Onedrive i och utanför skolan
– En jämförande kvalitativ studie om pedagogers och elevers syn på OneDrive i inlärningen av svenska som andraspråk
Författare: Sanna Blennow Handledare: Gudrun Svensson Examinator: Emanuel Bylund Termin: VT-15
Ämne: Svenska som andraspråk
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?
Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk.
I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.
Nyckelord
OneDrive, IKT, svenska som andraspråk, digitala verktyg, digitala hjälpmedel.
Engelsk titel
Onedrive in and out of school
– A comparative study of teachers ' and students' views on OneDrive in the learning of Swedish as a second language
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte ________________________________________________________________ 2 3 Bakgrund och tidigare forskning ________________________________________ 3 3.1 Digitala hjälpmedel i styrdokumenten _________________________________ 3 3.2 Digitala hjälpmedel ________________________________________________ 3 3.2.1 Att lyckas med digitala hjälpmedel ________________________________ 4 3.2.2 Portfolio som digitalt verktyg i skolans verksamhet ___________________ 6 3.2.3 Problem och utmaningar med digitala hjälpmedel ____________________ 7 3.3 Språkundervisning och digitala hjälpmedel _____________________________ 8 3.4 Onedrive – ett digitalt hjälpmedel ___________________________________ 11 4 Metod _____________________________________________________________ 13 4.1 Metodiska utgångspunkter _________________________________________ 13 4.2 Avgränsningar och urval __________________________________________ 14 4.3 Genomförande __________________________________________________ 15 4.4 Etiska överväganden ______________________________________________ 16 5 Resultat ____________________________________________________________ 17 5.1 Pedagogisk grundsyn _____________________________________________ 17 5.2 OneDrive som pedagogiskt verktyg i praktiken _________________________ 20 5.3 OneDrive som digitalt verktyg för lärande _____________________________ 23 6 Diskussion __________________________________________________________ 26 6.1 Pedagogisk grundsyn _____________________________________________ 26 6.2 OneDrive som pedagogiskt verktyg i praktiken _________________________ 27 6.3 OneDrive som digitalt verktyg för lärande _____________________________ 27 7 Metoddiskussion ____________________________________________________ 29 8 Slutsatser och vidare forskning ________________________________________ 30 9 Referenser __________________________________________________________ 31 10 Bilagor _____________________________________________________________ I
1 Inledning
Enligt Skolverket (2015) ska elever förberedas för framtiden genom en tidsenlig utbildning där bland annat datorer och andra tekniska hjälpmedel ska ingå. Att använda datorer i undervisningen är dock inte alltid problemfritt och inte heller självklart befrämjande för kunskapsinhämtning. Steinberg (2013:7–10) menar att den pedagogiska grundsynen är avgörande för effektiv användning av digitala hjälpmedel vid undervisning liksom fungerande teknik samt kunskap om på vilka sätt datorer kan användas för att befrämja lärande. Ett förhållandevis nytt digitalt hjälpmedel är molntjänsten OneDrive som jag finner intressant i hur den används inom skolans verksamhet och ämnet svenska som andraspråk. Denna studie är viktig eftersom riktlinjerna på skolan, där intervjuerna genomförts, är att molntjänsten OneDrive ska fungera som digitalt verktyg. I svenska som andraspråk ska OneDrive underlätta arbetet för såväl pedagoger som elever, men frågan är om det fungerar i praktiken.
2 Syfte
Studiens syfte är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen:
2.1 Frågeställningar
• Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive?
• Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten?
• Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?
3 Bakgrund och tidigare forskning
I det här avsnittet ges först information om vad som sägs om digitala hjälpmedel i styrdokumenten, vad OneDrive är samt digitala verktygs framväxt i svenska skolan.
Vidare presenteras digitala hjälpmedel och språkundervisning.
3.1 Digitala hjälpmedel i styrdokumenten
Idag är frågan inte huruvida vi ska använda datorn i undervisningen eller ej, utan användning är ett måste för att hänga med i den pågående tekniska utvecklingen för att förbereda eleverna för framtiden (Estling Vannestål 2009:16). I läroplanen för gymnasieskolan uttrycks rektors ansvar för att: ”utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel” (Skolverket 2015).
Det är alltså rektor som är ansvarig för att skolan stärker elevernas grunder i det livslånga lärandet genom att exempelvis erbjuda ny teknologi som ställer nya krav på individers kunnigheter och sätt att arbeta:
Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet.
Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. (Skolverket 2015).
3.2 Digitala hjälpmedel
På 1970-talet kom de första datorerna in i skolorna i Sverige, men först på 1980-talet tog datorerna fart i de svenska skolorna. I Sverige och internationellt har det skett en ökning för förståelse för datorns möjligheter i undervisningen med stort intresse för dess pedagogiska användning. När datorerna tog fart på 1980-talet gick de flesta diskussionerna ut på exempelvis vilka datorer och operativsystem som skulle användas. Frågan är ifall dessa diskussioner skulle förekommit idag? (Lindh 1997:67–68).
Säljö (2000:240) menar att den traditionella undervisningen från denna tid gick ut på att eleverna repeterade och memorerade det som stod i läroboken eller det som
läraren angav. Han menar även att det inte handlar om den sortens lärande längre.
Idag handlar lärandet om ”att kunna göra erfarenheter i miljöer där fysiska och intellektuella redskap görs tillgängliga på ett för individen rimligt sätt och där de används som en del i konkreta verksamheter” (Säljö 2000:240).
Vidare menar Säljö (2000:246–248) att det går att se att den traditionella klassrumsinteraktionen förändras i och med utbudet av information och möjligheterna till interaktivitet och kommunikation, som finns i datorerna. Just nu förs det mycket diskussioner om konsekvenserna av den nya informations- och kommunikationstekniken. Vissa menar att det är en lysande framtid för pedagogiken, medan andra inte alls är lika positivt inställda. I alla tider har det funnits reaktioner när kommunikationen förändras. Under antiken slutade ungdomarna att lära sig de klassiska texterna utantill, och det var fusk när de läste texterna innantill. Man menade att utan mental gymnastik skulle hjärnans muskler tvina bort. Under 1800- talet, när griffeltavlan tog plats i skolan, som ett hjälpmedel vid räkning, fanns även där tvivel. Vissa menade att ”eleverna nu inte längre skulle öva upp sitt matematiska sinne genom huvudräkning” (Säljö 2000:247). Författaren (2000:248) skriver också att bara för att tekniken finns, så försvinner inte lärares och medstudenters funktion.
Lärande är mer komplicerat än så. Det finns både för – och nackdelar med informationsteknik. Lärande innebär ett samspel mellan informationstekniken och människan.
3.2.1 Att lyckas med digitala hjälpmedel
Steinberg (2013:7–10) beskriver hur pedagoger kan lyckas med undervisningen med hjälp av surfplattor, mobiler och datorer. Han menar att det finns sex punkter som ligger till grund för att undervisningen med digitala verktyg ska fungera. Punkterna är pedagogisk grundsyn, ledarskap, inköp och underhåll, digital fortbildning, digitala verktyg i undervisningen samt skolutveckling genom digitala verktyg.
