EXAMENSARBETE
Effektiv betong för småhusproduktion
-Betong med högt luftinnehåll för platta på mark.
Institutionen för Byggnader och Installationer Gustav Bergstedt Avdelningen för Byggnadsteknik Magnus Wiberg
Examensarbete nr 292
Effektiv betong för småhusproduktion
-Betong med högt luftinnehåll för platta på mark.
Nyckelord Betong
Platta på mark Uttorkning Lufthalter Tillsatsmedel Väderskydd
Institutionen för Byggnader och Installationer Gustav Bergstedt Avdelningen för Byggnadsteknik Magnus Wiberg
Examensarbete nr 292
Förord
Följande examensarbete är utfört vid avdelningen för Byggnadsteknik, Institutionen för Byggnader och Installationer, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1999.
Arbetet har utförts på uppdrag av SKANSKA SVERIGE AB, Division Bostäder Stockholm i samarbete med SKANSKA SVERIGE AB, Division Industri, Asfalt &
Betong Mellansverige och SKANSKA TEKNIK AB, Division Hus & Industri.
Under större delen av examensarbetet har vi arbetat tillsammans med uppgifterna, detta då arbetet som sådant löpt smidigare eftersom vi till största delen samarbetat och bollat frågor mot varandra. Dock har vi under arbetets gång, delat upp vissa bitar mellan oss, så att i denna rapport och vid den muntliga redovisningen, bär Gustav Bergstedt huvudansvaret för kap 3 och 7 och Magnus Wiberg ansvarar för kap 4 och 5.
Handledare för detta examensarbete har varit docent Folke Björk, Institutionen för Byggnader och Installationer, Kungliga Tekniska Högskolan och Ulf Mattsson, Skanska Bostäder.
Under examensarbetets gång har ovärderlig hjälp erhållits från flera personer. Utan dessa människors hjälp och stöd hade inte examensarbetet gått att genomföra. Ett speciellt tack vill vi rikta till Thomas Johansson och Per Söderblom och övrig personal på Skanska Betong för hjälp och resurser på betongstationen. Vidare vill vi tacka Ted Rapp, Skanska Teknik för hjälp med fuktmätning. Vi vill även tacka Mohsen Saidi, Skanska Bostäder för teknisk support och Gudni Jonsson, Skanska Prefab för ett lysande förarbete. Dessutom vill vi tacka Lise Langseth, Modern Betongteknologi AB. Slutligen vill vi tacka Tomas Janson och Per Hellman, Skanska Bostäder för arbete på plats samt grabbarna på HKS Bygg & Anläggning för ett utomordentligt väl utfört gjutningsarbete.
Stockholm 1999-10-25
Gustav Bergstedt Magnus Wiberg
Checklista för effektiv användning av betong med luftinblandning För att kunna utnyttja de goda egenskaperna, som betong med luftinblandning ger, måste följande faktorer beaktas:
Väderskydd skall användas under formbyggnad och gjutning.
Betongen är känslig för nederbörd i samband med gjutning. Detta av framförallt två skäl, dels kommer fukt, som samlas i formen innan gjutning att ta väldigt lång tid att torka ut efter gjutning och dels kan nederbörd i samband med gjutning ändra betongens vct.
Ytbehandling av betongen måste utföras snabbt.
Betongen har en hög cementhalt och styvnar därför snabbt, varför ytbehandling av betongen måste göras snabbt, om en fin yta skall uppnås.
Efter initial härdning kan väderskyddet flyttas.
När betongen härdat i ett dygn, har känsligheten för nederbörd minskat betydligt, varför väderskyddet kan flyttas vidare till nästa form. Detta gäller dock inte under vinterhalvåret, eftersom låga temperaturer har en negativ inverkan på betongens härdande.
Kontrollerat klimat måste uppnås snarast efter gjutning.
Under härdningens första dagar, kommer betongen p.g.a. den kemiska uttorkningen att nå ner till runt 87% RF. Skall uttorkningen fortsätta, måste kontrollerat klimat skapas. Detta kan ske genom antingen stomresning eller genom användandet av väderskydd med uppvärmningsmöjligheter.
