• No results found

Remissvar angående Promemoria: Klimatdeklaration för byggnader (Ds 2020:4)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar angående Promemoria: Klimatdeklaration för byggnader (Ds 2020:4)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 (2)

Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Organisationsnummer: 202100-5232 Drottninggatan 89 Box 1206 111 82 Stockholm registrator@formas.se formas.se Tel: 08 775 40 00 Fax: 08 775 40 10 Beslut 2020-05-05 Finansdepartementet e-post: fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.sba.bb@regeringskansliet.se Fi2020/00475/BB Handläggare: Conny Rolén Dnr: 2020-00544

Remissvar angående Promemoria:

Klimatdeklaration för byggnader (Ds 2020:4)

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas har uppmanats att yttra sig över rubricerat ärende.

Den byggda miljön står för en stor klimatbelastning. Det finns starka skäl för byggsektorn att göra insatser för att minska denna, såväl frivilliga som tvingande. Att klimatdeklarera byggnader skulle kunna vara en sådan insats. Byggsektorn måste utveckla sitt miljö- och klimattänkande och ansvar. Samtidigt ska det sägas att det, särskilt hos större företag inom byggsektorn, finns ett tydligt intresse för klimat- och miljöfrågor vilket bland annat visas genom det stora intresset för miljövärderingsystem som utvecklats under 2000-talet. Byggsektorns färdplan har också stort fokus på klimatfråganDock måste kunskapen och intresset för klimatfrågan breddas inom byggbranschen. Det talar för att promemorians förslag om en lag om klimatdeklarationer som ett inslag för att åstadkomma en sådan breddning. Formas ser absolut behovet av en sådan lag i det längre perspektivet och välkomnar åtgärder för en mer klimatanpassad bebyggelse.

Frågan är dock om byggsektorns aktörer i bred mening är redo för en sådan lag, men framför allt om kunskapsläget för klimatdeklarationer byggda på livscykelanalyser i dagsläget är tillräckligt utvecklat för att introducera deklarationer så brett som en lag innebär, eller vilka åtgärder som behövs vid en sådan introduktion.

Ska en lag införas om klimatdeklarationer av byggnader är det av stor vikt att det finns tydliga regler och anvisningar och stöd till berörda aktörer om hur deklarationerna ska genomföras när det gäller till exempel metodval, godkända data, ingående delar och skeden etc. Och en lag om klimatdeklarationer måste redan från början ge resultat som är rimligt enkla att tolka och förstå och som är transparanta. Promemorian reser en del frågor i den bemärkelsen.

I förslaget diskuteras inte hur en praktisk beräkningsmodell ska se ut eller hur en sådan ska tas fram. Ska Boverket utveckla en modell i enlighet med sitt utredningsförslag eller kan olika klimatberäkningsmodeller användas? Det finns idag flera olika klimatberäkningsmodeller framtagna av olika aktörer och med olika syften, inriktningar och avgränsningar. Det har visat sig att olika metoder ger stora skillnader i resultat. Resultat från en studie i Energimyndighetens program Lågan där olika klimatberäkningsmodeller och -metoder undersökts och jämförts visar

(2)

2 (2)

att olika program ger väldigt olika resultat. Kvalitetssäkring, verifiering och relevant kunskapsbas för flera av de metoder/modeller som används i praktiken är oklar. Det krävs stor kunskap innan man ger sig in i och genomför en livscykelanalys. Inom forsknings- och

utvecklingsverksamhet är detta fortfarande områden med stor potential för utveckling. Att klimatberäkningar genomförs i begränsad omfattning idag beror bland annat på att

livscykelanalyser för byggnader fortfarande är ett område under utveckling. Stora frågor att lösa gäller till exempel gränsdragningsproblem, datatillgänglighet och tillförlitlighet

Att klimatdeklarationen från början endast ska omfatta byggtekniken och byggskedet är positivt ur perspektivet förenkling, men det kan ifrågasättas att utelämna såväl installationstekniken som driftskedet då det innebär att stora delar av en byggnads totala klimatpåverkan inte kommer att innefattas i deklarationen.

Det hade varit positivt med en kompletterande diskussion om hur dagens stora intresse för olika miljövärderingsmetoder hade kunnat ligga till grund för eller användas i ett sådant här

sammanhang.

Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Emma Gretzer efter föredragning av forskningssekreteraren Conny Rolén.

Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter Emma Gretzer

References

Related documents

Länsstyrelsen i Blekinge anser det väldigt positivt att förslaget valt att undanta för privatpersoner som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad, vilket inte

Länsstyrelsen i Dalarnas län Telefon 010 225 00 00 Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna Bankgiro 5050-5858 Postadress 791 84 FALUN E-post dalarna@lansstyrelsen.se Orgnr

Länsstyrelsen instämmer i förslaget om att kravet på klimatdeklaration inledningsvis endast bör omfatta nya byggnader och sådana byggnader som är bygglovspliktiga, med

Länsstyrelsen ser det som värdefullt om klimatdeklarationsregistret hos Boverket utformas så att det finns möjlighet att söka ut och presentera data länsvis för att kunna

Detta för att de byggherrar som önskar göra mer kompletta klimatdeklarationer ska ha tillgång till data som möjliggör jämförelse med andra byggnader. Metodiken kan utarbetas

o Ska det till exempel finnas schabloner för mängd energianvändning för bodar i databasen eller ska detta mätas i produktion.. Hur ska det i så fall fördelas per byggnad i

Regelrådet finner att beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning är tillräcklig för detta ärende. Beskrivningen är

Därför ser Region Stockholm positivt på att Boverket får i uppdrag att stötta byggherrar genom att utveckla en öppen databas med klimatdata för beräkning av klimatpåverkan