Näringslivets gröna omställning
En studie om hur svenska företag anslutna till initiativet Science
Based Targets arbetar med att minska sina utsläpp av
växthusgaser för att uppfylla Parisavtalet.
Jenny Strandell
Examensarbete
Huvudområde: Kvalitetsledning Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2019
Handledare: Christer Hedlund Examinator: Håkan Wiklund
Kurskod/registreringsnummer: KA005A
Utbildningsprogram: Magisterprogram i kvalitets- och ledarskapsutveckling, 60 hp
2
3
Förord
Den här uppsatsen kombinerar två områden som jag varit intresserad av i mina studier och i min yrkesroll; kvalitetsutveckling och nationalekonomi. Det senare skulle förenklat kunna beskrivas som summan och effekten av alla organisationers och individers val och aktiviteter. Jag vill gärna se det just så, den enskilda organisationens kvalitetsbaserade verksamhetsutveckling som ett mikroperspektiv och det aggregerade resultatet på systemnivå som makroperspektiv.
Det är också en trend som kvalitetstekniken rör sig mot, det stora perspektivet och sammanhanget blir allt mer centralt för organisationen.
Jag fick möjligheten att skriva denna magisteruppsats som kombinerar kvalitetsutveckling med nationalekonomi då min arbetsgivare, myndigheten för tillväxtpolitisk analys och utvärdering (Tillväxtanalys) såg fördelen i att låta mig kombinera mina studier med ett pågående projekt om det svenska näringslivets gröna omställning. Det går inte att överdriva hur aktuell frågan om företagens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser är. Att dessutom få möjlighet att träffa och intervjua de företag som denna studie bygger på är verkligen en dröm för en uppsatsstudent.
Jag vill ge ett stort tack till Eva Alfredsson och Henrik Hermansson, analytiker vid Tillväxtanalys, som har inspirerat och handlett mig i arbetet med intervjuerna som denna uppsats bygger på, samt till min chef Peter Frykblom som alltid intresserat frågar hur det går med studierna!
Den här uppsatsen hade heller inte blivit klar i tid utan min handledare Christer Hedlund, lektor på Mittuniversitetet. Du har varit otroligt engagerad och positiv. Stort tack för det Christer!
Jenny Strandell Östersund, juni 2019.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning 5
1 Introduktion till denna studie 7
1.1 Aktuellt problemområde 8
1.2 Syfte med denna studie 8
1.3 Frågeställningar som utreds 9
1.4 Disposition för studien 9
2 Teori 10
2.1 Hållbar utveckling 10
2.2 Fossilberoende ekonomi 13
2.3 Allt fler produkter framställs i globala värdekedjor 14
2.4 Kvalitetsbaserad verksamhetsutveckling 15
2.5 Transparens kring hållbarhetsredovisning 18
2.6 Science Based Target initiativet 19
3 Metod 22
3.1 Forskningsdesign och förhållningssätt 22
3.2 Metodval 23
3.3 Etik 30
3.4 Begränsningar i denna studie 31
4 Resultat och analys 34
4.1 Företagens motiv att anta Science Based Targets 34
4.2 Företagens arbetssätt och strategier 36
4.3 Externa faktorer påverkar företagens arbete 43
4.4 Sammanfattande resultat 44
5 Slutsatser 47
6 Diskussion 48
Referenslista 51
Bilaga 1 Frågeguide 54
5 Sammanfattning
Den globala uppvärmningen ska stoppas enligt överenskommelser i Parisavtalet. Dock arbetar enbart en minoritet av företagen mot målet att jordens medeltemperatur ska stiga med som mest två grader. För att stimulera den breda majoriteten av företag att komma igång med arbetet behövs ett krafttag för att sammanställa och sprida kunskap om ”best practice” för ett framgångsrikt arbete med att reducera utsläpp av växthusgaser. Den här studien bidrar till forskningen genom att presentera hur svenska företag anslutna till det globala och av FN initierade initiativet Science Based Targets arbetar. Det finns flera fördelar med att studera dessa företag. Den främsta att deras mål för utsläpp av växthusgaser har godkänts som tillräckliga för att uppfylla åtagandet i Parisavtalet, med hjälp av objektiva och vetenskapligt baserade metoder.
De arbetssätt och strategier som denna studie identifierat att företagen använder, respektive planerar att använda, för att klara sina utsläppsmål visar på en total transformation av
verksamheten. Studien presenterar baserat på resultatet ”best practice” som omfattar innovation, investeringar, förnybar energi, cirkulära affärsmodeller, längre tidshorisonter, samarbete och partnerskap i hela värdekedjan, stabila mätsystem samt kultur och motivation.
Samtidigt riskerar brist på tillgång till förnybar energi, kapital för investeringar och otydlig politisk inriktning kring infrastruktursatsningar bli faktorer som hindrar företagen från att lyckas i sitt arbete. Dessa faktorer begränsar även nyttan med initiativ som Science Based Targets och hållbarhets- och kvalitetsbaserad verksamhetsutveckling som Institutet för kvalitetsutveckling förespråkar i SIQs managementmodell.
Abstract
Global warming will be counteracted through the Paris Agreement. However, only a minority of all companies are actively working towards the goal of limiting the rise of long-term average
temperature to two degrees Celsius. In order to stimulate a wide majority of companies into getting started, a massive undertaking is needed to compile and spread knowledge of “best practice” for success in reducing emissions of Green House gases. This study intends to contribute to research through presenting how Swedish companies, affiliated with the global Science Based Targets Initiative (SBTI), are currently operating. There are advantages to study these companies, mainly because of their measuring systems and that their targets have been validated through objective and science based methods.
This study identify working methods and strategies used by these companies to accomplish their emission targets, which demonstrate a total transformation of the companies. This study identifies that “best practice” is comprised of innovation and investments, renewable energy, circular business models, longer time horizons, cooperation and partnerships through the entire value chain,
measuring systems and follow-ups as well as culture and motivation.
The main risk factors that may obstruct the work being done are a lack of supply of renewable energy, investment capital and incoherent political alignments regarding infrastructure. These factors limit the usefulness for initiative, such as the SBTI as well as quality and sustainability based operations advocated by The Swedish Institute of Quality’s (SIQ) management model.
6 Begrepp och förkortningar i denna studie
Förnybar energi – energi som förnyas relativt snabbt, så som vindkraft, solenergi och bioenergi SBT – Science Based Targets
SBTi – Science Based Targets initiativet
Scope 1 – företagets utsläpp från egen verksamhet (direkta utsläpp) Scope 2 – utsläpp från företagets användning av energi (indirekta utsläpp) Scope 3 – övriga utsläpp i produktens värdekedja (övriga indirekta utsläpp) TCFD – Task Force on Climate-related Financial Disclosure
Keywords
Sustainability, Green House Gas, Science Based Targets initiative, offensiv kvalitetsutveckling, SIQ managementmodell
7
1 Introduktion till denna studie
Världens ledare har samlats för att försöka begränsa den globala uppvärmningen. I mitten av december 2015 kom till slut nyheten att man enats om ett avtal för att gemensamt begränsa mängden utsläpp av växthusgaser som förstärker växthuseffekten, och därmed bromsa den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som är att vänta i dess spår
(Naturvårdsverket, 2019). Parisavtalet som det kom att kallas uttrycker målsättningen att jordens medeltemperatur inte ska stiga med mer än två grader och helst bara 1,5 grad vid seklets slut, jämfört med förindustriell tid (Parisavtalet, 2016). Lyckas man skulle det begränsa de klimatförändringar som kommer att drabba livet på jorden.
