JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN RAPPORTER FRÄN

(1)

SVERIGES

LANTBRUKSUNIVERSITET

UPPSALA

INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP

RAPPORTER FRÄN

JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala

Department of Soil Sciences

Reports from the Division of Soil Management

Nr-56

1978

Åke Huhtapal0

KOMBISÅDD AV KVÄVE OCH 'FOSFOR TIll

VÅRSÄD .

COMBI-DRILLING OJ? NITROGEN AND PHOSPHORUS WITH SPRING CEREALS

ISBN 91-7088-:942-2

(2)

(3)

UDK:nr 631.84:631.53.04"321"

631.85 :631. 53. 04"321¹¹

Åke Huhtapalo:

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap 750 07 UPPSALA

Rapporter fr~n jordbearbetningsavdelningen

N r 56 1978

ISBN 91-7088-942-2

KOMBISÅDD AV KVÄVE OCH FOSFOR TILL VÅRSÄD

COMBI-DRILLING OJ? NITROGEN AND PHOSPHORUS WITH SPRING CEREALS

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

V;~DERLEK

Hi RSC) KS PLAN

FÖRSÖKENS PR(\KT I SKJl, GENOr¹FÖRAI'lDE

Utläggning SkClrd

OBSERVATIONER UNDER VEGETATIONSPERIODEN Forsoken i971

Sid.

2 2 3 ., ;;

E 3

RESULTAT

K l ä ri nge

K 1 ä r1 nge

B~i rby

K l ä r i n ge

8[j (/)y

K;'i rn 5 kö rden Mognaden

Kv;c"ive och fosfor' i k~)rnski5rden

Rymdvikt OCll 1000'"kotnvikt

tivri Cit

KO MI-IENT/c.,RE g B I LP,GOR

2 -Ii :'j-8

Nederbörden

ratul'

Stapeldiagram, varje fi"irsök, rnedeltal d\l

samt) iga elqivor, ~rsmedeltal och medeltal

f[5r he'ta serien.

c _~)

C .J

5 5 6

/

lJ

6 7 7

·"1

!

3-10 Gödslinqsefft=::kten i rnedelta1 fdr- var,je ~:lj('qs"~

system och gZ)dselqivd, 5 ^resp, 3 ^försök.

t,~. I\C.~~.l,--nL " , f l " . " . <:iV " varJE' . f" 'O(SOt< .. f r " (or slq . Sdrnt rnede!t(jl

av 5 r'esp" .3 f()(sök, tabe 1) e rat:

Ii -18

U r e d o c h a n d r a k \I g e lliY^od (" 1 ; '0 rn f ti r ej -,

bredspridda och

kombis~d;a;~sD~iaq~:m

19

(5)

INLEDNING

1971-73 utf6rdes i Uppland sex f6rs6k, två varje ~r, i vi lka effekten av enbart urea, superfosfat plus urea, ureabaserad NP och ammoniumnitratbaserad NP jämf6rts vid tre g6dslingsintensiteter.

Nästan 50% av det handelsgödselkväve som används i svenskt lantbruk ti llförs som sammansatta NP- och NPK-gödselmedel. Förutsatt att sammansättningen är välbalanserad med hänsyn till gröda och odlings- mar"ken, är användningen av sammansatta gödselmedel ett sätt att förenkla gödselmedelshanteringen och dessutom att 6ka effekten av göds l i ogen.

Den totala mrbrukningen av handelsgödsel i vårt landär mer än 1,5 mi ljooer ton årligen, varav över 80% är gödselmedel som innehåller kväve. Ett berättigat krav fr~n lantbrukarna är att halterna av

ingående näringsämnen i gödselmedlen ökas, dock med bibehållande av deras biologiska verkan. Gödselmedelsindustrin strävar efter att höja koncentrationerna i gödseJmedeln för att minska totala hanterings- vo l ymen.

Med dagens teknik är det svärt och dyrbart att avsevärt höja koncentrationerna i fasta handelsgödselmedel . Att använda urea är dock ett sätt vilket provats i denna försöksserie.

Arbetet har bekostats av Supra, som ocks~ til lhandahåJl it använda gödse l mede l .

VÄDERLEK

Under försöksperioden var nederbörden vid Ultuna lägre än medeltalet för åren 1941-70. ArsmedeJvärdet är 518 mm. 1971 underskreds detta med

8n mm, 1972 med 140 mm och 1973 med 30 mm. Nederbördens fördelninq, redovisad som 10-dagars5un~or, under åren framgår av diagrammen i- ffg. 1. Torraste försommaren var det 1971. Åren 1969 (420 mm) och 1970 (440 mm) var också torra år.

l figurerna 2-4 visas medeltemperaturens variation under försöksåren och även uppmätta minitemperaturer under april-september. Under de tre

vegetationsperioderna var medeltemperaturerna nära lika. Nattfroster på våren uppträdde senare 1972 än 1973 och ännu senare 1971.

FÖRSöKSPLAN

Försöken har utlagts som blockförsök med 4 samrutor. Bruttorutorna har varit 50-60 m2 och nettorutorna 25 m2 .

L Ogödslut _O_kg N/ha O kg P/ha

2. Urea 60 ^II O

"

3. Superfosfat p lus urea

60

^II 10 ^{I I}

4.

