Att leva med diabetes typ 2
Living with type 2 diabetes
Sofi Friberg
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/ 15hp
Handledare: Anna Abelsson & Anna Willman Examinator: Anna Nordin & Mona Persenius 2015-11-20
Sammanfattning
Titel: Att leva med diabetes typ 2 - En litteraturstudie Living with type 2 diabetes - a literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskap
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sofi Friberg
Handledare: Anna Abelsson och Anna Willman
Sidor: 22
Nyckelord: Diabetes typ 2, egenvård, upplevelse
Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida
komplikationer motverkas.
Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2.
Metod: Litteraturstudie med 7 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.
Resultat: Resultatet framställs i 3 huvudkategorier: upplevelse av acceptans med underkategorierna ”jag är inte min sjukdom” och ”mitt ansvar”, upplevelse av negativa tankar med underkategorin ” upplevelse av rädsla”.
Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 gav upphov till flera olika upplevelser.
Egenvård är huvudbehandlingen i diabetes, därför det viktigt att den följs för att undvika komplikationer i tidigt skede. Det ansågs skrämmande att komplikationer kunde uppkomma och de fanns alltid närvarande i tankarna hos informanterna vilket ledde till att de kände ansvar både inför sig själv men även sin omgivning.
Innehållsförteckning
Introduktion 4
Diabetes Mellitus 4
Komplikationer vid diabetes 5
Behandling vid diabetes 5
Egenvård vid diabetes 6
Problemområde 7
Syfte 7
Metod 8
Litteratursökning 9
Inklusionskriterier 9
Exklusionskriterier 9
Urvalsprocess 9
Databearbetning 10
Tabell 1 11
Forskningsetiska överväganden 12
Resultat 13
Upplevelse av acceptans 14
Mitt ansvar 14
Jag är inte min sjukdom 15
Upplevelse av negativa tankar 15
Upplevelse av rädsla 15
Diskussion 16
Resultatdiskussion 16
Metoddiskussion 17
Klinisk betydelse 18
Framtida forskning 18
Slutsats 18
Referenslista 19
Bilaga 1- Artikelmatris
4
Introduktion
I Sverige finns det över 350 000 personer med känd diabetes, varav majoriteten har typ 2 diabetes (Diabetesförbundet 2013a). Diabetes mellitus är en grupp metaboliska sjukdomar som kännetecknas av högt blodsocker, hyperglykemi, på grund av skador i insulinutsöndringen (American Diabetes Association [ADA] 2014). Ordet diabetes kommer från grekiskan och betyder ”genomgående”, vilket beskriver ett tillstånd där ökande mängder vätska passerar genom kroppen och mellitus betyder söt. Förr i tiden upptäcktes det att urinen var söt genom att läkaren smakade på patientens urin (Mulder 2012).
Diabetes Mellitus
Diabetes delas in i typ 1 och typ 2. Vid diabetes typ 1 [DMT1] har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, anledningen är okänd (Diabetesförbundet 2013c; ADA 2014). Diabetes mellitus typ 2 [DMT2] är en kronisk sjukdom.. Det är orsakat av faktorer som bristande insulinproduktion i bukspottskörtelns betaceller och insulinresistens i de insulinberoende cellerna (D´adamo & Caprion 2011; Asimakopoulou & Hampson 2005;
Nolan et al. 2011). Detta innebär att kroppen inte förmår att producera tillräckligt med insulin i förhållande till behovet, vilket beror på att kroppen inte kan svara med ökad insulinproduktion som svar på för höga sockerhalter i blodet (Diabetesförbundet 2013a). Vid DMT2 är även vävnadernas insulinkänslighet nedsatt, vilket innebär att det behövs en högre mängd insulin för att hjälpa cellerna att ta emot blodets glukos (Diabetesförbundet 2013a).
Personer som har anlag för att få DMT2 kan hålla sjukdomen vilande så länge insulinbehovet inte är större än kroppens förmåga att producera insulin. När behovet ökar genom att personen till exempel går upp i vikt kan det leda till att gränsen passeras och sjukdomen bryts ut (Diabetesförbundet 2013a; Whitmore 2010). Enligt Lilloja et al. (1993) är utvecklingen av insulinresistens den största orsaken att utveckla DMT2. Sjukdomen uppkommer vanligtvis hos vuxna men ökar nu även hos barn och ungdomar (D´Adamo & Caprio 2011). Flertal personer med DMT2 är överviktiga och fysiskt inaktiva, men det kan även finnas en genetisk orsak (Nolan et al. 2011). Fyraåringar i Sverige idag får genomsnittligt en fjärdedel av sitt energiintag från godis, läsk, bakverk och andra sockerrika produkter. Förutom detta är det många ungdomar och barn som livnär sig på mestadels pasta och pannkakor (Fernholm 2012).