Sedan 1700-talets början har befolkningen på jorden ökat kraftigt, från omkring 800 miljoner människor till drygt 7,6 miljarder år 2018 (FN, 2019). Den moderna västerländska livsstilen är starkt förknippad med hög konsumtion av varor, vars produktionsprocesser drivs av
fossilbaserad energi. Användningen av fossilbaserad energi är djupt rotad i det ekonomiska system vi satt upp (Unruh, 2000). Utmaningen för politikerna som ska ro Parisavtalet i hamn är inte bara att förmå näringsliv och samhälle att ställa om för att klara den befintliga konsumtionen fast med mindre utsläpp. I takt med att de ekonomiska musklerna växer för allt fler människor i världen ökar även levnadsstandarden och önskan att leva ett rikare liv förknippat med högre konsumtion. Och mer utsläpp. FN har prognostiserat att det kommer vara 11,2 miljarder människor som lever på jorden år 2100. Det gör att resurserna måste utnyttjas än smartare för att dessutom räcka till fler (FN, 2019).
Sedan färdigställandet av Parisavtalet har 141 länder ratificerat det och arbetet har fortsatt att sipprat ner via nationella ambitioner till enskilda organisationer. Hittills snarare på frivillig grund än med legala påtryckningsmedel. Allt fler företag blir däremot medvetna om frågans aktualitet. Fler företag börjar ställa om sin produktion för att minimera de affärsrisker som klimatförändringarna är förknippade med (TCFD, 2018). Men omställningen mot en mer koldioxidsnål ekonomi går långsamt. Den senaste klimatrapporten från IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change, FNs organ för att samla forskning om klimatförändringar) visar också att det är stora skillnader mellan 1,5 och två graders
temperaturökning och att följderna vid två graders höjning är allvarligare än man tidigare trott.
Dramatiska konsekvenser för ekosystem, människor och andra arter är att vänta. Det är däremot inte för sent att ställa om även om det kräver radikala förändringar från och med nu (IPCC, 2018).
Sverige har som politisk målsättning att de klimatpåverkande utsläppen ska vara netto-noll år 2045. Ett antal delmål på vägen avseende år 2030 och 2040 samt för transportsektorn finns i Klimatlagen, SFS 2017:720. Klimatlagen (2017) baseras på det nationella åtagandet i
Parisavtalet och under de senaste åren har också påtryckningsmedel börjat realiseras. Under 2018 infördes en flygskatt i Sverige om cirka 50 kronor per resenär och resa. Samma år införde bland annat EU lagstiftning om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag. Lagen saknar däremot krav på att företagen också ska arbeta för att minska utsläppen i praktiken.
Vikten av hållbarhet framkommer allt oftare inom ramen för kvalitetsutveckling och Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) presenterade 2018 en uppdaterad version av sin Excelensemodell för framgångsrika organisationer baserad på de tre hållbarhetsaspekterna social-, ekologiskt-
8
och ekonomisk hållbarhet (SIQ managementmodell, 2019). Om målet att begränsa jordens temperaturökning ska lyckas måste också den breda massan av företag, organisationer och hushåll ställa om och börja arbeta med frågan. Lyckas man snabbt samla och sprida
framgångsrika exempel på arbetssätt och strategier till företag som ännu inte påbörjar resan mot hållbarhet är Parisavtalets mål fortfarande möjligt att uppnå. Behovet av kunskap och tidiga erfarenheter från de företag som kommit längst i arbetet är därför stort. Likaså är det viktigt att tidigt identifiera vilka eventuella hinder som står i vägen för arbetet respektive vad som kan stimulera det. Misslyckas näringslivets gröna omställning kommer klimatförändringarna slå igenom med full kraft.
1.1 Aktuellt problemområde
Klimatförändringarna smyger sig på långsamt. De drivs av den globala uppvärmningen som i sin tur beror av utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kan ske vart som helst i världen, effekterna däremot är kännbara för alla. Konsekvenserna av de olika scenarion vi på jorden kommer att uppleva, beroende på vilken temperaturökning som realiseras, är svåra att ta in. För
näringslivets del handlar det om att bedöma och hantera olika typer av risker som är
förknippade med klimatförändringar men också tillvarata möjligheter (TCFD, 2018). Med ett hållbart kvalitetsarbete som tillfredsställa kunders och intressenters behov, både idag och i framtiden, kan företagen säkra framtida försäljning och samtidigt bidra till att omställningen lyckas (SIQ managementmodell, 2019; Bergman & Klefsjö, 2012). Utöver det finns ett mer moraliskt dilemma och frågorna hopar sig. Är det enskilda företags ansvar att bromsa
utvecklingen och gå med i en grön omställning? Om företagen försöker, finns den infrastruktur och de politiska beslut som krävs på plats? Kommer kunder och investerare att värdera arbetet så att dessa företag belönas? Finns det kapacitet att sprida ”best practice” identifierad av de mest framgångsrika företagen till hela näringslivet? Beror den enes lyckade omställning på den andres misslyckande?
Kunskapen om hur företagen arbetar och om det går att sprida till hela näringslivet är bristfällig.
Varken myndigheter, företag eller politiker har tillräcklig kunskap om hur den gröna
omställningen utvecklas. Den här studien bidrar till forskningen genom att reda ut hur företag som arbetar seriöst med frågan gör och vad som eventuellt hindrar dem i sitt arbete. Studien är genomförd i samarbete med Myndigheten för tillväxtpolitisk analys och utvärdering,
Tillväxtanalys.
1.2 Syfte med denna studie
Syftet med den här uppsatsen är att samla kunskap om hur företagen som har påbörjat arbetet med att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser går tillväga. Därutöver är syftet att identifiera faktorer som påverkar deras möjlighet att lyckas. För att identifiera företag som på ett seriöst sätt arbetar med att reducera sina tutsläpp studeras sju svenska företag som anslutit sig till det FN initierade Science Based Target initiativet. Dessa kan antas representera de bästa i klassen och mycket finns att lära av deras tidiga erfarenheter.
9
En förutsättning för att ett företags arbetssätt och strategier ska vara hållbart är att de måste fungera tillsammans med alla andra företags tillvägagångssätt. Utan systemsyn uppstår en suboptimering som det inte längre finns tid för. Genom att studera företag i olika branscher möjliggörs ett makroperspektiv och denna studie kommer därmed implicit att undersöka hur hållbar näringslivets gröna omställning egentligen är så som den ser ut idag.
1.3 Frågeställningar som utreds
Forskningen i den här studein riktar in sig på att identifiera motiv och de arbetssätt och strategier som företagen anslutna till Science Based Targets initiativet har för att minska sina utsläpp av koldioxid.
Baserad på syftet ämnar denna studie svara på frågorna:
A. Vad är företagens motiv för att sätta Science Based Targets?
B. Hur gör företagen för att minska sina utsläpp av koldioxid?
C. Vilka externa faktorer påverkar arbetet (B) i en positiv eller negativ riktning?
Genom en analys utifrån ett samlat makroperspektiv möjliggörs syftet att nå insikter om arbetet även är hållbart på systemnivå.
1.4 Disposition för studien
Studien tar sitt avstamp i teori om hållbar utveckling och olika forskningsansatser för
hållbarhetsområdet. Sedan följer en presentation av kvalitetsutveckling och vikten av att arbeta för att tillfredsställa kunders nuvarande och framtida behov. Institutet för kvalitetsutvecklings nya modell, SIQ managementmodell, kopplar samman hållbarhetsfrågan med
verksamhetsutveckling utifrån ett kvalitetsperspektiv. Teoriavsnittet avslutas med en beskrivning av Science Based Target initiativet som denna studie bygger på.
I metodavsnittet beskrivs de designval som gjort och hur forskningen genomförts. Resultaten från den samlade empirin presenteras och exemplifieras med hjälp av representativa citat. En analys följer resultatet av respektive forskningsfråga. Sist följer slutsatser och en avslutande diskussion om resultatets betydelse.
10
2 Teori
Avsnittet inleds den med en ansats att presentera vad hållbar utveckling innebär. Ett smakprov på forskning som beskriver beroendet av fossilbaserad energi och varför omställningen till en hållbar ekonomi är komplex följer. Därefter redogörs för teori om kvalitetsutveckling och vikten av att arbeta för att tillfredsställa nuvarande och framtida kunders behov. Teoriavsnittet
avslutas med en redogörelse för några möjliga motiv för företag att vara transparenta med hållbarhetsarbetet och vad fenomenet ”green wash” är. Till sist följer en beskrivning av Science Based Target initiativet som fallet i denna studie bygger på.
