Företagsekonomiska Institutionen Företagsekonomi D
Magisteruppsats Vt 2010 Handledare: Phillip Kappen
UTLANDSSTUDIERS PÅVERKAN PÅ
FÖRETAGSEKONOMISTUDENTERS
PERSONLIGA EGENSKAPER MED
KOPPLING TILL KREATIVITET
ANDRÉS ZARAZUA MUJO OCH EKATERINA GOLUBEVA
Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten. Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna.
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte ... 3
1.2 Avgränsningar ... 3
2. Teoretisk bakgrund ... 4
2.1 Kreativitet och kreativa egenskaper ... 4
2.2 Big Five klassificeringen för personlighet och kopplingen till kreativitet ... 5
2.2.1 BFI-kategorierna ”öppenhet” och ”noggrannhet” ... 5
2.3 Multikulturella erfarenheters påverkan på kreativa egenskaper ... 6
3. Metod och enkätdesign ... 8
3.1 Datainsamling genom internetenkät ... 8
Tabell 1 Fördelning av utlandsstudier via FEK-institutionen Uppsala universitet åren 2003-2009 ... 9
Tabell 2 Datum och antal utskick av e-post med länken till internetenkäten ... 10
4. Operationalisering ... 10
4.1 Operationalisering av ”noggrannhet” ... 11
Tabell 3 Nio påståenden i kategorin noggrannhet och argument för dessas användning ... 11
4.2 Operationalisering av ”öppenhet” ... 11
Tabell 4 Tio påståenden i kategorin öppenhet och argument för dessas användning... 12
4.3 Multikulturella erfarenheter (språk, tid och vistelseland) ... 12
Figur 1 Representation av kopplingen mellan multikulturella erfarenheter, BFI-kategorierna öppenhet och noggrannhet och konceptet kreativitet. ... 13
4.4 Tillvägagångssätt för analys av data ... 14
Tabell 5 Mall för analys av svarsangivelserna i undersökningen ... 14
Tabell 6 Mall för analys av medianen för respektive BFI-kategori ... 15
5. Resultat och analys ... 16
Tabell 7 Sammanställning av mottagare av mailet med länken till enkäten i vår undersökning ... 16
Tabell 8 Indelning av vistelseländer efter världsdel ... 18
Tabell 9a Fördelning av respondenter utifrån antydd minskad kreativitet ... 18
Tabell 9b Fördelning av respondenter utifrån antydd opåverkad kreativitet... 18
Tabell 9c Fördelning av respondenter utifrån antydd ökad kreativitet ... 19
Tabell 10 Sammanfattning av totala antalet respondenter utifrån påverkan på kreativitet ... 20
6. Slutsats ... 20
7. Begränsningar... 20
8. Diskussion och förslag till framtida forskning ... 21
Källförteckning ... 22
Bilaga 1a – Enkäten i vår undersökning genomförd via SurveyMonkey ... 25
Bilaga 1b – Svarsalternativ för del 1 av enkäten i vår undersökning ... 26
Bilaga 2 – Introduktionsmail, skickad 6 – 8 april 2010 ... 27
Bilaga 3 – Mail med länken till enkäten, skickad 12-13 april 2010 ... 28
Bilaga 4 – Big Five Inventory enkät från Berkeley Personality Lab ... 29
1. Inledning
Varje år åker många studenter för att studera utomlands i hopp om att få nya upplevelser, vänner och en otrolig erfarenhet. Bara under våren 2009 reste 25 367 personer från Sverige för att studera utomlands, 600 fler än läsåret före (CSN, 2010). Via Uppsala universitet reser årligen omkring 800 studenter utomlands för att studera (Uppsala universitet, 2010). Samtidigt anger allt fler företag i sina platsannonser att någon form av utlandserfarenhet är ett plus, när man söker en tjänst hos dem (Karriärguiden, 2010). Även Högskoleverket uppmuntrar studenter att åka på en eller flera utbytesterminer med motiveringen att detta är en bra merit och erfarenhet som i sin tur kan vara en fördel när man ska söka jobb (Högskoleverket, 2010).
Studier har visat att utlandsvistelser och multikulturella erfarenheter ökar kreativiteten hos personer öppna för erfarenheter (Leung & Chiu, 2008; Leung et al., 2008; Leung & Chiu, 2010; Maddux & Galinsky, 2009; Maddux et al., 2009). Med anledning av en allt hårdare konkurrens mellan företag är just kreativiteten hos de anställda extra viktig för företag som vill bli mer innovativa och framgångsrika (Wu et al., 2008). Enligt Harvey och Novicevic (2002) genomförs även tillsättning av chefspositioner i utlandskontor alltmer utifrån en bedömning av den ansökandes intuitiva och kreativa förmågor som mått på framtida framgångar. För att företag ska bli mer framgångsrika och överleva konkurrensen, finns det därför ett behov av att anställa potentiellt kreativa och innovativa medarbetare. För att lättare kunna få tag i dessa personer, skulle företag kunna använda sig av utlandsstudier som en riktlinje som pekar på extra kreativa förmågor och bättre framtida prestationer. Därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen har någon effekt på företagsekonomistudenters kreativitet. Förväntat bidrag med vår studie är en ökad förståelse av sambandet mellan utlandsstudier och kreativa personegenskaper, främst bland studenter med företagsekonomi som bakgrund, då dessa är tänkbara blivande företagsledare.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet.
1.2 Avgränsningar
2. Teoretisk bakgrund
Enligt två metaanalyser om kreativitet (Feist, 1998; Zhou & Shalley, 2003) har forskare i kreativitet under en lägre tid varit eniga kring att kreativt tänkande eller beteende måste vara både nyskapande och användbart. Utifrån Zhou och Shalley (2003:171f) definierar vi därför kreativitet som ”skapandet av nya och användbara idéer rörandes produkter, tjänster, processer och procedurer”. Vi menar att studenter med företagsekonomi som bakgrund, kommer att ha skapandet av nya och användbara idéer, rörandes produkter och tjänster, som sina framtida arbetsuppgifter.
2.1 Kreativitet och kreativa egenskaper
I dagsläget avgränsas de psykologiska faktorer som påverkar kreativiteten; vissa delar av personligheten, kan antingen underlätta eller försämra kreativiteten för individer (Leung et al., 2008) eller på arbetsplatsen (George & Zhou, 2001). Personer med en kreativ personlighet sägs ha en benägenhet att vara självständiga och okonventionella, de är även mer öppna för nya upplevelser, mer risktagande och har en markant beteendemässig flexibilitet (Simonton, 2000). Enligt Zhou och Shalley (2003) argumenterar vissa forskare för att nyckeln till ett underlättande av teoriutveckling och jämförelse mellan studier finns i utforskandet av relationen mellan kreativitet och mer allmänna personegenskaper. Egenskaperna öppenhet och noggrannhet har ansetts vara de mest relevanta för kreativiteten (Zhou & Shalley, 2003; George & Zhou, 2001). I vår uppsats kommer vi därför att använda oss av kategorierna öppenhet och noggrannhet för att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet.
Begreppet ”öppen för nya upplevelser” använder vi synonymt med öppenhet i denna uppsats. Följaktligen definierar vi, utifrån Zakrisson (2007), en öppen person som en som innehar följande personliga egenskaper:
Är originell, kommer med nya idéer; Är nyfiken på många olika saker; Är sinnrik, en djup tänkare; Har livlig fantasi;
Värdesätter konstnärliga, estetiska upplevelser; Är uppfinningsrik;
Tycker om att reflektera, leka med idéer; Har en utvecklad smak för konst, musik eller litteratur.