Pedagogisk grundsyn innebär hur pedagogens inställning är till människor, lärande, kunskap, värdegrund och demokrati. Det handlar även om pedagogens ledarskap och syfte med olika aktiviteter. Ledarskap handlar om relationen pedagogen har till personer i den digitala utvecklingen, elever och föräldrar samt hur pedagogens ledarskap ser ut i klassrummet. Det är först när pedagogen har klart för sig hur hens grundsyn är, som hen kan ställa sig frågan hur digitala verktyg ska användas i
inlärningen. När det handlar om inköp och underhåll är det av betydelse att tekniken fungerar, att det finns ledarskap och support som pedagogen kan vända sig till. Inom detta område krävs även grundläggande kunskap om teknik för pedagogerna. Digital fortbildning är viktig för att pedagoger ska kunna använda digitala verktyg på ett meningsfullt sätt i undervisningen. Det finns en mängd tips och idéer på digitala verktyg i undervisningen som är kopplade till styrdokumenten. Den sista punkten Steinberg (2013:7–10) tar upp är skolutveckling genom digitala verktyg. Den handlar om att digitala verktyg kan ge möjligheter till utveckling för hela skolans arbete (Steinberg 2013:7–10).
Vidare menar Steinberg (2013:8) att digitala verktyg är intressanta i den bemärkelsen att verktygen i undervisningen kan komplettera och öka effekten av de moment läraren leder. De digitala verktygen kan också ge både elever och pedagoger en ny synvinkel på hur lärandet går till. Steinberg anser också att det inte bara handlar om att köpa in en massa digitala verktyg och sedan bara att sätta verktygen i famnen på eleverna. Han menar att det istället handlar om att kunna använda de digitala verktygen på rätt sätt så att det underlättar lärandet, ger resultat av undervisningen samt bidrar till mer motiverade elever. De digitala verktygen ger ingen effekt ifall läraren frånträtt sitt ansvar och ledarskap och tillåter eleverna hamna ”i en dimma av beroendeframkallande chatt- och sms-meddelanden” (Steinberg 2013:8).
Det finns forskning som påvisar att skolor hittills haft problem med att införliva populärkulturella intressen och litteracitet i elevernas hem. En undersökning som har gjorts om datoranvändningen hos unga människor i Norge visar att datoranvändningen i skolan mest är till för skrivning, sökningar på internet och läsning. I hemmet används datorn på samma sätt som i skolan, men användningen är utökad till fler funktioner. De unga som studerats använder datorn på ett mer avancerat och varierat sätt i hemmet, än i skolan. I hemmet använder de datorn till exempelvis att bygga hemsidor, musik, e-post samt som kommunikationsform (Björkvall & Engblom 2010:196–197).
I Sverige har skillnaden mellan barns förståelse och användning av text i skolan samt utanför skolan undersökts. Undersökningen har inriktat sig på yngre barn från förskola till första skolåret. Det visar sig att pedagogerna som intervjuats, kan relativt
lite om datorer, är inte intresserade eller ser det inte som tvunget att ge datorkunskaper till barnen. Barnen däremot använder ofta datorn i hemmiljön för att lära sig att skriva och läsa, till exempel genom datorspel eller att besöka hemsidor.
Användning av datorer kopplas av pedagogerna som intervjuats till en viss populärkultur som hittills haft låg legitimitet i skolvärlden (Björkvall & Engblom 2010:196–197). Björkvall och Engbloms (2010:210–211) skriver att det oftast går att koppla ihop de textaktiviteter barnen ägnar sig åt i hemmet och själva väljer, med de som barnen ägnar sig åt i skolan. En flerspråkig och egenvald texthantering är en alldeles för dyrbar resurs för lärande för att inte utnyttjas i skolans lärandeaktiviteter.
Player-Koro (2012:105) hänvisar till en studie i ämnet, som påpekar vikten av att det krävs positiva attityder till IKT, för att pedagoger ska arbeta med IKT i undervisningen. Beroende på hur väl pedagogerna känner sig säkra och kunniga i användningen av IKT och ser IKT som ett användbart verktyg i undervisningen, så påverkar det i slutändan i vilken utsträckning IKT används i undervisningen.
3.2.2 Portfolio som digitalt verktyg i skolans verksamhet
Det är idag inte ovanligt att språkpedagoger arbetar med portfolio, vilket innebär att elever sparar texter som de skapat och placerar dem i en fysisk mapp eller i en pärm.
I portfolion ska eleven även tänka igenom hur och vad hon eller han utvecklat och lärt sig språkligt. Det finns även möjlighet för digital portfolio och det betyder att elevernas texter istället sparas i en mapp, i datorn. Fördelarna med detta är att texter inte försvinner lika lätt eller förstörs, man behöver således inte skriva ut lika mycket papper som tar onödig plats, och det är i förlängningen inte heller bra för miljön.
Ytterligare en fördel är att man kan spara annat material än texter i sin portfolio, till exempel bilder, ljudfiler samt bloggutdrag. Man kan även reflektera över sitt arbete i en loggboksfil i samma mapp, vilket gör att man kan följa och se sin egen utveckling (Estling Vannestål 2009:112–113).
Andra pedagoger har också haft goda erfarenheter av portfoliobedömningar där elever från Danmark, Norge, Estland och Finland har skrivit texter på datorn.
Texterna är enklare att tolka och läsa. Texterna ger också en god sammanfattning av arbetet med texter gällande erfarenheter, uttryckssätt och språk. Den digitala portfolion ger pedagogerna möjlighet att kontinuerligt följa varje elevs utveckling,
och även göra bedömning på elevens pedagogiska insatser under en period (Trageton 2005:43).
Syftet med att använda portfolio är alltså att man genom dokumentationen kan se en process samt slutprodukt. Eleven kan själv se vilket betyg denna anses ha uppnått.
Portfolion visar vad eleven kan och även vad eleven behöver utveckla, istället för att som i traditionell bedömning, visa vad eleven inte kan. Föräldrarna kan få en klarare bild av hur läraren arbetar, vad deras barn och ungdomar arbetar med i skolan samt få en bättre förståelse för undervisningen (Sjöqvist 2004:627–630).
3.2.3 Problem och utmaningar med digitala hjälpmedel
Samhället i Sverige är digitaliserat utanför skolan, eftersom stora delar av människans liv hanteras och sköts genom digitala resurser. Det är då naturligt att även eleverna i skolan påverkas av den nya tekniken. Det är fortfarande stor skillnad på hur digitala resurser används i och utanför skolan. Användandet av digital teknik varierar. Några skolor arbetar mer med digital teknik, medan andra utgår från en mer traditionell undervisning. Det finns inget tydligt stöd från staten gällande en-till-en och en strategi för digitaliseringen i skolan är inte heller föreliggande. Med detta kan man se att Sverige inte har någon plan i skolan för det digitaliserade kunskaps- och kommunikationssamhället (Kroksmark 2013:26–27).
Steinberg skriver även han om svårigheter som kan förekomma, men understryker möjligheterna. En svårighet kan exempelvis vara att avsaknaden av fortbildning saknas för lärarna. Det är en fallgrop att införa digitala verktyg utan att ge lärarna förutsättningar för att kunna använda dem rätt. Som lärare är det viktigt att ha ett tydligt syfte med tekniska hjälpmedel, så att verktygen inte istället minskar koncentrationen. Det är viktigt att pedagogen inte ger eleverna ett för stort spelrum med de digitala verktygen, utan handledning och återkoppling är av väldigt stor betydelse. En annan viktigt sak är hur pedagogen ser på sitt uppdrag och hur pedagogen tar tillvara på tillfällena att lyfta eleverna från kunskap på ytan, till djupare kunskap. Det krävs att läraren har en tydlig bild av sitt uppdrag samt syn på lärande, det är först då digitala verktyg kan vara ett bra hjälpmedel i pedagogens professionella roll (Steinberg 2013:22–24).
