Har respekten försvunnit ur klassrummet? En kvalitativ studie om elevers attityder gentemot lärare – sett ur ett lärarperspektiv

LÄRARPROGRAMMET

Har respekten försvunnit ur klassrummet?

En kvalitativ studie om elevers attityder gentemot lärare – sett ur ett lärarperspektiv

Jenny Strehlin

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Handledare: Yvonne Berneke

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Har respekten försvunnit ur klassrummet? En kvalitativ studie om elevers attityder – sett ur ett lärarperspektiv

Författare: Jenny Strehlin Handledare: Yvonne Berneke

Nyckelord: Social interaktion, attityder, social psykologi, sociokulturellt perspektiv, kommunalisering, värdegrund, fostran.

ABSTRAKT

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige.

Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Vidare belyses begreppen värdegrund och fostran och avslutningsvis ges en redogörelse av de teorier studien vilar på.

I studiens resultat påvisas att attitydförändringar hos eleverna har förekommit under en 40 års period. Interaktionen elev-lärare har utvecklats till det bättre, relationen är mer kamratlig idag än tidigare. Samhällsförändringar såsom kommunalisering av skolan och postmodernitetens förfarande samt borttagandet av agan anses vara faktorer som påverkat elevernas attityder. Studien resultat visar att fostran i hemmet har idag mer och mer överlämnats åt skolan och värdegrunden har fått större fokus sedan 1990-talet.

INNEHÅLL

1  INTRODUKTION... 3 

2  BAKGRUND ... 4 

2.1  Begreppsdefinition ... 4 

2.1.1  Interaktion lärare – elev... 4 

2.1.2  Maktrelationer ... 4 

2.2  Attityder & normbrytande beteende ... 5 

2.3  Samhällsförändringar... 6 

2.4  Fostran & Värdegrund ... 6 

2.5  Teori ... 7 

2.5.1  Sociokulturellt perspektiv... 7 

2.5.1  Social psykologi ... 8 

3  SYFTE ... 9 

4  METOD ... 10 

4.1  Vetenskaplig riktning ... 10 

4.2  Undersökningsinstrument... 10 

4.3  Undersökningsgrupp och urval... 10 

4.4  Genomförande ... 11 

4.4.1  Etiska ställningstaganden ... 11 

4.5  Validitet & Reliabilitet ... 12 

4.6  Databearbetning... 13 

4.7  Metodkritik ... 13 

5  RESULTAT... 15 

5.1  Attitydförändringar hos eleverna... 15 

5.2  Fostransrollen i skolan... 16 

5.3  Fostransrollen i hemmen -ur ett lärarperspektiv... 17 

5.4  Värdegrund i skolan ... 18 

5.5  Sammanfattande resultat... 19 

6  DISKUSSION ... 20 

6.1  Attitydförändringar hos eleverna... 20 

6.2  Fostransrollen i skolan... 21 

6.3  Fostransrollen i hemmen -ur ett lärarperspektiv... 21 

6.4  Värdegrund i skolan ... 22 

6.5  Sammanfattande diskussion ... 22 

6.6  Förslag till fortsatt forskning ... 23 

7  REFERENSLISTA... 24  BILAGOR

Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Informationsbrev

1 INTRODUKTION

I april 201l publicerades en ledare i tidningen Dagens Nyheter under rubriken Forskarnas skolsvek. Den inleds med en diskussion kring skolans förfall. Maciej Zaremba noterar att många kunniga lärare har försvunnit från skolan och läraryrket har i mångt förändrats. Göran Persson, dåvarande skolminister, får kritik för den ödesdigra kommunaliseringen i början på 1990-talet. Sedan kommunaliseringen har studieresultaten hos eleverna försämrats och den dåliga ordningen har trätt in i klassrummet. Det är inte enbart politikerna som kritiseras för skolans förfall utan forskarna har fått ta del av den också. Att katederundervisningen, som idag verkar vara på frammarsch igen, försvann under kommunaliseringen påstås forskarna ha bidragit med (Dagens Nyheter, 201l). Ledaren fick mig att fundera kring om det verkligen ser ut så här i dagens klassrum. Har den dåliga ordningen trätt in i klassrummet och stämmer det i så fall att kommunaliseringen bidragit till den, hur såg det ut innan kommunaliseringen, var det bättre förr?

I en undersökning om attityder i bemötandet mellan lärare och elev år 2003 kunde man däremot läsa att 76 % av eleverna upplevde att lärare och elever bemötte varandra med respekt. 93 % av lärarna ansåg sig bli bemötta med respekt av eleverna (Skolverket, 2004). Undersökningen gav mig ytterligare funderingar kring attityder och ordning i dagens skola. Om 76 % av eleverna och 93 % av lärarna upplever att interaktionen i bemötandet mellan lärare och elever är positivt idag, vart kommer då ledaren forskarens skolsvek ifrån?

Alsterdal (2006) beskriver en lärares tankar kring den gamla skoltraditionen:

Det blir många nätter då jag är sömnlös och grubblar på hur jag ska bryta isen.

Jag bemödar mig varje lektion att visa eleverna att jag bryr mig om dem, men inget tycks hjälpa. Beror det på min ålder, att jag har mina rötter i en gammal strängare skoltradition, där kraven på ordning var stora, alltför stora? Var går gränsen mellan en alltför stenhård disciplin och elevernas rätt till en skolmiljö som inte är kaotisk och slapphänt? (Alsterdal, 2006 s. 109).

Citatet ovan väcker ytterligare tankar kring ordningen i klassrummet. Var kraven på ordning hårdare förr och hur ser man i så fall på ordningen i dagens klassrum?

Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad insikt om elevers attityder, med fokus på interaktionen elev- lärare. Jag vill undersöka om det skett någon förändring i elevers attityder gentemot lärare under en 40- års period.

Andra faktorer som jag tror har påverkan på skapandet av attityder, är hur vi blir fostrade. Därav vill jag även undersöka om det har skett någon förändring i skolans fostransroll under en 40- års period. I undersökningen anser jag även att värdegrundsfrågan ter sig naturligt. Vilka värden har skolan rättat sig efter under åren, och vilka värden gäller idag?

2 BAKGRUND

Då studien berör interaktionen lärare- elev kommer bakgrunden att inledas med att definiera begreppet interaktion. Vidare kommer begreppet attityder att belysas samt en kort överblick av några samhällsförändringar som passerat fram till idag ges. Bakgrundskapitlet avslutas med fostransrollens betydelse i hem och skola samt en övergripande bild av begreppet värdegrund.

2.1 Begreppsdefinition

Björklid och Fischbein (1996) förklarar begreppet interaktion som en ömsesidig samverkan mellan människan och dess omgivning. Lindblad och Sahlström (2001) beskriver likaså begreppet interaktion med utgångspunkt i sociala handlingar, där människan påverkar och påverkas av sin omgivning och tillsammans skapar sociala gemenskaper.

2.1.1 Interaktion lärare – elev

Aspelin (1999) beskriver läraryrkets förändring under det senaste decenniet. Idag ställs det mer krav på läraren, framförallt i lärarens sätt att interagera med eleverna. Det råder med andra ord en social oro både i skolan och i samhället för både elever och lärare som visar sig i skolmiljön genom exempelvis stress, otrygghet, utbrändhet och mobbning.

Ur ett historiskt perspektiv har vuxen-barnrelationen poängterat vikten av att barn ska bli bildade i att respektera vuxna människor i sin omgivning. Under åren har kravet på att respektera vuxna övergått i en mer ömsesidig respekt, dvs. både barn och vuxen visar respekt för varandra. Konsekvenser är ett ord som används när brist på ömsesidig respekt uppstår. När konsekvenser inträffar kan det delvis bero på att barnet inte känner att den vuxne använder en respektfull eller trovärdig ton. En respektfull relation uppstår när barnet känner att den vuxne representerar trygghet och inte makt (Juul & Jensen, 2003). Einarsson (2003) har undersökt lärares upplevelser av den sociala interaktionen med eleverna. Där framgår det att interaktionen vidrör läraren och den enskilda eleven på ett personligt plan, oftast efter lektionstid. Det framkommer även att lärarna uppfattar att eleverna tyr sig till dem av orsaker som att bli sedda och bekräftade lika mycket som eleverna intresserar sig för lärarens ståndpunkter i vissa frågor.

