Värdegrund i barnböcker

Värdegrund i barnböcker

En kvalitativ textanalys

Values in children’s book

A qualitative text analysis

Ida Österlie

Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp. Handledarens namn: Katarina Ribaeus Examinatorns namn: Tomas Saar Datum: 2021-02-15

© 2021 – Ida Österlie Värdegrund i barnböcker [Values in children´s book]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Ida Österlie, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Abstract

This study is about content of children’s books. The purpose of this study was to clarify different aspects of values in children’s books in preschools. The focus was gender equality with primary focus on stereotypical gender roles. The selection was made from children’s books that were lent out through the children’s book bus (a portable library, on a bus). Chosen method for this study was qualitative text analysis. Both a controlled analysis and a more open anal-ysis was made to make the result visible. During the more open analanal-ysis other value-connected words appeared and these words was community and respect. According to previous research also value-connected words like empathy and care was found and together with the words community and respect these words were valuable for this study. The result showed different kind of ways to make values visible. For example community was also showed as friendship and empathy could be about inclusion. The discussion addresses the im-portance of books in preschool, but the work with value and democracy through children’s books it’s not the only solution to convey good values. The studies knowledge contribution on the subject can develop preschool teachers understanding the importance of children’s book content.

Sammanfattning

Det här är en studie som handlar om barnböckers innehåll. Syftet med studien var att synliggöra olika värdegrundsaspekter som finns i barnböcker i försko-lan. Fokus var jämställdhet med ett särskilt fokus på stereotypa könsmönster. Ett urval av barnböcker som lånas ut via barnboksbussen låg till grund för stu-dien och det var metoden kvalitativ textanalys som tillämpades. Både en styrd analys och en mer öppen analys gjordes för att få fram resultatet. Vid den mer öppna analysen framträdde värdegrundskopplade ord som gemenskap och re-spekt. Tidigare forskning visade att andra värdegrundskopplad ord som om-sorg och empati var viktiga och tillsammans med orden gemenskap och respekt var dessa ord värdefulla för den här studien. Resultatet visade olika sätt att synliggöra värdegrund, till exempel att gemenskap kunde ses som vänskap och empati kunde handla om inkludering. I diskussionsdelen lyfts vikten av böck-ers inflytande i förskolan fram men arbetet med värdegrund och demokrati ut-förs inte bara med hjälp av böcker. Studiens kunskapsbidrag inom ämnet kan utveckla pedagogers förståelse för vikten av barnböckers innehåll.

Innehållsförteckning

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8

2.1 INSAMLING AV TIDIGARE FORSKNING ... 8

2.2 MÄN I FOKUS ... 8

2.3 KVINNOR SOM UNDERORDNADE OCH STÖTTANDE ... 9

2.4 VÄRDEGRUNDSASPEKTER ... 10

2.5 SAMMANFATTNING ... 11

3 TEORI OCH METODANSATS ... 12

3.1 KVALITATIV TEXTANALYS ... 12

3.2 GENUS ... 13

3.3 EN STYRD OCH EN MER ÖPPEN ANALYS ... 13

4 METOD OCH URVAL ... 15

4.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DATAINSAMLING ... 15

4.2 DATABEARBETNING ... 16

4.3 ANALYSMETOD ... 17

4.3.1 Styrd analys ... 17

4.3.2 Mer öppen analys ... 17

4.4 TILLFÖRLITLIGHET ... 18

4.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18

5 RESULTAT ... 19

5.1 JÄMSTÄLLDHET – STEREOTYPA KÖNSROLLER ... 19

5.1.1 Bekräftar stereotypa könsmönster ... 19

5.1.2 Bryter stereotypa könsmönster ... 20

5.2 GEMENSKAP ... 22 5.3 EMPATI ... 23 5.4 OMSORG ... 23 5.5 RESPEKT ... 24 5.6 RESULTATSAMMANSTÄLLNING ... 25 6 DISKUSSION ... 26 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 26 6.1.1 Stereotypa könsmönster ... 28

6.1.2 Andra värdegrundsaspekter ... 29

6.2 METODDISKUSSION ... 31

6.3 SLUTSATSER ... 32

REFERENSER ... 35

1

1 INLEDNING

Barn är en viktig del av samhället och de berörs till lika stora delar som vuxna av rådande stereotypa könsmönster. Barn, likt vuxna, ser också de ojämställda reklambilderna i stan, uppdelningen pojk- och flickavdelning i leksaks- och klädaffärer och kanske till och med den ojämställda familjen i hemmet. Det kan vara svårt att upptäcka och förhålla sig kritisk till rådande normer och vär-deringar i samhället. Texter, till exempel innehållet i böcker, påverkar och bi-drar till hur människor tänker sig att samhället är och borde vara (Ahrne m.fl., 2015). Därför är det viktigt att tidigt, redan i förskoleålder, uppmuntra och stödja barnen att på olika sätt våga bryta och utmana rådande syn på stereotypa könsmönster. Av Sveriges alla barn i åldern 1-5 år går ca 85 % i förskolan (Skolverket, 2020a), vilket betyder att de flesta barn går där. Eftersom ”utbild-ningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett väx-ande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig” (Skolver-ket, 2018, s. 5), är det viktigt att barnen får tillgång till en förskola som håller hög kvalité. Till exempel komma i kontakt med böcker som förmedlar en god värdegrund. För många barn kan första mötet med böcker vara i förskolan och därför är det viktigt med böcker som speglar läroplanens värdegrund. Eftersom barn kan läsa och leva sig in i böcker (Pihlgren, 2019), alltså jämföra sig eller identifiera sig med karaktärerna i böckerna, är det viktigt att utbudet av barn-böcker är varierat så att barn tidigt kan inspireras av olika möjligheter. Jag har under hela min förskollärarutbildning haft ett extra intresse för demo-krati och värdegrundsfrågor. Det har varit givande för mig att delta i föreläs-ningar och diskussioner som rör ämnet och jag har aktivt sökt mer kunskap inom detta område, bland annat genom att delta i en studie. Det är inte bara under utbildningen som jag har sökt extra om värdegrund utan även privat. På den sociala plattformen Instagram följer jag bland annat opinionsbildaren Amanda Ålenius (2020) som analyserar och problematiserar hur kvinnor och män porträtteras i bland annat reklam och media. I Ålenius analyser framkom-mer att förlegade könsstereotyper fortfarande råder, redan från tidig ålder. Det blev därför självklart att fördjupa mig inom ämnesområdet när det var dags för det självständiga arbetet.

Av egen erfarenhet vet jag hur värdefulla olika läsestunder varit för mig som barn. Jag har starka minnen från boken Pricken (Rey, 1980), som handlade om kaninen Pricken som blev illa behandlad av sin familj för att han hade prickar

2

medan resten av familjen var vita. Det var viktigt för mig att få den uppläst gång på gång, trots att jag grät. Jag kunde leva mig in i Prickens värld som utstött och det gav mig insikt i att alla inte har det bra men att det går att göra något åt det. Liknande lässtunder som jag hade som liten, önskar jag att alla barn får uppleva. Den här insikten vill jag ta med mig i rollen som förskollärare så att barn i förskolan får möta olika typer av böcker.

1.1 Bakgrund

Följande avsnitt tar upp bakgrunden till studien som handlar om värdegrund och barnböcker i förskolan.

Hela förskolans utbildning vilar på demokratisk grund och ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demo-kratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skolverket, 2018, s. 5). Vidare skriver Skolverket (2018) att förskolan aktivt ska motverka kränk-ningar och diskrimineringar och bland annat främja aktning för ”alla männi-skors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor” (s. 5). 20 januari 1989 var en historisk dag för världens alla barn. FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rät-tigheter (Regeringskansliet, 2020-01-01), som också kan benämnas som barn-konventionen. Centralt för barnkonventionen är att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn. Det innebär att barns rättigheter tillgodoses, till exempel rätten till utbildning, rätten att skyddas mot våld och bli lyssnade på för att skapa en god uppväxt och ett bättre samhälle. Det skulle dröja cirka 30 år innan barnkonventionen blev svensk lag, 1 januari 2020. Det innebär att vid rättsliga mål och ärenden som rör barn så ska barnkonventionen följas. Barnets rättigheter ska alltid beaktas för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet (ibid). Vidare innebär det även att resurser ska läggas på att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Detta med motiveringen till att ökad kompetens för-utsätter en bättre genomslagskraft av barnkonventionen (UNICEF, 2020). En viktig del av värdegrund, som kommer lyftas fram i den här studien, är jämställdhet. Jämställdhet fanns inte med i den första reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) utan det var först i år 2010s revidering av läro-planen som begreppet togs upp. Där stod att jämställdhet ska råda mellan kö-nen och det ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Det stod även att ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller”

