båda föräldrarna deltar. Pappa kom hem 2.0 ingår inte i denna utvärdering.

Teori om aktiviteter och förändring

För att också kunna utvärdera Pappa kom hem i mer kortsiktiga respektive långsiktiga termer vill vi pröva en teori om aktiviteter. Det är i princip omöjligt att säga något om vad som har förändrats då det inte finns något ingångsvärde, d v s ingen dokumentation eller mätning av hur deltagarna tänkte eller agerade när de först påbörjade sitt deltagande. Av det skälet är intervjun som medium för att reflektera och sätta ord på vad de själva uppfattar att de har förändrat viktig. Med det som utgångspunkt vill vi lägga till en teori om betydelsen av att delta i aktiviteter där det finns minst tre mål. Ett mål är att det konkret ger något i form av

(11)

10 utfall, bättre ekonomi, mer jämställdhet osv. Ett andra mål är att det har ett sociosymboliskt värde där själva aktiviteten leder till känsla av samhörighet med andra i samma situation och ökad självkänsla. Det tredje målet är att aktiviteten i sig är självbelönande, d v s deltagaren känner sig nöjd och tillfreds med själva deltagandet, samtalen och de teman som det omfattar (Erlandsson & Persson 2014). I utvärderingen och i analysen av resultat kommer vi att återkomma till dessa tre dimensioner av en aktivitet som t ex Pappa kom hem.

(12)

11

Redovisning av analys och resultat

Resultaten redovisas genom att vi har sammanställt de viktigaste resultaten under varje

frågeställning. I den första delen redovisas de övergripande frågeställningarna och i den andra delen de specifika.

Analys och resultat av övergripande frågeställningar

Vad är tanken bakom studiecirkeln och vilka resultat (i termer av förändring) ville man uppnå och hur?

Den här frågeställningen besvaras framförallt utifrån de ansökningsdokument som ligger till grund för Pappa kom hem. Bakgrunden till projektet är att projektgenomförarna menar att det kan vara en särskild utmaning att komma till Sverige som har en av de mest progressiva inställningarna till jämställdhet i världen. Projektgenomförarna skriver att individer från länder och kulturer där papparollen utgår från mer patriarkala och traditionella strukturer än i Sverige kan känna sig vilsna inför de förväntningar som kommer med papparollen i det svenska samhället. Det kan finnas kulturella skillnader i synen på mannens roll i både hem och samhälle, exempelvis i form av familjeförsörjare, barnuppfostran samt maktfördelning mellan de samhällen som männen kommer från och det svenska samhället. Det kan leda till att män med en bakgrund i patriarkala strukturer kan uppleva en minskad makt i det nya samhället, både i det offentliga och i det privata. Denna maktlöshet kan potentiellt vara en grogrund till användandet av våld (Ansökan till Länsstyrelsen). Det kan även finnas skillnader i myndigheters roll mellan det land som dessa män kommer från och hur det fungerar i

Sverige vilket leder till att nyanlända personer kan ha en ofullständig bild av myndigheters roll i det svenska samhället. Det kan resultera i att myndigheter ses som någonting

oroväckande eller någonting som individer bör akta sig för (Ansökan till Länsstyrelsen).

Mot denna bakgrund menar projektgenomförarna att det är av vikt att nyanlända pappor ges möjlighet att reflektera över föräldraskap i den nya kontext som papporna befinner sig i.

Ansvariga för projektet skriver att män generellt är dåliga på att själva skapa dessa forum för dialog, särskilt där frågor om pappa- och mansrollen diskuteras. Det finns därför ett behov av att stödja skapandet av sådana tillfällen, åtminstone i ett initialt skede, med en målsättning om att det kan fortsätta att skapas i en annan regi än kommunens. Till pappagrupper utanför kommunens regi kan cirkelledare väljas ut i de inledande pappagrupperna, efter att dessa utbildats (Ansökan till Länsstyrelsen). Syftet för projektet är formulerat enligt följande:

Syftet med att få till stånd pappagrupper för asylsökande och nyanlända pappor är inte bara att skapa rum för samtal om de egna upplevelserna, utan från samhällets sida att också ge en större förståelse för den svenska lagstiftningen inom områden som rör barn och familj. Det handlar om allt ifrån att informera om vilken syn lagstiftningen har på våld mot barn till vilka förmåner som finns för dem som vill vara

föräldralediga. En ökad förståelse för nyttan för både barn, kvinnor och män med en ökad jämställdhet mellan mammor och pappor förväntas därför leda till att fler pappor tar ett större ansvar för omvårdnaden och uppfostran av de egna barnen (Ansökan till Länsstyrelsen, s. 2-3).

Den tydligaste förändringen som Pappa kom hem ämnade uppnå var att öka jämställdheten inom målgruppen utrikesfödda familjer, genom att inspirera utrikesfödda pappor till att vara

(13)

12 mer delaktiga i omvårdnaden och uppfostran av sina barn. Projektgenomförarna argumenterar för att ökad jämställdhet gynnar hela familjekonstellationen1. Det ger utrikesfödda män en ökad förståelse för de förväntningar som finns på pappor i det svenska samhället. Kvinnorna i sin tur ges en större möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden under de år som barnen är små. Det ger bidrag till familjens ekonomi som ökar pappornas utrymme för att ta ett ökat ansvar för omsorgsarbetet hemma. Barnen i sin tur ges tillgång till båda sina föräldrar. Det leder även till att föräldrarna fungerar som jämställda förebilder för sina barn, vilket kan leda till att deras egna relationer i framtiden blir mer jämställda (Ansökan till Länsstyrelsen). I Länsstyrelsens beslut gällande beviljande av medel står det skrivet att Länsstyrelsen ser positivt på syftet med att öka jämställdheten i samhället i stort samt att insatsen syftar till att stärka barns trygghet och närhet till sina föräldrar (Beslut 851-718-2018).

