Faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet

(1)

Beteckning:________________

Institutionen för vårdvetenskap

Faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den

palliativa vården i hemmet

- en litteraturstudie

Elisabeth Bjurs November 2007

Examensarbete C 10 poäng Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet 120 p Examinator: Anna Löfmark Handledare: Marianne Hillström

(2)

Abstract

The aim of this study was to, on the basis of the literature, give an account of what factors patients, relatives and nurses think is important in the palliative care at home. Searches of scientific articles were done in the databases Pub Med and AcademicSearch- Elite. A limita- tion on the year of 1999 – 2007 was done and various combinations of key words was used on the basis of the words palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation and advanced nurse. Exclusion criterions were articles which in- volved children and AIDS-patients. The results exhibitioner that it was a big consensus between patients, relatives and nurses concerning what characteristics of the palliative care at home. The result could categorizes as communication, support, symptom relieve and information. To allow care at home for patients who be in need of palliative care, demands that nurses have competence within those subject areas so all included will be able to manage that care at home. There is a need of competence development in palliative care for professional carers, all for the patients who chose to be take cared of at home in the palliative phase, that they can have a dignified end as possible.

Key words: Patients, palliative care, relatives, nurses, communication, support, symptom relieve and information.

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns- ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor- den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS- sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk- sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kunde kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patienter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.

Nyckelord: Patienter, palliativ vård, anhöriga, sjuksköterskor, kommunikation, stöd, symptomlindring och information.

(4)

Innehållsförteckning

Abstract

Sammanfattning

1.

Introduktion ... 1

1.1 Problemområde ... 3

1.2 Syfte ... 3

1.3 Frågeställning ... 3

2. Metod ... 3

2.1 Design ... 3

2.2 Databaser ... 4

2.3 Sökord ... 4

2.4 Utfall av sökning ... 4

2.5 Kriterier för urval av källor ... 5

2.6 Valda källor ... 6

2.7 Dataanalys ... 12

2.8 Forskningsetiska överväganden ... 12

3. Resultat ... 12

3.1 Faktorer som patienter anser viktiga i den palliativa vården ... 13

3.1.1 Kommunikation ... 13

3.1.2 Stöd ... 13

3.1.3 Symptomlindring ... 13

3.1.4 Kompetens ... 14

3.2 Faktorer som anhöriga anser viktiga i den palliativa vården ... 16

3.2.2 Stöd ... 16

3.2.3 Symptomlindring ... 17

3.2.4 Information ... 18

3.3 Faktorer som sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården ... 21

3.3.2 Stöd ... 21

3.3.3 Symptomlindring och symptomkontroll ... 22

3.3.4 Information ... 22

4. Diskussion ... 24

4.1 Huvudresultat ... 24

4.2 Resultatdiskussion ... 25

4.3 Metoddiskussion ... 27

4.4 Allmän diskussion ... 28

5. Referenser ... 30

(5)

1. Introduktion

Ordet palliativ kommer från det latinska ordet pallium och betyder mantel och beskrivs sym- boliskt som att vården ska svepa in patienten och dennes anhöriga i en mantel av omsorger. På 1980-talet bytte man begreppet ”terminal care” mot ”palliativ care” för att betona det.

Palliativ omvårdnad innebär också att man lindrar symptom och smärta när all behandling, i syfte till att bota, har uteslutits (Strang, 2002).

Den moderna hospicerörelsen grundades 1967 i London. Målet med rörelsen var att lindra smärta och andra plågsamma symptom, samt att stödja både patienter och anhöriga psykologiskt, socialt och existentiellt. Den palliativa vården har oftast getts till cancerpatienter och fortfarande förknippas palliation med cancer, men alla med en obotlig sjukdom, oavsett diagnos, har behov av sådan vård. En obotlig sjukdom behöver inte betyda en snabb död, den sjuke kan leva i åratal med god livskvalitet, förutsatt att hon eller han får bra palliativ vård (Strang, 2000).

Palliativt skede har hittills beskrivits som den sena fasen i livet, döendet. Nu för tiden anses det att palliativ vård kan behövas under kortare eller längre tid och skeden delas in i tidig och sen palliativ fas. I den tidiga fasen av palliativ vård riktar man in sig på att bromsa sjukdomen, att kontrollera symptomen, eftersträva både livskvalitet och livsförlängning, även om den palliativa behandlingen förorsakar biverkningar. I den senare fasen utesluts vård som är tänkt att bota, vården riktas då in på lindring av symptom och smärta (Strang, 2002).

Palliativ vård utgår från att döden är en normal process. Målet med palliativ vård är att skapa förutsättningar för god livskvalitet, att göra det möjligt för patienten att leva ett aktivt och symptomfritt liv, den tid som finns kvar (Strang, 2000).

Patienter är ofta rädda för att döendet ska vara smärtsamt eller på annat sätt fysiskt plågsamt.

När dessa patienter får försäkran om att smärta nästan alltid går att behandla och att vi inte kommer att överge patienten eller familjen under den sista tiden, då känner de sig ofta lugna- de. Strang (2002) menar att de fortfarande kan ha kontroll över många saker, även när de har blivit sängliggande.