(Skolver-3

ket, 2010, s. 5). I den senaste läroplanen (Skolverket, 2018) är jämställdhets-begreppet mer utvecklat. Nu ska utbildningen även ”inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet” (s. 19), ”medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet” (s. 13) och ”aktivt inkludera ett jämställdhetsperspek-tiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspekjämställdhetsperspek-tiv och val oavsett könstillhörighet” (s. 12). Jämställdhet i det svenska samhället har ut-vecklats under lång tid. 1921 fick Sverige allmän rösträtt vilket innebar att både kvinnor och män fick rösta. 1979 antogs Sveriges första jämställdhetslag som innebar att kvinnor och män hade samma villkor i svenskt samhällsliv. Sedan följer en rad viktiga årtal som har utvecklat Sverige till ett mer jämställt sam-hälle, vilket är ett arbete som fortfarande pågår (Jämställdhetsmyndigheten, 2020; Nationalencyklopedin, 2020b). Sveriges framsteg inom jämställhetsfrå-gor är inte viktiga bara för samhället i sig utan även för förskolan. Samhällets jämställdhetssyn avspeglas ofta i samhällets institutioner, till exempel försko-lan (SOU 2006:75). Därför är det viktigt med ett förhållningssätt hos personal i förskolan som ”påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder” (Skolverket, 2018, s. 6).

En värdegrundsaspekt kan vara barns rätt till litteratur, vilket står i förskolans läroplan ”barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Skolverket, 2018, s. 8). Att kombinera litteratur och värde-grund kan vara ett sätt att uppnå läroplanens strävansmål. Högläsning är ett arbetssätt som inte bara har goda effekter på språkutveckling hos barnen utan kan även utveckla:

barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berät-tande och förmåga att uttrycka sina tankar, intresse för bild och text och de-ras förmåga att förstå sin omvärld. Det finns också ett stort värde i att barnen får uppleva stunden och berättelsen tillsammans med sina kompisar och de vuxna. (Skolverket, 2020b, s. 1)

Barn lär sig även saker om livet och andra människor och kan utveckla en känsla för vad som är viktigt. Upplevelser i den verkliga världen kan återfinnas i böckerna som läses i förskolan (Pihlgren, 2019). Pihlgren poängterar vikten av att välja barnböcker som inspirerar barnen till nya lekar och samtalsämnen framför böcker där tanken är att barnen ska lära sig något. Ofta faller valet på barnböcker som ska passa barnets ålder, utveckling eller ett temaarbete. Istället bör barnböcker som utmanar barnens tankar och känslor väljas.

4

Barnens rätt till barnböcker kan man säga började år 1899. Då grundades Barn-biblioteket Saga som var en slags bokklubb för barn (Kåreland, 2010). Det var Svensk Läraretidnings Förlags AB och Sveriges Allmänna Folkskollärarför-ening med pionjärerna Emil Hammarlund och Fridtjuv Berg som stod bakom satsningen. Anledningen var att alla barn skulle få tillgång till god litteratur, oavsett bakgrund. Ambitionen var att läsningen skulle vara underhållande och skulle väcka både läslust och bidra med kunskap. Böckerna skulle vara av hög kvalité och endast de bästa författarna och illustratörerna fick ge ut sina texter vid Barnbiblioteket Saga. Biblioteket fick stor genomslagskraft med sina 256 utgivna titlar och ses som en av de viktigaste satsningarna inom den svenska barnlitteraturens historia. Barnbiblioteket Saga var verksamt fram till 1954 (Kåreland, 2010; Nationalencyklopedin, 2020a).

Några som verkar för barns rätt till litteratur är Svenska Barnboksakademin, som instiftades den 26 maj 1989 (Svenska Barnboksakademin, 2020c). Svenska Barnboksakademins syfte är att främja god litteratur för barn och unga och verka opinionsbildande.De håller bland annat i seminarier för biblioteka-rier och lärare och delar varje år ut ett pris som heter Eldsjälpriset. Priset går till en person eller grupp som bidragit till ökad kunskap om bra litteratur för barn och ungdomar eller ökat medvetenhet kring språkets betydelse för barn och ungdomar.I Svenska barnboksakademin sitter 18 barnboksförfattare och barnboksillustratörer och de har listat 17 skäl (bilaga 2) till barnboken som består av argument för barnlitteratur då många efterfrågat pedagogiska argu-ment för läsning. Dessa 17 skäl tillkom för att presenteras för skolledare och politiker och har sedan spritt sig både nationellt och internationellt (Svenska Barnboksakademin, 2020a, 2020b, 2020c). Några av skälen Svenska Barn-doksakademin (2020a) har listat är:

1. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

2. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt med-vetande och vår värld.

3. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

4. Boken får oss att fundera över vad som är rätt och fel, gott eller ont.

5. Boken hjälper oss att förstå att vi är både lika och olika. 6. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

På Skolverkets hemsida (2020c) finns det beskrivet hur arbetet med värde-grund i förskolan kan gå till. Bland annat står det att barnen ska ha rätt att

5

påverka sin utbildning, till exempel genom barnråd där barnens frågor och fun-deringar som rör förskolan tas upp. Vidare står det att arbete med likabehand-ling ska ske fortlöpande där alla barn får samma rättigheter. Till sist ges det tips på kompetensutvecklingsmaterial, både för barn och personal i förskolan. Till exempel är det länkat till en sida där korta filmer om barns rättigheter för-klaras på ett förståeligt sätt för barn.

1.2 Begreppsdefinition

Följande avsnitt innehåller förklaringar av begrepp som är relevanta för den här studien.

Värdegrund

Värdegrund kan förklaras som ett samlingsbegrepp som rör olika frågor om moral, etik, normer, relationer, demokrati och livsåskådning (Nationalencyk-lopedin, 2020d). Det handlar om relationer mellan människor, människosyn och arbetsklimat som berör såväl barn som vuxna (SOU 2006:75). På sam-hällsnivå betyder det att Sverige är ett demokratiskt land:

Det svenska samhället bygger på ett demokratiskt styrelseskick och respekt för de mänskliga rättigheterna, där respekten för alla människors lika värde och för enskilda människors frihet och värdighet står i centrum. Detta fram-går av regeringsformen och internationella konventionen som Sverige har anslutit till. Samhällets värdegrund i betydelsen demokratin och de mänsk-liga rättigheterna behöver därför inte slås fast; den gäller redan, och den vilar till stora delar på universella regler. (Regeringen, 2010, s. 1)

Värdegrund i förskolan innefattar människolivets okränkbarhet, individens fri-het och integritet, alla människors lika värde, jämställdfri-het och solidaritet mel-lan människor (Skolverket, 2018).

Jämställdhet

”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet” (Nationalencyklopedin, 2020b, st. 1). Det betyder bland annat att en jämn fördelning mellan könen råder gällande makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt obero-ende, arbete, utbildning, möjligheter till utveckling av personliga ambitioner samt delat ansvar för hem och barn (ibid). Jämställdhet är ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling innan år 2030 då jämställdhet förutsätter en håll-bar och fredlig utveckling. Ett liv utan våld och diskriminering är en

grundläg-6

gande mänsklig rättighet och är väsentligt för full utveckling av såväl männi-skor som samhällen. Det finns idag inget land i världen som är helt jämställt, varken ekonomiskt, politiskt eller socialt (UNDP, 2020). Sverige toppar lis-torna över världens mest jämställda länder och gör framsteg hela tiden men landet är fortfarande inte helt jämställt. Det är fortfarande kvinnor som utför mest obetalt arbete som hushållsarbete och omvårdnad av barn, i större ut-sträckning arbetar deltid och kvinnor som är underrepresenterade vid styrelse-poster i börsnoterade bolag (Nationalencyklopedin, 2020b). Regeringskansliet (2016) har satt upp sex jämställdhetspolitiska delmål för att uppfylla de globala målen, bland annat jämställdhet inom ekonomi, hälsa och utbildning. Inom jämställdhet finns tre grundläggande områden. För det första arbetsmarknaden, utbildning och försörjning, för det andra familj och föräldraskap och för det tredje makt och inflytande. Ett jämställt samhälle förutsätter att mödrar och fäder har delat ansvar för omsorg av gemensamma barn och även delar på hem- och familjerelaterade sysslor (Nationalencyklopedin, 2020b). Den här studien kommer fokusera på det första området, nämligen utbildning, och vad som då gäller för förskolan.