Ökad jämställdhet inom målgruppen skulle uppnås genom skapandet och genomförandet av studiecirklar för asylsökande och nyanlända pappor. I ansökningsdokumenten skriver ansvariga för Pappa kom hem att pappagrupper för individer med liknande bakgrund är viktiga för att utrikesfödda pappor ska ges möjlighet att på sitt eget språk reflektera över sitt föräldraskap i den nya kontext som de befinner sig i. Ambitionen med studiecirklarna har därmed varit att skapa trygga rum där självreflekterande, lyssnande och respektfulla samtal kan föras. Det ger förutsättningar för ett forum där grundläggande frågeställningar som synen på jämställdhet samt machokultur kan diskuteras. Studiecirklarna ska därmed hjälpa papporna att förstå och att ta ansvar för sina barn och bli mer jämställda (Ansökan till Länsstyrelsen;

Cirkelmaterial Pappa kom hem; Slutrapport Dnr 851-2203-17).

I intervjuer med cirkelledare handlar flera exempel om att det finns ett behov av att få ut rätt information till gruppen utrikesfödda pappor. Flera cirkelledare har som framkom ovan, berättat om att det är vanligt att det inom målgruppen förekommer ryktesspridning om såväl det svenska samhället som om olika myndigheter, och att det kan leda till en obefogad rädsla för att socialtjänsten ska omhänderta deras barn. En cirkelledare förklarar hur studiecirklar kan vara ett sätt att undvika att utrikesfödda föräldrar får felaktig information:

Att komma till sådana här möten och diskutera och prata, det skulle hjälpa dem tycker jag. De ska inte få information från fel sida. Det finns andra som sprider fel

information, om socialen, till exempel om du ska göra så här, då blir det problem. Den här bilden måste förändras på något sätt, och det är via utbildningar eller studiecirklar, möten och sådant. Det är viktigt tycker jag.

Ett annat behov som cirkelledare tog upp var att minska utanförskapet hos utrikesfödda pappor. Flera cirkelledare berättar om hur mannens roll i familjen kan ha förändrats i och med en flytt till Sverige. En cirkelledare menar att männen tidigare setts som familjens överhuvud och försörjare. I och med flytten till Sverige kan männen förlora den statusen då de kan ha svårt att få ett arbete samt att det kan finnas andra förväntningar från samhälleligt håll. Det kan leda till en känsla av utanförskap hos utrikesfödda pappor. Studiecirklarna ses som ett sätt att försöka motverka detta utanförskap och att istället försöka få männen att förändra rollerna inom familjen och att ta ett större ansvar för sina barn. En cirkelledare förklarar:

Ja och ett behov som jag tror är viktigt att få in i männen är de ska förstå hur viktiga de är. Hur viktiga de är för sina barn och att tillsammans, man och kvinna, tar man hand om sina barn. I början var inställningen mycket att det är mamman som är i

1 I ansökan hänvisar ansvariga för projektet till att forskning visat att en ökad jämställdhet leder till minskad risk för våld i familjen (referenser saknas dock). Det är emellertid så att just det sambandet inte kunnat beläggas i en nordisk kontext. Tvärtom är det en gåta för forskare hur det kan förekomma så mycket våld i nära relationer i Norden, som ofta hävdas vara världens mest jämställda länder (se t ex Wemrell et al. 2019).

(14)

13 hemmet och har makten i hemmet. Pappan är ska vara ute. Nu är det svårt, för oftast de är arbetslösa. Då har de det jättesvårt för det som de egentligen är uppväxta med,

”att jag ska försörja min familj”. Det kan de inte nu, för de får inget jobb. Mycket på de här träffarna gick åt till att prata om jobb, om samhälle, om vad de hade för förväntningar och om vad de skulle vilja göra.

I workshoppen med kommunernas föräldraskapsstödsnätverk diskuterades vilka behov anställda inom de deltagande kommunerna identifierat hos målgruppen utrikesfödda pappor.

Deltagarna i workshoppen diskuterade i linje med resonemanget ovan att utrikesfödda pappor riskerar att bli isolerade på grund av att de inte fått eller kunnat ta till sig relevant elementär information om lagar, regler och svenska myndigheter under asyl- och etableringstiden. Ett identifierat behov var därmed att ge utrikesfödda föräldrar information om svenska

myndigheter, samt om rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. Det konstaterades även att det är en målgrupp som kan vara svår att nå. Verksamma inom kommunerna menade därför att det kan finnas en vinst i att försöka träffa papporna genom redan befintliga

mötesplatser, till exempel genom BVC, hembesök via BHV samt föräldramöten i förskola och skola. En annan viktig aspekt som lyftes i arbetet med utrikesfödda pappor var vikten av samverkan mellan olika myndigheter. Framförallt lyftes värdet av att olika myndigheter behöver mobilisera kunskap om behov och problembild när det gäller målgruppen utifrån förskolans, socialtjänstens, sjukvårdens perspektiv.

