Fixartjänster
– om att organisera, leda och praktiskt utföra
Rapport från en kollegial lärandecirkel våren 2007
Redaktör: Anders Hagqvist
November 2007
FÖRORD
Välkommen att läsa en sammanställning av material från en kollegial lärandecirkel!
Syftet med kollegial lärandecirkel är i första hand att deltagarna ska utveckla sitt eget arbete genom att reflektera kring det tillsammans med yrkeskollegor. Samtidigt brukar det komma fram sådant som kan vara av intresse även för personer utanför cirkeln – beslutsfattare, kollegor, chefer eller andra. Den här lärandecirkeln handlade om
”fixartjänster”, det vill säga kommunal hjälp till äldre personer med praktiska saker för att minska risken för fallskador. Deltagarna ville genom sin rapport dela med sig av det som varit uppe till diskussion och av det som kommit fram. Det blev ingen heltäckande rapport av vad som behandlats och inte heller någon katalog över vad deltagarna tagit till sig i diskussioner, studiebesök mm, men den bjuder på några tänkvärda reflektioner och en del tips och förslag när det gäller arbetet. Läsarna bjuds in att botanisera i de fristående delar rapporten innehåller.
Efter en kort introduktion om cirkelns genomförande och teman följer ett reportage om lärandecirkeln, en lite längre personlig betraktelse om att vara fixare, en redovisning av hur en grupp arbetade och summering från några cirkeldeltagare. I bilagor finns exempel, regelverk och förslag till mallar, som kan vara användbara när fixartjänster skall startas eller utvecklas. Sist bland bilagorna återfinns ”Råd till stadsdelar eller kommuner som vill starta eller utveckla sina fixartjänster”.
Den som vill läsa mer om kollegial granskning och specifikt kollegial lärandecirkel finner förslag i en litteraturlista.
Varje lärandecirkel är förstås unik – bland annat beroende på teman, deltagare och vad som kommer upp till diskussion. Lärandecirkeln om fixartjänster var dessutom upplagd så att två olika grupper deltog. Att ha både personer anställda som fixare och ansvariga arbetsledare/chefer i samma cirkel gav en särskild, spännande dynamik i de gemensamma samtalen. Gruppernas redovisning av sina respektive arbeten kom att få helt olika utformning. Cheferna hade bearbetat rutiner, sett över riktlinjer mm och lämnade skriftliga förslag och exempel. Fixarna hade långa jämförande samtal, en fixare gjorde besök hos en annan, man diskuterade principfrågor och svårigheter samt uppehöll sig länge vid glädjen och tillfredsställelsen i arbetets vardag. Deras dokumentation i rapporten blev en personlig betraktelse skriven av en av dem, men som alla ställde sig bakom såsom något de kände igen.
Denna rapport är en gemensam produkt i den meningen att alla bidragit på olika sätt. Som redaktör har jag sorterat och valt från vårt gemensamma underlag och ibland putsat på svenskan. Min förhoppning är att jag gjort det utan att förminska kraften i det som skrivits.
Anders Hagqvist
Cirkelledare och redaktör för rapporten
Cirkelns medarbetare
- därmed också direkt, eller indirekt, medförfattare i rapporten.
Fixare
Poul Christiansen Göteborg Tuve-Säve Tony Ekeroth Göteborg Tynnered Åke Karlsson Härryda
Thomas Lejon Göteborg Centrum Dietmar Missfelder Trollhättan
Gunnar Sjöholm Göteborg Linnéstaden Hossein Valizadeh Göteborg Bergsjön
Chefer/arbetsledare
Claes Anneling Göteborg Bergsjön Gunilla Foltyn Göteborg Tynnered Rosita Kesselbring Göteborg Tuve-Säve Lotta Malm Göteborg Linnéstaden
Leena Parviainen Trollhättan
Annika Strandberg Göteborg Centrum Ann-Christine Strängberg Göteborg Linnéstaden
Cirkelledare
Anders Hagqvist Fyrbodalinstitutet, på uppdrag av FoU i Väst/GR
Innehållsförteckning
sid
- Förord ……… 2
- Cirkelns medarbetare ………..….. 3
- Innehållsförteckning ………. 4
- Lärandecirkelns genomförande och teman ………... 5
- Reportage om lärandecirkeln ……… 6
- Personlig betraktelse om att vara fixare ……… 8
- Chefsgruppens kollegiala granskning ………... 11
- Deltagare summerar efter cirkeln ……….. 14
- Litteraturlista ………. 16
Bilagor: 1- Exempel – Uppdragsbeskrivning för fixare (riktat till fixarna). …….… 17
2- Exempel – Checklista för förebyggande av fallskador med åtgärdslista. . 19
3- Exempel – Uppföljande enkät till brukarna. ……… . 23
4- Riktlinjer för fixartjänster i Göteborgs stad (riktat till förvaltningarna). … 26 5- Exempel – Flygblad med information till brukare. ……… 28
6- Råd till stadsdelar eller kommuner som vill starta eller utveckla sina fixartjänster. ……….. 29 Vid lärandecirkelns avslutning hade till exempel Tynnereds stadsdelsförvaltning fler dokument på gång, bland annat fallskadeblankett och blanketter för fördjupad utvärdering.
Lärandecirkelns genomförande och teman
FoU i Väst/GR bjöd in till en kollegial lärandecirkel våren 2007 efter att ha sonderat intresset vid ett informationsmöte hösten innan. Fem träffar på vardera tre timmar planerades. Sju fixare och sju chefer deltog i cirkeln. Den planerade strukturen med gemensamma möten och genomförd granskning hos varandra däremellan fick ändras av praktiska skäl. Cirkelledarens planering hade varit väl optimistisk! Möjligen underskattade också deltagarna (främst chefsgruppen, se nedan) hur mycket tid som behövdes mellan mötena. Utöver fyra gemensamma träffar genomfördes granskning vid ett eller två tillfällen. Några deltagare lade också ner avsevärd tid på att skriva förslag till nya dokument, reflektioner med mera.