(6)

Enligt Jordhoy, Fayers, Saltnes, Elmqvist, Jannert och Kaasa (2000) får en del människor god palliativ vård, men alltför många får det inte. Gott, Seymour, Bellamy, Clark och Ahmedzai (2004) anser att en helhetssyn på människan inkluderar fysisk, social, psykisk och andlig vård för både den enskilde och dennes familj.

Strang (2002) menar att en patient med medicinska behov och omvårdnadsbehov kan vårdas i hemmet och så är ofta fallet. Palliativ vård eller vård i livets slutskede bedrivs mer och mer i hemmiljö. Det finns också en stark önskan hos många människor att få möjlighet att dö i hemmet (Gott, et al., 2004). Det har visat sig att patienter som får palliativ vård i hemmet till- bringar färre dagar på sjukhus jämfört med patienter som får konventionell vård (Costantini, et al., 2003). Palliativ vård i hemmet kan tära på krafterna, för patienterna, de anhöriga och sjuksköterskorna. Att få leva ett så normalt liv som möjligt i den egna hemmiljön uppskattas av såväl patienter som anhöriga (Gott, et al., 2004). Behovet av palliativ vård i hemmet, för patienter med svåra sjukdomar, kommer att öka (Beider, 2005). Palliativ omvårdnad kräver kompetens och aktiva åtgärder för att livskvalitetsmålen ska kunna uppnås (Strang, 2002).

Enligt World Health Organization (WHO, 2007) innefattar palliativ vård att smärta och symptom skall lindras, stöd skall ges till både patient och anhöriga både psykologiskt, socialt och existentiellt. Kontroll på symptom finns även med i WHO:s definition av palliativ vård.

Vården ska bygga på kontinuitet och trygghet för alla inblandade. Det bör vara patientens och familjens behov som skall avgöra patientens vårdform (SOS, 1995). Enligt Regeringens proposition (1997/98) ska vården i livets slutskede vara av hög kvalitet och personliga önskemål ska tillgodoses.

(7)

1.1 Problemområde

International Council of Nurses (ICN, 2000) har fastställt den etiska koden för sjuksköterskor.

Den omfattar fyra grundprinciper vilka sjuksköterskor ska ansvara för; främja hälsa, förhindra ohälsa, återställa hälsa och minska lidande.

Sjuksköterskor möter ofta patienter och anhöriga i sitt arbete i den palliativa vården i hemmet.

De anhöriga får ta en allt större del av ansvaret för den palliativa omvårdnaden av patienter som valt att vårdas i hemmet. De anhöriga finns vid patientens sida under stora delar av dyg- nets timmar. Stöd från sjuksköterskor, även till de anhöriga, är en självklar del i vården (Strang, 2000). Det innebär att det i sjuksköterskans arbete ingår att stödja både patienter och deras anhöriga. Det är därför motiverat att söka kunskap om vilka faktorer de inblandade anser vara viktiga i den palliativa vården i hemmet, för att kunna utveckla den vården.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva vad patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser vara viktiga faktorer i den palliativa vården i hemmet.

1.3 Frågeställning

Vilka faktorer anser patienter, anhöriga och sjuksköterskor vara viktiga i den palliativa vården i hemmet?

2. Metod

2.1 Design

Studien är en litteraturstudie, av beskrivande karaktär (Forsberg & Wengström, 2003).

(8)

2.2 Databaser

Databaserna Pub Med och AcademicSearchElite användes för att söka vetenskapliga artiklar.

(Tabell 1, sid. 5).

2.3 Sökord

Olika kombinationer av sökorden palliative care, nursing at home, caregiver’s, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation och advanced nurse användes vid sökningen.

2.4 Utfall av sökningen

I tabell 1 (sid. 5) redovisas antal träffar som framkom vid sökning via databaser, likaså antal som användes i studien (Forsberg & Wengström, 2003).

Vid databassökningen användes olika sökordskombinationer. Samma artiklar framkom ibland vid olika kombinationer och vid olika val beroende på om sökningen avsåg ord i titeln eller i abstract, eller både och. Ibland användes ”and” vid sökning i titel och text och ibland vid sök- ning i titel ”and” titel.

Vid sökning i databasen AcademicSearchElite, med sökorden Palliative care at home/nursing, framkom 26 träffar och antal artiklar som användes i studien var 9 stycken, några av de finns även inkluderade i sökordskombinationen Palliative care at home/need a nurse at home vilken gav 34 i antal träffar, men endast 3 artiklar redovisas som använda i studien. (Tabell 1, sid. 5).

(9)

Tabell 1: Databaser och sökord.

Databas/Årtal Sökord/sökordskombinationer Antal träffar

Antal använda

artiklar Pub Med

1999-2007

Palliative care and nursing at home

19 1

Pub Med 1999-2007

Palliative nursing at home 31 1

AcademicSearchElite 1999-2007

Home nurse and palliative care 18 2

Palliative care at home/nursing 26 9

Caregivers at home/palliative 8 1

Palliative care at home/need a nurse at home

34 3

Advanced home care /rehabilitation

3 1

Palliative care quality of life/advanced nurse/at home

8 1

Manuell sökning gjordes i de vetenskapliga artiklar som valdes från databassökningen och deras referenslistor men ingen artikel har använts i föreliggande studie och redovisas därmed inte.

2.5 Kriterier för urval av källor

Inklusionskriterierna var att artiklarna var skrivna på svenska eller engelska och publicerade 1999-2007.