Vad menar berörda (aktörer bakom studiecirkeln, finansiärer, genomförare och deltagare) att man har nått fram till för resultat (förändringar)?

I del- och slutrapporter av projektet skriver projektgenomförare att det kortsiktiga syftet att skapa möjligheter för utrikesfödda pappor att reflektera över föräldraskap i den nya kontext som de befinner sig i har uppnåtts. Det långsiktiga målet att öka jämställdheten, skapa

jämställda förebilder för barnen och att motverka våld är svårare att bedöma om det uppnåtts.

Projektgenomförare menar dock att de kunnat se tendenser till att studiecirklarna gett papporna kunskaper som motverkat situationer som annars skulle kunna fått en allvarligare utgång. I slutrapporten av Pappa kom hem skriver ansvariga för projektet att studiecirklarna i praktiken även blev en fördjupning av den samhällsorienteringen som de nyanlända papporna tidigare genomgått då papporna gavs möjlighet att ställa frågor som av olika anledningar inte kunnat ställas under samhällsorienteringen (Slutrapport Dnr 851-2203-17). Länsstyrelsen, som står som finansiär ställer sig bakom resultaten och ser särskilt positivt på att

projektgenomförarna har lyckats sprida kunskap om och även genomförande av Pappa kom hem inte bara inom regionen utan i andra delar av landet (Länsstyrelsens slutrapportering av

§37a-medel 20200713).

I intervjuer med cirkelledare visade sig ingen enhetlig bild av vilket resultat som uppnåtts genom Pappa kom hem. Vissa cirkelledare menade att papporna påbörjat en

förändringsprocess mot att bli mer jämställda. Denna förändringsprocess kunde ta sig olika uttryck, en cirkelledare beskrev att deltagarna börjat spendera mer tid med sina barn och utökat sitt ansvar hemma medan en annan cirkelledare sa att papporna börjat se vikten av att deras fruar kommer ut i samhället, bland annat genom att delta i SFI eller ordnandet av körkort. Han förklarar:

Det är många som började skaffa körkort till sina fruar. Många började ta lite mer ansvar. Och vissa deltagare, har ansökt om föräldraledighet, de ville vara med barnen.

Så många, från deltagarsidan har ändrat sig lite. Det är det vi menar med kontinuitet, att man kan ändra långsiktigt, inte bara kortsiktigt.

(15)

14 Andra cirkelledare menade att studiecirkeln inte lett till att deltagarna förändrade sig eller blev mer jämställda. En cirkelledare sa att trots att deltagarna inte förändrat sig så lyckades

projektet att skapa ett forum för diskussion där deltagarna kunde diskutera frågor kopplade till papparollen och föräldraskap i Sverige. Samtliga cirkelledare beskrev att Pappa kom hem möjliggjort och etablerat en kontakt med utrikesfödda pappor samt att det uppstått intressanta och förtroendeingivande möten. Cirkelledare beskrev även att projektet bidragit till att

målgruppen fått större förståelse för svenska myndigheter som socialtjänst och skola.

De flesta av de intervjuade deltagarna menade att Pappa kom hem var nyttigt och

hjälpsamt för att hjälpa dem och andra pappor att anpassa sig till papparollen i Sverige. Flera exempel i intervjuer med deltagare handlade om att det finns skillnader mellan rollen som pappa i Sverige och det land som de själva kommer från. Den största skillnaden handlade om att männen tidigare haft försörjningsansvaret för familjen och därmed arbetat långa dagar. I Sverige har papporna mer tid med sina barn. En pappa menade att den ökade tiden kräver att han som pappa vet vad han ska göra med den. Deltagaren beskrev att han genom Pappa kom hem fick information om hur han kan förvalta den utökade tiden med sina barn.

Då förstod jag att, jag gör mitt bästa när jag arbetar lång tid för att vi ska kunna ha en stor lägenhet och en fin bil. Men det påverkar negativt på tiden, om jag vill vara med mina barn och prata och leka med dem. Nu förstår jag att, det viktigaste är att vara med dem. Att ge dem tid. Det är det viktigaste som jag förstod i kursen.

Du säger att det är skillnad på att vara pappa i Sverige och i Syrien. Har Pappa kom hem hjälpt dig med att vara pappa i Sverige?

Ja självklart. Pappa kom hem har hjälpt mig en hel del. Visst att det har blivit mer tid för mig med min son här, men den här tiden kräver också att jag förstår min son. Det är inte bara att jag har tid.

Flera deltagare menade att det var hjälpsamt att prata med andra som befinner sig i liknande situationer och som hade liknande funderingar. Papporna beskrev att de blivit hjälpta i sitt föräldraskap genom att utbyta erfarenheter med så väl cirkelledaren som med andra pappor.

Själva deltagandet i Pappa kom hem verkar därmed haft ett sociosymboliskt värde för

deltagarna, där studiecirkeln gett deltagarna en känsla av samhörighet genom att de fått träffa och samtala med andra i en liknande situation (jfr Erlansson & Persson 2014). En ung pappa berättade att han blev hjälpt av att lyssna till äldre personer som hade flera barn än han själv, och således mer erfarenhet av barnuppfostran.