Barnböcker

Barnlitteratur är texter som skrivits, bearbetats eller utgivits för barn och som består av berättelser för barn och om barn (Andersson & Druker, 2008). Dock är en bok som handlar om barn inte per automatik barnlitteratur. Vanligtvis är det hur boken marknadsförs och lanseras av förlagen som avgör om en bok är avsedd för barn eller inte (Kåreland, 2013). I bilderboken samverkar både den verbala och visuella texten och ”skapar en upplevelse av berättelsen som är något mer än den vilken enbart bilderna eller texten var för sig förmedlar” (Kåreland, 2013, s. 69). Bilderböcker framförs ofta muntligt, till exempel hög-läsning, men det är inte en förutsättning för att förstå sig på boken (Nikolajeva, 2000). Även om text och bild kompletterar varandra för att göra berättelsen begriplig så är ändå bilderna i böckerna tilltalande för barnen och kan locka till intresse för läsning (Kåreland, 2013). Det finns olika definitioner av böcker avsedda för barn, bland annat barnlitteratur och bilderböcker. I den här studien kommer barnböcker att användas som ett samlingsbegrepp för olika typer av barnlitteratur.

7

1.3 Syfte

Syftet med den här studien är att belysa hur värdegrundsaspekter framställs i barnböcker med en särskild fördjupning i frågan om jämställdhetsaspekter.

1.4 Frågeställningar

Mina frågeställningar är:

• Hur synliggörs värdegrundsaspekten jämställdhet i barnböcker? • Hur synliggörs olika begrepp kopplade till värdegrund i barnböcker?

8

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt redovisas först hur insamling av tidigare forskning har gått till. Därefter redovisas tidigare forskning om jämställdhet med särskilt fokus på stereotypa könsmönster och sedan följer tidigare forskning om värdegrund. Avsnittet avslutas med en kortare sammanfattning.

2.1 Insamling av tidigare forskning

För att få tag på relevant litteratur och tidigare forskning användes databaserna ERIC, OneSearch, GoogleSchoolar och SwePub. De fanns tillgängliga via uni-versitetsbibliotekets databaskatalog. Sökord som användes var bland annat

ste-reotypa könsmönster, jämställdhet, manligt/kvinnligt, värdegrund och barnlit-teratur, både på svenska och engelska. Tidigare studentarbetens och forsknings

referenslistor gav tips och inspiration till nya artiklar och gav information om vilka studier som förekommer mer frekvent. Vid intressanta artiklar lästes abstract, sammanfattning och nyckelord för att sedan bedöma innehållets rele-vans för just den här studien. Till sist gjordes mer djupgående läsning av artik-larna. Relevanta artiklar kategoriserades och sammanfattades, här under kapi-tel 2, under rubrikerna män i fokus, kvinnor som underordnade och stöttande och värdegrundsaspekter.

2.2 Män i fokus

En bilderboksanalys med särskilt fokus på könsvariationer som representera-des av manliga karaktärer gjorrepresentera-des av forskaren Sciurba (2016). Syftet med stu-dien var att undersöka varför manliga huvudrollskaraktärer med feminina be-teenden uppnår eller inte uppnår gemensam acceptans. Karaktärerna tyckte om att lukta på blommor, leka med dockor eller klä sig i klänningar. Resultatet visade att huvudkaraktärerna visades uppskattning och bekräftelse när de upp-fyllde maskulina förväntningar, även om de feminina beteenden beskrevs i po-sitiv anda. Pojkar som anpassat sig efter kvinnliga normer sågs som underord-nade och svaga. I de bilderboksanalyser där det inte fanns ett uttalat kön på karaktärerna så antogs de vara män. Detta för att det finns en hierarkisk syn på män och kvinnor där mannen är normen och utgör det normala och allmängil-tiga (Hirdman, 1988). Ett resultat av hur män skildras i barnböcker är att de är handlingskraftiga och står i fokus (Filipovićs, 2018; Odenbring, 2014). Det är oftast män som dominerar barnböcker och har en betydande roll för

hand-9

lingen, till exempel så dominerar de dialoger. Samhället idag är mansdomine-rat och det är mannens röst som hörs och är betydelsefull (Filipovićs, 2018; Gomez-Najarro, 2019). Vidare bär män som regel bekväma kläder som är an-passade efter den aktivitet de håller på med. De begränsas inte av trånga kläder utan kan fullfölja sina åtaganden (Filipovićs, 2018). Bilderboksanalyser visade också att där män är pappor så är den rollen mindre betydelsefull för hand-lingen. Papporna visade inga omvårdande egenskaper, inga känslor yttrades och de hade en liten roll jämfört med mammorna (Filipovićs, 2018). Oden-brings (2014) analys av Emma-böckerna, som hade ett uttalat jämställdhetsfo-kus, visade att föräldraledigheten inte delades lika mellan vårdnadshavarna. Pappans roll i böckerna var marginell och framstod endast vid enstaka till-fällen. Maagerø och Lorentzen Østbye (2016) tolkade ett uppslag vid sin barn-boksanalys. En pojke plockade upp en sten som en slags metafor till att även pojkar är fångade i situationer som tynger dem som de vill komma ur. Även om barnboken som låg till grund för analysen handlade om en flicka som bryter sig loss från stereotypa könsmönster menade Maagerø och Lorentzen Østbye att bokens innehåll kunde tilltala även pojkar att bryta sig loss.

2.3 Kvinnor som underordnade och stöttande

Vid Sciurbas (2016) barnboksanalys visade resultatet att det fanns stöttande vuxna i huvudkaraktärernas liv. Dock var den vuxna personen alltid en kvinna som stöttade, var omvårdande och kärleksfull mot huvudrollskaraktären. En roll som vanligen tillskrevs kvinnor, var mammor. I flera barnböcker har mam-man en betydande roll som stöttande och är den primära vårdtagaren av barnen. Hon är den ansvarsfulla och hjälpsamma personen i bokens handling (Filipo-vićs, 2018; Odenbrings, 2014). Den roll som kvinnor ofta tillskrevs handlade om att stötta män. Kvinnor hade istället en mer underordnad roll, till exempel var de ”vinsten” till en friare. Deras valmöjligheter var begränsade, de hade ingen äganderätt av mark, hade sämre karriärmöjligheter och stod i beroende-ställning till män (Gomez-Najarro, 2019). Vidare så bar kvinnor kläder som främst var vackra på bekostnad av komfort (Filipovićs, 2018) vilket även Maagerø och Lorentzen Østbye (2016) uppmärksammade i sin barnboksana-lys. Huvudrollskaraktären, en flicka, i deras barnboksanalys hade till en början i bokens handling en klänning med en styv krage som begränsade hennes rö-relsefrihet. Kvinnliga markörer var till exempel långa ögonfransar, fylliga läp-par, rosetter och klänningar. Kvinnor var också underrepresenterade i barn-böcker (Filipovićs, 2018; Gomez-Najarro, 2019). En barnboksanalys visade en flicka som bröt den stereotypa synen som finns av kvinnor. Studien visade en stark, aktiv och modig flicka som bröt sig loss från den förväntade synen på

10

hur en flicka ska vara. Flickan gjorde val som gynnade henne, inte val för att behaga sin omgivning och hon gick från att vara ett objekt till att bli en med-veten aktör (Maagerø & Lorentzen Østbye, 2016).

2.4 Värdegrundsaspekter

En barnboksanalys visade att några av de vanligaste förekommande värde-grundsaspekter var ömsesidig respekt och vänskap, kärlek och respekt för fa-miljen samt mognad och anpassningsförmåga (Court & Rosental, 2006). Fors-karnas urval var 170 böcker som användes av förskollärare i sin undervisning. Resultatet visade att både innehållet i barnlitteratur och förskollärares förhåll-ningssätt främjar en hälsosam utveckling av barns självkänsla och förbereder barnen till att bli mogna samhällsmedborgare som har förmåga att förstå andra och värna om miljön. Enligt Kelley (2008) så lyftes fyra grundläggande värden i det sociala systemet i Japan fram, vilka var harmoni, empati, lojalitet och tålamod. Dessa aspekter av värdegrund kunde i barnböckerna visas på olika sätt, till exempel en pojke som var ny i en klass blev inbjuden av en klasskam-rat att delta i en fotbollsmatch eller blev bjuden på smörgås som klasskompi-sarna visste att han tyckte om. Klasskompiklasskompi-sarna resonerade att om nya pojken var glad så var alla glada (ibid).