Symtomen vid DMT2 utvecklas gradvis under veckor och uppträder främst med stora urinmängder, ökad törst, torra slemhinnor samt hud, viktminskning, trötthet och acetondoftande andedräkt (Iida et al. 2013; ADA 2014).
5 Komplikationer vid diabetes
Diabetes ökar risken för hjärtsjukdomar och stroke, vilket innebär att 50% av personer med diabetes dör av hjärt- och kärlsjukdom. Det är beräknat att dödsfall relaterade till diabetes kommer att öka med cirka 50% under de närmaste tio åren om inga omedelbara åtgärder sätts in (Världshälsoorganisationen [WHO] 2015; Rawal et al. 2011). Enligt Win Tin et al. (2013) är det vanligt att komplikationer uppkommer hos diabetespatienter. Diabeteskomplikationer kan fördröjas eller förhindras genom att angripa riskfaktorer. Dessa riskfaktorer omfattar framför allt tre olika områden som alla till stor del är resultat av att skada uppkommit i de små och stora blodkärlen (Socialstyrelsen 2014). Dessa områden är retinopati, vilket påverkar ögonen med risk för synbortfall eller försämring av synen, nefropati, vilket innebär njurpåverkan med risk för njursvikt och även neuropati, påverkan på nervsystemet och som bland annat kan leda till svårläkta fotsår, som i värsta fall kan leda till amputation (WHO 2015; Socialstyrelsen 2014). Hälso- och sjukvårdspersonalen bör aktivt satsa på effektiv behandling av blodtrycket och blodfetter. Dessa bör även uppmuntra och stödja patienter att sluta röka och att vid behov hjälpa patienten att öka sin fysiska aktivitet samt dietrådgivning (Socialstyrelsen 2014).
Behandling vid diabetes typ 2
Behandlingen av DMT2 består oftast av att lägga upp matvanor för att gå ner i vikt samt vardagsmotion. Genom viktminskning räcker kroppens egen insulinproduktion till och genom ökad fysisk aktivitet förbättras vävnadernas känslighet för insulin (Diabetesförbundet 2013a;
Whitmore 2010). Motion förebygger i princip alla sjukdomar, hjälper mot fetma, diabetes, demens, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, sömnbesvär och mycket mer. En anledning till att motion är bra är att muskler bränner socker. När muskelmassan ökar får personen mer muskler som kan svälja det socker personen äter (Fernholm 2012). Enligt Fernholm (2012) äter vi idag mer socker än någonsin tidigare under mänsklighetens historia och behöver därmed röra på oss i större grad för att kompensera det höga intaget. Fram till 1920-talet bestod behandlingen vid DMT2 av en strikt lågkolhydratkost som var i princip fri från kolhydrater. Sedan uppkom insulin. Insulinet gjorde att patienterna kunde slippa den ensidiga kosten och kunde ha mer kolhydrater i maten. Senare i tiden upptäckte forskarna att det var extra viktigt att få ner diabetikernas kolesterolnivåer på grund av att diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att någon gång i livet drabbas av hjärtinfarkt. Fokusen har sedan dess legat på det mättade fettet och på kalorierna (Fernholm 2012).
6 Egenvård vid diabetes
Egenvård är beslut och åtgärder som personen själv kan göra för att klara av ett hälsoproblem eller för att förbättra sin egen hälsa (Bohanny et al. 2013). Egenvård är enligt diabetesförbundet (2013b) ett ansvar som varje patient måste ha för sin egen hälsa. Genom att hälso- och sjukvården ger patienten de rätta verktygen förstår patienten sina symtom för till exempel lågt eller högt blodsocker och även förstå vad mätningarna visar och eventuellt vidta åtgärder (Diabetesförbundet 2013b). Då det inte finns någon chans till tillfrisknad måste patienten själv hantera sin sjukdom för att undvika komplikationer, exempelvis genom att kontrollera kosten med regelbundna måltider med låg fett- och sockerhalt samt regelbunden motion. Det kan även handla om att hålla god glukosnivå för att minska risken för komplikationer senare i livet (Asimakopoulou & Hampson 2005; Wikblad 2012). Att tänka långsiktigt vid egenvård är av stor vikt då det ger fler långsiktiga vinster än kortsiktiga. Att patienten motiveras till att själv bedriva egenvård är därför viktigt. Enligt studien av Schafer et al. (1997) anser personer med DMT2 att förändra livsstilen är en av de största utmaningarna vid hantering av diabetes.
7 Problemområde
Diabetes typ 2 ökar för varje år och det blir bara vanligare att träffa på personer med denna sjukdom både inom vården och ute i samhället. DMT2 kan uppkomma när som helst i livet och att ha en väl fungerande livsstil är viktigt för att undvika komplikationer. Det blir även allt vanligare med sockerrik mat som ökar risken för fetma och att någon gång i livet utveckla DMT2. För att motivera patienterna är det viktigt att vårdpersonal har goda kunskaper om diabetes men även hur egenvården påverkar individens liv och vilka konsekvenser sjukdomen har, inte bara medicinska utan även socialt och emotionellt.
