Förskollärares perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande

1

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom & Lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Förskollärares perspektiv kring

sambandet mellan fri lek och lärande

Preschool teachers' perspectives on the relationship between free

play and learning

Nathalie Greko

Michaella Demdal Jemal

2

Förord

Vi vill tacka alla inblandade i denna studie för visat intresse och engagemang. Dessutom tackar vi vår handledare Thom Axelsson för att ha hjälpt och inspirerat oss under skrivandet av denna studie. Vi vill även tacka oss själva för att ha stöttat och motiverat varandra under detta

examensarbete som vi har genomfört tillsammans. Nathalie Greko & Michaella Demdal Jemal

3

Abstrakt

Syftet med denna forskningsstudie är att studera några förskollärares uppfattningar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Det syftet kommer vi att besvara med hjälp av följande frågeställningar: Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?, Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? och Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?. I studien har vi utgått utifrån barnperspektiv och det sociokulturella perspektivet. De teoretiska begreppen som vi har använt oss av är interaktion och trygghet. Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra förskollärare med olika års

arbetslivserfarenhet. Studien visar att förskollärarna tolkar sambandet mellan fri lek och lärande olika, men att samtliga var ense om att det är viktigt att stötta barn i deras lek för att de ska känna sig trygga och få förutsättningar för att leka.

Nyckelord: barnperspektiv, faktorer, fri lek, förskollärares perspektiv, interaktion, lärande, påverkar, sociokulturell, trygghet

5

Innehåll

Preschool teachers' perspectives on the relationship between free play and learning ... 1

Förord ... 2

Abstrakt ... 3

Inledning ... 7

Syfte ... 8

Frågeställning ... 8

Litteratur och tidigare forskning ... 9

Vad är lek? ... 9

Den fria lekens betydelse för lärande... 10

Förskollärares roll i barns fria lek ... 11

Teori ... 12 Barnperspektiv ... 12 Sociokulturella perspektivet... 13 Interaktion ... 13 Trygghet ... 14 Metod ... 16 Kvalitativ metod... 16 Semistrukturerad intervju... 16 Urval ... 17 Genomförande... 18 Etiska övervägande ... 19 Resultat ... 20

Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek? ... 20

Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? ... 21

Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande? ... 22

Sammanfattning av resultat... 23

Analys ... 24

Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek? ... 24

Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? ... 25

Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande? ... 26

Slutsats och diskussion ... 28

6 Metoddiskussion ... 30 Framtida yrkesroll ... 30 Referenslista ... 32 Bilaga 1 (Missivbrev) ... 35 Bilaga 2 (Intervjufrågor) ... 36

7

Inledning

Läroplanen för förskolan (2018) slår fast att “För barn är det lek i sig som är viktigt. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor” (ibid., s. 8). Leken är således central för

utbildningen på förskolan, och den lägger grunden för viktiga egenskaper som barn behöver för att skapa en förståelse för sin omvärld. Vidare beskriver läroplanen för förskolan att arbetslaget ska ge varje barn möjlighet att leka, både genom fri och lärarledd lek. Förskollärarna kan följa leken genom att observera eller själva delta i den för att synliggöra eventuella begränsningar som påverkar leken och dess tillgänglighet. Detta är viktigt för att alla barn ska få samma

förutsättningar att leka och lära i fantasins värld. Ibland kan det vara betryggande för vissa barn att leka ensam med en vuxen än med en stor grupp barn (Harvard & Jensen, 2009). Vi anser att förskollärare bör vara beredda att tillgodose situationer som dessa, eftersom läroplanen för förskolan lyfter fram att barn i behov av olika former av stöd ska ges samma möjligheter att lära och utvecklas.

Just leken har blivit en mycket större del av förskolans verksamhet. Läroplanen från 1998 nämner lek 13 gånger, medan den reviderade versionen från 2018 lyfter lekens betydelse för lärandet 27 gånger. Här visas tydligt att leken har stärkts och blivit en större del av

förskoleverksamheten. Eidevald (2009) menar att den fria leken anses vara en medfödd och naturlig syssla för barn. Med tanke på hur lek beskrivs som en viktig och central del av barns liv, blir det således relevant att studera detta ur förskollärares perspektiv. Vår studie kommer rikta in sig på hur några förskollärare ser kring sambandet mellan fri lek och lärande. Vi anser att det finns ett behov av att analysera hur de ser på sin professionella roll samt hur lärande stöttas i den fria leken, eftersom tidigare forskning (Karlsen & Lekhal, 2019) har uppmärksammat att det finns en brist på studier som undersöker just detta ämne. Här menar vi att det finns en kunskapslucka som vår studie kan bidra med att fylla.

8

Syfte

Syftet med denna forskningsstudie är att studera några förskollärares uppfattningar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Det syftet kommer vi att besvara med hjälp av följande frågeställningar.

Frågeställning

• Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek? • Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? • Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?

9

Litteratur och tidigare forskning

Detta avsnitt kommer att diskutera den forskning som är aktuellt för vårt ämne. Vi har valt att strukturera avsnittet på följande sätt: Vad är fri lek?, Den fria lekens betydelse för lärande och Förskollärares roll i barns fria lek. Underrubriken Vad är fri lek? diskuterar hur lek definieras samt hur den ger upphov till barns fantasi och glädje. Den fria lekens betydelse för lärande tar upp aktuell forskning kring lärandet i den fria leken. Här definieras relationen mellan fri lek och lärande genom att visa hur de hänger ihop. Underrubriken Förskollärares roll i barns fria lek tar upp vilken betydelse vuxna har för den fria leken samt hur förskollärares delaktighet påverkar den fria leken.

Vad är lek?

Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) kan leken beskrivas på många olika sätt. Det finns en inre och yttre värld som samspelar med varandra. Barns händelser och kunskaper av den realistiska omgivningen skapar en bild av lekens substans men speglas sällan som den ska vara, utan

utformas av barnens syfte i en skapande utveckling. Hon menar att föremål från den yttre världen som barn upptäcker sätter igång deras förmåga att se kopplingen med föremålet och deras

potential att fantisera. “Föremål i den yttre världen, som barnen stöter på, väcker associationer och sätter igång fantasin, denna förmåga att skapa händelser och skeende, miljöer och ting genom att utnyttja tidigare erfarenheter i helt nya versioner” (ibid., s. 22). Författaren poängterar att fri lek inte handlar om att barn ska vara ifrån sina pedagoger. Däremot innebär den fria leken att barn ska få möjlighet att själva välja vilket material de vill leka med utan att en närvarande pedagog blandar sig i. Den vuxne ska inte påverka barnets egna beslut, utan ska själv ges möjligheten att utveckla sitt självständiga tänkande och handlande. Lek ska bidra till något som ska vara underhållande samt skapa glädje (Jensen, 2014).