I databaserna gjordes begränsningar gällande årtal, publikationstyp, profil, språk, länk till gra- tis fulltext och de olika sökorden med tillhörande kombinationer.

(10)

Abstracten eller titeln skulle innehålla en beskrivning som stämde in på syftet med studien, dvs. det skulle framgå att svar till föreliggande studies frågeställning skulle gå att finna i artikeln. Av de 147 artiklar som framkom vid sökningen lästes först titeln. Om titeln ansågs in- tressant lästes abstractet och sedan valdes eller valdes den bort, beroende på om den innehöll svar på frågeställningen i föreliggande studie. Faktorer som patienter, anhöriga och sjukskö- terskor ansåg vara viktiga i den palliativa vården i hemmet skulle gå att finna.

Till slut återstod 19 artiklar som ansågs svara på frågeställningen i föreliggande studie.

Exklusionskriterierna var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

2.6 Valda källor

Tabell 2 (sid. 7-11) innehåller en beskrivning av de valda källorna som framkom vid databas- sökningen, med författare, en presentation av studiens syfte, design, urval och bortfall samt resultat.

Resultatet som redovisas i tabellen är en kort sammanfattning av studiens resultat. De 19 artiklarna kunde innehålla flera resultat, men sammanfattades utifrån svar från föreliggande studies frågeställning.

(11)

Tabell 2: Valda källor n= antal b= bortfall

Författare

& Årtal Johnston, B.

&

Smith, L. N.

2006

Syfte

Beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattning om palliativ vård, spe- ciellt idén med sakkunniga palliativ-sjuksköterskor.

Design

Kvalitativ Intervjuer

Urval & Bortfall

Leg. sjuk-sköterskor som arbetar på hospice n=22

Patienter med palliativ vård som vårdas på hospice

n=22 b= saknas

Resultat

Patienter och skö- terskor beskriver de mest karaktäristiska dragen hos en skö- terska, inom palliativ vård, som god- het, medmänsklig- het och äkthet.

Jordhoy S., Fayers, P., mfl.

2000

Att jämföra effekterna mellan palliativa teams insatser och traditionella insatser och se om det har betydelse för att kunna vårdas hemma i det palliativa skedet.

Kvantitativ

Stickprovsundersökning

Stickprovsundersökning bland patienter med palliativ vård. Patienter i palliativa teamet n= 235

Patienter med traditionella insatser

n= 199 Totalt n= 707 b= 273

Patienter som fick insatser av palliativa teamet tillbring- ade mindre tid på sjukhus de sista månaderna i livet, jämfört med de som fick traditionella insatser.

Holmberg, L.

2006

Att beskriva och analysera svårighe- ter i kommunikationen mellan en döende son och hans mor och för- hållandet till ett palliativt team.

Kvalitativ Fallstudie

En döende patient och hans moder.

Palliativa teamet gav stöd till sonen i hans förnekelse och stöttade modern i hennes hopplöshet.

Teamet avlöste henne som sjukskö- terska. Kommuni- kationen mellan sonen och modern förbättrades.

(12)

Wennman- Larsen, A. &

Tishelman, C.

2002

Att undersöka hur familjemedlemmar förväntas vårda patienter i palliativt skede.

Kvalitativ Intervju

Kvantitativ efter analy- seringen

Anhöriga som vårdar sjuka i Stockholm, med palliativ vård.

De blev positivt överraskade när de fick veta att de kunde få hjälp i vården från palliativa team. Medi- cinsk, symptomatisk och allmän hjälp.

Brobäck, G., &

Berterö, C.

2003

Att undersöka och beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet.

Kvalitativ Intervju

Anhöriga som vårdat sjuka med palliativ vård i minst 2 veckor.

n= 6

Anhöriga upplevde mer trygghet i vården av den svårt sjuke när man fick adekvat information och stöd från hemsjukvården.

Proot, M. I., Abu-Saad, H., mfl.

2003

Att beskriva famil- jemedlemmars vård i terminal-skedet av en anhörig i hemmet.

Kvalitativ Intervjuer

Familjemedlemmar i ålder 28-80 år.

n= 13

Terminalvård till en närstående är både fysiskt och psykiskt påfrestande, den psykiska upplevs vara värst.

Higginson, I.

J., mfl.

2000

Att undersöka vilken service som ges till patienter med palliativ vård och vilka som ger den.

Kvantitativ Frågeformulär

Palliativa team i Eng- land.

n= 43

Mestadels sjukskö- terskor, ger service i form av medicinsk och social hjälp.

Ahlner- Elmqvist, M., mfl.

2004

Jämföra skillnaden mellan var patienter med palliativ vård väljer att vårdas och dö, beroende på om de får konventionell hjälp eller hjälp från palliativa team.

Patienter i Malmö, med malign sjukdom i palliativt skede.

n= 722

Fler vårdades hemma med palliativa team som stöd, hade färre vårdtill- fällen på sjukhus än de med konventionell behandling.

(13)

Barclay, S., Todd, C., mfl.

1999

Att undersöka skillnaden mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor, vad som anses vara viktigt i framtiden när det gäller palliativ vård.

Kvantitativ Enkät

Sjuksköterskor n= 167

Distriktssköterskor n= 96

b= 36

Båda grupperna anser det viktigt att utveckla sjukvår- dens service för hjälp med kontroll på symptom och palliativ vård.

Peters L, &

Sellick K.