2.1 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling där den nu levande generationen inte förbrukar resurser på bekostnad av nästa generation. Den mest frekvent använda
definitionen av hållbar utveckling kommer från den så kallade Bruntlandrapporten och lyder:
“ Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”
(World Commission on Environment and Development, 1987)
Begreppet är dock komplext och kan tolkas på många sätt. Kungliga tekniska högskolan presenterar ett sätt att förtydliga innebörden genom att dela upp hållbarhet i social, ekologisk och
ekonomisk hållbarhet, se figur 1. Alla tre dimensioner krävs och samverkar för att samhällsutvecklingen ska vara hållbar (Kungliga tekniska högskolan, 2019).
Figur 1 Tre dimensioner av hållbarhet. Fritt efter Kungliga tekniska högskolan (2019)
Social hållbarhet innefattar alla människors möjlighet att tillgodose fysiska och psykologiska behov liksom mål och drömmar. Dimensionen innefattar rättvisa, rättigheter, makt och
Ekologisk
hållbarhet
Ekonomisk
hållbarhet
Social
hållbarhet
11
välbefinnande. Ekologisk hållbarhet handlar istället om jordens ekosystem. Produktion av varor och tjänster får inte ta ut mer resurser än vad naturen hinner återskapa till exempel med hänsyn till landanvändning, klimatsystemets stabilitet, luft- land- och vattenkvalitet, biodiversitet (mångfald av arter och habitat) och ekosystemtjänster som pollinering, fotosyntes, vattenrening och klimatreglering (Kungliga tekniska högskolan, 2019). Steffen et al. publicerade 2015 ett tvärvetenskapligt projekt som identifierade de miljöprocesser som skapar stabilitet på planeten och som kan kopplas till ekologisk hållbarhet. Nio gränser identifierades och studien
presenterade i vilken utsträckning dessa exploateras på ett sätt som är riskfritt, med förhöjd risk eller med hög risk. När studien publicerades utgjorde bland annat takten av art-utdöende och påverkan på biokemiska flöden högriskfaktorer medan klimatförändringar bedömdes vara i osäkerhetszonen och innebar en ökad risk för planetens miljömässiga stabilitet.
Det finns inte en entydig bild av vad ekonomisk hållbarhet är. Tre olika sätt att beskriva den ekonomiska dimensionen i begreppet hållbarhet förekommer: 1) ekonomisk hållbar utveckling kan bara ske om det inte inverkar negativt på utvecklingen av de andra dimensionerna. Men ekonomisk hållbarhet kan även tolkas som 2) ekonomisk tillväxt, vilken sker då mängden totalt kapital ökar. Det kan till exempel ske genom att ekonomiskt kapital ökar, på bekostnad av minskning av andra tillgångar som naturresurser eller välfärd. Synsättet begränsas inte av att något kapitalslag tränger ut de andra. Ytterligare ett synsätt är att se det ekonomiska systemet skapat av oss människor som 3) ett verktyg som kan främja eller hämma en hållbar utveckling (Kungliga tekniska högskolan, 2019).
Forskningsansatser för hållbarhetsutveckling
Hållbarhet studeras inom många olika forskningsfält och därmed finns ett flertal olika ingångsvinklar och synsätt på hur relaterade problem ska hanteras. Psykologin fokuserar till exempel på individers attityder och beteenden och lämnar därtill relaterade
policyrekommendationer (Kaiser et al., 1999). Ekologer kopplar samman klimatproblem med misslyckanden som introduceras av modernism och kapitalism För att uppnå förändring adresseras kulturella förändringar och vikten av att inkludera gröna värden och nya ideologier som att odla till det egna hushållet (Næss, 1973). Ingenjörer menar att problemet kan lösas genom bättre och effektivare produkter och produktionsprocesser. De har en hög tilltro till att forskning och teknologisk utveckling ska lösa klimatproblem genom att utveckla nya gröna lösningar (Huber, 2000). Det neoklassiska synsättet beskriver klimatproblem som negativa externaliteter som uppkommer till följd av marknadsmisslyckanden. Staten kan åtgärda problemet genom att introducera åtgärder som gör att externaliteter inkluderas i priset på en vara, genom till exempel en skatt eller med handel med utsläppsrätter. Marknadens aktörer, företag och konsumenter, löser därefter problemet själva då utbud och efterfrågan av en vara antas förändras till en mer samhällsoptimal nivå. Detta synsätt dominerar ofta policy
diskussioner (Tillväxtanalys, 2019; Stern, 2006).
Samhällsvetare däremot studerar utvecklingen och omställningen genom den politiska agendan och mål som Kyotoprotokollet eller FNs klimatmål. Dessa mål översätts till regleringar och policyprogram som ofta övervakas av myndigheter och andra organ. Miljöledningssystem som
12
ISO14001 och olika typer av hållbarhetsredovisning räknas till denna process (Geels, 2012).
Exempel på två viktiga policyprogram är Parisavtalet och Task force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD) vilka presenteras närmre nedan.
Parisavtalet
Den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris i kraft. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter. Parisavtalet är ett internationellt avtal under FN. Av de 197 länderna som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. Hittills har 141 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det (Naturvårdsverket, 2019).
Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grad. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år (ibid).
Task force on Climate-related Financial Disclosure
Klimatförändringarna innebär både möjligheter och risker för företagen, på lång respektive kort sikt. Task Force on climate-related Financial Disclosure (TCFD) som tillsattes av G20-gruppen för att bidra till ökad transparens i företags hållbarhetsarbete, menar att den finansiella
stabiliteten hotas av klimatförändringar och den sena anpassningen för att undvika dessa. 2017 identifierades ett antal risker och möjligheter förknippade med klimatförändringar som leder till att företagens hållbarhetsarbete blir allt viktigare för deras intressenter. Syftet med transparens kring de identifierade riskerna är bland annat att möjliggöra en mer funktionell finansmarknad som kan prissätta företagens exponering och hantering av riskerna på ett bra sätt. När så sker kan investerare fatta informerade och hållbara beslut. I tabell 1 sammanfattas TCFDs slutsatser om vilka risker och möjligheter företag möter, med en bredd från risker med kommande lagstiftning på området till möjligheter att vinna marknadsandelar genom att tidigt lansera hållbara lösningar
13
Typ av risk Exempel på risk
Tillfälliga risker
Politiska Affärsmodeller, varor och/eller verksamhet åläggs höga avgifter eller förbjuds genom lag
Legala Företag kan åläggas böter eller bli stämda om de inte efterlever nya lagkrav
Tekniska Produkter och/eller produktionsprocesser utdateras och ersätts av mer hållbara alternativ
Marknadsrisker Ändrar efterfrågan från konsumenter
Rykte Varumärket kan skadas om det förknippas med icke- hållbarhet
Direkta klimatrisker
Akut risk Extremväder och icke förutsägbara händelser Permanent risk Höjning av havsnivån och ökenutbredning Möjligheter
Marknadsmöjligheter Hållbara produkter och tjänster vinner marknadsandelar Resurseffektivisering Resurseffektivisering minskar kostnader
Tabell 1 Hållbarhets- risker och möjligheter (TCFD, 2017)
2.2 Fossilberoende ekonomi
Tillgång till fossilbaserad energi utgör kärnan i vår ekonomi. Enligt Global trends in renewable energy investment utgjorde förnybara energikällor enbart 12 % av världens användning av elektricitet under 2017 (Frankfurt School-UNDEP, 2018). Transportsektorn och samhällets infrastruktur är komplext sammanvävt och bör beskrivas som ett gemensamt system där företag och industrier, politiker, konsumenter, samhället, ingenjörer och forskare med flera ingår som aktörer. Utvecklingen som transportsektorn behöver genomföra kan ses som ett skifte i vilken multipla faktorer som teknik, politik, marknadskrafter, konsumentbeteenden, infrastruktur, kultur och vetenskap spelar in. Systemberoende skiften sker under långa tidscykler då det tar årtionden att engagera de olika aktörerna(Geels, 2012).