Ureabaserad NP 60 ^l. 10 ^II

5. Ammoniumnitratbaserad ^NP 60 ^II 10 ^II

6.

Urea 120 ^II O ^(I

7. Supedos fat p lus urea 1/0 ^II 20 ^I(

8.

Ureabaserad NP 120 ^II 20 ^II

9.

Ammoniumnitratbaserad NP 120

"

²⁰ ^II

1.

(6)

10" U red

11. Superfosfat plus urea 12. Ureabaserad NP

13. Arnrnon i umn i t rat base rad NP

180 "

180 II

180 "

N/ha [) kg P/ha 30 "

30 ^II

30 "

Ing~ende gBdselmedel hade fBljande inneh~jl av kväve resp fosfor.

Urea

Superfosfat 1971 och 1972 Superfosfat 1973

Urea-NP 1971 och 1972

Urea'-NP 1973

Arnrnonlumnitrat"'NP 19'71 och 1972 /\mmon\umnitrat-NP 1973

KENS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE

Utl

46 ?8 36 27 30

2.0 l 1

c ,J

6

~)

5

O, i 7

D, 18 0,17 0,16

rö ksplatserna har varit höstplc5jdil ut.anmregi3ende stubbearbetning

eller efterföljande hBstharvning. Bearbetning och s5dd har utförts i en

följd, norrnalt ';amma dag, cch SC! n~ira l liden sorn l1u:Sjll9t till övriga

fältets harvning och . IHidrvningClrna har gjor't~; med en Lilla

Harr"jc 3-sektioner'; kl'okpinneharv "Akrobat", utrustad med fBr djup- reglering ^st~llbarasi lankor fram och ribbvältar bak. Den

3.3

m

breda harvzon har draqits aven t"iF 165 ^IT1C,:d dubbcJmonterade bakhjul.

Antalet harvnlnflar har vari ^,'at från 2 Ii Il 1L r-led harvnintJarna har

efterstrz3vab att e Ila en färdig såb~idd av 5-7 crn:s djup, li:lmpl i9

finhetsgrad och jänm bearbetningsbotten.

1\11 gödsling och sådd iir utförd med kombisåmaskln.197! anvi'lndes avdelninqens f()r":;öks'naskin "Viktoria" medan förc,öken 1972 och 1973 utlades med en hydraulbur"en NOr"dsten Combimatic 2,6 m. Vid gödsl ing och sädd har s~ bredställd traktor använts att hju15p~ren ham)at utanför nettOr"utan.

Fosfor"gC5dselmedlet till leden

3,7

och 11 har bredsp!'itts fön; sidden

p~ fBljande sätt:

1, Trat tar ^IW2d vi dhänqande gödse l rör har tag! ts bort.

2. Gödselröret som sitter fast på gödselbil len har korkats ända.

3. Cödselbi Ilarna har inställts tl Il bearbetningsdjup.

sin övre

4. bi Ilar och efterharv har fAtt arbeta precis som under s&dd fast

utan utsäde,

Fosforgödselmedlet har vid spridningen bl ivit myllat av såbi liar", efterharv och i viss m~n gBdselbi Ilar samt vid den efterfBljande 5~dden av gBdselbi l lar, 5~bi Ilar och efterharv.

Ui-ea, un?a .... NP och arnnKFlIumnitr-at .... NP har sedan varannanradsplacerats ; sarrlband rned stlc.idcr: i leden 2· ... 13~ Gt3dselr-Elderna har p~acerats minst 3 c:rn

(7)

djupare än utsädet. Sist har ogödslade rutor såtts. Även då har gödsel- billarna arbetat l ika djupt som i övriga led.

Gödselmedlen har provvridits inomhus varvid utmatad mängd från varje matarhus vägts. Större variationsvidd än

5%

mellan matarhusen har

inte tolererats. Före sådden har utmatninoskontroll i fält utförts med varje gödselmedel. Vid detta har maskinen~'varit inställd för sådd och gödsling. Dessutom har vid sådden ledvis uppsamlats utmatad mängd gödsel från ett noga kalibrerat extra matarhus. Kördragens längd har mätts med en noggrannhet av t dm.

Skörd

Tröskningen har utförts med en specialutrustad skördetröska, BM 257. , varje ruta har 14 rader aven bestämd längd trösksts. Prov av spannmålen har uttagits rutvis men analyserats ledvis.

OBSERVATIONER UNDER VEGETATIONSPERIODEN Försöken 1971

Ekeby. K.S. 116: 10 dagar efter sådd kunde man se att ett tekniskt miss- 6de Tntrgffat vid sådden. I de flesta rutor var uppkomsten jämn och bra

i varannan rad. I övriga rader hade bara enstaka kärnor grott. Vid efterföljande observationer noterades att antalet uppkomna plantor i dessa rader ökade fram ti 11 j mitten på Juni, men det blev inte mer än hälften så många plantor som i rader med perfekt uppkomst. Orsaken ti 11 att så många kärn'or grodde senare eller förblev ogrodda, var att dessa placerades grundare i försöksrutorna än i de rutor där intrim- ningen av maskinen skedde.