Vid en studie där semistrukturerade intervjuer med elever i femte klass tilläm-pades, efterfrågades deras uppfattning om två böcker de läst (Tomé-Fernán-dezs m.fl., 2019). Forskarnas resultat visade att en kategori bland elevernas svar handlade om värdegrund, med underkategorierna hjälp, vänskap och em-pati. En elev sa att vänskap kan vara att hjälpa en ny klasskompis med det nya språket (invandrare) så att hon lättare kan få nya vänner. Även att lära sig några ord från den nya klasskompisens modersmål och traditioner kan vara ett sätt visa vänskap. Att komma till en klass där man inte kan språket kan göra det svårt att känna gemenskap i gruppen, men om gruppen välkomnar den nya kamraten med ett leende och en önskan att bli vänner så kan det kännas lättare för den nyanlända. En textanalys av nordens läroplaner för förskolan med fo-kus på demokrati, omsorg och kompetens visade att värdegrundsaspekter var högt värderade (Einarsdottirs m.fl., 2015). Resultatet visade att demokrati, om-sorg och kompetens som värdegrund fanns med i alla läroplaner för förskolan. Gemensamt var att barns rättigheter stod i fokus och det var den vuxnes ansvar att skapa omsorgsfulla relationer. Omsorg är förknippat med psykiskt och fy-siskt välmående och förenat med barns grundläggande behov och barn ska få lära sig att utveckla social kompetens och självkänsla. Omsorg enligt Halldén (2016, s. 36) betyder ”noggrannhet, att man utför ett arbete omsorgsfullt, och

11

är ofta förknippat med kärlek och omtänksamhet”. Omsorg kan innefatta fy-siskt arbete, till exempel att mata eller hjälpa till vid påklädning, och känslo-mässiga åtagande som till exempel omtänksamhet och uppmärksamhet. Vidare så kan en omsorgsfull handling kännetecknas av noggrannhet, allvar och akt-samhet (ibid).

2.5 Sammanfattning

Tidigare forskning inom barnboksanalyser visar att män ofta står i fokus och driver handlingen framåt medan kvinnor är underrepresenterade och ofta till-skrivs en stöttande och omsorgsfull roll. Vanligtvis är kvinnor mammor eller fruar medan männen är huvudrollsinnehavare. Pojkar bär kläder som ger dem frihet att röra sig fritt medan flickors kläder ska vara vackra framför bekväma. Flickor har också olika utsmyckningar, som till exempel rosetter i håret, vilket pojkar inte har. I de fem undersökta artiklarna i den här studien så är det bara en studie, där en karaktär bryter det stereotypa könsmönstret. Maagerøs och Lorentzen Østbyes (2016) studie visade en självständig flicka som gick sin egen väg.

Värdegrund är något som tidigare forskning har visat finns i barnböcker. Ord som är kopplade till värdegrund identifierades, bland annat empati, omsorg och vänskap. Elevers uppfattning om värdegrund visade att elever kan sätta ord på hur värdegrund kan tillämpas i praktiken, till exempel inkludera en ny klass-kamrat. Vidare visade forskning att värdegrund är ett viktigt begrepp i nordens alla läroplaner för förskolan. Tidigare forskning i den här studien kan samman-fattas i tre olika områden; män i fokus, stöttande kvinnor och värdegrundsa-spekter.

12

3 TEORI OCH METODANSATS

Följande avsnitt förklarar vilken teori och metodansats som ligger till grund för studien.

3.1 Kvalitativ textanalys

För att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor så har jag valt att göra en kvalitativ textanalys med fokus på innebörden i text och bild. Metoden lämpar sig för undersökning av skriftliga dokument och texter, till exempel böcker. Kvalitativ textanalys har sina rötter i tolkningstraditionen hermeneutik som kort sagt betyder att läsa, förstå och skapa mening från texter (Widén, 2019). Enligt Vikström (2002) avser hermeneutik inte att beskriva en speciell metod utan handlar snarare om vad tolkning och förståelse innebär. Olika förutsätt-ningar gör det möjligt att analysera texter, till exempel språkkunskaper. Han menar att det krävs en medvetenhet om att ”varje tolkning är förankrad i och beroende av uttolkarens livssituation. Tolkningen är alltså kontextuellt färgad, det vill säga beroende av den sociala, historiska och ideologiska miljö uttolka-ren lever i” (s. 21). Med andra ord hade studiens tolkning förmodligen sett annorlunda ut om den hade gjorts av någon annan eller i ett annat land med en annan kultur.

Analyser kan göras utifrån olika riktlinjer och Widén (2019) lyfter fram tre dimensioner av textanalys. Vid den första dimensionen analyseras upphovs-mannens intentioner med en text. I den andra dimensionen analyseras textens form och innehåll med fokus på språket, det litterära och innehållets innebörd. Vid tredje dimensionen synliggörs textens innehåll i förhållande till det om-givna samhället. Studien kommer till större delen utgå från den andra dimens-ionen, alltså språket och bildernas innebörd, ur ett värdegrundsperspektiv. Detta för att få svar på frågeställningarna. Den tredje dimensionen lyfts delvis fram i diskussionen där barnbokens roll i förskolan lyfts fram, men själva ana-lysen kommer inte utgå från den tredje dimensionen då den inte ger svar på den här studiens frågeställningar. Då urvalet är de mest utlånade barnböcker från barnboksbussen så har ingen hänsyn tagits till författarnas intentioner med sina böcker, alltså den första dimensionen. Den första dimensionen blir med andra ord irrelevant för den här studien.

13

3.2 Genus

För att förstå jämställdhet bättre i den här studien behövs en förklaring av be-greppet genus. Enligt Eidevald och Lenz Taguchi (2011) kan genus ses som en social konstruktion där personer bemöts utifrån kön. Genus handlar alltså inte om det biologiska könet utan om det socialt konstruerade könet. Den statliga utredningen Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i

förskolans pedagogiska arbete (SOU 2006:75, s. 155) förklarar genus på

föl-jande sätt:

man lägger, så att säga, genus utanpå det biologiska könet. Genus är de fö-reställningar, tolkningar, förväntningar och handlingar som förklarar vad flickor och pojkar, kvinnor och män, sägs vara i kraft av sitt kön. Genus är att göra skillnad där ingen skillnad finns.

Genus kan alltså förstås som vad det kulturella arvet och sociala systemet har format oss till (Svaleryd, 2003). Vidare menar Svaleryd att det sociala systemet betecknas av två kategorier som är varandras motsatser där en person är an-tingen det ena eller det andra, nämligen man/manligt eller kvinna/kvinnligt. Även Hirdman (1988) talar om uppdelningen och isärhållningen av män och kvinnor och menar att en dikotomi råder i samhället. Hirdmans genussystem består av två principer. Dels isärhållandet av manligt och kvinnligt och dels den hierarkiska synen där män är normen och kvinnor ses som underordnade. Vidare menar hon att det finns ett genuskontrakt, vilket betyder att det finns en föreställning om hur män och kvinnor ska vara och bete sig i samhället, i re-lationer och på arbetsplatser och att de föreställningarna efterföljs av såväl män som kvinnor. Det här genuskontraktet går sedan i arv från den ena generationen till den andra där dotterns förebild och föreställning av hur hon ska vara är mamman och lika så för sonen om sin pappa. På så sätt upprätthålls genuskon-traktet år efter år, och de stereotypa könsrollerna består.

3.3 En styrd och en mer öppen analys

För att synliggöra jämställdhet ur aspekten stereotypa könsmönster har böck-ernas karaktärer analyserats utifrån bland annat beteende, uttalande, tankar, ut-seende och/eller kommentarer från andra. Det här ger en bild av hur karaktären porträtteras (Nikolajeva, 2017). Ett analysverktyg är Nikolajevas (2017, s. 193) schema över ”kvinnliga” och ”manliga” egenskaper som följer här nedan. Det här analysverktyget kommer användas för att belysa jämställdhet.

14

Män/pojkar Kvinnor/flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmade

Känslokalla, hårda Emotionella, milda

Aggressiva Lydiga

Tävlande Självuppoffrande

Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla

Skyddande Sårbara

Självständiga Beroende

Aktiva Passiva

Analyserande Syntetiserande

Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt

Rationella Intuitiva

Det här abstrakta schemat bygger på att ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper är varandras motsatser. Det betyder inte per automatik att alla karaktärer följer det här schemat men det kan underlätta att förstå hur stereotypa personer skild-ras (ibid). Det kommer även att göskild-ras en mer öppen analys för att synliggöra värdegrundskopplade ord. Vid tidigare forskning framkom värdegrundskopp-lade ord som empati och omsorg, vilket kommer vara med vid den mer öppna analysen av barnböckerna. Den mer öppna analysen gör det också möjligt att få syn på andra värdegrundskopplade ord.

15

4 METOD OCH URVAL

Följande avsnitt förklarar först hur insamling av data gick till och sedan hur analysen av barnböckerna gjordes.