Syfte
Syftet är att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2.
8
Metod
En litteraturstudie innebär att söka, kritiskt granska och sedan sammanställa litteraturen inom det valda ämnet eller problemområde. Syftet med en litteraturstudie är att skapa en syntes av data från empiriska studier (Forsberg & Wengström 2013).
Studien har utförts genom att följa Polit och Becks (2012) niostegsmodell:
Figur 1 Modell av ett flödesschema vid litteraturstudie. Fritt översatt från Polit och Beck (2012 s.96).
Steg 1 Formulera syfte och
frågeställning
Steg 2 Bestäm sökstrategi
genom att utse nyckelord och databaser
Steg 3 Genomförande av databassökning för att finna relevanta artiklar
Steg 4 Granska titel och abstrakt mot syftet
Steg 5 Läsning av allt i
materialet
Steg 6 bearbeta det valda
materialet
Steg 7
Granska artikeln kritiskt
Steg 8
analysera och identifiera teman och mönster i
artikeln
Steg 9
Sammanställ ett resultat
9 Litteratursökning
I steg 1 formulerades ett syfte inför litteraturstudien utifrån ett problemområde.
I steg 2 valdes databaser och sökord relevanta för studiens syfte. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Utifrån syftet valdes sökord ut.
Sökord som användes i CINAHL var ”Diabetes mellitus, type 2”, ”self care”, ”life experiences” och ”patients attitudes”. I PubMed användes sökorden ”Diabetes mellitus type 2”, ”Self care” och ”Attitude”. För att undvika dubbletter av artiklar i databaserna användes exclude medline i databasen CINAHL, vilket gjorde att artiklarna från PubMed försvann. De sökord som användes var korrekta Medical Subject Headings [MeSH] och Cinahl Headings [CH].
Därefter genomfördes steg 3 i Polit och Becks (2012) modell. Sökningen genomfördes först med sökorden var för sig, detta för att påvisa forskningsområdets storlek och sedan kombinerades sökorden. Genom kombinationen ökades sannolikheten att de artiklar som framkom skulle svara på studiens syfte (Polit & Beck 2012). Kombinationerna av sökorden gav sammanlagt i båda databaserna upphov till 341 träffar.
Inklusionskriterier
I detta arbete inkluderades artiklar som är vetenskapligt granskade. Artiklarna var från 2005- 01-01 till 2015-08-31 och på engelska.
Exklusionskriterier
Deltagare under 18 år exkluderades.
Urvalsprocess
Urval 1: Ett första urval utfördes enligt steg 4 i modellen för litteraturstudier av Polit och Beck (2012) genom att resultatet i databassökningen granskades. Artiklarnas titel och abstrakt lästes och jämfördes med studiens syfte samt de inklusions- och exklusionskrierier som nämns ovan. De artiklar som inte uppfyllde dessa krav föll bort och användes därför inte i studien. Efter första urvalet gav CINAHL upphov till 4 artiklar och PubMed 10.
Urval 2: I steg 5 lästes sedan de 14 artiklar som framkom efter urval 1 i sin helhet.
Användbar och relevant data identifierades enligt steg 6 i Polit och Becks (2012) modell.
Även i denna process granskades texten mot syftet och även mot beskrivna inklusions- och exklusionkriterier. De artiklar som inte motsvarade kriterierna föll bort och efter urval 2 återstod 3 artiklar från CINAHL och 4 artiklar från PubMed.
Urval 3: I steg 7 genomfördes sedan en kvalitetsgranskning av de 7 artiklar som valts ut efter urval 2. Granskningen genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmall
”Guide to an overall critique of a qualitative research report”.
10 Databearbetning
Artiklarna som kvarstod skrevs ut i två uppsättningar. Nyckelord som var relativa för syftet markerades genom understrykningar. De markerade delarna jämfördes och granskandes kritiskt och därefter bestämdes vilka delar som bäst besvarade syftet.
I steg 8 klipptes dessa delar ut och lästes ytterligare en gång för att sedan jämföras så att teman kunde identifieras. Utifrån detta skapades sex kategorier som bäst beskrev innehållet.
I steg 9 sammanställes resultatet till text. Till resultatet har 7 artiklar används, 3 artiklar var genomförda med kvalitativ metod och 4 artiklar med kvantitativ metod. En matris över de artiklar som låg till grund för studiens resultat skapades, se bilaga 1.