Det hjälpte mig väldigt mycket. Vi utbytte erfarenheter, de andra som var med mig i gruppen de hade tre, fem, eller fyra barn. Så de var äldre än mig och vet hur man kan göra med barn. Det var bra, att utbyta erfarenheter. Det var väldigt, väldigt bra.

En annan aspekt som papporna tog upp var att de genom Pappa kom hem ökat sin kunskap om svenska myndigheter. Flera deltagare sa att studiecirkeln bidragit till att de fått en mer rättvis bild av både socialtjänstens och skolans arbete. De beskrev det som särskilt nyttigt att få mer information om på vilka grunder socialtjänsten intervenerar i människors liv.

Ja, jag hade lite dålig information om socialen och sådant, hade jag. Jag ansåg att de tar barn från föräldrar, snabbt, utan att ta riktigt information. Men när vi frågade (cirkelledaren) och (tolken) så var det inte så. Socialen måste först prata med

föräldrarna och fråga varför? Varför kontaktar du inte ditt barn eller varför gråter de hela tiden hemma? Har ni problem med ekonomin? Har ni problem med alkohol,

(16)

15 droger och sådant? Då kan socialen ta barnen, om föräldrarna har sådana problem, alkohol, droger och ekonomi och sådant. Då kan man ta, annars inte. Man kan ibland göra någonting fel med barn, men inte hela tiden, då måste man ta bort det.

Samtidigt fanns det andra deltagare som menade att Pappa kom hem inte bidragit till att ge papporna ny information utan att studiecirklarna utgått från en stereotyp bild av utrikesfödda pappor som icke jämställda. En pappa sa att studiecirkeln enbart tog upp saker som deltagarna redan visste, som att män måste respektera och hjälpa kvinnor. Genom att studiecirkeln bara tog upp saker som deltagarna redan visste så fick de inte med sig någon ny information om det svenska samhället. Enligt honom bidrog studiecirklarna snarare till att befästa negativa fördomar om målgruppen utrikesfödda pappor som icke jämställda. Han menade även att Pappa kom hem bidrar till att skapa en känsla av vi och dem mellan svenskfödda och utrikesfödda, med anledning av att studiecirkeln enbart riktar sig till utrikesfödda pappor.

Nej eftersom jag tror att de, har en dålig bild, som att vi, som kommer från annat land, att vi gör fel. Och de vill lära oss hur vi blir bättre.

Vad tänker du om det då?

De pratar hela tiden om att, ni måste respektera kvinnor och hjälpa dem, också de säger flera gånger att vi inte ska slå barn. Jag känner mig inte bra med det, när de pratar så. Det betyder för mig att, vi är inte bra. Och de ska lära oss hur vi blir bättre.

Vad menar de berörda ledde fram till resultaten och vad ser man som hinder?

Den här frågeställningen besvaras framförallt utifrån intervjuer med cirkelledare, tolkar och deltagare i Pappa kom hem. Aktörer bakom projektet menar att en faktor för att nå fram till resultatet har varit själva metoden som Pappa kom hem har utgått från. Metoden har fungerat som planerat genom att den har gett utrikesfödda pappor möjlighet att diskutera papparollen i en svensk kontext. Metoden har också gjort det möjligt att nå den tänkta målgruppen. Även möjligheten till finansiering via Länsstyrelsen får ses som en viktig faktor för resultatet, då det möjliggjort för ansvariga att utforma och genomföra projektet.

Ett hinder, som projektgenomförare beskriver för att hitta fortsatta pappagruppsledare inom studiecirkeln, är att Pappa kom hem blev en form av fördjupad samhällsorientering. Det förutsätter god kunskap om det svenska samhället från cirkelledarens sida, någonting som varken kan förväntas eller krävas av personer som nyligen anlänt till Sverige (Slutrapport Dnr 851-2203-17). Utifrån finansiärens perspektiv, d v s Länsstyrelsen, kan åter påpekas att ekonomiska resurser från Länsstyrelsen möjliggjort projektet och därmed även resultatet. Ett hinder är dock att de ekonomiska resurserna är begränsade till projektmedel. Det leder till att Pappa kom hem och det resultat som uppnåtts riskerar att stanna vid just projektstadiet, om inte pappagrupperna fortsätter i någon annans regi.

I intervjuer med cirkelledaren beskriver de den två dagars-utbildning som de genomgått som en viktig faktor för att nå fram till resultatet. Utbildningen gav cirkelledare kunskap om metoden och hur de skulle tänka i sin roll som ledare av Pappa kom hem. Även formatet för studiecirkeln och själva samtalen i sig sågs som möjliggörande för resultatet. Samtliga cirkelledare poängterade att studiecirkeln lett till givande och intressanta samtal som gett deltagarna möjlighet att reflektera över sin föräldraroll. En annan faktor som möjliggjorde resultaten var att ha med tolk eller en person som kan modersmålen med under

studiecirklarna. Flera cirkelledare beskrev tolkarna mer som medhjälpare än tolkar, då de varit delaktiga i implementeringen av Pappa kom hem i de olika kommunerna. En cirkelledare förklarar:

(17)

16 Innan vi gjorde första gruppen så träffades jag och de två tolkarna, fast jag brukar säga att de var mer medhjälpare, för att diskutera hur vi ska lägga upp det här i kommunen.

