Faktorer som kan påverka sjuksköterskors varaktighet inom profession och arbetsplats - En litteraturöversikt Kandidatnivå Examensarbete

Examensarbete

Kandidatnivå

Faktorer som kan påverka sjuksköterskors

varaktighet inom profession och arbetsplats - En litteraturöversikt

Factors that influence nurse´s duration in profession and workplace- A literature review

Författare: Magdalena Björlin och Linnéa Lovén Handledare: Anneli Strömsöe

Examinator: Gabriela Armuand Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030

Poäng: 15hp

Examinationsdatum: 2021-05-04

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett växande problem samtidigt som vårdbehovet hos befolkningen ökar. I Sverige rapporterar endast en region en balanserad situation med tillgång på grundutbildade sjuksköterskor, vilket kan innebära framtida utmaningar i att bemöta efterfrågan på vård. Brist på sjuksköterskor har visat sig ha en negativ inverkan på vårdkvalitet samt patientsäkerhet, vilket gör det angeläget att behålla befintligt antal sjuksköterskor.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och sjukvården.

Metod: Litteraturöversiktens resultat har baserats på 15 vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och sex kvantitativa artiklar, publicerade under tidsperioden 2011 till 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna CHINAL, PsycINFO och PubMed.

Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. I kategorin Arbetsmiljö framkom det att stöd från kollegor och ledning påverkar sjuksköterskors varaktighet i sin anställning och att tillfredställelsen till arbetet ökar vid upprätthållande av god och säker vård. I kategorin Individuella faktorer framkom det att personlig och professionell utveckling är viktigt för att skapa trygghet och säkerhet i arbetsrollen.

Det framkom också att det är viktigt att privatlivet inte ska påverkas av arbetet.

Slutsats: Faktorerna som nämns i litteraturöversiktens resultat kan bidra till att öka möjligheten att skapa attraktivare arbetsplatser och förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen. Det i sin tur kan resultera i ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet samt även bevara professionens förtroende.

Nyckelord:

Abstract

Background: The nurse shortage is a growing problem. Only one region in Sweden is reporting to have a balanced situation with access to educated nurses. The shortage of nurses has shown to have a negative effect on the quality of care and patient saftey, which makes it urgent to keep the existing number of nurses.

Aim: The aim with the literature review is to describe factors which can influence nurses to leave or stay within the profession and workplace in health care.

Method: The literature review is based on 15 research articles, published during the time-period 2011 to 2021. Databases that have been used is CHINAL, PsycINFO and PubMed.

Results: In the result two main categories are presented. In the category Work environment it emerged that support from colleagues and management influences nurses' stay at the workplace and being satisfied at work contributes to maintain good and safe care. In the category Individual factors it emerged that personal and professional development are important to become comfortable and confident working as a nurse. It also emerged that it is important with recovery and that the personal life was not affected by work.

Conclusion: The factors mentioned in the literature review result can contribute to increase the possibility to create more attractive workplaces, and thereby prolong nurses’ stay at the workplace. That in turn can result in improved quality of care and patient safety and thereby also keep the profession’s credibility.

Keywords:

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Nationell kartläggning av sjuksköterskor ... 1

2.2 Sjuksköterskans profession ... 2

2.3 Konsekvenser av brist och omsättning på sjuksköterskor ... 2

2.4 Patienters upplevelser av brist på sjuksköterskor ... 3

2.5 Teoretisk referensram ... 4

2.6 Problemformulering ... 5

2.7 Syfte ... 6

3. Metod ... 6

3.1 Design ... 6

3.2 Urval/datainsamling ... 6

3.2.1 Inklusionskriterier ... 7

3.2.2 Exklusionskriterier ... 7

3.3 Värdering av artiklarnas kvalitet ... 7

3.4 Tillvägagångssätt ... 8

3.5 Analys och tolkning av data ... 8

3.6 Etiska överväganden ... 8

4. Resultat ... 9

4.1 Arbetsmiljö ... 9

4.1.1 Kollegor och ledarskap ... 9

4.1.2 Vårdmötet ... 12

4.2.1 Individuella faktorer ... 13

4.2.2 Upplevelse av stress ... 13

4.2.3 Autonomi och personlig utveckling ... 14

4.2.4 Balans mellan arbetsliv och privatliv ... 16

5. Diskussion ... 17

5.1 Sammanfattning av huvudresultat ... 17

5.2 Resultatdiskussion ... 18

5.2.1 Arbetsmiljö ... 18

5.2.2 Individuella faktorer ... 21

5.3 Metoddiskussion ... 22

5.4 Etikdiskussion ... 24

6. Klinisk betydelse för samhället ... 25

7. Slutsats ... 25

8. Förslag på vidare forskning ... 26 9. Referenser ... 27

Bilaga 1 Sökmatris

Bilaga 2 Granskningsmall kvalitativa artiklar Bilaga 3 Granskningsmall kvantitativa artiklar Bilaga 4 Artikelmatris

1

1. Inledning

Under vår verksamhetsförlagda utbildning till sjuksköterskor uppmärksammade vi en varierande personalomsättning på de olika vårdenheterna. Enligt vår mening bidrog en hög personalomsättning till osäkerhet och instabilitet inom personalgruppen eftersom nya medarbetare behöver lära sig vårdenhetens rutiner.

Att lära den nya medarbetaren dessa rutiner är en arbetsuppgift som hamnar på vårdenhetens befintliga personal, vilket är tidskrävande och påfrestande för en redan hårt belastad personalgrupp. Vår uppfattning är att hög personalomsättning är ett vanligt problem som finns på de flesta av Sveriges sjukhus, vilket väckte vårt intresse för att fördjupa oss i frågan genom en litteraturöversikt.

2. Bakgrund

2.1 Nationell kartläggning av sjuksköterskor

En sammanställd rapport kartlägger en världsomfattande brist på omkring sex miljoner sjuksköterskor (World Health Organization, International Council of Nurses [WHO/ICN] & Nursing now, 2020). En stor andel åldrande befolkning resulterar i ökad efterfrågan på vård, detta anses problematiskt att bemöta med den fortsatta sjuksköterskebrist som WHO (u.å) förutspår.

Socialstyrelsen (2020) rapporterar att endast en region i Sverige redovisar en balanserad situation med grundutbildade sjuksköterskor. I Sverige arbetar 10 procent legitimerade sjuksköterskor inom andra yrken än inom vård och omsorg (Statistiska centralbyrån [SCB], 2017) men hela 45 procent har funderat på att byta yrke och lämna vården (Vårdförbundet, 2019). Bristen på sjuksköterskor i dagens samhälle innebär att det blir extra viktigt att inte bara utbilda fler sjuksköterskor utan också att behålla den befintliga personalen (Socialstyrelsen, 2018). Yrkesaktiva sjuksköterskor besitter ofta erfarenhet som kräver år av yrkesverksamhet för att uppnå. Yrkeserfarenheten har positiv inverkan på vårdkvaliteten samtidigt som den erfarna sjuksköterskan kan dela sin kunskap vidare till mindre erfarna kollegor. Att behålla erfarna sjuksköterskor genererar även i kortare vårdtid för patienter (Moisoglouet et al., 2019).

2

2.2 Sjuksköterskans profession

Svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2017a) beskriver omvårdnad som sjuksköterskans specialistområde där sjuksköterskan ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnaden skall fokusera på patientens grundläggande behov (SSF, 2017a) och enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2017b) är de huvudsakliga ansvarsområdena att bidra till och återställa hälsa, förhindra sjukdom och lindra lidande. En förutsättning för god omvårdnad är enligt SSF (2017a) att sjuksköterskan besitter kunskap till att skapa en relation med patienten och dennes närstående samt att utföra omvårdnadsuppgifter med skicklighet.

Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska innehåller sex kärnkompetenser som skall vara ett stöd till sjuksköterskan för att förtydliga vilka kompetenser en legitimerad sjuksköterska ska besitta för att möta patienternas behov. Kärnkompetenserna innefattar personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik. De ligger till grund för att upprätthålla god kvalitet och säkerhet inom vården.

