för GR år 2009 och Budget Verksamhets-inriktning

2008-05-23

Verksamhets-inriktning

och

Budget

Utveckling av Göteborgsregionen – en kontinuerlig dialog ... 4

Utgångspunkter för årets budgetprocess ... 7

Styrgruppen för arbetsmarknad ... 8

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ... 11

Sociala styrgruppen ... 15

Utbildningsgruppen ...22

Resursfördelning ...28

2008-05-23

Verksamhets-inriktning

och

Budget

Utveckling av

Göteborgs-regionen – en kontinuerlig

dialog

GR och

medborgar-perspektivet

GRs uppgift är att verka för samarbete över kom-mungränserna samt vara ett forum för idé- och er-farenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Uppgiften är med andra ord att på olika sätt hjälpa medlemskommunerna med samhällsutvecklingen. Grunden för GRs arbete läggs i verksamhetsinrikt-ning och budget som arbetas fram av förbundssty-relsen och de politiska styrgrupperna. Centralt för hur GR utför sin uppgift är också nätverksarbetet, där medlemskommunerna är i högsta grad aktiva. Regelbundet träffas över 100 nätverk inom GR där både förtroendevalda och tjänstemän inom olika verksamhetsområden deltar. I nätverken föds många idéer till projekt, kurser eller andra samverkans-aktiviteter. Nätverken är också viktiga kanaler för förankringen tillbaka till kommunerna. Det är ett ständigt flöde.

I framtiden ökar kravet på att GR i sina beslut ännu mer ska väga in medborgarperspektivet. Vilka behov är egentliga medborgarbehov? Och vilken nytta har medborgarna av GRs verksamhet? Inom GR finns sedan länge verksamheter som på ett påtag-ligt sätt förbättrar situationen för medborgarna. Den gränslösa gymnasieintagningen innebär att ungdomar i vårt område har hundratals utbildningar vid drygt 60 gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående, att välja mellan. Intresset för de årliga gymnasiedagarna, då regionens gymnasieskolor informerar om det samlade utbildningsutbudet inför valet till gymnasiet, växer för varje år. Flertalet av medlemskommunernas 200.000 barn, unga och vuxenstuderande får sina läromedel och praktikplatser via GR.

Ett angränsade område är Göteborgsregionens

internationella skola, ISGR, som bland annat gör det möjligt för utländska familjer, stationerade här för något av våra internationella företag, att få en välrenommerad utbildning för sina barn.

GR är majoritetsägare i landets största vårdor-ganisation inom hem för vård och boende för barn, ungdomar, familjer och vuxna missbrukare, Gryning Vård AB. I denna verksamhet är hela tiden samhälls-nyttan och klientens behov i fokus.

På infrastrukturområdet har trafiköverenskom-melsen, den så kallade Göken, från slutet av 1990-talet medfört en förbättring av trafiksituationen både i Göteborg och i kranskommunerna. Götatunneln och Åbromotet är bra exempel på detta.

Individens möjligheter till utveckling förutsätter anpassning till ändrade villkor. Inom GR erbjuder Meritea AB validering av individens kompetens som underlag för en anpassad kompletterande yr-kesutbildning.

Med den utveckling vi ser, särskilt i storstadsom-rådena där folk bor, arbetar och utövar sina fritidsak-tiviteter i olika kommuner, blir kommungränserna av allt mindre intresse. Istället ökar medborgarnas krav på att kommunerna är väl avstämda inbördes när det gäller utbudet av tjänster, men också vad gäller kvalitet och kompetens i den kommunala servicen. Utmaningarna för kommunerna och GR inom olika samhällsområden låter sig inte avgränsas geografiskt. Några exempel: Hur får vi till ett fungerande sam-arbete kring ensamkommande flyktingbarn? Hur samverkar vi kring vård och omsorgsverksamheten? Hur kan vi utveckla gemensamma åtgärder för att möta klimatförändringarna? Hur samarbetar vi för att förbättra trafiksituationen i Göteborgsområdet? För att klara dessa och andra stora utmaningar är det nödvändigt att vi finner lösningar som utgår från ett medborgarperspektiv.

Goda GRannar

GR består av tretton medlemskommuner med cirka 895 000 invånare. GR leds av en förbundsstyrelse bestående av representanter från respektive kommuns styrelse eller fullmäktige. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga avgifter från kommunerna (ca 24 procent), men huvuddelen (ca 76 procent) finan-sieras genom intäkter från kurser, konferenser, utred-ningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 175 mkr. Tillsammans med de majoritetsägda bolagen uppgår omslutningen till drygt 600 mkr för 2008.

”Vision Västra Götaland –

Det goda livet”

”Vision Västra Götaland – Det goda livet” är visionen

för det geografiska området Västra Götaland som ska sätta sin prägel på arbetet i GR. Visionen är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen, i dialog med ett stort antal aktörer. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom visionen i februari 2005. Det cen-trala inslaget i visionen är ”Det goda livet”. Det defi-nieras enligt följande: en god hälsa, arbete och utbildning,

trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där de förnybara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet, att möta behoven hos barn och ungdomar, uthållig tillväxt som skapar resurser för alla samt ett rikt kulturliv. Fyra generella perspektiv ska genomsyra

arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.

Hållbar utveckling

I linje med visionen ska GR bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna ut-veckling, som förutsätter en tät samverkan mellan medlemskommunernas politiker och tjänstemän, kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den sociala, den ekologiska och den ekonomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och

kon-kurrenskraft. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens

behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar eko-nomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv.

GRs uppdrag

GR är ett kommunalförbund och lyder därmed un-der kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Kommunalför-bundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

Enligt förbundsordningen har GR till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlem-skommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. GR ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, nä-ringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bo-stadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär Uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. GR ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen.

GRs arbetsformer

GR utför sitt uppdrag i tät samverkan med medlem-skommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Centralt i verksamheten är att mycket av denna sker i dialog och samspel med olika nätverk, både politiska och tjänstemannanätverk. Detta sam-spel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt.

Kompetensutveckling för personer som är verk-samma i Göteborgsregionens medlemskommuner är ett viktigt medel för att utveckla vår region. I ”Vision Västra Götaland” utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusom-råden. Kompetensutvecklingen i GRs regi ska vara tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.

Förbundsstyrelsens och

styrgruppernas roll

Förbundsstyrelsen har tagit ett starkt och aktivt ansvar för att driva några av de mest centrala kommunge-mensamma utvecklingsprocesserna. För att arbeta mer ingående med olika målområden har följande politiska styrgrupper utsetts: Utbildningsgruppen, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta för-bundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna be-reder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen, men tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden.

Rådslagsprocessen och

Uthållig tillväxt

Under år 2000 startade en rådslagsprocess i GRs med-lemskommuner kring utvecklingen av Göteborgs-regionen. I den första rådslagsrundan lyfte kommu-nerna fram en rad viktiga framtidsfrågor att diskutera vidare. Under 2005 fördjupades diskussionen kring dessa frågor i en andra rådslagsrunda. Under våren 2006 utvecklades ett tredje steg i rådslagsprocessen, inriktat mot ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”. Syftet med processen var att lägga en stabil grund för det gemen-samma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, men också att besöka.

