• No results found

Innebandyarenans utformning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Innebandyarenans utformning"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Innebandyarenans utformning

En god funktionalitet, ökad tillgänglighet och ett tilltalande

utseende

Lisa Sundberg Tisell

Byggnadsteknik GR (C), Examensarbete Huvudområde: Byggnadsteknik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 6, VT2020 Handledare: Itai Danielski Examinator: Lars-Åke Mikaelsson Kurskod/registreringsnummer: BT024G

Utbildningsprogram: Byggingenjör, Hållbart byggande (EHB)

(2)

Sammanfattning

Arbetet omfattar en undersökning för att ta reda på hur en innebandyarena kan utformas för den medelstora kommunen Oskarshamn. Staden är i behov av en ny arena då dagens sporthall inte räcker till. Syftet med undersökningen är att utforska hur en innebandyarena kan utformas för staden Oskarshamn och få ett arkitektoniskt tilltalande utseende. Syftet är också att beskriva hur en arena görs tillgänglig för funktionsnedsatta och äldre personer och hur en god funktionalitet uppfylls.

Genomförandet av undersökningen tillämpas med en enkätundersökning och en jämförelseanalys mellan arenor och sporthallar. Metoderna ser till tillgänglighet, funktionalitet och utformning. Enkätundersökning genomförs för att ta reda hur den befintliga sporthallen upplevs och vilka önskemål som finns för en ny arena.

Jämförelseanalysen utförs för att ta reda på likheter och skillnader men även eventuella förbättringspotentialer för den befintliga sporthallen i Oskarshamn.

Jämförelserna resulterade i att det finns både likheter och skillnader mellan utvalda arenor och sporthallen samt att den befintliga sporthallen har förbättringspotentialer.

För bättre tillgänglighet, funktionalitet och en estetiskt mer tilltalande utformning resulterade jämförelseanalysen i ett ritningsförslag för en ny arena i Oskarshamn.

Slutsatsen för undersökningen är att utformningen av en arena varierar beroende på dess användningsområde och önskemål som finns. Arenor överlag ska uppfylla minimikrav för tillgänglighet och beroende på idrott ställs krav på spelplanens mått, publikkapacitet och tekniska hjälpmedel. Med involverade invånare kan en god funktionalitet uppfyllas. Utformningen av arenor begränsas med hänsyn till stora spännvidder och därtill anses ett tilltalande utseende uppnås via val av material, detaljer och sidobyggnader.

Nyckelord: Funktionalitet, Innebandyarena, Tillgänglighet, Utrymning, Utformning.

(3)

Abstract

The work includes a study to find out how a floorball arena can be designed for the medium-sized municipality of Oskarshamn. The city is in need of a new arena as today's sports hall is not enough. The purpose of the study is to explore how a floorball arena can be designed for the city of Oskarshamn and get an architecturally appealing appearance. The purpose is also to describe how an arena is made

accessible to disabled and elderly people and how a good functionality is fulfilled. The examination is carried out with a opinion poll and a comparison analysis between arenas and sports halls. The methods ensure accessibility, functionality and design. A opinion poll is conducted to find out how the existiong sports hall is precievied and what wishes are for a new arena. The comparative analysis is done to find out similarities and differences, but also possible improvement potentials for the existing sports hall in Oskarshamn. The comparisons resulted in both similarities and

differences between selected arenas and the sports hall and that the existing sports hall has improvement potential. For better accessibility, functionality and a

aesthetically more attractive design, the comparison analysis resulted in a drawing proposal for a new arena in Oskarshamn. The conclusion of the study is that the design of an arena varies depending on its use and desires that exist. Arenas in general must meet the minimum requirements for accessibility and depending on the sport, requirements are made on the game plan's dimensions, audience capacity and technical aids. With the inhabitants involved, a good functionality can be fulfilled. The design of arenas is limited with regard to large spans and in addition, an attractive appearance is considered achieved through the choice of materials, details and side buildings.

Keywords: Functionality, Floorball arena, Accessibility, Evacuation, Design.

(4)

Förord

Detta är ett självständigt examensarbete på grundnivå och som omfattar 15 hp.

Arbetet är den avslutande delen för den treåriga utbildningen till byggnadsingenjör på Mittuniversitetet i Östersund.

Valet av inriktningsområde för examensarbetet var en självklarhet då det finns ett stort intresse för idrotten innebandy och processen av att rita byggnader. Idén till arbetet kom fram då den nuvarande sporthallen i Oskarshamn ligger i stadens

gymnasieskola och att det länge har funnits önskemål för en innebandyarena i staden.

Då jag själv spelar innebandy och lägger ner mängder med timmar i veckan på träning och med ett intresse för byggnader kändes det självklart att komma fram till ett ritförslag för en ny arena i Oskarshamn.

Jag vill rikta ett stort tack till min farmor Ingalill Sundberg, pensionerad byggingenjör SBR (Svenska Ingenjörers Riksförbund), som varit min högra hand genom arbetet och bidragit med sina kunskaper och idéer inom området.

Sen vill jag tacka min handledare Itai Danielski, lärare på programmet som har gett mig stöd längs vägen för genomförandet av mitt arbete när frågetecken dykt upp.

Oskarshamn, maj 2020

Lisa Sundberg Tisell

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning Abstract

Förord

Termer och förkortningar

1. Introduktion ... 1

1.1 Tidigare studier inom området ... 1

1.2 Problemformulering ... 11

1.3 Syfte ... 11

1.4 Forskningsfråga ... 11

1.5 Avgränsningar ... 11

2. Metod ... 13

2.1 Urval ... 13

2.2 Litteratursökning ... 14

2.3 Datainsamling ... 15

2.4 Analys ... 17

2.5 Etiska överväganden ... 18

3. Resultat ... 19

4. Diskussion ... 34

4.1 Metoddiskussion ... 39

5. Slutsats ... 42

5.1 Praktiska rekommendationer ... 42

6. Förslag till fortsatta studier ... 43 Referenslista

Bilaga I - Tidplan Bilaga II - Enkät

Bilaga III - Fortnox Arena i Växjö

(6)

Termer och förkortningar

Vindfång – Entréingång omslutande av väggar, ett mindre rum.

Funktionsnedsättning – Avser personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (Boverket 2019)

Arkitektonisk – Konstnärligt utseende.

Utformning – Arenans planlösning, form och ett arkitektoniskt tilltalande utseende.

Funktionalitet – Användbarheten och utnyttjande av byggnad.

Kommunikationsutrymmen – Korridor, passage och hallar. Det vill säga utrymmen för förflyttning. (BBR, s. 10)

Utrymningsväg – Dörr ut till det fria eller dörrar till korridorer. (BBR, s.46-47) Utrymningsplats – Utrymme placerad i anslutning till utrymningsväg. (BBR, s.47) ROT-projekt – ROT står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad.

(7)

1. Introduktion

Att rita byggnader innebär att uppfylla de önskemål som ställs men det innebär även ett arbete utifrån de krav som ställs i Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och

byggförordningen (PBF) och Boverkets byggregler (BBR). I PBL och BBR anges de krav som gäller för bland annat byggnaders utformning, tillgänglighet och

användbarhet, säkerhet och brandskydd. Dessa är minimikrav och det är tillåtet men även mjöligt att bygga bättre än vad minimikraven anger. Genom att arbeta utifrån BBR och PBL vid framtagande av ritningar kan minimikraven uppfyllas gällande tillgänglighet. (Boverket 2019)

Att utgå från en fullt frisk människa både fysiskt och psykiskt ställer till med problem då byggnader även måste göras tillgängliga för personer med

funktionsnedsättning. Det är många olika ingående faktorer som ska tas med för att göra en byggnad tillgänglig. Avgörande är också vad byggnaden är avsedd att användas till, funktionalitet. Arenor har även olika karaktärer beroende på deras användningsområde.

Olika idrottsföreningar har olika sporthallar eller arenor där idrotten utövas.

Arenor och sporthallar är planerade och utformade olika beroende på föreningens storlek, i vilken division lag spelar i och vilken typ av idrott som utövas. Oberoende av utformning och planering av dessa hallar ska människan kunna delta utifrån dennes förutsättningar. Personer kan ha svårt att se och gå, vilket inte ska sätta stopp för att ta del av evenemang i större anläggningar.

Tidigare studier inom idrottsanläggningar visar på avsaknad i utformning och planlösningen gällande tillgängligheten för rullstolsburna personer (Melander &

Joelsson 2018). Även hur viktigt den sociala biten är i en arena och funktionaliteten (Azadeh 2009).