2.3 Konsekvenser av brist och omsättning på sjuksköterskor

Socialstyrelsen (2018) menar att en hög efterfrågan på vård i relation till en växande befolkning är problematiskt då för få sjuksköterskor förväntas examineras. På grund av rådande brist på sjuksköterskor minskar vårdplatserna på Sveriges vårdenheter vilket leder till överbeläggningar och utlokalisering av patienter. Vidare genererar detta till minskad patientsäkerhet eftersom dessa platser har konstruktionsmässiga brister så som otillräcklig utrustning, fysisk utformning och brist på personal.

Överbeläggningar och utlokalisering av patienter riskerar att medföra patientsäkerhetsrisker som exempelvis kommunikationsbrist med ansvarig vårdenhet, felmedicineringar, försenade medicineringar, ökad infektionsrisk och smittspridning (Socialstyrelsen, 2018). Säkerställande av patientsäkerhet och vårdkvalitet är beroende av hur sjuksköterskebemanningen utformas. Effekten vid en lägre sjuksköterskebemanning är att sjuksköterskor gör avkall på den vård och omvårdnad patienten är i behov av. Detta beror på den tidsbrist som uppkommer i

3 samband med en lägre bemanning, därav tvingas sjuksköterskor att prioritera bort delar i behov av patientens vård (Cho et al., 2020). Låg sjuksköterskebemanning påverkar inte bara den grundläggande omvårdnaden utan leder också till att sjuksköterskan misslyckas identifiera varningssignaler och förhindra eventuell försämring hos patienter. Misslyckande gällande identifiering vid försämring hos patienter äventyrar patientsäkerheten och kan leda till förödande konsekvenser (Kiekkas et al., 2019). Griffiths et al. (2018) menar att en konsekvens av låg sköterskebemanning relaterat till högt patientantal per sjuksköterska leder till ökad risk för dödsfall hos patienter vid inläggning.

Inhyrda sjuksköterskor används för att täcka upp där bemanningen är bristfällig. Det resulterar i ökade kostnader för verksamheten men även att befintlig personal får ökat ansvar och en stressigare arbetsmiljö då inhyrda sjuksköterskor inte är insatta i arbetsplatsens rutiner. Inhyrda sjuksköterskor äventyrar även patientsäkerheten, då erfarenhet och rätt kompetens kan saknas (Socialstyrelsen, 2018). Patientsäkerhet och vårdkvalitet påverkas inte bara genom låg sjuksköterskebemanning utan också genom personalomsättning av sjuksköterskor. Hög personalomsättning av sjuksköterskor resulterar i ökat antal patientskador och dessutom skador på sjuksköterskor. Halkolyckor, fall och nålstick förekommer i större utsträckning hos sjuksköterskor vid enheter med hög personalomsättning, en förklaring till detta kan vara brist på erfarenhet och vana hos sjuksköterskor kring vårdenhetens rutiner (Taylor et al., 2011). Personalomsättningen av sjuksköterskor leder även till förlust av kompetens och erfarenhet på vårdenheter, vilket krävs för att upprätthålla en god och säker vårdmiljö. Sjuksköterskor som besitter yrkeskompetens kan i större utsträckning identifiera försämring av sjukdomstillstånd samt prioritera och motivera för sina handlingar (Jangland et al., 2017a). Följaktligen leder brist på erfarna sjuksköterskor till förlust i utbildning och vägledning till mindre erfarna sjuksköterskor (Jangland et al., 2017a; Moisoglouet et al., 2019).

2.4 Patienters upplevelser av brist på sjuksköterskor

Bristfällig sjuksköterskebemanning har även visat sig påverka patienternas upplevelse av vårdkvalitet och patientsäkerhet. Patienter har rapporterat brister inom kommunikation och information till sjuksköterskan, främst upplevde patienter

4 försämrad uppdatering om den egna vårdplanen och saknad känsla av psykiskt stöd vilket resulterade i ökad oro (Jangland et al., 2017b). Ökad oro samt frustration upplevdes också i samband med långa väntetider för kontakt med sjuksköterska, effekten blev rädsla för den egna säkerheten (Rathert et al., 2012).

Det finns starka samband mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och patientens upplevelse av vårdkvalitet och patientsäkerhet. Patienter som varit inneliggande på sjukhus där arbetsmiljön rapporterats vara god även påvisar en högre patientnöjdhet.

Arbetsmiljön inkluderar relation till kollegor, ledarstöd samt organisatoriska prioriteringar för vårdkvalitet (Aiken et al., 2012). Välbefinnande och återhämtning påverkas genom hur den vårdande miljön upplevs av patienten (Jangland et al., 2017b). Anmärkningsvärt är att patienter uppmärksammade sjuksköterskans höga arbetsbelastning vilket resulterade i att patienterna inte ville störa de redan upptagna sjuksköterskorna om inte patienterna ansåg det ytterst nödvändigt (Chan et al., 2018;

Jangland et al., 2017b). Patienters upplevelse av vårdmiljön och vårdkvalitet påverkas också av antalet överbeläggningar på en vårdenhet. De vårdenheter med färre antal överbeläggningar hade i en studie av Grøndahl et al. (2011) högre patientnöjdhet.

2.5 Teoretisk referensram

Sociologen Thomas Brante (2009) beskriver att professioner bygger sin yrkesutövning på vetenskaplig forskning. Därefter förklarar han svårigheter med att precisera begreppet profession. Dock kan vissa kriterier ge ökad förståelse angående vad som definierar en profession. Kriterierna innefattar exempelvis att professionen vanligen är organiserad genom stat, region eller kommun. Vidare beskrivs autonomi som ett kriterium vilket innebär att yrkesutövaren besitter kompetens inom sitt område och kan självständig fatta beslut baserat på kunskap. Genom avancerade utbildningar erhåller professionen kunskap som av gemene man är svår att förstå.

Kunskapen ger också yrkesutövarna förmågor att genomföra uppgifter som allmänheten uppfattar som komplicerade, skickliga samt värdefulla.

Som tidigare nämnts bygger professioner sin yrkesutövning på tidigare forskning (Brante, 2009) vilket överensstämmer med sjuksköterskans kärnkompetenser och är

5 en viktig del i den evidensbaserade vården (Willman, 2019).

Sjuksköterskeprofessionen kategoriseras som en semiprofession vilket innebär att sjuksköterskeprofessionen tillhör den offentliga sektorn och är betydelsefull för samhällets välfärd. Professionen är inte känd för att vara vare sig högavlönad eller erhålla höga samhälleliga belöningar trots de höga krav professionen innefattar, det vill säga ansvarsfulla, tunga och svåra arbetsuppgifter. Däremot bevaras uppfattningen om professionen istället genom välvilja och “livskall”. För att motivera sjuksköterskor att arbeta kvar inom professionen bör vikt läggas på uppmuntran genom såväl status som materiella ting. Sjuksköterskeprofessionen är förtroendeingivande och förenar professionens yrkesutövare med till exempel patienter och övriga samhället, därför är det viktigt att upprätthålla professionens status och därmed bevara förtroendet för professionen (Brante, 2009).

2.6 Problemformulering

Sjuksköterskebristen är ett faktum där allt för få sjuksköterskor examineras samtidigt som yrkesverksamma sjuksköterskor överväger att lämna professionen.

Bristen på sjuksköterskor leder till färre vårdplatser och därmed överbeläggningar vilket påverkar patientsäkerheten och vårdkvaliteten negativt. Trots tydliga riktlinjer i sjuksköterskans arbete för att säkerställa vårdkvalitet och patientsäkerhet visar tidigare forskning att patienter upplever brister inom dessa områden.

Kommunikationssvårigheter, ökad oro, frustration och rädsla för den egna säkerheten är faktorer patienterna upplever och som leder till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Forskningen visar även att patienter får bristfällig information kring sin vårdplan och saknar psykosocialt stöd från sjuksköterskorna. Det saknas en översikt om vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna eller stanna kvar inom professionen och på arbetsplatsen. Med denna litteraturöversikt studeras vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna eller stanna kvar inom professionen och på arbetsplatsen. Detta kan bidra till ökad förståelse gällande sjuksköterskors arbete och därigenom ligga till grund för förbättringsåtgärder.

6

2.7 Syfte

Syftet med litteraturöversikten är att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och sjukvården.

3. Metod 3.1 Design

Arbetet har utförts som en litteraturöversikt vilket innebär att aktuell och befintlig forskning har studerats och sammanställts. Litteraturöversikten har genomförts för att erhålla en överblick över kunskap inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat område (Friberg, 2017).