Vidare definierar vi utifrån Zakrisson (2007) en noggrann person som en person som innehar följande personliga egenskaper:
Gör ett grundligt jobb; Är pålitlig i arbetet;
2.2 Big Five klassificeringen för personlighet och kopplingen till kreativitet
Efter flera decenniers personlighetsforskning råder en viss enighet vad gäller klassificeringen av personlighetsdrag (John, Naumann & Soto, 2008). Klassificeringen har fått det engelska namnet ”Big Five Inventory” förkortat ”BFI” (Zhou & Shalley, 2003). Denna klassificering innebär att forskare kan studera specifika områden av relaterade personlighetsdrag istället för att undersöka de tusentals karaktärsdrag som utmärker den mänskliga individualiteten (John, Naumann & Soto, 2008).Ursprunget till BFI-klassificeringen för personlighet kopplas till forskning utförd på 1930-talet kring det dagliga språket som källa för att beskriva personligheten. Hypotesen var att de flesta av de socialt relevanta och utmärkande personliga egenskaperna hade blivit en del av det dagliga språket och fanns att hitta i ordböcker. (John, Naumann & Soto, 2008) Med startpunkten i de ursprungliga 18 000 beskrivande termerna sammanställda på 1930-talet, har det genomförts flertalet studier som kommit fram till likartade fem faktorer eller kategorier inom vilka termerna kan grupperas. De fem kategorierna benämns ”Big Five” och har traditionellt sett fått de engelska namnen ”conscientiousness”, ”openness to experience”, ”extraversion”, ”neuroticism” och ”agreeableness”. (Goldberg, 1990) Översatta till svenska benämns kategorierna ”noggrannhet”, ”öppenhet”, ”utåtriktning”, ”emotionell instabilitet” respektive ”vänlighet” (Zakrisson, 2007).
Flera forskare anser att BFI ger en omfattande bild av personligheten (McCrae, 1989 i Zhou & Shalley, 2003; Wiggins & Trapnell, 1997), då den bygger på kategorier av termer människor använder sig av för att beskriva sig själva och andra (John, Naumann, & Soto, 2008). Det har dock rått förvirring kring vilken version av BFI som är den ”riktiga”, detta kan tillskrivas det faktum att BFI inte skapades av en enda person utan utmynnade ur många olika studier (John, Naumann, & Soto, 2008). Kritik har även kretsat kring att BFI-kategorierna är för allmänna för att vara vetenskapligt användbara (Block, 1995). Trots detta har vi valt att använda oss av BFI då det är ett kortfattat mätinstrument, vilket är viktigt för att undvika att personer i undersökningen blir uttråkade och inte svarar för att testet är för långt (John, Naumann & Soto, 2008).
2.2.1 BFI-kategorierna ”öppenhet” och ”noggrannhet”
McCrae (1987) kom fram till slutsatsen att kreativa personer har öppenhet som gemensamt karaktärsdrag, då kreativitet associerades med öppenhet i självskattningar och yttre bedömningar. En metaanalys utförd av Feist (1998) visade att kreativa personer är mer öppna för nya upplevelser, självsäkra och samtidigt mer impulsiva och mindre noggranna.
noggrannhet visade på lägst kreativitet när de var nära övervakade, mottog felaktig kommunikation, hade icke samarbetsvilliga medarbetare eller jobbade i en negativ arbetsmiljö (George & Zhou, 2001). Enligt George och Zhou (2001) antydde resultaten på att hög noggrannhet kunde hämma kreativt beteende i situationer som uppmuntrade till konformitet, självkontroll, förutbestämda förväntningar och saknade stöd för kreativt beteende.
Zakrisson (2007) undersökte kopplingen mellan BFI och kreativitet hos studenter som deltog i en kurs i kreativitet samt hos vänner och bekanta till psykologistudenter. Kreativitetsmåtten bestod av självskattningsformulär och prestationstest av vilka alla hade signifikant samband med öppenhet. De som enligt självskattningsformuläret beskrev sig som kreativa uppfattade sig även som mindre noggranna. (Zakrisson, 2007)
En relativt ny undersökning av Silvia et al., (2009) visade på att kategorin öppenhet för upplevelser var den mest konsekventa vad gällde att förutsäga kreativitet.
Sammanfattningsvis tolkar vi utifrån resultaten i tidigare forskning, att ökad öppenhet ökar kreativiteten medan en ökning av noggrannhet hämmar kreativiteten. Om både öppenhet och noggrannhet ökar tar dessa egenskaper ut varandra vilket leder till opåverkad kreativitet.
2.3 Multikulturella erfarenheters påverkan på kreativa egenskaper
I vår uppsats definierar vi multikulturella erfarenheter som utlandsstudier. Exponering av multikulturella erfarenheter har i studier ansetts öka kreativiteten hos personer öppna för upplevelser och minska kreativiteten hos personer som inte är öppna för upplevelser (Leung & Chiu, 2008; Leung et al., 2008; Leung & Chiu, 2010; Maddux & Galinsky, 2009; Maddux et al., 2009). När individer är mer mottagliga för nya och okonventionella idéer genom multikulturella erfarenheter, kan de spontant komma att använda sig av kunskap som till vardags är oåtkomlig i deras egen kultur, och därifrån skapa kreativa idéer (Leung & Chiu, 2008).
Vidare presenterade Leung et al., (2008) ett urval av forskning kring multikulturella erfarenheters påverkan på kreativitet. Forskningsresultaten visade att multikulturell erfarenhet var positivt relaterat med skapandet av kreativa idéer. Relationen mellan multikulturell erfarenhet och kreativitet var speciellt stark när personer anpassade sig och var öppna för nya upplevelser. På samma gång kunde multikulturell erfarenhet få negativa konsekvenser; personer som mötte en främmande miljö kunde uppleva kulturkrockar när till exempel språket, matvanor och beteendenormer skilde sig från det vanliga. (Leung et al., 2008)
Syftet med Maddux och Galinskys (2009) undersökning var att testa om uppehälle i ett främmande land var associerat med kreativitet. Maddux och Galinsky (2009) menade att erfarenhet av att bo utomlands innehöll många av de kritiska element som behövs för att sätta fart på den kreativa processen. Resultaten visade att ju längre tid personerna i undersökningen hade bott utomlands, ju större var sannolikheten för att de skulle komma fram till rätt lösning till givna problem. (Maddux & Galinsky, 2009)
En ny undersökning av Leung och Chiu (2010) exponerade grupper av amerikanska studenter för presentationer av kinesisk kultur. Studenterna i kontrollgrupperna exponerades för ingen kultur alls respektive enbart amerikansk kultur. Kreativiteten mättes genom att studenterna efteråt fick i uppdrag att skriva en kort saga som bedömdes utifrån dess unikhet. Resultaten visade en signifikant effekt av multikulturell exponering på kreativiteten jämfört med kontrollgrupperna. De åskådliggjorde även multikulturella erfarenheters kausala roll för den kreativa förmågan, en effekt som varade mellan fem och sju dagar. (Leung & Chiu, 2010)
3. Metod och enkätdesign
Utifrån teorierna och resultaten i tidigare forskning om kreativitet där BFI använts, så valde vi att enbart använda oss av kategorierna noggrannhet respektive öppenhet. Dessa två kategorier ansågs vara mest relevanta för undersökningen. Tidigare forskning har undersökt effekten hos förkortade varianter av BFI och visat på bibehållen signifikant reliabilitet och validitet (Rammstedt & John, 2007; Gosling, Rentfrow, & Swann, 2003). För att genomföra vår undersökning via internet köpte vi ett PRO-månadskonto hos enkättjänsten SurveyMonkey1. Vidare utifrån operationaliseringen
färdigställdes vår enkät (Bilaga 1a, Bilaga 1b) genom SurveyMonkeys designverktyg.
