Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Hur får man brukarstyrning när

brukaren har svårt att styra?

Dag Andersson processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom ”SIMBA”

Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn’s kommuner och Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus

Har våra organisationer bättre funktion än brukarna?

Vad är vård- och stödsamordnare?

Brukar styrt resursgruppsarbete

Brukarmedverkan eller personalmedverkan?

Hur gör vi norr om Göteborg?

Personer med omfattande psykiska funktionshinder:

•Behöver personal och en organisation som är mer strukturerad och strategisk än man själv förmår vara. Organisationer som förmår genomföra det man vet är bra!

•Måste ges förutsättning att svara på viktiga frågor kring biståndsbehov,

behandlingsalternativ och målsättningar. Brukarstyrda genomförandeplaner, Vårdplaner, Samordnade Planer

•Behöver underlag för att fatta beslut och stöd för att välja

•Behöver kunskap och träning kring hur man löser problem och når mål.

Förändring kräver ansträngning. Ansträngning kräver motivation. Detta gäller både brukare och kommun/sjukvård

Hur motivera personal och organisationer att jobba brukarstyrt och införa nya metoder?

Kan Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete förbättra

Vår Målgrupp för Vård och stödsamordning(än så länge):

Personer med psykiska funktionshinder som har/borde ha kontakt med både kommunen och psykiatrin

och med behov av bättre samordning

och som bedöms vara behjälpta av modellen.

Vård- och stödsamordning (VSS):

En Organisationsform för samarbete mellan Kommun och psykiatrisk ö.v.

Personal från psykiatrisk öppenvård och kommunens

socialpsykiatri får ett uppdrag som Vård- och stödsamordnare och bildar en samarbetstrio med brukaren

Resursgruppsarbete ”Två år”:

•Systematisk metod där brukaren utförligt med hjälp av VSS och arbetsblad kartlägger sig själv.

•Man tar reda på kunskaper, färdigheter, behov och mål innan man utför åtgärder. •Fokus på att hur hen handskas med sitt psykiska funktionhinder.

•Kartläggningen ger brukaren underlag och möjlighet att

fatta beslut om stöd/behandling och skapar motivation till förändring.

•Metod att upprätta, organisera och effektivisera nätverket i resursgrupper och få alla att arbeta brukarstyrt

•Utbildning och träning av brukaren och privat nätverk för att kunna nå mål, handskas med problem och kunna styra sin rehabilitering.

Målgruppen för Vård och stödsamordning:

Personer med psykiska funktionshinder som har/borde ha kontakt med både kommunen och psykiatrin och med behov av bättre samordning och som bedöms vara behjälpta av modellen.

Vård- och stödsamordning (VSS):

Resursgruppsarbete ”Två år”:

Resursgruppsarbete ”två år”

Kartläggningsfas (2-4 mån)

………

Arbetsfas

med resursgruppsmöten v.3:e månad

Kartläggningsfas

• För att skapa allians och för att Brukare och VSS skall

få utförlig kunskap om brukarens funktion, problem

och mål i livet.

• Fokuserar på daglig funktion, färdigheter och

kunskaper(Inte orsaker eller generella beskrivningar

som t.ex. en diagnos)

• Många olika arbetsblad och moment

•Man gör ”Inga åtgärder” innan arbetsplanen är klar

•Checklista- för planering och metodtrogenhet

Innehåll i Kartläggningen: (forts...

•Brukaren och VSS analyserar fortlöpande vad som framkommit •När kartläggningen är sammanställd, prioriterar brukaren, vad man vill förändra

•Brukare formulerar långsiktiga mål och får hjälp att konkretisera delmål och skissar på en personlig arbetsplan

•Brukare analyserar (utifrån olika arbetsblad)vilkapersoner som skulle

kunna vara resurser för att nå målen

•Kartläggningen avslutas med att bjuda in utvalda personer till resursgruppsmöte där planen bestäms och förankras

•Brukaren äger sin kartläggning och originalet av arbetsplanen förvaras hemma

Personlig arbetsplan

•Original hos brukaren

•Kopior(avskrifter) hos dem som behöver

•Det viktiga för personal in i genomförandeplan,

vårdplan och/eller SIP

Resursgruppen utses av brukaren(träffas v3månad)

•Man är med i RG för att man kan vara en resurs för de mål man har, den brukaren träffar mest eller någon som annars skulle

kunna vara ett hinder för att nå mål

•Läkare & närstående bör vara med. VSS är alltid med. •Olika personer som behövs för att nå målen:

T.ex; anhöriga, psykolog, biståndshandläggare, vänner,

sjukgymnast, bostödjare, god man, förvaltare, arbetsrehab, VC, AF, FK, etc.