Unruh (2000) menar att vår ekonomi så som den ser ut idag är låst till fossilbaserade energikällor på grund av den tätt sammanflätande utvecklingen mellan teknologi och
14
institutioner, som i sin tur lett till skalfördelar för de fossilbaserade energislagen. Ett så kallat
”Techno-Institutional Complex” (TIC) uppkommer som en konsekvens av att det är ekonomiskt lönsamt att stanna inom den befintliga infrastrukturen. Samhälleliga institutioner upprätthåller förutsättningarna för en “brun” ekonomi trots att det går emot de egentliga målen för politiken.
TIC uppkommer till exempel i stora infrastruktursystem som energiförsörjningssystem och kan inte förklaras eller lösas genom punktinsatser för enskilda faktorer. Snarare beror det på beroenden som utvecklats under lång tid mellan aktörerna inom energiförsörjningen och beroendet har institutionaliseras genom infrastrukturen. TIC är därför svåra att bryta och kan tvinga bort alternativa lösningar för lång tid även om de nya lösningarna egentligen är
effektivare än de befintliga. Unruh (2000) menar vidare att inlåsning till fossilbaserade energislag är den grundläggande orsaken till att omställningen till förnybar energi har stora utmaningar ur ett samhällsperspektiv. European Investment Bank (EIB) uppskattar exempelvis att det finns ett investeringsgap för att klara den gröna omställningen på nära 3 000 miljarder kronor per år. Dessa investeringar behövs inom energi- och transportsektorn samt för
effektivare resurshantering generellt (EIB, 2016).
Vår ekonomi är uppbyggd på att företag kan agera på en global marknad där transporter och kommunikationsmöjligheter är goda. Speciellt för Sverige, som är en liten öppen ekonomi, är export och import essentiellt. 2018 importerade Sverige varor och tjänster för 2 093 miljarder kronor, samtidigt uppgick exporten till 2 193 miljarder (SCB, 2018). Näringslivets omställning beror därför i hög utsträckning på om fossilfria transporter mellan aktörerna i värdekedjan kommer vara konkurrenskraftig och tillräckligt omfattande (Geels, 2012).
2.3 Allt fler produkter framställs i globala värdekedjor
I takt med att kommunikationsmöjligheter och transporter utvecklats och blivit allt bättre har avstånden mellan länder krympt och världens marknader blivit allt mer globala.
Världsekonomin har genomgått denna transformering sedan mitten av 1980-talet. Genom en ökad handel med insatsvaror och tjänster framställs en allt större del av världens varor och tjänster i globala värdekedjor. En värdekedja kan beskrivas som är ett antal tillverkningssteg som länkas ihop för att framställa en vara och han länka samman en stor mängd aktörer
(Tillväxtanalys, 2016). Ett företag kan till exempel förvalta skog, som sedan förädlas till plankor av ett annat företag. Plankorna köps av ett tredje företag som i sin tur monterar och säljer färdiga innerväggar för småhus. En byggentreprenör monterar huset och säljer till en
privatperson som fortsätter att köpa tjänster från en lokal hantverkare för underhåll. Dessutom är banken indirekt med i värdekedjan genom att bistå med finansiering genom lån.
Ett företag kan kontrollera olika stor del av värdekedjan. Förenklat kan man säga att företag inom industrin kontrollerar en större del och äger insatsvaror och produkter redan under tillverkning medan ett handelsföretag köper in färdiga varor som paketeras och säljs i befintligt skick till slutkund. En värdekedja kan bestå en ett stort antal leverantörer. En värdekedja är global när den knyter ihop produktionssteg över landsgränser. Ett exempel på en vara som har en komplex global värdekedja är flygplan. Boeings flygplan Dreamliner 787 byggs med
insatsvaror från USA, Australien. Kanada, Asien samt Europa och köps från 16 olika tillverkare
15
(Boeing, 2019). Framväxten av globala värdekedjor har inneburit en förändring av ekonomin som ofta anses vara lika omfattande som den industriella revolutionen (Baldwin, 2012).
2.4 Kvalitetsbaserad verksamhetsutveckling
Edward Deming menade att kvalitet syftar till att tillfredsställa kundens behov både idag och i framtiden (Deming, 1986) vilket ger kvalitet en dimension över tid. Taguchi & Wu (1979) gav definitionen av kvalitet en vidare innebörd genom att föreslå att kvalitet snarare ska mätas som de kvalitetsbrister som en vara har och de efterföljande förluster som genereras i samhället efter att produkter levererats till konsumenten. Denna dimension breddar kvalitetsbegreppet till att gälla hela samhället.
Kunden är också ett bredare begrepp än vad som kan antas vid första anblick. Juran definierade till exempel kunden som ”anyone who is affected by the product or by the process used to produce the product” (Juran, 1988). Kunden är därmed både den som köper varan direkt från
organisationen, den som faktiskt konsumerar den och alla andra som indirekt påverkas av konsumtionen. Inom det svenska helhetskonceptet offensiv kvalitetsutveckling definieras kunden på ett liknande sätt som:
De personer eller organisationer vår verksamhet är till för och vill skapa värde för (Bergman & Klefsjö, 2012, s.28 )
Exempel på en organisations kunder är personer och organisation som finns internt eller extern, leverantörer, finansiärer, samarbetspartners, intresseföreningar och samhället. Det innebär att organisationer som strävar efter att ha ett framgångsrikt kvalitetsutvecklingsarbete behöver ta hänsyn till ett brett spektrum av kunders och intressenters nutida och framtida behov (Bergman
& Klefsjö, 2012).
Kvalitetsutveckling handlar i grunden om att det alltid går att uppnå en förbättrad kvalitet och samtidigt minska kostnaden för kunden (ibid). För att kunna minska kostnader och maximera kvaliteten i ett erbjudande behöver organisationer och företag förstå det system de är en del av och därefter optimera användningen av resurser. Branscher såväl som aktörer involverade i samma värdekedja behöver fördela sina gemensamma resurser på det mest effektiva sättet för att kunna nå en högre grad av kvalitet. Kvalitetsbaserad verksamhetsutveckling kräver därför en helhetssyn, där resurser används på ett effektivt sätt för att uppnå det gemensamma syftet att tillfredsställa kundens behov idag såväl som imorgon. Utan systemsyn kommer suboptimeringar att uppstå som en följd av att delar i systemet agerar utan att optimera arbetet utifrån helheten (Senge, 1997).
Offensiv kvalitetsutveckling
Offensiv kvalitetsutveckling är ett svenskt helhetskoncept som fått stor betydelse för kvalitetsutvecklingen i Sverige. Det beskriver hur organisationer kan arbeta med
kvalitetsutveckling som en integrerad del i verksamheten. Bergman & Klefsjö (2012) beskriver offensiv kvalitetsutveckling som:
16
Ett sätt att framgångsrikt sträva efter att uppfylla och överträffa kundens behov och förväntningar. Detta till lägsta möjliga kostnad genom ständiga förbättringar.
(Bergman & Klefsjö, 2012, s.38)
Att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling inkluderar värderingar, arbetssätt och verktyg.
Kunden är central i modellen som består av ett antal grundelement som alla beskrivs i den så kallade Hörnstensmodellen, se figur 2. Modellen inkluderar arbete med processer, ständiga förbättringar, att skapa förutsättningar för delaktighet liksom att basera beslut på fakta. Hela konceptet leds och stimuleras av ett engagerat ledarskap för att fungera.
Sätt kunden
i centrum
Arbeta med ständiga förbättringar
Skapa förutsättningar för delaktighet Arbeta med
processer
Basera beslut på fakta
Engagerat ledarskap
Figur 2 Hörnstensmodellen i offensiv kvalitetsutveckling Fritt efter Bergman & Klefsjö (2012) s 40.