3.2 Urval/datainsamling

Vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten har sökts fram i databaser under februari månad år 2021. Databaserna som har använts är Publisher Medline (PubMed), Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PsychINFO. PubMed inriktar sig mot medicin, omvårdnad och odontologi, CINAHL fokuserar på omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik och PsychINFO inriktar sig mot psykologisk forskning inom bland annat omvårdnad och medicin (Forsberg &Wengström, 2016). Sökord har tagits fram utifrån litteraturöversiktens syfte med hjälp av Högskolan Dalarnas bibliotekarie. Sökorden som använts är factors, hospital, intention to leave, intention to stay, leave profession, motivation factors, nurse, nurses, personnel turnover, stay in profession och work motivation (Bilaga 1). Svenska termerna är översatta till engelska MeSH-termer via Karolinska Institutets bibliotek. Synonymer och ämnesord till sökorden i Pubmed har sökts fram med hjälp av svensk MeSH för att lättare hitta artiklar till valt ämne. I CINAHL har synonymer och ämnesord att sökts fram i Headings. I PsycINFO har synonymer och ämnesord sökts fram genom thesaurus. Ulrichsweb användes för att kontrollera artiklarnas vetenskapliga standard. De booleska termerna OR och AND har använts för att begränsa sökningarna. Booleska termen OR har använts för att bredda den systematiska sökningen genom att visa resultat av enskilda sökord samt visa resultat av kombinationer. Booleska termen AND avgränsar sökningen genom att

7 kombinera olika sökord med varandra (Willman et al., 2016). Artiklar till litteraturöversikten har även att sökts fram genom en sekundärsökning vilket enligt Östlundh (2017) innebär att artiklarnas referenslistor studerades för att på så vis finna relevanta artiklar för litteraturöversiktens syfte. Artiklarna till litteraturöversikten har sökts fram enskilt av båda författarna med valda sökord.

Artiklarnas titlar lästes för att avgöra om artikeln svarar på syftet. Om artikelns titel bedömdes relevant lästes även abstraktet. Ansågs abstraktet relevant lästes följaktligen hela artikeln av båda författarna. Till litteraturöversikten har kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

3.2.1 Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna för litteraturöversikten var svensk- och engelskspråkiga artiklar publicerade under tidsperioden 2011 till2021. Artiklarna var peer reviewed vilket innebär att artiklarna har blivit bedömda av experter innan publicering för att säkerställa vetenskaplig standard (Willman et al., 2016). Studiernas deltagare var yrkesverksamma sjuksköterskor och sjuksköterskor som har slutat eller har för avsikt att sluta arbeta inom professionen eller på arbetsplatsen.

3.2.2 Exklusionskriterier

Exklusionskriterier för litteraturöversikten var studier med deltagare som lämnat professionen på grund av pension. Artiklar rörande kommunal vård såsom hemsjukvård och vård inom äldreomsorgen exkluderades.

3.3 Värdering av artiklarnas kvalitet

För att bedöma artiklarnas kvalitet och tillförlitlighet har alla artiklar granskats med granskningsmallar som är framtagna av Högskolan Dalarna. Granskningsmallarna är ursprungligen författade av Willman et al. (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Den kvalitativa granskningsmallen innehåller 25 frågor som besvarats med ja eller nej. Antal ja summeras och resulterar i ett procentuellt värde för artikelns kvalitet. Kvantitativa artiklars poäng summeras på samma sätt med innehållande 29 frågor. Procentuella värdena avser artiklarnas kvalitet, 0-69 procent= låg kvalitet, 70-79 procent= medel kvalitet, 80-100 procent= hög kvalitet. Artiklarna som efter

8 kvalitetsgranskning visade ett procentuellt värde under 69 procent exkluderades (Bilaga 2 och 3).

3.4 Tillvägagångssätt

Arbetet till denna litteraturöversikt har skett gemensamt både via fysiska träffar samt Zoom-möten. Författarna har även haft daglig kontakt via telefon för att strukturera och diskutera arbetet. Artiklarna har sökts fram enskilt av båda författarna och artiklarna som ansågs relevanta sparades och delades sedan mellan varandra.

Artiklarna har gemensamt lästs i sin helhet, kvalitetsgranskats och sammanställts till ett resultat. Ett Google Drive-dokument skapades vilket är ett online dokument där litteraturöversikten alla delar gemensamt har bearbetats för att säkerställa enighet mellan författarna

3.5 Analys och tolkning av data

Valda artiklar har analyserats enligt Friberg (2017) och sedan sammanställts till ett resultat i litteraturöversikten. Artiklarna har analyserats i tre strukturerade steg. I det första steget lästes de inkluderade artiklarna igenom flertalet gånger för att förstå innehållet och på så sätt försäkra att innehållet besvarade syftet. Därefter sammanfattades artiklarna för att samla väsentligt innehåll för vidare arbete. I det andra steget skapades en översiktstabell med extraherad information för att strukturera arbetet och skapa en god överblick. I steg tre identifierades likheter och skillnader för att skapa en uppfattning om hur varje enskild artikel utmärkt sig.

Vidare sorterades innehåll med samma innebörd för att skapa lämpliga kategorier och dessaligger till grund för litteraturöversiktens resultat.

3.6 Etiska överväganden

Artiklarna som ingår i litteraturöversikten rapporterar studier som är etiskt granskade med godkännande av etisk nämnd. Resultatet analyserades och sammanställdes med ett objektivt synsätt utan egna värderingar och egna åsikter med avsikt att ej återge felaktiga resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Enligt Helsingforsdeklarationen har medverkandes medgivande beaktats utifrån de etiska principerna för att säkerställa att de ej utnyttjats. Det innebär att medverkande inte

9 har tagit skada, att de har givit samtycke till deltagande och tagit del av information.

Fokus skall även ligga på individen framför vetenskapligt och samhällets intresse (World Medical Association, 2018). Resultatet från artiklarna har översatts från engelska till svenska med hjälp av lexikon för att undvika misstolkningar och förvrängningar (Kjellström, 2017). För akademisk hederlighet har korrekt referenshantering tillämpats enligt Karolinska Institutets referensguide APA 7 (Karolinska Institutet, 2021)

4. Resultat

Resultatet i denna litteraturöversikt baseras på 15 vetenskapliga artiklar varav nio kvalitativa och sex kvantitativa artiklar under tidperioden 2011 till2021 (Bilaga 4).

Artiklarna representerar studier som är genomförda i Danmark (n=1), England (n=1), Estland (n=1), Europa (n=1), Finland (=1), Iran (n=1), Italien (n=1), Kanada (n=1), Nederländerna (=1), Sverige (n=4), Turkiet (n=1), och USA (n=1). Utifrån artiklarnas resultat har två huvudkategorier samt fem subkategorier skapats. Första huvudkategorin är Arbetsmiljö med efterföljande subkategorier Kollegor och ledarskap samt Vårdmötet. Andra huvudkategorin är Individuella faktorer med subkategorierna Upplevelser av stress, Autonomi och personlig utveckling samt Balans mellan privatliv och arbetsliv.

4.1 Arbetsmiljö

4.1.1 Kollegor och ledarskap

Kollegor och ledning är faktorer som kan påverka sjuksköterskors vilja att stanna kvar inom hälso-och sjukvården. Brist på stöd från kollegor och ledning har genom studier visat sig påverka sjuksköterskor negativt då de väljer att avsluta sin anställning (Camveren et al., 2020; Han et al., 2015; Sasso et al., 2019) eller lämnar professionen (Alilu et al., 2016; Flinkman & Salanterä, 2015; Heinen et al., 2013;

Kox et al.,2020). Sjuksköterskor upplever att erfarna sjuksköterskor saknar förståelse för de sjuksköterskor som har mindre erfarenhet på arbetsplatsen. Erfarna sjuksköterskor är heller inte villiga att vare sig hjälpa eller vägleda sjuksköterskor med mindre erfarenhet trots att behovet finns (Camveren et al., 2020; Kox et al., 2020). Vid tillfällen då sjuksköterskor begår misstag och önskar stöd upplever de att misstagen vänds emot dem (Sasso et al., 2019). Sjuksköterskor beskriver

10 upplevelser av bristande stöd när nytänkande idéer avslås från kollegor med ovilja att införa förändringar i arbetet. Vidare skapar bristen på stöd en ogynnsam arbetsatmosfär där relationen mellan kollegor blir påverkad. Sjuksköterskor menar att de påverkas negativt av bristen på det individuella stödet men även genom att bevittna det bristfälliga stödet som andra kollegor upplever (Kox et al., 2020).