Vissa lärare trodde även att den personliga interaktionen berodde på sökande efter vuxenkontakt då den eventuellt inte fanns i hemmen.

2.1.2 Maktrelationer

Manke (1997) lyfter fram att läraren inte är ensam om makten i klassrummet, utan att lärare och elever tillsammans skapar maktrelationer. Med andra ord relateras begreppet makt till relationer och det är svårt att vara ensam om makten i klassrummet. Läraren kan inte själv skapa sig en relation utan att interagera med eleverna:

Power is a structure of relationship – a structure in which teachers and students can build or participate. Power is not an object and cannot be owned by anyone.

The structure of relationship is called power because it, rather than the individuals who create it, is what shapes people’s action” (Manke, 1997, s. 1).

Ahrne, Roman och Franzén (2003) betonar likaså att makt inte uppstår av sig självt utan att maktrelationer uppstår i samband med beroendesituationer.

Beroendesituationer betyder att de inblandade parterna kan ändra sitt uppträdande genom att belöna eller bestraffa varandra. Den part som har minst makt är den som är mest beroende av den andra parten. Leary (1957) har även undersökt hur makt kan uppstå på grund av olika mänskliga beteenden.

Interpersonella relationer kallas det samspel som uppstår mellan människor. För att förstå den interpersonella innebörden i en relation ska man studera en individs beteende i förhållande till en annan individ och utforska vilken relation individen är ute efter att åstadkomma. I hans forskning framkommer att beteenden och handlingar hos en individ kan påverka en annan individ så att den modifierar sitt beteende. Dominans- undergivenhet och fientlighet- kärleksfullhet är fyra dimensioner som kan användas för att placera in ett visst beteende. En dominant handling kan innebära att exempelvis läraren leder och styr genom sitt sätt att agera. Motpolen till denna handling är undergivenhet.

2.2 Attityder & normbrytande beteende

Begreppen attityd och värden utvecklas i sociala interaktioner. De attityder och värden vi har med oss genom livet är resultatet av påverkan från vår omgivning, såsom kulturella och sociala kontexter (Thornberg, 2006). Eisele (2003) illustrerar begreppet attityd ur en psykologisk definition. Eisele menar att det måste finnas ett attitydobjekt för att en attityd skall frambringas. Ett attitydobjekt kan innebära exempelvis en sak eller person. En attityd uppstår när vi människor lägger en positiv eller negativ värdering vid ett attitydobjekt.

Attitydbegreppet kan redogöras med hjälp av tre faktorer ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den första faktorn behandlar de tankar och idéer vi har till ett visst objekt. Den andra faktorn berör de känslor vi upplever till objektet i fråga. Den tredje faktorn omnämns genom handlandet, hur vi handlar och agerar i relation till personen eller objektet (Angelöw & Jonsson, 1990).

Jeffmar (1987) menar att attitydförändringar delvis frambringas genom att korrigera våra attityder så att de blir överensstämmande med vårt beteende eller tvärtom dvs. vi ändrar vårt beteende efter våra attityder.

Begreppet normbrytande beteende, innebär ett beteende där individen strider mot de gällande normer som råder i den aktuella miljön. Begreppet kan tolkas på två sätt, det kan handla om aggressiva handlingar såsom att slåss och ofreda människor eller så kan man använda begreppet när det kommer till mindre aggressiva handlingar som att skolka från skolan eller att klottra. Ett holistiskt- interaktionistiskt perspektiv innebär studier av den enskilda individens förutsättningar, egenskaper och erfarenheter. Dessa faktorer spelar in vid studerandet av uppkomsten av normbrytande beteende. Det holistiskt- interaktionistiska perspektivet innebär även att samspelet mellan individen och dess miljö påverkar utvecklandet av individens beteende (Andershed &

Andershed, 2005). Karlberg (2011) redogör för begreppet uppförandeproblem.

Karlberg menar att eleven oftast får stå till skuld då problem uppstår i skolan.

Ogden (2003) definierar samma begrepp med följande namn - beteendeproblem.

Det understryks även att orsaken till problem i uppförande inte uppstår hos eleven själv, utan i interaktionen mellan elev och miljö.

2.3 Samhällsförändringar

Nytt vetande och sociala förändringar är ofantligare i dagens samhälle än under någon historik epok. Relationen mellan barn och vuxen ser idag annorlunda ut, ny forskning inom relationer, inlärningspsykologi samt demokratins roll i samhället har tillkommit. Det innebär att det ställs nya krav på lärares sätt att undervisa och interagera med eleverna (Juul & Jensen, 2003).

Aili, Blossing och Thornberg (2008) diskuterar förändringar som skett inom läraryrket genom åren. En omdebatterad förändring var kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Varför kommunaliseringen blev omdebatterad berodde delvis på att lärarna ansåg att den skulle splittra lärarkåren. Lärarna var rädda för att arbetsvillkoren skulle försämras när lärarkåren inte längre skulle styras av staten, det fanns en oro över införandet av det kollektiva förhandlandet. År 1989 tecknades hela avtalet för kommunaliseringen och arbetsvillkoren för lärarna kom att förändras, delvis genom ökad närvaroplikt. Under 1980-talet gjordes flera effektiviseringsförändringar, dessa effektiviseringar kom att kallas decentralisering. Kommunaliseringen var en sådan decentralisering, de enskilda kommunerna fick nu ta del av den makt som staten tidigare besuttit.

Hargreaves (1998) beskriver två stora samhällsfenomen, modernitet och postmodernitet. Samhället har fram till 1970-talet definierats som ett industrisamhälle med centralstyrning och kollektivism. Alla skulle ha samma lön och institutionerna var stora, denna epok har kallats för modernitet. Epoken som tog vid på 1970-talet kallas för postmodernitet och innebär att vi idag lever i ett kunskapssamhälle med ständigt förnyad teknik. Kollektivismen har fått lämna plats åt individualismen. Samhället styrs idag på lokal nivå, där besluten tas i kommunerna, efter beslutet om kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Idag är eleven i centrum och lönen är individuell. Samhället förändras snabbare än skolan, dvs. att skolan inte hinner med i utvecklingen, skolan står kvar i moderniteten medan samhället utanför befinner sig i postmodernitet. Nya beslut och läroplaner tar tid att etableras och när de väl har etablerats ställs nya beslut och strukturer på skolan.

Adelswärd m.fl. (1997) framställer även det nya kravet på utvecklingssamtal som introducerades i läroplanen Lgr80. Det blev nu mer fokus på elevernas personliga utveckling. Individens gärningar ansågs som en följd av hemmets fostran och det ansågs att elevernas uppförande påverkade samhälle, skola och hem. Därmed blev utvecklingssamtalet en grund för samspelet mellan hemmet och skolan för att utveckla och hjälpa eleven till en samhällsduglig medborgare.

2.4 Fostran & Värdegrund

Fjellström (2004) diskuterar fostran inom skolans värld och noterar att betyg i uppförande och ordning avskaffades 1962. Moralen i dagens skola skiljer sig från dåtidens skola, gamla värderingar och normer har förändrats eller sorterats bort. Fostran i skolan ser inte längre ut som den har gjort, den självklara moral som tidigare vidmakthölls är inte längre respekterad i dagens samhälle. Juul och Jensen (2003) åsyftar även till dagens moral med fokus på det lydnadssamhälle som är på väg bort från skolan. Olydnad sågs inte tidigare som en mognadsprocess i den personliga utvecklingen, utan som en motpol till lydighet.

Vidare argumenterar författarna även för kollektiva sammanhang såsom om skolmiljöer skulle fungera utan lydnad och menar att olydighet är en

förutsättning för att sociala konstellationer skall fungera. Colnerud och Thornberg (2003) belyser begreppet värdegrund där socialisation, fostran och värdegrundsarbete representerar begreppet. Termen värdegrund används för att förmedla värden och normer, med målet att stimulera till ett lärande med moraliska och etiska antagande. Det moraliska läraridealet klargörs även och innefattar lärarens beteende och bemötande av sina elever, och benämns som en lärares yrkesetik. Ett respektfullt bemötande och interagerande med eleverna tyder på en god yrkesetik. Norberg (2004) förklarar att skolan alltid varit en institution med normer och regler som styrt den mänskliga interaktionen.