Försöksplatsen syntes vara Jamn och bra och utförda analyser av jord (1 från varje block) visade små variationer i kemisk och mekanisk

samnansättning. Dock uppträdde ojämnheter grödan som måste tillskrivas variationer i markens beskaffenhet.

De klimatiska förhållandena blev mycket besvärliga. Från sådd till mitten av juli kom ingen nederbörd av betydelse och det var mycket varmt.

Narkytan blev mycket hård med stora sprickor. Grödan blev svårt hämmad.

Det regn som sedan kom gj orde ingen mä rkbar nytta. Jordens ^IIvätn i n9s- motstånd" var så stort att vattnet rann ner i sprickorna eller avduns- tade.

Trots missen med sådjupet i försöket var grödan där obetydl igt sämre än på fältet i övrigt. Enl igt brukaren var det endast för att han rad- myllat g6dseln som det blev någon g6dseleffekt. Om gödseln varit bredspridd hade den inte gjort någon nytta al Is på detta fält under 1971 års väderleksbetingelser, ansåg han.

Resultatet ingår inte i den sammanfattade diskussionen av f6rsöksserien utan är endast med som misslyckat exempel .

..'S1!r~n.9.e~ !.~._1~7..:.. Ett mycket bra försök 12 dagar efter sådd var

brodden c:a 5 cm i alla rutor. Den 25 maj hade de flesta plantorna

3.

(8)

tre blad. Gödseleffekterna var tydliga. Inga skillnader mellan gödsel'- mede l n kunde obse rve ras.

Grönmassa skördades vid två tillniIlen under sonlInaren och analyser-ades på kväve- och fosfor-innehål 1. Mängden upptaget kväve ökade med gödsel- givan och var något högre i NP-'gödslade led. NP-gödselrnedlen gav också tidigare och större fosforupptagning.

Vid inspektion strax före skörd iakttogs en tydlig ski 11nad i utveckling och mognadsft5rlopp mellan olika gödselgivor. Str<'3na ; ogödslade led

var mycket klena. Grovleken och även i viss mån längden på stråna

ökade med gödse l g i vans s tor"] ek. F2:i rgen pll s t råna i 09öds 1 dde och med 60 K9 N/ha gödslade led var (JuL I flled de b;~,da högsta givorTIa gödslade

rutorna var str~na gröna. De med ~p gödslade var dock gulare ~n övriga. Detta val" s::lrskilt tydligt PE! 120 kg N/na-nivgm och rr-aI1l9~lr ocks~ av den f~l"ggradering av stubben som utfördes omedelbar-t efter skörd.

Fö rsökenl

1<l";5rin~le. K.S. 128: FC5rs()Ket U\g p;', en utomor'dcntl igt jiimn och bra plats.

lJtTä"gg'ninclen-ly'cIa-CIes ^{bra och} uppkomsten var ped'ckt, En rnl~nad efter sådd var gödseleffekterna mycket tydl iga. p~ h~l I syntes de

4

^oa6dslade

ruton13 gula i kontrdst t i l l den i övrigt qrön2 g('idan. Vid närman2

rutvis inspektion tycktes rutorna som gödslats med anmoniumnitrat-NP

vara grönare ::in de med urea-NP, vi lka 1 sin tur VeJl" klart grönare ~ill

de bäda leden som gödslats med urea.

Den 10 a'J~lusti noterades att liqgsäd hade börjat bildas. ! alia fJödsladc (uta r J utadc grödan. L i qqs5den ökade med 9i:5dse l q r VDn. Endas t i rutor som göds lats rned 180 kg N/ha mCll dc bi1da NP-'qödsclmedicn var j ig9s~,iden när'.:l total. \lid skörden var l iggs~)dcr1s fördelning i fi:5ro,ökell ungenir densamma som den 10 augusti, rnöjli(.Jcn något krdftlgare.

8ärby. ICS. 129: Ett: t bra för"sök där uppkomsten var absolut lika

T aITa'--r~Jt(:;r'-'~ -Den 15 iniij VClr brodden SE, 1/3ng att ^dlla ^rader tyd] igt framträdde. TVti (L3~FH' ~;enan;' il~}rjade kornjordloppan i heL:.1 försöket.

Den 18:e sprut:ades mot loppan.

st"

sent som den 27 maj såg ~F'ödCln vit ut p~ I I p~ grund av loppangreppet.

3 juni. Kornet hade återh~1mtat sig och stH) 9rönt och fint ut. Gödsel-

effekterna VcH tydli~FL 0CJ(5dslade rutor var gulare än övriga. inqa

ski llnadel- mellan qödselmedlen kunde ur::,ki ljas.

13 juni. Det V':H större skillnad i nirc] mellan oqödslade och ~:;i3ds]ade

rutor. De ~~enare hade alla l i ka stark cJrön färg utom dc Ii rutor som gödslat endast med urea, 60 kg N/ha, vi lka var något ljusare.

1.1 jul i. Grödan var mycket ji3mn och or;). Göd';icleffekterna var tydl ig;:j med

skönjbar sk;: Inad mellan giV()(,lJ. ffJ varje 9ödselniv!) lycktes 9rödan

vara b~ist i rutor sorn ~!ödslats flled arnrnoniUlllnitrat-NP. Dc med urea-NP

och superfosfat+urea 5219 lika bra ut medan dc son) 9öcislats med C'nbar't

urea syntes något svagare .. takttdgelserna var desarmna vecka e.fter vec ka.

