• No results found

Modig och rädd En multimodal analys av bilderböcker utifrån maskulint och feminint

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Modig och rädd En multimodal analys av bilderböcker utifrån maskulint och feminint"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Modig och rädd

En multimodal analys av bilderböcker utifrån maskulint och feminint Hanna Bogmer och Priscilla Edin

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2021

Handledare: Catarina Arvidsson Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE184G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

(2)

Förord

Detta självständiga arbete avslutade vår förskollärarutbildning vid Mittuniversitet. Arbetet skrevs tillsammans i ett gemensamt dokument med fysiska träffar, om vi inte hade möjlighet att träffas på grund av Covid - 19 restriktioner hade vi telefonsamtal samtidigt som vi skrev i dokumentet.

Vi vill tacka vår handledare Catarina Arvidsson för vägledning och stöd i arbetets olika delar. Vi vill även tacka våra familjer och vänner för stöd under självständiga arbetets process. Avslutningsvis tackar vi varandra för tålamod, respekt för varandras tankar och ett gott samarbete.

Hanna Bogmer och Priscilla Edin

(3)

Abstrakt

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande.

Nyckelord: Bilderbok, Feminint, Förskola, Maskulint, Multimodal analys

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 3

Tidigare forskning... 3

Bilderbok – har en viktig roll i förskolan ... 3

Hur könsnormer påverkar barn ... 3

Pedagogers syn på bilderboken ... 4

Bilderbokens påverkan på barn ... 4

Könsrepresentation i bilderboken ... 5

Hur kvinnliga respektive manliga karaktärer gestaltas i barnboken ... 5

Utgångspunkt för analys samt studiens teoretiska begrepp ... 6

Utgångspunkt för multimodal analys ... 6

Teoretiska begrepp Maskulint och Feminint ... 7

Syfte ... 8

Metod... 9

Datainsamlingsmetod och urval ... 9

Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet ... 9

Gittan och gråvargarna ... 9

Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck ... 10

När prinsessor går på äventyr ... 10

Pilotstudie ... 10

Förarbete innan analysprocess... 11

Analysprocess ... 11

Databearbetning och analys ... 11

Forskningsetiska överväganden ... 13

Metoddiskussion ... 14

Resultat ... 15

Gestaltning av maskulint och feminint i bild ... 15

Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet ... 15

Gittan och gråvargarna ... 16

Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck ... 17

När prinsessor går på äventyr ... 18

Gestaltning av maskulint och feminint i skrift ... 19

Sagan om den underbara familjen Kanin och Rymdskeppet ... 19

Gittan och Gråvargarna ... 20

Sagan om den underbara familjen Kanin och fru skräck ... 21

När prinsessor går på äventyr ... 22

Sammanfattning av hur karaktärerna gestaltas i bilderböckerna ... 22

Diskussion ... 24

Gestaltning av maskulint i bild och skrift ... 24

Gestaltning av feminint i bild och skrift ... 25

(5)

Slutsats ... 26

Framtida studier ... 26

Pedagogiska betydelser för förskolan ... 26

Referensförteckning ... 28

Bilagor ... 31

(6)

1

Inledning

Detta självständiga arbete har syfte att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förkom på en förskola. Mycket i dagens samhälle kodas som kvinnligt eller manligt, exempelvis arbetsuppgifter, kroppsrörelser, färger samt egenskaper men hur mycket eller vad som kodas varieras mellan olika kulturer och tidsperioder. Vuxna påverkar barns identitet omedvetet i vardagssituationer genom deras förställningar om vad kvinnligt respektive manligt innefattar.

Förskolans verksamhet ska tillåta barn att utveckla utan könsspecifika krav och förväntningar (Hedlin, 2010). I dagens samhälle förekommer det nyhetsartiklar samt reportage som beskriver och problematiserar genusområdet i förskolan och samhället. I ett reportage från SVT (Blomqvist, 2019) beskrivs en del av förskolans inkludering av en av barnens favorit, Star Wars, i arbetet med exempelvis normtänkande. Förskolan i reportaget låter barnen själva skapa sig en uppfattning om Star Wars karaktärerna är en han, hon eller hen. Förskolan som nämns i reportaget arbetar aktivt med jämlikhet (Blomqvist, 2019). Redan i ung ålder skapar barn en uppfattning om hur kön formas samt kunskap om normer. Att arbeta med en genusmedvetenhet som pedagogerna gjorde i reportaget från SVT förekommer på flera förskolor i landet. Steir och Riddersporre (2019) instämmer med Blomqvist och utvecklar att många förskoleverksamheter arbetar aktivt med genuspedagogik och genusmedvetenhet.

Sverige anses som ett av världens mest jämställda land, samtidigt anser jämställdhetsministern att det är en lång väg till att bli ett helt jämställt land (Arbetsmarknadsdepartementet, 2019). I publikationen på tal om kvinnor och män (Statistiska centralbyrån, 2020) påtalas förhållandet mellan kvinnor och män gällande exempelvis könsfördelning inom de 30 största yrkena. Under 2018 var en av de mest kvinnodominerande yrken förskollärare, ungefär 4 % män och 96 % var kvinnor, vilket visar på o-jämställdhet hos både kvinnor och män (Statistiska centralbyrån, 2020). Enligt lag ska det svenska samhället främja lika rättigheter och ingen diskriminering ska förekomma oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck (Diskrimineringslagen, 2008:567). Den svenska förskolan är en kulturell och social mötesplats som ska främja för barns förståelse av mångfald som beskrivs i läroplanen för förskolan, lpfö18 (Skolverket, 2018). Förskolan är den första offentliga arenan för barnen, utanför familjen, där barn kommer i kontakt med andra barn och vuxna som har olika nationaliteter, kulturer och erfarenheter (Kåreland, 2005; Stier & Riddersporre, 2019). Inom förskolans väggar får barn kanske sina första estetiska upplevelser genom att lyssna på sagor eller titta i bilderböcker och på dramatiseringar (Kåreland, 2005). I likhet med Kåreland beskriver Edwards (2019) även film och musik som estetisk upplevelser, vilket kan innebära att barnen kommer i kontakt med könsnormer i dessa estetiska upplevelser på förskolan.

Vi människor bär på olika föreställningar om könsroller och vad som exempelvis kan anses vara manligt eller kvinnligt. Barns uppfattning och kunskap om könsnormer och värderingar utvecklas genom att delta i förskolans vardagliga pedagogiska verksamhet (Stier & Riddersporre, 2019). När barn interagerar, observerar, noterar och kommunicerar med varandra skapar de kunskap om hur det är att vara flicka/kvinna eller pojke/man. Men det finns flera förväntningar i den process barn går igenom för att skapa kunskap om hur det exempelvis är att vara kvinna och hur kvinnor ska bete sig samt anpassa sig i olika sociala sammanhangen (Utbildningsdepartementet, 2010). Eriksson och Gottze’n (2020) betonar att könsroller får en negativ följd om de låser in kvinnor och män i stereotypa kategorier och om de tvingas agera efter samhällets sociala regler. Problematiken uppstår när regler måste följas utefter om du är en kvinna eller man och inte att individen måste följa samhällets sociala regler. Olika könsstereotypa synsätt som barn redan vid yngre ålder kan komma i kontakt med kan påverka barns

(7)

2 val av aktiviteter, exempelvis kan flickor dra sig ifrån aktiviteter som riktar sig till fysiskt starka barn (Bian et al., 2017). När barn redan i förskoleålder drar sig ifrån aktiviteter som riktar sig mot vissa könsstereotypa egenskaper kan det påverka deras framtida yrkesval menar Bian et al. Kön kan ha olika innebörder, det kan vara det biologiska kön som exempelvis syftar på reproduktiva organen, kön kan även mena på känslan av att vara exempelvis man eller kvinna (Eriksson & Gottze’n, 2020). I vårt arbete används begreppet kön utifrån att det skapas och är föränderlig.

Bilderboken anses vara den viktigaste källan för läserfarenheter för barnen, den förmedlar kunskap, moral, känslor och hur den sociala delen av livet kan hanteras beskriver Nikolajeva (2000).

Bilderböcker har en stor plats i barnets först levnadsår (Kåreland, 2005). Simonsson (2004) betonar bilderbokens viktiga roll i förskolan och hur den utvecklar barns kunskap och hur den kan användas som en resurs. Ett flertal forskare (se t.ex. Adams et al., 2011; DeWitt et al., 2013; Hill & Bartow Jacobs, 2019) som har genomfört studier om barnlitteratur, har beskrivit att vissa böcker visar på stereotypa könsnormer.