Pramling Samuelsson och Johansson (2006) menar att leken är direkt kopplad till ett barns fantasi och uppspelthet. När barn leker är de uppslukade i stundens hetta, och det är då leken blir som viktigast. Lek är något som är njutbart för barn. Den är symbolisk, men även kommunikativ. I lekens värld kan barn föreställa sig saker och ting. Till exempel att de pratar med någon som

10

inte finns där fysiskt, eller att de visualiserar en värld som de kan interagera med. Leken är för barnet något som existerar i ett objekt, men även i en handling. Den blir något som kan upplevas både kroppsligt, genom tankar, fantasi och språk (ibid.,).

Den fria lekens betydelse för lärande

Björk-Willén och Cromdal (2009) har i sin empiri studerat barns lek och vad som händer när barn får utrymme att leda och lära andra barn i den fria leken. Deras studie visar att barn gärna använder den fria leken för att stå i centrum. Barnen provar att vara den som leder och lär andra genom att ta initiativ och byta perspektiv mellan att lära och lära ut. Detta visar att barn förstår sambandet mellan lärare och elev. Vidare lyfter författarna fram att den fria leken ger barn möjligheten att lära sig tillsammans med andra och av varandra (ibid.,). Williams (2001) förklarar i sin avhandling att när barn är tvungna att förhandla om leken testar de kvaliteten på sina argument och får se andra infallsvinklar. Detta gör att barnens intryck blir mer synbara för andra och även för sig själva. Vidare menar författaren att barn lär sig av varandra i leken och eftersom leken varierar beroende på barns ålder och erfarenheter, blir lärandet mer utmanande. Vygotskij (1966) belyser att i leken övar barn att använda sin mentala förmåga istället för de fysiska förhållanden som räknar med en yttre riktning och syfte. Ett barn lär sig att avsiktligt identifiera sina handlingar och blir medveten om att varje föremål har en roll. “A child learns to consciously recognize his own actions and becomes aware that every object has a meaning” (ibid., s. 19). Jensen (2014) förtydligar att barn som behöver öva på sociala beteenden kan göra detta i lekens värld. Den fria leken kan alltså ses som något viktigt för barn, särskilt för att de ska kunna öva och lära sig om omvärlden. I leken lär sig barn att förstå att olika föremål kan tolkas olika. Här kan barn träna sitt sociala beteende och även ledarskap. Det är viktigt för barn att få träna på rollekar som dessa, eftersom det dämpar avvikande beteende hos elever i skolan (Knutsdotter Olofsson, 2017).

11

Förskollärares roll i barns fria lek

Barn spenderar en omfattande del av sin tid på förskolan på fri lek. Detta betyder att om pedagoger inte stöttar barnens lärande under dessa perioder, spenderar de en stor del av tiden utan stöd. Tidigare forskning indikerar att ytterligare studier bör göras för att uppmärksamma hur barns lärande stöttas i den fria leken (Karlsen & Lekhal, 2019). Knutsdotter Olofsson (2003) betonar att pedagoger kan lära barn hur de ska leka för att hålla en god stämning i barngruppen. Det gäller att visa barnen hur leksignaler fungerar, samt lära dem vad som är på riktigt eller på låtsas. Vidare beskriver författaren att pedagoger kan locka barn med material som stimulerar ett visst lärande. Om barn får stöd från läraren kan den fria leken bli meningsfull och lärorik. Karlsen och Lekhal (2019) menar att barn går miste om inlärningsmöjligheter under fri lek om pedagoger inte är närvarande. Pedagoger ska stödja barnen i deras lek, men detta kan inte tillgodoses om det finns en brist på interaktion mellan lärare och elev.

Kontos (1999) betonar att pedagoger arbetar större delen av sin tid med att vägleda barn i leken. Deras roll är oftast att ha dialoger med barnen i leken om olika föremål och hjälpa till med samspelet med andra barn, samt att låta barnen ta del av olika material. Författaren lyfter även fram tidigare forskning som visar att pedagoger spenderar mer tid med barn som är mindre socialt kompetenta. Vidare belyser Kontos att eftersom det finns fler barn än pedagoger spenderar varje enskilt barn förhållandevis lite interaktionstid med en vuxen. Knutsdotter Olofsson (2017) belyser att pedagogens förhållningssätt gällande lek är det som har framgång i en barngrupp. Deras inställning bör stimulera barns lekfullhet samt ge barnen tid och rum till att leka. De bör vara delaktiga, utforma en lustfylld miljö och bjuda in barn till lek, samt skapa en trygg och glädjefylld atmosfär. “Fri lek har ofta blivit liktydig med lek utan vuxna. Men fri lek i en stor barngrupp kräver en pedagog för att bli givande för barnen” (ibid., s. 171). Författaren betonar att en närvarande pedagog som deltar i barnens lek gör att barn får det stöd de behöver för att förverkliga sina idéer. “Pedagogen håller ständigt leken levande, lägger sina egna undervisningsidéer åt sidan och förstår” (ibid., s. 190).

Nu har vi sammanfattat en del tidigare forskning inom studiens intresseområde, och det är utifrån detta vi kommer att diskutera vårt empiriska material. Det viktigaste som vi kommer gå vidare med är att den fria leken kan bli meningsfull och lärorik om barn får stöd av en pedagog.

12

Teori

Detta avsnitt kommer lyfta fram studiens teoretiska utgångspunkter samt de analytiska begrepp som är relevanta för vår studie. Barnperspektiv, det sociokulturella perspektivet och de valda begreppen interaktion och trygghet är väsentliga för att tolka samt strukturera det underlag vi har för studien. Vi vill med de valda vetenskapliga utgångspunkterna och de teoretiska begreppen analysera några förskollärares perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande för att skapa ett sammanhang.

Barnperspektiv

Eftersom denna studie utgår utifrån några förskollärares syn på barns lek blir det relevant att definiera begreppet barnperspektiv. Halldén (2003) lyfter fram begreppet barnperspektiv och förklarar att det är ett mångtydigt och invecklat begrepp som kan diskuteras i olika sammanhang. Författaren menar att syftet med barnperspektiv är att problematisera förhållanden mellan idélära och vetenskapliga förfogande av begreppet. Barnperspektiv är enligt henne ett synsätt som fokuserar på att ta tillvara barns förutsättningar och utgå utifrån barns bästa eller för att

undersöka en kultur som konstrueras för barn. Ett barnperspektiv handlar om vilken plats barn ska förses i gemenskapen, vilka kunskaper som ska berika barn samt hur de formulerar sina tankar gällande dessa kunskaper. “Barnperspektiv blir då något utöver att återge barns perspektiv på olika fenomen” (ibid., s. 12).