2006

Att jämföra upp- levda symptom, fysisk och psykisk hälsostatus, nivån på den personliga kontrollen över sjukdomen och livskvalitet mellan patienter som får och inte får palliativ vård i hemmet och identifiera vilka faktorer som höjer livskvalitén för palliativa patienter.

Kvantitativ Strukturerad enkät/frågeformulär

Stickprovsundersökning bland patienter i terminalt skede.

n= 58

De patienter som fick palliativ vård hemma rapporterade färre symptom på oro, mindre depression och bättre fysisk hälsa och livskvalitet, än de som inte hade palliativ vård i hemmet.

Peruselli, C., Di Giulio, P., mfl.

1999

Att kartlägga vad patienter får för vård i livets slutskede i hemmet.

Cancerpatienter n= 601

b= 200, pga. bland annat dödsfall, ej vård i hemmet.

De får symptomlindring och support ges till både patienter och anhö- riga.

Horton, R.

2002

Att undersöka skillnaderna mellan patienter och sjuk- sköterskor, i hem- sjukvård, hur de värderar symptom och livskvalitet.

Sjuksköterskor n= 10

Patienter n= 338 b= 164

Uppskattningen överensstämde väl mellan patienterna och sjuksköterskor- na men brister fanns när det gällde oro hos patienter och anhöriga.

(14)

Costantini M, J Higginson I, mfl.

2003

Påvisa effekterna av palliativ vård i hemmet, med sjuk- vårdande syfte.

Jämförs med kon- trollgrupp.

Halvexperimentell Jämförande

Cancerpatienter n= 567, varav 378 i kontrollgruppen.

De som fick palliativ vård levde be- tydligt längre mellan diagnos och död, jämfört med kontrollgruppen.

Wilde – Larsson, B., Larsson, G., mfl.

2003

Att undersöka och jämföra hur patienter och anhöriga uppfattar kvaliteten på den palliativa vården i hemmet.

Kvalitativ Frågeformulär

Patienter n= 100 b= 33, förklaring saknas.

Anhöriga n= 82

De flesta patienter och anhöriga värde- rade vårdkvaliteten lika högt. Den medicintekniska kompetensen hos sköterskorna var en bidragande orsak.

Chantal, S., Satinder, K., och Tony, K.

2002

Att undersöka vad distriktssköterskor har för uppfattning om arbetsuppgifterna inom primär- vården och vilka behov finns för att stödja informella vårdare.

Kvalitativ analys Öppna frågor

Distriktssköterskor i England och Wales.

n= 272 b= 6

Allmänt stöd, och ge information är vad som behövs för att ge support till informella vårdare.

Brist på resurser och tillgänglighet är huvudanledning- ar till varför de arbetsuppgifterna inte hinns med.

Gott, M., Seymour, J., mfl.

2004

Beskriva patienters upplevelser av att vårdas hemma av anhöriga i livets slutskede.

Kvalitativ Intervju

n= 25 män n= 52 kvinnor Äldre personer

En majoritet av de tillfrågade patienterna kände sig tillfreds med att vårdas i hemmet av anhöriga. Det fanns dock patienter som kände sig som en belastning för sina anhöriga.

(15)

Holmberg, L.

2006

Att beskriva vad det palliativa teamet kan hjälpa till med i vården av en döende patient i hemmet.

Kvalitativ Fallstudie

Patient n= 1

Vårdgivare = familjen

Teamet hjälpte till med det psykiska, fysiska och det medicinska för hela familjen och gjorde det möjligt för patienten att vårdas hemma. De såg till hela människan.

Kazanowski, M.

2005

Att förstå processen med medicinsk behandling av symptom hos patienter med palliativ vård utifrån anhöri- gas perspektiv.

Kvalitativ Semistrukturerad intervju

Kvinnor som vårdar sina anhöriga hemma n= 17

Det är en process att ta på sig ansvaret som anhörig- vårdare när det gäller medicinsk behandling.

Goldschmidt, D., Groen- vold, M., mfl.

2005

Att undersöka om allmänna och di- striktssköterskor upplevde att kontakt med palliativa team gagnar patienter.

Kvalitativ Frågeformulär

Sjuksköterskor n= 415 b= 223

91% av de tillfrå- gade rapporterade förbättrad vård och behandling till patienterna tack vare det palliativa teamet. Det gällde kontroll av symptom, skötsel/ vård/

tillsyn och säkerhet kring patienterna.

(16)

2.7 Dataanalys

En analys av innehållet gjordes på de vetenskapliga artiklarna. De lästes igenom flera gånger av författaren och granskades noga. De vetenskapliga artiklarna numrerades för att underlätta det fortsatta arbetet.

Med utgångspunkt från frågeställningen, lades fokus på sökandet efter svar i de olika artiklarna. När artiklarna lästes framkom svar på frågeställningen som gjorde att resultaten kunde struktureras och därefter delas in i kategorier.

Därpå gjordes en tabell (Tabell 2, sid. 7-11) som kortfattat sammanfattade de vetenskapliga artiklarnas resultat.

Resultatet i studierna kategoriserades (Forsberg & Wengström, 2003) under huvudkategorierna kommunikation, stöd, symtomlindring och kompetens, utifrån patienternas perspektiv (Fi- gur 1, sid. 15). De anhörigas perspektiv kategoriserades under huvudkategorierna kommunikation, stöd, symptomlindring och information (Figur 2, sid. 20). Sjuksköterskornas perspektiv ledde också dom fram till huvudkategorierna kommunikation, stöd, symptomlindring och information (Figur 3, sid. 23).