3.3 Språkundervisning och digitala hjälpmedel
Svensson (2008:24) menar att det finns många anledningar till att arbeta med informationsteknik i utbildning av språk. Man kan se likheten, kommunikation, som en väsentlig del i både informationsteknik och språk. Genom kommunikationen som exempelvis chatt, mejl eller videokonferens kan man möta människor från olika kulturer och som talar olika språk.
På grund av utveckling av informationsteknik ges tillfället att nå utanför klassrummet. Det krävs att man på 2000-talet har erfarenhet och kunskaper i kommunikation så som webbsidor, instant messaging, emelj och virtuella världar, om man vill vara kommunikativt kompetent. ”Språkundervisning handlar också om att skapa förståelse för och insikt i det land eller de länder som språket i fråga talas i”
(Svensson 2008:24). I detta fall är informationsteknik, framförallt internet, ett ypperligt tillfälle att hitta information som för det mesta är aktuell (Svensson 2008:24–25).
Godhe (2012:107–109) har gjort en undersökning av gymnasieelevers kreativitet angående digitala berättelser i svenska som andraspråk eller svenska i en skolpraktik.
Multimodala texter förekommer mycket utanför skolan, vilket gör att eleverna kan föra med sig kunskaperna av IKT, informations- och kommunikationsteknik, in i skolsituationen. Ett av målen i svenska som andraspråk är att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Multimodalitet kan därför ses som ett hjälpmedel eftersom eleverna ges möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Eleven kan använda olika medel för att det som hon eller han uttrycker ska förbättras. En multimodal text bör inte ses som ett hot mot den typografiska texten, utan snarare som ett komplement. Den multimodala texten kan ses som en utökning av innebörden och skapandet inom en skolkontext. Eftersom det finns många program och system där det går att skapa texter, vore det underligt om språkutbildningen bortser ifrån de flesta mediekanaler och bara inriktar sig på att eleverna kan uttrycka sig på ett sätt, den typografiska texten. Typografi är läran om bokstavsformerna och deras användning. Exempelvis sker kommunikation på internet till stor del med hjälp av typografiska texter, så användarna behöver sannerligen färdigheter i skrivning och läsning. Typografiska
texter är inte det enda som används i IKT vilket klargör att språkutbildningen bör ge möjligheten för eleverna att kunna uttrycka sig i de uttrycksformer som finns tillgängliga i samhället för att kunna utvecklas i sin språkinlärning. IKT uppmuntrar till ett deltagande där eleverna delar kunskap för att lära av varandra, samt där de mer erfarna eleverna kan hjälpa de nya att delta. Godhe (2012:107–109) menar vidare att kunskap blir då något som skapas genom samarbete, och genom att dela kunskapen genom IKT blir det fler som får ta nytta av den, och kunskapen ökar. Om man jämför den här typen av deltagande med IRE (Initiera-Respond-Evaluate), så kan man finna stora skillnader. IRE innebär att eleverna svarar på frågor som initierats av lärare.
Många ungdomar engagerar sig i sociala medier, internet och spel i tidig ålder, och därför kan det bli svårt för vissa att anpassa sig till hur utbildningen ser ut i dag.
Därför är det viktigt att gapet inte blir för stort mellan skola och utanför skolan, utan att man drar nytta av vad eleverna kan och hur samhället ser ut. Det är viktigt att skolan följer med i utvecklingen i samhället, så att eleverna kan känna att det de gör i skolan kan nyttjas i framtiden. Tekniken i sig är inte viktigt, utan det är hur tekniken används som är av betydelse. Om man vill använda IKT produktivt krävs att man får utbildning och förutsättningar för det (Godhe 2012:107–109).
I och med att samhället förändras och blir mer digitaliserat medför det både möjligheter och risker. Tekniken genererar möjligheter att kunna göra service och information mer lättåtkomlig, samtidigt som tekniken ställer krav i kommunikativ förmåga i digitala kontexter på fritiden samt i yrkeslivet (Domeij & Karlsson 2013:519–520). Vidare kan man läsa att;
Lärare i svenska som andraspråk har en nyckelroll i att förmedla de språkliga kunskaper och färdigheter som vi som språkvårdare på språkrådet ser som centrala för att skapa förutsättningar för att alla ska få möjligheter att bli delaktiga i det flerspråkiga nätsamhället. (Domeij & Karlsson 2013: 520)
Domeij och Karlsson (2013:520–521) skriver även vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att lyckas i ett språkpolitiskt perspektiv. Information och service behöver göras lättillgänglig för alla människor i samhället, till exempel att andra språk används när de behövs för att alla ska få informationen eller att svenskan som används blir förståelig för så många den kan. Det är sedan viktigt att lära sig utnyttja
de möjligheter digitala hjälpmedel ger oss för detta. Därutöver är det av betydelse att man lär sig hur digitala verktyg kan användas som hjälpmedel i yrkeslivet samt på fritiden. Det är viktigt att alla elever och pedagoger känner till hur pekplattor, datorer samt mobiler kan användas som digitala hjälpmedel i undervisningen (Domeij &
Karlsson 2013: 520–521).
Många språkliga behov finns i Sverige att uppmärksamma samt nya digitala hjälpmedel att möta behoven på. Språkundervisningen ställs inför utmaningar i och med kommunikationsvillkoren. Det är viktigt att alla får den tekniska och språkliga kompetens som behövs. Det krävs även att service och information görs disponibla utifrån behov och rättigheter, och med hjälp av de digitala verktyg som finns tillgängliga. Alla kan göras delaktiga i det digitala samhället på lika villkor ifall invånarnas språkliga behov möts samt att deras rättigheter på nätet ses till (Domeij &
Karlsson 2013: 542).
The new London group (1996) presenterar en teoretisk översikt över förbindelserna mellan den föränderliga sociala miljön och en ny metod för läs- och skrivkunnighetspedagogik som kallas multiliteracies. På grund av att människors kommunikation förändras genom ny teknik sker också förändringar i användningen av språket inom olika kulturer men också hur språket används och utvecklas.
Författarna menar att mångfalden av kommunikationskanaler och ökningen av den kulturella och språkliga mångfalden i världen kräver en mycket bredare syn på läskunnighet än de traditionella språkbaserade metoderna. Numera är inte text och tal det enda och viktigaste sättet att kommunicera. Den tekniska utvecklingen har medfört att text i kombination med ljud och bilder i till exempel filmer, skyltar, webbplatser och tv kräver en annan typ av kommunikationsförmåga. Användningen av multiliteraciesmetoder ger elever en större möjlighet att uppnå målen för läsinlärning i samhället, eftersom elever kan utnyttja sina egna erfarenheter (The new London group 1996).
Pellerin (2014:2) skriver att forskning inom språk under de senaste två decennierna har givit gott om bevis om värdet och potentialen hos teknik för att förbättra språkundervisningen och lärande. Framväxten av nya interaktiva och samverkande online-verktyg har bidragit till att språklärare nu använder nya pedagogiska metoder.
Under de senaste åren har ny mobil teknik också dykt upp, och blivit ett aktuellt verktyg i dagens samhälle. Begreppet mobil teknik innebär exempelvis Ipads och Iphones. Användningen av dessa pekskärmar och mobila enheter och deras tillgång till appar är på väg in i språkinlärningen i klassrummen, och pedagoger börjar få upp ögonen för potentialen hos dessa verktyg (Pellerin 2014:2).
3.4 Onedrive – ett digitalt hjälpmedel
Det finns många digitalplatser för att spara dokument och program. Idag blir det allt vanligare att skolor använder sig av molntjänster som innebär att dokument och program kan förvaras på nätet, och som förutsätter ständig tillgång till nät (Stienberg 2013:63).