Sommer (2011) beskriver begreppet barnperspektiv som en professionell förståelse kring hur barn upplever sin omvärld. Begreppet används av forskare för att komma fram till vad som är barns bästa, men det är inte den enda tolkningen. Barnperspektiv är ett brett perspektiv och är därför svårtolkat. “Argumentet skulle vara att barnperspektiv kan baseras på barns perspektiv men alltid så som det tolkas av en vuxen, exempelvis en förälder, forskare eller

förskolepedagog” (ibid., s. 41). Författaren sammanfattar begreppet barnperspektiv genom att lyfta fram att det kan beskrivas som vuxnas syn på barn. ”Barnperspektiv riktar de vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar i världen” (ibid., s. 42). Vidare beskriver han att barnperspektiv inte är något som är bundet till empiri.

13

Begreppet är av undersökande karaktär och omfattar olika teoretiska överväganden.

Barnperspektiv är alltså ett verktyg som vuxna kan använda för att komma närmare en förståelse av barns perspektiv. Detta gör att begreppet lämpar sig i empiriska studier som denna.

Sociokulturella perspektivet

Säljö (2014) beskriver människan som en varelse med begränsningar, både fysiska och språkliga. Denna ofullkomlighet kan planas ut med hjälp av verktyg. Ett barn kan ha svårt att till exempel balansera själv, men med en vuxens hjälp kan barnet nå nya höjder i sitt lärande. Det finns en fin gräns mellan vad barnet kan åstadkomma själv och med en vuxens vägledning. “Det är genom att kommunicera om vad som händer i lekar och interaktion, som barnet blir delaktigt i hur

människor i dess omgivning uppfattar och förklarar företeelser” (ibid.., s. 67). Vidare menar författaren att lärandet i sig sker i ett socialt sammanhang med mer erfarna individer och att detta gäller alla kulturer. Smidt (2010) förtydligar att det är lärarens ansvar att inspirera barnet att ta ett extra steg ut ur sin komfortzon. Det är nämligen här barnet kan börja utmana sig själv och skapa nya erfarenheter och lärdomar. Just i leken är det extra viktigt att stötta barn, menar hon. “Leken är grunden för utveckling och i leken verkar barnet i utvecklingszonen” (ibid., s. 13). Vidare förklarar författaren att barns tidigare erfarenheter kan användas som verktyg för att hjälpa dem vidare i sitt lärande. “Med litet handledning eller assistans i omgivningen kan vi ofta lösa problem som vi skulle ha svårt att klara av helt på egen hand” (Säljö, 2014, s. 120). Pramling Samuelsson och Jonsson (2017) menar att det som är centralt för det sociokulturella perspektivet är teorin om att barn lär sig genom samspel med någon som besitter mer kunskap än de själva. “Gynnsam stöttning för de yngsta barnen kan alltså vara didaktiskt genomtänkt samtidigt som den tillåter lekfullt och lyhört utforskande från deltagarnas sida” (ibid., s. 195).

Interaktion

Det är i synnerhet viktigt för yngre barn att få vara nära andra människor, eftersom det är interaktioner som dessa som driver lärandet. Inget umgänge är den andra lik, och barn lär sig ständigt genom att erfara olika situationer (Pramling Samuelsson & Jonsson, 2017). Genom interaktion med andra människor, kan barn bland annat lära sig att hur de ska tänka för att bearbeta idéer som har sitt ursprung i kultur och omgivning (Säljö, 2014). “Kunskaper och

14

färdigheter av dessa slag kommer från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor” (ibid., s. 21). Vidare menar författaren att det är just interaktionen mellan människor som är avgörande för att kunskap ska bevaras och föras vidare. Carleheden (2011) menar att det är genom interaktioner som relationer skapas. Därför blir det viktigt att förskollärare tar sig tid att leka med barnen. Inte bara under särskilda, planerade sammanhang, utan även i den fria leken. Genom att interagera med barnen under olika tillfällen, kan förskollärare lära sig mer om dem och även komma närmare rent relationsmässigt. Nära relationer skapar tillit, vilket barn behöver för att komma vidare i sin lärprocess (Hart, 2010).

Trygghet

Bruce och Riddersporre (2016) menar att trygghet är en viktig del av barns liv. Det är tryggheten som ger barnet kraften att våga utforska omvärlden och lära sig nya saker. Även Hart (2010) beskriver att de barn som känner sig trygga har lättare för att fantisera och intressera sig för låtsaslek. Därför är det viktigt för förskollärare att ta sig tid och skapa relationer med barnen i leken, så att de känner sig trygga i den. Trygga barn kan ge sig in i vilka vådliga äventyr som helst och låter sig inte störas. “De otrygga barnen har svårt att koncentrera sig, är oroliga och lättstörda. De tappar lätt handlingen i leken. Oroligt hoppar de från det ena till det andra. Mest springer de runt eller strövar omkring och kollar. Ofta sprider sig deras oro till andra barn” (Knutsdotter Olofsson, 2003, s. 82). Pramling Samuelsson och Jonsson (2017) belyser att små barn behöver “tanka trygghet” för att orka med att tänka och lösa problem. Detta kan barnet göra genom att vända sig till en trygghetsperson, vilket kan vara en förskollärare på förskolan. Det är viktigt att barnet får vad det behöver så att hen kan återgå till att leka och lära. Vidare förtydligar författarna att trygga barn vågar utforska sin omgivning mer än otrygga barn. “Trygga barn ägnar sig mer åt utforskande, och därmed har de förutsättningar att lära sig mer än otrygga barn. De utvecklar en positiv självkänsla som förstärks successivt i takt med att de ofta upplever att de lyckas” (ibid., s. 35). Bruce och Riddersporre (2016) förklarar att barns trygghet lägger grunden som gör det möjligt för dem att klara av utmaningar i livet. Barnets allra första trygghetspersoner är de som visar vägen till vuxenlivet och möjliggör att barnet utvecklar en god självkänsla samt förmågan att samspela och komma överens med andra människor.

15

Ovan har vi sammanfattat våra valda teoretiska utgångspunkter samt de teoretiska begreppen vi kommer att använda oss av i denna studie. Barnperspektiv och det sociokulturella perspektivet blir våra analytiska verktyg. Begreppen interaktion och trygghet kommer användas för att få en bredare förståelse kring några förskollärares synpunkter och tankar. Samtliga begrepp är väsentliga för att tolka och undersöka vårt insamlade material.

16

Metod

I det här avsnittet kommer vi att redovisa för vilken metod vi har använt oss av, vilka

urvalsmetoder samt hur vi har samlat in det empiriska materialet och analyserat det. Vi kommer även lyfta fram våra forskningsetiska övervägande i det här avsnittet.