2.8 Forskningsetiska överväganden

Den aktuella studien granskade tidigare dokumenterad kunskap i form av vetenskapliga artiklar. Inga enskilda personer eller personuppgifter undersöktes i studien. Det ansågs därför inte föreligga några forskningsetiska hinder.

3. Resultat

Figurer redovisar resultatet. Med utgångspunkt från de svar som artiklarna redovisade, åter- kom faktorer som ansågs viktiga i den palliativa vården i hemmet. Dessa faktorer redovisas under tre huvudkategorier; Patienter (Figur 1, sid. 15), Anhöriga (Figur 2, sid. 20) och Sjuk- sköterskor (Figur 3, sid. 23) Under respektive rubrik redovisas underkategorierna kommunikation, information, stöd, symptomlindring och kompetens, varav det sistnämnda endast åter-

(17)

3.1 Faktorer som patienter anser viktiga i den palliativa vården i hemmet

3.1.1 Kommunikation

Resultatet visade att förhållandet till sjuksköterskorna är viktigt. En sjuksköterska som man kan prata med, som är villig att lyssna, vill lära känna mig och inte undviker, var några karak- tärsdrag som patienterna önskade hos en sjuksköterska. Det ingick som en del i beskrivningen av kommunikationen mellan patienterna och sjuksköterskorna. Patienterna förklarade att utan god kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor kunde inte de andra komponenterna i den palliativa vården fungera. En god palliativ-vårds-sjuksköterska beskrevs som en som kan sitta ner och prata med dig, hålla din hand och inge förtroende (Johnston & Smith, 2006).

Kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter och familj uppgavs vara mycket god i den palliativa vården (Peruselli et al., 1999).

3.1.2 Stöd

Antal patienter som dog hemma och som valt att vårdas hemma, med stöd från sjuksköters- kor, dog också hemma i större utsträckning än de som inte hade det stödet (Jordhoy et al., 2000, Peruselli et al., 1999). När patienternas anhöriga var villiga att hjälpa till och låta dem vårdas hemma, så valde de det i stor utsträckning (Peruselli et al., 1999).

I en studie beskrev patienterna att stödet från de anhöriga gjorde att de kände sig tillfreds, men också att de kände att de kanske var en belastning för sina anhöriga. Kärleken till den egna familjen var ändå en av anledningarna till att vilja vårdas hemma (Gott et al., 2004). Fick de då stöd från formella vårdare, även till sina anhöriga, så ansågs det vara lättare att välja att vårdas hemma (Gott et al., 2004, Ahlner-Elmqvist, et al., 2004).

3.1.3 Symptomlindring

I några studier visade det sig att patienter och sjuksköterskor hade samma värdering på symptom och livskvalitet, men att brister fanns inom lindring av oro till patienter och anhöriga

(18)

mättes bland patienter som hade palliativ vård i hemmet jämfört med dem som inte fick sådan vård. De sa sig också ha bättre kontroll på symptomen (Peters & Sellick, 2006). Symptom på smärta var tämligen väl kontrollerad under sista tiden i livet hemma. Patienterna ansåg att de fått god hjälp med symptomlindring av de sjuksköterskor som arbetade med palliativ vård i hemmet (Peruselli et al., 1999).

3.1.4 Kompetens

Patienterna upplevde sjuksköterskorna som kompetenta när de fick hjälp med symptomlindring (Horton, 2002). Den medicinska kompetensen inom den palliativa vården och behandlingen upplevdes vara bättre hos de patienter som fick palliativ vård i hemmet, jämfört med dem som fick traditionell behandling (Peters & Sellick, 2006). Patienter beskrev att kvalitén på den palliativa vården inom hemsjukvården, upplevdes vara mycket hög när det gällde den medicinska kompetensen hos sjuksköterskorna. Deras anhöriga värderade också den vården lika högt som patienterna (Wilde-Larsson, Larsson och Rizell-Carlsson, 2003).

Summering

Patienter med palliativ vård i hemmet, jämfört med patienter som var inneliggande på sjukhus, uppgav att de hade mindre smärta, bra kontroll på symptomen, att de fick bra medicinsk behandling och hade familj som stöttade. Det innebar att de upplevde den psykiska hälsan vara bättre jämfört med inneliggande patienter (Horton, 2002, Peters & Sellick, 2006).

Upplevelser av god kommunikation med anhöriga och sjuksköterskor, stöd från sjuksköters- kor, hjälp till symptomlindring, kontroll på symptomen och hög kompetens hos sjuksköters- kor medförde att patienterna upplevde hög livskvalitet (Peruselli et al., 1999).

(19)

PATIENTER

beskrev dessa faktorer som viktiga i den palliativa

vården i hemmet

Kompetens Stöd från

sjuk- sköterskor Kommunikation

med anhöriga och sjuksköterskor

Symptomlindring och kontroll på

symptomen

hos sjukskö- terskor

Figur 1. Faktorer som patienter anser viktiga i den palliativa vården i hemmet.