(9)

26 jul i. En häftig regnskur Astadkom 1 iggsäd l praktiskt taget hela försöket. Endast de ogöds lade rutornas gröda blev opåverkad. t rutor göds! ade med 60 kg N/ha l utade kornet en an i ng, mest i de med NP-gödse 1- medel och minst i de med enbart urea. På 120 kg N-nivån var liggsäden mycket kraftigare. Förhållandena mellan gödselmedlen var lika som på den lägre nivån. Ski Ilnaderna var dock tyd! igare. I alla rutor med högsta gödselgivan var det total liggsäd.

Liggsädesbilden förblev i stort sett oförändrad ända fram till skörden.

Försöken 1973.

Klärinqe. K.S. 142: Försöket låg på en mycket jämn och bra plats. 11 daga7 ;{te7sådd-var grödan jämnt uppkommen i samtl iga rutor.

Den 6 juni var gödseleffekterna tydliga. Grödan var kraftigare och dess gröna färg starkare ju högre giva den gödslats med. på varje gödslings- nivå såg grödan bättre och böttre ut i följande ordning: urea,

superfosfat+urea. urea-NP och ammoniumnitrat-NP.

Skillnaderna i gödslingseffekt mellan givor och mellan gödselmedel syntes tydligare och tydligare fram till i mitten på juli. Då blev det svårare att se några ski linader, först mellan gödselmedel, sedan även mellan gödselgivorna.

Mellan 15-30 juli bildades omfattande liggsäd. Liggsädesfrekvensen ökade med gödselgivans storlek. I NP-gödslade led var liggsäden något kraftigare än lovriga på samma göds! ingsnivå. Liggsädesförhållandena ändrades inte fram till skörd.

Bärby. K.S. 144: Försöket var utlagt på en mycket jämn och bra plats.

Groning och ~ppkomst gick snabbt. Bestocknlngen började tidigt och var omfattande. Vid planträkning den

4

juni var det svårt att identifiera plantor och sidoskott.

Inte vid något inspektionstillfälle kunde några som helst olikheter i utveckling eller färg iakttagas.

Någon gång mellan den 16 och 30 juli bildades nästan fullständig liggsäd som var lika omfattande i samtliga rutor, även i de ogödslade.

RESULTAT Kä rnskörden

Skördenivån har varit hög i fern av försöken. I det sjätte försöket, Ekeby 1971, hade skörden blivit mycket låg även om det inte misslyckats.

Resultat från detta försök lämnas därhän utan vidare kommentarer.

Gödseleffekterna var 1971 och 1972 i försöken 117, 128 och 129 mycket goda, 1060-2340 kg/ha. 1973 blev det j Kläringeförsöket bara 10-13%

gödslingseffekt vilken troligen hade uppnåtts med en lägre giva än de 60 kg N/ha som utgjorde lägsta givan i denna försöksserie. I Bärby- försBket 1973 blev det ingen göds! ingseffekt alls. Det är bara att konstatera att den begränsande faktorn för skördeutbytet på de två fälten icke var handelsgödseln 1973 utan sanno! ikt vattentillgången

5.

(10)

i mat'ke!l. Det fdl1!i~, allt";,"; til1riickliqt mycket n;~;tk\!äve från 1972 att under

1973 .?l(~-) betIn~lp.l pr qc ull sk(jrd utan 9ödsling~ Det ~;( allts,] tyv2)rr

inte aniedninq att dl~;kute(a !rlf::!"" ;!in tre försök i serien~ n;:jmligen

Kl~rinae 1971 ^I Kl~rinqe 1972 och Bärby 1972. Sammanstäi Ininq av dessa

tre n.5l~sök ~h re,lovis;lCk o) ika siHt i bi lagon,a 8, 10

oci,

^{18. f\v} ^dia-

qrarmnet i hi laqa lO f(a ;' att: biologiskt optimalt skörck~utbyte

knappast uppnt3tts f'CIS med den höst(J gödselgivan. Skillnaderna rnellan d:;illi~I:~,sy~·)tcmC!l z:ir en ydiqa i de tre försökenpd alla 9ödslingsniv13er med ett undantdll

11:"(,

Vid den ni'j";ta gödselnivån r Klår'inqeförsöket

1~j71 ki lJer :::,iq d~)c\!mcdlt:,ns effekt i fr;lrJ övriga jårnföre·!ser*

Supe,-f'os t+ure2 har (Je,n t höq skc)nJ och urea-NP mycket lågt

skördeut ^p, Detta Ilande i denna försökserie var l ika p~-

taql !qt samtl iqa ra block i försöket. Förs(jksplat~;en har de 1~3gsta

aniy';vil(denil för fosfor' av sdrntl iCji3 platser', Ski 11naderna i kärnski)rd

mellan de ,'el yc~tcrnen ::;r stÖt'st i detta förs()k. Ledet rned superfosfat+

un';J i'dl el 111 t 6Ll"7:>~ (fosfor tin leden med NP. Detta förhållande

kr'" il; ^Ilr'e,rk L:HO ekon !';iSer" :',köl'den med superfosfat+urea. Däremot fini> (j,.: t ;nq;j indik tl('ne,' val'fi\r fosforeffekten hell' uteblivit med