1.1 Tidigare studier inom området

Tidigare studier av sportanläggningar i Umeå visar att det finns

tillgänglighetsproblem. Problematiken ligger i tillgängligheten för rullstolsburna personer vid besök av sportanläggningarna. Det som sätter gränser för personer i rullstol är hinder i form av höga trösklar, nivåskillnader, trappsteg och smala passager i förhållande till fast inredning (Melander & Joelsson 2018, s.16). Manövreringsytor för rullstolsburna personer var också ett problem i dessa anläggningar. Toalettutrymmen är ett problem då toaletternas sitthöjd och handfatshöjd har placerats för högt för den rullstolsburne, anropsknappar har inte placerats lättillgängligt och dessutom saknas stödhandtag. Entrédörrar blir ett hinder när tunga dörrar saknar automatisk

dörröppnare. Sittplatser för rullstolsburna personer var också ett

tillgänglighetsproblem eftersom sittplatserna varken hade dynor, ryggstöd, armstöd eller varierande höjd. För sportanläggningarnas kiosker fanns tillgänglighetsproblem för den rullstolsburna vid betjänt-hyllornas höjd då höga höjder gör det svårt för den rullstolsburna att lokalisera och betala för varor.( Melander & Joelsson 2018, s.18) Ytterligare en problematik var höjden på biljettkassorna då de var för höga men också att manövreringsytorna vid biljettkassan var ett problem.

En annan studie inriktar sig på om- och tillbyggnad för en basketarena vilken ska motsvara de behov som ställs och de internationella måtten som gäller för en spelplan.

(8)

Azadeh Saiha tar upp hur viktig den totala upplevelsen i arenan är utöver det som sker på spelplanen. En arena som utöver idrottens syfte även tillgodoser den sociala biten (Azadeh 2009). Här tar Azadeh upp att utformningen av en arena handlar om så mycket mer om än enbart sporten. Det ställs krav på planens mått, arenans

utformning storleksmässigt och att ytor är välplanerade för att skapa en optimal arena efter de behov som finns. Utgångspunkten för arenan var en evenemangsarena för elitidrott och i första hand för basket och innebandy men att den även passar för handboll (Azadeh 2009). Det tas även upp att tillgängligheten behöver förbättras i hallen och att måtten i dagsläget uppfylls för basketmatcher men för innebandy och handboll är måtten enbart för träningsmatcher. Vid framtagandet av skissförslag utgår författaren från de behov som ska prioriteras utifrån de krav som ställs.

1.1.1 Referensobjekt

Arenor uppförs för olika ändamål och i olika städer. De har olika planlösningar och utformning som i sig beror på vilken satsning som gjorts (Lundin 2012). Här nedan beskrivs två arenor upprättade för bland annat idrotten innebandy.

KIFAB Arena i Kalmar består av två stycken hallar. Hall ett är en sporthall för bollsporterna innebandy, basket och volleyboll. Den tar in 1500 personer och har en restaurang där det finns 100 matplatser men även en lounge/bar-del. Hall två är en sporthall för friidrott där det finns en 200 meter lång löparbana, 60 meter sprintbanor, spjut, kula, längdhopp, stavhopp, diskus samt uppvärmningsbanor. Utöver detta finns det en träningsplan med måtten 20x40 meter för bollsporterna innebandy och basket. (KIFAB u.å.)

Fortnox Arena i Växjö är en av världens första innebandyarenor och byggdes från grunden enbart för sporten innebandy. Utöver sporten innebandy används arenan till skolgymnastik, konserter, mässor, konferenser, utbildningar och kulturarrangemang.

Arenan har två hallar, benämns som träningshall och arenadel. Arenadelen har sittplatser för 1250 personer och cirka 350 ståplatser samt 20 rullstolsplatser. I anslutning till arenadelen finns två VIP-loger med en tillhörande VIP-balkong.

Träningshallen har cirka 300 sittplatser. Det finns även en cafeteria, kontorsdel, rehabgym och ett mediarum.(Fortnox u.å.)

1.1.2 Mått för innebandyanläggning

Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en Måttbok med måttuppgifter för fritidsanläggningar med inriktning på bland annat innebandy. För spel i högre divisioner och tävlingar internationellt finns det regelmått (Måttboken 2009) som ska följas.

Funktionärer vid matcher utöver spelarna är ledare, domare, tidtagare, speaker och protokollförare (Måttboken 2009). Placeringen av funktionärer och spelare sker enligt Figur 1.

(9)

Figur 1. Placering av funktionärer, spelare m fl. (Måttboken 2009)

En innebandyplan som går efter regelmåtten ska ha en bredd på 20 meter och en längd på 40 meter (Måttboken 2009). I Figur 2 blir måtten D=40 och B=20 och för A och C ska måtten minst vara A=22 och C=43 (Måttboken 2009) och angivna i enheten meter. Både i Figur 2 och 3 framgår fler detaljerade mått för en innebandyplan.

Figur 2. Spelplan. (Måttboken 2009)

(10)

Figur 3. Målgård. (Måttboken 2009)

Vid planering av en anläggnings omklädningsrum rekommenderas en rektangulär utformning. Den rektangulära utformningen ger plats åt fler personer och ytorna utnyttjas till max. Varje plats i omklädningsrummet dimensioneras efter 0,6 meter per plats och ger bra plats i sidled för de som sitter på bänkarna (Måttboken 2013). Bänkar bör även utformas för att kläder som hängs på krokarna bakom varje plats kan hänga fritt bakom bänkens ryggstöd (Måttboken 2013). Figur 4 är en illustration på hur omklädningsrum kan planeras.

Figur 4. Exempel på omklädningsrum. (Måttboken 2013)

I duschrum kan duschväggar monteras för att skapa avskilda duschplatser. Då duschrummen ska användas av person med nedsatt rörelseförmåga måste tillgång finnas till större duschbås, rekommenderat är ett mått på två meter (Måttboken 2013).

Det räcker om detta uppfylls i något av duschrummen, alla duschutrymmen med duschbås behöver inte ha ett större duschbås för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Beroende av idrott behövs olika mycket utrustning i from av kläder, material och dylikt, dessa förvaras enklast i förråd i anläggningen. Beroende på vilken idrott har förråd olika storlek och utformning. För att göra förråd lättåtkomliga kan dessa placeras i anläggningen så att de kan nås från anläggningens utsida (Måttboken 2013) än att behöva ta sig igenom en hel byggnad.

En läktare är av stor betydelse för publiken som kommer för att se matcher i anläggningar. Publikplatserna bör vara placerade så att personer tryggt kan ta sig till

(11)

och från sin sittplats utan att känna ett obehag av att det är för trångt. Tidigare togs det upp att utrymmen i en byggnad bör utnyttjas till max. Beroende på läktarens utformning kan utrymmet under ha en varierande takhöjd (Måttboken 2013) vilket medför att det inte kan användas till vad som helst. Lämpligt är att placera förråd i dessa utrymmen (Måttboken 2013).

Vid utformningen av bänkrader på läktaren räknas varje sittplats att rymma minst 0,5 meter per plats. Bänk som utrustas med klaffsits placeras enligt Figur 5. Utöver de totala sittplatser som finns tillgängliga i en anläggnings ska det finnas minst fem rullstolsplatser eller 2 ‰ av anläggningens totala sittplatser.

För herrlag i allsvenskan ska publikkapaciteten vara 500 och för damlag 300. Av publikkapaciteten ska 80 % vara sittplatser på en läktare. (Svenska Innebandy u.å. a)

Varje läktare ska ha tillgång till minst två utgångar. Avståndet från en sittplats på läktaren till närmsta utgång får högst vara 30 meter. Trappor och utrymningsvägar ska ha ett mått på 1,0 meter då bänkar finns på båda sidorna och 0,8 meter då det finns på ena sidan. Då lokalen behöver utrymmas ska personer som befinner sig på läktaren ta sig till en utgång från läktaren som antingen leder till det fria eller till en utrymningsväg inom byggnaden. Minsta antalet utrymningsvägar för en lokal avsedd för fler än 1000 personer är fyra stycken. (Boverkets byggregler 2018b)

Figur 5. Sittbänk med klaffsits. (Måttboken 2013)

För spel i Svenska Superliga (SSL) ställs ytterligare krav från Svenska

innebandyförbundet gällande en arenas utformning (Svenska Innebandy u.å. b), vilka redovisas nedan:

 1000 åskådare varav minst 80 % är sittplatser för herrar och 500 åskådare varav 80 % är sittplatser för damer.

 Takhöjden eller ska vara minimum sju meter.

 Varje lag ska ha tillgång till ett omklädningsrum för 25 personer och ett separat duschrum.

 Omklädningsrummen ska vara låsbara.

 Separata domarrum. Väg till och från arenan ska inte ske förbi publik eller spelarnas omklädningsrum.

 Omklädningsrum för spelare och domare ska vara försedda med matchklockan.

 Publikplatser får inte vara i golvnivå runt spelplanen.

1.1.3 Arkitektur och ingenjörskonst

Upprättandet av byggnader sker utifrån ett samspel (Rudolfsson 2010) mellan den som gestaltar, Arkitekten, och med de som ansvarar för de tekniska systemen hos

(12)

bygganden, ingenjören. En byggnads tekniska system och lösningar är viktig för att en byggnad ska hålla i längden. Det ska vara ett skyddande skal för de som befinner sig eller bor i byggnaden. Ser man till en byggnads utseende talar den mer eller mindre till oss, det går inte att undgå att en byggnads utseende berör (Rudolfsson 2010) oss.