(20)

3.2 Faktorer som anhöriga anser viktiga i den palliativa vården i hemmet

Betydelsen av kommunikation mellan patient, sjuksköterska och anhörig beskrevs av en moder, vars son fick palliativ vård i hemmet. Sjuksköterskorna hjälpte sonen till att komma över sin förnekelse i det terminala skedet och samtidigt hjälpte de modern i sin känsla av hopplös- het. Kommunikationen mellan sonen och modern förbättrades därefter. Modern kunde kommunicera med sjuksköterskorna och hon ansåg att de lyssnade på henne och förklarade vad som skulle hända härnäst med sonen. Hon beskrev att hon ansåg att de hjälpte sonen att göra sig redo att dö. När sonen bad att få vara ensam respekterades det av sjuksköterskorna (Holm- berg, 2006).

I en annan studie beskrev anhöriga att kommunikationen mellan sjuksköterskorna och de själ- va var positiv. Kommunikationen handlade om den sjukes vård i hemmet (Wennman-Larsen

& Tishelman, 2002).

3.2.2 Stöd

I flera studier beskrevs vården i hemmet vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för de anhöriga (Kazanowski, 2005, Proot, Abu-Saad, Crebolder, Goldsteen, Luker och Widdersho- ven, 2003, Brobäck & Berterö, 2003). Det stöd de anhöriga fick från sjuksköterskorna, gjorde att deras sårbarhet och utmattning minskade. Det ledde till att de orkade med påfrestningen att ge den palliativa vården till den sjuke (Kazanowski, 2005, Proot et al., 2003). Psykologiskt stöd från sjuksköterskor var ett behov som framkom i en studie. Det var en helt ny situation för anhöriga, när de skulle vårda de sjuka hemma. Att vara en partner och samtidigt vårdare upplevdes som både ansvarsfullt och som en skyldighet (Brobäck & Berterö, 2003). De anhö- riga beskrev att stöd önskades i form av känslomässigt stöd, information och praktiskt stöd.

Det fanns anhöriga som saknade känslomässigt stöd från sjukvården. Tillgång till kontinuerlig vård och stöd, till patienter och anhöriga från formella vårdgivare, var ett måste ansåg de an- höriga, för att möjliggöra palliativ vård i hemmet (Proot et al., 2003). En mor som vårdade sin sjuke son, beskrev hur hon fick avlastning från palliativa team som gjorde att hon kände att

(21)

omvårdnaden av sonen. I samma studie beskrev den anhörige det som att sjuksköterskorna i det palliativa teamet hade förmågan att se till hela människan. Det palliativa teamet stöttade patienten i hans förnekelse och samtidigt gav de stöd till modern i hennes känsla av hopplös- het (Holmberg, 2006). Familjemedlemmar beskrev varför de valt att vårda den sjuke i hemmet. De ansåg att det förväntades av dem, att ta hand om den sjuke. En del ville vårda den sjuke hemma för att den hade en önskan om att få vårdas så länge som möjligt och till slut helst få dö i hemmet. De anhöriga kände även trygghet vid vården av den sjuke, när de visste att de inte var ensam ansvariga för vården och att de kunde få stöd från sjuksköterskor dygnet runt. De anhöriga upplevde att stöd gavs till både patienten och dem själva (Wennman-Larsen

& Tishelman, 2002).

En anhörig, som vårdade sin sjuke familjemedlem, beskrev att han kände att det stöd han gav, den hade han inte kunnat ge om patienten vårdats på sjukhus. Vissa upplevde brist på stöd från patienten själv. Den sjuke visade inte uppskattning till den anhörige som då upplevde brist på stöd från den sjuke. Om patienten inte klargjorde vilka önskningar han hade, då blev den anhörige osäker på vad han skulle tillgodose patienten med. En anhörig beskrev att hon visste själv att hon gjorde ett bra jobb, att hon stöttade patienten, men det kunde få ett snabbt slut om patienten inte pratade med henne (Proot et al., 2003, s. 117).

3.2.3 Symptomlindring

De anhöriga beskrev vilken hjälp de fick från sjuksköterskorna, som hade hand om den palliativa vården i hemmet, när det gällde handhavande av läkemedel för att lindra symptom (Gott et al., 2004, Holmberg, 2006). Tidigare hade de trott att den avancerade sjukvården endast var möjlig att få på sjukhus, att om man var ”väldigt sjuk” var alternativet att inte kunna vårdas hemma (Gott et al., 2004).

En annan studie visade hur anhöriga kunde känna hopplöshet inför beslutet att ta på sig ansvaret att vårda en sjuk som var i behov av palliativ vård och medicinsk behandling (Kazanows- ki, 2005). De anhöriga beskrev att ha tillgång till möjligheten att få ”sjukhusvård” i hemmet, gjorde att de valde att vårda den sjuke hemma. Att tillsammans med sjuksköterskor kunna hjälpa till med symptomlindring hos den sjuke beskrevs som att den anhörige fick vara delak- tig i vården av den sjuke (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002, Holmberg, 2006).

(22)

De anhöriga ansåg att sjuksköterskorna hade hög kompetens när det gällde den medicinska kunskapen, vilket ledde till att de anhöriga upplevde det som att det var hög kvalitet på den avancerade palliativa vården i hemmet (Wilde-Larsson et al., 2003). En anhörig ansåg att han blivit ombedd att lära sig ge smärtlindring i form av injektioner till sin anhörige, men ville inte det (Proot et al., 2003).