E f te ( kt rn \/;:11' ',,:1 mye stöue iKläringe 1971 ;5n de två andra t)e~lk(l'/n 01 ikhet rnc'delv~5(dena i fi9uren bi laga 10

i li'ck,L,}]e tW siJflllliga givor (hÖg(cl diagrammet i

r" dO dV ! i k ht::.:tC-r! 1i t (1.

adc;"'

\lid l~i pz':'kt iont't' \; f))(-:J5k.cn under ve:qetdtlonsperloden htlr tioterats att

N iL.. de l ulv(ckLn", nabbiUE' och mognat tidicjarc än övriCJd. Detta

"l'! ;-" l :~ flflC-t'!"!(: l ej son! ld s med dn~m()niumnitrc'it·~NP. Det är i huvudsak ';lr L', r:Arq so!n indikerat moqnDdsför-!oppet, i !<l:ir'inge 1971, Li [ 13tJ"a 1 ,~~ ~ v j r \/,:1 t rJ:;nha 1 ten i ax och i k,ä rnskö Iden ocks~~ t:endense r på

t'~P<-1 dl.:~n~~ lldrqarc 'r:o(Jn-:·~d. De i.7lntllysC'(' av kV~3\1e och fosfor son1 ~Jjordes

i detta fUrs6k vis r ock ~ atL upptagningen av framförallt fosfor ~r

t I el gt! r·i~' o!~~ I'-'! ::~ n abbrJ I~f' rnf:d s alnrnEjn ~~a t t: a q()dsC J me de 1 ~ SdflHna rö rh<J 'I l anden

t: ydc-focks av stubbens 9(5na ^f~rgp5,

!<.v:}velr·!1'1(~· ilet kJ.~(ncln flar ;5kat rned stiqandc niz.inSJdcr tillfört qödsei

rni::n ;Jr:drl (:nr di q,::) sk! J lnader me. 1 lan selrnedlen-. Skö(den kv;:lvc. per ha

9(~r~ tj;'\ fi~f· ~drnlllt·1 f(:)\'!'jål1~}nden sorn k;irn~~körden<

g8dselgivor. Ski Ilnade(n~

s01~edlen ~r inte alls en diga.

rnd\! i k ten ht1 r \/erkat t:~n anlnq av qödselqiv,:)r1s stor"let<. RVn!dvikten

Ilar- fninsk~)t Ul(:(! t;Gallde clvt)(" D~~renlot. har in~]d skillnader' fr clrnkomrnit

fne 1 l an

d~~ lt71d qt'{:5da ha( ~-Jt.'t L den ·!g~:l{:;ta 1000'··k,.or~nvikten och ned 60 kg N/ha har (:;r·hl1ill-t::.~ de r~)i' k;.:~f"nort~ja. Sc:ddfl hc.'1r HK::-d stiqande clgivor

(11)

övrigt

Liggsäd har förekommit i både Kläringe och Bärby 1972. Omfattningen av 1 iggsäd har ökat med stigande gödselgivor och har dessutom varit något större i de NP-gödslade leden.

Grönskott bi Idades i rikl ig mängd l Kläringe försöket 1971. Både axr-äkningen och bedömningen av grönskott före skörd visar att grön-

skottsfrekvensen ökat med gödsl ingsintensiteten. Vidare visar åtminstone axräkningen att de sammansatta gödselmelen gett lägre grönskotts-

bildning än urea och superfosfat plus urea.

SAt1MANFATTN j NG

1971-73 har ammoniumnitratbaserad NP, ureabaserad NP, superfosfat+urea

och enbart urea jämförts i

6

försök i Uppland. All gödsl ing och sådd är utförd med kombisåmaskin. Superfosfaten har bredspritts före sådden medan de övriga gödselmedlen varannanradsplacerats 3-4 cm djupare än utsädet. Försöksårens nederbörd har varit 1:'3gre än medeltalet för perioden 1941-70.

Gödslingseffekterna har varit goda 1971 och 1972 men obetydl iga 1973.

Eftersom ett försök 1971 hade tekniska brister och båda 1973 inte gav några gödslingseffekter har endast resultaten av tre försök diskuterats.

Försöken har legat på fält med mullrik styv lera med fosforklass 2-4.

NP-gödselmedlen har gett tidigare och större upptagning av både kväve och fosfor.

Högsta kärnskörden har erhållits med ammonlumnitratbaserad NP särskilt markerad på den lägsta gödslingsnivån. Samma fCjrhål1ande gäller också kväveskörden .

Något tidigare mognad har noterats för de NP-gödslade leden.

När l iggsäd förekommit har denna varit mer omfattande när NP-gödselmedel använts.

! ett försök med riklig grönskottsbildning var dess omfattning minst i NP-gödslade rutor. Vid inspektioner under vegetationsperioden har i flera försök noterats att grödorna j de rutor som NP-gödslats sett lite bättre ut än övriga. Detta har i synnerhet gällt de ammoniumnitrat-NP gödslade.