Lärandecirkeln vände sig till så kallade Fixare och deras chefer/arbetsledare. Tanken var dels att få erfarenhetsutbyte genom granskning mellan respektive stadsdel/kommun och dels att ge möjlighet till lärande från yrkeskollegor med likartat uppdrag. Arbetsformerna i en lärandecirkel bestäms till största delen av deltagarna, men ursprungskonceptet innehåller att jag själv som cirkeldeltagare bestämmer vad jag vill att någon kollega skall granska hos mig. I den här cirkeln bestämdes tidigt att fixare skulle granska fixares arbete och chefer skulle granska ledning, organisation och dokument. Slutsatser för den egna kommunen/ stadsdelen skulle sedan chef och fixare formulera och omsätta i åtgärder i sin egen organisation.
Deltagarna delade upp sig i två arbetsgrupper, en för fixarna och en annan för cheferna.
Cirkelns arbete kom huvudsakligen att innehålla tre delar: diskussion i arbetsgrupper, arbetsgruppernas granskning samt redovisningar och diskussion i storgrupp.
Fixarna inventerade redan första träffen ett antal problemområden, såsom gränsdragning gentemot hemtjänst och andra hantverkare, sociala insatser kontra konkret fallförebyggande arbete, den dubbla rollen som utförare av service med uppgift att också påtala risker i hemmet hos brukarna samt att de hade väldigt olika och (för flera) osäkra anställningsförhållanden. En fixare gjorde ett endagsbesök hos en annan för att få reda på vad som behövdes i en fixares verktygslåda (bokstavligt) och få tips om utförande av arbetet. För övrigt ville inte fixarna underkasta sig lärandecirkelns koncept att efter inventering av intressanta frågor begära granskning från en kollega för att utveckla sitt arbete. De menade att det gav betydligt mer att sitta tillsammans hela gruppen och prata kring olika teman än att gå med varandra i arbetet. ”Att se en annan byta glödlampor ger mig inte så mycket nytt” påstod en av dem. En fixare åtog sig att skriftligt utveckla sin syn på arbetet och efter redovisning ställde sig de övriga bakom beskrivningen.
Cheferna var mer trogna lärandecirkelns koncept och valde att berätta om vad de skulle vilja utveckla i den egna stadsdelens/kommunens fixartjänster. De delade sig därefter i två undergrupper och genomförde en granskning av två stadsdelars organisation, riktlinjer, utvärderingssystem med mera. En av deltagarna summerade granskningen skriftligt och chefsgruppen enades kring några exempel på användbara dokument. De tog dessutom fram ett förslag till gemensamma riktlinjer för stadsdelarna i Göteborgs Stad.
Reportage om lärandecirkeln
Skrivet av Märit Malmberg Nord i FOURUM, FoU i Väst/GR:s tidning nr 2 – 2007
Från borrhammare till uppdragsbeskrivningar.
Under knappt ett halvår har en grupp fixare och deras chefer deltagit i en kollegial lärandecirkel för att granska varandra och utbyta erfarenheter. Eftersom fixaryrket är nytt har det funnits mycket att diskutera.
Att anställa fixare har blivit allt vanligare i Sveriges kommuner. Fixare hjälper äldre personer i deras hem med att till exempel byta glödlampor och gardiner eller sätta upp tavlor.
- Syftet är att förebygga fallskador och därigenom minska lidandet för den enskilde och skjuta behovet av hemtjänst på framtiden, säger Gunilla Foltyn som är chef för fixarverksamheten i stadsdelen Tynnered i Göteborg.
I lärandecirkeln har både chefer och fixare deltagit. Tidvis har deltagarna delats in i två grupper, en för cheferna och en för fixarna. Vid den näst sista cirkelträffen förenas de båda grupperna för att diskutera vad man avhandlat på respektive håll.
Cheferna har ägnat mycket tid åt de checklistor som anger vad fixaren ska kontrollera i ett hem för att förhindra fallskador. Som ett resultat av de diskussionerna kommer man både i Tynnered och stadsdelen Centrum i Göteborg att arbeta om sina checklistor.
Och ett par kommuner som står i begrepp att formulera egna listor har fått en bra grund att utgå ifrån. En av frågorna på checklistorna ger upphov till en livlig debatt om integritet och vilka frågor fixarna kan och bör ställa, så att inte människor känner sig kränkta.
Frågan lyder: ”Får någon av dina mediciner dig att känna yrsel?”
– Ska fixarna in på medicinområdet nu också? Jag jobbar så att folk ringer mig och säger vad de vill ha hjälp med. Börjar jag fråga eller påpeka för mycket kan de uppleva att mina besök blir besvärliga, säger Åke Karlsson som arbetar som fixare i Härryda.
Anders Hagqvist som leder lärandecirkeln ställer sig frågan om det kan handla om metodik.
– Hur man ställer frågan eller påpekar något kan vara helt avgörande för hur det tas emot:
”Har du tänkt på att…” eller ”Jag har en checklista med tips…” är ett helt annat sätt att framföra saken på jämfört med ”Och så har jag en checklista som kommunen vill att man fyller i…”, säger han.
Han får medhåll av Tony Ekeroth som är fixare i Tynnered:
– Man får vara lite ”lirkig” i vissa fall och visa på fördelarna med några av sakerna på listan. Och visst är det lite känsligare om man går in på själva personen,
som mediciner. Men det är ju inte meningen att vi ska tala om hur de ska göra med medicinen, utan kanske säga åt dem att prata med doktorn om det. För samtidigt
är de glada att någon bryr sig, säger han.