Under 2008 fortsätter dialogen i en fjärde råd-slagsrunda med målet att uppnå en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för en regional struk-tur som är långsiktigt hållbar. Dialogen i rådslagen förs mellan förbundsstyrelsens presidium och medlems-kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Inriktningen är att förbundsstyrelsen ska ta ställning till ett förslag till strukturbild för Göteborgsregionen i maj 2008.

En viktig del av processen Uthållig tillväxt är projektet K2020 – framtidens kollektivtrafik i Göte-borgsområdet. Förbundsstyrelsen beslöt i september 2007 att, efter samråd med medlemskommunerna och andra aktörer, ställa sig bakom förslaget till målbild för K2020. GR är projektägare med förbundsstyrelsen som styrgrupp. Målet är att ett handlingsprogram

för den framtida kollektivtrafiken ska presenteras för förbundsstyrelsen under 2008.

EU-arbetet

EU-arbetet ska genomsyra förbundets verksamhet. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften, liksom att kunna använda EU-fonder och program inom GRs olika verksamhetsområden .

EU-arbetet inom GR ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning.

För att framgångsrikt ta till vara de möjligheter som EU skapar för kommunerna, krävs god samver-kan med West Sweden och andra regionala aktörer inom verksamhetsområdet.

Nästa steg

GR avser att under 2009 initiera en diskussion kring nästa utvecklingssteg för förbundet. En sådan diskus-sion bör omfatta roll- och ansvarsfördelning mellan de olika beslutsnivåerna kommun, kommunalförbund och region. Diskussionen bör också syfta till ett för-tydligande av GRs organisation, inklusive mandat för styrgrupper och tjänstemannagrupper.

Utgångspunkter

för årets budgetprocess

Uppläggning av

budgetarbetet

GRs förbundsfullmäktige ska före utgången av sep-tember månad fastställa budgeten för nästa år. För att få ett brett engagemang och möjlighet till delaktig-het ges medlemskommunerna möjligdelaktig-het att lämna synpunkter och ställningstagande till budgetförslaget (samrådsunderlaget).

För budgetprocessen 2009 innebär detta att de politiska styrgrupperna redan under hösten 2007 har utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inom respektive område, med utgångspunkt från en analys av inriktningen på verksamheten 2008. Efter ställ-ningstaganden i förbundsstyrelsen den 22 februari 2008 genomförs samråd med kommunerna under våren. När kommunerna inkommit med sina syn-punkter beslutar förbundsstyrelsen om budget och verksamhetsinriktning 23 maj. Förbundsfullmäktige fastställer budgeten den 10 juni 2008.

Tidplan

Följande datum gäller 2008 för behandling av budget 2009:

Datum Vad händer?

7 feb Utskick till förbundsstyrelsen och kom-munerna av presidiets förslag till samråds-underlag och budget 2008.

22 feb Förbundsstyrelsen beslutar om samråds-underlaget.

4 apr Synpunkter till GR från kommunerna. 30 apr Presidiet tar ställning till budgetförslaget. 23 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till

budget.

10 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift.

Styrgruppen för arbetsmarknad

Vision

I Göteborgsregionen ska det kommungemensamma arbetet, med kreativitet och förnyelse, verka för att alla arbetssökande ska ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Kostnader för exkludering från arbetslivet ska om-vandlas till vidareutveckling av en hållbar välfärd.

Mål

Styrgruppen för arbetsmarknad ska medverka till att öka sysselsättningen, minska behovet av försörjnings-stöd och reducera utanförskap. Det har stor betydelse för regionens möjligheter att utvecklas, skattekraften, den offentligt finansierade välfärden samt människors delaktighet och självkänsla m.m. Hur politiken be-drivs inom andra områden, t.ex. utbildning, näringsliv, infrastruktur och bostadsförsörjning, är av stor vikt för utfallet.

Utmaningar

Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Inriktningen på ar-betsmarknadspolitiken får givetvis konsekvenser för kommunerna och det kommungemensamma arbetet. Regeringen har inlett en radikal förändring av arbets-marknadspolitiken. Vilka positiva och negativa konse-kvenser det kan innebära för medlemskommunerna är ännu svårbedömt. Styrgruppen för arbetsmarknad måste därför ha beredskap för omprövning av både strategi och handling.

En annan utmaning är den lokala arbetsmarkna-dens utökning både till yta och till invånarantal. Den lokala arbetsmarknaden omfattar idag fler kommu-ner än de tretton medlemskommukommu-nerna i GR. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler

branscher och arbetstillfällen. Men det ställer också krav på kommungemensamma strategier när det bl.a. gäller bostadsplanering, kollektivtrafik, etableringsför-utsättning, social service och livslångt lärande. Detta ska ses inom ramen för en regional uthållig tillväxt. Trots att sysselsättningen har ökat och arbetslös-heten minskat i hela storstadsområdet de senaste åren kvarstår bilden av social polarisering och obalans inom Göteborgsregionen. Vissa delområden har betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än andra. Ett tillstånd som inte är önskvärt och som begränsar regionens möjligheter att utvecklas.

Ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden. Inom flera branscher råder det sedan en tid tillbaka en stark efterfrågan på ar-betskraft. Utbudet på arbetsmarknaden matchar inte efterfrågan. Denna obalans är också en begränsande faktor för tillväxten. Det är ytterligare en utmaning för Göteborgsregionen.

Bärande idé

När det gäller arbetsmarknaden har Göteborgsregio-nens kommuner en stark koppling till varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är arbetspend-lingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen betydelse för arbetskraftens rörlighet.

Det är angeläget för stat, kommun och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet att få långtids-arbetslösa tillbaka i arbete och att mera aktivt matcha de grupper som tidigare har visat sig ha svårare att få ett fotfäste på arbetsmarknaden, som t.ex. ungdomar, flyktingar och invandrare. För att klara denna upp-gift är det nödvändigt med ett närmare samarbete mellan staten, kommunerna och arbetsmarknadens parter på regional nivå. Men även för att företagens efterfrågan på arbetskraft inte alltid motsvarar det lokala utbudet.

GR ska vara en plattform för det kommungemen-samma arbetet. Utgångspunkten för styrgruppens ar-bete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjlig-heter och utmaningar. Styrgruppen ska arbeta för • gemensam analys och gemensamt agerande, • att skapa arenor för samarbete och rationellt sam-bruk, • att vara katalysator för erfarenhets-, idé- och pro-jektutveckling, • intressebevakning och påtryckningar samt • kompetensutveckling.

Arbetsformer

Regeringens särproposition om förändringar av AMS uppdrag och organisation presenterades i början av 2007. AMS nya organisation börjar verka från och med 2008. Det är viktigt att medlemskommunerna, via styrgruppen för arbetsmarknad, etablerar en re-gional arena med staten för gemensamt agerande på arbetsmarknadsområdet. En av de viktigare frågorna är att tidigt klara ut rollfördelningen mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken.

Angeläget är också att styrgruppen för arbets-marknad i vissa frågor intensifierar sitt samarbete med övriga berörda styrgrupper inom GR samt i vissa frågor med BRG.

Viktiga nätverk för styrgruppens arbete är kom-munernas chefsnätverk inom GR som t.ex. arbets-marknadschefer, personalchefer, sociala chefsnätverket och chefer för vuxenutbildningen. De nätverk som är kopplade till det nybildade bolaget Meritea AB är också centrala.

På den statliga sidan finns ett antal myndigheter med regionala ”platskontor” som har betydelse för arbetsmarknadsområdet. Förhoppningen är att staten här har börjat samordna sig på regional nivå.

