GR Utbildning 090417
Gymnasieskolan inom Göteborgsregionen och
huvudmännens beroendeförhållande till varandra samt
kopplingen till arbetsmarknaden
Beroendekarta
Som ett underlag för diskussionerna inför gymnasieutbudet 2010/2011 inom de kommunala gymnasieskolorna har ett material tagits fram under rubriken Beroendekarta. Kartans innehåll bygger på resultatet av slutintagningen till gymnasieskolan inom GR läsåret 2008/2009. Såväl kommunala som fristående anordnare har inkluderats.
Utbildningar som bedrivs på uppdrag av Göteborgsregionen via Naturbruksavtalet har inte tagits med på grund av att statistik på slutintagningsnivå inte förs på GR.
Utbildningar av riksrekryterande karaktär eller utbildningar där elever inom GR är
förstahandssökande på grund av att utbildningen saknas inom GR eller andrahandssökande enligt frisöket har heller inte tagits med. Intagning sker då inte via Gymnasieintagningen. Det individuella programmet har inte inkluderats, eftersom det inte ingår i GR:s
samverkansavtal för 2007/2011.
Kartan redovisar relationen mellan anordnande kommun eller fristående huvudman och avlämnande kommun. Kommunernas namn anges. Kommuner utanför GR som lämnar elever till GR har betecknats som Övriga.
Mätnivån är på programnivå eller inriktningsnivå. Även Specialutformade program ingår. Programmens beteckningar enligt Skolverket och gymnasieintagningssystemet har använts. T ex BP = Byggprogrammet och ESDN Estetiska programmet inriktning Dans
Endast program som tar emot fler än fyra elever från annan kommun har tagits med.
Statistiskt underlag
Om en kommun lämnar fler än 4 elever till en annan huvudman, skrivs kommunens namn in under programmets beteckning.
Om en kommun lämnar fler än 10 elever till en annan huvudman har kommunens namn också markerats med fet stil.
Ingen hänsyn har tagits till storleksförhållanden mellan kommunerna. Alltså har 10 elever som lämnar Tjörn samma dignitet som 10 elever som lämnar Göteborg. Alltså finns inget vetenskapligt korrekt perspektiv i undersökningen.
Generella tendenser
Det överskuggande förhållandet mellan regionens kommuner är närhetsprincipen. Elever rör sig helst inom de s.k. noderna.
Norra noden: Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale, Lilla Edet Östra noden: Alingsås, Lerum, Partille, Härryda
Södra noden: Mölndal, Kungsbacka och även Härryda Västra noden: Göteborg och Öckerö
Starkt samband finns enligt följande (fler än 10 elever rör sig) Norra noden:
Ale – Lilla Edet skickar till SP Kungälv – Göteborg skickar till FP
Stenungsund – Tjörn skickar till BP, SP, NV och TE Stenungsund – Övriga utanför GR skickar till HP Tjörn – Övriga utanför GR skickar till SMENT Tjörn – Göteborg skickar (9 elever) till SMHRT
Lilla Edet har endast enstaka egna platser inom Lärlingsutbildningen Östra noden:
Alingsås – Inget starkt beroende Lerum – Partille skickar till SP
Partille - Göteborg och Härryda till BP Partille – Göteborg till NVMU
Härryda – Göteborg till ESKD
Härryda – Göteborg, Mölndal och Partille till SP Härryda – Göteborg, Mölndal och Partille till NV Södra noden:
Mölndal – Göteborg till BF, SMOM och OP
Kungsbacka – Mölndal till EC, FP, HR, NV, OP, SPMEFO, TE Västra noden:
Göteborg – Ale till BP Göteborg – Samtliga till HR
Göteborg – Övriga kommuner utanför GR till IB Göteborg – Mölndal och Partille till NV
Göteborg – Lerum till SMESS Göteborg – Samtliga till SP
Göteborg – Övriga kommuner utanför GR till SMSPKI Öckerö – Göteborg till SMSPÖ
För fristående anordnare ser situationen kring starkt beroende ut enligt nedan: Aniaragymnasiet – Göteborg skickar till HP
Aspero Idrottsgymnasium – Göteborg, Partille och Övriga till SMAIG Cybergymnasiet – Göteborg till ECEL, SMEM, SMFM
Cybergymnasiet – Övriga till SMFM
Donnergymnasiet – Göteborg till ESMK, ESMOM, NV, SP, SPSPKI Drottnings Blankas gymnasieskola – Övriga till HVHVS
Drottning Blankas gymnasieskola – Göteborg och Kungsbacka till HVFRI Drottning Blankas gymnasieskola – Kungsbacka till ESESM
Framtidsgymnasiet – Göteborg till EC, SMNV, TE
GTI:s gymnasieskola – Göteborg till NV, SMDTG, SMMDG, SP Göteborgs Högre samskola – Göteborg till NV, SP, SPEI