Några är alltid med och någon kan vara tillfälligt på ett möte

Vård och stödsamordning Dag Andersson

Vård och stödsamordning Dag

•Här fastställs, förankras och utvärderas arbetsplanen och tydliggörs vem som skall göra vad, fram tills nästa

resursgruppsmöte.

•Brukare(eller inledningsvis VSS) håller i agendan. Man pratar bara om det brukaren godkänt att man skall prata om

Alla hör samma sak. Alla vet hur planen ser ut. Alla vet att förändringar endast sker efter information på

resursgruppsmötet.

Det som inte kan sägas med brukaren närvarande fyller ingen funktion och kan ändå inte användas

Vård och stödsamordnare?

Samordning & effektivisering på micronivå!

•VSS utses till ”nav” med mycket kunskap, ”kulturkompetens” & stort mandat från organisationer och brukare

•Är ”dörröppnare” in i resp. organisation •Har den personliga kunskapen om

brukaren och bakgrunden till åtgärder som behövs för att stötta motivation.

•Fördelar arbetet flexibelt mellan sig, utifrån uppgift, kunskap och möjlighet.

Olika mkt tid under olika faser/olika brukare

Stöttar varandra.

Får tillsammans högre och ökande kompetens för brukaren

•Organiserar och förbereder resursgruppen

•Planerar, samordnar, och utvärderar alla insatser oavsett huvudman.

•Genomför och/eller initierar andras vård och stödinsatser.

Arbetsfas

Varierande innehåll beroende på arbetsplanens innehåll: •Resursgruppsmöten- v.3.mån

•Personlig arbetsplan som revideras v.3.mån

Återkommande utvärderingar( man prövar sig fram)

•Alla i organisationerna måste acceptera att förändringar beslutas vid RG-möte och att VSS är navet

•Olika strategier och åtgärder används för att nå brukarens mål

Under arbetsfas:

•Motivationsarbete-

•Pedagogiska metoder- Kunskap

•Uppmuntra och träna inför framtida

möten utan VSS

•Planera för minskade VSS-insatser

•Lära ut och träna Problemlösning

•Göra kunskap av erfarenheter

Vård och stödsamordning Dag Andersson

Strategier under arbetsfasen:

Använda problemlösningsmetodik & hemuppgifter som redskap

•Stresshantering

•Tidiga varningstecken och åtgärdsplan •Sociala färdighetsövningar •Symtomhantering •Kommunikationsträning i familjer •Medicinöversyn •Kroppslig hälsa •Kost •Motion •Delat beslutsfattande

... som medel att nå brukarens olika mål

Vård- och stödsamordnare inom SIMBA

•Genomförs tillsammans: kommun – psykiatrisk sjukvård.

•Ansvar, åtagande och metodanvändandet tydliggjort i ett avtal med resp. kommun 2013-15. Implementeringsplan & Gemensam processledning

•Utgår från erfarenhet och forskning kring svårigheter att implementera ny kunskap

•En VSS från psykiatrisk sjukvård och en VSS från kommunen bildar en trio med brukaren.

Vård och stödsamordnare inom SIMBA

•Chefsgrupper i varje kommun i samarbete med process-

stödjaren

•Ett aktivt urval av brukare, Målgruppen avgränsas inte av

diagnos

•Många personal utbildade i Vård- och stödsamordning

- en utbildning i egen regi 2014

•Ett aktivt urval av personal som fick börja med

VSS-uppdrag(som en del av sin tjänst)

•Delmål för 2013 och 2014 som utgick från vad man

trodde sig klara av

•Metodstödshandledning gemensam kommun-sjukvård

från start (i sex grupper)

Vård- och stödsamordning inom Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

•Gemensamt process-stöd för info på alla nivåer, förankring, problemlösning, meta-metodstödshandledning och

återkommande utvärdering av vårt upplägg. •Skriftliga lokala instruktioner som revideras

•Kvalitetsarbete genom manualer, checklistor och kvalitetsrevison

•Enkel brukar- uppföljning (ORS & Hur fungerar vardagen)

•Informationsdagar för berörda och Inspirationsdagar för VSS •Metodik och instruktioner under utveckling

Vård och stödsamordning Dag Andersson

Vi har tydliga delmål för vårt

implementeringsarbete och vi har hittills nått

dem!