Tynnered var tidigt ute med att anställa fixare och har därför en hel del erfarenheter att dela med sig av. Några av cirkeldeltagarna har varit där på studiebesök.
Hossein Valizadeh som är fixare i Bergsjön är en av dem.
– Jag var med en dag för att se hur Tony jobbar. Man får en del idéer då, säger han.
Också några av cheferna har varit i Tynnered på studiebesök:
– Vi slogs av att fixarverksamheten i Tynnered är en del av ett större arbetsfält kring äldresäkerhet. Det finns en struktur att falla in i, fixarna är inte den enda aktör som arbetar för att förebygga fallskador, summerar Annika Strandberg från stadsdelen Centrum i Göteborg.
När fixarna sinsemellan diskuterade och jämförde sina arbeten kom en del av diskussionen att kretsa kring gränsdragningsproblem av olika slag. Vad ingår i deras uppdrag och vad gör det inte? På vissa håll hjälper man till att skruva ihop möbler, bära ut gamla kylskåp med mera, på andra håll gör man det inte. En del fixare ska gå igenom checklistor tillsammans med de äldre, andra har inte det uppdraget.
- Ni behöver en stoppkloss så att ni inte drunknar. Till exempel kan det vara bra att kunna hänvisa till chefen, som har sagt att vi nu inte kan hjälpa till med det och det, reflekterar Anders Hagqvist.
Fixarna har också diskuterat vad som händer om de skulle råka ha sönder något hemma hos någon. Och tipsat varandra om bra verktyg. Deras samtal handlade även om de mer eller mindre problematiska situationer som de hamnar i när de till exempel blir erbjudna svartjobb eller när folk vill lämna en peng för att de är så tacksamma.
Cheferna har bestämt att de vill ta fram en uppdragsbeskrivning för att tydliggöra vad fixarna ska och inte ska göra, en beskrivning som också kan vara till nytta vid nyanställning. De har också talat om en besökslista för att föra statistik över vad fixarna gör. Detta material, liksom förslag till checklistor med mera, kommer så småningom att sammanställas och publiceras på www.GRkom.se/fouivast.
Personlig betraktelse om att vara fixare
Skrivet av Thomas Lejon, Göteborgs stad Centrum i juni 2007. Texten är läst av övriga fixare i lärandecirkeln och godkänd, som en bild av hur det kan vara i arbetet.
Uppstart
Mitt arbete som Fixare/Säkerhetsservice började 18 september 2006. Första tiden fram till början av november började vi med att göra en omvärldsanalys. Vi tittade på andra kommuner i landet, läste de rapporter som finns, allt för att skapa en så bred bild som möjligt av vad fallförebyggande arbete med hjälp av Säkerhetsservice ”Fixartjänst”
innebär. Sedan handlade det om marknadsföring. Vi gick ut i tidningen Centrumbladet, som går ut till alla hushåll i stadsdelen Centrum, och jag skapade en folder som jag lämnade i samband med de möten jag gjorde på bl.a. träffpunkterna. Gjorde även en ny checklista som sammanfattar uppenbara risker för fall och halkolyckor i hemmet. Deltog även i Senior Göteborg på Betlehemskyrkan, TV4, tidningen SE, höll ett föredrag på Osteoporosförbundets årsmöte mm. Jag upplevde en ganska stor förväntan bland de äldre. Det praktiska utförandet startade i början av november. Det har varit ett stort tryck på mina tjänster sedan starten.
Vad är jag nöjd med
Arbetet jag utför, det uppskattade mottagandet, det direkta åtgärdande som blir gjort är oerhört uppskattat, och gör mig nöjd. Den sociala biten är väl så uppskattad och väldigt viktig, att t.ex. bli hörd och lyssnad på. Ett exempel av flera är när de äldre inte får den hjälp de förväntar sig av t.ex. fastighetsskötaren. Det handlar i själva verket om att ge den personen några minuter för att känna att någon har tagit över den oroliga känslan, och den äldre kan slappna av i att det är någon som kommer att hjälpa mig. Det är den icke mätbara situationen, mötet med en annan människa som blir så viktigt! Genom att lyssna kan man skapa ett litet forum där personen blir mera delaktig i det som skall utföras. Att behovet styrs av dem som ringer, det känns tillfredställande för mig. Även om jag samtidigt utför en praktisk handling där risk för fall- eller halkolyckor minimeras.
Vilka tar kontakt/beställer mina tjänster?
De som tar kontakt med mig är i majoritet kvinnor, en del enstaka män och några par.
Största andelen är ensamma kvinnor. Några har tagit nya tag sedan deras man gått bort och skaffat nya kontakter och sociala nätverk, går på teater, spelar bridge, går till träffpunkterna. Det är en utåtriktad kategori kvinnor som inte alls drar sig för att anlita mig efter en första notis om min existens. Jag möter också de kvinnor och män som inte kommit tillbaka riktigt, och som har svårt att hitta rätt i tillvaron. De känner sig lite alienerade. Dessa kvinnor och vissa män har hamnat i en ensamhet ganska snart efter det att maken/makan gått bort. Det kan annars vara eget missbruk eller andra faktorer som gjort dem mera inbundna i sig själva och att det sociala nätverket näst intill har försvunnit. Viktigt är dock att de som är lite mera isolerade och som vågat ta kontakt med mig, genast lever upp lite grand och de tar snart kontakt igen. Lite oftare än de som har ett större nätverk. De mår lite bättre av att ha någon som vinglar omkring på en stege och skruvar upp nya gardinfästen, och som lyssnar på vad dom säger och på vad dom har för önskemål. Det blir samtidigt en viktig del i mitt arbete att försöka bryta den isolering som
uppstått, genom att t.ex. låta en personal från någon träffpunkt ta kontakt för att få en dialog kring vad träffpunkterna kan erbjuda. Det gäller även anhörigstöd, som tillhör arbetet med förebyggande åtgärder. Den delen i mitt arbete är en ständigt pågående process, att försöka hitta vägar till att bryta isolering och skapa nya nätverk.