Kvalitativ metod

För att vi ska få en djupare förståelse för hur några förskollärare ser på sambandet mellan fri lek och lärande har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Alvehus (2019) förklarar att en kvalitativ metod är ett begrepp som omfattar olika alternativa former. “Kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband” (ibid., s.20). Vi har intervjuat fyra förskollärare med olika års

arbetslivserfarenheter. Detta för att vi vill utgå utifrån olika perspektiv för att få en bredare infallsvinkel till att tolka det empiriska materialet. Vidare nämner Alvehus att begreppet tolkning är en central punkt i den kvalitativa studien. En studie som är baserat på en kvalitativ

undersökning är en tolkning. Tolkning är bunden till teori och vilket problem som ska diskuteras. Syftet med tolkande forskning är att ge en övergripande insikt i problemet och tolka det så det kan ge en mer ingående förståelse kring ämnet (ibid.,).

Semistrukturerad intervju

Bryman (2018) förklarar att i en kvalitativ studie är intervjun den mest användbara metoden. Vår studie är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Vi ville få fram förskollärarnas egna åsikter och tankar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Genom att utgå utifrån en semistrukturerad intervju får respondenterna mer utrymme att tolka och svara på de frågor som ställs. Intervjuaren ger öppna frågor och är lyhörd för vilken riktning intervjun tar genom att ställa följdfrågor för att hålla samtalet levande (Alvehus, 2019). Patel och Davidsson (2019) belyser att i en kvalitativ intervju är intervjuaren och respondenten de som skapar samtalet mellan varandra. För att forskaren ska kunna lyckas med sin kvalitativa intervju måste hen förklara för respondenten under konversationen vad syftet med forskningsstudien är och skapa en enhetlig diskussion.

17

Bryman (2018) belyser att i en semistrukturerad intervju utgår forskaren utifrån det aktuella ämnet som ska studeras. Respondenterna får själv formulera sina svar på sitt eget sätt och intervjufrågorna behöver inte struktureras upp i en specifik ordning. ”Den mest "öppna" formen av en kvalitativ intervju kan innebära att forskaren genomför intervjuer utan att först ha

formulerat intervjufrågor och intervjun har då mera formen av ett samtal” (Patel & Davidsson, 2019, s.104). Bryman (2018) menar att intervjuaren har en aktuell huvudfråga som ska studeras och när det kommer till intervjufrågorna har respondenten mer utrymme att formulera sina svar. “Forskaren har då en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras (det kallas ofta för en intervjuguide), men intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt” (ibid., s. 563).

Urval

Alvehus (2019) poängterar att när det kommer till urval måste den som gör en empirisk undersökning planera vem eller vilka som ska intervjuas. Enligt författaren finns det olika urvalsmetoder som är bra att ha i åtanke när det kommer till val av metod. Dessa är

slumpmässig, strategisk, snöboll eller bekvämlighetsurval. I vårt urval har vi utgått utifrån ett strategiskt urval där vi har planerat vilka vi ska intervjua. Detta eftersom vi sökte efter

förskollärare med erfarenheter inom det aktuella ämnet. Att få tag på respondenter som är erfarna inom ett specifikt ämne innebär att urvalet har en välplanerad strategi. Själva intervjufrågorna avgör vilket urval som är relevant för studien (ibid.,). Vi valde att intervjua fyra förskollärare på tre kommunala förskolor som ligger i en mångkulturell storstad. Samtliga förskolor har nära tillgång till stadens grönområden och kulturutbud. Vi valde att intervjua förskollärare eftersom de har en bredare kunskap om olika teorier kring barns lek och lärande. Förskollärarnasom har deltagit i studien har blivit informerade om studiens syfte och lämnat in ett skriftligt samtycke. I studien kommer vi att fingera deras namn och kalla de för A, B, C och D. Nedan följer en tabell som visar hur länge respektive respondent har arbetat som förskollärare.

18 Namn Antal år arbetat som förskollärare

A 30 år

B 2 år och tre månader

C 30 år

D 7 år

Genomförande

Fyra förskollärare kontaktades via telefon och mejl för att se om intresset att medverka i studien fanns. Samtliga respondenter gav sitt godkännande att medverka i studien. Därefter skickades ett missivbrev (se bilaga 1) ut till alla förskollärare via mejl där de fick ta del av våra etiska

överväganden samt syftet med studien. De gav sitt medgivande skriftligt och även muntligt innan intervjun började för att konstatera att det fortfarande var aktuellt att genomföra intervjun.

Intervjuerna varade mellan 30 till 60 minuter och hölls på tre förskolor eftersom den ena

förskolläraren befann sig på en annan förskola. Respondenterna valde vilket rum vi skulle sitta i under intervjun. Detta för att undvika störningsmoment. De fick även möjlighet att påverka vilken tid och dag intervjuerna skulle genomföras. För att underlätta för oss båda under

intervjuerna delade vi upp ansvaret där den ena var intervjuare medan den andra var sekreterare och antecknade förskollärarnas svar.

Patel och Davidson (2019) belyser att det finns två olika intervjutekniker när det kommer till att samla in sitt material. Antingen att föra anteckningar eller att använda sig av ljudinspelning. Under intervjuernas gång höll vi oss enbart till anteckningar. “Att föra anteckningar under

intervjun fordrar träning” (ibid., s. 112). Intervjuerna var givande och vi fick mycket underlag för vår studie. Förskollärarna var delaktiga och närvarande men en av de undrade om deras svar förblir anonyma. Vi lyfte fram vetenskapsrådets (2002) riktlinjer och förklarade att deras

personliga uppgifter kommer förvaras på en säker plats som ingen obehörig kommer åt, samt att alla uppgifter raderas efter studiens gång. Efter intervjuerna var klara analyserade vi våra

anteckningar och utvärderade förskollärarnas svar. Om någon av respondenterna hade utvecklade svar tog vi med det som var mest relevant för studien. Detta för att hålla oss till den röda tråden i vårt arbete.

19

Etiska övervägande

Johansson, Karlsson och Hillén (2013) lyfter fram vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska riktlinjer. Dessa beskriver utförligt hur forskaren ska förhålla sig till personers integritet under forskningsprocessen. De fyra riktlinjerna är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och det är dessa vi har utgått utifrån i denna studie. Informationskravet innebär att respondenterna har fått ta del av informationen om studiens syfte. Samtyckeskravet betyder att de behöriga har fått ta del av samtyckesblanketten och lämnat in ett skriftligt medgivande. Konfidentialitetskravet innebär att de deltagande har fått information om att deras personliga uppgifter inte kommer spridas vidare till obehöriga. Nyttjandekravet betyder att respondenternas personliga uppgifter endast kommer att användas under forskningsstudiens gång och inte för några andra ändamål, samt att efter studien är genomförd raderas uppgifterna (ibid.,). Vi har således, i enlighet med vetenskapsrådets riktlinjer (2002), uppfyllt de

forskningsetiska riktlinjerna.

