• No results found

ARITMETIK – OM TAL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ARITMETIK – OM TAL"

Copied!
107
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ARITMETIK – OM TAL

(2)

GENOMGÅNG 1.1

› Naturliga tal

› Positionssystemet

› Räkneordning

› Primtal

› Faktorisering

› Primtalsfaktorisering

› Tal i decimalform

(3)

NATURLIGA TAL

0, 1, 2, 3, 4, 5…

(4)

Positionssystemet

12 345

10 000 + 2 000 + 300 + 40 + 5

(5)

RÄKNEORDNING

1. parenteser ()

2. potenser 3

4

= 3 × 3 × 3 × 3

3. multiplikation & division × /

4. addition & subtraktion + -

(6)

RÄKNEORDNING

3 × 2 + 5 – 2/2 = 10

3 × (2 + 5) – 2/2 =20

3 × 2 + (5 – 2)/2 =7,5

3 × 2 + (5 – 2/2) =10

(7)

PRIMTAL

Positiva heltal som bara går att dela med 1 och sig själva kallas primtal.

Exempel:

2, 3, 5, 7, 11, och 13

(8)

FAKTORISERING 30 = 5 × 6

60 = 10 × 6

100 = 10 × 10

1000 = 10 × 10 × 10

(9)

PRIMTALSFAKTORISERING 30 = 5 × 6 = 5 × 3 × 2

60 = 10 × 6 = 5 × 2 × 3 × 2

100 = 10 × 10 = 5 × 2 × 5 × 2

1000 = 5 × 2 × 5 × 2 × 5 × 2

(10)

TAL I DECIMALFORM

(11)

TAL I DECIMALFORM

(12)

TAL I DECIMALFORM

C D

(13)

TALLINJEN

Klicka här för att komma till sidan!

(14)

GENOMGÅNG 1.2

(15)

NEGATIVA TAL

1. 4 + 3 × 2

2. 4 + 3 × (-2) 3. 15/5 + 4

4. (15 - 5) × 2 5. 15 – 5 × 2

6. 17 - 3 × 2 + 5 - 18/3

10

-2

7

20

5

10

(16)

PÅ RÄKNAREN

 

3    3

Hur slår man detta på räknaren?

(17)

NEGATIVA TAL

(18)

PÅ RÄKNAREN

›3 – (-3)= 6

(19)

PÅ RÄKNAREN

›3 – (-3)= 6

(20)

NEGATIVA TAL

1. 17 - 3 × 2 + 5 - 18/3 2. 17 - 6 + 5 – 6

3. 17 + 5 - 6 – 6 4. 22 - 12

5. 10

(21)

TALLINJEN

 Större än >

 Mindre än <

 3 > 2

 2 < 3

Tal till vänster på tallinjen är < tal till höger

Tal till höger på tallinjen är > tal till vänster

(22)

TALLINJEN

› Differens mellan 3 och (-3)?

› 3 – (-3)= 6

(23)

SUBTRAKTION AV NEGATIVA TAL

Vad är differensen av +3 och -6? +3 – (-6)

”Två minustecken intill varandra ersätts med ett

= 9

plustecken.”

+

(24)

ADDITION OCH SUBTRAKTION MED NEGATIVA TAL

› (-4) + (-6) = -10

› (-4) - (-6) = 2

+

-

(25)

ADDITION OCH SUBTRAKTION MED NEGATIVA TAL

› (-4) - (+6) = -10

› (-4) + (+6) = 2

+

-

(26)

PRIORITERINGSREGLERNA

(2+2) + 2

3

+ 4*2 - 2 =

4 + 2

3

+ 4*2 - 2 = (parenteser) 4 + 8 + 4*2 - 2 = (potenser) 4 + 8 + 8 - 2 = (mult.)

4 + 8 + 8 - 2 = 18 (add/sub.)

Fungerande strategi

(27)

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL

• (-4)×(-3) = 12

• 4×(-3) = -12

• (-24)/3 = -8

• (-24)/(-3)= 8

”lika tecken” ger plus

”olika tecken” ger

minus

(28)

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL

   

   

   

   

 

 

 

 

  

   

LIKA

OLIKA

(29)

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL

   

   

   

   

/ / / /

  

   

   

  

LIKA

OLIKA

(30)

OBS!