Från den ursprungliga BFI-enkäten (Bilaga 4), tillhandahållen kostnadsfritt från Berkeley Personality Lab (Berkeley Personality Lab, 2010), lyder den svenska översättningen av instruktionerna enligt Zakrisson (2007) som följande: ”Här är ett antal egenskaper som kanske eller kanske inte stämmer in på dig. Instämmer du till exempel i att du är någon som tycker om att umgås med andra? Skriv en siffra framför varje påstående för att ange hur mycket påståendet stämmer eller inte stämmer.” I vår undersökning valde vi att omformulera instruktionerna till följande: ”Nedan följer ett antal egenskaper som kanske, eller kanske inte, stämmer in på dig till följd av dina utlandsstudier. Ange hur mycket påståendet stämmer eller inte stämmer in på dig, till följd av dina utlandsstudier. Stämmer eller stämmer det inte, att du, till följd av utlandsstudierna…”. Anledningen varför vi valde denna ledande formulering av instruktionerna var för att vi inte fick tillgång till en kontrollgrupp i form av företagsekonomistudenter som inte hade studerat utomlands. Följaktligen gjordes en avvägning där den ursprungliga mindre ledande formuleringen av instruktionerna hade undersökt hur respondenterna tyckte att påståendena överensstämde vid undersökningstidpunkten men utan att vi hade haft en kontrollgrupp att kunna relatera resultaten till. Vi behöll dock den ledande formuleringen men tillät att respondenterna, om de ville, kunde kommentera vår undersökning vid undersökningstillfället och därmed beskriva sin tolkning av instruktionerna.
3.1 Datainsamling genom internetenkät
För att följa etiska frågor som beskrivs av Saunders, Lewis och Thornhill (2007) och dessutom öka svarsfrekvensen (SurveyMonkey, 2010a) skrevs ett introduktionsmail (Bilaga 2), där syftet med vår undersökning, kontaktuppgifter samt information om kommande enkätundersökning angavs. I informationen som bifogades med länken till enkäten så påpekades att respondenterna hade möjligheten att avregistrera sig och därmed inte vara med i vår undersökning (Bilaga 3). En av uppsatsförfattarna valdes som kontaktperson för att underlätta kommunikationen mellan
1
respondenterna och författarna. Vidare har kontaktuppgifter till kontaktpersonen samt handledaren angivits vid e-post utskicken.
Urvalsgruppen vi var intresserade av hade företagsekonomi som akademisk bakgrund. Vår undersökning inriktade sig därför enbart till studenter som genomfört utlandsstudier via Företagsekonomiska institutionen (FEK-institutionen) på Uppsala universitetet. Detta inkluderade även studerande vid andra program vid Uppsala universitet där företagsekonomi ingick, som kunde ansöka om utlandsstudier via FEK-institutionen (Företagsekonomiska institutionen, 2010a). För att få en hanterbar mängd data så begränsades tidsperioden för undersökningen till åren 2003-2009. Den 6 april 2010 fick vi ut papperslistor på samtliga studenter som genomfört utlandsstudier via FEK-institutionen mellan åren 2003-2009 (Tabell 1).
Tabell 1
Fördelning av utlandsstudier via FEK-institutionen Uppsala universitet åren 2003-2009År Hösttermin Vårtermin Totalt
2009 81 63 144 2008 66 71 137 2007 61 46 107 2006 49 47 96 2005 58 45 103 2004 48 45 93 2003 48 54 102 Totalt 782
Utifrån listorna på utlandsstudenterna via FEK-institutionen åren 2003-2009 såg vi att vissa studenter studerat utomlands upp till tre terminer under sin studietid vid Uppsala universitet. För att undersöka påverkan av ytterligare utlandsstudier kunde respondenterna i vår enkät (Bilaga 1a) ange bakgrundsinformation för upp till tre terminer de studerat utomlands via FEK-institutionen.
endast innefattade två veckor. Vidare hade respondenterna ingen möjlighet att redigera sina svar efter det att enkäten besvarats.
Tabell 2
Datum och antal utskick av e-post med länken till internetenkätenDatum för utskick Antal utskick
12 april 2010 92
13 april 2010 625
Totalt 717
I både introduktionsmailet (Bilaga 2) och mailet med länken till vår enkät (Bilaga 3) nämndes att reseberättelserna från FEK-institutionen kunde komma att kombineras med enkätsvaren. Då vi i slutändan enbart hade tillgång till reseberättelser från 92 av de 782 personerna i vår studie valde vi att inte kombinera reseberättelserna med enkätsvaren.
4. Operationalisering
I vår undersökning användes BFI-kategorierna öppenhet och noggrannhet för att operationalisera kreativitet. Dessa två kategorier består av tio respektive nio påståenden (Bilaga 4, Bilaga 5) som besvarar frågan ”Stämmer eller stämmer det inte, att du, till följd av utlandsstudierna…”, utifrån följande skala:
1. Stämmer absolut inte 2. Stämmer ganska dåligt
3. Stämmer varken bra eller dåligt 4. Stämmer ganska bra
5. Stämmer absolut
Kategorin noggrannhet har fyra negativt formulerade påståenden (Tabell 3) och kategorin öppenhet har två påståenden som är negativt formulerade (Tabell 4). Dessa sex negativt formulerade påståendena användes för att minska risken för ”Acquiescent response style” som innebär att respondenten besvarar alla påståendena med konsekvent gillande (Ex: 5. Stämmer absolut) eller ogillande (Ex: 1. Stämmer absolut inte) och därmed minskar validiteten (Soto & John, 2009). Ordningen på de totalt 19 påståendena i enkäten (Tabell 3, Tabell 4) bestämdes utifrån dessas ursprungliga position i tidigare forskning (Bilaga 4).
en ökning av noggrannhet men inte öppenhet har en hämmande effekt på kreativiteten. Om både öppenhet och noggrannhet ökar tar dessa egenskaper ut varandra vilket leder till opåverkad kreativitet.
4.1 Operationalisering av ”noggrannhet”
För att operationalisera noggrannhet valde vi att behålla alla nio påståendena i denna kategori eftersom vi ansåg att de var relevanta i vår undersökning (Tabell 3).
Tabell 3
Nio påståenden i kategorin noggrannhet och argument för dessas användningPåståenden Argument för användning i vår undersökning
Gör ett grundligt jobb. Är pålitlig i arbetet.
Framhärdar tills uppgiften är slutförd. Gör saker effektivt.
Gör upp planer och fullföljer dem.
George och Zhou (2001) antydde att hög noggrannhet kunde hämma kreativt beteende i situationer som uppmuntrade till konformitet, självkontroll,
förutbestämda förväntningar och som saknade stöd för kreativt beteende.
Kan vara något vårdslös.* Tenderar att vara oorganiserad.* Tenderar att vara lat.*
Blir lätt distraherad.*
Kreativa personer är mer impulsiva och mindre noggranna (Feist, 1998). De som beskrev sig som kreativa uppfattade sig som mindre noggranna (Zakrisson, 2007).
*Dessa påståenden är negativt formulerade och tas med även för att minska risken för konsekvent gillande/ogillande.