Att sätta kunden i centrum är själva kärnan i kvalitetsutveckling liksom för offensiv
kvalitetsutveckling. Organisationer måste sätta sig in i och förstå vad kunden faktiskt vill ha för att sedan omsätta det till produkter som helst till och med överträffas kundens behov och förväntningar. Organisationen strävar efter att lyckas med det genom ett systematiskt förbättringsarbete där kvalitetsutveckling bygger på faktabaserade beslut. Det betyder att kvaliteten ständigt utvecklas genom förbättringar som är underbyggda av riktiga fakta och statistik. En nyckel för att ständigt förbättra en organisations alla delar av verksamheten är att det finns förutsättningar för alla medarbetare att aktivt delta i arbetet (Bergman & Klefsjö, 2012).
SIQs managementmodell
Institutet för kvalitetsutveckling är instiftat av regeringen och har i uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete (SIQ, 2019). Institutet har bland
17
annat utvecklat en forskningsbaserad managementmodell, som i huvudsak finansierats av Tillväxtverket och Vinnova. SIQ managementmodell syftar till att sprida kunskap om hur organisationer lyckas göra rätt saker på rätt sätt utifrån sina kunders behov. Den nya modellen är en vidareutveckling av den tidigare modellen för kundorienterad verksamhetsutveckling och lanserades 2018 med den största förändringen i det stora inslaget av hållbarhet. Modellens definition av hållbarhet kommer från just Bruntlandrapporten och de tre dimensionerna social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Modellen bygger även i hög utsträckning på
Hörnstensmodellen i offensiv kvalitetsutveckling
I modellens handbok ställer man retoriskt frågan Hur når man då framgång? Först konstateras att alla organisationer finns till för någon och att man ska skapa värde tillsammans med dessa kunder och intressenter. Därefter konstateras att hållbar utveckling är grunden för en
framgångsrik organisation:
”Det blir sedan allt tydligare att vi bara har en värld, en planet, och att då
inrikta sin verksamhet och leda för en hållbar utveckling är grunden i en
framgångsrik verksamhet.”
(SIQ managementmodell, 2019)
Handboken lyfter fram ett “kvalitetsdilemma” som uppstår i gapet av att organisationen ska tillfredsställa både befintliga och framtida intressenters behov. Denna friktion menar man skapar ett möjligt utrymme för innovation vilket är nyckeln för framtidens framgångsrika organisationer.
Knutet till modellen finns ett kvalitetspris, kallat Svensk kvalitet. Företag som utvärderas enligt modellen ska bland annat redovisa resultat för kunder och intressenter, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt medarbetare. För samtliga kriteriet utvärderas hur organisationen gör, vilka arbetssätt som valts inom området och inte när, vem eller var (SIQ managementmodell, 2019).
Hållbarhetsaspekter i SIQ managementmodell
Arbetet med SIQs managementmodell inleds med en kartläggning och beskrivning av verksamheten. Den ska utgå från en kartläggning av organisationens intressenter och en på dessa baserad väsentlighetsanalys som lyfter fram de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Det
innebär att organisationens påverkan på hela värdekedjan ska ingå i kartläggningen och ligga till grund för prioriteringen om var man ska lägga mest resurser. Kartläggningen syftar också till att förstå olika intressenters behov av information och hur dessa ska kunna följas upp i
hållbarhetsrapporten
I handboken exemplifieras social hållbarhet med insatser för medarbetarnas hälsa och att man ger ut ett friskvårdsbidrag. Ekologisk hållbarhet exemplifieras med att man nyttjar resurser som vatten, land och luft på ett hållbart sätt men även fordonsindustrins arbete med att elektrifiera fordon och ta fram fossilfria lösningar. Ekonomisk hållbarhet beskrivs som aktiviteter för att
18
säkra organisationens långsiktiga överlevnad och tillväxt genom att förstå vilka intressenter man är till för och på bästa möjliga sätt leverera lösningar för deras behov.
I handbokens förslag på vilka resultat som ska presenteras för yttre miljö nämns utsläpp från produkter, varor och tjänster samt anläggningar. Ett förtydligande görs om att hållbarhetsarbete som egentligen inte hör samman med organisationens egen verksamhet ska undvikas i
hållbarhetsrapporteringen. Så kallad “green-wash” riskerar att vilseleda utvärderaren och felaktigt premiera en organisation. Företagen uppmanas därför till en balanserad avvägning mellan presenterade resultat och verkligt klimatavtryck.
2.5 Transparens kring hållbarhetsredovisning
Forskningen att det finns ett positivt samband mellan företags engagemang i hållbarhetsfrågor och finansiell prestation (Friede et al., 2015) samt ett negativt samband mellan
hållbarhetsarbete och kostnad för kapital (Lööf & Stephen, 2019).
I grunden handlar hållbarhetsrapportering om företagens legitimitet och intressenters rätt till information (Friede et al., 2015). Vidare måste ett företag anpassa sig efter intressenternas perspektiv och förväntningar samt noga följa ändringar av dessa. Organisationer som arbetar med kundbaserad verksamhetsutveckling bygger hela sin verksamhetsutveckling på
intressenternas behov (e.g. Bergman & Klefsjö, 2012)
Det finns många anledningar till att företag vill dela med sig av och offentliggöra sitt
hållbarhetsarbete. Genom att vara transparenta med sitt hållbarhetsarbete och klimatpåverkan kan företagen åtnjuta fördelar gentemot andra mindre hållbara företag. Framtiden är förknippad med ett antal risker och möjligheter, vilka företagen vill hantera strategiskt och förtydliga för dess intressenter. Det görs lämpligen i en hållbarhetsredovisning. Ett företag som planerar för framtiden kan nyttja en transparent hållbarhetredovisning för att attrahera investerare,
arbetskraft och kunder. Över tolv tusen företag har till exempel skrivit under UN Global Compact och strävar mot ett hållbart näringsliv bland annat med fokus på mänskliga rättigheter,
antikorruption och klimatpåverkan. Tidigare forskning visar samtidigt att hållbarhetsrapporter ofta är generellt skrivna och med vaga beskrivningar av hur företaget faktiskt jobbar för att uppnå sina visioner och mål (Friede et al., 2015). Mer specifikt saknas ofta konkreta klimatmål och målsättning för utsläpp av växthusgaser. Felaktig eller överdriven hållbarhetsrapportering gör det svårt bland annat för investerare att avgöra hur företagen står sig och om de är
medvetna om och hanterar klimatrisker och möjligheter, vilket tidigare forskning visat leder till att investerare inte använder informationen i någon större utsträckning (ibid). Det i sin tur leder till att för lite kapital allokeras till investeringar i företag med ambitionen att uppnå hållbara processer och produkter (TCFD, 2017). I motsats till detta finns samtidigt studier som visar att företag med en hållbar profil gynnas av lägre kostnad för kapital, vilket kan utgöra en drivkraft för att kommunicera ut denna profil till investerare oavsett om den är sanningsenlig (Ng &
Zabihollah, 2015). Överdriven hållbarhetsrapportering och möjligheten att nyttja initiativ som UN Global Compact och Science Based Targets för att på ytan framstå som mer hållbara trots att så inte är fallet utgör en sorts ”green wash” (e.g. Milne et al., 2009)
19
2.6 Science Based Target initiativet
Science Based Target initiativet är ett frivilligt initiativ som erbjuder företag verktyg för att sätta och validera mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser. De anslutna företagen är
transparenta med utsläpp från hela värdekedjan och redovisar årligen utsläppsreduktioner.
Utsläppsmålen måste ligga i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet för att de ska valideras som vetenskapliga och initiativet följer den senaste klimatforskningen. Utöver att minska de indirekta och direkta utsläppen uppmanas företagen som är anslutna att bedriva
påverkansarbete både mot leverantörer och kunder.