3.2.4 Information

I en studie av Brobäck & Berterö (2003) framkom att anhöriga hade vissa behov som de ville ha tillgodosedda för att kunna ge palliativ vård till den sjuke. Det behövdes bland annat information om sjukdomen hos patienten och undervisning om hur anhöriga skulle vårda.

Adekvat information, skriftlig eller muntlig, beskrevs som viktigt för att förstå vilken effekt den medicinska behandlingen hade för patienternas psykologiska status. Den fruktan de kände över att göra misstag som att ge för mycket eller vid fel tidpunkt, förändrades när de fått den information som önskades. Med rådgivning från sjuksköterskorna kunde de ge adekvat vård av symptomen till den sjuke (Kazanowski, 2005). De anhöriga beskrev att information var ett viktigt inslag från sjuksköterskorna, för att de bättre skulle kunna vårda den sjuke (Brobäck &

Berterö, 2003). I en artikel beskrev en mor att både sonen och de anhöriga fick information om den medicinska effekten i det palliativa skedet och sonen kunde sen själv välja om han ville ha fortsatt medicinsk behandling (Holmberg, 2006). Information om palliativa team, vad som ingick i deras arbete, gav de anhöriga möjlighet att välja att vårda sina anhöriga, med hjälp från teamen, i hemmet (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002).

Ibland kunde anhöriga uppleva som de inte hade tillgång till information på grund av att de inte hade möjlighet att prata med sjuksköterskan på tu man hand, eller därför att de trodde att de inte kunde fråga om information till sig själva, de trodde att sjuksköterskan endast gav information till patienter (Proot et al., 2003). Det fanns anhöriga som kände att de måste ta reda på information på egen hand, att själv aktivt söka efter information (Brobäck & Berterö, 2003).

Summering

De anhöriga beskrev att när de visste hur de skulle vårda dessa patienter, och vilka behov en

(23)

vårdare i hemmet (Brobäck & Berterö, 2003). När kommunikationen mellan alla parter fungerade tillfredsställande, beskrevs det som en betydande aspekt på varför anhöriga klarade av att låta sina närmaste vårdas i hemmet (Holmberg, 2006).

I några studier beskrev de anhöriga att de ansåg det vara både fysiskt och psykiskt påfrestande att vårda sjuka i det egna hemmet, men med stöd från sjuksköterskor som avlastade från vissa delar i vården, t ex som ”sjuksköterska”, då upplevdes inte anhörigvården som så väldigt be- tungande. I den situationen beskrev sig anhöriga som bekväm i rollen som vårdare (Holm- berg, 2006, Kazanowski, 2005).

Att kunna få avancerad sjukvård i hemmet, där lindring av symptom och kontroll på symptomen ingick, gjorde valet lättare när man valde att vårda de sjuka hemma (Wennman-Larsen &

Tishelman, 2002, Holmberg, 2006).

I flera studier beskrev de anhöriga att med vetskapen om att de inte var ensam ansvariga för den palliativa vården, och att det fanns tillgång till stöd från sjuksköterskor, dygnet runt, till både patienter och anhöriga, ansågs vara en av anledningarna till att man valde att vårda palliativt (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002, Holmberg, 2006, Wilde-Larsson et al., 2003).

Adekvat information kontinuerligt var en annan bidragande orsak till att man valde att vårda den sjuke i hemmet (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002).

(24)

ANHÖRIGA

beskrev dessa faktorer som viktiga i den palliativa

vården i hemmet

Figur 2. Faktorer som anhöriga anser viktiga i den palliativa vården i hemmet.

Stöd från sjuksköterskor

Information från sjukskö-

terskor Kommunikation

med patient och sjuksköterskor

Symptomlind- ring till den

sjuke

(25)

3.3 Faktorer som sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet

Sjuksköterskorna beskrev, liksom de anhöriga, kommunikation som en viktig komponent i palliativ vård. Utan god kommunikation mellan sjuksköterska och patient, så hade de andra komponenterna i vården svårare att få effekt. De komponenterna kunde vara att förmedla, att lyssna, att vara den man kunde prata med. Sjuksköterskan skulle visa medmänsklighet och kunna ”höra” saker som inte sagts. I samma studie kom man även fram till att sköterskorna är skickliga på att bygga upp förhållandet till patienterna (Johnston & Smith, 2006).

Goldschmidt et al. (2005) beskrev att förstärkt kommunikation från palliativa team skulle för- höja samarbetet mellan allmänna sjuksköterskor och distriktssköterskor till fördel för patienterna. Sjuksköterskor ansåg att de ibland skötte kommunikationen mellan informella vårdgi- vare och andra instanser, de var ”rösten” som backade upp de informella vårdgivarna, det beskrevs som; ”Sjuksköterskor är ganska mäktiga - och sociala instanser tar notis om dem - får vara en röst och backa upp vårdare och vårdpersonal för att erhålla hjälp” (Chantal et al., 2002, s. 33).

3.3.2 Stöd

Sjuksköterskor beskrev i en studie att de fick ge avkall på att ge stöd till informella vårdgiva- re. De kände sig dock som en nyckelperson i vården av patienterna (Chantal et al., 2002). Fle- ra studier visade att stöd till både patienter och anhöriga ansågs vara en viktig faktor i den palliativa vården i hemmet (Higginson, 2000, Goldschmidt et al., 2005). Patienterna behövde stöd även när det gällde det känslomässiga. I en studie beskrev sjuksköterskor att de trodde att det inte var någon nackdel att ha egna erfarenheter från detta med att mista någon man älskar.