(-4)×(-4) = 16

-4 - (-4) = 0

-4 - 4 = -8

(31)

Glassproblem

• Högst en kula av varje smak till varje strut

• Ordningen på kulorna saknar betydelse

(32)

Glassproblem

(33)

GENOMGÅNG 1.3

(34)

TAL I BRÅKFORM

7

 3

10

 7

(35)

TAL I BRÅKFORM

HUR MÅNGA SJUNDEDELAR GÅR DET

a) EN HEL? PÅ:

b) TVÅ HELA?

c) TIO HELA?

d) FEM HELA?

(36)

TAL I BRÅKFORM

9 2

9 5

9

+ = 7

(37)

TAL I BRÅKFORM

1 2 3 5 10 100 5 1 1 2 3 5 10 100 5

x x a

x x a

        

0 och 0 xa

EN HEL!

2

2 2

2 2

2

sin

cos cos

1 1

sin cos

cos x

x x

x x

x

  

(38)

TAL I BRÅKFORM

2      1 2 3 5 10 100    x 5 xa

0 och 0 xa

TVÅ HELA?

(39)

TAL I BRÅKFORM

1 5 1 4  4 2 1 11

5  5

(40)

FÖRLÄNGNING

=

8 4 2

1 =

(41)

FÖRKORTNING

=

2 1 8

4 =

(42)

ADDITION AV BRÅK

7143...

0,85714285 7

6 7

2 7

4   

286...

1,14285714 7

1 1 7

8 7

4 7

4    

(43)

SUBTRAKTION AV BRÅK

5714...

0,28571428 7

2 7

2 7

4   

7 4 7

4 7

8 7

4 7

1 1    

(44)

RÄKNA MED BRÅK

 24 7 8

3 12

7

2 1 24

12 24

7 24

9 24

14    

VAD SKA VI GÖRA NU?

24 14 127 

24 9

83  VI FÖRLÄNGER DESSA BÅDA BRÅK OCH FÅR DÅ…

HÄR FÖRKORTAR VI

(45)

MULTIPLIKATION AV BRÅK

49 8 7

2 7

4  

(46)

MULTIPLIKATION AV BRÅK

14 11 42

33 6

3 7

11 6

3 7

1 4     

Samma värde

(47)

ATT INVERTERA ETT BRÅK

2

3

3

2

(48)

ATT INVERTERA ETT HELTAL

7

Hur inverterar man ett heltal?

(49)

ATT INVERTERA ETT HELTAL

7

1

(50)

ATT INVERTERA ETT HELTAL

1

7

(51)

ATT INVERTERA

3 7

7 3 1

3

3 3 1 

6 1

6

(52)

DIVISION AV BRÅK

7  / 2 7

4

HUR SKALL VI GÖRA NU?

 2 7 7

4

VAD HAR VI GJORT?

(53)

DIVISION AV BRÅK

4

7 / 2

7 

HUR SKALL VI GÖRA NU?

4

7 2

 7 

VAD HAR VI GJORT?

”DIVISION MED 2/7  MULTIPLIKATION MED 7/2”

(54)

DIVISION AV BRÅK

7 4 2

2

4 28

7 / 4 2

7  7   1 

(55)

1.4 Tal i potensform

(56)

POTENSER

4 5

4 4

4 4

4     

5 stycken

4 5

bas exponent Potensform

4 5  1024

(57)

POTENSER

4 5  1024

4 5 20  

(58)

POTENSER PÅ RÄKNAREN

(59)

TIOPOTENSER

10 Tio

100 Ett hundra

1 000 Ett tusen

10 000 Tio tusen

1000 000 En miljon

1000 000 000 En miljard

10

1

10

2

10

3

10

4

10

6

10

9

10 × 10

10 × 10 × 10 × 10

(60)

TIOPOTENSER

10 3

10 2

10 1

10 0

10 1

10 2

10 3

10 1

100 1

1000 1

(61)

Potenslagarna

Boken sidan 46

SE FORMELBLADET!