4.1 Tillvägagångssätt vid datainsamling

Efter att syfte och frågeställningar klargjordes blev nästa steg att samla in data. Tanken var att välja populära barnböcker som lånas från biblioteket men då det inte bara är förskolan som lånar barnböcker från biblioteket, utan även andra människor, bland annat vårdnadshavare, så blev det svårt att hitta kopp-lingen till endast förskolan. Därför valdes barnboksbussens utlåningsstatistik då den riktar sig specifikt till förskolor. Barnboksbussens statistik över årets (1 januari – 1 november 2020) mest utlånade böckerna till förskolor i Karlstad kommun låg till grund för urvalet, som tillhandahölls efter både telefon- och mailkontakt (2020, 10 november) med en bibliotekarie vid Stadsbiblioteket i Karlstad. Därefter valdes slumpmässigt fem böcker som fanns inne för utlåning vid samma bibliotek enligt utlåningsstatistiken (se bilaga 1), med motiveringen om att det skulle ge ett gott underlag för studien. Eftersom utlåningsstatistiken fanns tillgänglig kunde, om så var fallet, fler böcker lånas om underlaget blev otillräckligt.

Ett telefonsamtal (2020, 13 november) med barnbokbussens chaufför gav svar på vad bokbussen är och vad den gör. Chauffören berättade att barnboksbussen är en buss som har gjorts om till ett mobilt bibliotek. Istället för säten bak i bussen är utrymmet inrett med hyllor och lådor med böcker för utlåning och även en soffa att sitta i. Hen berättade att barnboksbussen åker runt till samtliga förskolor i Karlstad kommun där barn och förskolepersonal får låna böcker till sin förskola. Barnboksbussen har funnits sedan 2005, men den som är i drift just nu har funnits sedan augusti 2010. Barnen i förskolan kan ha svårt att ta sig till Karlstads stadsbibliotek bland annat på grund av lång eller farlig väg. Därför finns barnboksbussen så att alla förskolebarn i Karlstad kommun ska få tillgång till ett brett utbud av böcker. Personal på barnboksbussen tar även emot önskemål på böcker. Till exempel om en förskola håller på med ett tema om rymden så sätts ett paket ihop med lämpliga böcker för temat. Nedan följer en beskrivning av de fem barnböcker (nummer 2, 6, 7, 10 och 11 på listan, se bilaga 1) som ligger till grund för studien.

16

Mulle Meck bygger en bil (Johansson & Ahlbom, 1993) handlar om Mulle

Meck som en dag bestämmer sig för att bygga en bil för att ta sig till ”andra änden av vägen”. Tillsammans med Mulles hund Buffa får man följa bilbyg-gandets olika steg. Det är många delmoment och det är viktigt att ”samla ihop alla apparater, manicker, mojänger och molijoxer” (ibid, baksidan) för att få bilen att gå.

Bu och Bä blir blöta (Landström & Landström, 1999) handlar om fåren Bu och

Bä som har badat och spelat krocket hela dagen. På kvällen när de har lagt sig börjar det plötsligt att regna. De måste ge sig ut i regnet och mörkret för att plocka in sina leksaker som ligger kvar ute. Det är lite läskigt men med fick-lampa och varandras sällskap går det bra.

Julia gillar djur (Eriksson & Moroni, 2019) handlar om Julia som möter många

olika slags djur. Hon berättar bland annat vad djuren tycker om att äta och hur de vill bli klappade. Några djur vill inte bli klappade utan de springer iväg när Julia kommer medan andra djur älskar att bli kliade på magen.

Ett djur åt Pelle (Lindgren, 2019) handlar om Tjorven, hennes hund Båtsman

och vännen Pelle som ska till stan för att handla mjölk. Färden till stan utveck-las till ett äventyr som innehåller bland annat sjönöd, ett åskoväder samt inköp av en kanin. Som tur är så har Tjorven och Pelle med sig Båtsman som hjälper dem ur några av situationerna de hamnar i.

Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan (Nilsson Thore, 2019) handlar om

bar-nen Valle, Idde och Ester som en dag ska på utflykt med sin förskola. Innan utflykten packas matsäck och man får följa med på barnens utflykt. Det finns intressanta saker längst vägen till skogen och väl i skogen hittar barnen på olika saker tillsammans.

4.2 Databearbetning

Barnböckerna lästes igenom först en gång för att få en överblick om innehåll och struktur. Sedan gjordes mer djupgående läsningar flera gånger för att få en djupare och bredare förståelse. För att förstå barnböckerna utifrån den andra dimensionen tillämpades Nikolajevas (2000) teori om hur läsandet av bilder-boken ska ske. Hon jämför läsandet med den hermeneutiska cirkeln, ”vare sig vi startar med bild eller text skapas det förväntningar om den andra delen, vil-ket i sin tur skapar nya erfarenheter och nya föreställningar” (s. 13). Den her-meneutiska cirkeln kan förklaras som upprepade läsningar av en text där varje

17

ny inläsning ger en djupare förståelse för innehållet. Det betyder att nya frågor kan dyka upp och vid fortsatt analys genereras ytterligare tankar och idéer som bidrar till ny förståelse (Back & Berterö, 2019). Växelverkan mellan det visu-ella och det verbala skapar bredare och djupare förståelse och varje ny omläs-ning skapar förutsättomläs-ningar för en fullständig och adekvat tolkomläs-ning. Den här arbetsmetoden tillämpades för att få syn på hur värdegrund framställdes i barn-böckerna.

4.3 Analysmetod

I följande avsnitt förklaras hur analysen gick till. Bearbetningen av analysen kan förklaras i två delar, nämligen en mer styrd och en mer öppen analys.

4.3.1 Styrd analys

Den första delen av analysen var mer styrd då det specifikt letades efter värde-grundsaspekten jämställdhet med fokus på stereotypa könsmönster. Här an-vändes Nikolajevas (2017) schema över ”manliga” och ”kvinnliga” egen-skaper som analysverktyg. Vid den första genomläsningen sattes små klister-lappar, så kallade märkflikar, vid de sidor som innehöll bilder eller formule-ringar i texten som bekräftade eller dementerade bilden av stereotypa könsmönster. Vid nästa inläsning låg fokus vid de markerade sidorna. Då skrevs stödord på post-itlappar och sattes på samma sida. Vidare lästes alla böcker om igen flertalet gånger och mer utförliga meningar skrevs på nya post-itlappar. Sedan fördes resultatet in i den här studien under resultatkapitlet (ka-pitel 5) och tillbakablickar i barnböckerna gjordes för att säkerställa innehållet i analysen.

4.3.2 Mer öppen analys

Den andra delen av analysen var mer öppen, för att få syn på andra värde-grundsbegrepp. Den analys var möjlig att göra då det fanns en förståelse om ämnet. Dels genom universitetsstudier med tillhörande VFU och dels genom eget privat engagemang. Även tidigare forskning var behjälplig vid den här analysen då värdegrundskoppade ord som empati och omsorg fanns med. Vid den första genomläsningen skrevs de ord som framträdde som kan kopplas ihop med värdegrund ned på en Post-It-lapp. Därefter sattes märkflikar vid de sidor som visade på de olika orden. Noggrannare genomläsningar skedde för att hitta fler situationer som på något sätt beskrev orden, både i text och bild.

18

Sedan följde samma mönster som vid den första delen av analysen; genomläs-ning där stödord skrevs på Post-It-lappar, fortsatt genomläsgenomläs-ning och mer ut-vecklade meningar skrevs på nya Post-It-lappar och slutligen fördes resultatet in i den här studien under kapitel 5. Återigen med barnböckerna nära till hands för att återblicka och säkerställa innehållet i analysen. Under analysens alla delar växelverkade genomläsningarna mellan både text och bild.

4.4 Tillförlitlighet

Under hela arbetsprocessen har det varit studiens syfte och frågeställningar som har varit vägledande. Personliga åsikter och antaganden har under hela arbetsprocessen lagts åt sidan och ett så opartiskt förhållningssätt som möjligt har eftersträvats. Dock är det enligt Vikström (2005) inte möjligt att tolka en text helt förutsättningslöst då det besitts erfarenheter och upplevelser som spe-lar in som i sin tur gör det möjligt att förstå innehållet. I studien ges tydliga förklaringar hur studien har gått till väga, både i förhållande till teori, metod och urval som argumenterar för resultatet. Därför anses studien vara välgrun-dad. Insamlad data har noggrant valts ut och urvalet är relevant i en förskole-kontext. Hur insamlingen av data har gjorts har tydligt redovisats, under kapitel 4. Barnböckerna analyserades systematiskt och kritiskt, vilket Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram som ett viktigt krav vid kvalitet och tillförlitlighet. Ana-lysens olika delar och steg har utförligt förklarats under kapitel 4. Resultatet har sakligt presenterats. Utförliga förklaringar har gjorts till hur de olika vär-degrundsaspekterna framträtt i barnböckerna.