Avgörande för styrgruppens arbete är förank-ringen i kommunerna och medlemmarnas enga-gemang.

Från och med 2008 förändras den statliga ar-betsförmedlingen och organiserar sig i så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner, istället för som tidigare efter länsgränserna. Styrgruppen välkomnar den förändringen, eftersom Göteborgsregionen sedan länge är ett tydligt exempel på en funktionell arbets-marknadsregion. Vilka samrådsformer regeringen kommer att föreslå mellan bl.a. stat, kommun och arbetsmarknadens parter är ännu inte klara. GR och medlemmarna har tydligt uttryckt att utgångspunk-ten måste vara att regeringen och

Arbetsmarknads-styrelsen betraktar GR som en odelad funktionell arbetsmarknadsregion.

Strategiska

satsningsområden

Styrgruppens initiativ och arbete ska utifrån en regio-nal plattform bl.a. fokusera på följande områden:

Den ”dubbla obalansen” och validering

Dels råder det en kraftig obalans mellan olika geo-grafiska områden när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, dels råder det en obalans mellan efter-frågan och utbud på arbetsmarknaden.

Validering med kompletterande yrkesutbildningar är här ett verkningsfullt och effektivt instrument, såväl för personer från annat land som personer födda i Sverige. Därför är det angeläget med ett fortsatt stöd för utvecklingen av valideringsarbetet tillsammans med branscher och arbetsmarknadens parter. Avgörande är också att både stat och kom-mun ger möjlighet till efterföljande, kompletterande yrkesutbildningsinsatser. Arbetslivets förväntningar på interkommunala lösningar när det gäller regionala vuxenutbildningsinsatser ökar. Allt fler jobbar och bor i skilda kommuner.

EUs nya strukturfonds-program

Styrgruppen ska pröva hur EUs nya strukturfonds-program kan stödja valda strategiska områden på arbetsmarknadsområdet samt främja en kompe-tensutveckling riktad till kommunanställda. Struk-turfondsprogrammen bedöms i ännu högre grad än idag fokusera på större samlingsprojekt. Utifrån utvärdering och erfarenheter från samlingsprojektet Växtkraft Mål 3 (”Samlat Grepp”), kommer möjlig-heten att genomföra ytterligare kompetensprojekt att undersökas.

Personalförsörjning

Med den sociala styrgruppen ska det framtida beho-vet av och tillgång till personal inom socialtjänsten bedömas. Detta ska ske för att förebygga eventuell framtida obalans.

Ungdomsarbetslösheten

Trots en högkonjunktur är ungdomsarbetslösheten hög i Göteborgsregionen. En prioriterad uppgift är att med medlemmarna och andra, bl.a. BRG, på alla

sätt försöka reducera arbetslösheten bland unga. Ungdomars möjlighet till ferie-/sommarjobb är av stor betydelse. Styrgruppen ska följa och bevaka i vilken grad ungdomar i gymnasieåldern ges möj-lighet att sommararbeta samt ha en beredskap för att ta initiativ när det gäller tillgång till kommunala feriejobb.

Hälsa och ohälsa bland kommun-

anställda

Arbetet med nyckeltal samt benchmarking i syfte att öka hälsan bland kommunanställda ska fortsätta.

Regional praktikanskaffning

Tillsammans med medlemmarna och GR Utbild-ning ska möjligheten prövas att skapa en gemensam plattform för effektivare hantering av praktikplatser i GR-området. Ett område av särskilt intresse är möj-ligheten att kombinera regional praktikanskaffning med en regionaliserad SFI (Svenska för invandrare).

En regional arbetsmarknadspolitik

Styrgruppen ska arbeta för att den statliga arbets-marknadspolitiken i högre grad formas utifrån den lo-kala och regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Göteborgsregionens formulerade mål och strategier för Uthållig tillväxt ska vara basen för arbetet.

Gränssnitt kommun och stat

Regeringens arbetsmarknadspolitik påverkar gräns-snittet mellan kommun och stat när det gäller ansvar, uppgifter, roller och sannolikt även finansiering av insatser. Viktigt är här att bevaka bl.a.:

• Jobb- och utvecklingsgarantierna för vuxna och unga. Strategiskt är att bevaka garantins så kallade tredje fas, med innehållet ”varaktig, samhällsnyttig sysselsättning”, vilken planeras starta våren 2009. • Tillsammans med den sociala styrgruppen ska

styrgruppen följa försörjningsstödets utveckling och i vilken grad det påverkas av den statliga ar-betsmarknadspolitiken.

Kompetensutveckling

GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktat mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa in-satser initieras och medfinansieras av staten inom t.ex. psykiatri samt äldre- och handikappomsorgen.

Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbild-ningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna.

De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsut-byte är högt uppskattat.

Efterfrågan på kommungemensamma insatser i GRs regi ökar, framför allt när det gäller större satsningar. Det är ett rationellt sätt att arbeta på och stämmer väl överens med sambrukstanken. De så kallade Mötesplatserna ökar i omfattning. Syftet med att arrangera dessa är att kommunanställda under en dag ska ges möjlighet att själva visa upp egna bra verksamheter i workshops, utställningar eller i seminarieform.

Styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad

Vision

Genom ”Uthållig tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” har förbundsstyrel-sen lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Genom beslutet läggs bl.a. fast:

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxt-region i Europa – en tillväxt-region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar.”

Vidare läggs fast att arbetet utgår från Vision Västra Götaland – Det goda livet. Det innebär att GR ska verka för en utveckling i balans mellan de ekono-miska, sociala och miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internatio-nalisering.

Mål

Genom mål- och strategidokumentet ”Uthållig till-växt” har förbundsstyrelsen pekat ut huvudriktningen för styrgruppens fortsatta arbete med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Göte-borgsregionen ska fortsätta att växa både genom en ökad befolkning och genom regionförstoring, dvs. genom en utökad lokal arbetsmarknad. Det förutsät-ter förbättrad infrastruktur och kortare restider för ett stort antal boende och verksamma i stora delar av Västra Götaland och Halland. Samtidigt ska regionens kvaliteter säkras och utvecklas samt livsmiljön värnas från skadlig påverkan.

Under 2008 kommer ett rådslag att genomföras kring en strukturbild för Göteborgsregionen. Vidare kommer ett handlingsprogram för den framtida kol-lektivtrafiken (K2020) att föreläggas förbundsstyrelsen

för beslut. Båda dessa processer kan komma att bidra till att förstärka eller förtydliga redan antagna mål.

Av de antagna målen kan bl.a. framhållas följande av betydelse för styrgruppens arbete:

• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscen-trum.

• Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska vara utbyggda senast 2015 och Götalandsbanan senast 2020.

• Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025.

Till grund för styrgruppens arbete finns även ”Transportpolitiska mål”, antagna 2000-05-26 och ”Regional transportstrategi”, antagen 1999-12-03. Förbundsstyrelsen har initierat en revidering av transportstrategin.

GR har tidigare remitterat ett förslag till miljömål för Göteborgsregionen till medlemskommunerna. I detta arbete har tre insatsområden specifika för regionen lyfts fram; luft och energi, vatten samt rekreation och livskvalitet. Arbetet med miljömålen har vilat under 2007. Genom att Göteborgs Stad bedriver ett arbete med miljömål kan frågan om ett regionalt perspektiv på dessa mål komma att behöva aktualiseras.