(62)

Potenslagarna

7 5

2 5

2 3 3 3

3  

10 5

2 5

2 ) 3 3

3

( 

3 5

2 5

2

3 3 3

3

3 3

3 3 4

) 4 3

(   

(63)

Definitioner

0  1 a

x x

a a 1

 

 0 a

ETT GENOM

(64)

Definitioner

0  1 a

 0

a

(65)

Definitioner

x x

a a 1

 

(66)

Definitioner

x 1 a x

a

 

0

a

(67)

GRUNDPOTENSFORM

100 000 = 10 · 10 · 10 · 10 · 10 = 105

200 000 = 2 · 10 · 10 · 10 · 10 · 10 = 2 · 105

200 000 = 2 · 10 5

10

1  x  Potens med basen

10

(68)

GRUNDPOTENSFORM

300 = 3 · 10

2

140 = 1,4 · 10

2

3200 = 3,2 · 10

3

123 = 1,23 · 10

2

3002 = 3,002 · 10

3

54 = 5,4 · 10

1

0,2 = 2 · 10

-1

0,02 = 2 · 10

-2

(69)

AVRUNDNING

1196 a) 4 1196 b) 9 1197 a) 5 1197 b) 6 1198 a) 4,8 1198 b) 8,9 1199 a) 3,2 1199 b) 9,1 1200 a) 1,37

1200 b)

Hur avrundas 8,97 till en

5,09

decimal?

9,0 Hur avrundas 5,097 till två

decimaler?

5,10

(70)

ENHETSBYTEN

(71)

PREFIX

Boken sidan 52

(72)

PREFIX

Boken sidan 52

(73)

PREFIX

Boken sidan 52

OBS!

milli skrivs m

mega skrivs M

(74)

PREFIX

kilo 1000 

kilo  10 3  k

SI-prefix

Kilo 1024 

Kilo  2 10  K

Binärt-prefix

(75)

1.5 Problemlösning

Strategi

Exempe l

Övning

(76)

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

(77)

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

(78)

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

(79)

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

(80)

USB-minne

Emma har ett gammalt använt 8 GB USB-minne med ledigt utrymme.

Förra veckan laddade hon ned ett spel som tog av det lediga minnet.

Till helgen fick hon en spännande film som upptog 60 % av det lediga utrymmet som nu fanns kvar.

Emmas kompis tog snygga foton på festen. När Emma sparar dessa foton på sitt USB-minne tar de av det nuvarande

minnet.

Nu har hon 0,5 GB kvar.

Hur stort utrymme av USB-minnet var upptaget från början?

2 7

1 8

(81)

USB-minne (Lösning)

Ej använt utrymme

Spel: (av ej använt utry2

7 mme)

Film: 3 5= (av kvarvarnade ej använt utrymme) 5 7

3

7

Spel + Film + Kor 3 3 t: 7

4 2

7

1

  28

Detta betyder att 0,5Gb 1 av det utrymme som var ej använt 4

från början (av uppgiften).

2 7

3 7

1 28

Kort: 1 2 = (av kvarvarnade ej använt utrymme) 8 7

1

28

(82)

USB-minne (Lösning)

Ej använt utrymme 0,5Gb 1 av det utrymme som var ej använtrån början (av uppgiften).

4

Detta medför att USB-minnet hade 2Gb ledigt utrymme från början.

2 7

3 7

1 28

Alltså var det 6Gb upptaget på minnet från början.

6Gb

(83)

God studieteknik?

(84)

Kan du det här? 1

(85)

Kan du det här? 1

(86)

Att kunna till prov 1

Länk till www.kunda.nu

References

Related documents

Detta för att få en bild av hur många lärare som fanns på plats under dagarna. I montrarna ska det alltid finnas en monteransvarig som ska vara en av skolan anställd

Denna gång får du dock försöka klara provet utan att använda böcker eller andra hjälpmedel..

Denna gång får du dock försöka klara provet utan att använda böcker eller andra hjälpmedel..

Det blir alltså helt enkelt att klara detta prov?. Javisst, men det krävs nog att du kan en del för att du ska veta var du

Det blir alltså helt enkelt att klara detta prov?. Javisst, men det krävs nog att du kan en del för att du ska veta var du

Kunna använda några vanliga algoritmer vid huvudräkning nej – en del -

Kunna använda några vanliga algoritmer vid huvudräkning nej – en del -

Att deras skolgård upplevs som begränsad är till synes inget som hindrar eleverna på skola C från att trivas och känna trygghet, då det är den skola som är mest trygga av