4.2 Operationalisering av ”öppenhet”
Tabell 4
Tio påståenden i kategorin öppenhet och argument för dessas användningPåståenden Argument för användning i vår undersökning
Är originell, kommer med nya idéer. Är nyfiken på många olika saker. Är sinnrik, en djup tänkare. Har livlig fantasi.
Är uppfinningsrik.
Värdesätter konstnärliga, estetiska upplevelser. Tycker om att reflektera, leka med idéer. Har en utvecklad smak för konst, musik eller litteratur.
Personer med en kreativ personlighet sägs vara mer öppna för nya upplevelser (Simonton, 2000). Kreativa personer är mer öppna för nya upplevelser (Feist, 1998). Individer som är mer mottagliga för nya och okonventionella idéer genom multikulturella erfarenheter, kan komma att skapa kreativa idéer (Leung & Chiu, 2008).
Föredrar rutinarbete. Har få konstnärliga intressen.
Dessa påståenden är negativt formulerade och tas med för att minska risken för konsekvent gillande/ogillande.
4.3 Multikulturella erfarenheter (språk, tid och vistelseland)
Språkkunskaper, längden på utlandsvistelsen och kulturskillnader har antytts påverka den kreativa processen (Leung & Chiu, 2008; Leung et al 2008; Leung & Chiu, 2010; Maddux & Galinsky, 2009; Maddux et al., 2009). Det har även antytts att multikulturella erfarenheter har en kausal roll för den kreativa förmågan och en kvarvarande effekt över tiden (Leung & Chiu, 2010). Vi operationaliserar därmed ”multikulturella erfarenheter” som ”utlandsstudier genomförda via Företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet” och undersöker detta genom variablerna ”språk”, ”tid” och ”vistelseland”. I enkäten (Bilaga 1a) har vi därför bett respondenterna att ange språkkunskaper i värdlandets undervisningsspråk, vilken tidsperiod de studerade utomlands samt vistelseland. Angivelsen av denna information fungerar som en påminnelse för respondenten (SurveyMonkey, 2010b) som får denne att tänka tillbaka till perioden för utlandsstudierna. Detta kan underlätta för respondenten vid besvarandet av enkäten (Bilaga 1a) då vi efterfrågar en relatering till utlandsstudierna. Figur 1 sammanfattar kopplingen mellan multikulturella erfarenheter, BFI-kategorierna öppenhet och noggrannhet och kreativitet.
Koncept BFI-kategorier Operationella påståenden Multikulturella erfarenheter
Figur 1 Representation av kopplingen mellan multikulturella erfarenheter, BFI-kategorierna öppenhet och noggrannhet och konceptet kreativitet.Heldragna linjer indikerar undersökta kategorier i vår undersökning, streckade linjer antyder en koppling utifrån tidigare forskning. (*) = Negativt formulerade operationella påståenden.
U tlandss tu di ers påv erkan på fö retagsekonom is tud enter s p er so nl iga e gen skaper med koppl ing t ill kr eati vi tet A ndr és Zarazua Mujo o ch E kateri na Gol ubev a – M agi st eruppsats Vt 201 0 U pps al a uni v ersi tet 13
Är nyfiken på många olika saker. Har livlig fantasi. Värdesätter konstnärliga, estetiska upplevelser. Har en utvecklad smak för konst, musik eller litteratur. Är originell, kommer med nya idéer. Tycker om att reflektera, leka med idéer. Är
uppfinningsrik. Är sinnrik, en djup tänkare. Föredrar rutinarbete.* Har få
konstnärliga intressen.* Öppenhet
(ökar kreativiteten)
Kreativitet
Framhärdar tills uppgiften är slutförd. Gör ett grundligt jobb. Är pålitlig i arbetet. Gör saker effektivt. Gör upp planer och fullföljer dem. Kan vara något
vårdslös.* Tenderar att vara oorganiserad.* Tenderar att vara lat.* Blir
lätt distraherad.*
Utlandsstudier genomförda via Företagsekonomiska institutionen
på Uppsala universitet. (Språk, tid och vistelseland)
4.4 Tillvägagångssätt för analys av data
Första steget för att genomföra vår analys var en ”omvänd gradering” av de negativt formulerade påståendena enligt graderingsinstruktioner från Berkeley Personality Lab (Bilaga 5). Detta gjordes genom att subtrahera påståendenas gradering från siffran sex. Om till exempel svarsalternativet ”1. Stämmer absolut inte” valdes, så blev graderingen 6 – 1 = 5. Eftersom vi inte hade tillgång till en kontrollgrupp valde vi dock att inte använda oss av medelvärdet som mått på utlandsstudiernas påverkan på öppenhet och noggrannhet. Istället utgick vi ifrån att svarsalternativ 1, 2 och 3 inte tydde på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet, åtminstone inte till följd av utlandsstudierna. Däremot tydde svarsalternativ 4 och 5 på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet, till följd av utlandsstudierna (Tabell 5).
Tabell 5
Mall för analys av svarsangivelserna i undersökningenSvarsalternativ Analys
1. Stämmer absolut inte 2. Stämmer ganska dåligt
3. Stämmer varken bra eller dåligt
Dessa svarsalternativ tyder inte på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet. Åtminstone inte till följd av utlandsstudierna.
4. Stämmer ganska bra 5. Stämmer absolut
Dessa svarsalternativ tyder på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet, till följd av utlandsstudierna.
Vidare för att utföra vår analys av data använde vi oss av medianvärdena. Utifrån respektive respondents sammanlagda gradering inom de två BFI-kategorierna beräknades medianen för att bedöma om majoriteten av svaren tydde på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet, till följd av utlandsstudierna. (Tabell 6)
BFI-kategorin öppenhet har ett jämnt antal påståenden, medianen kan därför bli ett bråktal. Om medianen för denna kategori är mindre än 3,0 innebär det att majoriteten av svarsangivelserna inom denna kategori är 1, 2 eller 3. Om medianen är lika med 3,0 kan svarsangivelserna utgöras av hälften eller majoriteten 1, 2 eller 3. I de fall då medianen är lika med 3,5 menar vi att hälften av svaren är 1, 2 eller 3. I dessa tre fall tyder medianen inte på en ökning vad gäller öppenhet. Åtminstone inte till följd av utlandsstudierna. När medianen är lika med 4,0 är hälften eller majoriteten av svaren 4 eller 5, och slutligen när medianen är lika med eller större än 4,5 så är majoriteten av svaren 4 eller 5. Dessa medianer tyder på en ökning vad gäller öppenhet, till följd av utlandsstudierna2
. (Tabell 6) BFI-kategorin noggrannhet har ett udda antal påståenden, medianen kan därför enbart vara ett heltal. Om medianen för denna kategori är mindre än eller lika med 3,0 innebär det att majoriteten
2
av svarsangivelserna inom denna kategori är 1, 2 och/eller 3. I dessa fall tyder medianen inte på en ökning vad gäller noggrannhet. Åtminstone inte till följd av utlandsstudierna. Eftersom medianen inom denna kategori beräknas från ett udda antal heltal, kan den endast anta heltal. Följaktligen om medianen är lika med 4,0 (eller 5,0) betyder det att majoriteten av svaren är 4 (eller 5) vilket tyder på ökning vad gäller noggrannhet till följd av utlandsstudierna. (Tabell 6)
Tabell 6
Mall för analys av medianen för respektive BFI-kategoriMedian BFI-kategori < 3,0 = 3,0 = 3,5 = 4,0 = eller > 4,5 Öppenhet, jämnt antal påståenden (10) Majoritet av svaren är 1, 2 eller 3 Majoritet eller 50 % av svaren är 1, 2 eller 3 50 % av svaren är 1, 2 eller 3 Majoritet av svaren är 4-5, eller 50 % 4-5* Majoritet av svaren är 4 eller 5 Noggrannhet, udda antal påståenden (9) Majoritet av svaren är 1, 2 och/eller 3 - Majoritet av svaren är 4 eller 5 Analys av medianen vad gäller öppenhet respektive noggrannhet
Dessa medianer tyder inte på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet. Åtminstone inte till följd av utlandsstudierna.