Samspelet mellan aktörerna ger ibland vika. Ingenjören stirrar sig blind på sin uppgift att fylla en funktion åt människan utifrån tekniska system. Medan arkitekten inte alls tänkt på den teknik som behövs för att åstadkomma byggnadens utformning (Rudolfsson 2010). Arkitekten vill ofta ha stora öppna ytor (Rudolfsson 2010). För att uppfylla detta krävs stora spännvidder och med stora spännvidder krävs lite mer avancerade konstruktioner. Stora spännvidder kräver bärverk som blir ett

dimensionerande inslag i den rumsliga gestaltningen (Bosaeus 2011). Det går inte att arbeta på två håll mellan aktörerna (Rudolfsson 2010).

Ett citat från Le Crobusier ”Arkitektur är konst, ett emotionellt fenomen, utanför konstruktionsfrågor och utöver dem. Syftet med byggande är att få saker att hålla ihop, med arkitektur att beröra oss ” (Bosaeus 2011, s. 1)

Begreppet arkitektur tolkas på många olika sätt. Viollet-le-Duc anser att arkitektur är en nyttokonst (Lundequist u.å.) och innebär att en uppförd byggnads användning sker utifrån de idéer som investerats i den. Konstnärlig dimension innebär att byggnadens gestaltning bör uttrycka dess idéer. Le Crobusier säger att en byggnad har en yttre form och en inre idé (Lundequist u.å.). Den yttre formen ska förmedla den inre idén hos byggnaden, innehållet i byggnaden.

1.1.4 Hallbyggnad

Valet av hur konstruktionen hos en byggnad ska se ut har att göra med vilken funktion som ska uppfyllas och utifrån de arkitektoniska aspekterna (Träguiden 2017a). Avgörande för en byggnads utformning är syftet för dess användning. När det talas om hallbyggnader menas en byggnad med stora öppna ytor (SBI 2008, s. 69).

Takkonstruktioner för dessa ytor utformas normalt med sadelbalkar, ofta med fackverkstakstolar (SBI 2008, s.70-71) som är dominerande i just hallbyggnader.

Stommen för en hallbyggnad består av pelare- och balksystem (SBI 2008, s. 72), se Figur 6.

Figur 6. Tre olika typer av pelare-balksystem. (Träguiden 2017b)

(13)

1.1.5 Tillgänglighet

Att orientera sig i samhället enkelt och smidigt är inte alltid en självklarhet för alla.

Beroende på om man sitter i rullstol, använder rullator, svårt att se blir dessa personer lätt begränsade i samhället.

I denna rapport avser tillgänglighet personer med funktionsnedsättning(Boverkets byggregler 2018a). I Boverkets byggregler tas de regler upp som gäller vid

tillgänglighet. Dessa är avsedda för att människor ”... ska kunna delta i samhället på lika villkor.”(Boverket 2019)

Definitionen för personer med funktionsnedsättning är att personer har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga innebär att personer har nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben. För att kunna vara delaktig i samhället används rullstol, rullatorer eller käpp. Om en person istället har nedsatt

orienteringsförmåga har personen nedsatt syn, hörsel eller en utvecklingsstörning.

(Boverkets byggregler 2018a)

I 3 kap 5 § i plan- och byggförordningen står det att anläggningar planeras för olika ändamål. Finns det behov av tillträde för allmänheten ska de göras tillgängliga och användbara oberoende av vem som vill beträda anläggningen. (PBF 2011:338)

Personer sittandes i rullstol har inte samma storlek på rullstolen och beroende på vilken typ av rullstol som används krävs olika stora utrymmen för att kunna vända.

För att allmänna platser ska vara tillgängliga oberoende av rullstolens storlek bör måtten för en utomhusrullstol vara dimensionerande. Måttet för denna är två meter (Svensson 2012, s. 41) i diameter. Det måste även tas hänsyn till rullstolens bredd vilken brukar vara 0,9 meter och ett möte mellan två rullstolar kräver minimimåttet 1,6 meter (Svensson 2012, s. 44 & 48). Rollatorer behöver en yta på 1,5 x 1,5 meter för att någorlunda, obehindrat kunna vända.(Svensson 2012, s. 56)

En byggnad ska vara lätt att orientera sig i. Det ska vara lätt att komma ihåg hur man ska gå i byggnaden, en logisk planlösning. Den logiska planlösningen uppfylls genom raka gångstråk och riktningsändringar sker i 90°. (Svensson 2012, s. 62-63)

Ingången till en byggnad, entréer, bör vara enkel att ta sig till och igenom för personer med nedsatt funktionsförmåga. Skulle det vara svårt att ta sig till entrén är risken att personerna får söka sig till entrén via omvägar eller till och med välja en annan entré. För entréer och framförallt huvudentréer bör det tydligt framgå att det är denna som är ingången till byggnaden. (Svensson 2012, s. 84) Det ska även vara möjligt att kunna vända sig framför entrén för personer sittandes i rullstol.

Entrédörrarna ska vara tillräckligt breda och lätta att öppna, automatisk dörröppnare är ett hjälpmedel. (Svensson 2012, s. 86-87) Gällande vindfång bör dessa utformas så personer kan passera dessa utan att behöva vända sig om. Placeringen av de yttre och de inre dörrarna bör vara rakt framför varandra. Storlek på vindfång anpassas efter personer som sitter i rullstol, vilken typ av dörr som ska användas, ifall dörren ska öppnas automatiskt eller om dörren ska ha dörrstängare och att man alternativt ska behöva vända sig om för att stänga dörren. Offentliga lokaler bör ha vindfång för en huvudentré, dimensionerad efter en utomhusrullstol. (Svensson 2012, s. 91)

En byggnads kommunikationsutrymme ska vara tillgänglig och användbar för personer med en funktionsnedsättning. Dessa utrymmen ska vara utformade utan

(14)

nivåskillnader. Där det inte går att uppfylla ska det kompletteras med ramp, hiss eller lyftanordning. (Svensson 2012, s. 89) Hiss och lyftanordning ska kunna inrymma en person i rullstol och en medhjälpare (Svensson 2012, s. 118). Hissar dimensioneras 1,1 x 1,4 meter och uppfyller då kraven på tillgängligt och användbart utrymme i hissen (BBR 3:144). Hiss med plats för sjukbår dimensionernas 1,1 x 2,1 meter (Boverkets byggregler 2018a).

Kommunikationsutrymmen (Svensson 2012, s. 93-94) bör uppfylla följande:

 En fri bredd på minst 1,30 meter för förflyttning med rullstol men det bör finnas en plats för möte samt att kunna vända.

 Korridorer bör ha en bredd på 1,50 meter, detta för att kunna rotera 180° med en rullstol.

 Undvik att ha dörrslagning som sker ut i korridoren och i andra

kommunikationsutrymmen. Dock ska dörrslagning för hygienrum vara slagna utåt, det vill säga inte inåt i hygienrummet.

 Undvik långa korridorer. Går det inte att undvika förbättras de via uppdelning genom färgsättning, utvidgas eller hållpunkter med konst på väggarna.

Då det krävs trappor i en byggnad bör dessa utformas så personer kan förflytta sig utan risk för att snubbla samt att det finns möjlighet till bårtransport (Svensson 2012, s.

101). Generellt gällande trappor:

 I en trappas gånglinje för allmänna platser bör stegdjupet vara minst 0,3 meter (Svensson 2012, s. 103).

 Trappor ska ha ledstänger som är lätta att greppa om (Svensson 2012, s. 101).

 Trappor utformas så att de är raka. I en svängd trappa är risken större för snubbling (Svensson 2012, s. 102).

 Långa trappor delas upp i viloplan (Svensson 2012, s. 102).

 Placering av dörrar ska inte förekomma framför nedåtgående trappa. Dock kan dörren placeras framför trappan om trapplanet har ett djup på två meter (Svensson 2012, s. 96).

Dörrbredden för fria passagemått ska minst vara 0,84 meter, uppställd i 90°, för personer med rullstol (Svensson 2012, s.106). Måttet gäller för dörrar till bland annat entré, samlingshall, mötesrum, toaletter. Vanligt är att måttet sätts till 0,9 meter för passagemått på allmän plats. Rullstolsburna personen ska kunna öppna en dörr utan att hindra dörren från att öppnas (Svensson 2012, s. 107), se Figur 7. Tunga dörrar ska förses med automatisk dörröppnare och placeras enligt Figur 8, dörrar med

automatisk dörröppnare ska ha markering i golvet för att förvarna om vart dörren slås upp (Svensson 2012, s. 111).

(15)

Figur 7. Ytor som behövs vid dörrar för att inte hindra dörren från att slås upp.

(Svensson 2012, s.108)

Figur 8. Placering av automatisk dörröppnare och markering vart dörren slås upp.