20

Resultat

I denna del presenteras och analyseras resultatet från våra genomförda intervjuer.

Respondenternas egna ord och tankar lyfts fram, tolkas och sammanfattas i denna del. Vi har baserat våra intervjufrågor (se bilaga 2) utifrån våra frågeställningar för att få fram ett resultat som är i enlighet med vårt syfte. Detta för att studera förskollärarnas perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande. Som tidigare nämnts är respondenterna anonyma. Därför kommer vi att kalla dem för A, B, C och D. Detta gör vi för att skydda informanternas identitet. Utifrån kommande presentation av det empiriska materialet har vi valt att dela in resultatavsnittet på följande sätt:

• _{Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?} • Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? • Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?

Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria

lek?

Våra respondenter lyfter under flera tillfällen olika faktorer som de uppmärksammar och har i åtanke. Detta för att främja barns fria lek.

Vissa barn kanske inte har erfarenheter av lek och behöver mer hjälp. Då är det viktigt att som pedagog se var man behövs. Alla ska få ha något barn att leka med. Vissa vill leka själva, men då är det viktigt att öva gemenskap och samarbete. Får barnen tid att leka? Är miljön inspirerande? – B

Ovan förklarar B att för barn ska få förutsättningar att leka måste hen uppmärksamma eventuella svårigheter och stötta dessa. För B är det viktigt att alla barn har minst ett barn som de kan leka med. Att barnen får tid att leka och att miljön inspirerar till lek är ytterligare faktorer som B lyfter upp. Här menar hen att verksamheten bör granskas i syfte att ge barn förutsättningar för att

21

leka. För de barnen som väljer att leka själva, menar B att det är viktigt att öva in de egenskaper som kommer naturligt när barn leker med varandra. Vidare uttrycker en annan förskollärare vilka faktorer som kan påverka barns lek.

Det kräver att vi skapar relationer med alla barnen. Att vi gör observationer för att se vad som händer. Det ger trygghet till barnen. En förutsättning för att kunna leka är att känna sig trygg och ha relationer. - A

Här förklarar A vikten av att hen skapar relationer med varje barn. Har barn relationer och känner sig trygga i verksamheten har de förutsättningar för att leka. Här gäller det att hen även observerar barnen när de leker. Detta för att återigen främja trygghet i barngruppen. C uttrycker att hen låter barnen få uttrycka sina känslor i leken. Hen försöker inte styra leken eller hämma barnens känslor i den, eftersom detta kan påverka deras lek negativt. D har ett liknande synsätt, och menar att barn bearbetar känslor i leken. Därför bör barnen ges möjligheter att uttrycka sina känslor i den fria leken.

Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar

för att leka?

Förskollärarna har många tankar kring hur de kan främja leken i förskolan. Det handlar dels om att de måste vara väl insatta i arbetet med barnen, dels vad som krävs för att barn ska börja leka.

Måste vara medvetna om vilka mekanismer som leken sätter igång. Vad är det som sätter igång i leken? Vi måste ha en medvetenhet och kunskap om lek. – A

Här menar A att för att hen ska kunna ge barn förutsättningar för att leka, måste hen besitta kunskap om vad som sätter igång leken. Denna kunskap menar A är nödvändig för att hen ska kunna ge barn förutsättningar för att leka. Vidare uttrycker D hur hen förhåller sig till leken.

En pedagog ska vara närvarande, men den vuxne ska inte styra eller ändra den (leken). – D

22

D menar att om hen styr eller ändrar barns lek kan detta förstöra barns förutsättningar för att leka. Hen är närvarande, men kontrollerar inte leken på ett sätt som hindrar barnen från att leka själva.

Om man stöttar barnen och tar in de som är utanför kan man lyfta deras styrka och trygghet. – D

Är med mycket i lekar, antingen i eller i närheten av den. Då kan barnen komma och be om hjälp om en konflikt uppstår. Jag är närvarande. – C

Ovan uttrycker D vad hen kan göra för att ge de barn som är utanför leken förutsättningar för att leka. D förklarar att om hen tar in de barn som inte kommer in i leken främjas barnens styrka och trygghet. C beskriver att hen är i och i närheten av leken för att främja barnens trygghet när de leker. B lyfter fram att hen inte går in för mycket i den fria leken. Detta för att inte styra barnens lek.

Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och

lärande?

Under intervjuernas gång har vi fått in många olika tankar kring hur förskollärarna ser på sambandet mellan fri lek och lärande. En av våra respondenter lyfter fram sambandet mellan lärande barnen emellan, och förklarar sedan vad som behövs för att ett lärande ska utvecklas och gå vidare.

Lärande kan absolut ske i fri lek, men det sker till en viss gräns. Det gäller att du har barn med olika förmågor för att det ska ske ett lärande. – A

För att lärandet ska komma vidare behövs det en pedagog. Att man tillför något som vuxen. Du har en erfarenhetsbank som du kan ta av. Barnen organiserar inte lärandet. Pedagoger behövs för att förstå vad som behövs tillföras för ett lärande ska ske. – A

23

A tydliggör att det definitivt kan ske ett lärande i den fria leken, men då krävs det att barnen har olika kunskaper som de kan dela med sig av till de andra i barngruppen. Vidare förklarar A att hens roll är avgörande för ett lärande ska utvecklas. Barn kan lära varandra i den fria leken, men det är A som har kunskap och erfarenhet om vad som behövs för ett lärande ska gå vidare. En annan förskollärare berättar om när barnen var på besök i skogen och hittade insekter som de sedan fick ta med sig tillbaka till förskolan.

Barnen hade något gemensamt att prata om och det kunde vi sen se i den fria leken. Barnen bearbetar lärprocesser i den fria leken. – C

C menar att om barn har ett gemensamt intresse underlättar det för lärandet eftersom barn bearbetar sina lärprocesser i den fria leken. Leken kan därför ses som ett verktyg för barn att bearbeta vad de har lärt sig. Detta kan barnen även göra tillsammans menar C. B uttrycker att barn kan lära sig vad som helst, men det beror på vad de leker. De kan till exempel lära sig värdegrund och matematik. D förklarar att barn kan lära sig samarbete, turtagning, språk och självständighet i den fria leken.

Sammanfattning av resultat

Resultatet av studien visar att de deltagande förskollärarna är medvetna om en del faktorer som påverkar barns fria lek. De menar att det är barns erfarenheter av lek samt deras relation till gemenskap och samarbete som påverkar den fria leken. Deras relationer till barnen skapar en trygghet i barngruppen och detta påverkar i sin tur om barnen känner sig trygga nog att leka. Vidare lyfter en av våra respondenter fram att hen måste ha kunskap kring vad som sätter igång leken. Att vara en medveten och närvarande pedagog som stöttar barnen i den fria leken behövs för att ge varje barn förutsättningar för att leka. Samtliga respondenter ser ett samband mellan fri lek och lärande. En av dem lyfter fram att barn med olika förmågor krävs för att det ska ske ett lärande, men att en pedagog behövs för ett lärande ska komma vidare. Avslutningsvis förklarar en respondent att barns lärprocesser bearbetas i den fria leken. En annan förskollärare menar att barn kan lära sig vad som helst i den fria leken. Här kan vi se förskollärarnas perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande.