Bristande stöd innefattar inte bara interaktioner mellan sjuksköterskor utan även interaktioner med läkare och chefer (Han et al., 2015; Heinen et al., 2013).

Sjuksköterskor rapporterar även att de utstår olika typer av våld från kollegor (Camveren et al., 2020; Carter & Tourangeau, 2012), främst psykiskt våld där sjuksköterskor upplever verbala påhopp, ilska, aggression och en känsla av uteslutande från arbetsgruppen (Alilu et al., 2016; Flinkman & Salanterä, 2015; Kox et al., 2020).

Chefernas beteende och förhållningssätt är en annan bidragande faktor till att sjuksköterskor lämnar arbetsplatsen (Cemveren et al., 2020) eller professionen (Flinkman & Salanterä, 2015). Chefer som upplevs stressade, byråkratiska och icke närvarande anses av sjuksköterskor inte vara införstådda i det praktiska omvårdnadsarbetet och misslyckas därav med att skapa en stödjande arbetsmiljö (Flinkman & Salanterä, 2015). Chefer som inte visar sjuksköterskorna uppskattning eller ger feedback påverkar även valet att lämna professionen (Alilu et al., 2016).

Cemveren et al. (2020) beskriver tillfällen när sjuksköterskor söker stöd för att diskutera problem med chefer då de möts av attityder som inger känslor av förnedring och ignorans. Detta resulterar i att sjuksköterskor fortsättningsvis undviker att söka stöd hos cheferna.

Likväl som att kollegor och ledning har negativ inverkan på sjuksköterskors vilja att stanna kvar inom hälso-och sjukvården har det även en positiv inverkan när sjuksköterskor anser att det fungerar. Flertalet faktorer har betydelse för sjuksköterskors vilja att stanna kvar i arbetet (Sasso et al., 2019; Toode et al., 2014).

Ett bra ledarskap har betydelse för att utveckla en positiv arbetsmiljö och en tydlig arbetsstruktur vilket resulterar i ökad arbetsmotivation och genererar i högre avsikt att stanna kvar på arbetsplatsen (Carter & Tourangeau, 2012; Loft & Jensen, 2020).

Viktigt hos en chef är att respektera och tillgodose sjuksköterskornas behov (Toode

11 et al., 2014) samt att ge stöd och återkoppling (Carter & Tourangeau, 2012; Karlsson et al., 2019). Van Osch et al. (2018) beskriver att chefer som visar engagemang på arbetsplatsen, har tydlig kommunikation och är tillgängliga leder till en bättre sammanhållning i arbetsgruppen, vilket ökar sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen.

Sjuksköterskor som upplever kollegialt stöd samt ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och läkare har högre intention att stanna kvar på arbetsplatsen (Ahlstedt et al., 2019; Loft & Jensen, 2020). Dock beskriver Loft och Jensen (2020) vidare att sjuksköterskor anser det kollegiala stödet som viktigt men alla menar inte att detta är den främsta anledningen till att stanna kvar på arbetsplatsen, det är den individuella uppfattningen som är avgörande. Ett gott samarbete innebär att hjälpa varandra, utbyta erfarenheter och ta vara på den kompetens som finns inom arbetsgruppen (Nunstedt et al., 2020). Varaktigheten på arbetsplatsen ökar hos de sjuksköterskor som beskriver att de känner sig bekväma med sina kollegor och vågar fråga varandra när de saknar kunskap eller har svårt att förstå vissa delar i sjuksköterskearbetet. Vidare beskriver sjuksköterskorna att de har dialoger där de stöttar och lyssnar på varandra i det dagliga arbetet, vilket skapar en teamkänsla och ett bra arbetsklimat (Ahlstedt et al., 2018). När sjuksköterskor uppmärksammar ett dåligt arbetsklimat på andra avdelningar ökar intentionen att stanna på sin nuvarande arbetsplats (Loft & Jensen, 2020). Samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare anses viktigt då sjuksköterskor vill bli involverade och bygga en teamkänsla istället för att ta emot direktiv och order (Van Osch et al., 2018). En förutsättning för att höja samarbetsförmågan och skapa bättre sammanhållning mellan sjuksköterskor och läkare menar Ahlstedt et al. (2019) är gemensamma arbetsrum. Van Osch et al.

(2018) och Nunstedt et al. (2020) beskriver även att stämningen i arbetsgruppen där humor och närhet till skratt är betydelsefull. Ytterligare redogör Van Osch et al.

(2018) att de vänskapliga relationerna är viktiga där umgänge även utanför arbetet stärker gemenskapen i arbetsgruppen. Bra arbetskollegor skapar arbetsglädje och en positiv inställning att gå till arbetet (Loft & Jensen, 2020).

12 4.1.2 Vårdmötet

En annan faktor som kan påverka sjuksköterskors vilja att stanna kvar på arbetsplatsen är deras upplevelse av utförd vårdkvalitet och upprätthållande av patientsäkerhet. När sjuksköterskor upplever att de inte klarar av att upprätthålla den patientsäkerhet och vårdkvalitet som anses vara av god standard påverkar det valet att lämna arbetet (Camveren et al., 2020; Carter & Tourangeau, 2012; Sasso et al., 2019) eller professionen (Flinkman & Salanterä, 2015; Kox et al., 2020). Kox et al.

(2020) beskriver att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet när patienterna får vänta på hjälp. Trots att sjuksköterskorna gör sitt yttersta för att hinna med patienterna finns inte tiden att tillhandahålla den vårdkvalitet som sjuksköterskorna önskar. Sjuksköterskor önskar mer tid med patienterna och upplever frustration då de inte kan uppfylla en god standard på vården (Kox et al., 2020). Flinkman och Salanterä (2015) beskriver att sjuksköterskor inte har möjlighet att leverera adekvat vård och karaktäriserar denna som vårdkvalitet av andra klass.

Sjuksköterskor vill inte bli förknippade eller vara en del av en arbetsplats som inte levererar vård av god kvalitet och väljer därför att lämna.

Genom en bristande vårdkvalitet påverkas även patientsäkerheten. Vetskapen om att patientsäkerheten inte kan upprätthållas är relaterat till varför sjuksköterskor väljer att lämna arbetsplatsen (Sasso et al., 2019) eller professionen (Kox et al., 2020). Sjuksköterskor beskriver att bristande patientsäkerhet resulterar i att patienterna drabbas av vårdrelaterade skador såsom felmedicinering, trycksår och infektioner (Sasso et al., 2019). På grund av hög arbetsbelastning rapporterar sjuksköterskor att patientsäkerheten äventyras då sjuksköterskorna tvivlar på om arbetsuppgifter utförts eller vilka läkemedel som givits till patienten (Kox et al., 2020). Flinkman och Salanterä (2015) och Kox et al. (2020) beskriver även att våld från patienter och deras anhöriga påverkar beslutet att lämna professionen. Våld från patienter och anhöriga innebär att sjuksköterskor får utstå såväl psykiskt som fysiskt våld i det dagliga arbetet. Kox et al. (2020) menar att det oförutsägbara hotet från anhöriga och patienter skapar en känsla av oro och osäkerhet, vilket bidrar till en psykisk påfrestning hos sjuksköterskorna.

13 Sasso et al. (2019) beskriver att sjuksköterskor är mer benägna att stanna kvar på arbetsplatsen om de upplever att omvårdnaden kan utföras med god kvalitet. Vidare beskriver Nunstedt et al. (2020) att sjuksköterskor känner meningsfullhet när deras arbete får uppskattning och att denna uppskattning vanligen kommer ifrån patienterna. Meningsfullheten ökar även i relation till att sjuksköterskans arbete medfört positiva patientresultat. Karlsson et al. (2019) beskriver att ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt för att tillhandahålla omvårdnad med god kvalitet och undvika ett uppgiftsorienterat arbetssätt. För att uppnå personcentrerad vård krävs att patienten involveras i sin vård, där sjuksköterskan integrerar och lyssnar till patienten. När sjuksköterskan åstadkommer ett personcentrerat förhållningssätt ökar även tillfredsställelsen hos såväl sjuksköterska som patient.