Bärande idé -

styrgruppens roll

Styrgruppen arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppen ansvarar även för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra

ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden.

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Styrgruppen har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Huvuduppgifterna är kortfattat att:

• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter

• följa regionala frågor inom ansvarsområdet • låta utreda förhållanden som har regional

räck-vidd

• fortlöpande följa statlig och kommunal planering • samråda vid upprättande och förändring av över-siktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser)

• förse kommunerna med underlag ifråga om mel-lankommunala frågor

• underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna

GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av transport-infrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är bere-dande, innebär att GR ska:

• ansvara för samordningen av all regional infrastruk-turplanering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlems kommuner. • representera kommunerna i olika organisationers

arbets- och ledningsgrupper som behandlar regio-nal infrastrukturplanering.

• ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplane-ring och som tillställs GR och/eller medlemskom-munerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.

• företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering.

• initiera utredningar om regional infrastrukturut-byggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.

Styrgruppen är beslutande i frågor som förbunds-styrelsen delegerar till gruppen. Förbundsförbunds-styrelsen har valt att tills vidare utgöra styrgrupp i fråga om det fortsatta arbetet med ”Uthållig tillväxt” och ”K2020”.

Framtida utmaningar

Förbundsstyrelsen har genom ”Uthållig tillväxt” beskrivit de grundläggande utmaningarna för Gö-teborgsregionens fortsatta utveckling. Styrgruppens del i att möta dessa utmaningar ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen antagna mål och strategier kan omsättas till ett aktivt agerande i såväl med-lemskommunerna som de statliga trafikverken m.fl. organisationer.

Styrgruppen har ett bevaknings- och berednings-ansvar i följande frågor:

- Bostadsbyggande; bedriva ett idé- och erfarenhets-utbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyg-gande av hög kvalitet och till acceptabla kostnads-nivåer.

- Grönstruktur (hav, skog och sjöar); följa utveckling-en och verka för att Göteborgsregionutveckling-ens grundläg-gande kvaliteter bibehålls och görs tillgängliga. - Handel; följa utvecklingen och verka för att

eta-bleringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en utveckling enligt uppsatta mål.

- Infrastruktur; följa utvecklingen och verka för att aktuell transportstrategi omsätts i kommande investeringsplanering.

- Kollektivtrafik; bevaka att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt ta de initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsregionen.

- Näringsliv; följa utvecklingen och bedöma behovet av att säkerställa tillgången på mark av strategisk betydelse för näringslivets fortsatta utveckling. - Stadsbyggande; verka för ett idé- och

erfarenhets-utbyte i frågor som kan bidra till att stärka Göte-borgsregionens attraktionskraft.

- Miljö; följa utvecklingen inom kommunernas ansvarsområden, verka för ett idé- och erfaren-hetsutbyte och ta de initiativ som utvecklingen föranleder.

- Luftvård; följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetnormer kan klaras och klimatmålen nås.

- Vattenvård och -försörjning; verka för att säkra vat-tenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och samtidigt bevaka att behovet av alternativ

vatten-täkt kan tillgodoses för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv. - Klimat och sårbarhet; följa upp ny kunskap och

aktuell utveckling samt verka för att arbeta in dessa frågor i all planering och samhällsbyggande. De politiska syftena bakom EUs strukturfonder fungerar väl som stöd i Göteborgsregionens arbete med att utveckla en långsiktigt hållbar regional struk-tur. Delar av GRs arbete kring uthållig tillväxt kan sannolikt komma i fråga för delfinansiering genom EUs gränsregionala, transnationella och interregio-nala program. Det ligger en särskild utmaning i att identifiera hur medel från dessa fonder kan komma till nytta i GRs fortsatta arbete.

Arbetsformer

Förbundsstyrelsen har pekat på betydelsen av att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden i frågor som rör regional utveckling. En god omvärldsbevak-ning ger förutsättomvärldsbevak-ningar för ett tidigt och målinriktat agerande i viktiga frågor från såväl GRs som med-lemskommunernas sida.

GRs roll som regionplaneorgan ger styrgruppen möjlighet att låta utreda och planera för de frågor som bedöms vara av betydelse för Göteborgsre-gionens utveckling. Under senare år har i praktiken andra arbetsformer valts. GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena samt verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper.

I vissa frågor bildas partnerskap för att på så sätt skapa resurser för gemensam kunskapsuppbyggnad och/eller erfarenhetsutbyte. Ett viktigt stöd ges av de chefsnätverk som finns inom GR – för styrgrup-pens del i första hand kommundirektörer, stads-/ samhällsbyggnadschefer och miljöchefer, men även kunskap från andra grupperingar är av betydelse. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för ar-betet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder, infrastruktur, handel samt mark för näringslivet. Inom miljöområdet sker ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte i nätverksform.

GR arbetar på tjänstemannanivå inom kunskaps-nätverket HUR 2050. I kunskaps-nätverket ingår representanter på ledande nivå från 14 organisationer som arbetar med infrastrukturfrågor i Göteborgsregionen. Inom nätverket sker en kunskapsuppbyggnad och ett erfarenhetsutbyte i frågor som rör hållbar regional utveckling och transportinfrastruktur.

Löpande verksamhet –

externa nätverk, särskilda

uppdrag och projekt

GR deltar på såväl politisk som tjänstemannanivå i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. Dessa, vilka bedöms vara aktuella även under 2009, är bl.a.

- ARC; GR är medlem i Airport Regions Confe-rence och har organisationens uppdrag att svara för generalsekretariatet, ett uppdrag som troligen förlängs t.o.m. 2010.

- DART; GR medverkar, tillsammans med Vägver-ket, BanverVägver-ket, Västtrafik m.fl. parter i projektet Driftsättning av regional transportinformatik, som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är styrgrupp för projektet. - Europakorridoren; GR är medlem i organisationen

och verkar aktivt i dess olika grupperingar för att bl.a. få Götalandsbanan till stånd.

- Grön kemi; GR samverkar tillsammans med läns-styrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalands-regionen och Business Region Göteborg inom ramen för projektet Grön kemi, som syftar till att skapa en renare miljö. För närvarande drivs ett pro-jekt, Clean shipping, i syfte att reducera sjöfartens miljöpåverkan.

- Göta älvs vattenvårdsförbund; GR har uppdraget att administrera förbundets verksamhet. GR har tillsammans med vattenvårdsförbundet bildat ett vattenråd för Göta älv som en följd av arbetet för att klara kraven i EUs vattendirektiv.

- Göteborgsregionens luftvårdsprogram; GR före-träder medlemskommunerna i programmet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogram-met.

- Kalkning; GR svarar på uppdrag av länsstyrelserna och ett flertal medlemskommuner för kalkning av stora delar av Göteborgsregionen. Villkoren för uppdraget ses över under 2007-2008.

- Miljösamverkan Västra Götaland; projektet, som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län,

kommunför-bunden (inkl. GR) och kommunernas miljöför-valtningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet.

- Via Lappia; GR är medlem i intresseorganisatio-nen, som arbetar för att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45) i hela dess stäckning.