11
Tabell 1. Resultat av databassökning i CINAHL och PubMed
Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL
S1 Diabetes Mellitus, Type 2 1322
S2 Self Care 1278
S3 Life experiences 1054
S4 Patient attitudes 1497
(S1) AND (S2) AND (S3) 5 1 1 1
(S1) AND (S2) AND (S4) 17 3 2 2
PubMed
S1 Diabetes mellitus, type 2 54285
S2 Self care 19765
S3 Attitude 12218
(S1) AND (S2) AND (S3) 319 10 4 4
Summa: 341 14 7 7
12 Forskningsetiska överväganden
För att undvika tolkningar från andra författare har originalkällan söks fram. I detta arbete har även flera citat används. Citaten har inte översatts för att visa att texten är behandlad på ett korrekt sätt och på så vis görs inga egna tolkningar (Forsberg & Wengström 2013). Genom att denna studie var gjord som en litteraturstudie skulle resultatet baseras på vetenskapliga artiklar som var kvalitetsgranskade. Författaren till denna studie har även redovisat all insamlad data utifrån sökresultaten i en matris. Ingen förfalskning av information som sökts fram har förekommit i denna studie (Polit & Beck 2012). För att arbetet ska hålla så hög etisk standard som möjligt har författaren läst och översatt texten i artiklarna så korrekt som möjligt för att undvika egna tolkningar. Det är etiskt korrekt att återge resultatet så riktigt som möjligt. Resultatet ska inte ändras för att verka gynnsamt till arbetets syfte. Genom att resultatet har återgetts så riktigt som möjligt visas respekt till informanterna som deltagit i studierna. På så vis respekteras informanternas egna personliga tankar och åsikter (Forsberg &
Wengström 2013; Polit & Beck 2012).
13
Resultat
Syftet är att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2
Till resultatet har 7 artiklar använts, 4 artiklar var gjorda med kvantitativ metod och 3 med kvalitativ metod. Artiklarna som använts redovisas i bilaga 1. Resultatet delas upp i 2 huvudkategorier med underkategorier som belyser upplevelser av att leva med diabetes typ 2.
Dessa är upplevelse av acceptans, med underkategorierna ”jag är inte min sjukdom” och
”mitt ansvar”, upplevelse av negativa tankar med underkategorin ”upplevelse av rädsla”.
Samtliga kategorier och underkategorier redovisas i figur 2.
Figur 2. Upplevelser relaterat till att leva med diabetes typ 2 som framkommer i resultatet.
Upplevelse av acceptans
Mitt ansvar Jag är inte min sjukdom
Upplevelse av negativa tankar
Upplevelse av rädsla
14 Upplevelse av acceptans
Flera informanter upplever sig låsta på grund av sin diabetes. De upplever att de vet hur de ska hantera sin diabetes och sin vardag men kan inte koppla det till agerandet (Kneck et al.
2014). De upplever att de inte har frihet att göra vad de vill, diagnosen har tagit kontroll över deras liv. Informanterna upplever att deras sjukdom hindrade deras val av fysisk aktivitet, de upplever sig tjocka och sårbara att träna med smala personer (Oftedal et al. 2010). Det blir ett hinder i vardagen. De upplever ändå kontroll över sina egna liv fast de har diabetes (Youngson et al. 2014 Murrock et al. 2012). Lin et al. (2008) fann genom att informanterna lärde sig acceptera att sjukdomen är en del av deras liv och genom att ha hopp var bästa strategin för att hantera sjukdomen.
When I came home from the hospital I thought I would test what it would be like to go out and drink alcohol, and I went out and it went really well… you could say that I just carried on as normal. But I didn’t really because when I came home that evening I had something to eat. They told me at the hospital that I should eat when I got home, and that was at the back of my mind (Kneck et al.
2014. s.6).
Mitt ansvar
I början upplever informanterna stress över att inte kunna äta vissa livsmedel på grund av sin diabetes och de får jobba hårt för att få i sig rätt sorts mat vid regelbundna tider. Detta är påfrestande för informanterna vilket resulterar i oregelbundna måltider och en kaotisk arbetsplats som uppfattas som stressande. Stressen har även konsekvenser för blodsockret och medicinering. Genom att informanterna lär sig att sätta gränser upplever de att stressen blir mindre påfrestande och kan på så sätt hantera sjukdomen bättre (Murrock et al. 2012;
Youngson et al. 2015; Kneck et al. 2014).
Informanterna upplever att tack vare diabetes känner de sig motiverade att göra förändringar i livsstilen och anpassa egenvården efter dessa förändringar. De upplever att de ville hålla sig friska för sina familjer och de önskar se sina barnbarn växa upp. Vardagen känns mycket enklare när de upplever sig själva som motiverade och det är upp till dem att hålla sig friska under en lång period för att hoppas att det är långt kvar till komplikationer (Knecke et al.
2014; Oftedal et al 2010).
The long-term complications are fare ahead, I hope. But I think that I’d prefer to grow old and stay fit for a very long time. Only I can do anything about that and it motivates me to do something (Oftedal et al 2010. s.2551)
Informanterna upplever att de är ensamma, det finns ingen att dela sina känslor med angående diabetes. De upplever sig väldigt utlämnade när de känner att de behöver något sorts stöd. Då upplever informanterna att det inte finns någon att vända sig till när det behövs (Murrock 2013).