Skolans värdegrund är därmed inte ny utan den började diskuteras mer under 1990-talet. Nytt var läroplanernas fokus på pedagogiska värden, omfattande etiska och moraliska uppgifter i undervisning och lärande. Skolans fostransuppdrag började även prioriteras mer i början av 1990-talet framför den ämneskunskap som fokus tidigare vilat på.

2.5 Teori

Studien vilar på det sociokulturella och det socialpsykologiska perspektivet.

Nedan följer en närmare redogörelse av perspektiven.

2.5.1 Sociokulturellt perspektiv

Hundeide (2006) redogör för det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i en social värld, där historiska och kulturella processer påverkar individens utveckling. Med andra ord styrs utvecklingsprocesserna av barnets omsorgspersoner. Värderingar och normer förs automatiskt över till barnet under uppväxtåren och barnet bildar sin personlighet därefter. Andershed och Andershed (2005) anser även att uppfostran har betydelse vid uppkomst av normbrytande beteende hos barnet. Brist på socialisation under barndomsåren kan vara orsaken till uppkomsten av beteendet. Dysthe (2003) betonar likaså det sociokulturella perspektivet med fokus på lärandet i interaktionistisk bemärkelse.

Vetande frambringas i sammanhang där samarbete ligger i centrum.

Forsell (2005) belyser det sociokulturella perspektivet ur psykologen Lev Vygotskijs teorier. Vygotskij såg människan ur två synvinklar, dels genom den biologiska varelsen samt som kulturvarelse. Den biologiska varelsen innebär barnets utveckling utifrån biologiska processer såsom att lära sig kontrollera sin kropp, gå, springa osv. Den kulturella varelsen utvecklas i fas med den biologiska utvecklingen. När barnet börjar kommunicera med sin omgivning inträder sociokulturella faktorer, där språket utgör huvudnyckeln i det sociokulturella perspektivet.

Begreppet kultur beskrivs med ordet social interaktion, vilket menas att idéer, värderingar och kunskaper är faktorer som människan för vidare från en generation till en annan. De fysiska och psykiska redskap vi människor använder oss av för att föra kunskap och erfarenhet vidare benämner författaren artefakter.

De psykiska artefakterna berör de intellektuella verktygen hos människan såsom att tänka och kommunicera genom bland annat språk och teckensystem (Säljö, 2000). Forsell (2005) beskriver likaså grundsynen i det sociokulturella perspektivet. Hon uttrycker språket som det viktigaste förbindelseelementet mellan individen och dess omgivning. Det intellektuella redskapet finns både mellan oss och inom oss, vilket gör det möjligt för oss att kommunicera. Vi

bygger själva upp sociala erfarenheter genom interaktion med andra och för våra egna erfarenheter vidare genom språket till vår omgivning.

2.5.1 Social psykologi

Angelöw och Jonsson (1990) förklarar socialpsykologin utifrån det samspel som uppstår i vår omgivning, med fokus på människans känslor, tankar och beteende.

Jeffmar (1987) definierar även socialpsykologin, där den främsta uppgiften är att studera olika typer av situationer där människor påverkar varandra dvs. vilka relationsmönster som tenderar i följd av de mänskliga interaktionerna. De två kunskapsfält som socialpsykologin vuxit fram ur är psykologi och sociologi.

Psykologin framhäver det sätt en människa influeras av sin totala omvärld, medan socialpsykologin intresserar sig för sociala interaktioner människor emellan .

Nära besläktat med socialpsykologin är symbolisk interaktionism som enligt Trost och Levin (2010) innefattar den sociala interaktionen vi upplever i vår omgivning. Inom symbolisk interaktionism anses vi människor vara sociala varelser där centrum ligger vid vårt uppförande och attityder. Andra ståndpunkter är social ordning och förhandlingar. Förhandling innebär den situation där den sociala ordningen frambringas. Exempelvis sker en rad olika förhandlingar i klassrummet, en form av maktspel, där både lärare och elev innehar makt.

Läraren förmedlar makt genom att frambringa en viss auktoritet i klassrummet medan studenterna innehar makten genom att inte ta till sig av lärarens uttalanden och inta ett ouppmärksamt beteende.

3 SYFTE

Syftet med studien är att undersöka interaktionen elev- lärare i åk 4-9 med utgångspunkt i attityder. Undersökningen har sin utgångspunkt i elevers attityder i klassrummet idag år 2011 jämfört med 40 år tillbaka i tiden, sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för studien är:

• Har lärarna upplevt attitydförändringar hos eleverna under en 40 års period?

– Om så är fallet, vilka attitydförändringar?

• Hur ser lärarna på fostransrollen i skolan idag, jämfört med 40 år tillbaka?

• Hur ser lärarna på elevernas fostran i hemmen idag, jämfört med 40 år tillbaka?

• Hur har begreppet värdegrund i skolan förändrats under en 40-års period?

4 METOD

I metoddelen beskrivs den metod och undersökningsinstrument som har använts i studien. Vidare kommer kriterierna och urvalet för undersökningsgruppen beröras. Under rubriken Genomförande kommer det belysas hur undersökningen har gått till. Här kommer även de forskningsetiska principerna vidröras som Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram. Näst sista rubriken vidrör undersökningens tillförlitlighet dvs. undersökningens reliabilitet och validitet.

Sista delen i metodavsnittet innehåller en metoddiskussion, där belyses både positiv och negativ kritik kring studiens metodik.

4.1 Vetenskaplig riktning

Studien har utgått från den vetenskapliga riktningen hermeneutik. Patel och Davidson (2003) beskriver riktningen som en tolkningslära, där förståelse och tolkning av det mänskliga uppehället står i centrum. Hermeneutiken speglar positivismens motsats. Positivismen har till skillnad från Hermeneutiken ett intresse av naturvetenskapliga förklaringsmodeller och kvantitativ data, med ett objektivt synsätt. Hermeneutiker utgår däremot från ett subjektivt synsätt där det mänskliga språket får representera ett tolkningssystem med syfte att förstå andra individers tankar och handlingar. De ser även helheter i sin forskningsansats till skillnad från positivisterna som utforskar en liten bit i taget för att sedan nå helheten.

4.2 Undersökningsinstrument

Undersökningen grundas på en kvalitativ studie. Backman (2008) beskriver den kvalitativa metoden med verbala formuleringar, där ordet får representera instrumenten. Till skillnad från den kvantitativa metoden benämns inte tal och siffror i den kvalitativa metoden. Studien är baserad på en kvalitativ intervju, där syftet är att skaffa sig en uppfattning om respondentens livsvärld dvs. tankar och funderingar. I en intervju finns det inte några rätta svar utstakade innan påbörjad intervju, då intervjuaren inte kan gissa sig till vad respondenten skall svara . Lantz (1993) beskriver riktade öppna intervjuer där frågeområdena är breda och frågorna konkreta men följer en viss ordning. I studien används en riktad öppen intervju, där intervjuguiden bestått av fyra vida huvudkategorier med tillhörande frågor samt följdfrågor (Bilaga 1). Fokus vid intervjuerna var att ställa frågorna i en viss ordning, men då områdena snuddade vid varandra, blev det stundtals naturligt att hoppa från en kategori till en annan. Patel och Davidson (2003) kallar denna form av intervju för en låg grad av strukturering.

4.3 Undersökningsgrupp och urval

Då studien syftar till att jämföra attityder hos elever under ett visst tidsintervall, blev det naturliga urvalet lärare och rektorer som varit aktiva inom skolans värld under 80-talet (eller tidigare) fram till idag. För att få ett längre tidsperspektiv noterades i informationsbrevet till skolorna, att både aktiva och pensionerade lärare och rektorer var av intresse. Då studien även utgår från ett lärarperspektiv, dvs. lärares syn på elevers attityder genom åren, var respondenternas erfarenheter och upplevelser viktiga i undersökningen.

Fem lärare intervjuades, varav två var pensionerade och tre var aktiva. Tre av lärarna hade behörighet för hela grundskolan, medan de andra två lärarna var utbildade mot grundskolans senare år. Då flertalet av lärarna hade behörighet för hela grundskolan blev det naturligt att undersöka elevernas attityder i årskurserna 4- 9.