Mot bakgrund av det som tagits upp i inledningen har ett intresse för oss skapats om de bilderböcker som finns på förskolor samt hur maskulint och feminint gestaltas i dessa böcker. Att kvalitativt undersöka vilka roller de manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med i bilderböcker, bör undersökas mer anser Lynch (2016). Dagens förskolebarn befinner sig i ett samhälle där det manliga anses som normen med en orättvisa för det kvinnliga, därför är det viktigt att ansvariga pedagoger tänker på vilka bilderböcker som är tillgängliga för barnen betonar Lynch. Utifrån att forskarna Bian et al. (2017) beskriver hur böcker kan påverka barns identitetsskapande, och den forskningen som Lynch presenterat, menar vi att ett viktigt området är att studera genus i böcker som är vanliga förekommande i förskolan. En utgångspunkt för vårt intresse kring genus i bilderböcker grundar sig även på förskolans uppdrag. I Läroplanen för förskolan, lpfö 18 (Skolverket, 2018) belyses vikten av att pedagoger i förskolan arbetar för att motverka könsmönster. De förväntningar och krav som finns i verksamheten kan påverka barns uppfattning om vad som kan anses vara manligt och kvinnligt (Skolverket, 2018).

Mot bakgrund av tidigare forskning samt läroplanen blev vårt forskningsintresse hur maskulint och feminint gestaltas i ett urval bilderböcker som är vanligt förekommande i förskolan. Förhoppningsvis kan vår studie bidra till ökad kunskap och en medvetenhet hos pedagoger om vilka böcker som erbjuds på förskolan och hur de kan påverka barns identitetsskapande.

(8)

3

Bakgrund

Bakgrundskapitlet inleds med en presentation av vad tidigare forskning har visat om bilderbokens användning, funktion och påverkan samt pedagogers syn på bilderbok och hur karaktärer gestaltas i barnboken. Kapitlet avslutas med beskrivning av utgångspunkter för analys och teoretiska begreppen maskulint och feminint.

Tidigare forskning

I denna del presenteras tidigare forskning från svenska och utländska studier. Tidigare forskning belyser flera aspekter kring bilderboken vilket redogörs under följande rubriker: bilderbok – har en viktig roll i förskolan, hur könsnormer påverkar barn, pedagogers syn på bilderboken, bilderbokens påverkan på barn, könsrepresentation i bilderboken och hur kvinnliga respektive manliga karaktärer gestaltas i barnboken.

Bilderbok – har en viktig roll i förskolan

I forskning om barnlitteratur och bilderböcker beskrivs boken ha en viktiga roll i dagens förskola (Hellman, 2010; Simonsson, 2004). På en förskola som Hellman (2010) baserade sin studie på, uppger hon att användningen av böcker har ändrats under åren. Tidigare förvarades böcker utom räckhåll för barnen, men vid senare tillfällen togs de fram efter en förfrågan från ett barn. När Hellman genomförde sin studie hade förskolan ändrat så att läsning av böcker fanns med som en egen planerad aktivitet som skedde under vilan, ibland fanns det teman på verksamheten som böckerna kunde kopplas till exempelvis böcker om norm och omvårdnad (Hellman, 2010). I Simonsson (2004) studie som undersökte den roll som bilderboken har i förskolan beskrivs den som en självklar och viktig del i förskolan. Bilderboken har en viktig roll för den hjälper barn att utveckla kompetenser inom språk-, fantasi-, kunskaps- och koncentrationsutveckling enligt Simonsson.

Även Damber (2015) beskriver delvis bokens roll i förskolan och hur den kan används i förskoleverksamheten, studien undersökte hur svenska förskolors arbete med högläsning ser ut i förskolor från södra och norra delar av Sverige. Studien visade att läsningen förekommer på förskolorna regelbundet och att en del förskolor har fyllda bokhyllor som var inom räckvidd för barnen, samtidigt förekom det förskolor som placerar böcker utom räckvidd för barnen. Läsning av böcker sker framförallt lite mer när nya böcker har lånats av bokbussen för då är barnen ivriga att läsa böckerna på en gång (Damber, 2015). Det framkommer också i Dambers (2015) studie att läsning sker vid vila eller att det sällan förekommer dialoger kring bokens innehåll som kan kopplas till barns liv eller erfarenheter under läs stunden. Att böcker och bilderboken är en viktig del av förskolan lyfts även i Koss (2015) studie. Koss genomförde en analys utifrån ett genusperspektiv på flera bilderböcker i USA, och beskriver att barn oftast kommer i kontakt med bilderböcker kontinuerligt. Bilderböcker är viktiga för de kan öka barns förståelse för andra och hjälpa barn bryta samt ifrågasätta stereotyper (Thein, Beach

& Parks, 2007 refererad i Koss, 2015).

Hur könsnormer påverkar barn

Det barn erfara under sina år i förskolan påverkar deras uppfattning om könsnormer (Filipović, 2018;

Hellman, 2010; Lynch, 2016; Sciurba, 2017; Simonsson, 2004). De erfarenheter barn har påverkar deras uppfattning av skillnadsskapande vilket syftar på barns uppfattning om vad som skiljer könen emellan (Hellman, 2010). Skillnadsskapande kan tas i uttryck om ett barn exempelvis har erfarenheter av böcker som visar karaktärer vars frisyr kan kopplas till könsnormer, att pojken har kort klippt frisyr. När barn

(9)

4 befinner sig på förskolan skapar de sig kunskap om könsuttryck och normer, genom det budskapen som finns på förskolan. På förskolan utmanar barn könsnormer samtidigt som könsnormer reproduceras genom samma uttryck. Hellman menar att barn kan leka en Batmanlek som är en jaga-lek samtidigt som samma barn kan leka en omvårdande Batmanlek genom att laga mat.

Pedagogers syn på bilderboken

I Simonsson (2004) studie beskrivs pedagogers syn om bokens givna plats i förskolan, hur den utvecklar barns kunskap inom språk- och fantasiutveckling samt att barn kan använda bilderboken som en resurs för att samspela och delta i aktiviteter. I Koss (2015) studie beskrivs bilderboken som ett verktyg för att exempelvis visa befintliga social- och kulturvärderingar, men även att bilderbokens innehåll kan ha en inverkan på självförtroende hos barn. I en studie som publicerades redan på 1990-talet (Peterson & Lach, 1990), beskrivs det hur bilderboken uttrycker kulturella värderingar i innehållet och framhäver sociala mönster vilket förmedlar samhällets syn på vad feminint och maskulint är. I en studie av Filipović (2018) uttrycker pedagoger att bokens ändamål i förskolan är att fungera som ett hjälpmedel för att uppfylla kunskapskrav och att barn inte blir påverkade av bokens innehåll. Filipović anser att om pedagoger inte ser hur böcker kan visa på underrepresentation av exempelvis kvinnor kan det skapa konsekvenser som påverkar barn negativt, det kan leda till att barn tror att flickor är mindre viktiga och intressanta än pojkar. När bilderböcker används som kunskapskälla ansåg en del pedagoger i Simonssons undersökning att barn inte ska begränsas när det gäller vilka böcker de har tillgång till. Samtidigt menade pedagogerna att det finns böcker som är mindre lämpliga för barn, exempelvis böcker som innehåller svordomar eller sexuella antydningar som barn inte är mogna för. Även om bilderböcker kan visa verklighetsbaserade händelser som kan skapa erfarenheter, nya lärdomar och kunskap är det centralt att lärandet med böckerna sker på ett roligt sätt (Simonsson, 2004).

Bilderbokens påverkan på barn

När barn använder bilder i bilderboken kan det bidra till att barn tillämpar boken och innehållet i lek, samtal samt omsorgssituationer, vid dessa situationer kan exempelvis identiteter prövas beskriver Simonsson (2004). I likhet med Simonsson visar nyare forskning som har genomförts av Filipović (2018) och Lynch (2016) att den miljö som barn befinner sig i påverkar barn vilket även inkluderar de böcker de kommer i kontakt med. Peterson och Lach (1990) anser att utformningen av böcker med aspekter på genus och kön kan ha betydelse för barns förståelse och uppfattning av sin omvärld. Bilderböcker kan ge pojkar och flickor en bild av hur de ska uppträda och vad de kan göra som vuxna. Det finns en anledning att tro att böcker barn i förskolan läser kan medföra indirekta erfarenheter som påverkar hur de skapar kön, därför är det viktigt hur män/pojkar och kvinnor/flickor gestaltas i bilderböckerna (Peterson & Lach, 1990). Om barn kommer i kontakt med böcker där innehållet kan tolkas som normbrytande, kan det bidra till att barn funderar kring de könsmönster som förekommer i dagens samhälle uttrycker Koss (2015). Koss beskriver vikten av att barn får komma i kontakt med böcker som de själva kan se en gemenskap i vilket kan påverka deras självkänsla.