Vi hade två dagars utbildning innan, där alla samlades för att känna på materialet och diskutera lite frågor.

I likhet med citatet ovan berättade flera cirkelledare att de försökt förbereda sig noggrant inför studiecirklarna och på olika sätt försökt få till ett öppet diskussionsklimat under studiecirkeln.

Cirkelledaren ovan gjorde post-it lappar med citat kopplade till papparollen för att få igång en diskussion om föräldrarollen i Sverige. En annan cirkelledare utgick från statistik relaterad till jämställdhet i såväl Sverige som i andra länder för att få igång en diskussion om jämställdhet i hemmet. En framgångsfaktor för att nå resultat som flera cirkelledare återkom till var att använda sig av sina egna erfarenheter under studiecirklarna. Enligt cirkelledare kunde

deltagarna lättare identifiera sig med olika samtalsämnen genom att ledarna bjöd på sig själva och tog upp episoder ur sitt eget liv. Både erfarenheter utifrån svenskfödda cirkelledares perspektiv och erfarenheter från cirkelledare med migrationserfarenheter sågs som gynnsamma för att få igång samtal och för att ge deltagarna möjlighet att reflektera över papparollen i Sverige. En annan viktig faktor som flera cirkelledare tog upp var att de bjöd in aktörer från andra organisationer och myndigheter för att ge papporna möjlighet att få svar på specifika funderingar eller frågeställningar. En cirkelledare beskriver att det kändes viktigt att en socialsekreterare informerade papporna om hur socialförvaltningen arbetar, då det var frågor som deltagarna tyckte var angelägna:

Så vi hade ett kurstillfälle där jag bjöd in en lärare som var ganska nyligen utbildad och nyligen hade läst pedagogik och fått teoretiskt jobba med de här frågorna, hur man ska hantera konflikter i klassen och hur ska man tillrättavisa, och var går gränserna och så där. Så det var ett tillfälle där de fick konkret prata om det… En annan het sak var om hur socialförvaltningen i Sverige jobbar. För de visste att i vissa situationer omhändertas barn i Sverige. Då bjöd jag in en socialsekreterare för att komma och redogöra för hur socialförvaltningen agerar när det är fråga om barn som far illa och var gränserna går. För en del kan ju leva i en föreställningsvärld att bara jag säger till mitt barn på skarpen så kommer de och omhändertar barnet… Ja och just de här bitarna var ingenting som kursmaterialet tog upp direkt, men det var frågor som hängde så i luften och kändes viktiga att arbeta igenom och prata om.

De hinder som cirkelledare beskrev för att nå resultat var framförallt kopplat till infrastruktur och logistik. Ett återkommande tema i intervjuer med cirkelledare var svårigheter kopplade till rekrytering av deltagare. Ett hinder för rekrytering som återkom i intervjuer var att utrikesfödda personer i etablering är en bred målgrupp som är ålagda flera olika aktiviteter.

Det gör det svårt att planera in ytterligare aktiviteter utöver de som individerna redan deltar i som en del av sin etableringsprocess i Sverige. Ett annat hinder relaterat till den breda målgruppen är att papporna kan befinna sig i olika stadier av sin etableringsprocess. Det innebär att en individ kan få ett jobb eller praktikplats, medan andra kan påbörja en

utbildning. Det gör att en persons schema kan förändras hastigt, vilket försvårar möjligheterna till att få till kontinuitet i projekt som Pappa kom hem.

Men det var ändå svårt att få folk att signa upp sig. Det berodde nog inte på ett ointresse. Utan mer att, när man är i etablering och går på SFI så är det så att, de varvar sina dagar, en del är på SFI på förmiddagen sen kanske de studerar extra svenska inne i (ort). Några vet jag hade körkortslektioner inne i (ort). En skulle ta busskort. Sen är det så att de går lite ut och in i SFI-sammanhanget. En del försvinner iväg på praktikplatser som arbetsförmedlingen beslutar om. Och det där har inte vi

(18)

17 möjlighet att styra, så helt plötsligt var det väldigt många som hade svårt att delta.

Eftersom de också har barn är inte kvällarna heller aktuella. Då är det fullt upp med läggning och allt sådant. De har ganska mycket att stå i, ganska packade scheman om de är i etableringen. Det var det som var besvärligt. Det var svårt att få in det här så att det skulle rymmas i deras andra aktiviteter.

Citatet ovan pekar ut svårigheterna med att rikta sig till en bred målgrupp med olika

aktiviteter inplanerade. I likhet med citatet ovan beskrev cirkelledare även svårigheter med att hitta rätt tidpunkt på dagen och i veckan för att hålla studiecirkeln. På dagen är papporna ofta ålagda andra aktiviteter, och på kvällarna är de upptagna med sin familj.

Ett annat hinder som cirkelledare berättade om handlade om prioriteringar inom kommunen. Det finns flera olika föräldrastödsprogram och små kommuner kan ha svårt att driva mer än ett program åt gången. En cirkelledare sa att de höll kurser i Connect och att de därför inte skulle köra fler omgångar med Pappa kom hem, åtminstone vid tidpunkten för intervjun.