Göteborgs Högre samskola – Kungsbacka till SP
Göteborgs Praktiska gymnasium – Göteborg till SMBMGP
Göteborgsregionens Tekniska gymnasium – Göteborg till SMGTGHI Göteborgsregionens Tekniska gymnasium – Göteborg till SMGTGOI Hästgymnasiet – Göteborg till NPHH
Ingrid Segerstedts gymnasium – Göteborg och Härryda till SP
International IT College of Sweden – Göteborg till SMECIC, SMMPIC, SMSPIC IT-gymnasiet – Göteborg till SMIMM och SMITG
Jensen gymnasium - Göteborg till HPFOF, NVNV, SPSP, SPEI Jensen gymnasium – Göteborg till SPEI
KITAS ekonomi – Göteborg till SMHP och SPEI KITAS Frisörgymnasium – Göteborg till FRIS KITAS gymnasium – Göteborg till NV, SP KITAS Natur – Göteborg till NV, TE
Kunskapsgymnasiet – Göteborg till MP, NV, SP Kunskapsgymnasiet – Partille till SP
LM Engström gymnasium – Göteborg till NV, SP LM Engström gymnasium – Kungsbacka till SP
Ljud- och bildskolan – Kungsbacka till SMESTMUPR, SMMPDIME, SMMPL Mikael Elias teoretiska gymnasium – Göteborg till NV, SP
MOVE-IT gymnasiet Långedrag – Göteborg till HPHOSOE, HPHPT, LFTOCLII NTI-gymnasiet IT DATA - Göteborg till ECDT
NTI-gymnasiet MEDIA – Göteborg till MPME
Plusgymnasiet – Göteborg till BPBYL, ESMUPR, HPBUL Portalens gymnasium – Göteborg till SMDPP, SMITP
Sigrid Rudebecks gymnasium – Göteborg, Kungsbacka och Mölndal till NV Sigrid Rudebecks gymnasium – Göteborg till SP
Vittra Vasastan – Göteborg och Kungsbacka till SP
Utbildningsutbudet
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GR:s politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för.
Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål,
långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. För att åstadkomma detta har Utbildningsgruppen möjlighet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala ochregionala
utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov.
Det utbildningsutbud som föreslås ingå i GR:s samverkansavtal ska genomgå en granskning enligt en särskild checklista innan den tas med i utbudet.
I denna checklista säkerställs t ex behovet av utbildningen i regionen utifrån det regionala arbetsmarknadsläget och med ett tydligt tillväxtperspektiv.
Anordnande kommun ansvarar för att denna kvalitetssäkring sker. Oftast sker samverkan i lokala samråd med arbetslivet.
Fristående gymnasieskolor söker tillstånd för sitt utbildningsutbud via Skolverket.
Arbetsmarknadsinitiativ kring utbildningssystemet
Nationella och regionala initiativ har under senare år tagits för att möta arbetsmarknadens behov på ett tydligare sätt även via gymnasieskolans utbud. Exempel på sådana initiativ är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. I båda fallen är det arbetslivet som initierat denna samverkansprocess.
GR är sedan 2008 certifierad Teknikcollegeregion, vilket innebär att Industrikommittén har granskat och godkänt regionens vision om kvalitetssäkring av det regionala
utbildningsutbudet inom gymnasieskola, vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning. Samverkan sker också med kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning. Inom kort kommer GR också att vara certifierad region inom Vård- och omsorgscollege. Certifierande part är i det fallet Nationella rådet med SKL och Kommunal som stora huvudintressenter men även de fristående anordnarna. Initiativ har också tagits kring ett Servicecollege med inriktning mot utbildningar i servicesektorn i vid mening. Inom Collegemodellen sker samarbetet med såväl kommunala som fristående huvudmän. Kvalitetssäkringen är i centrum. Regional överblick skapas.
Sedan tidigare finns regionala kontakter med Byggsektorns arbetsmarknadsparter kring gymnasieskolans dimensionering av Byggprogrammet. För försöksverksamhet med lärlingsutbildning har ett regionalt lärlingsråd anordnas.
Inför en kommande gymnasiereform kan ett starkare inflytande från arbetsmarknadens parter förutses. Skolverket föreslås inrätta nationella programråd och GR står då starkt rustat för en dialog mellan regionala programråd och de nationella. Collegemodellen fungerar i stort sett som ett regionalt programråd är tänkt.