OneDrive är ett onlinelagringsutrymme som är gratis och finns infogat i Windows 8.1 och Windows RT 8.1. Det går att lägga till filer från en dator och alltid komma åt dem via OneDrive, oavsett vilken enhet som används. Om man använder Utforskaren på skrivbordet eller OneDriveappen kan man bläddra igenom sin OneDrive. Genom inloggning med lösenord och användarnamn kommer man åt sina favoriter och inställningar i alla sina enheter och har tillgång till dokument, foton, musik och webbhistorik i alla sina enheter. OneDrive har även nära koppling till de Office- program, som finns på de flesta datorers skrivbord. Man kan använda Office online på den enhet man använder, vare sig man är på arbetet, hemma eller någon annanstans (Microsoft 2015).
På Microsofts hemsida beskriver en pedagog i svenska som andraspråk hur man kan använda OneDrive i undervisningen. Pedagogen menar att det är en fördel att samla sina filer i lagringsutrymmet OneDrive. Där samlar han allt ifrån mappar, ljudfiler, planeringar samt material som han delar med sina arbetskamrater. Han påpekar även att OneDrive är en bra säkerhet, utifall ett dokument eller en fil skulle försvinna (Microsoft 2015).
Pedagogen menar även att OneDrive är ett bra verktyg för samarbete och ger exempel från sin undervisning. Hans elever har arbetat ihop i par i Word online för
att sedan dela dokumentet med att annat par i OneDrive, och slutligen ger de båda paren respons till varandra. Han förklarar betydelsen av OneDrive som portfolio:
OneDrive är för både mig och mina elever ett praktiskt verktyg. Jag organiserar mina klasser i mappar med undermappar för varje elev. Jag delar undermappen med eleven så att han/hon kan lämna in sina arbeten till mig, för att jag i min tur ska kunna ge respons och göra en bedömning. Det är ett smidigt sätt att arbeta på om man arbetar med portfolion, för då kan man följa elevens lärande och utveckling. (Microsoft 2015)
En stor fördel är att Onedrive inte enbart går att nå via datorn, utan även i mobilen eller surfplattan (Microsoft 2015).
4 Metod
I följande avsnitt presenteras studiens metodiska utgångspunkter, avgränsningar och urval, genomförande samt etiska överväganden.
4.1 Metodiska utgångspunkter
Eftersom studiens syfte är att jämföra pedagogers och elevers åsikter om Onedrive som pedagogiskt, bestämde jag att en kvalitativ studie skulle genomföras. Det ges en djupare förståelse i en kvalitativ undersökning, och det finns mer utrymme för respondenterna att ge uttryck för vad de har att säga (Bryman 2011:340). Det ges också möjlighet till anpassbarhet vid en kvalitativ intervju genom att man kan följa upp idéer, gå in på känslor och motiv eller ställa följdfrågor (Bell 1995:90). Även Denscombe (2009:231–233) menar att intervju som metod används för det mesta när mer komplexa och subtila frågeställningar ska besvaras och när forskaren vill få information om respondentens känslor, erfarenheter, uppfattningar samt åsikter.
Intervjuerna som genomförts med respondenterna är semistrukturerade eftersom det ska finnas utrymme för följdfrågor. Denscombe (2009:233–237) skriver att semistrukturerade innebär att frågorna kan vara av varierande karaktär mellan respondenterna, samt så är forskaren flexibel angående ordningsföljden av frågorna i semistrukturerade intervjuer.
Innan formuleringen på mina intervjufrågor var fastställd fanns vissa perspektiv att ta hänsyn till. Långa frågor, dubbel-frågor, ledande frågor, fackuttryck, svåra och främmande ord samt värdeladdade ord undveks så mycket som möjligt eftersom det kunde påverka respondenten (Patel & Davidson 2003:74–75). Jag genomförde även en pilotstudie för att garantera att kvalitén på frågorna fungerade. Pilotstudien gav möjlighet till att förändra exempelvis frågornas formuleringar och innehåll så att intervjun inte skulle bli problematisk på grund av dåliga frågor (Patel & Davidson 2003:83). Intervjuguiden var utformad liknande ”tratt-tekniken” och den går ut på att varje tema startar med någon öppnare och större fråga, för att sedan gå över till mer specificerade. Eftersom respondenten till en början får uttrycka sig hur denne vill kan denna teknik ses som aktiverande och motiverande. Min intervjuguide inledande frågor var när respondenterna kom i kontakt med Onedrive första gången samt hur respondenten lärt sig Onedrive. Frågan som följde sedan var vad respondenten har att
säga om Onedrive, för att därefter mer specialisera frågorna till studier i skolan, utanför skolan och i svenska som andraspråk. Även den sista frågan var mindre styrd, så respondenten kunde tillägga något som denne tyckte var relevant för studien, och som inte varit med i frågorna (Patel & Davidson 2003:73–74). Varje intervju avslutades med frågor om respondentens bakgrund.
4.2 Avgränsningar och urval
Studien är avgränsad till att omfatta två pedagoger som undervisar i svenska som andraspråk, en IKT-pedagog samt tre elever som läser svenska som andraspråk.
Anledningen till att jag valde min målgrupp var för att jag har en relation till dem.
Jag var ute efter att få ett representativt urval till studien, och därför var mitt krav att personalen hade utbildning inom området. Eleverna skulle läsa svenska som andraspråk, samt vara på den språkliga nivån så de kan ge utförliga svar. Bryman (2011:194) skriver att man kan man välja att göra ett bekvämlighetsurval som betyder att man har en relation till respondenterna som ska intervjuas. Annars kan det vara problematiskt att få tag i respondenter som vill ställa upp i en intervju.
Respondenternas namn är fingerade i studien.
Paula undervisar i svenska som andraspråk och svenska på ett gymnasium. Hon har arbetat som pedagog i 35 år. Paula undervisar eleverna Elina och Emil, som också medverkar i studien, i svenska som andraspråk.
Penny undervisar i svenska som andraspråk på ett gymnasium. Hon har arbetat som lärare i 15 år. Penny undervisar ingen elev som blivit intervjuad.
Patrik arbetar som IKT-pedagog på två gymnasieskolor. Patrik har arbetat som pedagog i fem och ett halvt år och som IKT-pedagog i ett halvår. IKT-pedagogen är involverad i alla elever på skolan men har ingen specifik undervisning med dem.
Elina läser IMIND årskurs 7-9 på en gymnasieskola. Elina har Paula som undervisande pedagog i svenska som andraspråk.
Emil läser IMIND årskurs 7-9 på en gymnasieskola. Emil har Paula som undervisande pedagog i svenska som andraspråk.
Evert läser IMIND årskurs 7-9 på en gymnasieskola. Evert har ingen, ovanstående nämnda intervjuade pedagoger, som undervisar honom, förutom IKT-pedagogen som är till för alla elever, men även Evert läser svenska som andraspråk.
4.3 Genomförande
Pedagoger och elever kontaktades personligen. Vid tillfället informerades respondenterna om studiens syfte, frågeställningar samt konfidentialiteten.
Intervjuerna genomfördes i ett samtalsrum och de genomfördes enskilt med såväl pedagoger som elever. Anledningen till det var att respondenterna skulle känna sig trygga och kunna uttrycka personliga åsikter samt för att ljudupptagningen skulle bli tydlig. Respondenterna hade datorer tillgängliga ifall de tyckte det var enklare att förklara sig då. Intervjuerna spelades in med godkännande från respondenterna (Se bilaga 3). En intervju genomfördes via telefon eftersom jag var sjuk dagen jag och respondenten bestämt tid för intervju. Det är en fördel att spela in intervjuerna eftersom respondenternas exakta svar finns inspelade, och då kan personen som intervjuer lägga fokus på själva intervjun snarare än vad respondenten säger exakt.