(Svensson 2012, s. 111)

Toaletter ska vara lättåtkomliga. Måtten för en toalett bör vara 2,2 x 2,2 meter (Svensson 2012, s. 128). Antal toaletter som behövs anpassas efter typ av lokal samt storlek. Allmänna platser ska ha en toalett för personer sittandes i rullstol (Svenson 2012, s.128) och i stora lokaler rekommenderas att det finns fler. Där personer vistas under en längre tid ska tillgång till toalett finnas (Svensson 2012, s. 125). Skötbord placerade i toalettrum tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga får ”...

inte inkräkta på den fira ytan som behövs för att manövrera rullstolar ...” (Svensson 2012, s. 129). I idrottshallar bör det finnas en toalett, för personer i rullstol, i anslutning till omklädningsrummen för dam och herr (Svensson 2012, s. 129). Det bör även finnas en ”... med neutral ingång för de som har med sig en assistent av motsatt kön ...”

(Svensson 2012, s.129).

(16)

En kiosks betjäningshylla bör sitta cirka 0,8-0,9 meter ovan golv (Svensson 2012, s.

150). Framför kiosken bör det vara ett utrymme på 1,50 meter i diameter för att rullstolar ska kunna manövrera (Svensson 2012, s. 168).

Större anläggningars planering av antal rullstolsplatser utgår från hur stor

anläggningen är och vilken typ av anläggning. Det finns inga regler för antalet platser men en utgångspunkt enligt ISO 21542:2011 är att ”... om det finns fler än 201

sittplatser bör det finnas 4 plus 1 plats för var 200:e sittplats.”(Svensson 2102. s. 159).

Sittplatserna för rullstolsburna bör vara flyttbara för att ordna fler platser för rullstolar.(Svensson 2012, s. 159)

Orienteringsförmågan för funktionsnedsatta personer underlättas med

kontrastmarkeringar. Kontrastmarkering görs med avvikande material och ljusare kulörer mot omgivningen. Markbeläggning göras med konstgjorda ledytor bestående av plattor med ett avvikande material från de övriga plattorna. Viktigt är att

entrédörrar, hissdörrar, toalettdörrar och dörrar i och till utrymningsvägar är markerade för att de enkelt ska upptäckas. Kontrast mot omgivningen görs med en annan ljushetskontrast än den färg som finns på omgivande ytor. (BBR 2018a)

1.1.6 Brand

Vid uppkomst av en brand ska personer som befinner sig i byggnaden kunna lämna den eller räddas på annat sätt (PBF 2011:338). Ovetandes om när ett brandförlopp kan uppkomma ska byggnader vara utformade med brandskydd (BBR 2018b). Vid uppkomst av ett brandförlopp ska personer med funktionsnedsättning kunna ta sig antingen till en utrymningsplats alternativt en säker plats (Svensson 2012, s. 234).

Utrymning för en byggnad underlättas då personer som vistas i den snabbt kan se, överblicka och förstå (Svensson 2012, s. 234) hur man ska ta sig ut ur lokalen.

Vid brandförlopp ska branden i så stor utsträckning kunna begränsas för att ingen spridning ska ske vilket förhindras med brandceller (BBR 2018b). Inom brandceller ska en brand kunna utvecklas utan att sprida sig inom byggnaden eller till

omkringliggande byggnader. Detta medför att personer kan utrymma lokaler på ett betryggande sätt. Valet av brandcellsindelning ska vara i sådan utsträckning att utrymning kan ske under tillräcklig tid. Utrymmen i en byggnad med olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller.

Vid planering av utrymningsvägar bör dessa vara logiskt placerade och att det finns goda siktförhållanden samt att de ”... ska vara en utgång till en säker plats ...”

(BBR 2018b, s.46). De ska vara placerade långt ifrån varandra om en av dem blockeras av brand. Utrymningsväg kan även vara plats i byggnaden som leder från en

brandcell ut till en säker plats. Utöver detta ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar, oberoende är de om det är minst fem meter mellan varandra (BBR 2018b). För varje våningsplan ska det finnas minst en utrymningsväg. Det maximala gångavståndet till närmsta utrymningsväg ska inte överstiga 30 meter (BBR 2018b).

Definitionen för en säker plats är exempelvis en terrass, gata till det fria eller

gårdsplan (BBR 2018b). Utrymningsplatser ska vara enkla att hitta för att personer inte ska bli bortglömda. En uppställningsplats för personer i rullstol kräver en större yta än den yta som rullstolen tar upp. Måtten för denna yta görs cirka 0,8 x 1,40 meter (Svensson 2012, s.236) per plats. Det gäller att rullstolar inte hindrar förbipasserande att ta sig förbi eller hindra dörrar från att öppnas. Det ska även finnas utrymme för

(17)

manövrering av rullstolen. Måttsättning av utrymningsplats görs utifrån antal personer som kan tänkas befinna sig på våningsplanet och som är i behov av utrymningsplatsen. (Svensson 2012, s. 236)

I utrymmen där många personer vistas samtidigt ska utrymning kunna ske vid mer än en utgång (Måttboken 2013), detta gäller vid bland annat omklädningsrum.

”När det gäller utrymningsvägar utanför själva läktaren får bredden på dörrar och trappor för utrymning inte vara smalare än 1,2 meter.”(Måttboken 2013, s.58).

1.2 Problemformulering

Tidigare studier visar att det finns tillgänglighetsproblem i sportanläggningar samt att en arena ska uppfylla mått som ställs på spelplanen (Melander & Joelsson 2018). Även hur viktigt det är med den totala upplevelsen i en arena utöver idrottens syfte

(Azadeh 2009). Tillgänglighet är en viktig faktor för att göra byggnader tillgängliga, boverket tar upp de minikrav (Boverket 2019) som ska vara uppfyllda samt hur utrymning ska planeras (BBR 2018b). En arena ställer i sig krav på dess utformning utefter användningsområde och för konstruktionen är det viktigt med ett samspel mellan arkitekter och konstruktörer (Rudolfsson 2010). För idrotten innebandy finns regelmått (Måttboken 2009) som ska följas samt krav för spel i Svenska superligan (Svenska Innebandy u.å. b).

Oskarshamns innebandyförening växer och etablerar sig i högre divisioner. Staden är i behov av fler hallar för att täcka alla föreningars behov av att kunna utöva sin sport.

Många lag med olika förutsättningar konkurrerar om samma hall i dagsläget.

Nuvarande anläggning är den enda som tar in den publikkapacitet som efterfrågas.

Det är även konkurrens om träningstider. Speciellt innebandyn är i behov av en anläggning med fler och bättre möjligheter. Spelare, åskådare och funktionärer huserande i anläggningen har olika fysiska behov.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att utforska hur en innebandyarena ska utformas för staden Oskarshamn för att samtidigt få ett arkitektoniskt tilltalande utseende. Studien ska även beskriva hur en arena uppförs tillgänglig för funktionsnedsatta och äldre personer och hur en god funktionalitet uppnås.

1.4 Forskningsfråga

Hur kan en innebandyarena i en medelstor kommun utformas för att uppfylla en god funktionalitet, ökad tillgängligheten för funktionsnedsatta och äldre personer samt få ett arkitektoniskt tilltalande utseende?

1.5 Avgränsningar

 Arbetet innefattar enbart A-ritningar.

(18)

 Tillgänglighet för funktionsnedsatta och äldre personer inriktar sig på planering av utrymning vid brandförlopp och tillgängligheten i en anläggning.

 Inga visuella studier av arenor görs på grund av rådande tider med covid-19.

 Den arkitektoniska delen avser hur en arena kan få ett tilltalande utseende med val av material och hur sidobyggnader placeras och utformas i anslutning till den stora arenabyggnaden.

 Utseende som undersöks är arenors fasader och vilken konstruktion de har.

 Driftrum ritas in i ritningarna för att illustrera vart de ska ligga, måtten är rätt anpassade.

(19)

2. Metod

Inledningsvis upprättades en tidplan för att lägga grunden för kommande veckors arbetstid, Bilaga I.

Loggbok (Höst et al 2006, s. 84-85) har kontinuerligt använts vid undersökningen.

Genom att dokumentera eventuella ändringar kan författaren enklare försöka hålla den röda tråden. Anteckningar har förts vecka för vecka för att göra noteringar när tankar och idéer dykt upp och för att lätt gå tillbaka och se vad som tidigare gjorts i arbetet.

En kvantitativ enkät (Höst et al 2006, s.85-89) togs fram för att få en uppskattning angående hur personer i Oskarshamn, med ett intresse för innebandy, upplever den befintliga sporthallen. Enkäten gav information gällande de önskemål som finns i en framtida arena för staden Oskarshamn. Hänsyn togs även till upplevelsen i den nuvarande sporthall för att försäkra sig om hur den framtida arenan inte ska planeras eller utformas, se Bilaga II, och vad som kan bidra till en god funktionalitet. Vilka förbättringspotentialer som finns hos befintliga sporthallen och kan uppfyllas i en ny arena.