Samarbete/Aktörer
Mitt samarbete utgår naturligtvis från den enhet jag tillhör. Enheten för anhörigstöd och hälsofrämjande insatser. Jag kan se stora utvecklingsmöjligheter i tjänsten
”Säkerhetservice fixare” och det blir viktigt att arbeta gränslöst över olika block.
Dels inom äldreomsorgen men också via Individ- och Familjeomsorgen. Ett kommande samarbete med olika fastighetsbolag diskuteras också. I skrivande stund har jag med stöd av mina kolleger påbörjat ett försök att skapa ett forum för samarbete med hemtjänsten.
Det samarbetet handlar i stort om att vi ska förstå varandra i våra professioner och att försöka hitta metoder för att möta vissa brukare och deras behov. När det handlar om metoder för att skapa nätverk och olika samarbetspartners så kan jag se Individ- och Familjeomsorgen som en stor inspirationskälla för att utveckla vissa saker inom äldreomsorgen. I förhållande till samarbete med övriga fixare i andra stadsdelar, så kommer jag att arbeta för att bygga ett nätverk t.ex. mellan Centrum, Tynnered och Högsbo. Att nätverka med kolleger inom samma yrkesroll, är på ett mera direkt vis viktigt och roligt, dels för tillhörigheten, men också för rena praktiska råd och tips.
Behov
Att arbeta förebyggande med människor från 65+ är väldigt roligt och oerhört tacksamt från min roll sett. Vad beror då det positiva tacksamma bemötandet på? – Som jag ser det handlar det kort och gott om att de som vill ha min hjälp ringer och beställer. Det finns ingen myndighetsperson, inget utsatt bistånd och de får sitt behov tillfredställt ganska omgående. Det finns en medvetenhet hos de äldre. Att det t.ex. kan vara rent farligt att gå upp på en stege ”för då kan jag nog inte bo kvar hemma länge till”.
Inriktningen från början av vårt arbete med att nå rätt målgrupp gick väldigt bra. De flesta, eller ca 70 %, har ingen hemtjänst. De som har det, har oftast enbart larm och ibland även städ. Skillnaden mellan mitt arbete och det i hemtjänsten är naturligtvis att har man fått en sjukdom eller ramlat och sedan hamnar i ofrivilligt behov av hjälp t.ex.
via hemtjänsten, det är inget man väljer själv. Då blir det svårare att ta makten/kontrollen över de saker man klarar och har kvar. Mycket beroende på att många människors behov inte passar in inom ramen för vad man får. Även om man får bra saker, så vilar det hos många en besvikelse över att man inte klarar sig själv längre. Att arbeta utefter de behoven är inte alltid så lätt.
Svartjobb
Under min tid, vilket är knappt ett år, har jag fått några erbjudanden om att ta tag i någons sommarstuga, t.ex. att klippa rosorna som blivit så höga. ”Du kan väl komma på lördag, jag tillhör stadsdelen Centrum, då kan du väl komma till Tjörn och hjälpa mig. Du får bestämma priset själv”. Det blir ett självklart nej. Naturligtvis för att det handlar om kommunens policy, men framför allt för att det arbete jag utför är enormt viktigt för så många. Man ska, enligt mig, inte förstöra den fina service kommunen faktiskt erbjuder de
äldre. Jag tror den kan bli en aning nersvärtad om man tar sig an sådana uppdrag.
Dessutom handlar det om en gemensam hållning med mina kolleger, de andra fixarna i andra stadsdelar. Sedan är jag av den uppfattningen att får man en service som är helt kostnadsfri, så kan man betala någon proffsig hantverkare/trädgårdsmästare att utföra andra behov. För som jag tidigare nämnt och som jag hoppas har framgått handlar inte mina uppgifter enbart om att borra upp saker mm.
Hur kan besöken se ut?
Det ringer i telefonen rätt ofta för mig i Centrum. Jag frågar då vad det är de vill ha hjälp med. En del är riktiga taktiker, de säger kanske två saker, men det visar sig vid ankomsten att det var några saker till. Jag avböjer sällan, men i vissa fall får jag dra en gräns och erbjuda en ny tid då jag återkommer. Dom som jag kallar taktiker har jag i några fall frågat varför de inte sa allt de vill ha åtgärdat på telefonen. Då visar det sig att de är lite osäkra på om jag vill komma. Det uppstår oftast ett gott skratt kring de situationerna, vilket jag själv tycker är roligt. Efter en sådan händelse har vi etablerat en liten kontakt. När jag sedan berättar att jag kan komma flera gånger och att man kan använda mig fler gånger, så blir det riktigt trevligt. Det är alltså ett ganska stort socialt inslag i arbetet.
En del damer fullkomligt ropar ut att jag ska veta att: ”Här kommer inte många karlar in.
… Sällan har jag välkomnat en man med sådan glädje. … Jag tror knappt det är sant.”
En dam hade glömt att ringa mig för att avboka tiden, sa hon. Vi stod i hallen och hon funderade lite, sedan säger hon: ”Du kan få sitta här och slipa mina knivar, dom är lite slöa.” Detta talar för sig självt tycker jag i fråga om kontakt, ensamhet mm.