Ytterligare hinder för att nå resultat som cirkelledare tog upp handlade om svårigheterna med att få till en diskussionsbaserad studiecirkel. En cirkelledare menade att det kan vara en större utmaning att få till ett diskussionsbaserat klimat i en studiecirkel som riktar sig till utrikesfödda, då det är en målgrupp som kan vara mer vana vid att myndighetspersoner berättar vad som är rätt och fel, än att alla som deltar bidrar till den kunskap som bildas. Han förklarar:

Inte kanske som man hade hoppats, eller som de som introducerade materialet, som hade gjort det tidigare med svenska pappor. De som höll i utbildningskursen hade ju själva genomfört några sådana här vändor, och de gav bilden av att kunna bolla fram och tillbaka och att kunna sitta och diskutera. Det är inte så jätteenkelt i en grupp med nysvenskar där man kommer kanske från ett kulturellt sammanhang där man är van vid auktoritetstänkandet och att någon är lärare och säger hur det ska vara.

Cirkelledaren menar därmed att det kan vara svårare att få till ett diskussionsbaserat samtal i en studiecirkel som riktar sig till utrikesfödda personer, då det kan finnas andra förväntningar från deltagarnas håll. Jämfört med en studiecirkel som riktar sig till individer födda i Sverige.

I intervjuer med pappor tog de upp att metoden i sig varit en viktig faktor för att de skulle få möjlighet att reflektera över papparollen i Sverige. Det som deltagarna såg som mest positivt med studiecirkeln var att den utgick från diskussioner där alla deltagare kunde säga sin mening och dela med sig av erfarenheter. Metoden gav papporna möjlighet att träffa andra i en liknande situation och lära av varandras erfarenheter. Deltagarna tog även upp att det var positivt att cirkelledaren kunde prata om sina egna relationer och upplevelser under

studiecirkeln. Genom att cirkelledaren berättade om sina erfarenheter fick deltagarna konkreta tips och råd för hur de kan hantera olika problem med barnen eller på hur de kan umgås med sina barn. En pappa berättar:

En gång sa samtalsledaren att när hans dotter var barn så brukade de gå till second hand och dricka saft. Och då funderade jag att, jag kan också gå med min dotter, som är 8 år, ta bilen och åka till City Gross och äta en kaka eller dricka saft. Det provade jag, det var mycket roligt. Det påverkade mycket positivt på vår relation.

I relation till vikten av en diskussionsbaserad studiecirkel fanns det deltagare som sa att ett hinder för att nå resultat var att studiecirkeln hade varit mer som en föreläsning än ett forum för diskussion. Det gjorde att deltagarna inte kunde prata om det som de ville eller ta upp saker som de ansåg vara viktiga, istället fick de foga sig efter cirkelledaren.

(19)

18 Andra hinder som deltagare nämnde handlade om när och var Pappa kom hem hölls. En pappa sa att han på grund av avståndet till lokalen för studiecirkeln hade svårt att ta sig dit varje tillfälle. Deltagare beskrev även att det kan vara svårt att hinna med att delta, då de redan har mycket att göra. En pappa tog upp att studiecirkeln vore en lämplig plats att öva på sin svenska. Han såg fördelarna med att med hjälp av tolk förstå allting som sägs, samtidigt som han genom att prata svenska skulle ges större möjlighet att höra flera svenska ord och fortsätta öva på det svenska språket.

Vilka andra faktorer var bidragande orsaker till resultaten?

En faktor som varit bidragande orsak till resultaten är att studiecirkeln i flera kommuner skett inom ramen för SFI. Det har möjliggjort för deltagarna att delta i studiecirkeln utan att det inkräktat på pappornas tid med familjen. En annan faktor som bidragit till resultaten är samarbetet som projektgenomförare haft med ABF. Det har möjliggjort framtagandet av det studiecirkelmaterial som legat till grund för studiecirkeln. Det möjliggör också fortsatt

spridning av studiecirkeln och materialet. Även Länsstyrelsen kan vara en faktor för att Pappa kom hem spridits till alla kommuner utom en i Kronobergs län. Genom nätverksträffar och andra kanaler kan Länsstyrelsen samla ihop kommunerna i frågor om föräldraskapsstöd och möjliggöra spridningen av föräldrastödsprogram som Pappa kom hem.

Det kanske inte kan ses som en bidragande orsak till resultatet, men det är viktigt att notera att Pappa kom hem genomfördes i en tid präglad av flyktingsituationen 2014-2016 då Sverige tog emot nästan 200 000 asylsökande. I januari 2016 trädde en tillfällig lagstiftning i kraft som tillsammans med hårdare restriktioner för inresa samt inre gränskontroller lett till att antalet asylsökande sjunkit drastiskt (lägre nivåer än någonsin tidigare under hela 2000-talet).

Piken i flyktingmottagandet 2014 -2015 gjorde att i princip alla landets kommuner fick bereda plats för flyktingar och migranter och så även i Kronoberg. I Kronoberg finns dock flera kommuner som har lång erfarenhet av flyktingmottagande, framför allt Alvesta, men också Lessebo och Markaryd. Det fanns således många nyanlända i kommunerna vid den tid som projektet genomfördes vilket torde ha gynnat intresset för Pappa kom hem. Däremot var beredskapen och kunskapen om nyanländas och asylsökandes situation väldigt varierad beroende på vilken kommun det handlade om. Det senare har vi dock inte kunnat analysera inom ramen för den här utvärderingen.