Statistisk bearbetning har endast utförts på de tre försöken, Kläringe 1971 och 1972 samt Bärby 1972. Medelfelet för värdena på kärnskörden vid jämförelsen melIan gödselmedlen är för Kläringe 1971 1,1% ( **),

Kläringe 1972 0,5% ( ***) och Bärby 1972 0,/-1% ( **)

8UMMARY

DUY'ing the yeaY'8 1971--76 compaY'1~sons were made in 6 trials in Uppland,

Sweden~ of amnonium nitrate-based NP~ urea-based NP~ superphosphate+urea~

and w"ea "aZ.one. AU feptUizer appUcations and seed dY'iZl1:ng were done with a eomb'i-dY'1: Z l. The combi-dri l l lJJas used to by'oadcast the superphosphate befoy'e dr1: Zling whereas the other fel'ti ZiZeY'8 l))epe ]:J 'laced 3-4 cm deeper than the seed beth)eerl e1)ery .second row. Py'eC1~p1:tat1:on dw'ing the yeal"8 ot the 1:nvest'igation (uas 'lm,)8r than nOY'mal. :for the period 1941-1970.

7.

(12)

The fertiU~zaHon effeets 1JJ8re good in 1.971 and 1972 -in 1973.

The NP ferti U_zers gave em~Ue1' and better uptake of phosphoruB.

ni hocigen and

~Phe hiohes t crrcl1:n yie !-(1 u)Cl{:; 'peYt

effeet''was pa;t1:c:ulaY'7:y notlc:eab

by the at

Wi~eZ-d

arranonium F?1:Ly~ate-LI(J8ec-J lV.l.J arid ^th?~B Z01;)es't fert1:lizc),Jlon rate. The same ,Y'elatlon,s8h-ip a applies to

The NP treatments ripenecl DliulttZy eay,l{er i;han the oecu:rr)etl 1~t ?J)OS n70J'je e;ctCYl3/ivc lvF-J feY?tili;~e}0B 'U)ey'c

One trla Z suffered sever'Zy fY'om ,wvepe in f;he Lreatme,i1,i;,3

ve-rlod l~evealed l:n severa

'1-(' (/../ ~-"'v ;'0 ,"rl ~'" ,-) "Z~/,a"~7+l)1 l-'otte)~ " " " " , J ' J v ~J __ /L'./'",~

arnmoYdum rdtl'ai;e-NP tpeatment8.

.. Whcn

to the

The thf'ee trials under c:hSez.ws1:on ),)ere anaZysed staLl:sticalZy, '1-. e.

KWY'inae 1971 andW72, and Bärhy 1972. mean eJ:'1~OY'8 for' the (Tr'a~l:n

y-teld ;;jhen compar'1~ng f~2~tilizeY'8 we1'(': Klä2°1:nge 1971 1.1':?(**)" I<lö-1"lnge 1972 0.5% (oU-1H) and Bärby 1.972 0.4% (H).

KOt1MENTARER

När denna förs6ksserie startade var ureakväve det i särklass billigaste

fasta g6dselkv~ivet. Därf6r var rnöj l iCJheten att använda urea vid tl 11--

verkning av sammansatt gLidselmedel intl~essant. Urea hat- dock i ett stort

antal f6rsök i al lka grödor visat sig ha något sämre biologisk verkan än

andra kvävegödselmedel nä,- dessa jämf6rts breds!)rldda. l samband med

utvecklingsarbetet av kombisåmaskinen erhölls en indirekt jämförelse mellan

urea och andra kvävegödselmedel både bredspridda och radmyllade. Vid

denna jämförelse erhölls n~90t sämre utbyte av urea än av andra kväveg5dsel-

medel efter bredspridnlng men lika god verkan när gödselmedlen radrnyIlades

(bil. 19).

I denna H5rsöksserie hal' ur-ea-NP gett nå<jot osäkrc1lT' effekter än arnmonium-

nitrat-NP, När dessutom ureakvävet un~er senare år stigit mycket mer i

pris än annat g<5dselkväve så är motiven i inte J ika starka för att

basera NP- och NPK-ti llverkning på urea. Detta för Ilande är relativt

specifikt för oss i Sveriqe

med

^höqa råva!-ukostn~der. ^\/i ~lr ⁱ ^stOt-

utsträckning beroende av import av r&varor för handelsg5dselframstäl Ining.

I andra deJar av världen är urea ofta att betrakta som biprodukt til I annan industri och därför en mycket bi J lig produkt,

Ureakvi~ve kostar nu i Sverioe. c:a 2 kr- per- kg, kvävet i kalkarnmonscdpcter 2,50 kr och kvävet i kalksafpeter

3

kr per kg. Ureakv5ve är alltså fort-

farande bill igast och bör vara ett attraktivt alternativ framför allt

n':ir qöd l" (.. -- s, (; I) r a d my 11 a s \ amt) Ik ^{l '}I s <'Hj" o 'd' j ^o F'o ^•o r u t s " t ' El t fl ! n ge n d .. r n El t: u r ~I" I g t v I s a t t kvave resp, fosfor och kalium tillfiirs vid olika tidpunkt. \/ill man tillföra samtliga närinrs~mnen vid s~dd använder man sammansatta

gödselmedel och r däri "e n OfTl effektiva:.;te utnyttjandet av tillförda

n~5 r i ngsämnen .