Strategiska

satsningsområden

Styrgruppen har, som framgått ovan, ett betydande ansvar för att följa och arbeta med en rad frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. Inriktning-en av arbetet under 2009 kommer ävInriktning-en att bestämmas av utfallet av dels det rådslag kring strukturbild för Göteborgsregionen som kommer att genomföras under vintern/våren 2008, dels det handlingsprogram för den framtida kollektivtrafiken (K2020) som läggs fram till förbundsstyrelsen under 2008. Det är därför inte möjligt, eller ens önskvärt, att under våren 2008 med bestämdhet peka ut strategiska satsningsområden för 2009. En slutsats som dock redan nu kan dras är att ett förstärkt fokus kommer att behöva läggas på klimat- och sårbarhetsfrågor.

Följande strategiska frågor är aktuella inför 2009.

- Hållbarhetsmodellen; styrgruppen har fått ett uppdrag från förbundsstyrelsen att utveckla tan-karna kring den s.k. hållbarhetsmodellen med de tre dimensionerna (den ekonomiska, ekologiska respektive sociala). I samband med arbetet kring uthållig tillväxt har pekats på att modellen bl.a. be-rör utmaningar i att minska utsläppen av koldioxid, oljeberoendet och de sociala klyftorna.

- ÖP-översikt; ett arbete med att digitalt samman-ställa kommunernas översiktplaner har påbörjats. I förlängningen av detta arbete ligger frågan om att utveckla en gemensam infrastruktur och ge-mensam kompetens för en interaktiv planering i Göteborgsregionen.

- Mark för näringslivet; för att säkerställa regionens konkurrenskraft krävs att näringslivets behov av att utvecklas/investera kan tillgodoses. I samverkan med BRG och medlemskommunerna pågår ett arbete för att kunna tillgodose näringslivets behov och samtidigt verka för att stärka den regionala strukturen.

- Göta älv; älven är ett avgörande strukturerande element i Göteborgsregionen och har en rad stra-tegiska funktioner. Arbete med att säkerställa den

framtida dricksvattenförsörjningen pågår. Detta arbete bör vidgas till att även omfatta ett klimat- och sårbarhetsperspektiv samt älvens betydelse för bl.a. transporterna på, längs respektive tvärs älven. - Infrastruktur (investeringsplanering, finansiering);

arbetet inför kommande nationella och regionala investeringsplaner har påbörjats och bedrivs under ledning av BRU (beredningen för regionutveckling som är ett samverkansorgan mellan kommunerna och VGRs regionutvecklingsnämnd). Under 2008 kommer arbetet att intensifieras för att under 2009 leda fram till förslag till planer att gälla för perioden 2010-2019. Formerna för samverkan bör ses över och stärkas. Frågan om nya former för finansiering av infrastruktur har väckts av regeringen under 2007. Möjligheterna att finansiera föreslagna infra-strukturprojekt är avgörande för en framgångsrik utveckling av Göteborgsregionen.

- KLIMP (klimatinvesteringsprogrammet); GR har för medlemskommunernas räkning fått pengar från Naturvårdsverket för att verka för en reducering av klimatpåverkan från transporter. Arbetet, som innebär medverkan från 10 medlemskommuner, kommer att pågå under 2007-2011.

- Regional kretsloppsplan; frågan om en regional kretsloppsplan har aktualiserats redan inför 2008. Ett första steg kan, enligt en av förbundsstyrelsen ställd fråga till medlemskommunerna, komma att avse en regional avfallsplan. Frågor som därutöver är aktuella i ett regionalt samverkansperspektiv är bl.a. hanteringen av förorenad mark och lokalise-ringar av olika typer av anläggningar m.m.

Sociala styrgruppen

Vision

I ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” beskrivs vad som är det önskvärda tillståndet att uppnå: ”En god hälsa, arbete och utbildning; trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet; en god miljö där de förnyelsebara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet; möta behoven hos barn och ungdomar; uthållig tillväxt som skapar resurser för alla; och ett rikt kulturliv”.

I den sociala styrgruppens vision är det attraktivt, spännande och tryggt att bo i Göteborgsregionen. Barn och unga får möjlighet att växa upp under goda förhållanden i ett samhälle som inkluderar alla och där invånarna känner delaktighet. Främjande och tidiga insatser för barn och unga har en hög prioritet i det interkommunala samarbetet. Samverkan med andra aktörer är en central och nödvändig strategi för att skapa gynnsamma uppväxtvillkor för barn och unga. Äldre har möjlighet att utifrån sina indi-viduella förutsättningar vidmakthålla och utveckla sina livsintressen.

Bärande idé och

arbetsformer

Då det är allt vanligare att medborgarna bor i en kom-mun, arbetar i en annan och kanske har sin fritid i en tredje, kan ibland kommungränserna upplevas som ett onödigt hinder. För att stärka såväl den enskilda kommunen som Göteborgsregionen samarbetar GR-kommunerna i de frågor där ett mellankommunalt samarbete ger ett mervärde för kommunerna och deras invånare jämfört med om varje kommun löser frågan på egen hand. Styrgruppen står bakom ett regionalt synsätt som innebär att en enskild kom-mun kan stödja gemensamma initiativ som är bra i ett regionalt perspektiv, även om det inte alltid främst

gynnar den egna kommunen.

Styrgruppen utgör en gemensam plattform för intressebevakning när medlemskommunerna vill påverka samhällsutvecklingen på central eller re-gional nivå. I vissa frågor tar styrgruppen initiativ till rekommendationer till medlemskommunerna. Dessa rekommendationer fastställs sedan av förbunds-styrelsen.

Den sociala styrgruppen har, tillsammans med övriga kommunalförbund i Västra Götaland, ett nära samarbete med VästKom, som framför allt samordnar kommunerna i gränssnittfrågor kring hälso- och sjuk-vård i förhållande till VGR. Andra samarbetspartners är Sveriges Kommuner & Landsting, Socialstyrelsen, Sahlgrenska Akademin, universitetet, länsstyrelsen m.fl.

Till stöd för att driva frågor och skapa ett er-farenhetsutbyte på det sociala området finns olika nätverk på tjänstemannanivå. FoU i Väst/GR bidrar med kunskap inom de frågeområden och projekt som styrgruppen tar sig an.

Strategiska

satsningsområden

Brukarkraft

I ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” betonas att resurser hos varje människa ska tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. Det är viktigt att stödja det civila samhället och enskilda medborgares engagemang. Medborgar-na önskar i allt större utsträckning kunMedborgar-na påverka de tjänster samhället tillhandahåller, och man efterfrågar många gånger individuellt anpassade lösningar.

Styrgruppen lyfter fram goda exempel på där brukarna engagerats och fått ett inflytande eller direkt beslutande över de sociala tjänsterna samt där

socialtjänsten utvecklat sin roll som serviceorganisa-tion. Här fungerar FoU i Väst/GR som en resurs för att visa på former för brukarkraft, men också som utvärderare av pågående satsningar.

Uppföljning/utvärdering som leder till

verksamhetsutveckling

Att kunna följa upp sin verksamhet och jämföra den med andra kommuner har blivit allt viktigare för att löpande kunna förbättra kvalitet, ompröva sin verksamhet, och ha kontroll på kostnaderna. GR-kommunerna har sedan ett antal år utarbetat nyckeltal och andra uppföljningar, där vissa studier genomförs varje år och andra vartannat år. GR er-bjuder medlemskommunerna att utarbeta Nyckeltal Äldreomsorg, Nyckeltal LSS och Nyckeltal IFO, samt tar dessutom fram Nyckeltal Försörjningsstöd och Välfärdsbilder.