There’s like no follow-up, there’s no check-up and then when you come in here to talk to the physician, if it’s the same one, then I don’t know, it seemed there
15 was always a disconnect. Always felt like I was on my own (Murrock 2013. s.
179).
Jag är inte min sjukdom
Informanterna upplever att de vill ha ett liv som inte definieras av diabetes, genom att själv kunna välja vilket blodsocker de ska ha. Trots detta upplever informanterna att de förlorar kontrollen när de har svårigheter att justera måltidsrutinerna när dessa blir avbrutna på grund av speciella event. Informanterna upplever att de känner sina egna kroppar och kan tyda signalerna tack vare kunskap, vilket upplevs viktigt (Youngson et al. 2014 ; Kneck et al.
2014).
Upplevelse av negativa tankar
Informanterna upplever att de har svårigheter med kostförändringar genom att minska på sötsaker, pasta och bröd. De upplever att de inte förstod hur de skulle kunna vara flexibla i deras måltidsplaneringar och ändå hantera sin diabetes. De visste att dietförändringarna var nödvändiga för att hantera sjukdomen, men ändå upplever de svårigheter att upprätthålla dietförändringarna långsiktigt (Murrock et al. 2012; Lin et al. 2008).
You think a bit more about that, “I shouldn’t really have this extra sandwich,”
although I am a little hungry….I never really got used to that, before I ate until I was satisfied, but I also think it is more important now to avoid taking extra insulin, so I’ll leave the sandwich, even though I am really hungry. That’s the way it works now and I think it’s probably worth it. (Kneck et al. 2014. s.5) .
Upplevelse av rädsla
Informanterna upplever oro inför konsekvenser av diabetes, de upplever skuld för att eventuellt föra det vidare till barnen och även en upplevelse av att det är deras eget fel att de fått diabetes. Informanterna upplever även rädsla för att dö på grund av diabetes. De upplever att deras diabetes resulterar i frustration, stress, ångest, rädsla och en känsla av inkompetens (Youngson et al. 2015; Lin et al. 2008; Polonsky et al. 2013). Genom ökad självkänsla minskar de negativa tankarna angående sin diabetes (Wardian & Sun 2015).
16
Diskussion
Resultatdiskussion
Studien visar att leva med DMT2 ger upphov till en rad olika känslor och upplevelser hos informanterna. Upplevelser av kontroll, ansvar, viljan att inte bli definierad av diabetes, svårigheter med dieten och även ett behov av stöd är några upplevelser litteraturstudien påvisade. Acceptans är en positiv upplevelse som informanterna kan uppnå trots det kroniska sjukdomstillståndet. Acceptans anses uppkomma genom att informanterna lär känna sina kroppar och kan därför tyda kroppens signaler. Studien visar även att det är jobbigt att leva med diabetes då att undvika komplikationer är beroende av livsstilsförändringar. Det är en utmaning för personen att hitta en balans mellan egenvården och personens värderingar (Peterson et al. 1998). Persson et al. (2010) fann att det tillslut blev enklare att leva med diabetes. Genom att förstå sina gränser samt identifiera möjligheter att fortfarande kunna genomföra dagliga aktiviteter ger det en upplevelse av kontroll och oberoende. Det gav en känsla av framsteg utan ständig känsla av misslyckande (Kralik et al. 2004).
I studien påvisas det att informanterna har ett behov av ett professionellt stöd, ett stöd som de upplever att de inte fick. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har vårdpersonal skyldighet att tillgodose patienters behov av trygghet och utforma vården individuellt.
Patientutbildning i egenvård har en central roll när det gäller att vårda personer med diabetes, då personer med diabetes dagligen måste fatta viktiga beslut om hanteringen av sin sjukdom.
Det gäller för sjuksköterskan att öka patienters förutsättningar för en väl fungerande egenvård (Socialstyrelsen 2014). Det är en viktig förutsättning att personen med diabetes har kunskap om diabetes för att på rätt sätt kunna hantera och sköta om sin diabetes med rätt egenvård (Sturt et al. 2005). Personen behöver kunna förstå blodglukos, fysiologiska interaktioner, komplikationer och medicinering. Individen ska kunna känna att den har kontroll över sitt välbefinnande och den egna hälsan. Genom att få information och kunskap ges den kontroll som behövs för att personen ska få en bild av sitt tillstånd och även få förståelse av diabetes.
När inte tillräcklig information ges kan personen uppleva en otrygg tillvaro eller bli orolig.
För att säkerställa att önskad trygghet uppnås är det viktigt att patienten känner sig delaktig i beslutsfattning angående sin vård (Sturt et al. 2005).