(13)

40

30

20 10

o

mm

60 50

30

20 10

o

mm

60

50 40 30 20 10

o

Bi l aga 1.

1971 Året 440 mm

Jan Febr. Ma rs April Maj Juni Ju J i Aug. Sept. Okt. Nov.

1972 Året 374 mm

Jan Febr. Ma rs April Maj Juni Jul i Aug. Sept. Okt. Nov.

1973 Året "" 485 mm

Jan. Febr. Ha rs Apr i l Haj Juni Jul i Aug. Sept. Okt. Nov.

Fig 1. Nederb5rden redovisad som summan under 1-10, 11-20 och 21-515ta dagen varje månad åren 1971--73.

Dec.

(14)

t-H]

1

^!

+:)

t

Bi laga 2.

1'1cdel temperatur

/ 1\

Fig 2. Dygnsmedeltemperaturen redovisad som medeltal f5r j-10, 11-20 och 21-sista dagen varje månad, samt lägsta uppmätta temperaturen varje mot sva rande per i od fr,!)n ap r" i 1 ^ti 11 och med september.

(15)

Bilaga

3.

1972

+20 Hedeltemperatur

+15

+10

+5

±O-r---+-~~---r_~---~~~r_---~---

-5

Jan Febr. Mars April Maj Juni Ju 1 i Aug. Sept. Okt. Nov.

Fig 3. Dygnsmedeltemperaturen redovisad som medeltal för 1-10, 11-20 och 21-sista dagen varje månad, samt lägsta uppmätta temperaturen varje motsvarande period från april till och med september.

Dec.

(16)

+20

+15

+ 10

+5

-5

Jan Febr. Ma rs I\p r i l I'~a j

1973

11ede 1 temperatur

. I

(\

Juni

I

Å

\

I~

Minimi- temperatur

, l '

dU, I I\ug, Sept,

B; l a gi'l I.,

-+

Okt. ^fJov.

Fig

4.

Dygnsmedeltemperaturen redovisad som medeltal fBI' 1-10, 11-20 och 21-sista dagen varje månad samt lägsta uppmätta temperaturen varje motsvarande period fr~n april till och med september.

(17)

Skörd kg/ha 6000 4000 2000

1971

bO la _. --

5770 , I

1990 1850 ! 1760 1460

III

4310 4020 4020 2790 l

I

o... Z I

I !;:

cc:: l- ...

z

l-o... ~

:s

c... ;:)

+

Z

.-<

(/) j

z

o <::t <::t

UJ

P-:0 w w

8

cc:: o::

51~_

;:;:) ::::> !----c_

-

1870 1730 o... z I

1;:

cc !

I I

l- 1270

l -

o... ""7 a...

z jl ~ r

~ o... l => ....J

+

Z

- . +-

:c:: (J)

Jr:

z lfJ t Z o <t

« -

q <::t <C <C ~ :0 ~

i:i!

w

"" {ll

UJ UJ <.9 o::

~

<.9 o::: o::: cc

~

o :=l _:::l, 1 :::::> ... ,o :::::> ::::> :::l ..i....-_- KU~RINCE

EKEBY j\lEDELTft,L

Fig.

5.

! I 'i l I i " 'I ,I , i I ." I,

I '

!

I

! ! ! 1 '

l I

.l " ...L o _ ..

L3....L~ ,::J -o:: FiC!. KL,c\ R INGE Bf;RBY MEDELTAL

6.

Resultat av tv~ försök i korn. Skörden i gödslade led är ~deltal av gödselgivorna 60, 180 kg N/ha. (KJäringe: mull rik styv lera, P-klass 4; Bärby: styv lera, P-klass

3.)

120 och

l<Lm~INGE

Bf.;RBY f'IEDELT

~1

1973

Fig. 7. Resultat av två försök i korn. Skörden i gödslade led är medeltal av gÖdselgivorna 60, 120 och 180 kg N/ha. (Kläringe: måttligt mullhajtig styv lera, P-klass 2; Bärby: mycket mullrik styv lera, P-klass 3.)

ro Q) <.O Q) "-J

(20)

5550 5650

49205010 5060 5150 .'~' ! ,

, p I i: :

4000

t

C-'

9~

. 1394(\1

! l

VI

I ! ! I

f ! I l !

!

I . . i 2000

11 II

!

I

l

t;:

~-.J ! (J)

1'3 I l i 'I

CL I l! z CLzl l, II

l ?-

! !

I «

I ! I a:::

~ I I

t

I I !:; I

i I-

! I , ~ . \~i

If-

0-10..21 i;! 1:51 +ifi7~1 !:5 ;:5 I

(.9 o:::

o..

+ «

ltJ a::: ::J l 10 ::::l ... .J ___ ....L.. ._ ... -...1

fL1

_!

!(J)j <:i\?-! Ziz

l0

c::;:

LSIUJ!5-! -9: l ~ I :9

I

~

I

5 ~ §5 i

<r

~ ! f; I I 8. I . ~ [ I _L __ -L_. '~''''.'---i>

.---L Medeltal 5 f6rs6k (117, 128, 129, 142 och 144) Medeltal 3 försök (117, 128 och 129) Fig. 8. Medeltal av 5 f6rs6k 1971-73 resp. 3 f6rs6k 1971-72. Sk6rden g6dselgivorna 60, 12Q och 180 kg N/ha. gödslade led är medeltal av

OJ OJ l.O (j) GO

(21)

...