Tabell 1: Undersökningspersonerna

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Utbildning Åk 7-9 Åk 7-9 Åk 7-9 Åk 4-6 Åk 1-9 Verksam i

skolan

1967- 2002 1971- fortfarande

1963- 1997 1975- fortfarande

1981- fortfarande

Som framgår av tabellen har fyra av lärarna utbildat sig mot grundskolans senare år och tre av lärarna är fortfarande i tjänst.

4.4 Genomförande

Innan intervjuerna tog vid formulerades ett brev (Bilaga 2) som skickades ut till fyra skolor i en mellanstor stad i Sverige. Under veckan som intervjuerna skulle genomföras visade det sig att det var lov i skolorna, vilket medförde att det blev svårare att få tag i lärare än förväntat. En av lärarna hörde av sig via mail. Därav kontaktades fem lärare personligen, varav fyra stycken deltog i undersökningen.

Tre av intervjuerna utfördes i lärarnas hem via överenskommelse, medan resterande två utfördes på två olika skolor. Lärarna blev tillfrågade om intervjun fick äga rum under ljudinspelning . Samtliga lärare godkände användandet av diktafon. Lärarna hade blivit informerade om Vetenskapsrådets (2002) konfidentalitetskrav samt att inspelningarna skulle raderas vid avslutad undersökning.

4.4.1 Etiska ställningstaganden

Informationsbrevet till lärarna (Bilaga 2) utgick från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Principerna består av fyra huvudkrav. Kraven finns till för att skydda individen som intervjuas eller svarar på en enkät. Kraven är följande: informationskrav, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet

Informationskravet innebär att forskaren måste informera undersökningspersonen om syftet med studien innan intervju/enkät genomförs. Här skall även respondenten bli meddelad om att undersökningen är frivillig och att personen när som helst får avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Innan intervjuerna tog vid, skickades en förfrågan ut via mail till lärarna (Bilaga 2). I informationsbrevet meddelades lärarna att intervjun var frivillig och att personen när som helst fick avbryta sin medverkan.

Samtyckekravet

Samtyckekravet innebär att undersökningspersonerna har rätt att själva bestämma över sin medverkan i studien. Som intervjuperson måste man därmed få ett samtycke av respondenten. Om undersökningspersonen är under 15 år behövs även ett samtycke av vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2002). Innan mötet med lärarna, kontaktades de via telefon. Under samtalet presenterades undersökningen och lärarna blev tillfrågade om de skulle kunna tänka sig att delta i studien.

Samtliga lärare gav deras samtycke.

Konfidentalitetkravet

Patel och Davidson (2003) beskriver hur man hanterar persondata efter avslutad intervju/enkät. Konfidentialitet innebär att personen som utför intervjun/enkäten och har tillgång till respondentens uppgifter såsom namn etc. är tvungen att radera materialet efter avslutad forskning. Respondenterna måste även få information om studiens syfte samt vilka etiska forskningsprinciper som gäller innan intervju/enkät genomförs. Vetenskapsrådet (2002) tillägger att konfidentialitetskravet innefattar frågan om sekretess och tystnadsplikt, intervjupersonerna måste därmed bli meddelade om att deras uppgifter förvaras utom räckhåll för obehöriga (a.a.). Lärarna meddelades om undersökningen dels via utskick (Bilaga 2) respektive via telefonsamtal, att intervjun var sekretessbelagd. Lärarna rapporterades även om att deras material skulle raderas så fort studien var klar.

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att undersökningens insamlade persondata enbart får användas i den aktuella forskningen dvs. den får inte lånas ut för kommersiellt nyttjande (a.a.). Nyttjandekravet har följts genom att lärarna blev informerade om att deras persondata enbart skulle användas i denna studie.

4.5 Validitet & Reliabilitet

Validitas är ett latinskt begrepp och innebär styrka. På svenska kallar vi det för validitet, det symboliserar ett mått som utmärker om forskaren följer en röd tråd och undersöker det som skall undersökas (Kullberg, 1996). Patel och Davidson (2003) menar att validiteten ökar vid precision av instrument och intervju samt att studien har en god teorigrund.

Reliabilitet innebär tillförlitlighet dvs. att forskaren i sin undersökning har varit så noggrann att resultatet blir säkert och pålitligt (Kullberg, 1996). För att kontrollera att undersökningen är tillförlitlig kan vi lagra realiteten i form av ljudinspelningar. Genom ljudinspelning sparas realiteten och undersökningspersonerna kan försäkra sig om vad som sades under intervjun (Patel och Davidson, 2003). Felvärden kan uppstå i samband med exempelvis transkriberingar av intervjuer då talspråk och skriftspråk skiljer sig från varandra.

Som transkriberare kan det kännas lockande att inte ta med pauser och bilda egna meningar. Validiteten ökar sitt värde genom att intervjuaren är noggrann i bearbetningen av den insamlade informationen (a.a.).

Innan intervjuerna tog vid bearbetades instrumentet dvs. intervjufrågorna samt testades på en försöksperson innan de riktiga intervjuerna tog vid. Därav intar studien en god validitet. Provintervjun utfördes i ändamål att kontrollera om frågorna var relevanta i förhållande till studiens syfte, dvs. om instrumentet

följde en röd tråd. Att kontrollera om ljudkvalitén på diktafonen fungerade var även en anledning till provintervjun. Provintervjun resulterade i att vissa frågor minskades ned i storlek och formulerades om för att bli tydligare och mer lättförståeliga. Två frågor togs bort efter provintervjun då de inte tillförde studien relevant information.

Patel och Davidson (2003) menar att en god reliabilitet uppnås genom att intervjupersonen är tränad i att intervjua för att undvika oriktiga uppskattningar.

Att intervjua var en ny kännedom för intervjuaren, vilket kan ha påverkat vissa uppskattningar av resultatet. Det som kan ha vägt upp reliabiliteten var att utförandet av undersökningen åstadkoms med standardiserade intervjuer vilket Patel och Davidson (2003) uttrycker ger en god reliabilitet. Ljudinspelning av intervjuerna ökade även studiens reliabilitet, då ljudinspelningen kunde repeteras och missförstånd kunde undvikas.

4.6 Databearbetning

Intervjuerna tolkades utifrån helheten dvs. att alla intervjuer först lästes för att få en helhet av det insamlade materialet för att sedan gå in djupare på detaljer, vilket hermeneutiken förespråkar i sin forskningsansats (Patel och Davidson 2003). Tillvägagångssättet för bearbetning av det insamlade materialet gick under namnet löpande analys. En löpande analys innebär att det insamlade materialet tas om hand direkt. Vilket kan leda till att nya tankar tillkommer kring hur undersökningen ska fullföljas (a.a.). Efter avslutad intervju transkriberades ljudinspelningarna, vilket medförde nya tankar kring följdfrågor. Frågan kring lärarens fostransroll (bilaga 1) fick mer fokus efter en av intervjuerna, då Lärare 1 hade väsentligt information att delge, vilket öppnade upp för ett bredare innehåll i fortsatta intervjuer. Efter avslutade transkriberingar, sammanställdes lärarnas resultat i ett nytt formulär. Det nya formuläret klipptes i små bitar och pusslades samman för att få en helhet av den insamlade datan.

4.7 Metodkritik

Då studien utgår från en kvalitativ metod och syftar till att undersöka lärares aspekter av attitydförändringar hos elever under en viss tidsperiod, blev intervju ett naturligt val. Då intervjuer i många fall kan bidra med detaljer och utförliga beskrivningar. För att kunna se någon attitydförändring hos eleverna behövdes ett urval där lärarna hade varit aktiva inom skolan under en längre period. Till en början fanns det tankar kring att intervjua nyexaminerade lärare och pensionerade lärare, för att se om det skiljde sig mellan deras uppfattningar kring attitydförändringar hos eleverna förr och idag. Efter handledning ansågs resultatet ge bäst utslag om intervjupersonen varit verksam lärare under en längre tidsperiod för att kunna urskilja om det skett någon skillnad i elevernas attityder under ett visst tidsintervall.