Dessa medianer tyder på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet, till följd av utlandsstudierna.
*Dessa resultat tyder inte på en ökning vad gäller öppenhet respektive noggrannhet. Åtminstone inte till följd av utlandsstudierna.
Vidare utgick vi ifrån att ökad öppenhet ökar kreativiteten och ökad noggrannhet minskar kreativiteten hos personer som har studerat utomlands. Därför för att kunna bedöma påverkan på kreativitet, använde vi oss av medianen för öppenhet och noggrannhet som en kombinerad skala. Denna kombinerade skala bygger på att beräkna differensen mellan medianen för öppenhet och noggrannhet och göra följande tre bedömningar av påverkan på kreativiteten:
• Om differensen mellan medianen för öppenhet och noggrannhet är mindre än -0,5, tyder detta på minskad kreativitet.
• Om differensen mellan medianen för öppenhet och noggrannhet ligger mellan -0,5 och +0,5, tyder detta på opåverkad kreativitet.
• Om differensen mellan medianen för öppenhet och noggrannhet är större än 0,5, tyder detta på ökad kreativitet.
5. Resultat och analys
Den 25 april 2010 stängdes enkäten för ytterligare respondenter. Vid det tillfället hade 111 respondenter besvarat den. Av de 606 mottagare som inte svarade alls hade åtta avregistrerat sig och 126 e-post utskick blivit återsända (Tabell 7). Svarsfrekvensen var cirka 15,5 procent (111/717).
Tabell 7
Sammanställning av mottagare av mailet med länken till enkäten i vår undersökningMottagare Antal Sända 717 Besvarade 111 Obesvarade 606 Avregistrerade 8 Återsända 126
47 av de 111 respondenterna kommenterade vår undersökning via enkätens kommentarfält eller via e-post. Av dessa 47 kommentarerna antydde 22 kommentarer på att respondenten upplevt svårigheter vid tolkningen av frågeställningen eller vid relateringen av påståendena till utlandsstudierna. Övriga 25 kommentarer antydde en tolkning av frågeställningen utifrån en relatering av enkätens påståenden/personliga egenskaper med utlandsstudierna, vilket var målet för vår undersökning. I analysen utgick vi ifrån att de 64 respondenterna som inte gav några kommentarer alls, har tolkat enkätens frågeställning utifrån en relatering av påståendena/personliga egenskaperna med utlandsstudierna. Av de 111 respondenterna hade 15 studerat utomlands mer än en termin. En av dessa 15 respondenterna angav uppgifter för året 2002 samt för ett senare år. Då vi hade begränsat oss till åren 2003 – 2009, grupperades dennes svar enligt det senaste tillfället för utlandsstudierna. Efter omvänd gradering av de negativt formulerade påståendena visade fördelningen av svaren inom respektive BFI-kategori (Diagram 1) inte på normalfördelad data. Vi valde därför att använda oss av icke-parametriska test för att analysera resultaten.
Diagram 1 Påverkan till följd av utlandsstudierna för BFI-kategorierna noggrannhet respektive öppenhet. Kategorierna har nio respektive tio påståenden och totalt 999 respektive 1110 svarsangivelser, N=111.
Egenskaperna öppenhet och noggrannhet anses vara de mest relevanta för kreativiteten (George & Zhou, 2001; Zhou & Shalley, 2003). Ju mer öppna personer är desto mer kreativa är de, samtidigt som noggrannheten hos dessa sägs vara låg (Feist, 1998; McCrae, 1987; Silvia et al., 2009; Simonton, 2000; Zakrisson, 2007). Enligt George och Zhou (2001) kunde hög noggrannhet till och med komma att hämma kreativt beteende. För kategorin noggrannhet hade en signifikant majoritet (54 %) av respondenterna medianer som tydde på en ökning3. Vad gäller öppenhet hade inte en signifikant majoritet av respondenterna medianer som tydde på en ökning4. När vi avlägsnade svaren från de 22 respondenterna som upplevde svårigheter vid tolkningen av frågeställningen, hade fortfarande en signifikant majoritet (60 %) av respondenterna medianer som tydde på en ökning vad gäller noggrannheten5
men inte öppenheten6
. Att noggrannheten visade på signifikant ökning kan bero på att utlandsstudier kräver mycket planering från studenten. Detta kan i sin tur ha en hämmande effekt på kreativiteten.
Utifrån mallen för analys av medianen (Tabell 6) gick vi vidare och beräknade differensen mellan BFI-kategoriernas medianer för att undersöka utlandsstudiers påverkan på personliga egenskaper med koppling till kreativitet (Tabell 9a, Tabell 9b, Tabell 9c, Tabell 10). Kreativiteten påverkas även av språkkunskaper, längden på utlandsvistelsen och kulturskillnader (Leung & Chiu, 2008; Leung et al 2008; Leung & Chiu, 2010; Maddux & Galinsky, 2009; Maddux et al., 2009). Därför delade vi upp
3
Sign test of median = 3,000 versus > 3,000; N=111; Below=11; Equal=40; Above=60; P=0,00; Median=4,0
4
Sign test of median = 3,500 versus > 3,500; N=111; Below=56; Equal=16; Above=39; P=0,97; Median=3,0
5
resultaten utifrån ”år”, första undervisningsspråket eller ”språk” samt ”språkkunskaper”. För att få en bättre överblick delade vi även in länderna efter ”världsdel” (Tabell 8).
Tabell 8
Indelning av vistelseländer efter världsdelAsien Sydamerika Nordamerika Skandinavien Västeuropa Östeuropa Australien* Hong Kong Indien Japan Kina Singapore Sydkorea Taiwan (R.O.C) Peru Puerto Rico Venezuela Kanada USA Danmark Finland Norge Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Schweiz Storbritannien Spanien Tyskland Österrike Estland Tjeckien Ryssland
*Resultaten för Australien redovisas skilt från resultaten för Asien.
Majoriteten inom gruppen med antydd minskad kreativitet hade studerat utomlands väldigt nyligen, inom Västeuropa, hade engelska som första undervisningsspråk samt mycket goda eller flytande engelska språkkunskaper. (Tabell 9a)
Tabell 9a
Fördelning av respondenter utifrån antydd minskad kreativitetÅr Antal Världsdel Antal Språk Antal Språkkunskaper Antal
2009 15 2008 5 2007 2 2006 4 2005 2 2004 5 2003 1 Totalt 34 Asien 5 Australien 2 Nordamerika 9 Skandinavien 2 Västeuropa 16 Totalt 34 Engelska 33 Franska 1 Totalt 34 Flytande 15 Mkt goda 18 Goda 1 Totalt 34
Fördelningen innehåller fem personer som har studerat utomlands mer än en termin samt fyra personer som upplevt svårigheter vid tolkningen av frågeställningen.