17 Metoddiskussion
Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaser för sökningarna valdes ut genom Polit och Becks (2012) modell, vilket resulterade i att sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed.
I databasen CINAHL användes sökorden ”diabetes mellitus, type 2”, ”self care”, ”life experiences” och ”patients attitudes”, medan i PubMed har sökorden ”diabetes mellitus type 2”, ”self care” och ”attitude” använts. Söktermen ”life experience” fanns inte som MeSH- term i PubMed och det har därför inte gjorts någon sökning på detta. Sökorden som använts ansågs besvara syftet och är korrekta MeSH och MH.
I början av sökningarna användes bara sökorden ”diabetes mellitus, type 2” och ”self care”
vilket gav väldigt många träffar. Författaren till denna studie ansåg att ämnet behövde begränsas och sökorden ”life experiences” och ”patient attitudes” lades till.
Då artiklarna som valdes ut var utgivna inom de senaste 10 åren försäkrades det att forskningen var aktuell och relevant. Genom att begränsningar sattes kunde det innebära att artiklar äldre än 10 år föll bort, trots att de svarade på litteraturstudiens syfte. Åldern på informanterna var 18 år och äldre enligt inklusionskriterierna.
I första urvalet granskades endast titel och abstrakt utifrån relevans till studiens syfte, vilket medförde begränsningar då det fanns en risk för att relevanta artiklar valdes bort om relevansen inte framkom tydligt. Denna risk minimerades genom att alla artiklar vars abstrakt var oklara angående relevans togs med till nästa urval och lästes i fulltext.
I urval två föll en artikel bort i databasen CINAHL då artikelns syfte inte var tydligt och ansågs därför inte uppfylla kriterierna och i databasen PubMed föll 7 artiklar bort i urval 2 då de artiklarna inte hade relevans för studiens syfte.
Till denna studie finns det bara en författare. På grund av detta uppkom svårigheter med att få fram ett resultat som ansågs vara etiskt korrekt. Författaren till denna studie skrev ut två uppsättningar av varje artikel och läste sedan en artikel i taget och markerade de bitar som kändes relevanta för resultatet. Artiklarna lästes sedan igen för att se om samma delar blev markerade igen och hjälp togs även från en legitimerad sjuksköterska som är bekant till författaren som läste de markerade delarna och uttryckte egna tankar utifrån informanternas upplevelser. Då författaren gjorde studien själv och den utomstående parten inte var insatt i studien kunde detta ha påverkat studiens resultat.
18 Klinisk betydelse
Genom kunskap om personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och dess påverkan på livet kan vårdpersonal på ett bättre sätt bemöta patienten och på så vis nå fram till patienten och tillgodose individens behov. Det är viktigt att vårdpersonalen är medveten om hur besvärande egenvård och att leva med DMT2 är för personen. På så vis hjälps patienten att bli mer motiverad att hålla dietförändringarna och undvika komplikationer så länge som möjligt.
Genom att sjuksköterskan kan identifiera patientens behov kan sjuksköterskan på så sätt respektera patientens individuella behov och anpassa egenvården efter dessa. Detta leder till att patienten känner sig mer bekväm och trygg i mötet med sjuksköterskan.
Förslag till fortsatt forskning
I studien framkom det att leva med diabetes upplevdes ansträngande och påfrestande. Förslag på framtida forskning skulle kunna vara att belysa faktorer som medför att leva med diabetes inte blir lika påfrestande för livet. I studien framkom de att informanterna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd från vårdpersonalen, att de kände sig ensamma. En forskningsfråga skulle kunna vara vad sjuksköterskan kan göra för att ge bästa möjliga stöd till någon med diabetes typ 2.
Slutsats
Att leva med DMT2 gav upphov till flera olika upplevelser såsom kontroll, att inte bli definierad av diabetes, behov av stöd, ansvar, skuld och rädsla. Rädsla är en vanlig upplevelse i samband med att leva med diabetes eftersom bristande egenvård kan ge upphov till komplikationer. Då egenvård är huvudbehandlingen i diabetes är det viktigt att den följs för att undvika komplikationer i tidigt skede. Det ansågs skrämmande att komplikationer kunde uppkomma och dessa fanns alltid närvarande i tankarna hos informanterna vilket ledde till att de kände ansvar både inför sig själva men även sin omgivning. De upplevde skuld att de kunde föra det vidare till sina barn och de kände även skuld när de inte hanterade att sköta dieten. Genom att vårdpersonalen har goda kunskaper kring patienternas upplevelser av diabetes kan personalen ge rätt stöd och förstå patienten bättre.
19
Referenslista
*=artiklar som har används i resultatet.
American Diabetes Association [ADA]. (2008). Diagnosis and Classification of Diabetes Mellitus. Diabetes Care, 37 (1), 81-90.