(Patel & Davidson 2003:83). Intervjuerna tog cirka 30 minuter med pedagogerna och cirka 15 minuter med eleverna. Denscombe (2009:267–268) menar att fördelar med intervjuer som metod är bland annat att det går att göra justeringar under intervjuerna och intervjuerna ger en hög svarsfrekvens eftersom platsen och tiden ofta är bestämd mellan respondenten och forskaren. Forskaren och respondenten har direktkontakt och därför kan svaren kontrolleras annorlunda än i ett frågeformulär. Denscombe (2009:268–269) och Patel och Davidson (2003:83) skriver att en nackdel med intervjuer kan vara att de är tidskrävande och det kan även vara så att respondenten handlar på ett sätt, men säger en annan sak. Respondenterna kan också bli hämmade av inspelningen under intervjutillfället. Intervjuerna utgick i grund och botten från intervjuguiden (se bilaga) men styrdes efter respondentens svar, vilket ledde till skillnader i den ordning frågorna uppkom, samt i följdfrågorna. Bell (1995: 93) skriver att man ska lämna en viss obundenhet i kvalitativ intervju för respondenterna att tala om det som är viktigt för denne. Det är nödvändigt med någon form av
struktur för att inte hamna utanför temat, samt för att enklare kunna hitta mönster i studien. Mitt val var att transkribera intervjuerna eftersom jag då enklare kunde finna mönster i studien. Bryman (2011: 429–430) skriver att det är av betydelse att transkribera i en kvalitativ undersökning för att medvetandegöra teman i undersökningen. Det var utifrån Svenssons (2013) principer som det inspelade materialet transkriberades. Pauserna i intervjuerna markeras med # och intervjuerna är transkriberade exakt så som respondenterna uttrycker sig.
4.4 Etiska överväganden
Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna läsa igenom och skriva under en samtyckesblankett. Blanketten och informationen som jag delgav före intervjun innehöll information om mig som intervjuare, studiens syfte samt vetenskapsrådets (2002) fyra betydelsefulla etiska krav i en kvalitativ studie. Respondenterna delgavs inledningsvis om informationskravet vilket innebär studiens syfte. Det andra kravet som de informerades om var konfidentialitetskravet, att den information som de lämnar i intervjun behandlas konfidentiellt. Respondenterna upplystes samtidigt om samtyckekravet, att de kan avbryta medverkan i intervjun när som helst och att deltagandet är frivilligt. Det sista kravet som informerades var nyttjandekravet som innebär att det som kommer fram i intervjuerna bara får användas i forskningssyfte.
5 Resultat
I avsnittet som följer kommer resultatet presenteras tematiskt utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser. Respondenternas resultat jämförs i löpande text med hjälp av citat hämtade från intervjuerna.
5.1 Pedagogisk grundsyn
Pedagogerna och elevernas uppfattning av OneDrive är att det är ett bra tekniskt hjälpmedel att använda i undervisningen i skolan. Samtliga menar att OneDrive är tidseffektivt och ger möjlighet till bättre kontakt och kommunikation. Det sparar tid och ger en direktkontakt mellan elever och pedagoger. Eleverna slipper vänta på svar och att pappret ska komma tillbaka till nästa lektion. Pedagogerna förklarar att de kan vara online med eleverna samtidigt och rätta texten när eleven samtidigt ser rättningen på sin dator.
(1) det är det vi tycker allihopa # att det är bra för sen när de går härifrån då behöver de inte vänta i två till tre dagar innan jag har rättat alla # utan den är i princip rättad när dom går härifrån (Paula).
Patrik förklarar att OneDrive är bra eftersom det framförallt är lättare att dela med sig av dokument och material som gör det lättillgängligt för eleverna och kollegorna, vilket förenklar det mycket både vad det gäller undervisningen men också samarbetet med kollegorna.
(2) systemet är ju tänkt eller styrkan i det är ju att man kan använda det till att dela uppgifter med varandra # kommunicera med varandra # lämna feedback till eleverna och såna saker på ett enklare sätt eftersom man delar uppgifter eftersom det är en molntjänst (Patrik).
Eleverna och pedagogerna är överens om att det finns stora vinster med en molntjänst eftersom man kan samarbeta på ett effektivt sätt.
(3) Det var så att vi kan # alltså flera personer kan jobba på ett text eller vi kan dela med varandra # och spelar ingen roll om vi är hemma eller här på skolan vi kan jobba var vi är # och samtidigt kan lärare checka upp på den var som helst (Emil).
(4) rent konkret om man tänker då syftet som det är tänkt att användas så kan man ju ta nytta av varandra # alltså eleverna har stor nytta av varandra när de jobbar # dom kan dela dokument och göra grupparbeten och sådana saker # tror jag är den främsta fördelen (Patrik).
Det är endast Paula som använder OneDrive aktivt i undervisningen, och då genom att rätta texter och sedan föra en diskussion med eleverna via Onedrive. De andra pedagogerna använder inte Onedrive. Paula menar dock att funktionerna är begränsade.
(5) det är när dom skriver dokument # det är det enda det är till # man kan inte använda det så mycket mer (Paula).
De andra pedagogerna menar att OneDrive mer fungerar som ett ordbehandlingsprogram eller prestationsprogram. Pedagogerna säger att de gärna skulle vilja arbeta mer med OneDrive. Skolan där studien genomförts har inte köpt in samma behörigheter för elever och pedagoger i OneDrive. Synen på kunskaper och lärande ser här olika ut mellan pedagogerna. En av pedagogerna har hittat en möjlighet medan de andra två ser hinder.
(6) jag använder inte OneDrive någonting # jag skulle inte påstå att jag kan någonting
# för jag förstod inte vad läraren som skulle lära oss sa överhuvudtaget. Det var superabstrakt # för att om jag ska lära mig nått måste jag få prova det (Penny).
Paula har tagit saken i egna händer och lånat en elevs inlogg till Onedrive för att kunna visa eleverna hur de ska göra när de använder OneDrive i undervisningen.
Paula har givetvis frågat om tillåtelse. Elever och pedagoger har inte samma funktioner i OneDrive därför hittar Paula en alternativ lösning. Paula menar att eleverna lär sig systemet när hon gått igenom ett par gånger och att det då fungerar bra att använda OneDrive till att rätta texter och föra en diskussion med eleverna när de är online i OneDrive.
(7) ja för sen när det kommer en ny klass som aldrig haft OneDrive då lånar jag en elevs och sedan visar # så här ser er ut # och såhär kan ni göra # och sen får alla dela dokument och dom får prova många olika saker med min hjälp när jag har
kanonen # för det skulle bli fel om jag då visade den som en elev delat för då är det inte alla funktionerna (Paula).
Eleverna använder OneDrive i samt utanför skolan medan pedagogerna inte använder OneDrive i arbetet utanför skolan. Eleverna tycker att det är bra och bekvämt att bara logga in på skolportalen och på det viset komma åt sina arbeten som de skrivit. De tycker också det är bra att man kan göra läxor hemma, och sedan skicka i väg sin läxa till pedagogen. De menar att processen då går snabbare samt att det är smidigare.
(8) utanför skolan # som sagt om man har internet # datorn kopplat till internet # man kan bara gå in på skolportalen och sen man skriver sitt användarnamn och lösenord och man kommer in/…/ jag brukar göra uppgifter # läxor hemma och sedan skicka till lärare # hon ska rätta och sen skicka tillbaka. (Emil).