Analys och resultat av specifika frågeställningar

Under denna rubrik presenteras analys och resultat utifrån de mer specifika frågor som

uppdragsgivaren har formulerat. Det är frågeställningar som mer direkt är ställda i relation till projektets mål om jämställdhet, målgruppen utrikesfödda pappor och frågan om att rekrytera deltagare. En del av dessa frågor överlappar med de övergripande ovan, men vi har låtit det vara så för att skapa tydlighet i analysen av resultat och för att inte tappa bort någon specifik fråga.

Hur har deltagande i pappagruppen påverkat och förändrat synen på könsroller hos de pappor som har deltagit i insatsen?

Det är svårt att fastställa ett svar då vi inte har något ingångsvärde, d v s vi vet inte hur deltagarna uppfattade och handlade när det gäller könsroller innan de deltog i Pappa kom hem. Som framkommit i förra delen av resultat och analys menar deltagare, cirkelledare, cirkelmaterialet och även representanter från de kommunerna (se t ex

(20)

19 utvärderingsworkshoppen) att det finns många utmaningar när det gäller jämställdhet och könsroller för män som vuxit upp och levt i andra kontexter än den svenska. Flera deltagare beskriver hur de i sitt hemland var familjeförsörjare och därmed ägnade tid åt arbete snarare än hushållssysslor och barnuppfostran. Det tog deras fruar hand om. Det betyder ju inte att de skulle vara okunniga, inte vilja ha det annorlunda eller förändra, utan det förs fram mer som ett faktum och anpassning till rådande livsvillkor och samhällsstrukturer. En cirkelledare förklarar:

Och det hörde också ihop med hur beskrev var de hade kommit ifrån och hur det var.

De kom från städer och i dem, alltså de beskrev samfällt att de hade ett stort, stort nätverk i samma kvarter som de bodde av mostrar och kusiner och ja, hela det här, de stora familjerna. Det var ju först när de kom till Sverige som de blev ensamma. De har aldrig varit man och hustru och fostrat tre barn. Det har alltid funnits farmor, farfar, mormor och morfar och allt det här. Hela systemet bygger på det. Det ska sättas i relation till att om då kvinnan också börjar arbeta, då fallerar det totalt. Just det här att, som jag förstod det, att någon dag åt ungarna hos farmor, en annan dag hos någon moster och sedan åt alla ihop. Allt går in och ut i vartannat. Plötsligt ändar man upp i en lägenhet och ska sköta allt det där alldeles själv.

En annan person som agerade tolk och stöd i studiecirklarna i sin kommun är mer desillusionerad när det gäller utmaningen om könsroller: Han berättar:

Om upplägget, jag kan säga, vi har faktiskt stor utmaning med dem. Det är stor utmaning. De behöver tid för att trivas med det här samhället. De kommer från annan kultur, och vanor och traditioner. Särskilt med kvinnorna, faktiskt, jag fokuserar på kvinnorna. Jag träffade någon gång en familj och den här kvinnan pratade med mig och förklarade till mig hur hon lever med sin man. Mannen sitter i fåtöljen men hon sitter bredvid honom på golvet. Jag blev så arg när hon berättade det.

De deltagare vi har intervjuat har dock samtliga varit införstådda med att det är annorlunda villkor i Sverige. En av de yngre papporna kände sig dock kränkt av tanken på att de inte skulle leva jämställt (jämför s 20).

Andra deltagare understryker att de verkligen behöver redskap för att tänka om och hantera en ny tillvaro. I intervjuerna med cirkelledare beskrivs på motsvarande vis väldigt olika reaktioner på frågor om könsroller och jämställdhet. I allmänhet verkar det dock ha väckt mycket diskussion och i vissa grupper ha lett till stor oenighet. I en kommun berättar en av resurspersonerna som var med som tolk att en del av deltagarna blev så provocerade att de inte ville fortsätta. Samordnaren i en kommun som har mer långsiktig kontakt med flera av deltagarna menar att han uppfattar att det skett vissa förändringar som han märker genom att män som deltagit ser till att deras fru kan ta körkort och att de själva tar ut föräldraledighet.

Men om det är förändringar som skett ändå, alltså oavsett deltagande i Pappa kom hem är omöjligt att säga. Ett svar ligger också i en punkt vi beskrev tidigare, nämligen att själva deltagandet i Pappa kom hem i sig har betydelse, både sociosymboliskt genom att deltagarna får träffa och diskutera med andra som är i samma situation som de själva (men kanske tänker annorlunda) och självbekräftande då det ger tillfredställelse att vara med i samtalen när de sker (jfr Erlandsson & Persson 2014). En cirkelledare uttrycker det enligt följande:

Vi lyckades inte att de ska ändra sig, vi lyckades att de ska sitta och diskutera och respektera andra, och diskutera den här saken, rollen här i Sverige. Så det var diskussion. Men jag är säker på en sak, att de funderar på de här sakerna. Hade jag sagt rätt, har min pappa gjort rätt, ska han vara min förebild eller ska jag inte göra

(21)

20 samma sak. Så jag är säker på att de funderar på det här fortfarande. Men de vill fortsätta att sitta och prata och diskutera det här. Att ta och få liksom, med varandra.