-.J

(/)

o

:0

(.!J

1500

1(0)

500

Bi laga

9. 0 e

^UREA

EJ El

SUPERFOSFAT

+

UREA

r::::J----B

^UREA-NP

~ AMMONIUMNITRAT-NP

OGÖDSLAT =

3940

-_ ... - ... --... ----...I-.----t---

^I

.... - .... +-.... -.. _ .. _ .... -

o ⁶⁰ 120 180

KG N/HA

FIG.

9.

GÖDSLINGSEFFEKTER I MEDELTAL AV FEM FÖRSÖK

1971-73.

(117, 128 .. 129, 142

^OCH

144).

DIAGRAMti:T VISAR SKÖRIE-

ÖKNINGARNA ERHÅLLNA MED GÖDSLING lO-PUNKTEN = GRUND-

SKÖRD. UTAN GÖDSLING =

3940

KG/HA,

(22)

z

(/)

or,öDSLAT :::::

3850

l

2000 t

I I

I

_!

l I

1500

^l

I I

+ I

1000 I

I

.~~ I

I I

I

Bi laga HL

SUPEt~FOSFAT

+

UREA

UREA-NP

_,_.~_. _ _ _ _ u . _ _ _ ~~<_._~_~

__ '

^.+~~

^{.. ,} ^___

~~~+."

_ _ _

I

Urea 120

l

1450

I

95 32,8 1239 3,2 15,9

12,6 I I

~I ~I 'gi

~I

Urea + fosfor NP (Ureabaserad) NP (Ammoniumnitratbaserad) 120 114 122 1530 1870 1730

100

33,4

122

34,3

113 33,3

243 2/t6 234 3,3

3.

1 3,6

6,5 6,9 6, 1

~II' _

Ass._Åke---'iu.h!apalo, EorskoingsavdeJninger> för jordbearbetoing, 750 07 UPPSALA

7 'g

Datum Statsagronom/FörsoK.s!edare

~I

2,5 2,0 1,9

OJ 1.0 OJ

(24)

Blad 1. G6dselplacering, olika gödslingssystem ___ ~ __ " __________ j~ __ " _________ "_-L_"_" ___ • _____ "~L _______ L __ -J __ "" _____________ " ___ ~ G6te Eklund, Kläringe p-Ha Övriga lmedel varannanradsplacerade Sådd rr12:0 Viktoria K -fiGl 1 14 Or9 C 3,5 p L Ogöds j at 2. Urea 62 O 129 39,4 2,13 101 "122 Q,43 20 32.7 3. Urea -t-P (Trippel) 62 16 40,0 2,1125 0,43 21 34,7 4. (Urea)/NP 28-5 61 10 60,8 36,4 2,02 114 0, 18 32,6, 5. (l-\m.Nttr.)/NP 27-5 61 10 140 61,0 38,2 2,08 129 0,42 22 32,8 r 6.

Ur-ea

125 Q 133 26,7

59.2

38,3 2,20 130 0,40 20 36,9 7. Urea + fl (Tdppel) 125 34 143 25,8 58,2 39.5 2,20 115 0,38 20 38,0 8.

(Urea)/NP

28-5 118 20 147 23,6

59,6 37.8

2,11 114 137 0,40 22

36,0

9, Nitr. 2 5 123 21 148

26.2 ,8

38,0 2,17 117 141 0,40 22 35,2 10. 11. 12. ') ../.

Urea Urea + P rippel) (Urea)/NP

28-5 (Am. Nit,.) 27-5

" l.~ ;; N/ha

189 l 1 181

o

53

30

31

26.2 58,6 39,2 2,20 112 14~

27,4 58,4 38,4 2,15 114 137 153 26,4 58,4 38,9

2,11

119

14~ 151 25,858,038,12,15 119 14:s 100 102

12"3

0.38

19

o.

20 O~38 21 0,}8 21 0,45 16 34.2 0,42 20 120 " 1? ", ,~ .)

100 22.3 61,8 38,2 2.27

133 22,9 60,5 38,5 2,09 143 25.6 59,0 38,4 2,17 147 26,5 58,4 38,7 2,15

114 137

D,40

21 33,2 i 36,5 : o:; 180 11 Urea rea + fosfor NP (Ureabaserad) ,,~ i-4Y iumnitratbaserad)

184 125 125 119 122

o

34 20 21

5770 95 25,4 ,4 39,0 2,18 6070 100 25,6 58.8 39.3 2,15 6160 löT 24,0 59,6 37,7 2,08 6300 104 24,9 59,3 38.1 2,13

116 107 111 109 111-1

140 O ~ 20 36, O i Ui

96

0,40 20 35,2 iOG 0.40 20 ~ 0,39 20 103 0,40 21

36,3 N 34,8 il' 34.7 "" ___ "" ______ .__ Jj_~_~"'_ __ ""8Jss;, __ Jiub_tgD-a,Lo-.-EY..LskuiDgavde 1 n ingen St{3tsag:-cp.:;m!Fö~sok:.:;icdare för jOLdb_eailiatJJ.lf44 750 Q_L_~.sP,LA 7