Det är bara eleverna som utnyttjar möjligheten att arbeta med OneDrive även utanför skolan. Pedagogerna utnyttjar inte den möjligheten att kunna använda OneDrive när de arbetar på sin förtroendetid hemifrån.
(9) nej jag har ju aldrig använt det utanför skolan heller (Penny).
(10) jag har nog aldrig använt det utanför skolan (Patrik).
Pedagogerna tycker det är positivt att eleverna kan använda OneDrive hemma för att exempelvis göra klart skolarbete som de inte hunnit i skolan. En av pedagogerna förklarar att lärandeprocessen inte bara ska ske på skoltid.
(11) ja alltså jag tycker det är bra att lärandeprocessen inte bara sker i skolan för då kommer dom ju inte så långt utan lärandeprocessen måste fortsätta inom dom själva och hemma # (Penny).
Eleverna ser enbart fördelar med det digitala verktyget OneDrive, och förklarar att OneDrive underlättar lärandet, att skriva på datorn istället för att ha med sig böcker och papper att skriva på. Pedagogerna i studien känner till att OneDrive kan användas på fler sätt än att bara skriva i Word samt kunna dela dokumentet med pedagogen. Pedagogerna vet även att de inte har samma behörighet i OneDrive som eleverna har. De påpekar att Onedrive skulle kunna användas på många fler sätt samt
utveckla elevernas språkfärdigheter. De menar att lärare exempelvis skulle kunna lägga ut planeringar och lektioner i OneDrive som även kollegor och elever kommer åt. Eleverna nämner inte något om att pedagoger och elever har olik behörighet och de nämner heller inte alla funktioner som man skulle kunna använda OneDrive till.
(12) på lektionen # de är bara så # som i svenska # när vi jobbar med argument eller recensioner # att man skriver nånting på datorn (Elina).
(13) framförallt så är det lättare att dela med sig av dokument och material som gör det lättillgängligt för eleverna och kollegorna vilket förenklar det mycket både vad det gäller undervisningen men också i samarbete med kollegor (Patrik).
(14) det är bra alltså att skriva # inte behöva skriva på ett papper # bättre att skriva på datorn än på häftet # det är jobbigare att skriva på papper # om du gör något du måste ha suddgummi # på datorn kan man bara delete/…/det sparar sig själv automatiskt # det kommer inte saknas (Evert).
Det verkar inte som att eleverna känner till OneDrive och vet vilka funktioner som skulle kunna vara möjliga. Hur de skulle kunna arbeta mer effektivt med exempelvis lektioner och skolarbeten genom att ha delade dokument som både pedagoger och elever har tillgång till.
5.2 OneDrive som pedagogiskt verktyg i praktiken
Det är i nuläget så att eleverna på skolan där intervjuerna har ägt rum har OneDrive men inte pedagogerna. Eleverna kan dela dokument med pedagogerna, och pedagogerna kan sedan arbeta med dokumentet tillsammans med eleven, men pedagogerna kan inte dela dokument med eleverna. Eleverna upplever inga problem med OneDrive, men det gör pedagogerna. Pedagogerna förklarar upprepande gånger att de inte kommer åt samma funktioner som eleverna, och därför blir det inte att man använder OneDrive i samma utsträckning. Om elever och pedagoger hade haft samma behörigheter till OneDrive hade det underlättat i pedagogernas arbete, vilket i sin tur också underlättar för eleverna. Skolan har inte köpt in alla rättigheter så pedagogerna och eleverna har inte samma tillgång till Onedrive. Det är viktigt att observera att det inte är själva OneDrive i sig som pedagogerna ser som negativt, utan det är hur kommunen valt att köpa in rättigheter till OneDrive.
(15) eleverna kan dela dokumentet till mej och sen kan jag arbeta med det med eleverna
# men jag kan aldrig dela dokumentet till eleven # utan det är bara eleven som väljer (Paula).
(16) där borde kommunen tänkt till # alltså dom måste ju ge oss rätt förutsättningar # man kan ju inte borsta tänderna utan tandkräm (Penny).
Patrik menar att det är svårt att prata om nackdelar med OneDrive, eftersom på just den skolan där intervjuerna ägt rum, finns problemet att eleverna har OneDrive men inte pedagogerna. Det har inget med själva OneDrivesystemet att göra utan det är snarare hur kommunen eller skolan valt att organisera det.
Vidare förklarar Patrik att problemet med molntjänster är vilken information man får lagra, till exempel känslig information som personuppgiftslagen. Det bör man inte lagra på OneDrive och därför har man gjort så att bara eleverna har tillgång till OneDrive för att minimera risken.
(17) nackdelen är väl att det finns risk att man skriver känslig information om elever till exempel här som man inte ska göra där # som på olika sätt blir tillgänglig då # OneDrive ligger inte innanför skolans server för skolorna utan den ligger ju utanför och där bör man inte spara några känsliga uppgifter över huvud taget # den risken finns ju så det är en nackdel (Patrik).
Eleverna ser inga problem med själva OneDrive, utan det är andra faktorer som är problematiskt med tekniska hjälpmedel. Eleverna beskriver andra faktorer som att datorn är otymplig att bära med sig hela tiden, att datorn stjälper en ifall man inte använder den på rätt sätt, samt om internetuppkopplingen inte fungerar. Dessa problem nämner inte pedagogerna. Eleverna och pedagogerna skiljer sig i synsätt på nackdelar till Onedrive. Det kan bero på bristfällig kunskap och information men det kan också bero på att man ser OneDrive ur olika synvinklar, ett pedagogsätt och ett elevsätt.
(18) det finns nackdelar som till exempel att man lyssnar hela tiden på musik # eller tittar på facebook eller youtube # och man har inte studera eller nånting # men om man vill jobba så kan man /…/ det är lätt och det är bättre än papper och eller att man hämtar böcker och såna saker # men det är dåligt att man hämtar en tung
(19) nackdelar är om man inte har internet så man inte kan öppna. Det blir svårt # man kommer inte in (Emil).
Både elever och pedagoger gillar utvecklingen av tekniken i samhället och i skolan, men pedagogerna har mer konsekvenstänk vad det gäller framtiden och tekniken.
Eleverna ser möjligheterna och är väldigt positivt inställda. Eleverna är mer bekväma i sitt tänk, och tänker att det underlättar så de slipper skriva på papper och slipper att hämta böcker.
(20) det är bra # det är jättebra./…/ för att jag sa till dig # man behöver inte hämta böcker eller nånting (Elina).
(21) jag tycker att tekniken som kommit är bra # du vet samhället måste ändras (Evert).
(22) Jag tycker att tekniken.. man får inte tro att bara för att det kommer teknik så blir allt jättelätt. Det tycker jag inte. Jag tycker inte heller man ska glömma sådana saker som att man skriver med papper och penna (Penny).
Pedagogerna poängterar att man måste använda tekniken rätt och få rätt förutsättningar, men om det fungerar så är en molntjänst ett bra system att använda i och utanför skolan. Pedagogerna menar också att det krävs att skolledningen tänker till och avsätter tid om de vill att en molntjänst ska fungera på skolan. Det krävs att pedagogerna först får access och har samma tillgång till funktioner som eleverna.
Eleverna har tillgång till flera funktioner än lärarna i OneDrive, vilket gör att OneDrive blir ett hinder för pedagogerna istället för en möjlighet. Det krävs att man arbetar med tekniken och inte tror att det kan lösa sig av sig självt.
(23) jag tror man måste avsätta tid till det # prioritera det helt enkelt # det kan inte ta så lång tid egentligen # om vi först får access till det och sedan får utbildning på det/…/ man får inte tro att bara för att det kommer teknik så blir allt jättelätt (Penny).