De damer som är pigga och har ett fortsatt aktivt liv, är vid besöken oftast sociala och pratar på om allt. Vid ett tillfälle satt vi i köket hos en dam och hörde på en av hennes söners ljuva sång på en skiva, det var förresten låten ”Låt de sista ljuva åren”, när hon säger att: ”Du min granne kommer upp. Hon vill träffa dig.” Jag sa OK. Med den låten på näst intill högsta volym kommer den andra kvinnan upp med en stor lampa i handen, som hon hemskt gärna ville att jag skulle sätta en strömbrytare på. Det gjorde jag så klart.
Kunde bara inte säga nej!
En fundering
Jag träffar på många olika slags behov och människor och jag når ut till en kategori som inte finns med riktigt i det övriga äldrevärlden. För på något vis tror jag att rent målgruppsmässigt så blir det ett glapp för vad det finns att tillgå som pensionär, helst när man börjar tackla av en aning. Man läser t.ex. inte om saker de kan göra på helgen (förutom de som brukar dansa). Där blir vi fixare viktiga tror jag. Dels med att kunna erbjuda förebyggande saker, men också att vi inom äldreomsorgen syns mer och visar vad som finns vid rätt tillfällen och på rätt platser. Jag har mött många som är lika barnsliga som jag fast dom är 80 år. – Jag tror ni förstår vad jag menar!
Thomas Lejon
Stadsdelen Centrum, Göteborgs stad
Chefsgruppens kollegiala granskning
Skrivet av Annika Strandberg, Göteborgs stad Centrum 2007-06-11
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH UPPLÄGGNING AV GRANSKNINGEN
I gruppen av chefer beslutade vi att dela upp oss i två undergrupper om 3-4 personer i varje. Eftersom tiden var knapp beslutade vi att bara granska två stadsdelar – Tynnered och Centrum. Vi granskade varje stadsdel utifrån ett antal uppsatta teman. I reflektionerna kring hur det fungerade i en stadsdel speglade sig även de andra stadsdelarna och kommunerna och på så sätt fick vi inblick i allas arbetssätt.
Grupp 1: Tynnered, Bergsjön, Linnéstaden och Tuve-Säve granskade Centrum utifrån följande områden
1. Uppdragsbeskrivning 2. Checklista
3. Statistik
4. Utvärderingssystem
Grupp 2: Trollhättan, Bergsjön och Centrum granskade Tynnered utifrån följande områden
1. Gränsdragning 2. Marknadsföring 3. Dokumentation
Granskningen utfördes i ett konferensrum på Centrums stadsdelskontor.
GRANSKNINGEN AV TYNNERED
Följande beskrivning utgår från den granskning som Grupp 2 gjorde av Tynnered.
Tynnered har 1 fixare ”Fixar - Tony”. Tynnered startade sin fixarverksamhet 2005-09-15. Tynnered har 27 700 invånare och ca 3 400 över 65 år.
Gränsdragning
De områden som vi tittar på kring gränsdragning är i förhållande till hemtjänsten, fastighetsägare och vårdcentraler. Tynnereds fixare gör ”allt” i förhållande till hemtjänsten. I stadsdelen finns sedan 1999 ett välutvecklat äldresäkerhetsarbete där kontaktpersonen i hemtjänsten har i uppdrag att gå igenom checklistan för de vårdtagare som kontaktpersonen är ansvarig för. Tynnered har även utvecklat tillbudsrapportering av fallskador i hemtjänsten. Det finns en arbetsterapeut anställd på den ”förebyggande enheten” inom äldreomsorgen som är konsult för äldresäkerheten i stadsdelen. Det finns också en samverkan med primärvården kring äldresäkerhet.
Stadsdelen har också genom regelbundna möten en samverkan med de stora fastighetsägarna. Stena Fastigheter har sponsrat verktyg och borrmaskin till Tony.
Chefen för fixarverksamheten ser inga problem kring gränsdragning.
Det finns några uppgifter som Tony inte gör. Exempelvis lyfter han inte kyl och frys, han byter inte persienner och skruvar inte ihop möbler.
Marknadsföring
Tynnered har tagit fram ett informationsmaterial i fickformat med Tony på bild.
Informationen sprids via förebyggande enhetens ”Kultur och aktivitetsblad”, Medborgarservice, stadsdelstidningen ”Vårt Tynnered”, volontärerna, apotek, bostadsbolag, vårdcentraler, pensionärsorganisationer/föreningar, kyrkorna, flexlinjen med flera.
Dokumentation
Checklistan är en viktig del av dokumentationen och erbjuds alla äldre boende i Tynnered som får besök av fixaren. Fixaren går igenom checklistan och lämnar den sedan för sammanställning till arbetsterapeuten som arbetar med äldresäkerhet.
RESULTAT
Grupp 2 reflekterade kring att gränsdragningen var så förhållandevis enkel i Tynnered, både i förhållande till hemtjänsten och till fastighetsägarna. Vi enades om att det märktes att Tynnered både har arbetat med intern samverkan med hemtjänsten, genom ett gemensamt utvecklat äldresäkerhetsarbete, men att man också lyckats hitta samverkan externt med fastighetsägare och även med vårdcentralerna. Detta ger en struktur för fixaren som förenklar samverkan och minskar friktionsytorna.
Vi jämförde också Tynnered med Trollhättan som har en annan struktur. Där är fixarverksamheten den så kallade ”Lilla-Hjälpen” som utförs av ”arbetsmarknads- enheten”, vilken inte organisatoriskt tillhör äldreomsorgen. I Trollhättan kan de äldre också få köpa serviceinsatser som städ och fönsterputsning av ”arbetsmarknadsenheten”
för 60 kr timmen. Detta är ett komplement till hemtjänsten.
I Bergsjön är fixarverksamheten organisatoriskt knuten till ”enheten för daglig verksamhet” för funktionshindrade. Fixaren arbetar där tillsammans med personer som får fixaruppdrag inom ramen daglig verksamhet.