Veckan då intervjuerna skulle utföras visade sig att det var lov på skolorna, detta försvårade tillgängligheten att få tag på lärare. Därmed blev det naturligt att tillfråga lärare som det redan fanns en viss relation till. Det dök upp funderingar kring huruvida igenkännandet hade en positiv eller negativ inverkan på intervjupersonernas svar. Patel och Davidson (2003) menar att den personliga relationen som uppstår mellan intervjuare och respondent är av betydelse för respondentens svar. En personlig kontakt där intervjuaren visar ett äkta intresse

för respondenten samt skapar trygghet ökar respondentens motivation att vilja delge information.

Diktafonen påverkade några av respondenterna på så vis att han/hon meddelade att det kändes obekvämt att bli inspelad på band. En respondent ville ta upp en sak efter intervjun och en annan respondent ville pausa diktafonen för mer betänketid. Det påverkade dock inte den insamlade datan, då en känsla fanns att respondenterna under intervjuns gång ”glömde” bort diktafonens närvaro.

Hade resultatet av studien skiljt sig i stor grad om antalet intervjuade lärare hade varit fler? Denna studie är av kvalitativ metod, hade enkäter i kvantitativ bemärkelse gett studien ett annat utslag? I denna studie var urvalet en lärare som varit aktiv under en 40 års period. Hade studiens resultatet förändrats om urvalet hade haft sin utgångspunkt i att jämföra en nyexaminerad lärare med en bevandrad lärares åsikter kring elevers attityder?

5 RESULTAT

Resultatdelen är presenterad i fyra huvudrubriker bestående av studiens frågeställningar. Avslutningsvis följer en sammanfattning av resultatet.

5.1 Attitydförändringar hos eleverna

Samtliga lärare var överens om att det hade skett en förändring av interaktionen elev-lärare under en 40 års period. Tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att de upplevt förändringar i elevernas attityder gentemot dem som lärare. Dessa lärare var även överens om att elevernas attityder har ändrats till det bättre.

Jag ser hela tiden en förbättring och en förbättring, man umgicks på ett mera kamratligt sätt man var arbetsledare och visserligen ordningen skulle vara, det skulle vara arbetsro. Den respekten krävde jag i alla fall. Och den kan man få genom att vara bestämd men vänlig (lärare 3).

En av lärarna beskriver att interaktionen mellan elev och lärare har förändrats under åren. I början av läraryrket var det mera respektfullt i klassrummet, dels på grund av katederundervisningen samt att ”du” – formen inte var införd i skolan utan man kallade sin lärare för fröken eller magister. I slutet av läraryrket var det en mycket mer naturlig relation. Eleverna vågade ta mer kontakt och pratade mer fritt med läraren än tidigare, lärare och elever har under tiden utvecklat en kompisrelation. En annan lärare ansåg även att eleverna i dagens klassrum var mer öppna och vågade ta mer kontakt med läraren personligen än tidigare.

Vidare beskrev Lärare 3 varför elev och lärare interaktionen blivit bättre med åren och skiljde på disciplin och att vilja uppträda hyfsat och riktigt. Disciplin tar läraren avstånd från med definitionen att det innebär våld. Under Lärarens verksamma tid i yrket var det tillåtet med aga, med 1842 års folkskola i grunden.

En av lärarna ansåg inte att eleverna hade genomgått några attitydförändringar gentemot lärarna, men hade observerat att attityderna eleverna emellan hade blivit hårdare idag än tidigare. Med hårdare attityder menades att eleverna använde fulare ord mot varandra idag än vad eleverna gjorde förr. Läraren tillägger att det finns tillfällen när vissa elever visar dålig attityd mot lärarna också men att det inträffar sällan och att det inte skiljer sig från förr. Däremot ansåg läraren att lärare i dagens skola får jobba lite mer för att få respekt av eleverna, att det inte sker automatiskt utan att läraren måste bli förtjänt av den.

En annan lärare upplevde inte heller att det skett några tydliga attitydförändringar i elevernas bemötande mot läraren, men kunde se skillnader i interaktionen elev- lärare på olika skolor, där en skola var mer hierarkisk medan en annan mer kamratlig och familjär i interaktionen elev- lärare.

De tre lärare som var överens om att eleverna hade genomgått attitydförändringar fram till idag, menade att det inte enbart var skolan som hade påverkat elevernas sätt att bemöta lärarna. De ansåg att samhället i stort hade genomgått en förändring under denna 40 års period, vilket i sin tur har påverkat skolorganisationerna och eleverna i sitt sätt att agera och bemöta lärare och andra elever.

Två av lärarna ansåg även att mediasamhället vi lever i idag har format eleverna i sitt sätt att agera och bemöta sin omgivning. Många barn har idag ett socialt nätverk över internet och via mobiltelefoner. De personliga mötena avtar mer och mer, mycket tid spenderas vid datorn och mobiltelefonen redan i lågstadiet. En lärare menar även att många elever idag kommer från splittrade hem och att hemmen såg annorlunda ut för 40 år sedan. Det är fler skilsmässobarn i skolorna idag vilket läraren anser har påverkat barnens attityder, genom att barnen känner sig mer otrygga.

Några av lärarna uppger att kommunaliseringen i slutet på 1980-talet och början på 1990- talet var en avgörande epok för skolan överlag, där skolan gick från kollektiv katederundervisning till individuell undervisning.

Kommunaliseringen var ju en riktig sådan här… den försämrade villkoren för lärarna, skolan var ju tidigare till för undervisning och kunna lära sig någonting och lärdomen skedde både i skolan och genom läxläsning, men idag är det nästan fult att ge läxläsning (Lärare 5).

En av lärarna ansåg inte att det fanns någon specifik tidpunkt för förändringar i interaktionen elev- lärare utan att det istället berodde på lärarens egen insikt. När läraren började lyssna till sina elever och använda dem som en resurs så upplevdes positiva attitydförändringar. Läraren och eleven blev därmed mera jämställda.

5.2 Fostransrollen i skolan

Samtliga lärare var eniga om att lärarens fostransroll har ändrats under en 40 års period. Lärarna är överens om att fostran i skolan är något som det fokuseras mer på idag än tidigare.

Om jag sammanfattar gamla tiders lärarroller med ett ord så säger jag bara, bedrövligt! (Lärare 3).

Vidare hänvisar Lärare 3 till den auktoritära fostran som rådde och anser att det har blivit friare för fostran och menar att det är något annat än disciplin. Till skillnad från disciplin innebär fostran att eleven vill göra bra ifrån sig och uttryckte att det bästa som hänt i skolan var när de tog bort agan. Lärare - och elev förhållandet ändrades till det bättre, läraren blev arbetsledare och relationen blev mer kamratlig. Läraren skiljer på den gamla och nya skolan och förklarar att många äldre människor och föräldrar idag har en negativ attityd till skolan och tror det beror på att de blivit kränkta under sin egen skolgång.

Samtidigt försvarar läraren den gamla generationen då de gjorde efter sin uppfattning och sitt förstånd och den kultur som rådde.

En av lärarna beskriver en tydlig skillnad när det gäller fostran i dagens klassrum, framförallt då föräldrar har ställt frågor och bett om råd vid fostran av sina egna barn. Läraren menar att föräldrarna mer och mer har överlåtit fostran till skolan och tror det har att göra med att många föräldrar idag jobbar heltid. En annan lärare instämmer med föregående lärare men ser även att fostransrollen hos lärarna idag håller på att avta. Läraren påpekar att det är positivt att

fostransrollen hos lärarna är på väg bort och menar att man har tagit ifrån föräldrarna ansvaret för vissa saker och lagt över det på skolan. Vidare poängterar även läraren att lärarna måste följa läroplanen Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1998) där det står att eleverna ska fostras till samhällsdugliga medborgare, men menar att vissa saker bör föräldrarna ta det fulla ansvaret för.

En annan lärare tillägger att skolan styrs mycket av hemmen idag.

Förväntningarna från föräldrarna är högre idag. Föräldrarna kräver att läraren ska se till att deras barn ska få högsta betyg. Läraren påpekar att föräldrarna förväntar sig att man ska lägga ned tid utanför antalet jobbtimmar och då helst gratis och individuellt.

En av lärarna såg kommunaliseringen av skolan som en nackdel då mer fokus lades på barntillsyn än på undervisning. En annan lärare var av samma åsikt och beskrev att lärarens huvuduppgift i dåtidens skola var att producera och genomföra undervisning. Eleverna var vana vid att jobba efter lärarens uppmaningar och läraren ifrågasattes inte på samma sätt.