För inspiration vid skissandet av arenans planering och utformning studerades olika arenor. Utifrån studerade arenor och sporthallar görs en jämförelseanalys (Bryman 2018, s. 86) sinsemellan och med den nuvarande sporthallen i Oskarshamn.

Studera arenor bidrar till att utforska hur arenor kan utformas arkitektoniskt samt till att utforska hur dagens sporthall kan förbättras och hur befintliga arenor har

planerats.

Archicad 22 användes för att ta fram ritningar som baserades på information framtagen i introduktionskapitlet, enkätundersökningen och från studerade arenor.

Metoder som används för undersökningen är en kvantitativ (Höst et al 2006, s.110- 113) kartläggning (Höst et al 2006, s. 31-32), jämförelseanalys (Bryman 2018, s. 86) och fallstudie (Höst et al 2006, s. 33-36). Fallstudiens syfte är att djupgående beskriva hur en innebandyarena kan utformas för den valda kommunen Oskarshamn. Ett fall med ett specifikt syfte (Höst et al 2006, s. 34) vilket i detta fall är dagens sporthall i

Oskarshamn. Insamling av data för fallstudien sker via dokumentanalys. Kvantitativ metoden används för att samla in material från berörda personer i Oskarshamn. Detta för att bekräfta vilka möjligheter en ny arena i Oskarshamn kan ge och vilka

förbättringspotentialer som finns utifrån den befintliga sporthallen i staden.

2.1 Urval

Studien inriktar sig på Oskarshamn, en medelstor kommun, och idrotten innebandy.

Oskarshamn valdes då innebandyn i staden utövas i en sporthall, belägen i stadens gymnasieskola. Staden har flera anläggningar för andra idrotter men ingen för innebandy. Tillgängligheten är viktig för funktionsnedsatta och äldre personer vilket ska undersökas i dagens sporthall. Utseendemässigt börjar sporthallen bli till åren och behöver en uppfräschning.

(20)

Personer som undersökningen inriktar sig på bor i Oskarshamn. Antalet personer som ingått i undersökningen är 38 personer med ett intresse för innebandyn i olika åldrar och kön. 71 personer fick förfrågan om att delta i undersökningen varav 38 responderade. Det externa bortfallet ligger på 33 personer och det fanns även ett internt bortfall och detta var på de frågor som krävde en egen formulering.

Urvalet av personer gjordes utifrån deras egenskaper som är relevanta för undersökningen. Personernas egenskaper är innebandyspelare, funktionärer och sekreterare i svenska innebandyförbundet. Valet av personer till undersökningen inriktar sig på personers erfarenheter av sporthallar och arenor. Därför blev antalet personer som medverkade i undersökningen begränsat. Den skickades inte ut till en större grupp personer då frågorna inte var anpassade till personer som inte har besökt hallen eller har något intresse för innebandy. Urvalet är ett stratifierat urval (Höst et al, 2006) på grund av de olika kategoriernas storlek sett till kategorierna

innebandyspelare och funktionärer.

2.2 Litteratursökning

Utifrån forskningsfrågan har litteratur valts via litteratursökning i två databaser, rekommenderad litteratur, lagar och författningar som tidigare använts under

utbildningen samt artiklar och rapporter från webbplatser. Allt insamlat material sågs till en början över väldigt brett för att hitta sådant som var relevant. Därefter gjordes en mer detaljerad granskning för att försäkra sig om att materialet kunde användas att bygga undersökningen på.

Litteratursökningen genomfördes systematiskt i databaserna Google Scholar och Diva. Utifrån den framtagna forskningsfrågan togs nyckelord fram som formade en söksträng utifrån PEO-modellen, Tabell 1. Söksträngen användes i de två valda databaserna för att få fram artiklar och rapporter tillsammans med inklusionskriterier för att avgränsa sökningen. Första steget i den systematiska sökningen var att se över hur många träffar söksträngen gav. Genom olika kombinationer av söksträngen utifrån P, E och O gavs olika träffar. Det som drog ner antalet träffar i Google Scholar var sökorden för P. I Diva var det istället P som gav flest träffar och PEO och PE gav minst. Det arbetades även med synonymer till sökorden för att få en bredare sökning.

Söksträngen användes även med engelska ord för att få ännu fler träffar. Vid

användning av söksträngen i Diva gavs dessvärre inga träffar för vissa kombinationer av PEO-modellen. Flest träffar gavs i Google Scholar. Totalt 7 artiklar identifierades med hjälp av söksträngen.

Forskningsfrågan har i slutet av arbetet uppdaterats men den systematiska sökningen utgår från frågan som togs fram i början av arbetet som framgår i Tabell 1.

Ingen förändring görs av söksträngen då litteraturen inte påverkas av frågan då den fortfarande har samma syfte men nu med en omformulering.

Identifierade artiklar granskades utifrån dess relevans till arbetet samt via en vetenskaplig undersökning av källor enligt Höst et al (2006 s. 60) för att se dess trovärdighet. Sammanfattningen för varje artikel sågs över för att få en första inblick i artiklarna, är de relevanta eller inte. Sedan kollades artikeln över utifrån den

vetenskapliga uppbyggnaden för en rapport och om det är en säker källa genom att kolla över referenserna. Därefter granskades hela artikeln noggrant för att hitta

(21)

relevant information att bygga vidare undersökningen på. Material som sökts fram kring arenor inriktar sig inte enbart på sporten innebandy utan även andra sporter.

Utbudet av innebandyarenor var begränsat där av gjordes sökning bredare sett till arenor som är avsedda för andra sporter än innebandy.

Tabell 1. PEO-modellen

Forskningsfråga

Hur kan innebandyarenor i en medelstor kommun arkitektoniskt utformas för en god funktionalitet och att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta och äldre personer?

P - Population E - Exposure O - Outcome

Innebandyarenor i medelstor kommun

Arkitketoniskt utforma Ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta och äldre personer samt god funktionalitet

Komplett söksträng

(aren* OR byggnad* AND (kommun* OR stad)) AND (utform* OR arkitekt*) AND (tillgänglig* OR funktionsned* OR funktion*) Databas

Google Scholar, Diva Inklusionskriterier

 Artiklar skrivna på svenska och engelska

 Vetenskapliga publikationer

 Artiklar som är tillgängliga i fulltext

Med sökorden från söksträngen gjordes en initial sökning i databasen Google Scholar. Denna sökning gav ytterligare litteraturunderlag utöver de som

identifierades med söksträngen. Sökningen gjordes utifrån sökorden för P, E och O separat.

Utöver söksträngen har det arbetats med rekommenderad litteratur. Den rekommenderade litteraturen kommer från sakkunnig byggingenjör. Under utbildningen har ett antal arbeten skett utifrån lagar och författningar, dessa har använts för denna undersökning. Litteratur och information från webbplatser har samlats in för att komplettera med den information som behövdes utöver det som identifierats i det ovannämnda.

2.3 Datainsamling

Datainsamlingen för studien baseras på data som är relevanta för att utforska och beskriva hur innebandyarenor utformas samt för att koppla ihop den framtagna litteraturen med hur det är i verkligheten. Följande delar i detta kapitel är av vikt för undersökningen med mål om att kunna presentera ett resultat och dra slutsatser.

(22)

2.3.1 Arenor och sporthallar

Datainsamling görs via bilder, ritningar och skisser på internet. De utvalda objekten för datainsamlingen var Oskarshamns sporthall, sporthallar och arenor som

författaren besökt samt kända idrottshallar som exempelvis Fortnox Arena i Växjö.

Först sågs ett flertal arenor över för att sedan välja ut några för vidare undersökning och analys. De utvalda arenorna är Fortnox Arena i Växjö, KIFAB Arena i Kalmar, Gavlehovshallen i Gävle och Salming Arena i Askim. Datainsamling av arenor görs för att utifrån bilder undersöka deras exteriör och interiör genom att notera sådant som är av vikt för arbetet. Utvändiga undersökningen ger underlag för hur arenor har utformas och funderingar kring hur en arena kan få en tilltalande fasad och ett arkitektoniskt inslag. Invändiga undersökningen ger underlag för hur arenor har utformats med alla olika ingående verksamheter och hur läktare har gjorts.

Noteringarna ger underlag för utformning av arenan i staden Oskarshamn sett till hur fasaden ska se ut, vilken form byggnaden ska ha och hur planlösningen ska se ut. All insamlad data ger inspiration för den invändiga och utvändiga utformningen. Vid undersökningarna var det viktigt att hela tiden tänka på vad som passar in i en arena i Oskarshamn och utifrån de svar som gavs i enkätundersökningen. Undersökningen av Oskarshamns sporthall gjordes genom ett besök i hallen där det fotograferades och gjordes noteringar kring logistiken i hallen, planering och utformning.

Fortnox Arena undersöktes utifrån ritningar från internet och KIFAB Arena utifrån skisser från internet. Datainsamling av ritningar och skisser samlas in för direkta mätningar (Höst et al 2006, s.94). Mätningarna gjordes för att ta reda på måtten i en befintlig arena och se om tillgänglighetskravet uppfylls. De gjordes även för att få en uppfattning av vilka mått olika rum ska ha för arenan i Oskarshamn. För att få mätningarna att stämma togs det reda på i vilken skala ritningarna var gjorda.