4.5 Etiska överväganden

Eftersom inga respondenter medverkade i den här studien behövde inga etiska förhållningssätt eller överväganden gällande integritet hållas. Dock har forsk-ningsetiska riktlinjer som finns för studien beaktats för god kvalitet och tillför-litlighet. Inför studien söktes inspiration från både tidigare forskning och andra studenters självständiga arbeten, men hanterats aktsamt då inget har kopierats från tidigare forskningsresultat (Vetenskapsrådet, 2017). Syfte och frågeställ-ning är formulerat och det framgår tydligt vad studien handlar om. Studiens alla steg och delar redovisas så att utomstående får en god inblick i hur studien har genomförts (Vetenskapsrådet, 2017). Till exempel så har urvalet gjorts ut-ifrån statistik över de mest utlånade barnböckerna från barnboksbussen och insamlad data har bearbetats noggrant och systematiskt utifrån ett värdegrunds-perspektiv.

19

5 RESULTAT

I följande avsnitt kommer resultatet att presenteras. Det är här som forsknings-frågorna hur synliggörs olika begrepp kopplade till värdegrund i barnböcker? och hur synliggörs värdegrundsaspekten jämställdhet i barnböcker? besvaras. Studiens utgångspunkt har varit att belysa hur värdegrundsaspekter framställs i barnböcker. Jämställdhet med särskilt fokus på stereotypa könsmönster har funnits med från början av studien. Vid genomläsningarna har både text och bild tolkats. Först analyserades jämställhet utifrån Nikolajevas (2017) schema över ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper. Sedan gjordes en mer öppen ana-lys utifrån värdegrund. Sedan tidigare, utifrån tidigare forskning, fanns orden empati och omsorg med och de orden återfanns även i barnböckerna vid den mer öppna analysen. Även gemenskap och respekt framträdde vid analysen som anses vara viktiga ur ett värdegrundsperspektiv. Gemenskap och respekt var inte bestämda på förhand utan de framträdde under analysen. Vid efterföl-jande genomläsningar har ovanstående ord varit vägledande. Under respektive rubrik står det formulerat vilka iakttagelser som har gjorts i respektive bok.

5.1 Jämställdhet – stereotypa könsroller

Vid den styrda analysen synliggjordes både stereotypa könsmönster och även skildringar som inte bekräftade bilden av stereotypa könsmönster. Nedan re-dovisas först de stereotypa könsrollerna som kom fram vid analysen och sedan skildringar som inte följde stereotypa könsmönster.

5.1.1 Bekräftar stereotypa könsmönster

I Mulle Meck bygger en bil var det Mulle som är huvudrollskaraktär. Han var självständig, analyserande och rationell. Han var självständig som byggde en bil helt själv. Mulle sökte själv fram alla bildelar som krävdes och skruvade själv ihop alla delarna. Mulle mumlade ”man behöver hjul och axlar, motorer och växellåda, bromsar och fjädrar” (Johansson & Ahlbom, 1993, s. 5-6) och på bilden syntes Mulle och hunden Buffa leta igenom en gammal skrothög som bekräftade Mulle Mecks självständighet. Han fick visserligen hjälp av tiken Buffa men hjälpen var inte avgörande för att Mulle inte kunde hitta delarna själv, hjälpen var mer av stöttande karaktär. Mulle analyserade bilbyggets olika steg då han rimligen resonerade hur nästa steg i bilbyggandet skulle gå till. Han

20

tänkte att om bilen ska kunna styras så måste det finnas en ratt. Vidare så ana-lyserade han huruvida bilen inte går att starta och på bilden ses han fundera över vad som är problemet och tänkte rationellt att det måste vara motorn som saknas. Mulle bar även hängselbyxor som var bekväma, det vill säga att han kunde röra sig obegränsat, till exempel böja sig ned, stå på knä och sitta på huk. Hans kläder är alltså anpassade efter den aktivitet han höll på med. Flickorna i Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan, Bä i Bu och Bä blir blöta och Tjorven i Ett djur åt Pelle porträtterades med håraccessoarer och/eller med klänningar eller kjolar. Julia i boken Julia gillar djur visade en omsorgsfull sida för djuren. Hon tog hand om dem på olika sätt, till exempel lyssnade in hur de ville bli borstade och matade. På bilderna syntes Julia nära djuren med fullt fokus på sin uppgift och hon hade ett vänligt ansiktet, till exempel så log hon. När det var matdags för djuren så matade Julia dem. I texten stod det att hon gillade att mata djuren. På bilderna syntes Julia själv mata alla djuren med den mat de gillade. Bä och Tjorven beskrevs också som omsorgsfulla och stöt-tande. Bä förklarade för Bu att det inte är någon fara när han blev rädd för badkapporna som han trodde var spöken och Tjorven visade omsorg för Pelle som så gärna ville åka på kovagnen tillsammans med kossorna. Hon förstod att aktiviteten var viktig för Pelle och på bilden höll hon Pelle i armarna fram-för sig som ett tecken på att hon stod bakom hans önskan och stöttade honom då bonden, farbror Jansson tvekade.

5.1.2 Bryter stereotypa könsmönster

I Bu och Bä blir blöta och Ett litet djur åt Pelle är det flickor som visade hand-lingskraft och stod i fokus, till exempel Bä som visade att det var inga spöken som skrämde Bu utan det var bara badkapporna. Bä pekade i riktning mot tvätt-linan där badkapporna hängde på tork, likt spöken, för att visa Bu. Hon sa ”det är ju bara badkapporna” (Landström & Landström, 1999, s. 18). Detsamma gällde Tjorven som hade huvudrollen och var den aktiva karaktären som drev handlingen framåt. Bland annat så visade hon Pelle var rävgrytet fanns. På bil-den var det Tjorven som var nära rävgrytet och hon pekade in. Hon såg till att resan på kovagnen blev av och hon rodde över till en ö för att hjälpa Pelle att köpa en kanin. Citatet nedan visar hur Tjorven insisterar på att Pelle ska köpa en kanin och hon såg till att Pelle kom dit, fastän Pelle tvekade och de egentli-gen inte fick ro själva.

21

’Jag har inga pengar.’ ’Det har du visst det’, sa Tjorven. ’Du har en krona, och om jag säger åt Rulle på Lillasken att det räcker, så räcker det.’ ’Ja-men… ja’Ja-men…’, stammade Pelle. ’Ta våran eka’, sa Knutte. ’Ni ror över på fem minuter.’ Det var sådant man inte fick göra. Varken Pelle eller Tjorven fick gå i båt ensamma. ’Men bara fem minuter’, sa Tjorven. ’Det är ju nästan ingenting!’ Innan Pelle riktigt hade fattat vad som höll på att hända, hade hon rott honom över det smala sundet till Lillasken och presenterat honom för Rulle såsom storspekulant på kaniner. (Lindgren, 2019, s. 13)

Vidare förhandlade Tjorven vid kaninaffären och såg till att Pelle fick en kanin för en krona, trots att försäljaren Rulle var tveksam till skambudet. På bilden såg man hur Tjorven tryckte enkronan i Rulles hand och pekade på kaninen Pelle ville ha. Det var ingen tvekan om saken att Pelle skulle ha kaninen. När vännerna hamnade i sjönöd, blev strandsatta på en ö och tog skydd från regnet i en koja föreställde Tjorven sig själv som Robinson. Det var en självständig, manlig förebild som hon identifierade sig med då hon var i en liknade situation som Robinson. ”I den här kojan kunde man leka, tänkte Tjorven. Att man var i sjönöd och uppkastad på en öde ö som Robinson, honom hade Freddy berättat om. Och han hade nog just en sådan koja” (Lindgren, 2019, s. 27). Hon gjorde saker som gynnade henne utan att tänka på att behaga någon annan. Julia i Julia

gillar djur var självständig och umgicks med djuren på egen hand. Hon visste

till exempel hur djuren skulle skötas och utförde de sysslorna som skulle göras. Pelle i Ett djur åt Pelle, var passiv och lydig. Han lyssnade på Tjorven och gick lydigt med på hennes förslag. Till exempel när Tjorven och Pelle blev strand-satta så börjar det regna. Tjorven uppmanade då Pelle att springa undan regnet för att inte bli blöt och han lydde henne. I texten stod det att han rusade efter så fort han kunde och på bilden sågs han springa efter Tjorven. När regnet hade gett sig så ordnade Tjorven fika och ropade på Pelle att han skulle komma. Då stod det att Pelle ”kom lydigt” (Lindgren, 2019, s. 34). Pelle var också om-sorgsfull mot sin kanin som han omfamnade med hela sig. I texten stod det ”jag ska ha honom till bara min” (ibid, s. 19) och på bilden syntes Pelle krama om kaninen. Pelle hade slutna ögon, leende mun och kramade kaninen ömt med båda armarna. Kaninen tittade upp på Pelle med en leende mun. Pelle döpte även kaninen som ytterligare tecken på omsorg. Vidare så blev Bu i Bu

och Bä blir blöta rädd och reagerade intuitivt. I texten stod det ”hjälp! ropar

Bu” (Landström & Landström, 1999, s. 15) och på bilden sågs Bu springa där-ifrån med uppspärrade rädda ögon. Han tappade till och med ficklampan och krocketdelarna han höll i. Rädslan tog över och Bu klarade inte att tänka rat-ionellt.