5.3 Fostransrollen i hemmen -ur ett lärarperspektiv

Samtliga lärare svarade att de upplevt skillnader i fostransrollen i hemmen. En av lärarna förklarar att lärarna inte hade samma kontakt med föräldrarna förr, då kvartsamtal och utvecklingssamtal inte existerade på samma sätt som idag. Vid fåtalet träffar som lärare och föräldrar möttes diskuterades enbart hur det gick för eleven i de olika ämnena. Idag sätts det upp andra mål rörande eleven på utvecklingssamtalen.

En lärare trodde att fostransrollen i hemmen såg annorlunda ut idag med tanke på att många föräldrar jobbar heltid. På 1980 och 1990-talet jobbade de flesta mammorna 75-80%. Läraren ansåg att en stor del av fostran har lagts på skolorna idag. Läraren noterar även arbetslöshetens roll, där barnen påverkas negativt om föräldrarna signalerar oro och stress över att inte tjäna tillräckligt. Att införa fler jobb med mindre arbetstid tror läraren skulle skapa större trygghet i barnens fostran. Lärarna är även överens om att barnen i dagens samhälle har större svängrum än tidigare:

Barnen idag har blivit mycket mer omhändertagna, och skjutsade hit och dit.

Föräldrarna utmanar inte sina barn särskilt mycket. Barnen är mer bortskämda idag. Idag är barnen alltid i första front, först ska barnen bestämma och sen ska föräldrarna komma efter. Jag tycker det ska vara tvärtom, att föräldrarna ska bestämma först och sen får barnen anpassa sig (Lärare 4).

Lärare 4 framhåller vidare att föräldrarna tog ett större ansvar att säga nej förr.

En annan lärare är av samma åsikt som lärare 4 och poängterade att föräldrar har svårare att sätta sig emot sina barn idag, barnen kräver mer av sina föräldrar. Får barnen inte den senaste mobiltelefonen blir det väsen i hemmet.

I en av intervjufrågorna berörs föräldrakontakten och huruvida lärarna anser att den har förändrats under åren. Lärarna ansåg att de hade mer kontakt med föräldrarna idag än tidigare både på gott och ont. En av lärarna menar att kontakten med föräldrarna förr var mycket liten. Då ringde föräldrarna enbart om

det var något som hänt eller inte var bra. Den kontakten lärarna hade med föräldrarna var någon kväll per termin, då föräldrarna kunde komma och prata om hur det gick för deras barn i de olika ämnena. En annan lärare antyder att föräldrakontakten ser annorlunda ut idag. Förr vågade inte eleverna berätta för sina föräldrar om de fått skäll, men idag infinner sig känslan av:

Trampa inte på mina tår för då ska du få med hela släkten att göra. Eleverna har lärt sig om de blir tillrättavisade på skolan då har de lärt sig att man går hem och talar om att läraren inte var klok, läraren gjorde si och så. Läraren skällde på mig och jag har minsann inte gjort någonting. Har du bra föräldrar stannar de med det och tar en diskussion hemma, men har man föräldrar som vill svartmåla skolan eller individuella lärare då har du inte så mycket att komma med som lärare, utan då får du det jobbigt omkring dig (lärare 5).

Lärare 5 påpekar vidare att det är ett fåtal elever som har föräldrar som backar upp på ett felaktigt sätt. När det kommer till betyg antar läraren att det kommer bli tuffare i framtiden med den nya läroplanen Lgr11 som innebär att man ska få överklaga sina betyg. En annan lärare ansåg även att föräldrarna var mer medgörliga förr och det var lättare att få föräldrarna att samarbeta i grupp. I dag är det mycket mer individualistiskt. Föräldrarna dyker oftast upp på utvecklingssamtalen men mer sällan till föräldramötena.

5.4 Värdegrund i skolan

Att värdegrundsbegreppet har kommit till på senare år är de intervjuade lärarna överens om. En lärare tror det har att göra med den fostransroll som lagts på lärarna och att det inte är lika strikt i samhället längre. En annan lärare berättade att värdegrundsarbetet tog fart år 1994. Läraren uttryckte sin syn på värdegrunden:

För hur en skola i helhet ska lyckas beror ju på om de har en gemensam värdegrund. Den gemensamma faktorn eller nämnaren i alla fall ska ju vara med, som alla kan ställa upp på och ställer man inte upp på en värdegrund då är den ju inget värd, då är det inte ens grund (Lärare 3).

Lärare 3 beskriver vidare att skolans värdegrund är väldigt olika men att inte kränka anser läraren borde ingå i alla värdegrunder, att respektera varandra och ändå kunna säga ifrån när det behövs. En annan lärare beskriver att under sin verksamma tid som lärare så har de diskussioner med eleverna kring hur man ska bete sig, komma i tid, vara en schysst kamrat och inte röka tagits upp.

Värdegrundsbegreppet har inte varit en aktuell punkt eller specifikt ämne som diskuterats under lektionerna. En annan lärare delar samma uppfattning och beskriver värdegrundsbegreppet i liknelse av sunt förnuft. Men noterar att värdegrund blev ett laddat ord under 1990-talet i och med läroplanen Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1998).

Samtliga lärare beskriver att mycket tid idag läggs på hur man ska vara mot varandra och hur man ska uppföra sig och tilltala varandra. Vidare beskrivs att utvecklingssamtalen idag har förändrats, i synnerhet med en punkt som berör värde och hur man ska vara mot varandra.

5.5 Sammanfattande resultat

Samtliga lärare var överens om att det skett förändringar i interaktionen elev- lärare under en 40 års period. Tre av lärarna ansåg att elevernas attityder hade ändrats till det bättre. Interaktionen elev- lärare var enligt lärarna idag mer naturlig och kamratlig än den var tidigare, då disciplin som innefattade aga var tillåtet. De resterande lärarna ansåg att elevernas attityder var densamma gentemot dem som lärare, men attityderna gentemot varandra i interaktion elev- elev hade blivit hårdare, i form av otrevligt språk gentemot varandra. Samtliga lärare ansåg att samhället hade inverkan på elevernas sätt att bemöta lärarna och varandra. Kommunaliseringen av skolan på 1980-talet och mediasamhällets framfart var två samhällsfaktorer som lärarna fann inverka på elevernas attitydförändringar.

Lärarna var även överens om att det var mer fokus på fostransrollen i skolan idag än för 40- år sedan. En av lärarna uttrycker att det kan bero på att många föräldrar jobbar heltid idag, vilket de inte gjorde för 40- år sedan. Idag har föräldrarna mindre tid i hemmet än tidigare. Några av lärarna ansåg även att barnen idag har större svängrum än för 40- år sedan, barnen är mer bortskämda och föräldrarna har svårare att säga nej.

Samtliga lärare delade även samma åsikt när det gällde föräldrakontakten. De ansåg att de hade mer kontakt med föräldrarna idag än för 40-år sedan. Förr involverades enbart föräldrarna i skolan någon gång per termin för att se hur det gick för deras barn i de olika ämnena, idag finns det utvecklingssamtal och lärarnas kontakt med föräldrarna berör andra aspekter hos barnen än bara ämneskunskaper.

Samtliga lärare uttryckte att värdegrundsbegreppet fick sin framfart under 1990- talet i samband med den nya läroplanen Lpo94 (Utbildningsdepartementet,1998).

Det är idag mer fokus på hur eleverna ska uppföra sig och tilltala varandra än det var för 40-år sedan, av den anledningen att dåligt uppförande inte var ett problem i dåtidens skola.

6 DISKUSSION

I detta kapitel diskuteras resultatdelen i relation till bakgrunden. Kapitlets rubriker utgår från studiens fyra huvudfrågeställningar, precis som i Resultatkapitlet. Avslutningsvis kommer det ges förslag till fortsatt forskning.

6.1

Attitydförändringar hos eleverna

De attityder och värden vi har med oss genom livet är resultatet av påverkan från vår omgivning, såsom kulturella kontexter (Thornberg, 2006). Samtliga lärare ansåg att det skett en förändring av elevernas attityder under en 40-års period.