Sciurba (2017) analyserade 12 bilderböcker i sin studie, där huvudkaraktärer visar på variation av kön och gränsöverskridande kön. Studien visade att om barn erbjuds bilderböcker som innehåller könsmönster som går emot de normer som finns, kan det bidra till att barn skapar verktyg för att hantera deras känslor. Om bilderböcker visar familjer med olika konstellationer kan innehållet få en positiv verkan på barns förståelse för andra människor (Sciurba, 2017). De böcker barn blir erbjuda på förskolan kan visa på befintliga normer, om bilderböcker överrepresenterar män kan det medföra en uppfattning som påverkar grunden och uppbyggnaden av identitetsskapande hos barn beskriver Lynch (2016).

(10)

5 Samtidigt kan böcker som visar på variation av kön och gränsöverskridande kön bidra till att barn i förskolan tillsammans kan skapa dialoger om möjliga könsroller som kan anses vara stereotypa menar Sciurba. Studien som Sciurba genomförde visade en komplex koppling mellan barns kön och deras intressen, om ett barn inte tillhör den så kallade “rätta” maskuliniteten eller femininiteten är viktigt att diskutera och föra dialoger om.

Könsrepresentation i bilderboken

I en studie som analyserade könsrepresentationen i 5618 bilderböcker som publicerades under det senaste århundradet, beskrivs det hur manliga karaktärer överrepresenteras på bokomslag och som huvudkaraktär (McCabe et al., 2011). Denna uppfattning om en ojämlik könsrepresentation i boken beskrivs även i andra studier som har analyserat nyare böcker som bland annat har publicerats under 2000-talet. Det finns en uppfattning hos flertal forskare (Filipović, 2018; Lynch, 2016; Koss, 2015) om en ojämlik könsrepresentation i bilderböcker, exempelvis att huvudkaraktärer överrepresenteras av män och barn har störst sannolikhet att komma i kontakt med bilderböcker med män som huvudkaraktär.

Det anses vara mest sannolikt att män förekommer på omslagsbilden, i vissa fall är det tre gånger större chans att det är en manlig karaktär (Filipović, 2018). Filipović beskriver hur bilder med manliga illustrationer dominerar hela bilderböcker och förekommer ibland dubbel så mycket som kvinnor i hela berättelsen. Samtidigt förekommer det i Filipović studie mer än dubbelt så många könsneutrala karaktärer än de kvinnliga i bilderböckerna. Huvudkaraktärerna i böcker som analyserades av McCabe et al. (2011) förekom det mer än dubbel så många manliga karaktärer i alla kategorier, exempelvis vuxna, barn, bokens titel, omslag och huvudkaraktär. Samtidigt belyses hur vissa böcker innehöll en majoritet av bara kvinnliga karaktärer, de förekom exempelvis i en bok bara kvinnliga djur och inga manliga djur. Det förekom ett mönster i mitten av 1900-talet där det skedde en ökningen av den kvinnliga förekomsten i bokens titel och huvudkaraktär med en ökning av flickkaraktärer eller djur som kunde beskrivas som en kvinna eller flicka (McCabe et al., 2011).

Hur kvinnliga respektive manliga karaktärer gestaltas i barnboken

Det finns brist av variationer av könsidentiteter i bilderböcker menar Hill, Bartow Jacob (2019), därför är det viktigt att lärare presenterar böcker som ger barn möjlighet till en djupare förståelse om kön och identitet. Även Odenbring (2014) nämner att det finns skillnader och likheter kring kön som har studerats i Emmaböckerna vars författare är Gunilla Wolde. Emmaböckerna förmedlar hur olika familjekonstellationer kan se ut men även hur könsfördelningen kan se ut inom olika yrken, exempelvis att det förekommer en manlig förskollärare i en av Emmaböckerna som visar på könsbrytande norm.

På den förskola som förekom i Hellmans (2010) studie beskrivs det att när de äldre barn på förskolan hade sin läsvila, användes bland annat böcker som barnen hade hemma och som de hade tagit med sig. Det uppstod ett mönster där handlingen i böcker ofta innehöll sagor med karaktärer som gestaltades som vackra kvinnor och muskelkraftiga män. Det som barnen erfarande i böckerna som oftast innehöll traditionella folksagor med teman att kvinnor är vackra och i fara samt behöver bli räddade påverkade hur barnen sedan valde att leka menar Hellman. Karaktärers egenskaper som beskrivs i vissa bilderböcker kan anses vara mer stereotypa (Adams et al., 2011; DeWitt et al., 2013; Hill, Bartow Jacobs, 2019; Lynch, 2016). Men samtidigt beskriver Odenbring (2014) att det förekommer böcker med karaktärer som bryter könsmönster. Det förekommer även en manlig karaktär i Odenbring studie som är omhändertagande, det beskrevs hur den manliga förskolläraren hälsade och tog emot ett barn som kom till förskolan. I den studie som Sciurba (2017) beskrivs det hur en manlig karaktär blir

(11)

6 gratulerad för att vara modig, påhittig och lojal. Karaktären i Sciurba hade räddat livet på sin far och överlevt svåra omständigheter under en kall vinter.

Kvinnliga karaktärer i böcker förekommer främst i bakgrunden eller som en bikaraktär, alltså visade resultatet att det sällan förekom en kvinnlig huvudkaraktär beskriver Filipović (2018). När kvinnliga karaktärer förekommer i böcker är några av de kvinnliga stereotypa egenskaper exempelvis att djur representeras med långa ögonfransar, klänning och fina läppar medan de manliga karaktärerna bara presenteras som djur (Filipović, 2018). Genom att tilldela karaktärer dessa egenskaper stärks de kvinnliga och manliga könsstereotypa egenskaper enligt Filipović. Vidare exemplifieras hur djurkaraktärer bar olika typer av kläder i en bilderbok. I ett skiftande klimat med olika typer av terränger bar kvinnliga karaktärer klänning när det exempelvis gick igenom en snöstorm medan de manliga i barnboken bar kläder som var anpassat utefter klimatet beskriver Filipović.

När kvinnliga karaktärer förekommer i bilderböcker besitter de ofta egenskapen och rollen som mammor, de är mer benägna att vara emotionella och omhändertagande än de andra karaktärer i böckerna (Adams et al., 2011; DeWitt et al., 2013; Filipović, 2018;). Adams et al. (2011) visar i deras resultatet av studien på stereotypa drag exempelvis att mödrarna i bilderböckerna höll på med aktiviteter som städning samt matlagning vilket kan ses som feminint stereotypa. Det framkom till viss del att fäder inte rör sina barn eller är omhändertagande i samma utsträckning som mödrar, iallafall inte på ett lekfullt sätt som mödrarna. Det konstateras att mödrar visar mer känslor än fäderna både negativa och positiva känslor beskriver Adams et al. I studien av Koss (2015) beskrivs det att kvinnliga karaktärer i bilderböcker oftast besitter stereotypa roller genom att exempelvis vara passiv, omhändertagande och lärare. Manliga karaktärerna i bilderböcker signaleras som aktiva, självsäkra och en tendens till aggressivt beteende, de manliga karaktärerna fick oftast yrkesrollen som affärsman, polis, idrottare eller som en äventyrare (Koss, 2015). Även fast exempelvis kvinnor och mammaroller är underrepresenterade beskriver Filipović (2018) och Koss hur den manliga karaktären pappa sällan förekommer i bilderböcker. Pappa karaktären hamnar i skuggan och blir oftast osynlig och är sällan involverade och omhändertagande (Adams et al., 2011; DeWitt et al., 2013; Filipović, 2018; Koss, 2015), men samtidigt belyser Odenbring (2014) och Adams et al. att det faktiskt förekommer tillfällen där pappan är mer stöttande och involverade än mamma.

Utgångspunkt för analys samt studiens teoretiska begrepp

Utgångspunkt för studien är multimodal analys men för att genomföra analysen utgick vi ifrån två strategier, Bildläsare och Normkritiker, samt teoretiska begrepp maskulint och feminint. Den multimodala analysen användes för att analysera skrift och bild i bilderböckerna.

Utgångspunkt för multimodal analys

Utgångspunkten i studien är multimodal analys, för att göra en sådan analys krävs det att texten består minst av två kommunikationsformer exempelvis bild, skrift, musik, tal och rörliga bilder (Björkvall, 2019). Av den anledning att bilderboken grundar sig på två olika kommunikationsnivåer, den visuella, alltså bild, samt de verbala som avser det skrivna (Nikolajeva, 2000) är text i vårt fall på bild och skrift.