De företag som anslutit sig till initiativet drar nytta av att kunna visa upp utsläppsmål för den egna verksamheten som är framtagna och godkända av den mest aktuella forskningen samt att minskningstakten är tillräcklig för att uppnå Parisavtalet. Företagen blir samtidigt en del i initiativets vidare påverkansarbete, som syftar till att få fler företag att minska sina utsläpp av växthusgaser genom att anta mål för detta enligt initiativets riktlinjer.
Initiativet har utvecklats i samarbete av Carbon Disclosure Project, UN Global Compact, World Resources Institute, Världsnaturfonden och We Mean Business Coalition. Syftet är att driva på den gröna omställningen genom att tillgängliggöra information och verktyg samt motivera företag genom att visa på konkurrensfördelarna som ett anslutet företag kan åtnjuta.
Initiativtagarna jobbar även för att Science Based Targets initiativet ska bli praxis inom hållbarhetsrapportering år 2020. Genom att lyfta fram fördelarna som genereras för anslutna företag, i form av ökad innovationsförmågan, stärkt förtroende hos investerare, minskad osäkerhet kring kommande lagstiftning samt ökad lönsamhet och konkurrensfördelar växter antalet företag som ansluter sig till initiativet. Initiativet finansieras i huvudsak av IKEA Foundations, We mean Business och The UPS Foundation. Som komplement till finansiärerna infördes i februari 2019 en avgift för att nyttja initiativets tjänster och anslutningskostnaden sattes till 4 950 USD plus moms.
Anslutning till initiativet sker i en tvåstegsprocess, där företag först själva ansöker om att
“committa”. För detta första steg krävs inte någon prestation mer än att fylla i själva ansökan. I nästa steg krävs att företaget kartlägger alla utsläpp som sker i den egna produktens värdekedja, det vill säga utsläpp från alla steg i processen som krävs för att ta fram varan eller tjänsten från grunden inklusive tjänster som förbrukas till att varan är slutkonsumerad. Med kartläggningen som grund sätter företaget mål för att minska sina direkta och indirekta utsläpp tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt, för att göra sin del i det gemensamma åtagandet att världen ska uppnå 1,5 gradersmålet enligt Parisavtalet. Om målen är tillräckliga valideras de av initiativet och företaget uppnår då status “target set”. Det andra och sista steget i anslutningsprocessen.
Generellt sett får det gå som mest två år från det att ett företag antagits som “committed” till att de har fått sina mål validerade. För att behålla den högre statusen, med vetenskapligt validerade mål, ska företagen redovisa sina utsläpp och utvecklingen mot målet en gång per år, oftast i samband med årsredovisning eller i en hållbarhetsrapport. Det finns ingen form av styrmedel i form av bestraffning av företag som inte lyckas nå sina mål.
20 Tre mål för tre typer av utsläpp
Företagen tar fram tre mål för tre typer av utsläpp. De tre kategorierna bygger på var i produktens värdekedja de genereras, och består därmed av företagets direkta och indirekta utsläpp. Scope ett: direkta utsläpp av växthusgaser som genereras av de insatsvaror och processer som företaget äger och kontrollerar, till exempel utsläpp från klimat- och
kraftanläggning i egna lokaler och fabriker, egna fordon och utsläpp från kemiska processer.
Scope två: indirekta utsläpp av växthusgaser som genereras i framställning av energi och elektricitet som konsumeras av företaget. Scope tre: övriga indirekta utsläpp av växthusgaser som genereras av andra företag till exempel i framställning och förädling av insatsvaror,
transporter som inte sker inom det egna företaget, utsläpp från elektricitet som inte inkluderas i scope två, aktiviteter som köps in genom outsourcing och av avfall.
Metoder för att sätta utsläppsmål
Det finns tre metoder för att beräkna utsläppsmål och företag kan själva välja mellan dessa. I de fall två metoder ger stor skillnad i ambitionsnivå gäller den metod som kräver den större minskningen, för att målen ska valideras av initiativet. Ett företags godtagbara utsläpp beräknas genom en absolut metod, utifrån den procentuella minskningen som krävs på global nivå för att uppnå ett givet scenario (till exempel 2-gradersmålet) och appliceras på alla företag,
sektorbaserad metod eller förädlingsvärdebaserad metod.
519 företag från 40 länder är anslutna till initiativet och 168 företag har validerade mål i juni 2019. 21 företag med huvudsäte i Sverige är ansluta. Tabell 2 visar en förteckning över de svenska företagen.
21
Företag Bransch Status Datum
Apotea Food and Staples Retailing Committed nov-18
BillerudKorsnäs Containers and Packaging Target set nov-15
Castellum AB Real Estate Target set aug-18
Diab International AB Building Products Target set okt-18 Electrolux Consumer Products and Durables Target set apr-18
Ericsson Group - Target set feb-18
Essity AB Consumer Products and Durables Target set dec-18 Husqvarna AB Consumer Products and Durables Target set feb-17 ICA Gruppen Food and Staples Retailing Target set sep-18
IKEA Consumer Products and Durables Target set jun-18
PostNord AB Air Freight Transportation and Logistics
Target set apr-19
TETRA PAK Containers and Packaging Target set feb-17
Econova AB Solid Waste Management Utilities Committed aug-17
Hennes & Mauritz AB Retailing Target set apr-19
MiljöMatematik Malmö AB Professional Services Committed jan-19 Netlight Consulting AB Professional Services Committed jan-19
Swedbank AS Banks, Diverse Financials and Insurance
Committed nov-18
Swedish Match Tobacco Target set mar-18
Telia Company AB Telecommunications Committed dec-18
Vasakronan AB Real Estate Target set may-19
Tabell 2 Svenska företag anslutna till Science Based Targets initiativet per 1 juni 2019 (Science Based Target initiative, 2019)
Anmärkning: avser företag med huvudsäte i Sverige. Datum avser datum för aktuell status.
22
3 Metod
Avsnittet delas in i följande delar; först introduceras studiens forskningsdesign som är ett samarbete mellan forskaren och Tillväxtanalys. Därefter presenteras det vetenskapliga förhållningssättet och den aktuella fallstudien. Arbetsprocessen med teoretiskt urval, semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och analys beskrivs. Slutligen behandlas etiska implikationer och studiens begränsningar.
3.1 Forskningsdesign och förhållningssätt
Den här studien utgör resultatet av ett samarbete mellan forskaren och forskarens arbetsgivare Tillväxtanalys. De sammanfattande resultaten presenteras även inom ramen för Tillväxtanalys utvärdering av näringslivets gröna omställning och den här uppsatsen utgör en fördjupad underlagsstudie. Myndigheten ligger under Näringsdepartementet och har i uppdrag att analysera och utvärdera näringspolitiken. Ett specifikt uppdrag är att följa det svenska näringslivets gröna omställning. Det övergripande syftet med studien var således att bredda kunskapen om företagens hållbarhetsarbete med ambitionen att studera om Science Based Targets initiativet bidrar till näringslivets gröna omställning.
Forskaren genomförde i sin roll som handläggare på Tillväxtanalys under mars 2019 intervjuer med svenska företag. Syftet var tvådubbelt; att samla in data till denna studie samt att förse Tillväxtanalys med ett kunskapsunderlag. Sju företag som anslutit sig till Science Based Target initiativet intervjuades om motiv till anslutningen, hur de sätter mål för utsläpp av växthusgaser, hur de gör i praktiken för att nå målen, om deras uppföljningsarbete, externa faktorer som påverkar deras arbete och statens roll (se bilaga 1). Mer konkret var fokus att ta reda på hur företagen går tillväga i praktiken för att samla kunskap om ”best practice”, redan upptäckta hinder och svårigheter samt om anslutningen är en bra indikator på ett tillräckligt arbete med att reducera utsläpp av växthusgaser i en tillräckligt snabb takt. Av intresse för Tillväxtanalys var även om staten har en roll att spela i omställningen för att underlätta företagens arbete med att nå Parisavtalet.
Genom att samla in data från ett flertal företag i olika branscher möjliggörs även en viss
makroanalys av beroenden och konsekvenser på systemnivå. Om det enskilda företagets strategi är kompatibelt med andra företags strategier eller om de på något sätt konkurrerar med
varandra om samma kapacitet och resurser är det inte hållbart på systemnivå. Finns hinder på systemnivå behöver dessa identifieras och hanteras, i några fall genom näringspolitiken.