Patrik förklarar att eftersom lärarna inte har alla funktionerna så har de inte behovet av att använda OneDrive, och då blir det inte att de lär sig heller. Han menar att skolan därför står inför den största utmaningen på länge. Skolan har nyligen gett alla elever en varsin dator. Det är då av stor betydelse att skolan är väl medveten om
vilka krav som ställs på lärarna. Patrik menar även att tekniken inte är problemet, utan det är som med allt annat, på vilket sätt vi använder det.
5.3 OneDrive som digitalt verktyg för lärande
Pedagogerna påpekar vikten av processen när man lär sig i och utanför skolan, och att den skulle underlättas om en molntjänst fanns tillgänglig för både elever och lärare på skolan. De menar att det blir lättare att arbeta portfolioliknande med OneDrive eftersom pedagogerna kan följa utvecklingen av eleven och ge feedback utefter den.
(24) jag tycker också att man får en bättre inblick i själva processen # när man jobbar med molntjänster på det här sättet så delar ju dom dokument med läraren från den dagen dom börjar # vilket gör att läraren kan få en bättre inblick i hur det vuxit fram # det är en fördel (Patrik).
De andra pedagogerna menar att de använder processkrivande i dag i undervisningen men att det skulle underlättat oerhört ifall hon hade kunnat gå in i delat dokument direkt i dokumentet.
(25) Alltså jag tänker att vi skulle kunna förkorta våran tidsprocess med att jobba just då kring skrivning. Jag tror att vi skulle vinna mycket tid på det och det skulle bli smidigare, lättare. Nu måste jag dels göra allt, skriva ut och sen måste jag manuellt till det dokumentet på papper och sen komma ihåg att lämna tillbaks det (Penny).
Eleverna nämner också att det blir en process och att pedagogen och eleven kan arbeta med samma dokument. OneDrive använder eleverna till att skicka dokument till läraren, samt att de får feedback från pedagogen när denna har rättat texter som de skrivit. OneDrive används även till samarbete mellan pedagoger och elever samt elever och elever. Det är bra att alla dokument finns på ett ställe.
(26) när jag blir färdig jag skickar den direkt till min lärare och vi gör som kontakt mellan oss på OneDrive # att hon säger vad jag skriver # och jag ser om hon rättar någonting (Elina).
(27) vi använder till att skriva olika texter i OneDrive och sedan dela med lärare # skolkamrater och sedan samarbetar vi med en tekst # vi bara loggar in och sen vi har massa dokument och texter och allt möjligt på den (Emil).
Pedagogerna har olika system för hur de gör när de arbetar med språkundervisning med eleverna, exempelvis grammatik och rättning av texter som eleverna skrivit.
Paula beskriver vilka olika sorters färger och markeringar hon använder för att eleverna ska förstå vad som behöver förbättras och ändras. Hon lär sina elever i början vad varje markering betyder.
(28) jag har ett system där då eleverna vet när # de första eleverna som kommer lär jag dom # den markeringen betyder de # den markeringen betyder de (Paula).
Pedagogen säger också att hon till exempel använder färgen turkos och med den färgen menas att eleven ska gå in och läsa för att det är en större förändring som behöver göras. Det kan till exempel vara att pedagogen inte förstår vad eleven menar.
Hon berättar att hon kan använda kommentarfältet för att kunna skriva förklaringar till vad som eleven behöver förbättra.
(29) där kan jag skriva massa saker som till exempel att du har alldeles för lite punkt # du måste ha mer punkt # mer stor bokstav # du måste tänka på ordföljden (Paula).
Grammatik i kontext arbetar pedagogerna med och tycker det är viktigt för att eleverna ska få ett helhetsperspektiv i språkinlärningen. De menar att det blir lättare att eleverna lär sig när de även ser hur grammatiken fungerar i en kontext. De ser hur de ska använda spåket i praktiken och vilken nytta de har av att kunna grammatiken när de lär sig skriva, läsa, tala samt lyssna.
(30) det vill säga att när de skriver en text så kör jag allting i texten # här tittar vi på dina tempusböjningar # försöker få de att tänka aktivt kring vilken verbform dom använder (Penny).
Pedagogerna menar samtidigt att språkundervisningen hade varit lättare och bättre, både för elever samt pedagoger, om de får samma behörighet som eleverna har till OneDrive.
(31) jag tror att grammatiken självklart underlättas av även det här sättet med OneDrive
# jag tycker det är väldigt viktigt att man inte bara säger att det inte spelar så stor roll # jag tycker det är viktigt att man har ett mål att de ska skriva så bra som möjligt och jag tycker att det är relativt undermåligt bland många (Penny).
Eleverna förklarar att Onedrive kan hjälpa de med språket genom stavningskontroll samt att de lär sig snabbare. De menar att det blir lättare att lära sig språket genom att använda OneDrive.
(32) det kan typ rätta # stavningar # det kan rätta språket om du vill (Evert).
Eleverna nämner däremot inget om hur OneDrive kan användas och utnyttjas på optimalt sätt. De nämner inget konkret. Pedagogerna påpekar ändå att det ska gå att använda OneDrive till att dela dokument som lektioner, planeringar, arbeten, powerpointpresentationer och så vidare, men det är inget eleverna tar upp i studien.
(33) det hjälper elever att lära sig nya saker # hjälper att lära sig nya språket och det hjälper att man lär sig snabbare/…/ man kan lära sig nya ord # grammatik och så # det blir lättare som sagt # allt blir lättare (Emil).
Eleverna kan inte uttrycka något som är specifikt med OneDrive, alltså att någon speciell funktion i OneDrive hjälper de med språkinlärningen.
6 Diskussion
I denna del presenteras en diskussion av de stora resultat som framkommit av
studien. I löpande text kommer resultaten sammankopplas med vad som framkommit av tidigare forskning inom ämnet.
6.1 Pedagogisk grundsyn
I studien kan det konstateras att pedagogerna och eleverna inte har samma pedagogiska grundsyn på digitala verktyg. Pedagogerna är mer medvetna om hur situationen ser ut på skolan och därför uttrycker vad som saknas och inte fungerar.
Eleverna är nöjda med OneDrive och tycker det är ett bra digitalt verktyg, trots att de endast använder få funktioner än vad de egentligen hade kunnat i sin språkinlärning.
Utifrån det Player-Koro (2012:105) skriver om att det krävs positiva attityder till IKT kan det bättre förstås varför två av pedagogerna väljer att inte använda OneDrive.
Eleverna i studien använder OneDrive både i skolan och hemma i ämnet svenska som andraspråk. Björkvall och Engblom (2010:210–211) och Godhe (2012:107–109) förklarar vikten av att dra nytta av elevers intressen på fritiden med aktiviteterna i skolan. Det är många elever som engagerar sig i exempelvis internet, och därför bör den resurs utnyttjas så att gapet mellan skola och utanför skolan blir tätare (Godhe 2012:107–109).
Pedagogerna nämner i studien att de tycker det är positivt att eleverna kan arbeta med andraspråket och skolarbeten i OneDrive även hemma. Eleverna är också positiva till användningen av OneDrive även utanför skolan, vilket Pellerin (2014:2) påpekar kan underlättas genom den nya tekniken med hjälp av exempelvis Ipads och Iphones. Under de senaste åren har ny mobil teknik också dykt upp, och blivit ett aktuellt verktyg i dagens samhälle och skola. Ny mobil teknik har utvecklats och kan användas som stöd för att förbättra språkundervisningen och lärande (Pellerin 2014:2).