Dessutom krävs det enligt Björkvall att minst två kommunikationsformer samspelar med varandra för att en text ska kunna analyseras multimodalt, i bilderböcker samspelar bild och skrift med varandra.

Multimodal analys innebär att en samverkan sker mellan två kommunikationsformer där skriften kan förmedla ett påstående medan bilden förtydligar skriften vilket innebär att bilden kan uttryck något som inte var tydligt i påståendet. Bild och skrift är inte utbytbara, för betydelsen i bilden är inte fri från betydelsen i skriften. Hur vår multimodal analys genomfördes beskrivs i metodavsnittet. Men för att

(12)

7 genomföra vår analys har vi använt två strategier, Bildläsare och Normkritiker, för att analysera bild och skrift i bilderböckerna.

Valet att använda strategierna Bildläsare och Normkritiker i vårt arbetet grundar sig på att strategierna är skapade för att analysera bilderböcker utifrån ett genusperspektiv (Reform, 2020), vilket passar vårt forskningsområde som fokuserar på maskulint och feminint. I den vetenskapliga artikeln skriven av Filipović (2017) användes strategierna för att synliggöra hur kön kan representeras i barnböcker, vilket stärkte vårt val att använda Bildläsare och Normkritiker som strategier i vår multimodala analys.

Bildläsaren är en strategi för att analysera bilderbokens bilder för att identifiera maskulint och feminint hos karaktärernas kroppsspråk, agerande och utseende. Strategin Normkritiker används för att analysera den beskrivning av karaktärerna som förekommer i skriften i bilderboken, för att identifiera maskulina och feminina beskrivningar (Reform, 2020). I vårt arbete används strategier Bildläsare och Normkritiker i analysprocessen för att analysera bilderböckerna, ytterligare stöd för analysen är begreppen maskulint och feminint.

Teoretiska begrepp Maskulint och Feminint

I detta arbete används begreppen maskulint och feminint kodat för att exempelvis beskriva hur kläder eller ett agerande kodas som feminint eller maskulint. När vi har använt dessa begrepp är de riktade till både barn samt vuxna och hur deras utseende, beskrivning och agerande kan förstås i relation femininitet och maskulinitet. Maskulint och feminint är inte medfött eller direkt kopplat till det biologiska könet, utan det är inbyggt i samhällets struktur som betyder att det är socialt skapad av individer (Davies, 2003). Vidare utvecklar Davies att varje barn har ett urval av olika sätt att vara och det beror på vilket kontext barnet lever i eller vilka ekonomiska tillgångar barnet har. Maskulina och feminina könsnormer är synliga i hur människor uttrycker sig genom val av klädstil, frisyr, språk och hur vi agerar. Barn utvecklar kunskap om vad som ses som maskulina eller feminina könsnormer i samhället exempelvis genom språket och agerande, för de erfara om hur andra människor uttrycker sig om exempelvis femininitet. Det som kodas som feminint är detaljer som kjol, klänning, handväska, långt hår, barnvagn och det som kodas som maskulint är detaljer som byxor, gevär, superhjälte, kort hår, uniformer och rockar (Davies, 2003). I arbetet har vi utgått från de attribute som Davies har nämnt, exempelvis att kjol och klänning är feminint. I likhet med Davis (2003) har Nikolajeva (2017) beskrivit vad som kodas som maskulint och feminint genom att uttrycka könsstereotypa egenskaper. Nikolajeva har skapat ett schema för "kvinnliga" respektive "manliga" egenskaper som snarare kan benämnas som feminint och maskulint. I arbetet har vi använt en begreppstabell som bygger på Nikolajeva schema, de uttryck för maskulint respektive feminint är utgångspunkt i den multimodala analysen av karaktärers agerande, utseende och beskrivning i bilderböckerna. Förutom de utryck som Nikolajeva använder har vi även använt och lagt till i vår begreppstabell hur Davies kodar utseende och klädsel som maskulint respektive feminint. I metodkapitlet sker en presentation av begreppstabellen i den analysmatris (Se figur 1. analysmatris) vi har använt för att analysera.

(13)

8

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Bilderbokens bild och skrift analyseras multimodalt utifrån hur karaktärers utseende samt agerande gestaltas i bild och hur beskrivningen av karaktärerna gestaltas i skrift.

(14)

9

Metod

I metodavsnittet beskrivs studiens tillvägagångssätt för metodval och analysprocessen. Avsnittet presenteras i rubrikerna: artikelsök, datainsamlingsmetod, urval, pilotstudie, förarbete innan analysprocessen, analysprocess, forskningsetiska överväganden och slutligen metoddiskussion.

Datainsamlingsmetod och urval

Som vårt syfte lyder ville vi beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Av den anledning att bilderböcker består av bild och skrift valdes en multimodal analys. Multimodal är ett vidgat begrepp som inte enbart består av skrift utan även alla kommunikationsformer exempelvis illustration och bild, i sin helhet består multimodala texter av flera kommunikationsformer (Björkvall, 2019). I vårt arbetet används begreppet text för båda uttrycksformerna bild och skrift som förekom i bilderböcker (Björkvall, 2019).

För att samla in bilderböcker som användes i vår studie valde vi att kontakta en förskola. Vi kontaktade och gav förfrågan till en förskola om de ville delta i studien, vi valde förskolan utifrån förskolans beskrivning kring arbete av jämställdhet, kön och diskriminering som framkom på den kommunala hemsida, vilket innebar att vi gjorde ett kriteriestyrt urval (Bryman, 2018). Bilderböckerna vi har analyserat valdes utefter följande kriterier att bilderboken var: skriven av svenska författare, publicerad under 2000 – 2020-talet och inriktad för åldersgruppen 3-6 år. Vi valde att utgå ifrån svenska författare, för bilderböcker kan representera delar av samhället och vi är medveten om att barn exempelvis tillämpar bokens innehåll i deras lekar (Simonsson, 2004). Val av bilderböcker skede av en pedagog på förskolan, pedagogen valde de böcker som de ansåg vara mest populära hos barnen.

Pedagogen valde ut fyra bilderböcker utifrån våra kriterier, vilket resulterade i att dom fyra bilderböcker analyserades.

Här nedan presenteras bilderböckerna som vi har analyserat. Den information vi delger är framskriven från den befintliga informationen som finns i boken och från den kommunala biblioteks hemsida.

Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet

Boken handlar om familjen Kanin som bor i Sagoskogen, en kväll befinner de sig i observatorieberget för att titta på planeter och stjärnor. Lillebror Kanin älskar allt med rymden och vill gärna träffa rymdvarelser, denna kväll när Lillebror tittar på stjärnhimlen och ser månen… Men vänta, är det verkligen månen som närmar sig Lillebror Kanin och sagoskogen? (Björnstjerna, 2020; Östersunds bibliotek, 2020a).

Titel Författare & Illustratör Förlag Karaktärer

Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet

Björnstjerna, Jonna. Bonnier Carlsen Lillebror Kanin Drottningen Mamma Kanin Pappa Kanin

Gittan och gråvargarna

Boken handlar om Gittan som nästan inte vågar någonting, att klättra på lekhuset, klappa hunden och hoppa över diket törs hon inte. Men en dag när Gittan är på utflykt med dagis tappar de bort varandra

(15)

10 och Gittan letar efter dagiset i skogen. Under sitt letande får hon sällskap av gråvargarna och nu börjar hon våga! (Lindenbaum, 2000; Östersunds bibliotek, 2020b).

Titel Författare & Illustratör Förlag Karaktärer

Gittan och gråvargarna Lindenbaum, Pija Rabén & Sjögren Gittan Gråvargarna Fröken Sonja Fröken Robban

Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck

Lillebror Kanin besöker sin snälla farmor, det bör gå bra men denna gång kommer lillebror bort i den hemska delen av skogen. Men som tur är möter han snälla Fru Käck som erbjuder lillebror att vila sina trötta tassar hemma hos henne, men under Fru Käck döljer sig en annan person: Fru Skräck! (Björnstjerna, 2009; Östersunds bibliotek, 2020c).

Titel Författare & Illustratör Förlag Karaktärer

Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck

Björnstjerna, Jonna. Bonnier Carlsen Lillebror Kanin Fru Skräck/Käck Farmor Kanin Spökena

När prinsessor går på äventyr

Prinsessor från hela världen samlas för att gå på äventyr till Drakens håla, genom den mörka skogen måste de gå och över det stora havet. På väg stöter de på problem, men tur att de är många prinsessor som hjälps år att lösa problem. Till slut kommer de fram till Drakens håla, men vad är det som händer?