Majoriteten inom gruppen med antydd opåverkad kreativitet hade även dessa varit på utbyte nyligen, inom Västeuropa, hade engelska som första undervisningsspråk och mycket goda eller flytande engelska språkkunskaper. (Tabell 9b)
Tabell 9b
Fördelning av respondenter utifrån antydd opåverkad kreativitetÅr Antal Världsdel Antal Språk Antal Språkkunskaper Antal
2009 15 2008 15 2007 7 2006 3 2005 11 2004 5 2003 6 Totalt 62 Asien 8 Australien 4 Nordamerika 14 Skandinavien 3 Sydamerika 5 Västeuropa 26 Östeuropa 2 Totalt 62 Engelska 49 Finska 1 Franska 1 Portugisiska 1 Spanska 7 Svenska 1 Tyska 2 Totalt 62 Flytande 32 Mkt goda 20 Goda 6 Grundläggande 4 Totalt 62
Inom gruppen med antydd ökad kreativitet fanns ingen tydlig majoritet vad gäller årtalet, men återigen hade majoriteten studerat inom Västeuropa, hade engelska som första undervisningsspråk och flytande engelska språkkunskaper. (Tabell 9c)
Tabell 9c
Fördelning av respondenter utifrån antydd ökad kreativitetÅr Antal Världsdel Antal Språk Antal Språkkunskaper Antal
2009 2 2008 2 2007 3 2006 2 2005 5 2003 1 Totalt 15 Skandinavien 1 Västeuropa 10 Östeuropa 4 Totalt 15 Engelska 12 Franska 1 Spanska 1 Tyska 1 Totalt 15 Flytande 9 Mkt goda 4 Goda 1 Grundläggande 1 Totalt 15
Fördelningen innehåller sex personer som har studerat utomlands mer än en termin samt tre personer som upplevt svårigheter vid tolkningen av frågeställningen.
Av de 22 respondenterna som upplevde svårigheter vid tolkningen av frågeställningen tillhörde majoriteten gruppen med antydd opåverkad kreativitet (Tabell 9b). Dock om vi tog bort dessa 22 respondenternas svar från resultaten var fördelningen mellan kreativitetsgrupperna (Tabell 9a, Tabell 9b, Tabell 9c) densamma, i och med att gruppen med opåverkad kreativitet förblev i majoritet7
. Ju längre tid personer vistas utomlands desto mer kreativa kan de bli (Maddux & Galinsky, 2009). För att undersöka detta delade vi upp respondenterna efter antalet terminer de studerat utomlands. 15 av de 111 respondenterna hade studerat mer än en termin utomlands (Tabell 9a, Tabell 9b, Tabell 9c). Av dessa 15 respondenterna har kreativiteten ökat hos hela 40 procent (6 av 15) jämfört med 9 procent (9 av 96) för de som studerat endast en termin utomlands. Dock skiljer sig gruppernas storlek mycket vilket gör att resultaten enbart antyder att ytterligare utlandsstudier leder till ökad kreativitet.
Det som majoriteten av respondenterna i de tre kreativitetsgrupperna (Tabell 9a, Tabell 9b, Tabell 9c) hade gemensamt var det engelska undervisningsspråket, de mycket goda eller flytande engelska språkkunskaperna samt Västeuropa som världsdelen de studerat i. Detta beror nog på att engelskan används i stor utsträckning i undervisningen oavsett nationalspråk i de västeuropeiska länderna, vilket gör att studenterna åtminstone har lätt att kommunicera med andra inom denna världsdel. Dock så verkar varken årtalet, undervisningsspråket, språkkunskaperna eller världsdelen vara utmärkande för gruppen med ökad kreativitet till följd av utlandsstudierna.
Sammanfattningsvis visade 14 procent av respondenterna på en ökning av kreativiteten till följd av utlandsstudierna. Resterande 56 procenten respektive 30 procenten visar på ingen påverkan respektive minskning av kreativiteten till följd av utlandsstudierna. (Tabell 10)
Tabell 10
Sammanfattning av totala antalet respondenter utifrån påverkan på kreativitetPåverkan på kreativiteten Antal Andel i % Minskning Ingen Ökning Totalt 34 62 15 111 30 % 56 % 14 % 100 %
6. Slutsats
Syftet med denna forskning var att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Egenskaperna noggrannhet respektive öppenhet ansågs minska respektive öka kreativiteten. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters noggrannhet ökar, men inte öppenhet, till följd av utlandsstudierna. Trots ökningen av noggrannheten men inte öppenheten förblir studenternas kreativitet opåverkad.
7. Begränsningar
I ett tidigt skede av uppsatsskrivandet hade vi tänkt använda oss av respondenternas reseberättelser för att få en mer detaljerad bild av respondenternas upplevelser av utlandsstudierna. Eftersom vi i slutändan endast hade tillgång till reseberättelser till en minoritet av respondenterna, valde vi att inte använda dessa. Dock nämnde vi i både introduktionsmailet och mailet med länken till enkäten att respondenternas reseberättelser kunde komma att användas, detta kan ha påverkat respondenternas svar. Vi använde oss inte av ett slumpmässigt urval och svarsfrekvensen var endast 15,5 procent, vilket minskar möjligheten till generalisering av resultaten.
Vid alla former av enkätundersökningar finns det en risk att den person som man skickar enkäten till egentligen inte är den som besvarar enkäten. Vi hade inga möjligheter att kontrollera att personen vi skickade enkäten till verkligen var den som besvarade den. Eftersom vi utgick från en lista med detaljerade kontaktuppgifter för enskilda studenter, ansåg vi att risken för att någon obehörig besvarade enkäten var minimal.
8. Diskussion och förslag till framtida forskning
I inledningen beskrevs företags behov av innovativa och kreativa medarbetare och hur detta kan ge företag en konkurrensfördel för att överleva den hårda konkurrensen. Genom att anställa kreativa personer kunde företag komma att uppnå framtida framgångar (AdvisoryBoard, 2010). Dessutom behöver svenska chefer bli mer kreativa för att öka trivseln på arbetsplatsen (CIO Sweden, 2010). Förväntat bidrag med vår studie var just en ökad förståelse av sambandet mellan utlandsstudier och kreativa personegenskaper hos företagsekonomistudenter. Därför undersöktes kopplingen mellan utlandsstudier och kreativitet, för att komma fram till om utlandsstudier kan användas som riktlinje för företag att använda sig av vid anställningstillfällen. Att utlandsstudier kan fungera som en sådan anvisning kan vi dock inte påvisa, eftersom våra resultat visade på att enbart 14 procent av respondenterna hade ökad kreativitet till följd av utlandsstudierna.
Vi förväntade oss utifrån tidigare forskning (Leung & Chiu, 2008; Leung et al., 2008; Leung & Chiu, 2010; Maddux & Galinsky, 2009; Maddux et al., 2009) en majoritet med ökad kreativitet till följd av utlandsstudierna. Anledningen till att vi inte fick detta resultat kan vara för att vår mätmetod, till skillnad från tidigare forskning, inte direkt mätte just kreativiteten utan enbart personegenskaper med koppling till kreativitet. Öppenheten visade inte en tydlig ökning hos majoriteten av studenterna. Detta kan vara för att de redan var väldigt öppna innan utlandsstudierna och därför inte kunde bli så mycket mer öppna. Det skulle även förklara varför kreativiteten förblir opåverkad trots att noggrannheten ökar men inte öppenheten.