Samtidigt som ett personcentrerat förhållningssätt leder till god vårdkvalitet bidrar det även till ökat förtroende mellan sjuksköterska, patient och anhöriga. När sjuksköterskor upplever att de kan tillgodose patienternas behov och skapa ett förtroende ökar tillfredsställelsen till arbetet och därmed intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen (Karlsson et al., 2019).

En annan anledning till att sjuksköterskor förblir inom yrket är en känsla av yrkesstolthet (Nunstedt et al., 2020) och meningsfullhet (Toode et al., 2014).

Sjuksköterskor beskriver att de känner stolthet över sin expertis och kunskapsbredd samt att deras yrkesroll är av stort värde eftersom deras kunskap och de arbetsuppgifter som utförs bidrar till att hjälpa andra människor (Alilu et al., 2016;

Nunstedt et al., 2020). Sjuksköterskor beskriver även att de inte bara känner stolthet över vad de själva uppnår utan även en stolthet över vad kollegorna åstadkommer i yrket (Nunstedt et al., 2020). Direktkontakten med patienter i kombination med att träffa nya människor inom yrket är en drivkraft och är en anledning till att sjuksköterskor stannar inom professionen (Loft & Jensen., 2020; Nunstedt et al., 2020).

4.2.1 Individuella faktorer

4.2.2 Upplevelse av stress

Sjuksköterskor upplever att stress och utmattningssymtom är bidragande faktor till deras varaktighet på arbetsplatsen (Carter & Tourangeau, 2012) eller inom

14 professionen (Rudman et al., 2014). Alilu et al. (2016) beskriver att arbetsbelastning är en bakomliggande orsak till att sjuksköterskor utvecklar stress. Van Osch et al.

(2018) menar dock att ett högt kontrollerbart arbetstempo kan vara uppskattat då sjuksköterskor även beskriver tillfredsställelse i relation till ett högt tempo och intensitet i arbetet. Sjuksköterskor beskriver vidare att de kan arbeta under tillfällig stress och att de kan pusha sig själva under en begränsad tid, sedan krävs återhämtning för att orka. Nunstedt et al. (2020) menar att återhämtningstid och utveckling av stress är individuellt hos varje sjuksköterska, dock behövs dagligen en återhämtningsfas där raster under arbetspasset är viktiga. Camveren et al. (2020) beskriver exempelvis tillfällen då sjuksköterskor inte hinner gå på toaletten under ett helt arbetspass vilket påverkar sjuksköterskornas återhämtning.

Sjuksköterskor upplever stress då de inte har möjlighet att utföra uppgifter på ett sätt som anses vara moraliskt korrekt (Flinkman & Salanterä, 2015). Sjuksköterskor beskriver att den höga arbetsbelastningen skapar följder i form av utbrändhet samt utveckling av stressymtom såsom sömnproblem, trötthet, huvudvärk och oro. Även fysiska besvär utvecklas där värk från spända muskler uppstår på grund av stress i arbetsmiljön. Stress påverkar även i vilken grad sjuksköterskor upplever arbetsglädje, de sjuksköterskor som utvecklat stressymtom rapporterar bristande arbetsglädje (Kox et al., 2020). Utbrändhet skapar också en emotionell utmattning hos sjuksköterskor där de upplever sig personlighetsförändrade (Sasso et al., 2019).

Utbrändhet relaterat till stress har en tydlig koppling till att sjuksköterskor avser att lämna professionen (Heinen et al.,2013). Rudman et al. (2014) påvisar att upplevelser av stress redan under sjuksköterskeutbildningen bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna professionen redan under det första arbetsåret efter sin examination.

4.2.3 Autonomi och personlig utveckling

Brist på autonomi visar att sjuksköterskor i större utsträckning avser att lämna professionen (Alilu et al., 2016; Heinen et al., 2013). Sjuksköterskor upplever att deras kompetens och färdigheter inte utnyttjas i önskad utsträckning (Alilu et al., 2016; Flinkman & Salanterä, 2015). Exempelvis känner sig sjuksköterskor inte betrodda att ta egna beslut kring omvårdnad de anser sig ha kompetens för,

15 därigenom försvinner delar av sjuksköterskans autonomi och självständiga arbete (Alilu et al., 2016). Samtidigt beskriver sjuksköterskor en stor övergång från att vara sjuksköterskestudent till att bli yrkesverksam. Sjuksköterskorna går mot en autonom yrkesroll men saknar självförtroende till att ta sig an rollen när ansvaret från en dag till en annan läggs på dem (Kox et al., 2020). Sjuksköterskor beskriver även att de saknar utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen (Carter & Tourangeau, 2012), vilket begränsar deras ambitioner till att utvecklas professionellt (Kox et al., 2020).

Flinkman och Salanterä (2015) menar att sjuksköterskor förväntar sig att omvårdnadsyrket ska medföra professionell utveckling och när dessa förväntningar inte uppfylls påverkas deras varaktighet på arbetsplatsen negativt.

Samtidigt som Flinkman och Salanterä (2015) beskriver att bristande utvecklingsmöjligheter har negativ påverkan menar Carter och Tourangeau (2012) att när sjuksköterskans utvecklingsmöjligheter uppfylls ökar deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Utvecklingsmöjligheter kan vara deltagande i projekt, kurser eller kongresser där sjuksköterskorna får möjlighet till personlig och professionell utveckling (Karlsson et al., 2019; Loft & Jensen, 2020). Även i det dagliga arbetet ansågs den personliga utvecklingen viktig vilket bland annat innebär nya lärdomar om diagnoser, behandlingar och administreringar gällande läkemedel och nya tekniker (Ahlstedt et al., 2019). Sjuksköterskorna värdesätter utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen högt för att undvika ett enformigt och stagnerande arbete (Ahlstedt et al., 2019; Karlsson., et al 2019). Sjuksköterskor som upplever utvecklingsmöjligheter i kombination med arbetslivserfarenhet bidrar till att de känner trygghet och säkerhet i sin arbetsroll (Loft & Jensen, 2020). De som känner sig trygga, erfarna och säkra i sin arbetsroll menar att deras kunskap är betydelsefull för att hjälpa och vägleda andra kollegor på arbetsplatsen, vilket i sin tur ökar avsikten att stanna kvar på arbetet (Ahlstedt et al., 2019; Loft & Jensen, 2020; Van Osch et al., 2018). Erfarna sjuksköterskor kan till skillnad från de oerfarna sjuksköterskorna känna igen symtom och situationer i relation till patienter från tidigare tillfällen i sitt yrkesliv och på så sätt upplever de ett lugn och en trygghet i arbetet. De erfarna sjuksköterskorna beskriver även att de upplever sig klara av att hantera svåra samtal med patienter och känna säkerhet i sin autonoma yrkesroll som de annars inte hade klarat av som oerfarna sjuksköterskor (Loft &

16 Jensen, 2020). Sjuksköterskor utvecklas också genom alla utmaningar som de möter i sin yrkesroll, särskilt när kompetens och kunskap sätts på prov i utmanande situationer (Van Osch et al., 2018). Utmaningar och varierande arbetsuppgifter beskrivs som positivt då arbetsdagarna inte upplevs som rutinmässiga eller förutsägbara (Nunstedt et al., 2020). När sjuksköterskor lyckas hantera utmaningar de ställs inför såsom handläggande av försämrade patienter samt att strukturera upp och prioritera arbetet ökar deras motivation och tillfredsställelse till arbetet (Ahlstedt et al., 2019).

4.2.4 Balans mellan arbetsliv och privatliv

Studier påvisar att balans mellan arbetsliv och privatliv är en faktor som kan påverka sjuksköterskors vilja att lämna arbetsplatsen (Han et al., 2015) eller professionen (Alilu et al., 2016). Sjuksköterskorna beskriver skiftarbete som betungande, samtidigt som de ofta är tvungna att arbeta övertid och täcka upp för sjuka kollegor.

Sjuksköterskor beskriver även att de känner ett ansvar gentemot patienter och kollegor, vilket gör det svårt att motsätta sig att täcka upp för sjuka kollegor. När de väl tackade nej uppstod känslor av dåligt samvete och svek gentemot arbetsteamet.