Draken sprutar ingen eld! (Gustavsson, 2020; Östersunds bibliotek, 2020d).

Titel Författare & Illustratör Förlag Karaktärer

När Prinsessorna går på äventyr Gustavsson, Per Lilla piratförlaget Prinsessorna Draken

Pilotstudie

Vi genomförde en pilotstudie genom att använda oss av multimodal analysmodell med syfte att testa våra analysstrategier och hur vårt studieobjekt fungerade tillsammans med analysmatrisen (se figur 1.

Analysmatris). I pilotstudien använde vi tre analysstrategier, Bildläsare, Normkritiker och Bänken som vi skapade kunskap om när vi läste Filipović (2017) artikel. Filipović genomförde en multimodal analys om hur kön representeras i barnböcker utifrån strategierna Bildläsare, Normkritiker och Bänken. Vi analyserade en och samma bilderbok på varsitt håll för att få en uppfattning om analys strategierna vi hade valt passade vår studie. Vi kom fram till att två av strategierna passade vår studie nämligen Bildläsare och Normkritiker men inte den tredje Bänken. Det var tydligt när vi hade gjort pilotstudien att analysstrategin Bänken inte behövdes för att uppfylla studiens syfte, därför valde vi att inte använda oss av den. Eftersom analysstrategin Bänken belyser könsrepresentation i bilderböckerna valde vi att inte använda Bänken för vi är inte intresserade av exempelvis statistiskt hur många kvinnor respektive

(16)

11 män som förekom i bilderböckerna. Av den anledning att multimodal analysmodell innehåller en analys av text (Björkvall, 2019), vilket i bilderböcker är skriften och bilder, blev analys strategierna Normkritiker och Bildläsare användbara för att analysera skrift och bilder som förekom i bilderböckerna.

Förarbete innan analysprocess

Efter pilotstudien fortsatte vår skrivprocess, genom att vi valde vilken förskola vi skulle kontakta. Val av förskola baserade på att förskolan arbetade med jämställdhet, kön och aktivt arbete med läsning, vilket blev ett målstyrt urval av förskola. Men de specifika kriterier att förskolan skulle visa på ett arbete med jämställdhet och aktivt arbete med läsning är kopplat till ett kriterieurval (Bryman, 2018). Vi besökte den kommunala hemsidan där vi läste vad som stod om förskolornas arbete, utifrån de valdes en förskola som vi ansåg passade vår studie. Vi mejlade en förskolas rektor, i mejlet presenterade vi oss och talade om vad vi ville. Vi fick inget svar från förskolerektorn, därför beslutade vi att ringa en annan förskola istället för att mejla för att komma direkt kontakt med förskolan. Den förskola vi ringde ville hjälpa oss och vi informerade om vår studie via telefonsamtalet, men vi skickade även ett mejl för ytterligare information (se bilaga A). När vi fick listan över bilderböckerna, formulerade vi ett mejl till förlagen, för att fråga om vi kunde få använda oss av bilder ur bilderböckerna i vårt arbete (se bilaga B). Vi fick svar från förlagen som talade om för oss att vi behövde ta kontakt med illustratörerna för att få svar på frågan, vi utgick ifrån samma mejl (se bilaga B) när vi kontaktade illustratörerna. Ett förlag skötte kontakten med illustratören och återkom med svar till oss. Vi fick tillåtelse av alla illustratörer att använda bilder men fick vara noga med att referera till illustratören i arbetet, en illustratör ville också att vi skickade vårt arbete till hen när vi hade skrivit klart vårt arbete.

Analysprocess

I detta avsnitt presenteras processen för analysen av bilderböckerna, i databearbetning och analys presenteras analysmatrisen och tillvägagångssättet om hur data har behandlats, struktureras och organiserats.

Databearbetning och analys

För att genomföra den multimodala analysen av bilderböckerna skapades en matris.

Figur 1. Analysmatris

Analysmatris

Datum: Bokens titel:

Författare: Illustratör:

Förlag: Publicering år:

Kort beskrivning av bokens handling:

Syftet med analysen är att se hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker.

Bildläsare (Reform, 2020) Hur gestaltas karaktärer i bild? Genom att analysera deras kroppsspråk, ansiktsuttryck, agerande och utseende i bild utifrån våra teoretiska begrepp maskulint och feminint.

Normkritiker (Reform, 2020) Hur beskrivs karaktärer i skrift? Genom att analysera skriften utifrån våra teoretiska begrepp maskulint och feminint i bilderböcker.

Begreppstabell för maskulint och feminint

Maskulint Feminint

(17)

12

Starka Skyddande Vackra Sårbara

Våldsamma Självständiga Aggressionshämmade Beroende

Känslokalla, hårda Aktiva Emotionella, milda Passiva

Aggressiva Analyserande Lydiga Syntetiserande

Tävlande Tänker kvantitativt Självuppoffrande Tänker kvalitativt

Rovgiriga Rationella Omtänksamma, omsorgsfulla Intuitiva

Byxor Gevär Kjol Klänning

Superhjälte Kort-hår Handväska Långt-hår

Uniformer Rockar Barnvagn

Vår matris grundar sig på Björkvall (2019) förklaring av multimodal analys, som innebär att det är viktigt att analysera båda kommunikationsformerna, bild och skrift, för de samspelar med varandra och skapar en helhetsförståelse. Vilket betyder att vi inte hade kunnat utesluta exempelvis analys av bild, för då skulle vi tappat helhetsförståelsen av bilderboken. I vår multimodal analys valde vi den analytisk processen, vilket innebar att vi analyserade bärare och attribut i texten. Bärare är karaktärer i bilderböckerna och attribut är kläder och detaljer som förekommer i bilderböckerna (Björkvall, 2019).

Skriften som förekom i bilderböcker får hjälp av attribut att skapa en helhets förståelse av karaktärerna.

Men för att analysera bild och skrift användes två analysstrategier. Strategierna Normkritiker och Bildläsare (Reform, 2020) användes för att analysera bild och skrift men som ytligare stöd användes begreppstabell för att få syn på maskulint och feminint kodat agerande, utseende och beskrivning av karaktärerna i bild och skrift. Strategierna, Bildläsare och Normkritiker, samt begreppstabellen för maskulint och feminint är presenterad och placerad i analysmatrisen (se figur 1. Analysmatris).

Varje enskild analys av bilderböckerna genomfördes i tre steg, dessutom genomfördes en analys av varje bilderbok vid två tillfällen för att eventuellt synliggöra detaljer vi tidigare missat. Första steget blev att läsa skriften och titta på bilderna, andra steget blev en upprepning av första steget och slutligen steg tre bestod av att fylla i analysmatrisen. Vid andra analys tillfället genomfördes steg ett och tre, vi valde att inte genomföra steg två för vid detta tillfälle upplevde vi att det inte fanns behov att läsa bilderboken två gånger efter varandra. Varje analys av alla bilderböcker genomfördes på samma sätt, vi utgick ifrån Reform (2020) beskrivning att skriften skall läsas först och sedan ska bilderna tittas på i bilderboken.

I steg tre användes analys matrisen för att analysera och föra anteckningar om bilderbokens gestaltning av maskulint och feminint. Innan analysen påbörjades började vi att fylla i den generella informationen i matrisen, där vi angav datum för analys och bilderbokens titel, författare, illustratör, förlag, publicerings år och en kort sammanfattning av handlingen. I analysen fortsatte vi med att besvara Bildläsares del i matrisen. Vi använde Bildläsare för att analysera hur karaktärernas kroppsspråk, ansiktsuttryck, agerande samt utseende och miljö gestaltades i bild vilket kodades som maskulint och/eller feminint. Karaktärernas kläder, utseende, accessoarer, hår och sysselsättning som var synligt i bild analyserades som maskulint och/eller feminint. När vi analyserade den miljö som var synligt på bilderna inriktade vi oss på inomhus- och utomhusmiljö. Karaktärernas kroppsspråk och ansiktsuttryck inkluderade alla karaktärers uttryck och eventuella visuella effekter som förstärker deras uttryck av känslor. Detta resulterade i att en karaktärers utseende analyserades som feminint men samtidigt kunde kroppsspråket analyseras som maskulint. När Bildläsare hade analyserats klart fortsatte vi med Normkritiker i matrisen. Normkritiker användes för att analysera hur beskrivning av karaktärerna som förekom i skrift kodades som maskulint eller feminint. Normkritiker delades upp i två delar: huvudkaraktärerna och bi-karaktärerna, där beskrivningen av karaktären inkluderade de ord, meningar och effekter som förekom i skriften. Genom analysen hur skriften beskrev karaktärerna

(18)

13 kodades skriften utifrån maskulint och feminint. När alla delar av matrisen hade genomförts påbörjades analys av en ny bok från steg ett.

