APRIL 1999
APRIL 1999
APRIL 1999
APRIL 1999
APRIL 1999
INFORMA INFORMA INFORMA INFORMAINFORMATION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LUFTION FRÅN DET REGIONALA LUFUF TVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMAUFUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN D
U
nder 1998 har förbättringen avluftkvalitén fortsatt. Lång-tidstrenden visar att luftvårds-arbetet har gett resultat, även om minskningstakten har avtagit under 90-talet (diagram 1). Att det fortfarande finns problem kan ses i diagram 2. I tak-höjd klarar man miljökvalitetsnormen (faktaruta 1) för årsmedelvärdet för
kvä-vedioxid, men inte i det hårdbelastade gaturummet vid Gårda. För timmedel-värdet gäller detsamma (diagram 3 samt faktaruta 2 för en förklaring av 98-percentilen). Kvävedioxidhalterna visar dock i allmänhet en nedåtgående trend och en utredning pågår för att se vilka framtida halter vi kan förvänta oss.
Ett ämne, där man märkt en ökning,
är marknära ozon (diagram 4). Det marknära ozonet beror huvudsakligen på att förorenade luftmassor från konti-nenten, som innehåller mycket ozon, når Sverige. Problemet är störst under våren (diagram 5), nära kusten och i
Långtidstrenden
visar att
luft-kvalitén
förbättrats
under 1998 !
forts.
Diagram 1
Luften har blivit renare sedan 70-talet. Förbätt-ringen går dock långsammare nu än förut. Mätningarna genomförs på Femmanhusets tak i centrala Göteborg.
Vad låg i
luften
under 1998?
Vad låg i
luften
under 1998?
Faktaruta 1
Miljökvalitetsnormer
I miljöbalken införs möjligheten att fast-ställa miljökvalitetsnormer som ett sätt att implementera EUs förordningar på luftmiljö-området i svensk lagstiftning.
Miljökvalitetsnormer har hittills införts för svaveldioxid, bly och kvävedioxid. För Sverige är kvävedioxid det intressantaste ämnet. Normerna för svaveldioxid och bly anses lätta att klara. Nya miljökvalitets-normer har föreslagits för bensen och kolmonoxid. Mera information finns i Det ligger i luften juni 98 och detta nummer.
höglänt terräng utan vegetation. Detta beror på att luftmassorna oftast når oss västerifrån, samt att ozonet – som är en mycket reaktiv gas – reagerar med växt-ligheten. Detta sänker ozonhalterna, men ger samtidigt upphov till skador på växterna.
Bensenhalten över takhöjd minskar stadigt (diagram 6), beroende på bättre fordon och bränsle. I gatunivån uppmäts dock höga halter. Det kan bli problem med att uppfylla den av
Naturvårdsver-ket föreslagna miljökvalitetsnormen för bensen i gaturum. Idag överskrids den föreslagna miljökvalitetsnormen med god marginal i det hårdbelastade områ-det vid Sprängkullsgatan. Halterna för-väntas dock minska avsevärt beroende på sänkningen av den högsta tillåtna bensenhalten i bensin. Enligt beräk-ningar gjorda av Institutet för Vatten
och Luftvårdsforskning är det möjligt att klara normen till år 2010.
Variationen under året
Diagram 5 visar hur luftföroreningshal-terna varierar under året. De flesta äm-nen varierar på samma sätt som kväve-dioxid, med de högsta halterna under vintern. Det marknära ozonet är ett
un-Faktaruta 2 – 98-percentil
98-percentilen är ett begrepp som används inom statistiken. Om 98-percentilen av en viss förorening är 50, så betyder det att föroreningshalten är lägre än 50 under 98 procent av tiden. Endast två procent av tiden är föroreningshalten högre än 50.
Diagram 4
Ozonhalterna har stigit under 90-talet. Mätresultaten kommer från takstationerna Femmanhuset, Järntorget och Mölndal. Halterna i gaturummet ligger i allmänhet lägre. De högsta halterna uppmäts vid kusten under vår och försommar.
Diagram 3
Timvärden för kvävedioxidhalter (98-percentil, se faktaruta 2). Samma mätstationer som i diagram 2. Miljökvalitetsnormen för timvärdet (90 µg/m3 som
98-percentil) klaras inte i gatunivå. Trendlinjen visar dock på en långsam förbättring under 90-talet.
