Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 115 76 Stockholm
Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 686 55 måndag – fredag 09:00-15:00 E-post:
forvaltningsrattenistockholm@dom.se
KLAGANDE
Ombud och offentligt biträde:
MOTPART Migrationsverket
Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507
169 29 Solna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Migrationsverkets beslut 2009-09-30,
SAKEN
Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), UtlL ___________________
DOMSLUT
Migrationsdomstolen avslår överklagandet.
Migrationsdomstolen fastställer ersättning till enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till 15 976 kr, varav 9 639 kr avser arbete, 3 142 kr utlägg och 3 195 kr mervärdesskatt.
YRKANDEN M.M.
överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Som grund
åberopar han skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för överklagandet anförs samma omständigheter som hos Migrations-
verket med bl.a. följande tillägg. bror har
besökt bostaden för att visa att är den
rättmätiga ägaren. Personen som nu bor i bostaden fick den av Mehdi- milisen. Strax efter att brodern kom till bostaden anlände tre bilar med milismän som förde bort brodern och utsatte honom för misshandel och förhör. Brodern kände sig då tvingad att sälja bostaden till ett pris långt under marknadsvärdet. Det finns stora brister i det irakiska rättssystemet
och korruptionen är utbredd. har ingen
uppsatt position i samhället eller ekonomiska medel och kan därför inte få tillräckligt skydd vid ett återvändande till hemlandet. Myndigheterna har inte kapacitet att skydda alla som är utsatta för hot. Om Al Tawhid Al Jihad påträffar honom i Irak kommer de att avrätta honom. UNHCR har yttrat sig i målet och uppgett att de irakiska myndigheterna inte har tillräcklig kontroll över situationen för att det finnas en presumtion att myndigheterna kan ge individer, som hotas av icke-statliga aktörer, ett skydd.
Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande.
Det är viktigt att skilja begreppet myndighetsskydd från begreppet rättsstat.
Irak är inte ett rättsstat i västerländsk mening men det är ändå möjligt att att tala om att polis och militär kan ge befolkningen ett skydd mot militanta extremister och kriminella. Den som inte är hotad av starka klanledare eller starka terroristgrupper torde kunna få ett effektivt skydd med hänsyn till polismyndigheternas kraftiga förstärkning framför allt i storstäderna. För
det fall domstolen finner att det föreligger ett skyddsbehov är det rimligt och relevant med internflykt.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser
Sedan den 1 januari 2010 gäller nya bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov.
Enligt 5 kap. 1 § UtlL har flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige rätt till uppehållstill- stånd.
Enligt 4 kap. 1 § UtlL avses med flykting en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Med alternativt skyddsbehövande avses enligt 4 kap. 2 § UtlL en utlänning som befinner sig utanför det land utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Med övrig skyddsbehövande avses enligt 4 kap. 2 a § UtlL bl.a. en ut- länning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp.
I 4 kap. 3 § UtlL anges att en utlänning som omfattas av definitionen av flykting i 4 kap. 1 § UtlL ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförkla- ring). På motsvarande sätt ska enligt 4 kap. 3 a § UtlL en utlänning som omfattas av definitionen av alternativt skyddsbehövande eller av definitio- nen av övrig skyddsbehövande i 4 kap. 2 § och 2 a § UtlL förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) eller övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring).
Identitet
Domstolen finner att har gjort sin identitet
sannolik.
Skyddsbehov
Inledningsvis gör migrationsdomstolen följande bedömning avseende situationen i Irak. Migrationsöverdomstolen har funnit att det inte råder en inre väpnad konflikt i Irak (MIG 2007:9). Det finns inte förutsättningar för att idag göra en annan bedömning. Migrationsdomstolen gör även med beaktande av MIG 2009:27 samma bedömning, nämligen att situationen i Irak och Bagdad inte är sådan att det för närvarande kan anses råda en inre väpnad konflikt där. Domstolen anser härvid att det inte finns stöd för att stridigheterna i de större städerna i Irak, däribland Bagdad, skulle vara av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter.