Vad gäller utlandsstudiers påverkan på noggrannheten förväntade vi oss att ökningen skulle vara lägre än för öppenhet eftersom tidigare forskning pekade på att kreativa personer ansågs vara mindre noggranna (Feist, 1998; Zakrisson, 2007). Dock antydde majoriteten av respondenterna att noggrannheten ökade mer än öppenheten till följd av utlandsstudierna, något som i efterhand kan tyckas rätt självklart då utlandsstudier kräver mycket planering från studentens sida. Denna ökade noggrannhet kan vara en egenskap som studenten kan ha nytta av på arbetsplatser som ställer höga krav på just planering och uppföljning.
Källförteckning
AdvisoryBoard, 2010. “Hur kreativitet och innovation påverkar lönsamhet och tillväxt!”. Hämtad 2010-06-02, från http://www.advisoryboard.se/
Berkeley Personality Lab, 2010. ”The Big Five Inventory”. Hämtad 2010-04-25, från http://www.ocf.berkeley.edu/~johnlab/bfi.php
Block, J. 1995. “A contrarian view of the five-factor approach to personality description.” Psychological Bulletin, 117, 187–215.
CIO Sweden, 2010. ”Chefer behöver bli mer kreativa”. Hämtad 2010-06-02, från http://cio.idg.se/2.1782/1.291971/chefer-behover-bli-mer-kreativa
CSN, 2010. “Fler väljer utlandsstudier - trendbrott efter flera års nedgång”. Hämtad 2010-04-27, från http://www.csn.se/press/pressmeddelanden/14932
Feist, G. J. 1998. “A meta-analysis of personality in scientific and artistic creativity”, Personality and Social Psychology Review, 2(4), 290–309.
Företagsekonomiska institutionen, 2010a. ”Vem kan söka utlandsstudier i företagsekonomi?”. Hämtad 2010-04-01, från
http://fek.uu.se/student/utlandsstudier/index.asp?page=vem_kan_soka_utlandsstudier_i_foretagse konomi_
Företagsekonomiska institutionen, 2010b. “Reseberättelser”. Hämtad 2010-04-01, från http://fek.uu.se/student/utlandsstudier/reseberattelser.asp
George, J. M. & Zhou, J. 2001. “When Openness to Experience and Conscientiousness Are Related to Creative Behavior: An Interactional Approach”, Journal of Applied Psychology, Vol. 86, No. 3, 513-524 Goldberg, L. R. 1990. “An alternative ‘description of personality’: The Big-Five factor structure”, Journal of Personality and Social Psychology, 59, 1216-1229.
Gosling, S. D., Rentfrow, P. J., & Swann Jr, W. B. 2003. “A very brief measure of the Big-Five personality domains”, Journal of Research in Personality 37 (2003) 504–528
Högskoleverket, 2010. ”Studera utomlands”. Hämtad 2010-04-13, från
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800065322/studera_utomlands.pdf, John, O. P., Naumann, L. P., & Soto, C. J. 2008. “Paradigm shift to the integrative Big Five trait taxonomy: History, measurement, and conceptual issues”, in O. P. John, R. W. Robins, & L. A. Pervin (eds), Handbook of personality: Theory and research. New York, NY: Guilford Press, pp. 114-158. Karriärguiden, 2010. ”Lisa Hultins tips för hur dina utlandsstudier blir en viktig karriärmerit”. Hämtad 2010-04-27, från http://www.karriarguiden.se/blogg/lisa-hultins-tips-for-hur-dina-utlandsstudier-blir-en-viktig-karriarmerit/
Leung, A. K.-y., & Chiu, C-y. 2008. “Interactive Effects of Multicultural Experiences and Openness to Experience on Creative Potential”, Creativity Research Journal, 20: 4, 376 — 382.
Leung, A. K.-y., Maddux, W. W., Galinsky, A. D., & Chiu, C. 2008. “Multicultural experience enhances creativity: The when and how”, American Psychologist, 63, 169–181.
Leung, A. K.-y., & Chiu, C-y. 2010. “Multicultural experience, idea receptiveness, and creativity”, Journal of Cross-Cultural Psychology, 3 March 2010.
Maddux, W. W., Galinsky, A. D. 2009. ”Cultural Borders and Mental Barriers: The Relationship Between Living Abroad and Creativity”, Journal of Personality and Social Psychology, 2009, Vol. 96, No. 5, 1047–1061.
Maddux, W. W., Leung, A. K-y., Chiu, C-y., & Galinsky, A. D. 2009. “Toward a More Complete
Understanding of the Link Between Multicultural Experience and Creativity”, American Psychologist, 64(2), February/March 2009, 156–158.
McCrae, R. R., 1987. “Creativity, Divergent Thinking, and Openness to Experience”, Journal of Personality and Social Psychology, 1987, Vol. 52, No. 6, 1258-1265
Rammstedt, B., & John, O. P., 2007. “Measuring personality in one minute or less: A 10-item short version of the Big Five Inventory in English and German”, Journal of Research in Personality 41 (2007) 203–212
Silvia, P. J., Nusbaum, E. C., Berg, C., Martin, C., & O’Connor, A. 2009. ”Openness to experience, plasticity, and creativity: Exploring lower-order, high-order, and interactive effects”, Journal of Research in Personality 43 (2009) 1087–1090
Simonton, D. K. 2000. “Creativity: Cognitive, personal, developmental, and social aspects”, American Psychologist, 55(1), 151–158.
Soto, C.J. & John, O. P. 2009. “Ten facet scales for the Big Five Inventory: Convergence with NEO PI-R facets, self-peer agreement, and discriminant validity”, Journal of Research in Personality, 43, 84–90 SurveyMonkey, 2010a. ”Response Rates & Surveying Techniques”. Hämtad 2010-04-01 från
http://s3.amazonaws.com/SurveyMonkeyFiles/Response_Rates.pdf SurveyMonkey, 2010b. ”Smart Survey Design”. Hämtad 2010-04-01 från http://s3.amazonaws.com/SurveyMonkeyFiles/SmartSurvey.pdf
Uppsala universitet, 2010. ”Utlandsstudier”. Hämtad 2010-04-27 från http://www.uu.se/node179 Wiggins, J. S., & Trapnell, P. D. 1997. ”Personality structure: The return of the Big Five”, in R. Hogan, J. Johnson & S. Briggs (eds), Handbook of Personality Psychology. San Diego, CA: Academic Press, pp. 737–765.
Wu, C., McMullen, J. S., Neubert, M.J., & Yi, X. 2008. “The influence of leader regulatory focus on employee creativity”, Journal of Business Venturing, Volume 23, Issue 5, September, 587-602 Zakrisson, I. 2007. ”Big Five Inventory (BFI): Manual för användning i undervisningssyfte”,
Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet (opublicerad rapport), hämtad 2010-04-10, från http://www.scribd.com/doc/26618314/Big-Five-Inventory-BFI
Bilaga 1a – Enkäten i vår undersökning genomförd via SurveyMonkey
Bilaga 1b – Svarsalternativ för del 1 av enkäten i vår undersökning
Termin År Land Und1 Nivå1 Und2 Nivå2
Höst 2003 Australien Danska Grundläggande Danska Grundläggande
Vår 2004 Belgien Engelska Goda Engelska Goda
2005 Danmark Finska Mycket goda Finska Mycket goda
2006 Estland Franska Flytande Franska Flytande
2007 Finland Italienska Italienska INGET
2008 Frankrike Katalanska Katalanska
2009 Grekland Norska Norska
Hong Kong Portugisiska Portugisiska
Indien Ryska Ryska
Irland Spanska Spanska
Italien Svenska Svenska
Japan Tyska Tyska
Kanada INGET Kina Nederländerna Norge Peru Portugal Puerto Rico Ryssland Schweiz Singapore Spanien Storbritannien Sydkorea Taiwan (R.O.C) Tjeckien Tyskland USA Venezuela Österrike
Und1, Und2 = Undervisningsspråk 1 och 2
Bilaga 2 – Introduktionsmail, skickad 6 – 8 april 2010
Ämne: Undersökning kring dina utlandsstudier via FEK-institutionen på Uppsala universitet Brödtext: Hej, Jag heter Andres Zarazua och jag skriver D-uppsats i företagsekonomi på Uppsala
universitet.