Diagram 2
Årsmedelvärden för kvävedioxidhalter. Takhöjds-värden är medelTakhöjds-värden för takstationerna Femman-huset, Järntorget och Mölndal. Gatunivåvärden kommer från mätstationen Gårda invid E6. I takhöjd klaras miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet, (40 µg/m3). I gatunivå förekommer dock för höga halter.
Trendlinjen visar dock att kvävedioxidhalten går ner, om än långsamt.
Göteborg först med
gasåtervinning för
tankfartyg
Göteborgs hamn kommer att bli
den första allmänna oljehamnen
i världen med gasåtervinning vid
bensinlastning till tankfartyg. Tre
aggregat kommer att monteras i
Skarvikshamnen och tas i bruk
nästa år. Anläggningen kommer
att återvinna 400 ton
bensin-ångor per år.
Hanteringen i Sveriges största olje-hamn förorsakar ett utsläpp till luft på ca 3500 ton kolväten per år. Åter-vinningsaggregaten kommer att ta hand om 400 av dessa. Resten är, enligt Länsstyrelsen i Västra Göta-lands län, läckage från cisterner, led-ningar och ventiler. Fasta röranslut-ningar kommer att leda gaserna från lastande fartyg i Skarvikshamnen till aggregaten, där ångorna tas om hand.
Ekologiska pengar
Investeringen kommer att uppgå till 60 miljoner kronor, varav 15 Mkr ut-görs av ett statligt bidrag för ökad ekologisk hållbarhet. Göteborgs Hamn svarar för investeringen men användarna, framför allt PREEMs och Shells raffinaderier, kommer att få ökade kostnader för sin verksam-het.
Lagstiftning kommer
Anläggningarna för återvinning ska vara klara 1 januari 2001. Tidpunk-ten är satt med utgångspunkt från att man då kommer att ha lagstif-tat om krav på fartyg som skall las-ta bensin.
– Attityden från redarna är positiv och beredskapen är god. Vi har ge-nomgående hög klass på de tank-fartyg som anlöper Göteborg och många är redan återvinningsanpas-sade, säger Tom Westman vid Gö-teborgs hamn. n
dantag. Här får man de högsta halterna under våren och första delen av somma-ren, beroende på att marknära ozon upp-står genom kemiska reaktioner i atmos-fären som är beroende på bl a tempera-tur och solljus (samt förekomsten av kväveoxider och olika kolväten).
Miljödatabas for tunga fordon
TRB Miljö AB som ägs av 12 större transportföretag i landet, däribland GLC (Göteborgs lastbilcentral), har i egen regi utvecklat en ny databas för mät-ning av miljöpåverkan från tunga fordon.
Företagens fordonsparker kartläggs och registreras vad gäller motorer, smörjmedel, däck, drivmedel m m. Avsikten ar att kunna ge kunder och ägarföretag en god service av mätbara miljöfaktorer, något som kommer att krävas allteftersom miljöledningssystem införs.
Databasen kan dessutom användas for information, utbildning, marknads-föring och beräkning av miljöpåverkande utsläpp från tung trafik, både vad gäller enskilda utsläpp och för att påvisa effekter av ändrade logistiska transportupplägg. n
Diagram 6
Bensenhalter i takhöjd har gått ner under 90-talet. I gatunivå är det för tidigt att avläsa någon trend. Resultaten i takhöjd är baserade på mätningar vid Kungsportsplatsen i Göteborg och centrala Kungälv under vinterhalvåret. Resultaten i gatunivå baseras på vintermätningar vid Sprängkullsgatan. Den föreslagna miljökvalitetsnormen på 2,5 µg/m3
klaras i takhöjd men överskrids på gatunivå.
Diagram 5 (ovan)
Halterna av de flesta luftföroreningarna varierar på samma sätt som kvävedioxid, högsta halterna på vintern (särskild vid inversion) och lägre halter under sommaren. Marknära ozon beter sig tvärtom: högsta halterna på våren och sommaren, lägre halter på vintern.