En följd av skiftarbete och övertid är att sjuksköterskornas familjeliv såväl som det sociala livet påverkas negativt (Kox et al., 2020). Möjligheten till socialt umgänge och aktiviteter utanför arbetet begränsas på grund av tidsbrist (Camveren et al., 2020) och arbetet upplevs så krävande att sjuksköterskorna inte har någon energi kvar till att umgås med familjen (Flinkman & Salanterä, 2015). Camveren et al.

(2020) påvisar individuella faktorer där livssituationer kan förändras och påverka balansen mellan arbetsliv och privatliv. En sjuksköterska beskriver exempelvis att tiden blivit dyrbar efter att hon blivit mamma och att hon upplever att arbetet tar för mycket tid från familjen. En annan sjuksköterska beskriver exempelvis att det sociala livet blivit lidande av arbetssituationen, där fritidsaktiviteter varit tvungna att prioriteras bort (Camveren et al., 2020).

Sjuksköterskor beskriver vikten av att uppnå en god balans mellan privatliv och arbetsliv (Carter & Tourangeau, 2012). De sjuksköterskor som uppnår balans upplever en bättre återhämtning, som i sin tur leder till ökad arbetsförmåga och mer energi i privatlivet. För att möjliggöra återhämtning måste sjuksköterskor kunna

17 lämna arbetet bakom sig i slutet av arbetsdagen såväl mentalt som fysiskt (Nunstedt et al., 2020). Genom att involvera och göra sjuksköterskor delaktiga i planering av arbetsscheman underlättar det för sjuksköterskor att förbättra denna balans och på så sätt öka avsikten att stanna på arbetsplatsen (Loft & Jensen, 2020; Nunstedt et al., 2020; Van Osch et al., 2018). Det anses även viktigt att chefen visar flexibilitet gällande ändringar i arbetstider och scheman i samband med familjeangelägenheter eller andra viktiga sociala aspekter i sjuksköterskornas privatliv för att behålla sjuksköterskor på arbetsplatsen (Van Osch et al., 2018). Sjuksköterskorna beskriver att de under småbarnsåren önskar minskad arbetstid och skiftarbete för att få mer tid till familjen. Om chefer och ledning är flexibla att lösa önskemål under en begränsad tid, är sjuksköterskor villiga att återgå till heltids- och skiftarbete senare, vilket samtidigt ökar deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen (Loft & Jensen., 2020).

5. Diskussion

5.1 Sammanfattning av huvudresultat

I litteraturöversiktens resultat framkommer olika faktorer som kan påverka sjuksköterskor att stanna respektive lämna professionen samt arbetsplatsen inom hälso-och sjukvården. Inverkan på arbetsmiljön är beroende av hur stöd från kollegor och ledning ter sig, vilket påverkar sjuksköterskors varaktighet i sin anställning (Alilu et al., 2016; Camveren et al., 2020; Flinkman & Salanterä, 2015;

Han et al., 2015; Heinen et al., 2013; Kox et al., 2020; Sasso et al., 2019). Vidare framkom att sjuksköterskor drivs av att ha direktkontakt med patienter (Loft &

Jensen, 2020; Nunstedt et al., 2020) samt att utföra arbete med god kvalitet och säkerhet (Sasso et al., 2019). Individuella faktorer som personlig och professionell utveckling i sitt arbete var framträdande (Carter & Tourangeau, 2012). Balans mellan privatliv och arbetsliv var utmärkande där sjuksköterskors varaktighet i sin profession samt på arbetsplats påverkades (Flinkman och Salanterä.,2015; Kox et al., 2020; Loft och Jensen., 2020; Nunstedt et al., 2020; Van Osch et al., 2018).

18

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Arbetsmiljö

Stöd från kollegor, chefer och ledare i arbetet visar sig förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen (Ahlstedt et al., 2019; Carter & Tourangeau, 2012; Loft

& Jensen., 2020) samtidigt som brist på dessa faktorer visar sig ha motsatt effekt (Alilu et al., 2016; Camveren et al., 2020; Flinkman & Salanterä, 2015; Han et al., 2015; Heinen et al., 2013; Kox et al., 2020; Sasso et al., 2019). Trots att SSF (2017a) tydligt beskriver att sjuksköterskor ska stödja, motivera och samverka med andra kollegor visar resultatet i denna litteraturöversikt motsatsen, eftersom sjuksköterskor upplever brister inom detta område och väljer därigenom att lämna arbetsplatsen. Med tanke på detta bör alla inom verksamheten arbeta för att främja en god kollegial samverkan. Även Brante (2009) beskriver att kollektiv enlighet och kamratskap inom professionen är betydelsefullt då han menar att detta är viktigt för att bevara och stärka förtroendet från allmänheten.

Resultatet visar även att återkoppling och uppskattning från ledning är viktiga faktorer för hur länge sjuksköterskor stannar på arbetsplatsen (Carter & Tourangeau, 2012; Karlsson et al., 2019). Det anses vara viktigt att chefer och ledare bland annat visar respekt, har god kommunikation och är tillgängliga (Van Osch et al., 2018), således bör ledare besitta speciella färdigheter för att lyckas i sitt ledarskap vilket även styrks av Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet (2017).

När sjuksköterskor erhåller uppskattning från patienter skapar det ett meningsfullt arbete (Nunstedt et al., 2020). Författarna till denna litteraturöversikt förmodar att sjuksköterskor behöver uppskattning från såväl patienter som chefer och ledning.

Dock skapar troligtvis chefer och ledning förutsättningar för patientnöjdhet genom att påverka sjuksköterskors arbetsvillkor.

Med tanke på att Brante (2009) beskriver att uppmuntran genom såväl status som materiella ting är viktigt för att hålla kvar sjuksköterskor inom professionen bör följaktligen även sjuksköterskors löner prioriteras för att hålla kvar sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.

19 Ytterligare faktorer som kan påverka sjuksköterskors beslut att lämna arbetet är när de inte kan upprätthålla den patientsäkerhet och vårdkvalitet de önskar (Camveren et al., 2020; Carter & Tourangeau, 2012; Sasso et al., 2019). Sjuksköterskorna beskriver situationer där patienter råkar ut för vårdrelaterade skador i samband med sin sjukhusvistelse, vilket leder till en känsla av misslyckande i sin yrkesutövning (Sasso et al., 2019). Cho et al. (2020) menar att patientsäkerhet och vårdkvalitet är beroende av sjuksköterskebemanningen, och Socialstyrelsen (2018) menar att vårdskador ökar vid en lägre bemanning. Det i sin tur har även visat sig påverka patienters upplevelser som uttrycker rädsla och oro för sin egen säkerhet (Rathert et al., 2012). Låg sjuksköterskebemanning leder till fler överbeläggningar vilket Grøndahl et al. (2011) menar har negativ inverkan på patientnöjdheten. Chan et al.

(2018) menar att patienter uppmärksammar sjuksköterskors höga arbetsbelastning, vilket resulterar i att patienterna känner sig som en börda. Patienter tar kontakt med vården för att få hjälp rörande sin hälsa och förlitar sig på att hälso- och sjukvården ska tillgodose en individuellt anpassad god och säker vård (SSF, 2017a).

Sjuksköterskan ska med sin kunskap och kompetens vara länken mellan professionen och övriga samhället, vilket Brante (2009) beskriver och menar att förtroendet för professionen äventyras när detta brister. Därför anses det problematiskt när sjuksköterskan inte har möjlighet att tillgodose adekvat vård, eftersom det innebär att sjuksköterskan inte kan förhålla sig till hälso- och sjukvårdslagen som i kap 5 §1 beskriver att hälso- och sjukvård ska bedrivas med god kvalitet samt upprätthållande av patientsäkerhet (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], 2017). Patienter har rapporterat en högre tillfredsställelse av vårdkvaliteten när arbetsmiljön varit god (Aiken et al., 2012), därför bör chefer och ledning ha förståelse för, och vara engagerade i att utveckla och främja omvårdnaden av patienter (Svensk sjuksköterskeförening & Svenska läkaresällskapet, 2017).

Samtidigt bör även sjuksköterskan ha förståelse för sitt eget ansvar att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för att främja en god arbetsmiljö (SSF, 2017a).