24

Analys

Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria

lek?

Förskollärarna beskriver flera faktorer som påverkar barns fria lek. Det är viktigt att de

uppmärksammar eventuella begränsningar och stöttar barn i deras lek. Detta för att ge alla barn samma förutsättningar för att leka. Att granska miljön och se till att barnen får tid att leka var ännu en faktor som lyftes fram. En annan faktor är att barnen har trygga relationer med förskollärarna. Detta krävs för att de ska få förutsättningar för att leka.

Ur ett sociokulturellt perspektiv sker lärande i sociala sammanhang (Säljö, 2014). B beskriver att vissa barn kan behöva mer hjälp än andra för att kunna leka. Detta menar B är en faktor som hen kan ta hänsyn till. Hen kan uppmärksamma eventuella svårigheter och därefter stötta de barn som behöver hjälp. Som tidigare nämnts beskrivs människan som en varelse med begränsningar. Dessa ofullkomligheter kan planas ut med hjälp av verktyg (ibid.,). I detta fall blir B det verktyg som hjälper barnet att nå nya höjder. Om barnet inte besitter tillräckligt med kunskap för att kunna leka, blir hens stöttning det verktyg som hjälper barnet att komma vidare i sitt lärande. Förskollärarna pratar om barnen ur ett barnperspektiv. B förklarar att vissa barn kan behöva vägledning för att kunna leka. Detta är således den tolkning som B har kommit fram till i sitt arbete med barn. Om ett barn har svårt för att leka med andra barn, tolkar B det som en svårighet, och att barnet därför behöver vägledning för att få förutsättningar att kunna leka med andra barn och skaffa lekkamrater. Vidare förklarar hen att alla barn ska ha minst ett barn som de kan leka med. Ur ett barnperspektiv, kan denna syn ses som något som är bäst för barnet. B vill att alla barn ska ha möjligheten att leka med någon, detta för att inget barn ska vara utanför. När det kommer till de barn som hellre vill leka själva, förklarar B vikten av att lära dessa barn

gemenskap och samarbete. Detta kan återigen tolkas ur ett barnperspektiv och förstås som att B ser till barngruppens bästa. Halldén (2003) poängterar att barnperspektiv är ett förhållningssätt som fokuserar på att ta vara på barns förutsättningar. Gemenskap och samarbete är något som håller ihop en grupp, och därför menar B att det är viktigt att prioritera dessa egenskaper hos de

25

barn som väljer att leka själva snarare än med andra. När det gäller barn som vill leka själva, kan B stötta dessa barn för att skapa en trygghet. Det är förskollärarens ansvar att hjälpa barnet att komma ifrån sin komfortzon (Smidt, 2010).

Just trygghet, menar A är viktigt för att barn ska få förutsättningar för att leka. Eftersom det är tryggheten som driver lärandet framåt, är det av yttersta vikt att hen strävar för att varje barn ska känna sig trygg nog för att kunna leka och utforska sin omvärld. A poängterar även vikten av att hen skapar relationer med varje barn. Detta gör att barnen känner sig trygga när hen är nära, och det är då de vågar gå utanför sin komfortzon. Barns lärande drivs framåt genom att interagera och samspela med andra människor (Pramling Samuelsson & Jonsson, 2017). Det är genom interaktioner som relationer skapas (Carleheden, 2011). Det är av yttersta vikt att varje barn har goda relationer för att de ska känna sig trygga och ha rätt möjligheter för att kunna lära sig genom leken. Detta eftersom barn är beroende av vuxna för att orka med att tänka och lösa de problem som uppstår när de utforskar (Pramling Samuelsson & Jonsson, 2017).

Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar

för att leka?

Förskollärarna uttrycker en del saker som de kan göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka. Dels måste de ha kunskap om lek och vad som sätter igång den, dels ska de inte försöka styra eller ändra barns lek. Slutligen är det viktigt för en av respondenterna att ta in de barn som är utanför leken. Detta för att stärka deras styrka och även trygghet.

Barn behöver interagera med någon som har mer kunskap än de själva för att ett lärande ska ske (Pramling Samuelsson & Jonsson, 2017). Om förskollärarna är medvetna om vad som

kännetecknar lek samt vad som behövs för att ett barn ska börja leka, kan de använda denna kunskap för att stötta barn i deras lärprocess. Det är inte tänkt att den vuxne ska styra leken, utan stötta barnet vid behov. Denna stöttning ska vara didaktiskt genomtänkt och den ska gynna de inblandade (ibid.,). Här kan förskollärarna ta från sin erfarenhetsbank och använda sin kunskap för att hjälpa barnet vidare i sitt lärande. I detta fall blir de återigen det verktyg som barnet är beroende av för att gå vidare i sin lärprocess.

26

Begreppet interaktion blir högst relevant att väga in när vi pratar om förskollärarnas relationer till barns fria lek. D menar att den vuxne inte ska styra barns lek. Samtidigt lyfter hen fram vikten av att ta in de barn som är utanför leken. Detta skapar lite av ett dilemma eftersom hen vill stötta vid behov genom att hjälpa barnen in i leken, men samtidigt vill hen inte styra den. Frågan blir hur D kan främja barns förutsättningar att leka utan att påverka de lekar som redan pågår. Eftersom barn lär sig genom interaktioner med andra människor (Pramling Samuelsson & Jonsson, 2017) är det av yttersta vikt att även de barn som lämnas utanför leken har möjlighet att interagera med någon. Om pedagoger tar sig tid att leka med dessa barn kan trygghet och tillit främjas, något som är nödvändigt för lärandet att gå vidare (Hart, 2010). På detta sätt riskerar inte D att förstöra de lekar som redan pågår, och samtidigt får de barn som är utanför förutsättningar för att leka.

Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och

lärande?

Förskollärarna såg en del samband mellan fri lek och lärande. Deras roll i lärandet poängterades dock, eftersom det är dem som kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Om barn ska lära sig något i den fria leken krävs det att barngruppen har olika förmågor som de kan dela med sig av. Barn samtalar om gemensamma intressen i den fria leken och det är i lekens värld som lärprocesserna bearbetas.