Därefter gjordes mätningarna med en skalstock i samma skala som på ritningarna.

Med framtagna mått kan sedan en jämförelse göras utifrån tillgänglighetsmåtten som anges i introduktionskapitlet för att säkerställa att dessa uppfylls. KIFAB Arenas skisser används på samma sätt. Ritningarna och skisser på dessa två arenor bidrar med en tydlig bild på hur arenor kan planeras och utformas med olika verksamheter.

Detta bidrar med inspiration för hur en god funktionalitet kan uppfyllas.

2.3.2 Enkätundersökning

För utformningen för en ny arena i Oskarshamn behövdes underlag baserat på tankar, idéer och förväntningar från personer som utövar sporten och har erfarenheter från besökta sporthallar och arenor. Genom en kvantitativ enkät görs en kartläggning angående vad som ska finnas i den nya arenan. Det fås även information om personernas uppfattning gällande den befintliga sporthallen. Det samlandes in information om den befintliga sporthallen för att få indikation på hur tillgängligheten och utformningen av hallen upplevs i nuläget.

Undersökningsdeltagarna förseddes med en enkät innehållande nio frågor, datorenkät (Höst et al 2006, s. 85). Frågorna är uppbyggda utifrån den befintliga sporthallens utseende, planlösning och tillgänglighet men även frågor baserade på hur en nya arena i Oskarshamn kan planeras. Enkäten presenteras i Bilaga II.

Den kvantitativa metoden valdes för att få in underlag från fler personer än om en kvalitativ undersökning hade valts.

(23)

Enkätundersökning genomfördes för att få svar från flera personer i jämförelse med intervju. Till denna undersökning var huvudsyftet att ta reda på hur personer som brukar sporthallen upplever den. Fler personer har möjlighet att ta sig tiden att svara på en enkät än att göra en intervju där båda parterna måste komma överens om en tid som passar.

2.4 Analys

Jämförelseanalys (Bryman 2018, s. 86) tillämpas mellan arenor och Oskarshamns sporthall.

Kvantitativ analys görs av enkäten utifrån intervallskalenivå, nominalskalenivå (Höst et al 2006, s. 94) och deskriptiv analys.

2.4.1 Arenor och sporthallar

Jämförelseanalys tillämpas för att se hur befintliga arenor och sporthallar har utformats, vilka likheter och skillnader som finns. Analysen av utformningen görs utifrån tillgänglighet, utrymning vid brand, utseende, planlösning, mått för innebandyanläggning och krav från svenska innebandyförbundet vid spel i SSL.

Jämförelseanalys mellan Fortnox Arenas ritningar och KIFAB Arenas skisser görs för att undersöka hur tillgänglighetsaspekterna har arbetats med i anläggningarna och om måtten för tillgänglighet uppfylls samt hur utrymning av anläggningarna sker.

Analyser görs även utifrån de regelmått och SSL-krav som tas upp under introduktionskapitlet. Sen görs analys av den logisk planering för att underlätta orienteringen i anläggningen för bland annat personer med funktionsnedsättning.

Slutligen hur utrymning kan ske i byggnaden vid uppkomst av brand.

Jämförelser ser till byggnadernas yttre, hur konstruktionen ser ut och om de har en tilltalande fasad samt utformningen av entré för att om det framgår tydligt vart ingången är. Denna del av analysen görs även för Gavlehovshallen och Salming Arena utöver KIFAB Arena och Fortnox Arena.

Planlösningen analyseras utifrån de mått som behövs för tillgänglighet,

utformning av fritidsanläggningar och hur olika rum är planerade, vad de är avsedda till och vart de är placerade samt dess storlek. Analys av planlösningen ger

indikationer på hur arenor kan planeras för att uppnå en god funktionalitet

idrottmässigt och socialt. Utifrån information insamlad från Fortnox Arena och KIFAB Arena analyseras publikkapaciteten i jämförelse med vad som kan vara lämpligt antal för Oskarshamn.

Efter analys av arenorna analyserades det vidare kring vilka förbättringspotentialer en ny arena i Oskarshamn skulle ge. Även här baseras jämförelseanalyser utifrån

tillgänglighet, utseende, utrymning vid brand, mått för innebandyanläggning och de krav som ställs från svenska innebandyförbundet vid spel i SSL.

2.4.2 Enkät

Den deskriptiva analysen sker utifrån gruppering av svar från respondenterna.

Analys på intervallskalenivå och nominalskalenivå görs utifrån statistiska diagram där medianen tas fram för flervalsalternativen. Analys görs för att ta reda på vad respondenter tycker om den befintliga sporthallen men även vad det finns för tankar

(24)

kring en ny arenas planlösning och utformning i Oskarshamn. Det ger även indikation på vilka verksamheter som är av vikt för att uppfylla en god funktionalitet samt den sociala biten.

Deskriptiv analysen genomförs för de svar som krävde ett eget formulerat svar.

Dessa svar fördelas inom grupperna planering, funktionalitet och arenors utformning.

Utifrån gruppering ses hur många svar som relateras till varje grupp och vad dessa svar säger. Här fås indikation på vad respondenterna anser ska finnas i en ny arena för staden Oskarshamn men även vilka besökta arenor som tilltalar dem.

Analys på intervallskalenivå och nominalskalenivå görs via sammanställning i diagram för att avgöra vad som ska tas med i den nya arenan och vad som ska uteslutas utifrån antal svar som mottagits. Utifrån de svar som respondenter skickat gjordes analyser kring varje fråga utifrån hur många svar respektive fråga fått, nominalskalenivå. Frågor med flera valbara svar analyserades utifrån de alternativ som gav högst svar, intervallskalenivå. För frågor med flervalsalternativ togs medianen fram, vilket presenterar mittersta värdet utifrån alla värden sorterade i storleksordning. Svaren som ligger över medianen tillämpas för fortsatt arbete med den nya arenan. Svaren som ligger under medianen, lägre tal än medianen, uteslöts.

Analysen fortsatte vidare med att se över om svaren var användningsbara och hur dessa på bästa sätt skulle kunna tillämpas i arbetet med arenans planlösning.

2.5 Etiska överväganden

Urvalet av personer inbjudna till undersökningen blev informerade om att enkäten är frivillig och att inga personuppgifter kommer att samlas in från de som väljer att medverka. Det är en anonym undersökning där personer som deltar kan välja att antingen medverka eller att avstå. Vid inbjudan till undersökningen beskrivs det varför undersökningen genomförs och vad den kommer att vara underlag till. Inga personuppgifter kommer att samlas in för de som medverkar, se Bilaga II.(Höst et al 2006, s.88-89 & 101-102)

(25)

3. Resultat

3.1 Enkätundersökning

Resultat för en god funktionalitet och den nya arenans utformning i Oskarshamn framgår av enkätundersökningen. Enkäten för undersökningen bifogas i Bilaga II.

Resultaten presenteras i diagram utifrån nominalskalenivå och intervallskalenivå.

Utöver dessa presenteras tre av enkätens resultat genom en gruppering. Fråga 1, 2, 3, 4, 7 och 8 sammanställs i diagram, Figur 7 till 11. Fråga 5, 6 och 9 redovisas i grupper utifrån den deskriptiva analysen.

Resultatet för undersökningen utifrån enkätundersökningen visar att majoriteten av respondenterna har samma uppfattning gällande dagens sporthall. Att dagens sporthall inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningen eller ålder samt svåråtkomlig för ambulans och räddningstjänsten. Enkätundersökningen visar att utseendet i sporthallen är undermålig men även vilka önskemål som ställs vid planering av en ny arena.

Figur 7. Fråga 1 och 2, N=38.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Fråga 1 Fråga 2

Y-axel

X-axel JA NEJ

Fråga 1 - Anser du den nutida sporthallen tillgänlig för personer som sitter i rullstol eller har en synnedsättning?

Fråga 2 - Är sporthallen lättillgänlig för exempelvis ambulansförare om en skada

(26)

Figur 8. Fråga 3, N=38. Medianen är 11, max är 6 och min är 1.

Figur 9. Fråga 4, N=110, medianen är 29,5.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Fråga 3 Y-axel

Antal personer

X-axel Antal poäng

Sporthallen är förskräcklig - 1 2

3

4

5

Sporthallen är snygg - 6

Fråga 3 - Tycker du att sporthallen har ett

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Fråga 4 Y-axel

Antal personer

X-axel Typ av verksamhet

Gym

Restaurang

Caféteria

Konferensrum

Fråga 4 - Vad skulle kunna finnas i den framtida arenan utöver tränings-/matchanläggning?

(27)

Figur 10. Fråga 7, N=38, medianen är 5, max är 4 och min är 1.

Figur 11. Fråga 8, N=38, medianen är 14, max är 3 och min är 1.