Nyckeltalen anpassas successivt till de alltmer omfattande uppgifter som kommunerna lämnar till den centrala nationella nivån, vilket gör att fokus kan läggas på analys av nyckeltalen snarare än på själva uppgiftsinlämnandet. Med nyckeltalen som utgångs-punkt är det intressant att gå vidare och djupare analysera de kostnadsskillnader som redovisas. Under 2007 sker med stöd av FoU i Väst/GR fördjupnings-studier inom områdena IFO och funktionshinder. Om detta arbetssätt faller väl ut kan utökas till fler områden under kommande år.

Regional utveckling

Hållbar utveckling brukar beskrivas i den ekono-miska, miljö- och den sociala dimensionen. Indika-torerna för ekonomisk utveckling i Göteborgsregio-nen har de senaste åren visat genomgående positiva resultat, medan mätningar kring miljö och sociala förhållanden visat en betydligt mer splittrad bild. Den sociala obalansen kvarstår och har i vissa fall förstärkts. Det finns också en medvetenhet om att en positiv utveckling av faktorer som ingår i den sociala dimensionen är nödvändigt för att få en långsiktigt hållbar utveckling.

Personalförsörjning och

kunskaps-utveckling

År 1999 gjorde GR-kommunerna en analys över vilket rekryteringsbehov som kunde förutses inom vård- och omsorgsområdet under åren fram till 2007. Detta rekryteringsbehov beräknades till ca 1 500

personer per år, vilket kommunerna i princip har kunnat klara.

Under de närmaste åren kan förutses en större konkurrens om arbetskraften beroende på den förbättrade tillgången på jobb. Därför utarbetades under 2007 en ny prognos över arbetskraftsbehovet fram till år 2020. Med denna som utgångspunkt kan medlemskommunerna planera olika insatser för att säkra tillgången på utbildad personal.

GR bedriver en omfattande kurs- och semina-rieverksamhet för medlemskommunerna inom det sociala området. Denna omfattar såväl kortare som längre utbildningar. Utbildningarna genomförs som både öppna arrangemang och som uppdragsutbild-ningar.

Olika typer av mötesplatsarrangemang har utvecklats under de senaste åren. Här samlas GR-kommunernas personal inom olika områden, visar upp vilken verk-samhet man bedriver och har ett erfarenhetsutbyte. Exempel på sådana arrangemang är Mötesplatserna för IFO, Äldreomsorg, Psykiatri och Funktionshin-der.

Framtida utmaningar

Samarbete mellan styrgrupperna

Många av de frågeområden som kommunerna och deras invånare möter kräver gränsöverskridande ar-betssätt. Det gäller att söka lösningar över administra-tiva och geografiska gränser samt mellan kompetens-områden. De olika styrgrupperna inom GR – sociala området; arbetsmarknad; miljö- och samhällsbyggnad samt Utbildningsgruppen – fördjupar samarbetet i gemensamma frågor.

Vidareutveckla samverkan med Västra

Götalandsregionen

På utförarsidan har GR-kommunerna ett uppar-betat samarbete med VGR genom t.ex. LGS (SUs sjukvårdsområde) och Simba-samarbetet (Kungälvs sjukvårdsområde). Ett exempel på pågående samar-bete är Västbus, där kommunernas socialtjänst och skola etablerar ett fördjupat samarbete med i första hand barn- och ungdomspsykiatrin utifrån politiskt antagna gemensamma riktlinjer. Den sociala styr-gruppen bygger även upp ett samarbete med Västra Götalandsregionens beställare.

Samarbete med övriga

kommunal-förbund

Det praktiska samarbetet med övriga kommunalför-bund och VästKom, när det gäller t.ex. kompetensut-veckling och Västbus, kan utvecklas ytterligare.

Främjande, förebyggande och tidiga

insatser för barn och unga

Sociala styrgruppen har pekat ut tidiga, förebyggande insatser för barn och unga som ett prioriterat område. En utmaning är att etablera samarbete inom olika områden där barn och unga befinner sig i riskmil-jöer, inte minst vad gäller våld och droger. Våld i nära relationer påverkar barns uppväxtvillkor, och här kan kommunerna samarbeta för att förbättra sina insatser. GR fortsätter att etablera samverkan med olika aktö-rer, som t.ex. Länsstyrelsen och Ungdomsstyrelsen.

Sociala aspekter i regionplaneringen

Den sociala styrgruppen arbetar med att bygga upp och redovisa kunskapen om hur de sociala förhål-landena utvecklas i Göteborgsregionen. En sådan in-dikator kan vara t.ex. andelen fattiga barn. Forskning visar på en högre risk för sjuklighet och skador för denna grupp. Här utvecklas också ett arbetssätt för hur kunskapen om de sociala förhållandena bättre kan struktureras och integreras i övrig regionpla-nering. Ett samarbete sker med övriga styrgrupper inom GR, FoU i Väst, och med Göteborgs Stads projekt S2020.

Insatser för personer som står långt

från arbetsmarknaden

Med den statliga Jobb- och utvecklingsgarantin kan arbetstagare få arbete/sysselsättning/studier upp till 450 dagar. De som efter dessa 450 dagar fortfarande står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas ”sam-hällsnyttig, varaktig sysselsättning”. Denna situation inträder första gången under våren 2009. Sociala styrgruppen bör, tillsammans med styrgruppen för Arbetsmarknad, noga följa vad som händer med den grupp som efter Jobb- och utvecklingsgarantin fort-farande står utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Integration

En av de absolut största utmaningar som kommu-nerna i Göteborgsregionen står inför är att på ett bra sätt öka integrationen och minska klyftorna, så att alla får möjlighet att ingå i den gängse

samhällsgemen-skapen. Sociala styrgruppen, i samarbete med övriga styrgrupper, söker goda exempel på verksamheter som främjar integration och förmedlar kunskap samt kan, om medlemmarna så beslutar, även samordna medlemskommunernas insatser på detta område.

EU-arbetet

Genom ökade internationella kontakter kommer nya influenser. Det ställs ökade krav på att kommunerna anpassar sig till det europeiska regelverket men också tar tillvara den kunskap man kan få genom de inter-nationella kontakterna. GR bidrar med information till medlemskommunerna om vilka praktiska möjlig-heter EU-samarbetet ger när det gäller kompetens-utveckling och deltagande i EU-program. Dessutom kan stöd lämnas när det gäller att skapa kontakter i andra EU-länder.

Europeiska Socialfonden satsar under åren 2007-2013 sammanlagt 6,2 miljarder kr i Sverige på projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Man kommer att prioritera större projekt och projekt med breda partnerskap. Detta gör att mellankommunalt samarbete ökar konkurrenskraften vid ansökan. GR erbjuder med-lemskommunerna hjälp att formulera gemensamma projekt.

Implementering av den nationella

IT-strategin för vård och omsorg

Sedan ett par år tillbaka arbetar kommunerna och VGR med att på det lokala och regionala planet genomföra den nationella IT-strategi som beslutats av regeringen. Under 2009 införs den webbaserade modellen för SMVP, Samordnad Vårdplanering, (in-formation avseende patienter som flyttar mellan sjukhus, primärvård och kommunens vård).

Samtidigt pågår projektet ”Vården på webben”, som syftar till att medborgarna via nätet ska få tillgång till vårdinformation och kontakt med vårdgivarna.

GR samarbetar i dessa frågor med VästKom.