22

5.2 Gemenskap

Gemenskap var en röd tråd genom alla de fem analyserade barnböckerna. Ka-raktärerna i barnböckerna fick ägna sig åt gemensamma upplevelser. Till ex-empel så packade Idde, Valle och Ester i Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan utflyktsväskan tillsammans. På bilden var de glada, bredde mackor, packade med frukt och i texten stod det att de hjälps åt. När de väl kom iväg på utflykten till skogen gick de alla tillsammans, hand i hand. Alla barn var med i bilden och de gick tätt in till varandra med en fröken först och en fröken sist. Väl framme i skogen så lekte barnen tillsammans. Bland annat läste de en bok, tittade på småkryp genom förstoringsglas och samlade kottar. Texten beskrev vad barnen gjorde och bilderna visade glada barn som nyfiket lekte och under-sökte miljön och var hela tiden tillsammans. De åt också sin matsäck tillsam-mans. Barnen satt nästan i en ring på sittunderlag och åt matsäcken. Ett barn gav ett annat barn ett äpple. I texten stod det ”äntligen är det dags för matsäck! De får smörgås, äpple och varm choklad i varsin mugg” (Nilsson Thore, 2019, s. 27-28).

Tjorven och Pelle i Ett litet djur åt Pelle upplevde på flera sätt gemenskap, egentligen genom hela boken då det hela var ett äventyr som de upplevde till-sammans. Bland annat så hamnade de i sjönöd, köpte en kanin och åkte kovagn. De hade byggt en koja tillsammans. De fick inte vara med i de andra barnens koja så Tjorven och Pelle hade gjort en egen koja. På bilden syntes kojan och i texten stod det att de hade byggt sig en egen hemlig koja. Även Julia i Julia gillar djur upplevde gemenskap. Inte i form av andra människor utan med djuren. På både omslaget och på flera sidor i boken omgavs hon av flera djur och hon var alltid glad. Förutom när getingarna åt av hennes fika, fågeln bajsade på hennes huvud och bärfisen fes på hennes blåbär, då blev hon arg. Dessa tre beteenden var istället exempel på något som inte förknippas med gemenskap. Annars hade Julia och djuren leende munnar och de stod tätt intill varandra på bilderna som ett tecken på tillhörighet. Det kan tänkas att Mulle i

Mulle Meck bygger en bil kände gemenskap med sin hund Buffa. Även om han

byggde bilen själv så var Buffa ständigt vid han sida och stöttade honom i pro-cessen. Till exempel så syntes Buffa på alla bilder tillsammans med Mulle och på omslaget hade de ögonkontakt och var glada. Buffa och Mulle letade till-sammans efter bildelar till byggandet, ”Buffa och Mulle letar bland alla gamla saker. Buffa buffar och Mulle mekar” (Johansson & Ahlbom, 1993, s. 5). En annan tanke skulle vara att Mulle inte kände gemenskap då han personligen gör bilen, utan att ta hjälp av någon annan.

23

5.3 Empati

Det fanns flera skildringar i barnböckerna som visade hur empati kan visa sig. Julia i Julia gillar djur visade empati vid hantering av småkrypen. I texten stod det att vissa djur går sönder när man klappar eller kramar dem och att det då är synd om djuren. På bilden höll Julia en fluga som hade tappat två ben och Julias var ledsen. Hon tittade på myggan med ledsna ögon, ögonbrynen var upphöjda och mungiporna gick nedåt. Trots att hon höll varsamt i flugan, med bara två fingrar så hade två ben fallit av. Hon ser ut att förstå att myggan hade ont och hon tyckte synd om den, vilket visades i både text och bild. Tjorven i Ett djur

åt Pelle visade empati gentemot vännen Melker som slet med sitt skrivande.

Hon frågade ”mår du inte riktigt bra?” (Lindgren, 2019, s. 1) och försökte upp-muntra honom. På bilden stod Tjorven i fönstret utanför där Melker satt och skrev. Hon hade ansiktet i händerna som tecken på att hon inte tänkte gå med detsamma. Hon tittade vänligt på Melker, som gömde halva ansiktet i sin hand och såg uppgiven ut. Pelle, i samma bok, kände empati för Tjorven som var rädd för åskvädret, men som inte tordes erkänna det. Pelle såg på Tjorven att hon nästan börjar gråta och frågade ”är du rädd för åskan?” (ibid, s. 21) varpå Tjorven svarade undvikande och Pelle sa att det inte är så farligt. Även sin kanin visade Pelle empati för. Vid åskovädret öppnade Pelle lådan där kaninen satt och klappar den, ”du är väl inte rädd? sa han. Det behöver du inte vara, för jag är ju hos dig” (ibid, s. 27). På bilden satt kaninen hopkurad i sin låda med ryggen mot läsaren. Pelle höll händerna om kaninen och tittade vänligt på ka-ninen. Vidare så hade Tjorven och Pelle byggt en koja tillsammans som kom-pisen Stina fick vara med i. Eftersom de båda vännerna inte fick vara med i de andra kompisarnas koja visste de hur orättvist det kunde kännas att inte få vara med. Därför fick Stina vara med i deras koja så hon inte skulle känna sig utan-för. I texten stod det ”till och med Stina hade fått vara med” (Lindgren, 2019, s. 7) som en protest mot de andra kompisarnas dåliga beteende gentemot Tjor-ven och Pelle.

5.4 Omsorg

Vidare så visades omsorg på olika sätt i barnböckerna. Julia i Julia gillar djur visade omsorg för djuren hon mötte och hon tog hand om dem så att de skulle må bra, bland annat borstade och matade djuren. I texten stod det att djuren ville ha mat vilket också bekräftades i bilderna där djuren glatt mottog maten Julia erbjöd. Hunden gjorde till och med konster för att få mat. Idde i Alla tre

på utflykt med förskolan Ärtan hittade en vante som låg på trottoaren. I texten

24

så att ägaren till vanten kunde hitta den igen. Här synliggjordes Iddes omsorgs-förmåga att förstå att någon saknade vanten och som då kanske frös om han-den. Det var viktigt för Idde att den kommer till rätta igen. På bilden syntes det att hon var på väg att plocka upp den lilla vanten för att hänga upp den. Bä i

Bu och Bä blir blöta var omsorgsfull mot Bu när han blev rädd för badkapporna

som han trodde var spöken och lugnade honom. Vidare så var Buffa i Mulle

Meck bygger en bil omsorgsfull mot Mulle när han skulle göra i ordning en

stålplåt till bilen. Hon hade en medicinväskan i munnen, hennes ögon var upp-spärrade och kroppen var spänd vilket i kombination med medicinväskan vi-sade att hon var orolig att Mulle ska skada sig. Hon var med andra ord redo att rycka in om olyckan skulle vara framme. Tjorven i Ett litet djur åt Pelle visade omsorg för Pelle då han gärna ville åka med korna till beteshagen.

5.5 Respekt

Slutligen så återfanns respekt i några av de analyserade barnböckerna. Julia i

Julia gillar djur ville klappa ett lamm men lammet ville inte det och sprang

iväg. Julia respekterade lammets önskan att inte bli klappad och satte sig ned och väntade på att lammet ska komma tillbaka. När lammet kom tillbaka så tog inte Julia för givet att hon skulle få klappa lammet utan avvaktade tills lammet kom fram.