När analysen och insamling av empiri var färdig, sorterades empiri i förutbestämda kategorier maskulint och feminint. För att sortera empiri i kategorierna genomfördes en kodning av all empiri utifrån Bryman (2018) beskrivning av de olika stegen i kodning. Under databearbetning genomfördes kodning för att synliggöra vad empirin representerade och handlade om, för att se likheter och olikheter. De steg i kodning som vi genomförde var; läsningar av empiri, koda skriften, granska koderna, skapa teman av koderna (Bryman, 2018).

Läsning av empiri, innebar att vi läste kommentarerna och anteckningarna från analysmatrisen för varje bilderbok två gånger noggrant. Sedan kodade vi skriften i empirin utifrån de förutbestämda kategorierna maskulint och feminint. För att sortera koderna användes färgen röd för kategorin maskulint, blå för kategorin feminint och gult för empiri som inte kunde avgöras om de tillhörde någon av de förutbestämda kategorierna maskulint eller feminint. Efter att vi genomfört den första kodning av skrift granskade vi de kodningar som tillhörde färgen gul för att se om den empirin kunde kodas som röd eller blå istället. För att skapa teman av koderna sorterades färgerna för att synliggöra mönster i empiri, de mönster som blev synlig var; olikheter, liknelser och tillfällen där empiri från olika bilderböcker kunde kategoriseras som samma. De mönster som blev synliga användes för att presentera och beskriva resultatet i två delar; Gestaltning av maskulint och feminint i bild och Gestaltning av maskulint och feminint i skrift. Men för att presentera och beskriva helheten av bilderbokens bild och skrift används ytterligare en del som heter Sammanfattning om hur karaktärer gestaltas i bilderböckerna. Hela resultatkapitlet är presenterat utifrån data som är bearbetad efter att vi har använt analysmatris (se figur 1. Analysmatris).

Forskningsetiska överväganden

För att skydda forskningsmaterial eller individer enligt Bryman (2018) finns fyra krav när en studie genomförs. De fyra kraven benämns som nyttjande-, samtyckes-, konfidentialitets- och informationskravet. Kraven är riktade mot studier som innehåller en undersöknings deltagande eller uppgiftslämnare vilket exempelvis sker vid intervju, enkät eller observation. Vår studies data kommer inte från intervjuer, observationer eller enkäter vilket inneburit att vi inte har haft behov av tillstånd från en individ. I vår studie genomfördes analys av bilderböcker, vilket bidrog till att vi har använt oss av forskningsetiska principer. På så sätt att i vårt urval av böcker kontaktade vi förskolerektorn och pedagog för att hjälpa oss med urval av materialet av bilderböcker. Den förskola och pedagog vi kontaktade avidentifierades genom att vi inte har delgett information om dem till andra personer som är obehöriga för vår studie, detta kopplas till konfidentialitetskravet. Vi informerade att det var frivilligt att delge oss information om de bilderböcker pedagogerna ansåg var mest populära hos barnen på förskolan som kopplas ihop med samtyckeskravet som Bryman nämner. Pedagogerna har tagit del av denna information via e-post och telefonsamtal, vid dessa kommunikationer har vi tydligt informerat om vår studies forskningsobjekt, vilket ingår i informationskravet enligt Bryman. När vi har använt material från bilderböckerna har vi refererat till bokens titel, författare och förlag för att inte ge några möjliga negativa konsekvenser till författarna, boken och förlaget. Vi har utgått ifrån informationskravet samt samtyckeskravet på så sätt att vi har frågat författarna om bilder ur bilderböckerna får användas.

Men även informerat om syftet med användning av bilderna och studiens syfte. De mejl vi formulerat och skickat till pedagogerna och förlagen finns i sin kompletta format i studiens bilagor, (Bilaga A och B).

(19)

14

Metoddiskussion

Syftet i vår studie var att beskriver och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Bilderböcker innehåller bild samt skrift, för att analysera dessa delar valde vi att genomföra en multimodal analys. Alla synliga delar i boken som bild/illustration och skrift bildar en helhet och att inta samtliga betydelsebärandedelar är betydelsefullt för en multimodal analys (Björkvall, 2019). Vi hade ingen tidigare erfarenhet av att analysera multimodala text, vilket kan vara en nackdel, men vi valde att läsa flera vetenskapliga artiklar som har använt sig att multimodal analys för att synliggöra tillvägagångssättet och eventuella svårigheter vi kunde stöta på. Att använda färdiga strategier i vår multimodala analys som är skapade för att utgå ifrån genusperspektiv i analys av bilderböcker, ökade vår trygghet i att analysera bilderböckerna. Vi valde att använd färdig strategier i analysprocessen vilket gjorde att vi blev tvingade att titta på innehållet i bilderböckerna utifrån fasta ramar men det bidrog även till att vi kom åt kärnan av de vi ville. När vi använde de färdiga strategierna minskades chansen för oss att bli influerad av utomstående faktorer som exempelvis tidigare erfarenheter av maskulinitet i bilderböcker. När vi presenterar resultatet från analysen gjordes det i två separata delar, en för hur maskulint och feminint gestaltas i bild och en del för hur det gestaltas i skrift.

Vi är medvetna om att det är lite motsägelsefullt att presentera det separat för enligt Björkvall (2019) samspelar bild och skrift med varandra, men vi diskuterar bild och skrift tillsammans under diskussionskapitlet.

Studiens metodval samt tillvägagångssätt påverkade tillförlitlighet (Bryman, 2018) därför har vi detaljerat beskrivit vår process under studiens metodkapitel. Att utförligt beskriva tillvägagångsätt skapar möjligheter för andra att genomföra studien, vilket ökar trovärdigheten i studien menar Bryman.

Vi valde att använda ett kriterier urval där urvalet var beroende av en pedagogs egen uppfattning av vilka bilderböcker hen upplevde var populära hos barnen, detta påverkar hur replikerbar studien är.

Dock var vi tvungen att begränsa oss i antal bilderböcker på grund av den begränsad tidsperiod att genomföra studien. När en studie är svår att replikera påverkas trovärdigheten negativt (Bryman, 2018), för pedagogens egen uppfattning kan vara svår att replikera hos en annan pedagog. Men vi hade en medvetenhet om hur urvalet kan påverka trovärdigheten och vi beskriver processen för urvalet, vilket stärker studiens trovärdighet.

Vi har försök göra en saklig granskning genom att vi utgick ifrån en analysmatris (se figur 1.

Analysmatris) för att kunna vara så neutrala som möjligt. För vi konstaterade att det kan bli svårt att försöka hålla sig neutral, därför upplevde vi att om vi använde färdiga analysmodeller kan det bli lättare att hålla sig till det vi vill undersöka på ett neutralt förhållningssätt. Vi hade egna uppfattningar, referensramar med oss i vårt bagaget in i studiens process vilket har bidragit till att studien bara besitter en relativ objektivitet vilket innebär inte en absolut objektivitet även om det har varit vår ambition (Alvesson & Sköldberg, 2008). Vår förförståelse har haft en inverkan på vårt sett att genomföra studien, att ha en medvetenhet att vi aldrig kan vara helt objektiv visar på att vi har försökt agerat i god tro (Bryman, 2018).

(20)

15

Resultat

Vårt syftet med studien var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. I det här kapitlet presenterar vi resultatet på ett beskrivande sätt, vilket sedan fördjupas i diskussionen. Resultatet kommer att presenteras utifrån kodningarna som gjordes utifrån begreppstabbelen som finns med i analysmatrisen (se figur 1. Analysmatris). Resultatet är uppdelat i två avsnitt, gestaltning av maskulint och feminint i bild samt gestaltning av maskulint och feminint i skrift. Under dessa två delar kommer vi att presentera resultatet av fyra bilderböcker med rubriker utifrån bilderbokens titel, Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet, Gittan och gråvargarna, Sagan om underbara familjen kanin och Fru Skräck samt När Prinsessorna går på äventyr.

Avslutningsvis kommer en kort sammanfattning om hur karaktärerna gestaltas i bilderböckerna.

Gestaltning av maskulint och feminint i bild

I detta avsnitt presenteras det hur karaktärerna gestaltas i bild genom att beskriva hur utseende, agerande och ansiktsuttryck kodas som maskulint respektive feminint i respektive bilderbok.

Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet

Bilderna i Sagan om den underbara familjen kanin och Rymdskeppet visar att karaktärerna har detaljer som kodas som maskulint och feminint. Mamma Kanin har exempelvis en klänning vilket kodas som feminin klädsel, hennes kroppsspråk och ansiktsuttryck visar på ett glatt och entusiastisk uttryck exempelvis när hon tala om för resten av familjen att det faller en stjärna och nu får alla önska sig något.

Men samtidigt har flera av karaktärerna, exempelvis Lillebror Kanin och pappa Kanin, ett glatt uttryck vilket kodas som feminint. Lillasyster Kanin har ett hårband med en rosett som visar på feminint kodad klädsel, vilket är synligt på flera bilder i bilderboken.

(© Björnstjerna, 2020, s. 1)

På bilden ovan synliggörs även en familjemedlem, som står bredvid mamma Kanin, med ett mindre glatt ansiktsuttryck som signalerar ett mer maskulint än feminint kodat uttryck.

Genom bilderboken visar Drottningen på ett feminint och maskulint kodas utseende. På bilden nedan är Drottningen synlig med ett ansiktsuttryck som kodas feminint genom att hon putar med munnen och framhäver hennes läppar. Samtidigt är hennes kroppshållning synlig på bilden, som visar på maskulina kodat beteende genom att Drottningen är maktfull samt stor och kan hålla Lillebror Kanin i handen, medan Lillebror Kanin är liten på bilden. Drottningen bar på en kappa, pirathatt och en

(21)

16 piratkrok som står för det maskulin kodat utseende, hon förstärker också att det är hon som bestämmer vilket exemplifieras i bilden nedan.

(© Björnstjerna, 2020, s. 22)

Lillebror Kanin visar många känslor genom sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck genom hela boken, exempelvis en uppgivenhet över att hamnat i Drottningens sällskap vilket kodas som feminint agerande som framkommer i bilden ovan.

Gittan och gråvargarna

Det signaleras i bilderna som förekommer i Gittan och gråvargarna att karaktärer representerar både maskulint och feminint kodat utseende, exempelvis hur Gittan bar byxor, tröja och hårband. På bilden nedan är Gittans kläder synliga, vilket exemplifierar hennes maskulint kodad klädsel genom att hon bar byxor och en tröja. Samtidigt bar en av Gittans kamrater en kjol eller klänning under jackan som är feminint kodad klädsel, en annan kamrat bar lika som Gittan, byxor och en tröja, men tröjan har en rosett vid halskragen som är feminint kodad klädsel.

(© Lindenbaum, 2000, s. 4)

I föregående bild är även fröken Sonja och Robban synliga. Fröken Sonja bar kläder som kodas mer maskulint genom att hon bar byxor och tröja, samtidigt signalerar Sonjas utseende och uttryck en femininitet genom att hon har markerade läppar som ler. Sonjas utseende är till en viss del maskulint kodat, genom att hon har kort hår. Fröken Robbans utseende kodas mer maskulint, Robban bar en tröja, byxor och har kort mörkt hår samt skägg. Samtidigt visar bilderna Robban som omhändertagande när

(22)

17 barnen hoppade över diket genom att ta hand om ett yngre barn. Gråvargarnas utseende signalerar varken ett maskulint eller feminint kodat utseende i bild av den anledning att alla ser likadana ut, men gråvargarnas beteende som synliggörs i bilderna kodas som maskulint och feminint. Bilden nedan signalerar feminint kodat agerande eftersom gråvargarna gråter när Gittan sjunger om sorgligheter.

(© Lindenbaum, 2000, s. 25-26)

När Gittan sjunger för gråvargarna signalerar bilden på en feminint kodat beteende, genom att Gittan tar hand om vargarna och ser till att de sover. Bilderna i boken har visat samma beteende tidigare, när Gittan lagar mat för gråvargarna, samtidigt som de visar hur Gittan vågar bestämma över Gråvargarna genom att stoppa in handen i en av gråvargarnas mun för att plocka ut en kotte.

Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck

Bilderna i Sagan om den underbara familjen kanin och Fru Skräck visar Lillebror Kanins känslor som förstärktes i hans kroppsspråk och ansiktsuttryck exempelvis ledsen och rädd som är feminint kodade känslor, modig och smart är markörer för maskulina känslor och agerande. Lillebror Kanins rädsla utvecklades till ledsenhet i skogen när han försöker hitta farmor, genom att han gråter och ropar på farmor vilket är ett feminint kodat agerande. När Lillebror Kanin gråter möter han Fru Käck i skogen, hon bar feminint kodade klädsel i form av klänning, handväska, markerade ögonfransar och färgade läppar.

(© Björnstjerna, 2009, s. 13)

Fru Käcks ansiktsuttryck förmedlar ett glatt leende som kodas feminint. När Fru Käck omvandlas till Fru Skräck ändras hennes utseende vilket gestaltas genom feminina markörer, Fru Skräck bar en

(23)

18 klänning och har långa röda naglar vilket är synligt i den kommande bilden. Samtidigt gestaltas Fru Skräck med maskulina markörer genom att hon är större än Lillebror Kanin och uttrycker med kroppsspråket och ansiktsuttryck att det är hon som bestämmer även fast hon lyssnar på vad Lillebror Kanin säger. I bilderboken framgår Lillebror Kanins rädsla, exempelvis visar den kommande bilden hur Lillebror Kanin är rädd för Fru Skräck.

(© Björnstjerna, 2009, s. 21)

När Fru Skräck lyssnar på vad Lillebror Kanin säger börjar hon krympa, vilket resulterar i att Lillebror Kanin tar över maskulina markörer vilket gör att Lillebror Kanin och spökena kan ta sig ut från ugnen och åka hem till farmor. Samtidigt kodas Fru Skräck med feminina drag, genom att hon är liten. Lillebror Kanin visar ett glatt uttryck när han kom hem till farmor samtidigt som han visade en skörhet och ledsamhet tidigare i bilderboken, detta är ett feminint kodat agerande av hur känslorna uttrycks i bilder.

När prinsessor går på äventyr

Bilderna i boken När prinsessor går på äventyr gestaltar flera ansiktsuttryck och visar på olika kroppsspråk hos karaktärerna, exempelvis att Prinsessorna visa mycket känslor som glädje, styrka, kämpaglöd och förtvivlan i sina ansiktsuttryck. Ett tydligt kroppsspråk och ansiktsuttryck har gestaltats när Prinsessorna ska hugga träd för att bygga en flotte, Prinsessorna visar på styrka vilket signalerar ett maskulint kodat uttryck hos prinsessorna.

(© Gustavsson, 2020, s. 13) (© Gustavsson, 2020, s. 16)

(24)

19 Men även när Prinsessorna har kommit i land efter sin havstur visar de ansiktsuttryck och kroppsspråk som förmedlar olika känslor som glädje eller ett utmattat utryck, vilket kodas som feminint genom att de är emotionella. De kläder som Prinsessorna bar i När prinsessor går på äventyr visar på både maskulint och feminint kodad klädsel. Det fanns prinsessor som bar slips, skjorta och byxor vilket visar på maskulint kodat utseende och klädsel. Samtidigt bar några av Prinsessorna klänning, kjol och tunika som signalerar feminint kodad klädsel. Flottens segel är skapat av prinsessornas klänningar som är en markör för femininitet. En annan karaktär som förekommer i boken är Draken, Draken bar stövlar med klack, vilket ses som en markör för feminin klädsel. Draken har ett väldigt tydligt ansiktsuttryck och kroppsspråk, exempelvis att Draken blir väldigt glad när Prinsessorna kommer och överraskar Draken vilket kan ses som emotionellt feminint kodat uttryck.

(© Gustavsson, 2020, s. 23)

Symbolerna i boken När Prinsessor går på äventyr som har fram kommit är exempelvis svärd som alla prinsessor bar, vilket visar på maskulinitet. Som bilden visar signalerar prinsessornas klädsel i bilden både maskulin och feminin kodning, alltså inte bara feminint.

Gestaltning av maskulint och feminint i skrift

I detta avsnitt presenteras det hur skriften gestaltar maskulint och feminint kodat utseende, agerande och ansiktsuttryck i respektive bilderbok.

Sagan om den underbara familjen Kanin och Rymdskeppet

Genomgående i bilderboken är att Lillebror Kanin beskrivs som modig och problemlösare vilket kodas som maskulint agerande. Det beskrivs hur Lillebror Kanin klarar av att lösa problem och hur han vågar ta sig an de hinder han stöter på. När han blir fångatagen av rymdvarelserna och inkastad i fängelsehålan tar han sig an problemet och försöker lista ut hur han ska kunna rymma. Lillebror Kanin inser att hans kamera kan användas för att locka rymdvarelsen till att öppna dörren till fängelsehålan.