Asimakopoulou, K. & Hampson, S. (2005). Biases in self-reports of self-care behaviors in type 2 diabetes. Psychology, Health & Medicine. 10 (3), 305-314.
Bohanny, W., Wu, S-F V., Liu, C-Y., Yeh, S-H., Tsay, S-L & Wang, T-J. (2013). Health literacy, self-efficacy, and self-care behaviors in patients with type 2 diabetes mellitus: Health literacy, self-efficacy, and self-care in diabetes. Journal of the American association of nurse practitioners. 25 (9), 495-502.
D´Adamo, E. & Caprio, S. (2011). Type 2 diabetes in youth: Epidemiology and pathophysiology. Diabetes care. 34 (2), 161-165.
Diabetesförbundet (2013a). typ 2 diabetes [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/ [2015-09-19].
Diabetesförbundet (2013b). Egenvård [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Egenvard/ [2015-09-19].
Diabetesförbundet (2013c). typ 1 diabetes [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-1-diabetes-/ [2015-10-13].
Fernholm, A. (2012). Ett sötare blod- om hälsoeffekterna av ett sekel med socker. Stockholm:
Natur och Kultur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Iida, M., Stephens, M-A P., Franks, M M. & Rook, K S. (2013). Daily symptoms, distress and interaction quality among couples coping with type 2 diabetes. Journal of social and personal relationships. 30 (3), 293-300.
Jahren Kristoffersen, N. & Nortvedt, P. (2005). Relationen mellan sjuksköterska och patient:
Relationens betydelse för omsorg. I Jahren Kristoffersen, N. (red.) Grundläggande omvårdnad; Del 1. s. 138-183.
* Kneck, Å., Fagerberg, I., Eriksson, L E. & Lundman, B. (2014). Living with diabetes- development of learning patterns over a 3-year period. International journal of qualitative studies on health and well-being. 9, 1-12.
Kralik, D., Koch, T., Price, K. & Howard, N. (2004). Chronic illness self-management:
Taking action to create order. Journal of clinical nursing. 30 (10), 259-267.
20 Lilloja, S., Mott, D.M., Spraul, M., Ferraro, R., Foley, J.E., Ravussin, E., Knowler, W.C., Bennet, P.H. & Bogardus, C. (1993). Insulin resistence and insulin secretory dysfunction as precursors of non-insulin dependent diabetes mellitus. The New England Journal of Medicine, 329 (27), 1988-1992.
*Lin, C-C., Andersen, R M., Hagerty, B M. & Lee, B-O. (2008). Diabetes self-management experience: a focus group study of Taiwanese patients with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing. 17 (5a), 34-42.
Mulder, H. (2012). Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
*Murrock, C J., Taylor, E. & Marino, D. (2012). Dietary challenges of managin type 2 diabetes in african-american woman. Woman & Health. 53 (2), 173-184.
Nolan, C J., Damm, P. & Prentki, M. (2011). Type 2 diabetes across generation: from pathophysiology to prevention and management. The lancet. 378 (9786), 169-181.
* Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviours among adult with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing. 19 (17), 2548-2556.
Persson, M., Winkvist, A. & Mogren, I. (2010). From stun to gradual balance- women’s experiences of living witg gestational diabetes mellitus. Journal of caring sciences. 24 (3), 454-462.
Peterson, B L., Thorne, S. & Dewis, M. (1998). Adapting to and managing diabetes. The journal of nursing scholarship. 30 (1), 57-62.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Literature reviews: Finding and critiquing evidence.
Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia;
Lippingcott Williams &Wilkins. s. 94-125.
*Polonsky, W H., Fisher, L., Hessler, D. & Edelman, S V. (2013). What is so tough about self-monitoring of blood glucose? Perceived obstacles among patients with type 2 diabetes. 31 (1), 40-44
Schafer, R G., Bohannon, B., Franz, M., Freeman, J., Holmes, A., Mclaughlin, S., Haas, L B., Kruger, D F., Lorenz, R A. & Mcmahon, M M. (1997). Translation of the diabetes nutrition recommendations for health care institutions: Technical review. Journal of the American diabetes association. 97 (1), 43-51.
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer vid diabetesvård – stöd för styrning och ledning
preliminär version. elektronisk
tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19470/2014- 6- 19.pdf 2015-09-20.
Sturt, J., Hearnshaw H., Barlow, J H., Hainsworht, J. & Whitlock, S. (2005). Education for people with type 2 diabetes: What do patients want? Journal of diabetes nursing. 9 (4), 145- 150.
21 Wikblad, K. (2012). Egenvårdsutbildning. Omvårdnad vid Diabetes. Wikblad, K (red.). Lund:
Studentlitteratur AB. s. 129-140.
*Wardian, J. & Sun, F. (2015). Removing barriers to promote more positive thinking for people with diabetes: implications for social work. National association of social workers. 60 (2), 175-182.