Nöjda brukare som känner sig respekterade, som

är motiverade, som tar ansvar, som behöver färre

akuta insatser

Entusiastisk personal

Reflektioner kring VSS-Rg så här

långt:

Vad har vi sett hittills? _{• Resultaten är tydliga på individnivå,}

men kanske svåra att mäta, än så länge • Nöjda närstående

• Många exempel på att omgivningen märker skillnad Överraskande effekter!

• Ger bättre kontinuitet för brukare–trots personalomsättning • Behovet störst för brukare från allmänpsykiatri,

färre än 20% har psykosdiagnos Samarbetet mellan psykiatri –kommun prestigelöst, men respektfullt och mer personligt

På återseende!

Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn’s kommuner och Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus

SoS riktlinjer om evidensbaserade metoder för psykosocialt stöd….. Sjukvård & kommun skall t.ex. erbjuda:

•Högkonsumenter av vård, intensiv case management enligt ACT-modellen /liknande

integrerande arbetsformer (= Vård och Stödsamordning)

•Psykopedagogiska åtgärder för att ge individ & nätverk kunskap om sjukdomen

(resursgruppsarbete, ESL)

•Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall

(Resursgruppsarbete)

•Erbjuda personer med nedsatt social funktion, social färdighetsträning (ESL)

•Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg (Resursgruppsarbete, ESL)

•Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg

(Delat beslutsfattande= Resursgruppsarbete, ESL)

Dessutom...

Lagstiftningen säger att den enskilde har rätt till en samordnad

individuell plan (SIP)= Personlig arbetsplan

Vård och stödsamordning Dag Andersson

Vad skiljer ”SIMBA”-modellen från liknande Vård- och stödsamordningsmodeller i Västsverige?

Sjukvård och kommun jämbördigt ansvariga

En mer uppstyrd uppstart, kring urval av brukare och vilken personal som får VSS-uppdrag

Utförligare kartläggning i resursgruppsarbetet

•Hur fungerar vardagen för dig? •Familj-närstående intervju

•Livsstil och fysisk hälsa

Två VSS gör hela kartläggning gemensamt

Ingen diagnostisk avgränsning (Mest allmänpsykiatri) Tydligare Instruktioner och checklistor för arbetsfas

Enklare uppföljningsskattning (Skattning av Förändring ORS, Hur fungerar vardagen)

Kartläggningsfasen i resursgruppsarbetet

följande arbetsblad :

•Aktivitet en vanlig dag •Nätverkskarta

•Skattning av förändring(ORS)

•Intervju om; Kunskaper, färdigheter, erfarenheter, farhågor, besvär, mål •Hur fungerar vardagen

•Livstil/hälsorisker •QLS 100

•Tecken på försämring & krisplan •Intervju med närstående

•Analys av kartläggning

•Problemlösningsblanketten!

Vård och stödsamordning Dag Andersson

Personlig arbetsplan

•Långsiktiga mål

•2-3 delmål

•Nuläget

•Vem gör vad och när?

•Närvarande

•Datum och ansvarig för uppföljning--- nästa

möte

•Motsvarar en SIP(om den görs på rätt sätt)

Inte bara här………..

•ACT –Team med Case managers som omfattar samhällsbaserad

uppsökande vård och omsorg. Sjukvårdsdominerade team och utan privat nätverk inkluderat. ACT-team är en nyhet i Sverige. Ingen uttalad tydlig arbetsmetod.

•Assertive outreach(GBR), Sjukvård och socialtjänst i uppsökande samverkan

•R-ACT. Resursgrupps-ACT - Med en CM som jobbar med

resursgruppsmodellen = Integrerad Psykiatri. Ofta sjukvårdsbaserad •I många delar av Sverige

•Vård- och stödsamordning (R-ACT)enl. västsvensk modell = En VSS från kommunen och en VSS från sjukvården jobbar ihop med en brukare med resursgruppsmodellen.

•Hela Göteborgsområdet startar VSS 2013>

Vård och stödsamordning Dag Andersson