Harmonisera reglerna för färdtjänst,

sjukresor och kollektivtrafik

Kommuninvånare i aktiv ålder har sedan ett antal år kunnat göra regionala resor inom ramen för ett och samma biljettsystem. För dem som är beroende av färdtjänst och sjukresor finns inte samma flexibilitet, utan resandets längd, frekvens och betalning beror på vilken typ av samhällsbetald resa man utnyttjar och i vilken kommun man bor. Styrgruppen verkar för

en harmonisering av reglerna för färdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik.

Vårdcollege

Styrgruppen har tillsammans med Utbildningsgrup-pen tagit ett initiativ som ska prövas av medlems-kommunerna; att samla utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vård- och omsorgsområdet inom ramen för Vårdcollege. Det är ett arbetssätt som syftar till att kvalitetssäkra utbildningarna på gymnasie- och KY-nivå, samt att höja statusen på yrken inom vården. En tillgång för Vårdcollege är att det genom Meritea AB även finns valideringsmöjligheter.

FoU i Väst/GR

Vision

För att förverkliga visionen om det goda livet och stärka en hållbar utveckling i Göteborgsregionen krävs ett systematiskt och gränsöverskridande lärande över organisations- professions- och geografiska gränser. FoU i Väst/GR ska ha en självklar roll och vara en resurs i detta sammanhang.

Bärande idé och löpande

verksamhet

FoU i Väst/GR ska stärka vardagsnära kunskapsut-veckling och regionalt lärande genom att synliggöra erfarenheter och befintliga kunskaper inom ett brett kunskapsfält, utveckla ny kunskap och visa på goda exempel. Genom ett nära samarbete med högskolor och universitet samt med övriga FoU-verksamheter i Västra Götaland inom välfärdsområdet ges goda förutsättningar för att utifrån kunskap och beprö-vad erfarenhet möta människors behov av trygghet, gemenskap, god hälsa och delaktighet under livets alla skeden.

Arbetsformer

Studier, utvärderingar och cirklar samt dialogtillfällen för erfarenhetsutbyte initieras av GR-kommunerna samt av hälso- och sjukvården i VGR. FoU-projekt med brukarperspektiv och/eller fokus på samver-kan prioriteras. Arbetssätten för FoU-projekten utvecklas genom dialog med berörda, och resultat återförs kontinuerligt till verksamheterna för att på så vis bidra till lärande och verksamhetsförbättringar. Erfarenheter från enskilda projekt sprids inom GR genom tidningen FOURUM, nyhetsbrev, rapporter, seminarier, nätverk och webbplats.

Seminarier för politiker, medarbetare och che-fer anordnas kontinuerligt, ofta i samarbete med medlemskommunerna och/eller VGR, Göteborgs universitet, Vårdalinstitutet, Sahlgrenska akademin, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Sveriges Kommu-ner och Landsting.

FoU i Väst/GR ska verka för en långsiktighet och ett arbetssätt som främjar lärande på arbetsplatserna så att kunskaper och beprövade erfarenheter kan leda till kunskapsutveckling samt till att verkningsfulla metoder och arbetssätt implementeras.

Strategiska

satsningsområden

Samverkan och samarbete

Inom socialt arbete samt vård- och omsorgsarbete har målgrupperna ofta så komplexa behov att insatser från olika vårdgivare, organisationer och yrkesgrupper med olika kompetenser är nödvändiga. Samverkan behöver utvecklas för att skapa synergieffekter, ratio-naliseringar och kvalitetsförbättringar. Ambitionen för FoU i Väst/GR är att skapa konkreta kunskaps-projekt som utgår från en helhetssyn på människors behov.

Förebyggande och främjande arbete för barn

och unga

En prioriterad målgrupp för forsknings- och ut-vecklingsinsatser som stärker samverkan är barn och ungdomar. Skola, arbetsförmedling, fritid, socialtjänst, barnpsykiatri, barnhälsovård och ungdomsmottag-ningar kan genom FoU-insatser bygga gemensam kunskap för främjande och förebyggande arbete med barn och unga. Framför allt är det viktigt att arbeta med satsningar som avser att stärka de ungas delak-tighet i samhället. Myndigheten för skolutveckling och länsstyrelsen har beviljat medel för en studie om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan. Med studien som grund kommer arbetssätt för att nå ungdomar och erbjuda relevanta åtgärder inom kommunerna att kunna förbättras.

Resultat och erfarenheter från implementerings-studien av Västbus-satsningen i Västra Götalands län, kommer att kunna bidra till en fortsatt bra utveckling av samverkansarbetet och ge idéer till fler studier.

Missbruk och psykiska funktionshinder

För personer som har missbruks- och beroende-problem och/eller psykiska svårigheter kan det vara svårt att få samordnad vård. FoU i Väst/GR plane-rar att tillsammans med psykiatrin, kriminalvården och Göteborgs universitet utforma kunskaps- och forskningsinsatser som kan ge olika aktörer en god kunskapsbas. Implementeringen av de nationella riktlinjerna är en aktuell fråga att följa och stödja från FoU i Väst/GRs sida.

Hur attityder till människor med psykiska pro-blem påverkar möjligheter till stöd är en angelägen fråga att uppmärksamma, inte minst när det gäller förutsättningar för att åstadkomma boende och

ar-Äldres hälsa

Ansvaret för en stor del av hälso- och sjukvårdsin-satserna för äldre ligger idag på kommunerna. För att skapa en god och säker vård och omsorg för de äldre samt på bästa sätt ta vara på resurser, behöver samverkans- och organisationsformer utvecklas mellan länssjukvård, primärvård och kommuner. Speciellt viktiga områden för forskning, utveckling och samverkan är rehabilitering, läkemedelsfrågor, äldres boende samt stöd till multisjuka äldre - inklu-sive demenssjuka och den palliativa vården. Inom dessa områden pågår flera projekt som kommer att få betydelse för en utvecklad samverkan.

Under 2008 kommer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvården. FoU i Väst/GR kom-mer att följa och delta i arbetet med att omsätta riktlinjerna i vardagsarbetet. Ett annat område som kräver stor samverkan mellan olika vårdgivare är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som riktas till äldre. FoU i Väst/GR ska på olika vis fokusera på och stödja en utveckling av dessa insatser.

Brukarkraft och brukarmedverkan

I ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” betonas att resurser hos varje människa ska tas till vara oav-sett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. FoU i Väst/GR genomför successivt projekt som stärker och utvecklar metoder för det civila samhällets, brukares och anhörigas engagemang. Projekt som avser att förbättra och utveckla såväl ungas som äldres delaktighet i samhället ska ha hög prioritet. FoU i Väst/GR utvärderar flera satsningar där kommunerna utvecklar nya arbetssätt för att stärka brukares tillgång till sociala tjänster, vård och omsorg. Sådana exempel är när äldreomsorgen prövar model-ler som kan innebära större valfrihet och inflytande för äldre samt individ- och familjeomsorg som orga-niserar lättillgängliga serviceinsatser för barnfamiljer. Kunskap från dessa projekt och kommande, liknande FoU-aktiviteter kan bidra till en dialog inom hela regionen och i hela landet

Det är angeläget att FoU i Väst/GR bidrar med kunskap som kan stärka brukares aktiva medverkan i att utforma och granska den verksamhet de är berörda av. Inte minst viktigt är detta när brukare har svårig-heter att själva göra sina röster hörda. Att samhället har en allmänt hög tillgänglighet är ofta en förutsättning för t.ex. äldres och funktionshindrades möjligheter till engagemang. Flera pågående och kommande FoU-projekt bidrar till att öka kunskapen om detta.