- Vad är det för konstig mackapär! säger vakten.

Då får Lillebror en idé!

- Det är en kamera! Säger han.

om du släpper ut mig så kan jag ta ett kort på dig.

- Ok, men då får du lova att

(25)

20 inte rymma, säger vakten.

- Jag loooovar! Säger Lillebror, fast han håller tassarna i kors

bakom ryggen. (© Björnstjerna, 2020, s. 17)

Efter att Lillebror Kanin har lovat att inte rymma, tar han kameran och använder blixten för att blända rymdvarelsens alla ögon vilket resulterade i att Lillebror Kanin flyr från fängelsehålan så fort han kan. Detta utdrag visar på hans listighet och förmågan att lösa problem vilket kodas som ett maskulint agerande. Senare i bilderboken förekommer det ett annat tillfälle när Lillebror Kanin är modig och löser problemet med Drottningen som har tillfångatagit träd. Han löser problemet genom att hypnotisera Drottningen och tvinga henne att lämna tillbaka alla träd, vilket också kodas som ett maskulint agerande.

Övriga karaktärer i böckerna beskrivs med olika ord som kan kodas som maskulin eller feminin. I bilderboken Sagan om den underbara familjen Kanin och Rymdskeppet signalerar mamma Kanin tydligt feminint agerande. Mamma Kanin är omhändertagande exempelvis genom att hon tar hand om lillasyster Kanin och säger till när Lillebror Kanin ska sova.

- Ursäkta, säger Lillebror, vad är du för en konstig kanin egentligen?

- Nämen, vad du är OFÖRSKÄMD! Utbrister pappa kanin. Ni får verkligen ursäkta. Inte nog med att Lillebror här tror på rymdvarelser, nu har han visst glömt all sin uppfostran också!

- Rymdvarelser? Skrattar skogsvårdaren och slår sig på knäna, ja jag säger då det!

- Kom nu Lillebror, säger mamma Kanin.

Dags för dig att gå hem och sova! (© Björnstjerna, 2020, s. 10)

Utdraget exemplifierar mamma Kanins agerande och tidigare i utdraget representeras pappa Kanin ett maskulint kodat agerande i skriften, genom att vara bestämd och hård när pappan utbrister OFÖRSKÄMD. Men det finns lite feminina drag också hos pappa Kanin genom att visa en ängslig sida hos sig själv av att tycka att Lillebror Kanin är oförskämd och glömt sin uppfostran. Drottningen beskrivs som stark ledare som bestämmer, vilket kodas som maskulint men i slutet av sagan blir hon god och släpper alla fångar fri vilket visar på en markör för feminint agerande.

Gittan och Gråvargarna

Fröknarna i boken Gittan och Gråvargarna beskrivs i skrift med feminint och maskulint agerande. I utdraget nedan visar Sonja ett glatt och positivt uttryck vilket tyder på feminint kodat agerande. Båda fröknarna, Robban och Sonja, förmedlar ledarskap genom att bestämma över barnen, vilket är en markör för maskulint beteende i skrift. Gittans kamrater på dagis visar mest på maskulina drag exempelvis när kamraterna hoppar över diket som är synligt i citatet nedan.

- KOLLA, VÄRSTA STUPET! skriker barnen.

SISTEN ÖVER ÄR EN RUTTEN FLÄSK!

Men Gittan hoppar inte. “För man kan missa och skrapa knät.

Eller blöta ner byxorna, tänker Gittan.”

- Nu ska vi samla snygga löv, säger Robban när alla har kommit över.

- OH, SÅ ROLIGT! Säger fröken Sonja. (© Lindenbaum, 2000, s. 5)

I denna situation exemplifierar skriften ett maskulint kodat agerande. Ytterligare en situation med Gittan och några barn där maskulint signaleras i skriften är när barnen hittar en mask. Nils håller

(26)

21 masken i handen och frågar om någon fler vill känna på den. I skriften uttrycks det att Gittan inte tycker att man ska hålla i maskar och hon inte vågar, vilket signalerar ett feminint kodat agerande när hon inte vill eller vågar.

I Gittan och gråvargarna synliggörs ett maskulint kodat beteende i form av aggressivt och dominerande agerande i skriften. Gråvargarna som Gittan möter i skogen har lysande ögon och gnisslar med tänderna för att försöka skrämma Gittan, som tur visar det sig att vargarna inte var otäcka och de börjar leka med Gittan istället, vilket citatet nedan exemplifierar.

- Vi leker doktor! ropar en av vargarna.

- Ja, ja! ylar dom andra.

Alla vargar vill vara sjuka. Gittan är tvungen

att vara både doktor och systrar. (© Lindenbaum, 2000, s. 17)

I utdraget är det synligt att det är gråvargarna som bestämmer vilken lek och roll dem och Gittan ska vara, vilket kodas som ett maskulint dominerade agerande. Men samtidigt blir Gittan tvungen att vara doktor samt sjuksyster, att Gittan accepterar leken och vilken roll hon har indikerar ett feminint kodat agerande genom att hon är lydig.

Sagan om den underbara familjen Kanin och fru skräck

I Sagan om den underbara familjen Kanin och fru skräck beskrivs det i skrift hur Lillebror Kanin är rädd, ledsen och gråter, vilket kodas som feminint agerande. Lillebror Kanin beskrivs även som snäll och underbar, han är godtrogen när han följer med Fru Käck. Men samtidigt kan Lillebror Kanin kodas som maskulin i hans agerande, han är problemlösande och får en idé om hur han ska kunna rymma från Fru Skräck.

Nu är goda råd dyra. Som tur är, så har Lillebror fått en lysande idé!

Han har ju farmors underbara kakor med sig.

Som man blir snäll och gullig av! Tänk om jag

skulle fresta fru Skräck med en kaka, tänker han. (© Björnstjerna, 2009, s. 18)

Utdraget ovan visar hur Lillebror Kanin får en idé och senare i skriften framkommer det att han bjuder fru Skräck på kakor tills hon blir snäll. I skriften visar han maskulint kodat beteende då Lillebror Kanin är viljestark och påhittig. De spöken som Lillebror Kanin möter på sin promenad gestaltas som farliga genom hur de skrämmer Lillebror Kanin, men senare i berättelsen beskrivs spökena som snälla och hjälpsamma. Fru Skräck som Lillebror Kanin möter och blir fångatagen av beskrivs i skrift ett maskulint kodat agerande, genom att Fru Skräck är dominerade och skrämmer Lillebror Kanin och kastar in honom i ugnen.

- Ge mig receptet på de underbara kakorna, säger hon. ANNARS ÄTER JAG UPP DIG!

Lillebror vågar inte annat än att lyda. Fru Skräck river receptet i tusen bitar.

- Nu tänker jag äta upp dig i alla fall! säger

Fru Skräck och kastar in Lillebror i ugnen. (© Björnstjerna, 2009, s. 15-16)

Genom att kasta in Lillebror Kanin i ungen är fru Skräcks styrka synligt i skrift, styrkan kodas som ett maskulint beteende. Farmor i Sagan om den underbara familjen Kanin och fru skräck beskrivs som omhändertagande som kan kodas som ett feminint agerande. Farmor Kanin bakar underbara kakor åt

References

Related documents

Network governance är tänkt att användas som ett slags verktyg för att förklara och även skapa en förståelse för teorin om city branding och hur en hel stad arbetar med

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

detta arbete vill författaren undersöka några olika typer av digitala verktyg som finns till matematiklärarens förfogande och på vilket sätt eleverna använder det

Detta står i bjärt kontrast till de studier av idrott och social utveckling som gör gällande att ett explicit fokus på social utveckling är av avgörande betydelse för

- Gällande våldsutsatta vuxnas rätt till skyddat boende så är det av största vikt att detta kan ske utan behovsprövning från socialtjänsten då det finns enskilda som inte

I de fall där avgifter kommer att tas ut för tex kontroller tycker vi att avgifterna ska stå i proportion till skalan på verksamheten.. Det får inte ge en ojämn konkurrens vare sig

Meddelande angående remiss av betänkandet Högre växel i minoritetspolitiken - stärkt samordning och uppföljning Katrineholms kommun har getts möjlighet att yttra sig över remiss

1 Externalising problems are among the most common symptoms of mental health problems in young children, 2 and in preschool children they are frequently operationalised to include