En annan cirkelledare menar dock att dylika tankar bekräftades när flera av deltagarna förklarade att deltagandet i studiecirkeln ”gett dem nya hjärnor”. Hon fortsätter med att förklara att detsamma gällde för henne som cirkelledare. Hon, liksom flera av de andra cirkelledarna understryker ömsesidigheten i utbytet av erfarenheter och synsätt. Ett svar är att cirkeln kanske ska ses som ett bra sätt att skapa just sociosymboliska värden och känslor av samhörighet mellan deltagare såväl som cirkelledare och tolkar vilket torde vara värdefullt för långsiktig integration.

Vilka problem har det varit med att få pappor att delta i aktiviteten? Vad har varit hinder respektive framgångsfaktorer?

Frågan om att rekrytera och även hålla kvar deltagare är central i samtliga intervjuer med cirkelledare. Som beskrivits i föregående del av resultat och analys skedde rekrytering på olika sätt. I någon kommun var det helt frivilligt och även om det där var få deltagare så var det en pappa som faktiskt deltog i två omgångar. Cirkelledaren i denna kommun uppfattar att frivillighet är viktigt för motivationen. Samtidigt får han då bara med de som är motiverade och då missas kanske målet att också nå dem som inte redan är införstådda med de skillnader det kan innebära att leva i ett nytt land och som är beredda att förändra sig. I någon kommun var deltagarna anvisade inom ramen för etablering. Det var dock inte så bra koordinerat och vid mer än en träff uteblev deltagare därför att de var ålagda att delta i en annan aktivitet som var förlagd samtidigt. En modell som verkar ha fungera väl är att deltagande integreras i SFI.

Det innebär att det är obligatoriskt, men det är då schemalagt inom ramen för SFI:s tider och krockar inte med annat. Deltagarna vi intervjuat har en något oklar bild av hur de själva kom att rekryteras. I en kommun som utgick från SFI intervjuades fyra deltagare och bara en av dem uppfattade att det var via SFI och samtliga verkar ha uppfattat att det var ett erbjudande som de kunde tacka nej till.

När det gäller hinder för deltagande verkar begreppet rädsla vara relevant. Bland

intervjuade deltagare beskrivs egen, men också andras rädsla för att dels delta, dels inte delta.

Å ena sidan menade de att tacka nej kunde uppfattas som att man var reaktionär och ovillig att anpassa sig till det nya landet. Å den andra sidan menade de att tacka ja kunde innebära att man erkände att man hade problem, när man kanske egentligen inte hade det. Med andra ord uppfattade deltagarna att studiecirkeln Pappa kom hem utgick från föreställningar om

utrikesfödda pappor som bärare av problem (och indirekt att kvinnor inte gjorde det). Några deltagare menade att det var reella problem medan andra menade att det visst fanns problem, men inte på det sätt som studiecirkelmaterialet utgick från.

Absolut, vi behöver den kursen. Vi behöver väldigt mycket. Men andra saker, med speciell person som vet vad vi behöver. Vi behöver väldigt mycket, till exempel, jag känner fler människor här, där barn har problem i skolan men de kan inte hjälpa

barnet, eftersom de är rädd att, om de går till skolan och pratar med lärare eller, kanske den läraren ska göra problem för mig i framtiden.

Ett annat hinder är att målgruppen är involverad i många olika aktiviteter plus att de är föräldrar. Det gör att flera cirkelledare har haft svårt att avgöra när, var och vid vilken tidpunkt det är rimligt att genomföra träffarna.

Det framstår också som en framgångsfaktor att ha personer knutna till studiecirkeln som själva har migrationserfarenhet och är utrikesfödda. I flera kommuner finns dylika personer

References

Related documents

En plats för män, av mestadels män där män får lov att vara män, förhållandet mellan män och kvinnor där män agerar på ett förhållandevis jämställt sätt i sina

Män skriver mest om hårda ämnen i samtliga artikeltyper, och andelen artiklar av män med mjuka ämnen steg aldrig över 45 procent för någon artikeltyp.. Kvinnor skriver mest

kön inom organisationer kan skapa orättvisa förutsättningar för män och kvinnor i arbetet, vilket ofta ger män fördelar gällande löner och karriärmöjligheter men kan också

När den praktiska gruppen pekar ut överklassens män (de pratade om snobbar) som mindre moderna i sin syn på jämställdhet är det också ett sätt att skapa ett vi och dem

På frågan om informanterna anser att de genom sin grundutbildning tillägnat sig verktyg som gör att de kan arbeta aktivt för jämställdhet bland barnen på sin förskola svarar sju av

Även om det inte var många så hade jag inte vunnit något på att göra ett totalundersökning, det vill säga ha med alla 13 personer, för svaren skulle förmodligen inte skilja

En ny inramning av problemet med könsojämställda bolagsstyrelser skulle alltså kunna ge mer stöd för förslaget om könskvotering som lösning och därmed även leda

I frågan om vad dom olika verksamheterna kan erbjuda männen när de kontaktar verksamheterna är också olika, men framförallt så nämner de flesta stödsamtal, skyddat