Nedan följer gruppering för fråga 5, 6 och 9 där antal svar har identifierats för respektive grupp samt exempel på svar som mottagits.

Planering och har fått 17 svar, exempel på svar är:

”Omklädningsrummets uppbyggnad är viktigt, det måste vara stort nog för ett helt lag där alla ska kunna sitta på bänkar. man kan väll utgå från 20 spelare som är max på uppställningen. Plus några extra krokar vid sidan om där tränare kan hänga sina jackor.

Toalett och minst fyra duschar i varje omklädningsrum. En klocka där man kan se kvarvarande tid på pausen är inte helt fel i omklädningsrummet

.

0

5 10 15 20 25 30

Fråga 7 Y-axel

Antal personer

X-axel Antal läktare

1 2 3 4

Fråga 7 - På hur många sidor om innebandyplanen bör det

0 5 10 15 20 25

Fråga 8 Y-axel

Antal personer

X-axel Antal hallar

1 2 3

Fråga 8 - Hur många hallar anser du att det bör finnas i arenan?

(28)

”Stora omklädningsrum och bra plats mellan sarg och bänk för oss som spelare.”

”Väl tilltagna förråd och omklädningsrum. En separat mindre sportgolvsyta utanför spelplan för individuell träning av klubbteknik, skott, rehab m.m.”

Funktionalitet har fått 8 svar, exempel på svar är:

”En samlingslokal för lagen där man kan umgås innan/efter match”

”Ett center för flera sporter! Slå ihop flera sporter”

”Anser att det ska vara en multiarena för flera sporter/idrottsutövare”

”Undersökningsrum där till exempel en sjukgymnast kan göra undersökningar på spelarna. Något mindre rum där man kan ha möten när man inte är så många. En ingång

som ansluter till planen med lite större plats utanför dörren för bland annat räddningstjänsten.”.

Arenor och dess utformning har fått 24 svar, exempel på svar är:

”KIFAB Arena”

”Fortnox Arena i Växjö”

”Maxi Arena Visby”

(29)

3.2 Jämförelseanalys

Utifrån det som tas upp i introduktionskapitlet presenteras likheter och skillnader som kan konstateras efter genomförda jämförelser. Resultaten nedan presenteras enligt följande rubriker: Fortnox Arena kontra KIFAB Arena, Arenors utseende och Oskarshamns sporthall kontra Fortnox Arena och KIFAB Arena.

3.2.1 Fortnox Arena kontra KIFAB Arena

Resultatet från jämförelser mellan Fortnox Arena i Växjö, se Bilaga III, och KIFAB Arena i Kalmar, se Figurerna 12, 13, 14 och 15.

Figur 12. Illustration av KIFAB Arena i Kalmar (Dahlström 2020)

Figur 13. Sektion - KIFAB Arena i Kalmar (Dahlström 2020)

(30)

Figur 14. Plan 1 - KIFAB Arena i Kalmar (Dahlström 2020)

Figur 15. Plan 2 - KIFAB Arena Kalmar (Dahlström 2020)

Utifrån det som tas upp i introduktionen resulterade jämförelseanalysen för Fortnox Arena och KIFAB Arena att det finns både likheter och skillnader i arenorna. Här nedan redovisas skillnader och likheter utifrån rubrikerna tillgänglighet, innebandy, funktionalitet och utformning.

(31)

Tillgänglighet

Arenorna tillgodoser tillgängligheten och det finns hiss så personer i rullstol kan t sig till våningsplanen. Placeringen av hissarna gör att de är lättillgängliga från arenornas entréer. De är försedda med handikapptoaletter. Kommunikationsutrymmen i arenorna är rymliga för möte mellan rullatorer och rullstolar samt att det finns utrymme för att vända med rullstol. Gångstråken i arenorna är raka och ger en logisk planlösning, riktningsändringar ser i max 90°. Utrymning av arenorna sker från båda våningsplanen, antingen till det fria eller en säker plats.

Dessvärre saknas en handikapptoalett för våningsplanet i KIFAB Arena samt att det enbart finns en sådan toalett i innebandy anläggningen. I Fortnox Arena finns handikapptoaletter tillgängliga i varje våningsplan samt att omklädningsrummen är försedda med dessa. Finns enbart vanliga toaletter i KIFAB Arenas omklädningsrum med en handikapptoalett i nära anslutning.

Innebandy

Genomförda mätningar visar att arenorna uppfyller måtten för en innebandyplan och det finns tillräckligt med utrymme mellan sarg och vägg eller övrig fast inredning för sittbänkar för spelare och ett sekretariat. Minimimåttet på sju meter uppfylls i båda arenorna. Omklädningsrum för 25 personer.

Inga skillnader kunde utgöras här.

Funktionalitet

Sen har båda arenorna tillgång till VIP-avdelning och möjlighet till mat i deras servering eller restaurang. Utöver detta är de försedda med grupprum eller konferensrum och ytor för butik eller föreningsshop. Varken spelare eller domare behöver passera läktaren eller spelplanen för att ta sig till omklädningsrummen vid ankomst till arenan. Sen här båda arenorna stora anläggningar med vardera två hallar.

Skillnad är att Fortnox Arena har tillgång till en cafeteria och ett gym.

Utformning

Likhet här är att arenorna är försedda med driftrum, förråd och städ.

Sett till arenornas planering och användningsområde så skiljer de sig åt både storleksmässigt och vilka ingående verksamheter och rum som finns i anläggningarna.

3.2.2 Arenors utseende

Efter jämförelse mellan Gavlehovshallen, Salming Arena, KIFAB Arena och Fortnox Arena konstaterades att deras utseende har olika karaktär. Varje arena tilltalar på sitt sätt mer eller mindre, se Figur 16, 17, 18 och 19.

(32)

Figur 16. Bild på KIFAB Arena i Kalmar utvändigt och invändigt på innebandyhallen. Fotograf: Wilson Creative. (Friberg 2020)

Figur 17. Fortnox Arena från entrésidan (VAXJO 2020).

Figur 18. Gavlehovshallen, illustration och bild från entrésidan (Skoogark 2020).

Figur 19. Salming Arena från entrésidan (Svenskalag 2020).

Den ena arenan är inte den andra lik. Anläggningar skiljer sig från varandra utifrån form, storlek och vilket eller vilka material fasaderna är utförda i samt val av detaljer som fönster och dörrar och hur de är placerade. Även entréerna för de olika arenorna skiljer dem åt beroende på hur de är utförda. Fortnox Arena, KIFAB Arena och Gavlehovshallen har större och en mer tydlig entré jämfört med Salming Arena.

Arenorna skiljer sig åt i fasaderna utifrån vilka material de är utförda i. Salming och KIFAB Arena liknar mer varandra i deras val av material medan Gavlehovshallen och Fortnox Arena skiljer sig åt.

3.2.3 Oskarshamns sporthall kontra Fortnox Arena och KIFAB Arena

Efter jämförelserna mellan Oskarshamns sporthall kontra Fortnox Arena och KIFAB Arena konstaterades fler skillnader än likheter. Resultaten redovisas som tidigare,

(33)

skillnader och likheter utifrån rubrikerna tillgänglighet, innebandy, funktionalitet och utformning.

Tillgänglighet

Likheter i arenorna är att de har tillgång till hiss för att öka tillgängligheten. I KIFAB Arenas och Sporthallens omklädningsrum finns det toaletter som inte är anpassade för en rullstolsburen person, se Figur 14 och 20. Sen har både sporthallen, KIFAB Arena och Fortnox Arena kommunikationsutrymmena som är väl tilltagna, uppfyller måtten enligt BBR.

Till skillnaderna så har Fortnox Arena och KIFAB Arena bättre möjligheter för funktionsnedsatta människor utifrån mått och tekniska hjälpmedel, som hiss.

Sporthallen ligger inne i Oskarshamns gymnasieskola och har därmed ett längre avstånd från entrén in till själva sporthallen med spelplanen, läktare och

omklädningsrum, se Figur 21, jämfört med KIFAB Arena och Fortnox Arena. I

Fortnox Arena och KIFAB Arena ligger bland annat spelplanen, omklädningsrum och läktare innanför entrédörrarna. Ytterligare en skillnad mellan sporthallen, Fortnox Arena och KIFAB Arena är att trappor måste passeras, oberoende av väg, för att beträda spelplanen i Oskarshamns sporthall, se Figur 22. Tillgängligheten för

räddningstjänst och ambulans är bättre i Fortnox Arena och KIFAB Arena där de kan ta sig fram till byggnaden och in till spelplanen enklare, jämfört med sporthallen. Sett till placeringen av hissarna i Fortnox Arena och KIFAB Arena så har hissen i

sporthallen en sämre placering samt att det är enklare att ta sig till hissarna i KIFAB Arena och Fortnox Arena än ta sig hissen i sporthallen, se Figur 14, 15, 23 och Figur 2 och 3 i Bilaga III. Sen är även läktaren för sporthallen betydligt mindre och för personer i rullstol finns inga avsedda rullstolsplatser. Utan dessa får sitta i

kommunikationsutrymmet ovanför läktaren, bakom glaspartier, se Figur 24. I Fortnox Arenas planlösning finns det 21 platser för rullstolsburna personer dessvärre framgår inga sådana platser i skisserna för KIFAB Arena. Tillbaka till toaletterna så finns det även skillnader sett till handikapptoaletter. KIFAB Arena har en handikapptoalett i anslutning till omklädningsrummen vilket inte sporthallen har och den

handikapptoalett som finns i sporthallen ligger ett par hundra meter bort i sporthallen, se Figur 20. Jämfört med Fortnox Arena har varje omklädningsrum handikapptoalett, se Figur 2 i Bilaga III.