Win Tin, S.T., Kenilorea, G., Gadabu, E., Tasserei, J. & Colagiuri, R. (2013). The prevalence of diabetes complications and associated risk factors in Pacific Islands countries. Diabetes Research and Clinical Practice. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://dx.doi.org/10.1016/j.diabres.2013.09.017 [2015-10-08].
Whitmore, C. (2010). Type 2 diabetes and obesity in adults. British Journal of Nursing, 19(14), 880-886.
World Health Organization [WHO] (2015). Diabetes. elektronisk tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/2015-09-23.
*Youngson, A., Cole, F., Wilby, H. & Cox, D. (2015). The lived experience of diabetes:
Conceptualisation using a metaphor. The british journal of occupational therapy. 78 (1), 24- 32.
1 (3) Bilaga 1: Artikelmatris
Författare Titel År Syfte Design/urval/Borfall Huvudresultat
Kneck, Å., Fagerberg, I., Eriksson, L E. &
Lundman, B.
Living with diabetes- development of learning patterns over a 3-year period.
2014 Syftet är att
identifiera mönster i lärandet av att leva med diabetes, från nyligen diagnoserad och under en 3- årsperiod.
Longitudinell kvalitativ deskriptiv studie. 13 personer medverkade.
Resultatet visade att varaktigheten av sjukdomen inte har betydelse för hur mycket en person kan lära sig. En
personcentrerad vård behövs för att möta de förändrade behoven hos en person med diabetes.
Lin, C-C., Anderson, R M., Hagerty, B M.& Lee, B-O
Diabetes self- management
experience: A focus group study of Taiwanese patients with type 2 diabetes
2008 Syftet är att förstå och dokumentera olika perspektiv hos
taiwanesiska patienter med typ 2 diabetes när det gäller processer och strategier som används för att själv hantera sitt kroniska tillstånd.
kvalitativ studie genom fokusgrupp- intervjuer.
41 vuxna med diabetes typ 2. Inga bortfall redovisade
Resultatet visade att leva med diabetes typ 2 resulterade i 3 steg:
Impact of illness, self-regulation process och transformation process.
Murrock, C J., Taylor, E. & Marino, D.
Dietary challenges of managing type 2 diabetes in African- American woman
2012 Syftet är att
undersöka utmaningar av självförvaltning av dieten hos
Kvalitativ studie inspirerad av
fenomenologi där 24 deltagare medverkade
Resultatet visade svårigheter att ändra kostvanor, behov av individuell
2 (3) afroamerikanska
kvinnor med diabetes typ 2
vägledning, stöd och missar i
informationen.
Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E.
Life values and self- regulation behaviours among adults with type 2 diabetes.
2010 Syftet är att
identifiera
livsvärderingar hos vuxna med diabetes typ 2 och att beskriva deras erfarenheter av hur dessa värden kan påverka egenvården.
En
deskriptiv/exploriativ kvalitativ metod med fokusgrupper där 19 personer medverkade
Resultatet visade att flera livsvärderingar kan ha konflikt med egenvården, vilket i sin tur kan påverka motivationen för egenvården av diabetes typ 2.
Polonsky, W H., Fisher, L., Hessler, D.
& Edelman, S V.
What is so tought about self-monitoring of blood glucose?
Perceived obstacles among patients with type 2 diabetes
2013 Syftet är att
identifiera
patientraporterade hinder vid
egenkontroll av blodglukos hos personer med diabetes typ 2.
Kvantitativ metod.
886 personer som deltog i 1-dagars kurs
”Taking control of your diabetes”.
Hinder vid egenkontroll av blodglukos användning var vanliga. Upplevelser av undvikelse och meningslöshet
3 (3)
Författare Titel År Syfte Design/Urval/Bortfall Huvudresultat
Youngson, A., Cole, F., Wilby, H. & Cox, D.
The lived experience of diabetes:
conceptualization using a metaphor.
2015 Syftet är en
preliminär
undersökning av att leva med diabetes.
Kvalitativ studie genom semi- strukturerade intervjuer med 7 personer med diabetes.
Resultatet visade att personerna
påverkades av omgivningen, vart i livet man befann sig, yrken och vilken attityd de hade mot självförvaltningen av diabetes.
Wardian, J. & Sun, F. Removing barriers to promote more
positive thinking for people with diabetes:
Implications for social work.
2013 Syftet är att förstå
förändringar I tänkandet hos patienter med
diabetes och faktorer relaterade till
vårdgivare och närstående som skulle medla förändringar I tänkandet.
En kvantitativ tvärsnittsstudie användes med 266 deltagare.
Resultatet visade patienter med
diabetes behöver stöd för att ha en positiv inriktning mot diabetes
självförvaltning och att öka självkänslan och även minska känslor av skuld från närstående. Genom ökad självkänsla, resulterar i en miljö som stödjer
självförvaltningen av diabetes.