Sjuksköterskans profession beskrivs som ett livskall med vilja att hjälpa andra människor (Brante, 2009), vilket även framkommer i resultatet då sjuksköterskor i högre grad stannar på arbetsplatser där de kan bedriva god vård. Viktigt är även att poängtera att sjuksköterskor upplever stolthet (Nunstedt et al., 2020) och

20 meningsfullhet (Toode et al., 2014) till sitt yrke, vilket resulterar till ökad varaktighet på arbetsplatsen och inom professionen. Vidare beskrivs sjuksköterskans expertis och kunskapsbredd av värde då de hjälper andra människor (Nunstedt et al., 2020). Författarna till denna litteraturöversikts uppfattar att det ofta läggs fokus på de negativa aspekterna kring sjuksköterskans yrke, därför bör förslagsvis fler positiva aspekter lyftas för att möjligtvis skapa en mer gynnsam bild av professionen.

Fortsättningsvis är stress och utmattningssymtom vanligt förekommande inom sjuksköterskeyrket. Dessa framkommer som nyckelfaktorer i litteraturöversiktens resultat, där stress visar sig påverka i så hög grad att det inverkar på sjuksköterskors varaktighet inom yrket (Carter & Tourangeau, 2012; Rudman et al., 2014). Rudman et al. (2014) beskriver vidare att sjuksköterskor som upplever stress redan under sjuksköterskeutbildningen löper högre risk att lämna yrket redan under första året efter sin examination. Intressant är att upplevelsen av stress är vanligare bland kvinnor än bland män (Arbetsmiljöverket, 2016). Med tanke på att sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat (SCB, 2017) kan detta förslagsvis ligga i ytterligare åtanke för att förlänga sjuksköterskors varaktighet och hållbarhet inom yrket. Det kan även tänkas att utbildning om stresshantering är av stor vikt på arbetsplatsen för att hitta strategier i förebyggande syfte vilket styrks av Frögéli et al. (2020)

Van Osch et al. (2018) beskriver individuella skillnader där vissa sjuksköterskor upplever ett högt arbetstempo som positivt så länge som det uppfattas som kontrollerbart. Detta kan vara förståeligt eftersom sjuksköterskor ändå söker sig till akuta verksamheter som associeras med hög arbetsbelastning och högt tempo. Med vetskap om stressens individuella påverkan kan det därför vara viktigt att kollegor och ledning arbetar stödjande och uppmuntrande för att förebygga och undvika utveckling av stress i ett tidigt skede.

Ovannämnda faktorer inom arbetsmiljön har visat sig påverka sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen. Dessa kan leda till att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning, men även till att de vill fortsätta sin anställning när dessa faktorer

21 fungerar. Det är ett problem att sjuksköterskor lämnar yrket, eftersom personalbrist har visat sig ha negativa effekter på såväl sjuksköterskor (Camveren et al., 2020) som patienter (Kiekkas et al., 2019). Taylor et al. (2011) har påvisat att risker för vårdskador ökar i samband med låg bemanning, dessutom menar Griffiths et al.

(2018) att även risken för dödsfall ökar. För att täcka upp bristen på sjuksköterskor tillsätts inhyrda sjuksköterskor. Det leder till ökade personalkostnader för verksamheten och har även en negativ effekt på patientsäkerheten, då erfarenhet och rätt kompetens hos inhyrd personal kan saknas (Socialstyrelsen, 2018). I likhet med Socialstyrelsen (2018) menar Jangland et al. (2017a) att kompetens och erfarenhet är viktigt för att upprätthålla en god och säker vård. Dessutom menar Moisoglouet et al. (2019) att vårdtiderna förkortas med erfarna sjuksköterskor.

Socialstyrelsen (2018) menar att personalbrist även kan leda till att vårdköerna förlängs. Det i sin tur skulle kunna leda till att de lagstadgade vårdgarantierna påverkas på sikt. Eftersom Socialstyrelsen menar att inhyrda sjuksköterskor är kostsamt för verksamheter och äventyrar patientsäkerheten är det möjligt att även kostnader för vårdskador ökar, vilket i sin tur kan generera i ökade samhällskostnader. Med tanke på litteraturöversiktens resultat i relation till bakgrunden borde fokus på förbättringsåtgärder kring sjuksköterskors arbetsmiljö etableras för att utveckla en mer hållbar arbetssituation och skapa attraktiva arbetsplatser. Författarna till denna litteraturöversikt förmodar att det i sin tur troligtvis kan leda till att minska behovet av inhyrda sjuksköterskor och på så sätt vara gynnsamt ut ett ekonomiskt perspektiv såväl som ett patientperspektiv.

5.2.2 Individuella faktorer

Utvecklingsmöjligheter och autonomi på arbetsplatsen ses ha såväl positiv som negativ påverkan beroende på i vilken utsträckning sjuksköterskor upplever dessa möjligheter på arbetsplatsen. Resultaten visar vidare att sjuksköterskor inte känner sig betrodda att ta egna beslut trots den kunskap och kompetens de besitter (Alilu et al., 2016; Flinkman & Salanterä., 2015). Förståelsen för sjuksköterskors missnöje gällande självständighet och autonomi ökar genom Brantes (2009) teori, då han beskriver att professioner karaktäriseras genom att fatta självständiga beslut.

Sjuksköterskeprofessionen beskrivs ha ett självständigt ansvar över

22 patientomvårdnad (SSF, 2017a). Det är således viktigt att främja sjuksköterskors autonomi och självständighet, vilket styrks av litteraturöversiktens resultat, då dessa faktorer visat sig förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen (Carter &

Tourangeau 2012). Personlig och professionell utveckling främjar yrkeskompetens och skapar trygghet i sjuksköterskors yrkesroll (Loft et al., 2020; Van Osch et al., 2018). I sin tur leder yrkeskompetens till ökad patientsäkerhet då sjuksköterskor i högre grad kan prioritera och identifiera sjukdomstillstånd (Jangland et al., 2017a).

Brante (2009) beskriver professioner som förmedlare av kunskap, vilket innebär att den professionella besitter kunskap som inte förekommer hos gemene man. Det visar vikten av att sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade både för att bevara professionens förtroende (Brante, 2009) och främja sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen (Carter & Taurangeau, 2012). Wilkinson och Hayward (2017) menar att det kan vara kostsamt att vidareutbilda sjuksköterskor, men att det troligtvis kan leda till en investering på sikt då utvecklingsmöjligheter visat sig öka sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen, vilket är i likhet med litteraturöversiktens resultat. Däremot kan det vara viktigt att ha förståelse för individuella variationer och skillnader, då alla kanske inte har samma förutsättningar eller visioner, vilket även Loft och Jensen (2020) poängterar.

En annan gemensam faktor för sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen är balansen mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskor upplever att skiftarbete och övertid påverkar familjeliv och det sociala livet negativt (Kox et al., 2020). Nunstedt et al. (2020) menar att sjuksköterskor som uppnår en balans mellan privatliv och arbetsliv uppnår en ökad arbetsförmåga och har mer energi i privatlivet. Skiftarbete upplevs som negativt (Kox et al., 2020) men kan troligtvis vara svårt att utesluta, eftersom patienter kan vara i behov av vård dygnet runt. Däremot kan förslagsvis ledningen och chefer ha detta i åtanke genom att involvera sjuksköterskor gällande arbetstider och schemaläggning vilket Loft och Jensen (2020), Nunstedt et al. (2020) och Van Osch et al. (2018) styrker.

5.3 Metoddiskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna eller stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och

23 sjukvården. Sökorden har tagits fram med hjälp av en bibliotekarie vilket är en styrka då författarna själva inte besitter tillräcklig kunskap. Databaser som användes var CHINAL, PsycINFO och PubMed eftersom dessa databaser är inriktade mot litteraturöversiktens omvårdnadsområde (Friberg, 2017). Användandet av flertalet databaser kan ses som en styrka då urvalet av relevanta artiklar ökade vilket styrks av Willman et al. (2016) som menar att en litteratursökning bör omfatta sökningar i flertalet databaser. Eftersom alla databaserna är uppbyggda på olika sätt har databasernas ämnesordlista använts för att hitta sökord med likande benämningar.

Dock har vissa av sökorden byts ut då sökträffarna inte resulterat i önskat antal träffar, vilket kan anses som en svaghet. Även sekundärsökningar genomfördes där intressanta artiklars referenslistor granskades för att hitta fler relevanta artiklar, vilket kan anses som en styrka för att inte gå miste om andra artiklar av betydelse.