Råd till stadsdelar eller kommuner som vill starta fixarverksamhet
Gör en uppdragsbeskrivning så att det finns ett tydligt fokus i vad det är man vill ha ut av verksamheten och vilken kompetens som man vill att fixaren ska ha.
• Gör ett riktigt rekryteringsförfarande där stadsdelen eller kommunen kan anställa en person som passar in på kompetensprofilen.
• Lägg kraft på marknadsföring och utarbeta en proffsig folder.
• Skapa en organisatorisk plattform för fixaren så att samarbete med hemtjänst och förebyggande insatser stärks.
Reflektioner för vidareutveckling
• Tänk på att fixaren är den person som når äldre vilka vi vanligtvis inte når i äldreomsorgen. Därmed är fixaren en viktig ambassadör för äldreomsorgen och ett ansikte utåt samt en viktig PR för kommunal verksamhet. Dessutom är det en fin service som skapar trygghet hos de äldre.
• Stärk kopplingen till äldresäkerhet och fallskadeprevention och arbeta gärna i team kring att motverka fallolyckor.
• Tänk på att utvärdera arbetet – är det möjligt att leda i bevis att fixarverksamheten verkligen leder till minskat antal fallolyckor? Utveckla i så fall metoder för att mäta det.
Gemensamma dokument
Gruppen av chefer har beslutat att omarbeta befintliga uppdragsbeskrivningar och checklistor för att ta fram gemensamma dokument för i första hand Göteborgs stad.
Diskussioner med Stadskansliet är påbörjade om hur dessa olika dokument kan användas.
Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri har den 5 juni 2007 beslutat ställa sig bakom riktlinjer för fixarverksamhet i Göteborgs Stad, som gruppen tagit fram (se bilaga 4).
De förslag för vidare bearbetning arbetsgruppen av chefer/arbetsledare enats om är:
• Uppdragsbeskrivning
• Checklista
• Enkät ”Vad tycker du om fixartjänsten”
Dessutom är andra blanketter på gång i olika stadsdelar i Göteborg:
• Besöks- och uppdragsblankett
• Fallskadeblankett
• Utvärderingsblankett
Deltagare summerar efter cirkeln
Dietmar Missfelder, Fixare Trollhättans stad.
Genom utbyte av våra erfarenheter oss fixare emellan, märkte jag att vi måste sätta gränser för vilka arbeten vi skall utföra.
Vi diskuterade olika förebyggande arbeten (olycksfall i hemmet) och tittade på flera olika checklistor. Nu håller min arbetsledare och jag på att revidera vår checklista.
Vidare tyckte vi att den sociala delen är lika viktig som det praktiskt utförda arbetet. Nu tar vi oss tid att prata och dricka kaffe med våra pensionärer.
Gunnar Sjöholm, Fixare Göteborgs stad, Linnéstaden Utdrag ur summering.
Vad jag lärt mig för mitt jobb i cirkeln?
Spontant – inget! Men det är klart att saker mognar och föds. Att peka på något väldigt konkret är svårt, men genom mötet med kollegorna ser jag att det är viktigt med gränsdragningar och ha tydliga ramar, vilket är ganska svårt. Med erfarenhet i det löpande arbetet så tror jag att ens säkerhet och gränsdragning blir klarare.
Vad jag rent praktiskt ändrat i mitt jobb?
Inget märkbart ännu, men processen fortsätter.
… jag tror vi fixare skapar vårt jobb efter de förutsättningar vi har.
Hossein Valizadeh, Fixare Göteborgs stad, Bergsjön.
Genom diskussionerna som hade jag med mina kolleger i kursen kunde jag få litet mera information om hur jag kan bemöta och behandla de äldre pensionärerna som behöver hjälp. Dessutom hade jag möte med Tony i Tynnered. Det var mycket värt för mig.
På grund av mitt eget intresse och livserfarenhet och att det var jag själv som valde den här tjänsten har jag inte haft några svårigheter eller stora problem praktiskt under de första fyra månaderna jag arbetat.
För att ge bättre service kan vi alla fixare i olika stadsdelar ha en samling årligen tycker jag. Vi kan diskutera om fördelar och eventuella nackdelar av uppdraget, folks behov och uppdatera checklistor som alla skulle använda. Dessutom kan man utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.
Jag själv hade möten med hemtjänsten, äldreboenden, pensionärsföreningen och Familjebostäders fastighetsskötare. Vi diskuterade om fixarnas ansvar och gränslandet till deras arbete.
De utlänningar som bor i Bergsjön är i majoritet, men hade minst kontakter med mig.
En anledning kan vara att de har lite eller ingen information eller inte vet fördelar av den här kostnadsfria tjänsten som de alla kan utnyttja. Jag försöker att ordna ett möte med föreningar i stadsdelen. De kan bättre sprida informationen till sina medlemmar om fixartjänsten.
Gunilla Foltyn, chef Göteborgs stad, Tynnered Utdrag ur summering.
Vad jag lärt mig för mitt jobb i cirkeln.
Att arbeta över gränserna ger alltid mervärde. Givande diskussioner om vad som ska ingå i fixartjänsten. Roligt att träffa andra människor som har liknande inriktning och ”tänk”
som man själv.
Vad jag ändrat rent praktiskt.
Vi har gemensamt diskuterat igenom våra olika checklistor, lagt till, dragit ifrån och omformulerat. Utarbetat besöks- och åtgärdslista. Tagit del av Centrums enkät ”Vad tycker Du om säkerhetsservice” och anpassat den efter Tynnereds förutsättningar och förhållanden.
Vad jag funderar på att ändra framöver i mitt jobb.
Vidareutveckling av fixaruppdraget. Vi skall arbeta fram fallskadeblankett för att även
”fånga upp” de äldre som varit inblandade i tillbud eller personer som Tony kommer i kontakt med på hembesöken. Arbeta fram metoder för utvärdering av Tonys insatser för att bättre kunna ”bevisa” ekonomiska och mänskliga vinster.