De högsta luftföroreningshalterna under året noterades 8 december vid 14-tiden, då halten av ett flertal luftförore-ningar låg 5–8 gånger över årsmedelvär-det. Orsaken var en mycket kraftig in-version i samband med kallt väder och samtidigt nästan helt vindstilla. n
P roduktion: Informationsgruppen GR. F oto: L eif Axenhamn. T ryck: InformT ryck et AB. Göteborgsregionens kommunalförbund
Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg
Tel 031-335 50 35 • Fax 031-335 51 17 • E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ
Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser No
Rapporter publicerade
under 1998
112. Ozonmätningar i Göteborgsregionen,
sommaren 1997
Karin Sjöberg m fl, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning 98-01-23
113. Luftkvalitet i Göteborgsregionen,
utvärdering av kommunvisa mät-ningar och simuleringar 1994–1997
– Jonny Andersson, Göteborgs miljöförvaltning, 98-05-26 114. Översyn av
luftövervaknings-metodiken inom Göteborgsregionens Luftvårdsprogram, del 1 – Mats
Lindkvist m fl, GF Konsult AB, maj 1998
115. VOC-mätningar i urban bakgrund
och gaturum i Göteborgsregionen, vinterhalvåren 1996/97 och 1997/98
– Karin Persson m fl, IVL, 98-08-27
116. Översyn av
luftövervaknings-metodiken inom Göteborgsregionens Luftvårdsprogram, del 2 – Karin
Sjöberg m.fl. IVL, Magnus Nilsson, miljöjournalist, 98-08-27
117. Mätning av luftföroreningar i Lilla
Edets kommun, 11 mars–24 april 1997
Jonny Andersson, Göteborgs miljöförvaltning, 98-10-15
Luftövervakningsprogram
för 1999
Ett luftövervakningsprogram för perio-den 1999–2005 har antagits av Led-ningsgruppen. Programmet innebär att övervakningen främst skall inrikta sig på att kartlägga var miljökvalitetsnor-merna överskrids i regionen, samt att övervaka utvecklingen i redan kända problemområden. Det råder osäkerhet om vilka ytterligare krav som kommer att ställas på övervakningen av miljö-kvalitetsnormerna i framtiden. Luft-vårdsprogrammet kommer därför att av-vakta utvecklingen på området innan nya investeringar i mätutrustning kom-mer att göras. Avsikten är dock att i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg, utvidga den s k Airviro-mo-dellen för simulering av luftförorening-ar så att den kan täcka hela regionen. Modellen används, förutom i Göteborg, även i Stockholmsregionen, Malmö, Norrköping m fl platser. Genom att kunna kombinera beräkningar och mät-ningar av luftföroremät-ningar kan antalet nödvändiga mätningar minskas, fram-förallt i områden med lägre luftförore-ningshalter. n
Remiss
miljökvalitetsnormer
Göteborgsregionens kommunalförbund har nu fått förslaget till nya miljökvali-tetsnormer för luft på remiss från miljö-departementet. I förslaget föreslås – som väntat – en miljökvalitetsnorm för bensen på 2,5 µg/m3 som
årsmedelvär-de. Normen skall gälla från år 2010. Från år 2000 gäller dock normen + to-leransmarginalen. Toleransmarginalen är 100% för år 2000 och minskar lineärt till noll år 2010. Normen + tolerans-marginal blir då 5 µg/m3 för år 2000 (se
figur nedan). I dagsläget finns det ett antal platser i Göteborgsregionen som ligger över 5 µg/m3. Om förslaget går
ige-nom så måste åtgärdsplaner upprättas för hur man kan nå miljökvalitetsnor-men på dessa platser.
Även för kolmonoxid föreslås en miljö-kvalitetsnorm. Normen är ett glidande åttatimmarsmedelvärde på 6 mg/m3.
Detta värde skall uppnås 2005, tolerans-marginalen år 2000 ligger på 50%. n
Kommunerna i Göteborgsregionen, samt följande företag:
AB Tefco, Arla Färskvaror, Aspen Petroleum AB, GLAB, Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Göteborgs Lastbilcentral (GLC), ICA-Handlarna i Väst AB, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi AB, Nynäs AB, Preem Raffinaderier AB, Renova AB, Schaktcentralen Ek För, Schenker-BTL AB, Shell Raffinaderi AB, Stena Line,
Taxi Göteborg, Volvo Lastvagnar AB, Volvo Personvagnar AB
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
www.gbgreg.kommunalforbund.se/regplan/luft
I det blå området överskrids MKN plus toleransmarginal. I det ljusare blå området enbart MKN. Efter år 2010 är toleransmarginalen noll.