För att erhålla senaste forskning inom området tidsbegränsades sökningen mellan 2011–2021, detta stärker litteraturöversiktens giltighet genom att vara baserad på den senaste forskningen (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna var även peer reviewed vilket ökar artiklarnas trovärdighet då de godkänts och granskats av experter för att säkerställa vetenskaplig standard (Willman et al., 2016). Både kvantitativa och kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet i litteraturöversikten, vilket kan ses som ens styrka då olika typer av studier har visat liknande utfall och på så sätt ökar trovärdigheten. För att understödja tillförlitlighet och artikelkvalitet har granskningsmallar framtagna av Högskolan Dalarna använts.

Författarna har kommit fram till liknande procentuella värden och litteraturöversiktens resultat bygger på värden från medel till hög nivå för att öka trovärdigheten. Dock kan brist på erfarenhet av artikelgranskning hos författarna till viss del påverka bedömningen, dessutom är artiklarna på engelska vilket inte är författarnas modersmål och kan anses som en svaghet.

Analysen har skett på ett strukturerat sätt enligt Friberg (2017) flerstegsmetod.

Genom detta arbetssätt ökar resultatets trovärdighet då analysen genomfördes objektivt där huvudteman och subkategorier växte fram utifrån ett systematiskt och analyserande arbetssätt.

24 Resultatet bygger på forskning från hela världen vilket kan vara både en styrka och svaghet. En nackdel är att sjukvårdssystem och kulturer kan skilja sig från Sverige och kan därigenom påverka resultatets överförbarhet. Likväl stärks trovärdigheten eftersom studierna visar sig ha många likheter och gemensamma faktorer trots den geografiska spridningen vilket stärker överförbarheten.

Kvinnor är överrepresenterade i litteraturöversiktens resultat vilket också speglar professionen i dagsläget som på så sätt ökar överförbarheten, dock hade resultatet möjligen sett annorlunda ut med en jämnare könsfördelning. Litteraturöversikten representerar sjuksköterskor med ett brett åldersspann med olika typer av erfarenheter. Detta ses som en styrka eftersom alla sjuksköterskor inom slutenvården anses viktiga, oberoende av erfarenhet och ålder. Litteraturöversikten har till största del bearbetats gemensamt eftersom det minimerar risken för feltolkning och missuppfattningar, därmed ökar trovärdigheten för litteraturöversiktens resultat.

5.4 Etikdiskussion

Artiklarna som använts i denna litteraturöversikt är etisk godkända eller visar på att etiska överväganden gjorts. Det innebär tillämpning av etiska principer såsom samtycke från deltagare och att ingen deltagare ska ha kommit till skada eller utnyttjats (World Medical Association, 2018). För att säkerställa kvalitet och trovärdighet är artiklarna peer reviewed, vilket innebär att de blivit granskade av experter innan publicering (Willman et al., 2016). Fribergs (2017) flerstegmetod har använts vid analysarbetet eftersom Forsberg och Wengström (2016) menar att analysen skall genomföras utan egna värderingar och med ett objektivt synsätt för att inte förvränga litteraturöversiktens resultat. För att undvika misstolkning har lexikon använts för att översätta artiklarna från engelska till svenska. Trots att artiklarna översatts med lexikon kan missuppfattningar ske då det finns grammatiska skillnader mellan språken. Referenssystemet APA-guiden från Karolinska Institutet har använts för att undvika plagiering.

25

6. Klinisk betydelse för samhället

Litteraturöversikten syftar till att göra gott för samhället genom att synliggöra faktorer som kan påverka sjuksköterskors varaktighet inom professionen och på arbetsplatsen. Sjuksköterskebristen är ett världsomfattande och nationellt problem samtidigt som vårdbehovet hos befolkningen ökar. Bristande faktorer som framkommit i litteraturöversiktens resultat kan potentiellt äventyra professionens förtroende från allmänheten. Med vetskap om dessa faktorer kan det innebära att verksamheter kan skapa attraktivare arbetsplatser för att behålla sjuksköterskor, och på så sätt öka möjligheten att bemöta efterfrågan på vård. Om verksamheter lyckas behålla sjuksköterskor minskar risken för vårdskador, vilket kan resultera i samhällsekonomiska vinster. Det innebär även en ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet för patienterna. Samarbete har visat sig vara av stor vikt för att skapa attraktiva arbetsplatser där såväl kollegor, chefer samt ledning är inkluderade och resultatet visar vikten av allas ansvar för att främja en god arbetsmiljö.

Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor drivs av att hjälpa människor.

Därför uppstår dilemman när sjuksköterskor inte kan tillhandahålla patienter adekvat vård och därmed inte kan förhålla sig till de riktlinjer, lagar och förordningar som förväntas av dem. Tillhandahållande av god omvårdnad och upprätthållande av patientsäkerhet är viktigt för att bibehålla sjuksköterskeprofessionens status och förtroende. För att behålla samt rekrytera nya sjuksköterskor kan det vara viktigt att fokusera på de positiva aspekterna som framkommer i litteraturöversiktens resultat och samtidigt förbättra det som anses bristfälligt.

7. Slutsats

Litteraturöversiktens resultat visar att arbetsmiljö och individuella faktorer kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession samt sin arbetsplats. Kollegor och ledarskap, vårdmötet samt upplevelser av stress är framträdande subkategorier till arbetsmiljö. Vidare har individuella faktorer resulterat i subkategorier som autonomi och personlig utveckling samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Beaktande av samtliga subkategorier kan utgöra stöd i utvecklingsarbete för att skapa attraktivare arbetsplatser, vilket även kan resultera i ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Det är av stor vikt att alla involverade parter

26 inom hälso-och sjukvården blir medvetna om dessa faktorers påverkan för att möjliggöra individuellt medverkande till förbättring, och på så sätt även bevara professionens förtroende.

8. Förslag på vidare forskning

Vidare forskning inom området rekommenderas för att öka kunskapen ytterligare.

Eftersom det redan råder en sjuksköterskebrist är det viktigt att behålla de befintliga sjuksköterskorna och samtidigt rekrytera nya. I litteraturöversiktens resultat framkommer faktorer som kan påverka sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen och inom professionen. Därför bör vidare forskning förslagsvis fokusera på åtgärder som kan förbättra sjuksköterskors arbetsvillkor samt hur dessa kan implementeras och utvärderas i den kliniska verksamheten.

27

9. Referenser

* Ahlstedt, C., Eriksson Lindvall, C., Holmström, I. K., & Muntlin Athlin, Å. (2019).

What makes registered nurses remain in work? an ethnographic study. International Journal of Nursing Studies, 89, 32-38. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.09.008

Aiken, L.H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, D. M., Busse, R., McKee, M., Bruyneel, L., Rafferty, A. M., Griffiths, P., Moreno-Casbas, M. T., Tishelman, C., Scott, A., Brzostek, T., Kinnunen, J., Schwendimann, R., Heinen, M., Zikos, D., Sjetne, I. S., Smith, H. L. & Kutney-Lee, A. (2012). Patient safety, satisfaction, and quality of hospital care: Cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in europe and the united states. BMJ, 344(7851), 20-20. doi:10.1136/bmj.e1717

* Alilu, L., Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., Habibzadeh, H., & Gillespie, M.(2016).

A qualitative exploration of facilitators and inhibitors influencing nurses' intention to leave clinical nursing. Revista Da Escola De Enfermagem Da U S P, 50(6), 982-989.

https://doi.org/10.1590/s0080-623420160000700015

Arbetsmiljöverket (2016). Arbetsorsakade besvär. (ISSN 1652-1110).

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar- 2016/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-2016-rapport-2016-3.pdf

Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L.

Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15–34). Högskolan i Borås.

* Çamveren, H., Arslan Yürümezoğlu, H., & Kocaman, G. (2020). Why do young nurses leave their organization? A qualitative descriptive study. International Nursing Review, 67(4), 519-528. https://doi.org/10.1111/inr.12633

* Carter, M. R., & Tourangeau, A. E. (2012). Staying in nursing: What factors determine whether nurses intend to remain employed? Journal of Advanced Nursing, 68(7), 1589-1600. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.05973.x