Litteraturlista:
Estreen Martina: Fallolyckor bland äldre - En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet, Handikappinstitutet (HI), 2007.
Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, www.hi.se/publicerat. Best nr: 07347-pdf . Den kan också beställas i alternativa format från HI.
Hagqvist Anders red.: Engagerad, envis och ensam – om en kollegial lärandecirkel med samordnare av alkohol- och drogförebyggande arbete.
Fyrbodalinstitutet, (arbetsrapport nr 2006:1) och
Länsstyrelsen i Västra Götalands län (rapport nr 2006:29)
Messing Jan: Det blir inte alltid som man tänkt sig. – Uppföljningen av en kollegial lärandecirkel för projektarbetare. FoU i Väst och Länsstyrelsen i Västra Götaland 2003.
Westlund Peter: Lära av varandra. Fokus Kommunförbundet i Kalmar län. Rapport 1999:7
Bilagor:
1. Uppdragsbeskrivning för fixare (riktat till fixarna).
2. Exempel – Checklista för förebyggande av fallskador med åtgärdslista.
3. Exempel – Uppföljande enkät till brukarna.
4. Riktlinjer för fixartjänster i Göteborgs stad (riktat till förvaltningarna).
5. Exempel – Flygblad med information till brukare.
6. Råd till stadsdelar eller kommuner som vill starta eller utveckla sina fixartjänster.
Vid lärandecirkelns avslutning hade till exempel Tynnereds stadsdelsförvaltning fler dokument på gång, bland annat fallskadeblankett och blanketter för fördjupad utvärdering.
Bilaga 1. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster
UPPDRAG FÖR FIXARE I GÖTEBORGS STAD – FRAMTAGET AV CHEFSGRUPPEN I LÄRANDECIRKELN.
1. Bakgrund och syfte
Många äldre skadas i hemmet genom att de ramlar och gör sig illa. Det sker när de ska byta glödlampor, ta ner gardiner, spika upp en tavla eller göra andra riskfyllda
vardagssysslor. Andra orsaker kan vara att de snavar på mattor, trösklar, sladdar eller halkar i duschen/badkaret. Ju äldre en person är desto allvarligare kan skadorna bli.
Socialstyrelsen och folkhälsoinstitutet har i rapporter lyft fram detta som ett växande problem. Enligt forskning är kvinnor särskilt drabbade av fallolyckor. Att minska antalet fallolyckor skulle innebära mindre mänskligt lidande. Dessutom innebär det minskade kostnader för sjukhusvård, rehabilitering och hemtjänst.
Fixartjänst har tillkommit för att förebygga skador och olycksfall. Erfarenheterna från Tynnered, Höganäs och Skövde, där verksamheten pågått under längre tid, är mycket positiva. Man bedömer att fallolyckorna har blivit färre och att verksamheten har blivit en viktig del av kommunernas äldresäkerhetsarbete. Tjänsten har också en viktig social funktion och har medverkat till att bryta social isolering.
2. Lagen
Den 1 juni 2006 trädde en ny lag i kraft; lag (2006:492) om kommunala befogenheter att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Kommunfullmäktige beslutade i sitt budgetbeslut för 2007 (juni 2006) en taxa för fixartjänster. Beslutet innebär ”nolltaxa”.
3. Målgrupp
Personer som är 67 år eller äldre ska avgiftsfritt kunna få fixartjänster utan biståndsprövning.
4. Mål för verksamheten
De övergripande målen med Fixartjänst är att förebygga skador, olycksfall och förbättra servicen till äldre som bor i ordinärt boende.
Specifika mål:
• att ge ett antal äldre per dag service med främst hushållsnära tjänster. Tjänsterna avser framförallt sådant som kan innebära risk för fallskador, men kan även omfatta andra uppgifter som de äldre kan ha svårt att klara själv. Tjänster som kräver yrkeskunniga hantverkare undantas, liksom fönsterputsning, och trädgårdsarbete.
• att inventera risker som kan medföra fallskador hos äldre och åtgärda eller initiera insatser för att undanröja riskerna.
• att utifrån uppdraget med fixartjänst arbeta uppsökande och verka för att bryta social isolering
• att de som får servicen ska bli mycket nöjda med tjänsten.
5. Vad görs av fixaren?
Fixaren ska främst hjälpa äldre med småjobb i hemmet som kan innebära risk för skada, men även hjälpa till med sådant som de äldre har svårt för att klara själv. För att undvika illojal konkurrens mot företag som utför liknande tjänster ska det vara tydligt att
fixartjänsterna inte omfattar uppgifter som kräver yrkeskunniga hantverkare. Uppgifter som åligger fastighetsägare att utföra ska inte heller göras av fixaren. Fönsterputsning, städning och trädgårdsarbete ingår inte i tjänsten.
Exempel på riskfyllda uppgifter är byta glödlampor, fästa sladdar, halksäkra mattor, sätta upp gardiner, rullgardinger och tavlor. Även andra uppgifter kan vara aktuella såsom, att hämta eller förflytta saker till vind och källare och montera och flytta mindre möbler. En inventering, utifrån en checklista, kan erbjudas. Checklistan omfattar riskfaktorer såsom belysning, mattor, trösklar, sladdar, hala bad- och duschutrymmen och brandsäkerhet.
I Fixarens arbetsuppgifter ingår att arbeta uppsökande. Denna uppgift kan utgöra en del av det uppsökande arbetet i stadsdelen. Äldre som är i behov av hemtjänstens stöd men som inte har det ska uppmärksammas. Äldre som lever isolerade ska stödjas och motiveras att komma ur sin isolering för att till exempel komma i kontakt med stadsdelens träffpunkter.