Både elever och pedagoger säger att OneDrive är bra för samarbete inom andraspråksinlärning, och det är även en funktion som en lärare i svenska som andraspråk belyser. Hans elever har arbetat ihop i par i Word online för att sedan
dela dokumentet med att annat par i OneDrive, och slutligen ger de båda paren respons till varandra. En stor fördel är att Onedrive inte enbart går att nå via datorn, utan även i mobilen eller surfplattan (Microsoft 2015).
6.2 OneDrive som pedagogiskt verktyg i praktiken
Det skiljer sig mellan pedagoger och elevers behörighet till OneDrive. Pedagogerna har inte fått tillgång till OneDrive på samma sätt som eleverna. Eleverna kan dela dokument som de skriver med sin pedagog och de kan arbeta med dokumentet tillsammans, men det är i princip allt. Pedagogen kan ta emot dokumentet och ge eleven feedback, men pedagogen kan inte dela några dokument med eleverna. Enligt Godhe (2012:107–109) krävs utbildning och förutsättningar om man vill använda IKT effektivt. Det får inte vara för svårt eller för mycket problem för då blir det i stället att pedagogerna struntar i att använda hjälpmedlet, vilket även Steinberg (2013:22–24) påpekar. Pedagogerna menar att OneDrive är ett bra system i svenska som andraspråk ifall det finns rätt förutsättningar att kunna använda det. Det är intressant att alla på skolan ska arbeta med OneDrive, men i denna studie visar det sig att bara en av pedagogerna gör det.
Pedagogerna menar också att det krävs att skolledningen tänker till och avsätter tid om de vill att en molntjänst ska fungera på skolan, vilket Domeij och Karlsson (2013:542) också påpekar. Författarna skriver att många språkliga behov finns i Sverige att uppmärksamma samt nya digitala hjälpmedel att möta behoven på.
Språkundervisningen ställs inför utmaningar i och med kommunikationsvillkoren.
6.3 OneDrive som digitalt verktyg för lärande
Det blir lättare att arbeta portfolioliknande med OneDrive i ämnet svenska som andraspråk förklarar pedagogerna, eftersom pedagogerna kan följa utvecklingen av eleven och ge feedback utefter den, vilket Estling Vannestål (2009:112–113) och Trageton (2005:43) också antyder. Estling Vannestål menar liksom eleverna och pedagogerna i studien, att fördelarna med portfolion är att texterna inte försvinner lika lätt eller förstörs, och man behöver inte skriva ut lika mycket.
Eleverna förklarar att Onedrive kan hjälpa till med det svenska språket genom stavningskontroll samt att de lär sig snabbare. De menar att det blir lättare att lära sig
språket genom att använda OneDrive. När man läser vad Godhe (2012:107–109) skriver om andraspråksinlärning och digitala verktyg förstår man att man kan utnyttja en molntjänst mycket mer än vad respondenterna i denna studie gör i dag. Eftersom det finns många program och system där det går att skapa texter, så vore det underligt om språkutbildningen bortser ifrån de flesta mediekanaler och bara inriktar sig på att eleverna kan uttrycka sig på ett sätt, den typografiska texten (Godhe 2012:107–109). The new London group (1996) menar också att mångfalden av kommunikationskanaler och ökningen av den kulturella och språkliga mångfalden i världen kräver en mycket bredare syn på läskunnighet än de traditionella språkbaserade metoderna. Numera är inte text och tal det enda och viktigaste sättet att kommunicera. Den tekniska utvecklingen har medfört att text i kombination med ljud och bilder i till exempel filmer, skyltar, webbplatser och tv kräver en annan typ av kommunikationsförmåga. Användningen av multiliteraciesmetoder ger elever en större möjlighet att uppnå målen för läsinlärning i samhället, eftersom elever kan utnyttja sina egna erfarenheter.
7 Metoddiskussion
Studien bygger på kvalitativa intervjuer, och därför är det svårt att komma fram till precis samma resultat och slutsatser, som i föreliggande undersökning, ifall andra forskare upprepar undersökningen (Bryman 2011:340). Studiens reliabilitet ökar genom en noggrann presentation av genomförande och urval i undersökningens metodkapitel och även en bra beskriven intervjuguide (Patel & Davidson 2003:101).
Reliabiliteten stärks även eftersom intervjumaterialet spelades in, och gjorde att jag kunde spola fram och tillbaka för att höra att jag förstått svaren rätt (Bryman 2011:340). Dock kan studiens reliabilitet ha påverkats av pedagogernas tips av elevrespondenter. Studiens validitet stärktes eftersom det genomfördes intervjuer.
Metoden intervju var mest tillförlitlig i förhållande till syfte samt tid. Fördelar med intervjuer som metod är att det endast krävs en enkel utrustning och att respondenterna har möjlighet att utveckla sina tankar och idéer samt förklara sig (Bell 1995:90) och (Denscombe 2009:267–268). Orsaken till att jag valde både pedagog- och elevperspektivet var för att jag ville undersöka om det fanns skillnad i synsätt och kunskap om OneDrive. Jag uppfattade det som att respondenterna var ärliga gällande känslor, erfarenheter, uppfattningar samt åsikter under intervjuerna.
Anledningen kan vara att respondenterna fick skriva under en samtyckesblankett där det bland annat stod att deras svar skulle behandlas konfidentiellt. Urvalet får anses vara representativt eftersom pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk, eller på något sätt har kontakt med ämnet i undervisningssituation. Samtliga elever läser svenska som andraspråk. En bra iakttagelse var att jag hade två liknande frågor, i skolan och utanför skolan i min intervjuguide. Ibland kunde jag observera att respondenterna inte kunde svara på första frågan, men sedan när de fick mer tid svarade de till andra frågan. Det kan även varit så att frågorna var för komplicerat formulerade och respondenterna hade därför svårt att uppfatta vad som menades.
Pilotstudien var också viktig för att kunna se om frågorna fungerade eller inte. Det vore dock bättre om jag hade testat frågorna på en andraspråkselev.
8 Slutsatser och vidare forskning
Utifrån studiens resultat går det att utläsa att användning av OneDrive är ett bra digitalt verktyg att använda för lärande av svenska som andraspråk men att det i detta fall försvårades av problem med tillgängligheten. Riktlinjer om att använda OneDrive fanns men det föll inte så väl ut i praktiken. Min förhoppning är att jag med utgångspunkt från denna studie ska kunna lyfta frågan om adekvat utbildning av molntjänster i undervisningen på min arbetsplats.
Flera uppslag ges till vidare forskning i studien inom området OneDrive i och utanför skolan i språkinlärningen. Det hade varit intressant att fördjupa studien och närstudera hur lärare och andraspråkselever skulle kunna utveckla samarbetet via OneDrive för att ge andraspråkseleverna möjligheter till ökat lärande.
9 Referenser
Bell, Judith. (1995). Introduktion till forskningsmetodik. 2., [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte ”Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential” I: Wedin, Åsa & Musk, Nigel (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Domeij, Rickard & Ola Karlsson ”Delaktig i det digitala samhället-ett flerspråkigt perspektiv” I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund.
Studentlitteratur.
Estling Vannestål, Maria (2009). Lära engelska på internet. Lund: Studentlitteratur.
Godhe, Anna-Lena (2012) Creating multimodal texts in language education. Institutet för svenska som andraspråk, Institutionen för svenska språket, Göteborgs
universitet.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30416 [Hämtat 2015-05-11].
Kroksmark, Tomas (2013). Den trådlösa pedagogiken: en-till-en i skolan på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Lindh, Jörgen (1997). Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem.
2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
