Boksamtal i litteraturundervisningen.
En studie om huruvida tre boksamtalsmodeller erbjuder elever möjligheten att utveckla sin litterära kompetens.
Discussions of literature in the education of literature
A study of whether three models for discussion of literature, offers students the opportunity to develop their literary competence.
Susanna Sterner
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska / Lärarprogrammet
C-uppsats, 15 hp
Handledare: Per Bäckström Examinator: Helene Blomqvist 2013-01-16
Sammanfattning
Denna uppsats handlar om boksamtal i svenskundervisningen på högstadiet. I uppsatsen presenteras tre olika boksamtalsmodeller som återfinns i texter författade av Aidan Chambers, Ellin Oliver Keene &
Susan Zimmermann samt Robert E. Probst. Det som undersöks här är om användandet av dessa boksamtalsmodeller i svenskundervisningen kan leda till att högstadieelevers litterära kompetens utvecklas. Den litterära kompetensen består av tre delkompetenser mellan vilka det måste råda balans.
Det diskuteras också om läraren med hjälp av boksamtalsmodellerna kan integrera litteraturdelarna ur det centrala innehållet som nämns i kursplanen för svenska i Lgr11, samt om eleverna kan nå
kunskapskraven rörande litteratur för betyget A.
De slutsatser som jag har kommit fram till genom en analys av boksamtalsmodellerna är att Chambers och Keene & Zimmermanns sätt att arbeta med litteratur kan leda till en utveckling av den litterära kompetensen. I arbetet med dessa kan läraren integrera det som står om litteratur i svenskämnets centrala innehåll samt arbeta för att eleverna ska nå kunskapskraven för betyget A.
Probsts boksamtalsmodell tycks däremot inte lika självklart kunna leda till en sådan utveckling hos eleverna. Läraren kan inte medvetet integrera allt som nämns om litteratur i det centrala innehållet i sin undervisning om hen använder sig av Probsts modell. De frågor som boksamtalsmodellen består av efterfrågar och främjar alltså inte en diskussion som täcker alla litteraturdelarna i det centrala innehållet.
Det är nämligen elevernas tankar som ska styra boksamtalet och det bör få utvecklas naturligt, inte genom att läraren ställer styrande frågor. Det går inte heller att konstatera att alla de kunskapskrav för betyget A som är aktuella i en undervisningssituation som denna kan uppnås.
Abstract
This essay is about models for discussions of literature in upper level of compulsory school. In this essay I present three different models for discussions of literature that can be found in texts written by Aidan Chambers, Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann and Robert E. Probst. What is examined is if the use of these models in Swedish education can produce a development of students’ literary competence.
This literary competence consists of three different competences between which there must be balance.
If the teacher can integrate what is said about literature in the curriculum, Lgr 11, and if students can reach the highest grade through the use of these models are also discussed.
The conclusions that I reached through an analysis of these models are that the ways of working with literature presented by Chambers and Keene & Zimmermann can produce a development of students’
literary competence. The teacher can integrate what’s said about literature in the Swedish curriculum and the students can reach the highest grades (for literature) as well.
The model presented by Probst does not seem to lead to such a development of the students, at least not as obvious as the other two models. The teacher cannot in a deliberate way integrate all parts concerning literature found in the curriculum if he or she uses the model combined by Probst. The questions that this model consists of don’t ask for such things, they don't conducive to a discussion that covers what is said about literature in the curriculum. It’s the students’ ideas that control the discussion and it should be developed naturally, not by guiding questions asked by the teacher. It’s also impossible to state that the students can achieve the highest grade through this way of working.