6. Kompetens
För uppdraget säkerhetsservice krävs följande kompetens:
• att ha en mycket god social kompetens d v s förmåga att knyta kontakter och vara bra på att samarbeta med sin omgivning
• att ha kunskaper om äldres behov och problematik
• att vara lyhörd och ha förmåga till empati
• att ha kunskaper om samhällets hjälp och stöd till äldre
• att vara händig och praktiskt lagd och med lätthet kunna utföra de tekniska göromål som krävs för att kunna genomföra fallskadeprevention hos äldre
Bilaga 2. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster
Bilaga 3. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster
Bilaga 4. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster .
Fixartjänster
Enligt beslut 2007-06-05 av Styrgruppen för äldreomsorg och psykiatri i Göteborgs stad
Lagen
En ny lag från 2006-07-01 ger kommunerna möjlighet att tillhandahålla servicetjänster till personer som fyllt 67 år. Det skall vara tjänster som är avsedda att förebygga skador olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Det är ingen skyldighet för kommunen utan det är kommunen som beslutar om och i så fall vilka serviceinsatser som skall omfattas.
Kommunfullmäktige
Kf beslutade i sitt budgetbeslut för 2007 (juni 2006) en taxa för fixartjänster. Beslutet innebär ”nolltaxa”. Tjänsten är alltså avgiftsfri och därmed har man också kommit ifrån frågan om momsskyldighet, som annars är oklar.
Likabehandling
Kommunallagen anger att medborgarna inom en kommun skall behandlas lika. Genom den nya lagen får kommunen särbehandla personer över 67 och har även möjlighet att välja att rikta sina insatser till särskilda åldersgrupper över 67. Däremot skall invånarna i olika stadsdelar behandlas lika och ha samma tillgång till service.
Stadsdelsnämnderna
Alla stadsdelsnämnder ska erbjuda fixarservice till personer över 67. Det skall vara tydligt hur man får kontakt med ”fixaren” och hur man kan anmäla sitt behov. Fixaren skall vara en anställd person eller motsvarande, så att stadsdelsförvaltningen har möjlighet att ta ansvar för de tjänster som utförs.
Innehållet i fixartjänsten
Det skall vara fråga om uppgifter som en yngre, frisk person utan funktionshinder normalt kan utföra själv. Tjänster som normalt sett även yngre personer behöver anlita hjälp med omfattas inte.
Exempel på uppgifter är:
• Byta glödlampor
• Tunga lyft
• Hänga upp gardiner
• Sanda, salta eller skotta en hal trappa
• Bära ut eller in trädgårdsmöbler eller balkongmöbler
Exemplen är inte heltäckande. Det skall dock vara frågan om tjänster eller uppgifter som en yngre, frisk person utan funktionshinder normalt kan utföra. Tjänsterna skall utföras med jämn kvalitet såväl inom den egna stadsdelen som över hela staden. Till stor del handlar det om uppgifter som betraktas som vaktmästarsysslor på t ex en arbetsplats. Det är viktigt att verksamheten är flexibel och lyssnande.
En service inte en rättighet
Fixartjänsterna är en möjlighet inte en rättighet för den enskilde. Det är ingen
myndighetsutövning och man har ingen möjlighet att överklaga om man inte kan få hjälp.
Den enskilde har alltid kvar sin möjlighet att söka bistånd och få sitt ärende prövat den vägen.
Fixartjänster är inte…..
Lagen ger utrymme även för mer omfattande serviceinsatser utan individuell
biståndsbedömning. Kommunfullmäktiges beslut avser dock bara fixartjänster. Då inget beslut finns om att införa andra mer omfattande serviceinsatser utan biståndsprövning finns inte någon möjlighet för enskilda stadsdelar införa sådan verksamhet.
Fixartjänsterna inom Göteborg avser således inte
• Sysslor som en yngre, frisk icke funktionshindrad person inte heller normalt klarar själv
• Sysslor som är omfattande och återkommande
• Sysslor som hemtjänsten normalt utför för personer som har rätt till hemtjänst annat än möjligen tillfälligt och för personer som inte har hemtjänst
• Trädgårdsskötsel
• Fastighetsskötsel
Bilaga 5. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster
Bilaga 6. Kollegial lärandecirkel om fixartjänster.
Utdrag ur ” Chefsgruppens kollegiala granskning” skriven av Annika Strandberg, Göteborgs stad Centrum
Råd till stadsdelar eller kommuner som vill starta fixarverksamhet
• Gör en uppdragsbeskrivning så att det finns ett tydligt fokus i vad det är man vill ha ut av verksamheten och vilken kompetens som man vill att fixaren ska ha.
• Gör ett riktigt rekryteringsförfarande där stadsdelen eller kommunen kan anställa en person som passar in på kompetensprofilen.
• Lägg kraft på marknadsföring och utarbeta en proffsig folder.
• Skapa en organisatorisk plattform för fixaren så att samarbete med hemtjänst och förebyggande insatser stärks.
Råd till stadsdelar eller kommuner som vill utveckla etablerad fixarverksamhet
• Tänk på att fixaren är den person som når äldre vilka vi vanligtvis inte når i äldreomsorgen. Därmed är fixaren en viktig ambassadör för äldreomsorgen och ett ansikte utåt samt en viktig PR för kommunal verksamhet. Dessutom är det en fin service som skapar trygghet hos de äldre.
• Stärk kopplingen till äldresäkerhet och fallskadeprevention och arbeta gärna i team kring att motverka fallolyckor.
• Tänk på att utvärdera arbetet – är det möjligt att leda i bevis att fixarverksamheten verkligen leder till minskat antal fallolyckor? Utveckla i så fall metoder för att mäta det.