På ett seminarium i juni 2019 publicerar Tillväxtanalys en rapport med samtliga resultat beskrivna ovan tillsammans med ytterligare ett par studier på området (Tillväxtanalys, 2019). I den här studien har däremot ett antal avgränsningar gjorts. Forskningsfrågorna har smalnats av och fokus i den här studien ligger på att studera företagens motiv, arbetssätt och strategier samt externa faktorer som påverkar arbetet. Enbart empiri som besvarar dessa frågor presenteras och analyseras.
23 Vetenskapligt förhållningssätt
Den här studien är samhällsvetenskaplig i sin grund och har en kvalitativ design.
Problemområdet och det stora behovet av att snabbt sammanställa och sprida kunskap om hur företag kan arbeta framgångsrikt med att minska utsläpp av växthusgaser genomsyrar studien.
För att uppfylla frågeställningen är studien designad enligt grounded theory och den funna empirin utgör kärnan, vilken presenteras utifrån ett antal identifierade kategorier. Befintlig forskning om hållbarhet och utmaningar med att stoppa den globala uppvärmningen är mycket bred och denna studie gör inget anspråk att lämna en heltäckande teoretisk bakgrund till den.
Studien är istället teoribildande och har en induktiv ansats för att kartlägga företagens motiv, arbetssätt och strategier samt externa faktorer som påverkar arbetet.
Creswell (2014) menar att en studies designval och i förlängningen analys och slutsatser beror av författarens positionering och tidigare erfarenheter. Denna uppsats skrivs inom ramen för magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitetet. Forskaren har i tidigare studier och arbete främst arbetat med kvantitativ analys men har viss erfarenhet av kvalitativ metod från en tidigare intervjuserie i rollen som handläggare vid Tillväxtanalys.
Appliceringen av kvalitetsutveckling på just företagens hållbarhetsarbete är i sig nytt för forskaren, som därför har haft god nytta av att förankra arbetet främst med ämneskunniga analytiker vid Tillväxtanalys. Kärnan i denna studie ligger däremot i traditionell
kvalitetsutveckling vilken innefattar kund- och intressentbehovsanpassad
verksamhetsutveckling, resurseffektivisering och partnerskap i leverantörskedjan med mera.
Samtliga dessa områden utgör grundpelare i kvalitetstekniken liksom magisterutbildningen.
3.2 Metodval
Bryman (2016) menar att skillnaden mellan kvalitativa teoretiserande och kvantitativa metoder kort kan beskrivas som att den första är mer inriktad på ord och den senare på siffror. Mer utförligt skiljer sig den kvalitativa metoden genom att 1) vara induktiv, då teorin genereras utifrån forskningsresultatet, 2) ha en kunskapsteoretisk ståndpunkt med tyngdpunkt i förståelsen för den sociala verkligheten och hur deltagarna i en viss miljö tolkar den (till skillnad från den kvantitativa metoden som har tyngdpunkt i naturvetenskapen) och sist 3) ha en ontologiskt ståndpunkt där konstruktionen av sociala egenskaper antas uppstå i ett samspel mellan individer som i sin tur formas av och utformar de företeelser som omger dem (ibid). Denna studie är kvalitativ och den teoretiserande ansatsen syftar till att generera kunskap genom att analysera mönster och kategorier i data för att kunna dra mer generella slutsatser (Miles &
Huberman, 1994).
Grounded theory
För denna studies syfte har en kvalitativ metod kallad grounded theory valts. Teoretisk
urvalsmetod tillsammans med semistrukturerade intervjuer utgör grunden. Metoden bygger på att insamlad data hela tiden analyseras och kategoriseras och så länge ny information
tillkommer utökas urvalet för att säkerställa att studien har nått ett uttömmande resultat. Figur
24
3 visar processen som styrs av en generell frågeställning för problemområdet för studien. I denna fas av studien var frågeställningen bred för att tillgodose forskningssamarbetets krav med fokus på att ta reda på vad företagen gjorde i praktiken, om Science Based Targets anslutningen var en kvalitetsstämpel för företaget och om deras arbete med att minska utsläppen var
trovärdigt.
Figur 3 Grounded theory forskningsprocess. Fritt tolkat efter Bryman (2016)
Teoretiskt urval
Genom ett målstyrt urval väljs undersökningsobjekt ut med syfte att undersökningens
forskningsfråga ska besvaras (Bryman 2016). I denna studie har urvalet gjorts i två steg där det första steget definierar kontext och avgränsar urvalet till företag som anslutit sig till Science Based Target initiativet. Steg två syftar istället till att få så stor variation i urvalet som möjligt.
Urvalet stratifierades med hänsyn till representation av alla sektorer bland de som hade
validerade mål med tillägg för två företag med status committed. Syftet är hela tiden att täcka så mycket som möjligt av olika perspektiv, på så sätt blir resultatet mer överförbart till en större populationen vilket är viktigt för studiens externa validitet.
Ett 2-nivå urval användes som urvalsmetod där intressepopulationen först ringas in och i nästa steg väljs urvalsobjekt ut för att representera så stor variation som möjligt av
intressepopulationen.
1) Kontext: intressepopulationen avgränsas till svenska företag som anslutit sig till Science Based Target initiativet
2) Deltagare: steg två syftade till att stratifiera intressepopulationen med hänsyn till bransch för att få så bred variation av företag som möjligt. Hänsyn tar även till anslutningsstatus där den större tyngden av urvalet skulle utgöra företag med validerade mål.
En första förfrågan om att delta i studien administrerades med hjälp av Världsnaturfonden som även försåg studien med kontaktuppgifter till företagen. Urvalet begränsades genom att enbart svenska eller nordiska företagsrepresentanter valdes ut, detta av resursskäl för studien då översättning av intervjuguide och empiri ansågs för tidskrävande.
25 Beskrivning av fallet i denna studie
Det aktuella fallet i den här studien är valt för att uppfylla studiens syfte att generera kunskap om ”best practice” och möjligheten att sprida denna. För att identifiera företag som på ett seriöst sätt arbetar med att reducera sina klimatutsläpp studeras i denna uppsats sju svenska företag som anslutit sig till Science Based Target initiativet. Dessa kan antas representera de bästa i klassen och mycket finns att lära av deras tidiga erfarenheter och arbete.
Urvalet bestod av företag som alla verkar i olika branscher inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn i Sverige såväl som globalt. Fem företag har validerade mål och två är committade till initiativet under datainsamlingen. Alla företag har omfattande produktion och/eller handel med utlandet. Företagen hade en nettoomsättning mellan strax under 2 miljarder och mer än 200 miljarder svenska kronor under 2018. Tabell 3 ger en översiktlig beskrivning av de sju företagen.
Företag A Har validerade mål
Nettoomsättning över 200 mdkr
Framgång i närtid: nyligen fått veta att en av leverantörerna i Asien gjort en betydande investering i solceller. Företaget lyfte även fram att de nyligen fått ett utökat internt mandat att arbeta med nya avtalsformer för
energiförsörjning.
Företag B Har validerade mål
Nettoomsättning mindre än 2 mdkr
Framgång i närtid: i partnerskap med ny leverantör byggt helt ny lösning för
energiförsörjning med förnybar el till fabriken i Sverige.
Företag C
Har validerade mål
Nettoomsättning över 200 mdkr
Framgång i närtid: egen vindkraft som producerar överskott till marknaden
Företag D Status committed
Nettoomsättning mellan 10-40 mdkr
Framgång i närtid: dialog med koncernledningen som varit framgångsrik. Det finns inga svar på hur företaget påverkas i framtiden men man vågar tro på denna väg framåt. Går inte att vänta på att någon annan ska komma på vad man ska göra.
Företag E
Har validerade mål
Nettoomsättning mellan 10-40 mdkr
Framgång i närtid: spridning av kunskap direkt från medarbetare till medarbetare genom intern utbildning.