Majoriteten av lärarna beskriver hur interaktionen mellan elev- lärare har gått från disciplin, innefattande våld med kuvade elever, till en mer kamratlig relation idag. Förr gällde katederundervisning och ”Du” -formen var inte införd, dvs.

eleverna fick inte säga du till en lärare utan det skulle vara magister och fröken.

Trost och Levin (2010) och Manke (1997) beskriver likaså maktrelationer i klassrummet, där det framkommer att läraren inte är ensam om makten utan att lärare och elever tillsammans skapar maktrelationer. Läraren kan inte själv skapa sig en maktrelation utan att interagera med eleverna. I likhet med de intervjuade lärarnas uppfattning om interaktionen elev – lärare förr och idag beskriver Juul och Jensen (2003) denna vuxen-barn relation ur ett historiskt perspektiv.

Betoning i undervisningen förr var disciplin och eleverna skulle lära sig att respektera vuxna. Respekten idag i interaktionen vuxen- barn har blivit mer ömsesidig, dvs. både barn och vuxen visar respekt för varandra. Einarsson (2003) har även studerat lärares uppfattningar om interaktionen med eleverna, där det framkommer att eleverna tyr sig till lärarna mer idag, dels för att bli sedda och bekräftade.

Ogden (2003) understryker att orsaken till problem i uppförande inte uppstår hos eleven själv, utan i interaktionen mellan elev och miljö. Två av lärarna ansåg inte att attitydförändringar gentemot dem som lärare hade inträffat under åren. En lärare hade dock observerat att attityderna eleverna emellan hade blivit hårdare idag än tidigare, dvs. att eleverna använde oangenämare ord mot varandra.

Vidare menade läraren att lärare i dagens skola får jobba lite mer för att få respekt av eleverna. Det sker inte automatiskt utan läraren måste bli förtjänt av den. Aspelin (1999) beskriver i likhet med läraren läraryrkets förändring under det senaste decenniet då det ställs mer krav på läraren idag. Framförallt i lärarens sätt att interagera med eleverna. Aspelin (1999) menar vidare att det idag råder en social oro både i skolan och i samhället som visar sig i skolmiljön hos både lärare och elever genom exempelvis stress, otrygghet och mobbning.

De tre lärarna som var av samma åsikt gällande elevernas attitydförändringar fram till idag, menade att det inte enbart var skolan som påverkat eleverna i sitt sätt att bemöta lärarna. De ansåg att samhället i stort hade genomgått en förändring under denna 40-års period. Juul och Jensen (2003) beskriver likaså förändringar i samhället och menar att nytt vetande och sociala förändringar är ofantligare i dagens samhälle än under någon historik epok. Relationen mellan barn och vuxen ser idag annorlunda ut, ny forskning inom relationer, inlärningspsykologi, humanistiska betydenheter samt demokratins roll i samhället har tillkommit. Det innebär att det ställs nya krav på lärares sätt att

undervisa och interagera med eleverna. Tre av lärarna ansåg att kommunaliseringen i slutet på 1980-talet och i början på 1990- talet var en avgörande epok för skolan överlag. Från kollektiv katederundervisning till individuell undervisning. Aili m.fl. (2008) diskuterar likaså kommunaliseringen av skolan. Kommunaliseringen innebar att enskilda kommuner fick ta del av den makt som staten tidigare besuttit. Hargreaves (1998) diskuterar även kommunaliseringen av skolorna på 1980-talet. En av följderna av kommunaliseringen var kollektivismen, som fick lämna plats åt individen. Idag är eleven i centrum och samhället styrs på lokal nivå, där besluten tas i kommunerna. Två av de intervjuade lärarna ansåg även att mediasamhället vi lever i idag har format eleverna i sitt sätt att agera och bemöta sin omgivning.

Många barn har idag ett socialt nätverk över internet och via mobiltelefoner. De personliga mötena avtar mer och mer. Hargreaves (1998) beskriver detta genom postmodernitetens utveckling på 1970-talet, som innefattade ett växande kunskapssamhälle med ständigt förnyad teknik.

6.2 Fostransrollen i skolan

Samtliga lärare är överens om att lärarens fostransroll har ändrats under en 40 års- period. De är överens om att det fokuseras mer på fostran i skolan idag än tidigare. Fjellström (2004) belyser fostransrollen inom skolans värld och noterar att betyg i uppförande och ordning avskaffades år 1962. Moralen i dagens skola skiljer sig från dåtidens skola, gamla värderingar och normer har förändrats eller sorterats bort. Fostran i skolan ser inte längre ut som den har gjort, den självklara moral som tidigare vidmakthölls är inte längre respekterad i dagens samhälle.

En av lärarna utryckte att det bästa som hänt med skolan var när den auktoritära fostran togs bort och lärare- elev förhållandet ändrades till det bättre. Läraren blev mer av en arbetsledare och relationen mer personlig och kamratlig.

Einarsson (2003) menar att den personliga kontakten, där eleverna tyr sig till lärarna i dagens klassrum kan bero på sökande efter vuxenkontakt då den eventuellt inte finns i hemmen. En av de intervjuade lärarna beskrev också den tydliga förändringen i lärarens fostransroll och ansåg att fostran hade överlämnats till skolan på grund av att många föräldrar jobbar heltid. Hargreaves (1998) illustrerar modernitetens epok med kollektivismen i förgrund, där lönen skulle vara samma för alla. Postmoderniteten innebar däremot fokusering på individen och lönen blev därmed individuell. Två av lärarna var av samma åsikt när det gällde kommunaliseringens påverkan på skolans fostransroll. I och med kommunaliseringen blev det mer fokus på barntillsyn än på undervisning. Förr handlade undervisningen om att producera och genomföra undervisning.

Eleverna var vana vid att jobba efter lärarens uppmaningar och läraren ifrågasattes inte på samma sätt som idag. Norberg (2004) noterar även i likhet med de två lärarna att skolans fostransuppdrag började prioriteras mer under 1990-talet framför den ämneskunskap som fokus tidigare vilat på.

6.3 Fostransrollen i hemmen -ur ett lärarperspektiv

Lärarna var av samma uppfattning när det gällde förändringar av fostran i hemmen. En lärare förklarade att lärarna inte hade samma kontakt med föräldrarna förr då utvecklingssamtal inte existerade på samma sätt som idag.

Vid de fåtal träffar som lärare och föräldrar möttes diskuterades enbart hur eleven presterade i varje ämne. Idag sätts det upp andra mål än ämneskunskaper

på utvecklingssamtalen. Adelsswärd m.fl. (1997) framställer kravet på utvecklingssamtalet som introducerades i Lgr80. Det blev nu mer fokus på elevernas personliga utveckling. Individens gärningar ansågs som en följd av hemmets fostran och det ansågs att elevernas uppförande påverkade samhälle, skola och hem. Därmed blev utvecklingssamtalet en grund för samspelet mellan hemmet och skolan.

Hundeide (2003) redogör för det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i en social värld, där historiska och kulturella processer påverkar individens utveckling. Barnet styrs alltså av sina omsorgspersoner. Värderingar och normer förs automatiskt över till barnet under uppväxtåren och barnet bildar sin identitet därefter. En av lärarna beskriver upplevelsen av att barn idagens skola påverkas negativt av arbetslösa föräldrar i likhet med Hundeides (2003) redogörelse om omsorgspersonernas påverkan på barnet. Läraren menar vidare att om föräldrarna signalerar stress och oro kan dessa känslor föras över till barnen.

6.4 Värdegrund i skolan

Lärarna delade uppfattningen om att värdegrunden hade fått mer fokus i skolan på senare år. En av lärarna antog att det ökade ansvaret på fostransrollen i skolorna och det auktoritära samhällets bortfall, kan ha påverkat värdegrundsbegreppets framfart idag. Norberg (2004) förklarar att skolan alltid varit en institution med normer och regler som styrt den mänskliga interaktionen.

Skolans värdegrund är därmed inte ny utan den började diskuteras mer under 1990-talet. Nytt var läroplanernas fokus på pedagogiska värden, omfattande etiska och moraliska uppgifter i undervisning och lärande. En av lärarna beskriver i likhet med Norberg (2004) att diskussioner kring hur man ska bete sig, komma i tid, vara en schysst kamrat osv. har alltid varit en del av skolan.