A har en sociokulturell syn på sambandet mellan fri lek och lärande. Hen menar att det är de vuxna som står för majoriteten av lärandet och att barn behöver en vuxens erfarenheter för att komma vidare i sin lärprocess. Barn behöver vägledning eftersom lärandet blir begränsat utan de erfarenheter som hen bär med sig. Själva lärandet sker i sociala sammanhang med mer erfarna individer (Säljö, 2014). Men detta utesluter inte att barn kan lära sig av varandra. A förklarar att barn behöver ha olika förmågor för att det ska ske ett utbyte av erfarenheter. Dessa erfarenheter skapar en arena av nya lärprocesser när barn delar med sig av dem. Det är möjligt för barn att lära av varandra i ett socialt sammanhang, men lärandet kan bara ske till en viss gräns. Det krävs en vuxen för att lärprocessen ska utvecklas ytterligare och gå vidare bortom denna gräns (ibid.,).

27

C lyfter upp gemensamma intressen och andra samtalsämnen som ett samband mellan fri lek och lärande. Hen menar att den fria leken är en viktig del av barns bearbetning av olika lärprocesser. I leken möts barngruppen och samtalar om olika erfarenheter, däribland vad de har lärt sig gemensamt på förskolan. Detta skapar en arena där barnen både lär ut och lär av varandra. Barnen interagerar med varandra och på så sätt förs olika erfarenheter och lärdomar över från individ till individ (Säljö, 2014). Det är också genom interaktioner som barn skapar relationer (Carleheden, 2011). Dessa relationer skapar sedan trygghet i barngruppen vilket är nödvändigt för att de ska våga utforska och lära sig nya saker. Trygghet är en viktig del av barns liv. Det är tack vare den som barn förmår att gå utanför sin komfortzon (Bruce & Riddersporre, 2016).

28

Slutsats och diskussion

I följande kapitel kommer resultatet att diskuteras. Syftet med examensarbetet har varit att studera några förskollärares perspektiv kring sambandet mellan fri lek och lärande. Följande frågeställningar besvaras: Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?, Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? samt Hur ser

förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?. Vi kommer även relatera det valda ämnet till vår framtida roll som förskollärare. Kapitlet kommer därefter avslutas med förslag till ytterligare forskning.

Resultatdiskussion

Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har olika strategier i åtanke för att främja barns fria lek. Vikten av att de ser var de behövs poängterades för att kunna stötta de barn som behöver hjälp i leken. Det är inte alla barn som har erfarenheter av att leka. Det är därför avgörande att dessa barn får det stöd de behöver. Kontos (1999) belyser att pedagoger fokuserar mer på att vägleda barn i leken. Här kan förskollärarna erbjuda stöttning och se till att varje barn får möjlighet att utveckla sin lekförmåga. Om barn får stöd av pedagoger under den fria leken kan den bli meningsfull och lärorik (Knutsdotter Olofsson, 2003). Vikten av att öva gemenskap och samarbete hos de barn som helst leker själva är ytterligare en faktor som lyfts fram av

respondenterna. Kontos (1999) menar att pedagogers uppdrag inkluderar att ha dialoger med barn och stötta deras samarbete i leken. Förskollärarna kan lära barn hur de ska förhålla sig till leken för att bevara en god stämning i barngruppen. Detta kan de göra genom att visa barnen hur leksignaler fungerar samt lära dem hur de ska skilja på verklighet och fantasi.

En annan faktor som uppmärksammades var vikten av att förskollärarna skapar relationer med varje barn, detta för att främja tryggheten i barngruppen. Att känna sig trygg och ha relationer är en förutsättning för att kunna leka. Trygghet är en viktig del av barns liv (Bruce & Riddersporre, 2016). Det är därför viktigt att förskollärarna tillgodoser detta när de reflekterar kring vilka

29

faktorer som kan påverka barns fria lek i den enskilda barngruppen. Om barn känner sig trygga i sin omgivning har de lättare för att fantisera och intressera sig för fantasilek (Hart, 2010).

Vidare uttrycker förskollärarna många tankar kring vad de kan göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka. De bör vara medvetna om vad som sätter igång leken samt ha kunskap om lek och dess mekanismer för att kunna ge barn förutsättningar för att leka. Det är förskollärarnas arbetssätt kring lek som har framgång i en barngrupp. Därför bör deras

inställning stimulera barns lekfullhet. Den fria leken ger barn möjlighet att lära tillsammans med andra och av varandra (Björk-Willén och Cromdal, 2009). En annan punkt som

uppmärksammades under intervjun var tanken om att förskollärarna bör vara närvarande men inte styra eller ändra barns lek. Här är det viktigt att skilja mellan att styra leken och vägleda den. Eftersom det finns fler barn än pedagoger i verksamheten får varje enskilt barn spendera

förhållandevis lite tid med en vuxen (Kontos, 1999). Detta blir således ett dilemma eftersom det behövs en vuxen i stora barngrupper för att leken ska bli meningsfull och bidra till något

(Knutsdotter Olofsson, 2003).

Att stötta barn genom att ta in de i leken var ännu en faktor som lyftes fram. Vissa barn kan ha viljan att leka, men fattas de rätta verktygen för att komma igång. Här blir förskollärarnas roll extra viktig. Med lite stöttning av en vuxen kan barn nå nya höjder i sitt lärande (Säljö, 2014). Här kan respondenterna uppmärksamma de barn som behöver stöttning utanför och i den fria leken. Det är deras roll att inspirera barn till att ta steget utanför sin komfortzon. Med en vuxens hjälp kan det enskilda barnet börja utmana sig själv och utvecklas i sitt lärande. I leken är det betydelsefullt att stötta barn eftersom den spelar en stor roll i barns sociala och kognitiva utveckling (Smidt, 2010).

Slutligen uttrycker förskollärarna hur de ser kring sambandet mellan fri lek och lärande. Vi har fått in en del perspektiv, men den mest relevanta är tanken om att en vuxen behövs för ett lärande ska komma vidare en viss gräns. En av våra respondenter förklarade att barn kan lära varandra,

30

men då krävs det att barnen har olika förmågor som de kan dela med sig av. Eftersom leken varierar beroende på barns ålder och erfarenheter, blir lärandet mer utmanande (Williams, 2001). En annan förskollärare förklarade att barn bearbetar lärprocesser i den fria leken. Detta är

betydelsefullt eftersom de kan dela med sig av sina upplevelser i lekens värld. I leken kan de även lära och lära ut sina erfarenheter till andra barn. Barn använder den fria leken till att stå i centrum (Björk-Willen & Cromdal, 2009). De testar sina argument och får samtidigt se andra synvinklar (Williams, 2001). Barn lär sig om sociala beteenden och tränar sitt eget ledarskap i leken (Jensen, 2014). Det är viktigt för barn att träna på liknande rollekar eftersom det dämpar avvikande beteenden (Knutsdotter Olofsson, 2003).