Figur 20. Toalett i omklädningsrum och handikapptoalett i anläggningen.

(34)

Figur 21. Entré och transportsträcka till Oskarshamns sporthall.

Figur 22. Trappor från omklädningsrum och läktare.

Figur 23. Hissens placering i anslutning till spelplanen.

Figur 24. Cafeteria med kommunikationsutrymme och även plats för rullstolsburna personer.

(35)

Innebandy

Innebandymässigt är likheten hos sporthallen och arenorna att spelplanen har samma mått.

Sen skiljer sig sporthallen från de andra två arenorna då omklädningsrummen är mindre i sporthallen, se Figur 25, för att inrymma 20-25 spelare som det gör i KIFAB Arena och Fortnox Arena, se Figur 14 för KIFAB Arena och Figur 2 i Bilaga III för Fortnox Arena. Efter uppmätning av hela golvytan är utrymmet trångt mellan sarg och bänk och även på spelplanens kortsidor då måtten på golvytan är 21,3x42,7 meter och sargen tar upp 20x40 meter.

Figur 25. Sporthallens omklädningsrum.

Funktionalitet

Vid en jämförelse för en god funktionalitet och den sociala biten så skiljer sig

sporthallen från de båda arenorna. Sporthallen har enbart en liten kiosk medan KIFAB Arena och Fortnox Arena har bättre möjligheter med större cafeteria, restauranger, gym, bar, lounge, butikplats och försäljningsplats.

Utformning

Sett till deras utformning är en likhet att det finns längre korridorer inne i arenorna, så det finns längre transportsträckor i alla tre anläggningarna.

Utseendemässigt inne i sporthallen så är det en markant skillnad jämfört med KIFAB Arena, se Figur 16 och 26. KIFAB Arena har en ren och fräsch interiör med ljusa kulörer medan sporthallen har en äldre interiör i furu.

Figur 26. Interiören i sporthallen.

(36)

3.3 Arenaförslag

Ett ritningsförslag togs fram för en arena i Oskarshamn efter jämförelserna och enkätundersökningen.

I Figur 27 ses planlösningen för plan 1 för en ny arena i Oskarshamn. Där ligger omklädningsrum i nära anslutning till spelplanen vilket möjliggör att spelare, ledare och funktionärer har tillgång till en egen entré. Spelplanen beträds från

omklädningsrummen vilka är belägna på samma plan. Detta medför att inga trappor behöver passeras. Det finns fyra omklädningsrummen som består med 25 platser vardera och är utrustade med en toalett som uppfyller tillgänglighetsmåttet på 2,2 x 2,2 meter. Det saknas några bänkar då det inte fanns rätt mått för dessa i Archicad.

Duschrummen är försedda med duschbås för duschplatserna. Duschbås för

rullstolsburna personer görs större genom ett större bås och omsluter två duschplatser.

För domare finns två omklädningsrum och dessa ligger också i nära anslutning till spelplanen. Spelare och funktionärer har tillgång till en egen entré. Spelplanen har måtten 20 x 40 meter och mellan sarg och vägg finns ett utrymme på minst 2,5 meter för spelare och funktionärer. Plan 1 har en stor cafeteria med anslutande bord och stolar. Det finns utrymme för företag och föreningar avsedd för både reklam och försäljning. Toaletter finns avsedda för dam och herr samt handikappanpassade toaletter enligt måtten 2,2 x 2,2 meter. Sen finns det tillgång till två rum för

föreningarnas kanslister och ett konferensrum. I anslutning till omklädningsrummen finns ett gym med ett undersökningsrum för exempelvis fysioterapeuter. Det finns även separata rum för städ, tvätt och torkning av kläder samt fem förråd. För

innebandyföreningen finns tillgång till två rum som kan användas som materialrum.

Sen finns det rum avsedda för el-central och teknikrum men även ett rum för förvaring av sarg och innebandymål.

Figur 27. Planlösning för plan 1 i markplan för den tilltänkta arena i Oskarshamn.

(37)

I Figur 28 ses planlösningen för plan 2. På detta plan finns tillgång till ytterligare ett konferensrum, ett fikarum för huserande lag i arenan samt ett samlingsrum där spelare kan umgås före och efter träningar eller matcher. Det finns ett mötesrum för matchgenomgång som även kan användas som konferensrum. Ytterligare ett rum för kanslister finns tillgängligt i detta plan. Sen finns det en läktare för rullstolsburna personer. Denna har plats för 21 rullstolar. Utöver detta finns ett bås för

kommentatorer och eventuell möjlighet till att filma matcher. Ett rum för ventilation är placerat i detta våningsplan.

Figur 28. Planlösning för plan 2 för den tilltänkta arena i Oskarshamn. Pilen visar utrymning till en säker plats.

Generellt för den nya arenans planlösning är korridorer i arenan väl tilltagna så personer i rullstol ska kunna orientera sig samt möta en annan person i rullstol utan att det blir för trångt, se Figur 27 och 28. Arenan har enbart planerats med en hall men kan kompletteras med en tillbyggnad om behovet skulle uppstå. Läktaren för

åskådare placeras på två sidor och inrymmer 1000 platser räknat på 0,5 meter per plats. Två hissar har planerats in för att ta sig till våningsplanen. Utrymning finns från varje plan antingen ut till det fria eller till en säker plats, se pilen i Figur 28, och har försetts med totalt 13 utrymningsvägar. För att få en tilltalande arena utseendemässigt har anläggningen gjorts i olika sidobyggnader och fasaden är i två olika material och fönsterpartier i olika storlekar, se Figur 29. Sidobyggnader utformas i olika storlekar, höjd- och breddmått. Dessa placeras i olika förhållanden till varandra och kopplas sedan till den stora arenabyggnaden. Takfotens höjder för arenan och invändig rumshöjd ses i Figur 30.

(38)

Jämfört med ritningarna på Fortnox Arena, skisserna på KIFAB Arena och med sporthallen i Oskarshamn ges bättre möjligheter med en ny arena sett till

tillgänglighet, utrymning och integration. Läktarna för de tre arenorna uppfyller publikkapaciteten med 1000 platser för spel i SSL. Den nya arenan får ett snyggare utseende där förslaget på fasaden och de olika sidobyggnaderna kom från

jämförelserna mellan arenorna. Jämfört med planlösningarna för Fortnox Arena och KIFAB Arena blev den nya arena för Oskarshamn inte lika stor då den enbart har en hall. Nu finns det mer likheter mellan Fortnox Arena, KIFAB Arena och den nya arenan i Oskarshamn utifrån tillgänglighet, utrymning, regelmått för innebandyn, en bättre funktionalitet och ett snyggare utseende både utvändigt och invändigt.

Ytterligare en likhet med den nya arenan i Oskarshamn och Fortnox Arena är tillgången till många rullstolsplatser.

Figur 29. Fasaden för den tilltänkta Arenan i Oskarshamns.

(39)

Figur 30. Två sektioner för den tilltänkta Arenan i Oskarshamn.

References

Related documents

Kommunerna skulle ha möjlighet att bidra ekonomiskt till personal på boendeformer för äldre, för att skapa ökad trygghet och säkerhet för de boende i form av ständigt eller

De som upplever att de med lätthet hittar rutiner och instruktioner för miljö (2a) tycker även att de är lätta att hitta för kvalitet (2b) och arbetsmiljö (2c) och upplever

Vi anser dock, liksom utredningen föreslår, att utvidgningen av tjänster bör gälla samtliga enskilda som uppfyller villkoren för rutavdrag och inte begränsas utifrån ålder..

Brandsäkra hissar i byggnadsverk under mark ger en tryggare miljö för personer med nedsatt rörelseförmåga eftersom det ger möjlighet att kunna utrymma på egen hand och inte behöva

Del 4.2 pedagogernas förhållningssätt redogörs för vad för betydelse pedagogernas förhållningssätt och barnsyn har för deras arbete med barnen och således har även detta en

På vägar med VR ≥80 km/tim där Vid risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd enligt kapitel Allmänt*, ska räcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2..

De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators utformning, version 2, (VGU),

För att uppfatta olika ytstrukturer, vilka kan vara konstgjorda eller naturliga ledytor, låter man teknikkäppen glida på marken från sida till sida framför sig - glidteknik -