Men om Julia sitter tyst och stilla och väntar och väntar… kan det hända att lammet ändrar sig. Och kommer tillbaka med sin mamma och moster och faster och alla kusinerna. Och kanske, kanske får Julia klappa det då. (Eriks-son & Moroni, 2019, s. 3-4)

På bilderna satt Julia och väntade och väntade och på sista bilden fick Julia äntligen klappa lammet. Både hon och lammet såg nöjda ut. Vidare så respek-terade Julia djurens önskan om att bli klappade på olika sätt. Hon anpassade sitt klappande utefter vad djuren tycker om. I texten stod det hur djuren ville bli klappade och på bilderna gjorde Julia så som djuren vill ha det, till exempel hunden som ville bli klappad på magen och kalven som ville suga på Julias fingrar. På bilderna visades hur djuren njuter. Ester och vännerna i Alla tre på

utflykt med förskolan Ärtan mötte ett helt gäng med hundar. Ester respekterade

hundarnas önskan om hur de vill bli bemötta. Hon hälsade glatt på hundarna: ”Ester hälsar och klappar och nosar. Och nästan alla nosar tillbaka” (Nilsson Thore, 2019, s. 13-14).

25

5.6 Resultatsammanställning

Analysen visade att det fanns en variation av hur flickor och pojkar framställs, både stereotypiskt och icke stereotypiskt. Flickor som bröt stereotypa könsmönster var Bä, Tjorven och Julia som var handlingskraftiga, stod i fokus, var aktiva och drev bokens handling framåt, vilket gick att utläsa i texten. Dock porträtterades framför allt Bä och Tjorven och även flickorna i Alla tre på

ut-flykt med förskolan Ärtan i enlighet med stereotypa könsmönster med avseende

på kvinnlig klädsel så som håraccessoarer och/eller klänningar/kjolar. Det kan tänkas att även Julia följde samma stereotypa syn som hade ett färgglatt pärl-halsband på sig. Ytterligare ett tecken på att flickorna Julia, Bä och Tjorven följer stereotypa mönster är att de beskrevs som omsorgsfulla. Det blev alltså en nyansering av hur de porträtterades i barnböckerna. Å ena sidan självstän-diga och handlingskraftiga och å andra sidan utsmyckade och omsorgsfulla. Den karaktär som följde den stereotypa synen på män till punkt och pricka var karaktären Mulle Meck. Han var självständig, rationell, analytisk och bar be-kväma kläder. Han tillskrevs inga kvinnliga beteenden vilket Pelle och Bu gjorde. Pelle var passiv, lydig och omsorgsfull och Bu reagerade intuitivt med rädsla. Även Mulles hund, tiken Buffa beskrevs som omsorgsfull och stöt-tande, både i text och bild.

Den röda tråden för samtliga böcker var gemenskap. I varje bok framställdes gemenskap på olika sätt. Även om två av huvudkaraktärerna, Julia och Mulle Meck, var ensamma så hade de en gemenskap med djur. Gemensamma upple-velser fick barnen i Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan, Tjorven och Pelle och Bu och Bä uppleva på olika sätt, bland annat en gemensam utflykt och leka tillsammans. Gemenskap kan ses som vänskap då många av karaktärerna hade positiva upplevelser tillsammans. Empati visades när Julia varsamt handskades med en fluga, Tjorven kände empati för sin vän farbror Melker och Pelle var empatisk gentemot sin kanin. Julia visade omsorg för djuren genom att ta hand om dem på bästa sätt. Idde hängde upp en borttappad vante, Bä tröstade Bu som blev rädd för badkapporna och Tjorven stöttade Pelle i sin önskan om att få åka kovagn. Vidare så kramade Pelle om sin kanin och döpte den. Det är olika sätt på hur omsorgs framvisas i de analyserade böckerna. Vidare synlig-gjordes respekt vid Julia och Esters bemötande av djuren. De respekterade dju-rens önskan hur de ville bli bemötta och handlade därefter.

26

6 DISKUSSION

I följande avsnitt redovisas en kritisk diskussion gällande studiens utfall i för-hållande till tidigare forskning och val av metod. Avsnittet tar också upp en slutsats av studiens utfall och avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med den här studien var att belysa hur värdegrundsaspekter framställs i barnböcker med en särskild fördjupning i frågan om jämställdhetsaspekter. Ur-valet blev fem barnböcker som fanns med på en lista över de 20 mest utlånade barnböckerna från Karlstads stadsbibliotek via barnboksbussen. Läroplanens (Skolverket, 2018) värdegrundsaspekter återfanns i de analyserade böckerna och resultatet visade olika sätt att skildra värdegrund. Förutom jämställdhet,

empati och omsorg framträdde även värdegrundskopplade ord som gemenskap

och respekt.

En intressant aspekt av de värdegrundsladdade orden empati, omsorg och ge-menskap är att de kan ses som kvinnliga egenskaper. Svaleryd (2003) skriver att kvinnor tränas tidigt i relationer samt använder ett språk som inkluderar känslor och behov, vilket är egenskaper som kan kopplas till gemenskap. Vi-dare menar Svaleryd att kvinnor utvecklar i högre grad empati och omsorg än män. Ovanstående beskrivningar av kvinnor delas med Nikolajevas (2017) schema över manligt och kvinnligt. Ändå visade resultatet i den här studien att ovanstående värdegrundsladdade ord kunde tillskrivas både flickor och pojkar, vilket kan ses som en positiv utveckling. Pojkar behöver också hitta karaktärer och förebilder som förespråkar och uttrycker olika känslospektra och som inte bekräftar bilden av att män ska vara tuffa och känslokalla. Bilden av hur en man ska vara gynnar ingen, varken kvinnorna eller männen själva. Män är överrepresenterade i statistiken när det gäller självmord, missbruk och krimi-nalitet (SOU 2014:6). En orsak kan vara att män som lider av psykisk ohälsa kan visa det i form av destruktiva handlingar och våld mot såväl sig själv som mot andra (Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Därför är det viktigt med tidiga insatser för att motverkar stereotypa könsroller så att även män kan till-låtas vara mer öppna för alla känslor. Det här går i linje med vad Maagerøs och Lorentzen Østbyes (2016) forskning visade. De menade att det finns ett behov för pojkar att bryta sig loss från begränsade situationer som tynger dem.

27

Tanken om att genus är en social konstruktion ger möjlighet till förändring. Stereotypa förväntningar kan bidra till att flickor och pojkar inte kan utveckla sina fulla potentialer (Eidevald & Lenz Taguchi, 2011). Därför är pedagoger som jobbar i förskolan viktiga i arbetet med att bryta stereotypa könsmönster. Enligt läroplanen (Skolverket, 2018) ska det arbetas aktivt och medvetet med jämställdhet och alla inom förskolan ska verka som förebilder. Det betyder att hela tiden, jämt och ständigt ska pedagoger i förskolan medvetet tänka på vad de säger och gör för att förhindra den stereotypa synen som finns på flickor och pojkar. Både i det dagliga samspelet med barnen men också mellan andra personer som finns i förskolan. Jag tänker på kollegor, vårdnadshavare, städ- och kökspersonal, hantverkare och vaktmästare och andra personer som kan tänkas befinna sig i förskolan. Alla möten behöver genomsyras av ett aktivt och medvetet jämställdhetstänk då erfarenhet visar att barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör.

Alla de analyserade böckerna tog på något sätt upp ett eller flera värdegrunds-begrepp, men ingen bok lyfte fram alla aspekter av värdegrund.I den här stu-dien visade resultatet en mer varierad bild av jämställdhet. Det fanns skild-ringar som både bekräftade och dementerade den stereotypa synen på köns-roller, men till största delen var det karaktärer som bröt stereotypa könsmöns-ter. Pihlgren (2019) menar att personal i förskolan brukar ”välja högläsnings-böcker där barnen möter goda exempel och föredömen som de förväntas efter-likna eller inspireras av” (s. 1), men att de istället bör välja barnböcker där de utmanas i sitt tänkande och sina känslor. Det kan alltså tänkas att studiens urval av barnböcker var av varierad karaktär där barnen får möta olika karaktärer. Den enda barnboken som skildrade en stereotyp man var Mulle Meck, som gjordes år 1993. Det var en äldre bok och stereotypa könsmönster var förmod-ligen mindre uppmärksammade då i samhället. På den tiden var en vanlig syn att en man skulle vara självständig och mecka med bilar. Å andra sidan så kom serien om Saltkråkan ut mycket tidigare än så. Redan på 1960-talet gjorde Tjor-ven entré i sagornas värld och hon var en flicka som bestämt inte följer den stereotypa synen som finns av kvinnor. Därför är det svårt att dra den slutsatsen att äldre böcker motsvarar dåtidens samhällssyn på män och kvinnor. Det känns också lite drastiskt att ta bort boken om Mulle Meck bygger en bil från bokhyllan då den innehåller bra saker också, till exempel hur en bil är upp-byggd. Istället kan samtal om bokens innehåll efter läsning bidra till en förstå-else hos barnen att det inte bara är män som kan bygga en bil, utan kvinnor också. Här är det viktigt att pedagogen bjuder in till samtal och låter barnen få ställa frågor för att förstå innehållet (Pihlgren, 2019).