Metoddiskussion

Eftersom vi använde oss av semistrukturerade intervjuer blir det högst relevant att diskutera fördelar och nackdelar kring denna metod. Fördelen blir att respondenterna får mer utrymme att tolka och svara på de frågor som ställs. Nackdelen blir att det kan vara svårt att hålla sig till ämnet, eftersom det är respondenten som bestämmer vilken inriktning intervjun tar. Intervjuaren kan motverka eventuella sidospår under intervjuns gång, men i slutändan är det respondenten som har tolkningsföreträde. Vi valde att intervjua förskollärarna enskilt för att de inte skulle bli påverkade av varandras svar. Dock hade det varit intressant att genomföra intervjun i fokusgrupp för att studera om de var överens med varandras tankar. Dessutom hade det varit

intresseväckande att observera förskollärarna när de interagerar med barn. Då hade vi kanske fått se vårt syfte och våra frågeställningar ur ett annat perspektiv. Vidare förhåller vi oss kritiska till kvalitativ metod eftersom den ingår i tolkande forskning. Därför kan vår tolkning av det

empiriska materialet vara felaktig och inte ge en rättvis bild av respondenternas uppfattningar. Slutligen vill vi påpeka att vi hade fått respondenternas svar mer ordagrant om vi hade använt oss av ljudinspelning istället för anteckningar.

Framtida yrkesroll

I vår studie har vi kommit fram till att de delaktiga förskollärarna har olika tankar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Utöver detta lyfter de fram olika faktorer som de

31

uppmärksammar för att ge barn förutsättningar för att leka. Vår studie blir relevant för

förskolepersonal och även framtida förskollärare eftersom den bidrar med förskollärares egna tankar. Vi lyfter fram hur respondenterna resonerar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Detta menar vi kan ge andra som är verksamma inom förskolan en förståelse kring ämnet. Vidare menar vi att vår studie kan tillföra tankar och funderingar kring vilka faktorer som förskollärare anser påverka barns lek. Slutligen ger de deltagande förskollärarna en bild av vad de kan göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka. En sådan inblick blir viktig att förhålla sig till i det dagliga arbetet med barn, detta för att främja den fria leken i förskolan.

Förslag till vidare forskning

Under studiens gång har det dykt upp funderingar som vi anser kan forskas vidare. Det hade varit intressant att intervjua förskollärare från flera olika kommuner för att se om de har samma

synsätt. Utöver detta menar vi att vidare forskning kan inkludera observationer för att se hur förskollärare agerar i barngrupp för att främja barns fria lek. Detta för att se om svaren i denna studie stämmer överens med förskollärares förhållningssätt. Istället för enskilda intervjuer kan vidare forskning omfatta fokusgrupper för att se om förskollärare håller med varandra gällande de olika frågeställningarna.

32

Referenslista

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber. s. 20.

Björk-Willén, Polly & Cromdal, Jakob (2009). When education seeps into ‘free play’: How preschool children accomplish multilingual education. Journal of Pragmatics, 41(8), ss. 1493– 1518.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. [3 uppl.] Stockholm: Liber. s. 563. Carleheden, Mikael, Lidskog, Rolf & Roman, Christine (2011). Social interaktion:

förutsättningar och former. Lund: Liber

Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping: School of Education and Communication Jönköping University. Hämtad från:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Hart, Susan & Schwartz, Rikke (2010). Från interaktion till relation: om anknytningsteori.

Lund: Liber

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp.

Pedagogisk Forskning i Sverige. 8(1–2), ss. 12–23,

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1196/1045

Harvard, Åsa & Jensen, Mikael (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur AB Jensen, Mikael (2014). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur AB

33

Johansson, Barbro, Karlsson, MariAnne & Hillén, Sandra (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB

Karlsen, Lisa & Lekhal, Ratib (2019). Practitioner involvement and support in children’s

learning during free play in two Norwegian kindergartens. Journal of Early Childhood Research, 17(3), ss. 233-246. https://doi/full/10.1177/1476718X19856390

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2009) I lekens värld. Lund: Liber. ss. 22–82.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017). Den fria lekens pedagogik, teori och praktik om fantasileken. Stockholm: Liber AB. ss. 171-190.

Kontos, Susan (1999). Preschool teachers’ talk, roles, and activity settings during free play. Early Childhood Research, 14(3), ss. 363–382. https://doi.org/10.1016/S0885-2006(99)00016-2

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2018). Stockholm: Skolverket,

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18,. s. 8.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 104-112.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2006) Play and learning—inseparable dimensions in preschool practice, Early Child Development and Care, 176(1), ss.47-65, DOI: 10.1080/0300443042000302654

Pramling, Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (2017). Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber. ss. 35–195.

34

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur

Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB. s. 13.

Sommer, Dion (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber. ss. 41–42.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 21–120.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet

https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

Vygotskij, Lev (1966). Play and Its Role in the Mental Development of the Child. International Research in Early Childhood Education, 7(2), ss. 3-25.

https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1138861 Williams, Pia (2001). Barn lär av varandra. Samlärande i förskola och skola. Diss. Göteborg: Göteborgs

35

Bilaga 1 (Missivbrev)

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter och vi går sjätte terminen på Malmö universitet. Vi tar examen 2021. Vi har samtalat med den ansvariga förskolan och fått godkännande att genomföra vår studie. Vårt examensarbete kommer inrikta sig på en empirisk undersökning där vi ska intervjua en förskollärare och en förste förskollärare för att få deras inblick i hur lek påverkar lärandet. Vi undrar hur de medverkande ser på sambandet mellan lek och lärande, samt vad pedagoger kan göra för att ge alla barn rätt förutsättningar för att leka. Vi ska intervjua och anteckna svar samt skicka ut frågeformulär där våra medverkande får svara på olika frågor som relaterar till ämnet. Vi har inte tänkt att samla in några personuppgifter. Dokumentationen kommer att ske via anteckningar samt via frågeformulär. Handledaren och examinatorn kommer att ha tillgång samt kunna begära att få se det insamlade materialet. Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet. Utöver detta förvaras

samtyckesblanketterna oåtkomligt på Malmö universitet eller kommer att raderas ett halvår efter att examensarbetet är godkänt och klart.

Vårt projekt utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i bl.a. följande avseenden: · Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

· Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

· Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Länk till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer: https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

36

Bilaga 2 (Intervjufrågor)

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare? 2. Vad är fri lek för dig och hur definierar du det?

3. Vad kan man som pedagog göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? 4. Hur ser du på sambandet mellan fri lek och barns lärande?

5. Vad tror du att barn lär sig i den fria leken?

6. Hur arbetar du för att stötta barns lärande i den fria leken? 7. Hur ofta närvarar du i den fria leken?

8. Hur tror du att barns lärande i den fria leken påverkas om en vuxen är närvarande? 9. Hur tar du tillvara på lärtillfällen i barns fria lek?