Min handledare är Phillip Kappen (philip.kappen@fek.uu.se)
Anledningen till att jag kontaktar dig är för att du har studerat en eller flera terminer utomlands via FEK-institutionen och lämnat en reseberättelse på: http://fek.uu.se/student/utlandsstudier/reseberattelser.asp
I min uppsats så kommer jag att undersöka hur utlandsstudier påverkar studenters personligheter.
Du kommer därför i nästa vecka att få e-post från mig med en länk till en kort enkät. Målet är att kombinera reseberättelserna med enkätsvaren.
Svaren redovisas anonymt och personnamn i reseberättelserna censureras. Du får gärna kontakta mig om du har funderingar kring min undersökning: Andres Zarazua
070-4786563
Bilaga 3 – Mail med länken till enkäten, skickad 12-13 april 2010
Ämne: Undersökning kring dina utlandsstudier via FEK-institutionen på Uppsala universitet Brödtext: Hej, Jag heter Andres Zarazua och jag skriver D-uppsats i företagsekonomi på Uppsalauniversitet. Min handledare är Phillip Kappen (philip.kappen@fek.uu.se)
Anledningen till att jag kontaktar dig är för att du har studerat en eller flera terminer utomlands via FEK-institutionen och lämnat en reseberättelse på: http://fek.uu.se/student/utlandsstudier/reseberattelser.asp
I min uppsats så kommer jag att undersöka hur utlandsstudier påverkar studenters personligheter.
Enkäten tar ca 10 min att svara på. Här är länken till undersökningen: http://sv.surveymonkey.com/s.aspx
Denna länk är unikt knuten till den här undersökningen och din e-postadress. Vidarebefordra inte detta meddelande.
Målet är att kombinera reseberättelserna med enkätsvaren.
Svaren redovisas anonymt och personnamn i reseberättelserna censureras. Du får gärna kontakta mig om du har funderingar kring min undersökning: Andres Zarazua
070-4786563
Andres.zarazua@gmail.com Tack för att du deltar! Obs!
Om du inte vill ha fler e-postmeddelanden från oss klickar du på länken nedan så tas du automatiskt bort från vår e-postlista.
Bilaga 4 – Big Five Inventory enkät från Berkeley Personality Lab
How I am in general
Here are a number of characteristics that may or may not apply to you. For example, do you agree that you are someone who likes to spend time with others? Please write a number next to each statement to indicate the extent to which you agree or disagree with that statement.
1 Disagree Strongly
2 Disagree a little 3 Neither agree nor disagree
4 Agree a little 5 Agree strongly I am someone who…
1. _____ Is talkative
2. _____ Tends to find fault with others 3. _____ Does a thorough job
4. _____ Is depressed, blue
5. _____ Is original, comes up with new ideas 6. _____ Is reserved
7. _____ Is helpful and unselfish with others 8. _____ Can be somewhat careless 9. _____ Is relaxed, handles stress well. 10. _____ Is curious about many different things 11. _____ Is full of energy
12. _____ Starts quarrels with others 13. _____ Is a reliable worker 14. _____ Can be tense
15. _____ Is ingenious, a deep thinker 16. _____ Generates a lot of enthusiasm 17. _____ Has a forgiving nature 18. _____ Tends to be disorganized 19. _____ Worries a lot
20. _____ Has an active imagination 21. _____ Tends to be quiet 22. _____ Is generally trusting 23. _____ Tends to be lazy
24. _____ Is emotionally stable, not easily upset 25. _____ Is inventive
26. _____ Has an assertive personality 27. _____ Can be cold and aloof
28. _____ Perseveres until the task is finished 29. _____ Can be moody
30. _____ Values artistic, aesthetic experiences 31. _____ Is sometimes shy, inhibited
32. _____ Is considerate and kind to almost everyone 33. _____ Does things efficiently
34. _____ Remains calm in tense situations 35. _____ Prefers work that is routine 36. _____ Is outgoing, sociable 37. _____ Is sometimes rude to others
38. _____ Makes plans and follows through with them 39. _____ Gets nervous easily
40. _____ Likes to reflect, play with ideas 41. _____ Has few artistic interests 42. _____ Likes to cooperate with others 43. _____ Is easily distracted
Bilaga 5 – BFI graderingsinstruktioner från Berkeley Personality Lab
SCORING INSTRUCTIONS
To score the BFI, you’ll first need to reverse-score all negatively-keyed items: Extraversion: 6, 21, 31 Agreeableness: 2, 12, 27, 37 Conscientiousness: 8, 18, 23, 43 Neuroticism: 9, 24, 34 Openness: 35, 41 To recode these items, you should subtract your score for all reverse-scored items from 6. For example, if you gave yourself a 5, compute 6 minus 5 and your recoded score is 1. That is, a score of 1 becomes 5, 2 becomes 4, 3 remains 3, 4 becomes 2, and 5 becomes 1. Next, you will create scale scores by averaging the following items for each B5 domain (where R indicates using the reverse-scored item). Extraversion: 1, 6R 11, 16, 21R, 26, 31R, 36 Agreeableness: 2R, 7, 12R, 17, 22, 27R, 32, 37R, 42 Conscientiousness: 3, 8R, 13, 18R, 23R, 28, 33, 38, 43R Neuroticism: 4, 9R, 14, 19, 24R, 29, 34R, 39 Openness: 5, 10, 15, 20, 25, 30, 35R, 40, 41R, 44
SPSS SYNTAX
*** REVERSED ITEMS RECODE
bfi2 bfi6 bfi8 bfi9 bfi12 bfi18 bfi21 bfi23 bfi24 bfi27 bfi31 bfi34 bfi35 bfi37 bfi41 bfi43 (1=5) (2=4) (3=3) (4=2) (5=1) INTO bfi2r bfi6r bfi8r bfi9r bfi12r bfi18r bfi21r bfi23r bfi24r bfi27r bfi31r bfi34r bfi35r bfi37r bfi41r bfi43r.
EXECUTE . *** SCALE SCORES
COMPUTE bfie = mean(bfi1,bfi6r,bfi11,bfi16,bfi21r,bfi26,bfi31r,bfi36). VARIABLE LABELS bfie 'BFI Extraversion scale score. EXECUTE.
COMPUTE bfia = mean(bfi2r,bfi7,bfi12r,bfi17,bfi22,bfi27r,bfi32,bfi37r,bfi42).VARIABLE LABELS bfia 'BFI Agreeableness scale score' .EXECUTE.
COMPUTE bfic = mean(bfi3,bfi8r,bfi13,bfi18r,bfi23r,bfi28,bfi33,bfi38,bfi43r). VARIABLE LABELS bfic 'BFI Conscientiousness scale score' .EXECUTE.
COMPUTE bfin = mean(bfi4,bfi9r,bfi14,bfi19,bfi24r,bfi29,bfi34r,bfi39). VARIABLE LABELS bfin 'BFI Neuroticism scale score'. EXECUTE.