Företag F Status committed
Nettoomsättning mindre än 2 mdkr
Framgång i närtid: ny lokal för den egna
verksamheten byggd för att vara så klimatsmart som möjligt.
26 Företag G
Har validerade mål
Nettoomsättning mellan 2-10 mdkr
Framgång i närtid: har hittat ett helt nytt material att använda i produktion tack vare arbetet med Science Based Targets.
Tabell 3 De sju intervjuade företagen i denna studie
Anmärkning: avser nettoomsättning i miljarder svenska kronor år 2018. Uppgiften är indelad i grova klasser för att det inte ska vara möjligt att identifiera undersökta företag.
Motiv urvalskriterier
Spridning av urvalet till olika branscher motiveras av att skapa så mycket varierande kunskap som möjligt baserat på förutsättningar och verksamhet. På samma sätt undersöktes företag i olika anslutningsfaser till initiativet, där två företag anslutit sig men ännu inte tagit fram och fått mål validerade. Övriga fem har validerade mål. Syftet med att även inkludera företatg som ännu inte fått validerade mål var att täcka in kunskaper och erfarenhet i närtid av de första faserna i arbetet. Storleken på urvalet motiveras främst genom den mättnad och avsaknad av ny data som uppstod under intervju sex. Därefter genomfördes ytterligare en intervju, efter vilken en åttonde intervju avbokades. Antal intervjuer och storleken på urvalet motiveras av teoretisk mättnad och att studien uttömt information som berör det centrala fenomenet (Esaiasson, 2007). Urvalet täcker 36 procent av de svenska företagen som har validerade mål samt två av sex företag med status committed.
I sex fall av sju var det ansvarig hållbarhetschef som intervjuades. I det sista fallet var det projektledaren för hållbarhetsfrågor som intervjuandes. I några av fallen var det inte den svenska hållbarhetschefen som ytterst ansvarade för arbetet med Science Based Targets utan det sköttes av den globalt ansvarige. I dessa fall uppmanades intervjupersonen att svara för det han eller hon kände till väl och kunde svara för rörande den globala verksamheten men med fokus på den svenska.
Insamling av data
Semistrukturerade intervjuer utgör datainsamlingsmetod i denna studie. Det möjliggör viss jämförbarhet mellan svar om än inte lika god som i en kvantitativ studie. Skillnaden mellan en semistrukturerad intervju och en enkätundersökning är i grunden inte speciellt stor. I en enkätundersökning ställs däremot högre krav på insamlingsinstrumentet, själva enkäten, som behöver vara tydligt formulerad och därför ofta innehåller slutna frågor som inte genererar tolkningsbara svar. I en intervjusituation har däremot intervjuaren möjlighet att läsa in och agera på intervjuobjektet reaktioner vilket möjliggör mer öppna frågor och följdfrågor för att säkerställa att man förstått svaret rätt. Det i sig innebär dock en risk för att frågorna ställs olika
27
till olika intervjuobjekt eller att svaren tolkas olika (Bryman 2016). För att minimera den risken spelades samtliga intervjuer in varefter de transkriberades i sin helhet.
Fler positiva aspekter av intervju som metodval är att datainsamlingen kan bli rikare och mer omfattande då en intervjuperson antas ha svårare att forcera eller avbryta en intervju än att besvara en enkät. Enkäten är däremot billigare att administrera och möjliggör fler respondenter då tiden för att besvara frågorna inte påverkar forskarens arbetstid i samma utsträckning. Data som baseras på enkätsvar påverkas inte heller av en så kallad intervjuareffekt, vilket data från en intervjusituation kan göra. Effekten innebär att respondenten agerar och svarar på ett visst sätt för att ge intervjuaren det man tror denne vill höra eller tvärtom undanhåller att dela med sig av viss information. Till sist ger intervjun en möjlighet att säkerställa vem som egentligen besvarat frågorna (ibid).
Intervjuguide
Intervjuguiden togs fram utifrån ett antal intressanta problemområden med tyngdpunkt i TCFDs rapport om hållbarhetsrisker och stämdes av med den referensgrupp av experter som kopplats till det aktuella ramprojektet på Tillväxtanalys. Referensgruppens medskick utgjorde i huvudsak att studien skulle försöka fånga ”best practice” och om metoderna var skalbara. Därefter följde ett antal steg i själva utformandet av frågorna, där dessa stämdes av med Tillväxtanalys och forskarens uppsatshandledare. Antalet frågor reducerades i slutet av processen för att säkerställa att alla frågor skulle gå att besvara på en timme.
Exempel på fråga som genererat empiri som besvarar forskningsfrågorna i denna studie:
Hur planerar ni att nå målen med direkta respektive indirekta utsläpp?
Kommer det att kunna ske med befintlig:
a affärsmodell?
b produktionsteknik?
c produkter?
d arbetssätt?
Några av frågorna formulerades marginellt annorlunda till de respondenter som representerade ett företag som ännu inte fått målen validerade. Intervjuguiden i sin helhet återfinns i bilaga 1.
Majoriteten av frågorna var öppna frågor, vilket möjliggör att respondenten inte styrs av forskaren utan kan svara med egna ord. Det minskar därför begränsningen i utformning av frågor och möjliga svar som beror på forskarens egen erfarenhet av området. Öppna frågor passade problemområdet som denna uppsats angriper eftersom det innebar utforskning av ett nytt område. Nackdelen med öppna frågor är däremot att intervjuobjektet kan lämna mer tidskrävande svar som gör intervjun resurskrävande men också att den får fel tyngdpunkt (Bryman, 2016).
28 Tillvägagångssätt intervju
Företagen kontaktades först av en representant från Världsnaturfonden (WWF) som stämde av om företaget hade möjlighet att delta i en studie som Tillväxtanalys planerade att genomföra om Science Based Targets initiativet. WWF lämnade sedan över kontaktuppgifter för en majoritet av företagen till forskaren.
Företagen bokades därefter in för intervju via telefon. Utöver de kontaktuppgifter som mottagits kontaktades ytterligare ett företag direkt av forskaren för att komplettera urvalet med hänsyn till studiens design och syfte att täcka olika branscher. Intervjuerna bokades över telefon i en majoritet av fallen och via mejl om kontaktpersonen inte gick att nå på telefon.
En timme avsattes per intervju. Ett företagen önskade att få se frågorna inför intervjun. Det var ett av företagen med status som committed som ville säkerställa att de var lämpliga deltagare i studien.
Fyra intervjuer kunde genomföras på plats på företagets kontor, tre intervjuer genomfördes på telefon varav en delades upp i två omgångar. Fem intervjuer genomfördes med en person från företaget. Vid två intervjuer var två personer från företaget med under intervjun. Under alla intervjuer var två personer från Tillväxtanalys medverkande och aktiva.
Intervjuerna startade med en kort presentation av myndigheten Tillväxtanalys och syftet med studien. Behovet av information om företagens arbete med att reducera utsläpp av växthusgaser i det tillväxtpolitiska systemet samt om möjligheten att lämna synpunkter på vad staten kan göra eller sluta göra för att bidra till att företagens arbete på området blir framgångsrikt lyftes fram. Särskild vikt lades vid att betona att resultatet av intervjun skulle lämnas till aktörer inom tillväxtpolitiken.
Därefter tillfrågades respondenten om intervjun fick spelas in samt att materialet fick användas till en rapport för Tillväxtanalys och i en magisteruppsats på ämnet. Ingen respondent
misstyckte. Intervjupersonerna fick innan intervjun information om att syftet var att beskriva företagens arbete i stort och inte att lyfta ut enskilda företag. De skulle alla avidentifieras och eventuella citat godkännas.
Analys av data
Alla intervjuer transkriberades och skrevs ut. Data analyserades sedan i tre steg genom datareduktion, visualisering och verifiering av slutsatser (Huberman & Miles, 1994).
Tillvägagångssättet exemplifieras nedan i en steg-för-steg guide.