Läraren menar vidare att begreppet värdegrund inte har funnits som ett specifikt ämne under sin verksamma tid som lärare. En annan lärare noterar värdegrunden som sunt förnuft och poängterar att det blev ett laddat ord under 1990-talet i och med den nya läroplanen Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1998).

Colnerud och Thornberg (2003) klargör det moraliska läraridealet som innefattar lärarens beteende och bemötande av sina elever, och benämns lärares yrkesetik.

Ett respektfullt bemötande och interagerande med eleverna tyder på en god yrkesetik.En lärare åsyftar till lärares yrkesetik och menar att benämningen ”inte kränka” borde ingå i alla värdegrunder, att respektera varandra och ändå kunna säga ifrån när det behövs. Colnerud och Thornberg (2003) beskriver termen värdegrund och huruvida den används för att förmedla värden och normer, med målet att stimulera till ett lärande med moraliska och etiska antagande.

Motsvarande beskriver en av de intervjuade lärarna att mycket tid läggs idag på hur man ska vara mot varandra exempelvis hur man ska uppföra sig och tilltala varandra. Ytterligare har en lärare noterat att utvecklingssamtalen har förändrats idag, i synnerhet med införandet av punkten värdegrund och hur man ska vara mot varandra.

6.5 Sammanfattande diskussion

Studien visar att det har skett attitydförändringar hos eleverna under en 40 års period. Interaktionen elev- lärare har utvecklats till det bättre, relationen är mer kamratlig idag än tidigare. Eleverna tyr sig mer till lärarna idag än tidigare, då

disciplin och aga har tagits ur skolan. Attityderna eleverna emellan har dock blivit något hårdare än tidigare, eleverna tilltalar varandra med ett otrevligt språk än tidigare. Med postmodernitetens framgång på 1970-talet hamnade även fokus på individen. Eleven är i dag i centrum och barnen har idag ett större svängrum än tidigare. Kommunaliseringen av skolan på 1980-talet har påverkat interaktionen elev- lärare på så vis att barntillsyn har företrätt undervisningen.

Idag fokuseras det mer på värdegrund och elevens sociala omgivning än renodlade ämneskunskaper som tidigare var i fokus. Läraren har i mångt tagit över fostran som tidigare gavs i hemmen, dels på grund av att många föräldrar idag jobbar heltid till skillnad från tidigare.

6.6 Förslag till fortsatt forskning

I studien undersöks fostransrollen i hemmen ur ett lärarperspektiv, att istället ta del av föräldrarnas tankar kring fostran i hemmen då och idag skulle kunna vara ett förslag till fortsatt forskning. Hur upplever föräldrarna att fostransrollen i hemmen har förändrats över tid? Skiljer sig föräldrarnas uppfattning från lärarnas uppfattningar kring skolan och hemmens fostrans roll under åren? I studien uppenbarade det sig bland annat att lärarna ansåg att hemmen hade överlåtit en stor del av fostran till skolan idag. Av intresse hade varit föräldrarnas uppfattningar kring den frågan. Studien utgår från ett lärarperspektiv, därav hade det varit intressant att se hur studien hade förfallet utifrån ett elevperspektiv. Har eleverna samma åsikter kring interaktionen elev- lärare, som lärarna visade i denna studie. Hur upplever eleverna att interaktionen elev- lärare är i dagens klassrum?

7 REFERENSLISTA

Adelswärd, Viveka, Evaldsson, Ann-Carita & Reimers, Eva (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur

Ahlstrand, Elisabeth, Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (2008).

Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete.

Stockholm: Lärarförbundets förlag

Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats (2003). Det sociala

landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 3., omarb. uppl. Göteborg: Korpen

Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (1990). Introduktion till socialpsykologi.

Lund: Studentlitteratur

Alsterdal, Lotte (red.) (2006). Rapporter från ett skolgolv: tio lärare om

dilemman och glädjeämnen i skolan. 1. uppl. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005). Normbrytande beteende i barndomen: vad säger forskningen?. 1. uppl. Stockholm: Gothia

Aspelin, Jonas (1999). Klassrummets mikrovärld. Diss. Lund : Univ.

Attityder till skolan 2003: [elevernas, lärarnas, skolbarnsföräldrarnas och allmänhetens attityder till skolan under ett decennium]. (2004). Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1287 Sökdatum: 2011-04-20

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.].

uppl. Lund: Studentlitteratur

Birnik, Hans (1999). Lärare och handledning: ett relationistiskt perspektiv.

Lund: Studentlitteratur

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund:

Studentlitteratur

Colnerud, Gunnel & Thornberg, Robert (2003). Värdepedagogik i internationell belysning. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1109 Sökdatum: 2011-04-17.

Dagens Nyheter. (2011). Ledare- forskarna skolsvek.

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/forskarnas-skolsvek Sökdatum: 2011-05-01 Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

Einarsson, Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet:

betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss. Linköping: Univ., 2003

Eisele, P. (2003). Experimentell och tillämpad socialpsykologi. Studentlitteratur:

Lund.

Fjellström, Roger (2004). Skolområdets etik: en studie i skolans fostran. Lund:

Studentlitteratur

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl.

Stockholm: Liber

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund:

Studentlitteratur

Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur

Jeffmar, Christer (1987). Socialpsykologi - människor i samspel. Lund:

Studentlitteratur.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld.

1. uppl. Stockholm: Runa

Karlberg, Martin (2011). Skol-Komet [Elektronisk resurs] : tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. Diss.

Uppsala: Uppsala universitet, 2011 Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134784 Sökdatum: 2011- 04-06

Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun.

Lund: Studentlitteratur

Leary, T. (1957). An interpersonal diagnosis of personality. New York: Ronald Press.

Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof & Ahlström, Karl-Georg (red.) (2001).

Interaktion i pedagogiska sammanhang. 1. uppl. Stockholm: Liber

Manke, Mary Phillips (1997). Classroom power relations: understanding student-teacher interaction. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates

Norberg, Katarina (2004). The school as a moral arena: constitutive values and deliberation in Swedish curriculum practice. Diss. (sammanfattning) Umeå: Univ., 2004 Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-273 Sökdatum: 2011- 05-19

Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. 1. uppl. Stockholm:

Liber

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.

Stockholm: Prisma

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare.

1. uppl. Stockholm: Liber

Trost, Jan & Levin, Irene (2010). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Västerås: Skolverket och Fritzes.

BILAGA 1

Intervjufrågor

Allmänna frågor

1. När började du arbeta som lärare? / När slutade du?

2. Vilka årskurser har du arbetat med?

Attityder/bemötande

3. Hur skulle du vilja beskriva elevers attityder/bemötande gentemot dig som lärare i början av din karriär?

4. Hur skulle du vilja beskriva elevers attityder/bemötande idag/slutet av din karriär?

5. Upplever du någon skillnad i elevernas attityder/bemötande idag om du jämför med ca 30 år tillbaka?

– I så fall på vilket sätt?

– Vad tror du eventuella attitydförändringar i så fall berott på?

– När tror du i så fall att dessa förändringar inträffade?

Lärarens fostrans roll

6. Hur skulle du vilja beskriva lärarens fostransroll i klassrummet i början av din karriär?

7. Hur upplever du att lärarens fostransroll ser ut i dagens klassrum/ slutet av din karriär?

8. Upplever du någon skillnad i lärarens fostrans roll om du jämför idag med för ca 30 år sedan?

- I så fall på vilket sätt?

- Vad tror du eventuella förändringar i lärarens fostrans roll i så fall berott på?

- När tror du i så fall att dessa förändringar inträffade?

9. Upplever du någon skillnad i elevernas fostran hemifrån (föräldrar) idag jämfört med ca 30 år tillbaka i tiden?

– I så fall på vilket sätt?

– Vad kan det berott på i så fall?

Värdegrund

10. Värdegrunds frågor är idag en central del av läroplanen, idag arbetar flertalet skolor bland annat med SET, hur har du/ni arbetat med värdegrundsfrågor på er skola?

11. Upplever du någon skillnad i arbetet med värdegrundsfrågor idag från förr?

– I så fall på vilket sätt?

– vilka faktorer tror du i så fall har påverkat skillnaden i arbetet?

– När tror du i så fall denna förändring inträffade?