Säkerhetsläget i Irak är mycket allvarligt men domstolen anser inte att det våld som förekommer i Bagdad är att se som så urskillningslöst och allvar-
ligt att det finns grundad anledning att anta att en civilperson redan genom sin närvaro löper en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot att dödas eller skadas. Migrationsdomstolen finner dock att det får anses råda svåra motsättningar i Bagdad. Enbart denna omständighet är dock inte tillräcklig för uppehållstillstånd. En prövning måste således göras
av de individuella skyddsskäl som åberopat.
Migrationsdomstolen finner att den skriftliga dokumentation som
lämnat in till stöd för sin talan inte i sig är tillräcklig för att göra hans skyddsbehov sannolikt. Vid prövningen av om
är att bedöma som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande har migrationsdomstolen främst att utgå från hans berättelse. Det är
som har bevisbördan för sitt skyddsbehov och han har att göra sannolikt att han är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande.
Beviskraven kan inte ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse. Berättelsen får godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av trovärdigheten bör fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande, inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång (MIG 2007:12).
har lämnat en asylberättelse som är
sammanhängande och även om den inte är helt fri från motsägelser ska den ligga till grund för domstolens bedömning av hans skyddsbehov. Frågan i målet är främst om de irakiska myndigheterna kan bereda
ett acceptabelt skydd. Han tillhör den sunniarabiska
befolkningen som efter att det sekteristiska våldet kraftigt minskat sedan våren 2008 har fått ett väsentligt bättre säkerhetsläge. De milisgrupper som framför allt under åren 2006 och 2007 trakasserade civilbefolkningen har i det närmaste upphört med den verksamheten.
har uppgett hans bostad har tilldelats en person av Mehdimilisen vilken är en shiitisk milis som la ner sina vapen våren 2008, trots att det var ett hot från Al Tawhid Al Jihad som fick honom att lämna bostaden.
Domstolen finner dock att oavsett om det är Mehdimilisen eller Al Tawhid Al Jihad som hotat honom är det rimligt att han söker myndigheternas skydd. Det är inte visat i målet att de irakiska myndigheterna inte har en vilja eller acceptabel förmåga att skydda honom från de numera försvagade milisgrupperna. Det väsentligt förbättrade säkerhetsläget för sunniaraber i Bagdad och den kraftigt förstärka polismyndigheten innebär att det kan krävas av en individ i hans situation, att han först har prövat att få skydd av polismyndigheten.
har inte gjort sannolikt att det finns en konkret och personlig hotbild mot just honom, och att han inte kan få myndigheternas skydd, som medför att han vid ett återvändande till hemlandet riskerar sådan förföljelse, behandling eller övergrepp att han är att betrakta som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig
skyddsbehövande enligt 4 kap. 1 §, 2 § eller 2 a § UtlL. Vid sådant förhållande saknas skäl för flyktingstatusförklaring, alternativ
skyddsstatusförklaring, övrig skyddsstatusförklaring samt utfärdande av resedokument.
Eftersom det inte heller finns tillräckliga skäl för att han skulle få
uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter eller andra skäl ska överklagandet avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110).
www.domstol.se
DV 3110 • 2006-07 • Producerat av Domstolsverket
HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL
Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomsto- len.
Överklagandet ska ha kommit in till förvalt- ningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om do-
men/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när do-
men/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet.
Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa var- dag.
Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan sam- band med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid.
Prövningstillstånd
För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att pröv- ningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas el- ler det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i an- nat fall än efter överklagande av förvarsfrågan
krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten.
Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens
dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att pröv- ningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbets- platsen och eventuell annan plats där kla- ganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i må- let. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten,
2. den dom/beslut som överklagas med upp- gift om förvaltningsrättens namn, mål- nummer samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens
dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och
vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrät- ten, migrationsdomstolen framgår av do- men/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