Uppföljning/utvärdering

Ett av huvuduppdragen för FoU i Väst/GR är att på olika sätt ge stöd i utvärderingsarbete samt öka kom-petensen kring och intresset för utvärdering. Vilket blir resultatet av den ena eller andra vårdformen eller sociala insatsen? Vad hjälper vem och när? Medarbe-tare inom GR-kommunerna och VGR erbjuds stöd för att genomföra egna utvärderingar. FoU i Väst/ GR genomför utvärderingar på vetenskaplig grund på uppdrag av och i dialog med kommunerna och VGR, företrädesvis med fokus på samverkan och utifrån brukarperspektiv.

Regional utveckling för hållbarhet och

tillväxt

Det är viktigt att belysa och skapa kunskaper om de ömsesidiga sambanden mellan å ena sidan sociala faktorer och folkhälsofaktorer samt å andra sidan den regionala utvecklingen. Viktiga frågor är: Vilken betydelse kan satsningar inom regional utveckling få för sociala villkor och folkhälsa? Kan socialtjänst samt hälso- och sjukvård bidra till ökad tillväxt i Göteborgsregionen? Hur samspelar förändringar i den fysiska miljön – genom bland annat investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, och bebyggelse - med människors sociala villkor och folkhälsa? Vilken betydelse kan olika boendemiljöer och kommunika-tionsmöjligheter få för funktionsnedsatta människor när det gäller deras möjligheter till delaktighet och självständigt boende?

FoU i Väst/GR kommer under 2009 att avsluta studien om en ”Kollektivtrafik för alla” - Kolla-projektet. Resultat och erfarenheter från studien och förändringsprojektet i Göteborgs Stad kommer att spridas och diskuteras samt på så vis bidra till en ut-veckling av bra kollektivtrafik i hela GR-området.

Kompetensutveckling

Medarbetare inom kommunerna och VGR erbjuds, oavsett utbildning, möjlighet att med stöd av forskare genomföra fördjupningsarbeten, utvärderingar och studier. Att delta i olika FoU-projekt är attraktivt samt ses som ett led i kompetens- och kunskapsut-veckling.

Europeiskt samarbete och

erfarenhets-utbyte

Sverige är en del av EU med likartade möjligheter och utmaningar som i andra delar av Europa. Inom

EU har länderna mycket att vinna på kunskaps-utveckling och erfarenhetsutbyte. FoU i Väst/GR medverkar i europeiska sammanhang där forskning och utveckling av socialt arbete, vård och omsorg diskuteras. Det är en utmaning för GR och FoU i Väst/GR att medverka i nätverk för forskning samt offentliga och ideella verksamheter i Europa som får betydelse för såväl den europeiska som den regionala utvecklingen. Stor vikt ska läggas vid dialog, lärande och kunskapsspridning.

Framtida utmaningar

Äldre som resurs och äldres hälsa

Andelen äldre människor antas öka kraftigt under de närmaste årtiondena efter att ha legat konstant under de senaste 20 åren. Ofta beskrivs den förväntade utvecklingen som problematisk. Äldre ses som en försörjningsbörda trots att äldre människor redan idag står för en stor del av de så kallade informella insat-serna, både till personer man är släkt med men även till personer man inte känner. Kan det finnas vinster för ett samhälle med en stor andel av befolkningen som är pensionerade, vinster i energi och resurser? Vad behövs för att äldre människor ska kunna vara fortsatt aktiva och bidra till en god välfärdsutveckling? På vilket sätt kan bostadsplanering, resmöjligheter och nätverk få en betydelse för människors självständighet, delaktighet och kreativitet?

FoU i Väst/GR ska bidra till att ta vara på och utveckla kunskaper och erfarenheter för att stärka och öka förutsättningarna för äldres engagemang i samhällsutvecklingen.

Andelen ”äldre äldre” förväntas också öka och därmed också behovet av sammanhållen vård och omsorg. FoU i Väst/GR ska bidra till att äldreomsorg och äldrevård är av hög kvalitet och att den styrs av människors behov snarare än av organisatoriska gränser eller ”ålderism”.

Utveckling genom etnisk mångfald

Göteborgsregionen präglas av etnisk mångfald där olikheter ska främjas och utvecklas. Den etniska mångfalden innebär en potentiell möjlighet för den regionala tillväxten.

FoU-projekt ska ha ett mångfaldsperspektiv. Sär-skilda aktiviteter som ökar kunskaper kring etniska gruppers villkor, förutsättningar och möjligheter ska anordnas. Målet är att skapa förståelse för värdet av

människors olika resurser och utveckla krafter som främjar allas delaktighet i vid bemärkelse.

Hållbar utveckling

I skrivelsen ”Strategiska utmaningar – en vidareut-veckling av svensk strategi för hållbar utvidareut-veckling” från mars 2006 redovisar regeringen olika utmaningar för hållbar utveckling. Bland annat nämns en god hälsa som en viktig förutsättning och att det är en utma-ning att möta den demografiska utvecklingen. FoU i Väst/GR ska verka för att kunskaper utvecklas och erfarenheter tas till vara som kan stärka den sociala och mänskliga dimensionen för hållbar utveckling och regional tillväxt.

Utbildningsgruppen

Vision

Elevens behov står i centrum

Under devisen ”Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft för fortsatt utveckling av ett demo-kratiskt samhälle” har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående regionalt samarbete på utbildnings-området.

Den av den föregående regeringen tillsatta Gym-nasiekommittén konstaterar i sitt slutbetänkande: ”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildnings-området i de 13 kommuner som ingår i GR”. Nu-varande regerings gymnasieutredning har utsett GR till landets enda fokusregion.

Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lä-randets område och den utses av förbundsfullmäktige. Visionen för gruppens arbete är att ”den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet, att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art” (Utbildningsgruppens handlings-program för det livslånga lärandet).

Detta förslag till inriktning på gruppens arbete 2009 tar sin utgångspunkt i de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen, efter en bred remissomgång i medlemskommunerna, fattat beslut om. Där formuleras ovanstående vision på utbild-ningsområdet samt anges mål och ett antal regionge-mensamma insatser till stöd för att nå uppsatta mål. Sammanfattningsvis konstateras att Utbildnings-gruppen har formulerat en vision där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten samt infört webbaserade system

för kontinuerlig uppföljning av uppsatta mål och benchmarking. Utbildningsgruppens arbete omfattar idag samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för: förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Framtida utmaningar

I såväl Utbildningsgruppens regionalpolitiska utbild-ningsmål som i ”Vision Västra Götaland –Det goda livet” betonas vikten av satsningar på det livslånga lärandet. Stor samstämmighet råder mellan GRs och VGRs syn på värdet av ett vitalt utbildningslandskap. Detta är mycket betydelsefullt med tanke på de stora utmaningar som Göteborgs regionen, VGR och landet som helhet står inför.

Den globala konkurrensen om bl.a. arbetstillfäl-len, kompetenta medarbetare och företagsetable-ringar hårdnar successivt. Utvecklingen innebär att inte bara arbeten med låga förädlingsvärden flyttar utomlands utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet lämnar Sverige.

Ska Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitets-förbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och inter-kommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för dem