Man kunde lättare känna empati med och förstå vad de anhöriga gick igenom (Johnston &

Smith, 2006).

Att ge de anhöriga stöd i form av ”egen tid” och lyssna till deras behov och problem beskrevs, i några studier, som en uppgift för sjuksköterskorna. Att låta de anhöriga få vila från vårdan-

(26)

det, alltså ge dem stöd i vårdandet så de kunde få känna sig lediga (Chantal et al., 2002, Hig- ginson, 2000).

3.3.3 Symptomlindring och symptomkontroll

Sjuksköterskor och distriktssköterskor beskrev i en studie, att de viktigaste uppgifterna de kommer att ha i framtiden, vid den palliativa vården av patienter i hemmet, är att kunna hjälpa patienterna att få kontroll på deras symptom, att det finns tillgång till palliativ vård i hemmet, 24 timmar om dygnet. Likaså ansåg de att patienterna ska kunna få avancerad sjukvård i hemmet, ett måste för att patienter ska kunna få möjligheten att dö hemma (Barclay et al., 1999). 40 stycken palliativa team beskrev vad de gjorde för patienterna vid den palliativa vår- den i hemmet. De gav medicinsk vård och lindrade patienternas symptom (Higginson, Hearn, Myers och Naysmith, 2000). Flera studier visar att symptomlindring och kontroll av symptomen är viktiga faktorer i arbetet med palliativ vård (Goldschmidt et al., 2005, Barclay et al., 1999, Peruselli et al., 1999, Chantal, Satinder och Tony, 2002, Higginson, 2000).

Sjuksköterskor beskrev den medicinska behandlingen som att man behandlar hela människan när symptom lindras (Goldschmidt et al., 2005).

3.3.4 Information

Det rapporterades att sjuksköterskorna kunde informera om vilken hjälp som fanns att tillgå, alltså att det fanns både social och medicinsk hjälp att få (Higginson et al., 2000). Information till de anhöriga beskrevs som en av sjuksköterskornas uppgifter i den palliativa vården. Att informera om vilken hjälp som fanns att tillgå och hur hjälpen fungerade, beskrevs som viktigt för att de anhöriga skulle kunna ta egna beslut när de vårdade de sjuka hemma (Chantal et al., 2002).

Summering

I en studie av Horton (2002) framkom hur sjuksköterskor uppskattade patienters symptom och smärta utifrån deras möte med patienterna, när de gjorde hembesök. Resultatet visade att skö-

(27)

va vården av de svårt sjuka inte alltid var så god som den skulle kunna vara. Sjuksköterskor ansåg att patienterna ska kunna få avancerad sjukvård i hemmet, ett måste för att patienterna skulle kunna få möjligheten att dö hemma. Sjukvårdens service till patienter som behövde palliativ vård i hemmet borde utvecklas (Barclay et al., 1999).

Resultatet i en studie visade att sjuksköterskor upplevde att kontakt med palliativa team gag- nade patienterna. De rapporterade att de upplevde vården och behandlingen förbättrad när det gällde kontroll av symptom och skötsel/vård/tillsyn kring patienterna (Goldschmidt et al., 2005).

SJUKSKÖTERSKAN

beskrev dessa faktorer som vik- tiga i den palliativa vården i

hemmet

Stöd till patienter och anhöriga Kommunikation

med patienter och anhöriga

Symptomlindring Information till patienter och anhöriga till patienter

(28)

4. Diskussion

4.1 Huvudresultat

Huvudresultatet av denna studie visar att patienter anser att kommunikation, stöd, symptomlindring och kompetens är viktiga faktorer i den palliativa vården i hemmet (Peruselli et al., 1999, Gott et al., 2004, Ahlner-Elmqvist, et al., 2004). Anhöriga och sjuksköterskor anser att kommunikation, stöd, symptomlindring och information är viktiga faktorer i den palliativa vården i hemmet (Holmberg, 2006, Wennman-Larsen & Tishelman, 2002, Brobäck & Berte- rö, 2003).

Patienterna upplevde bättre fysisk hälsa och livskvalitet när ovanstående faktorer ingick i vår- den. Eftersom många patienter med palliativ vård hade en önskan om att få dö hemma, kunde de välja att vårdas där när det fanns den här möjligheten att få avancerad sjukvård i hemmet (Gott et al., 2004, Ahlner-Elmqvist, et al., 2004).

Ovanstående visar att sjuksköterskor behövs vid kommunikationen, det är de särskilda sjuk- sköterskorna, som har palliativ kompetens, som kan upprätthålla den och ge patienterna käns- lomässigt stöd och lindra deras smärta (Peruselli et al., 1999).

Det visade sig att hälsa och livskvalitet förbättrades när det fanns tillgång till palliativ vård i hemmet (Horton, 2002, Peters och Sellick, 2006). Patienter som fick palliativ vård i hemmet uppgav att de upplevde sig ha högre fysisk hälsa och bättre livskvalitet jämfört med en kon- trollgrupp, som fick konventionell vård (Peters et al, 2006).

Det var ett högt procenttal som valde att vårdas och dö hemma med palliativa team som hjälp (Ahlner-Elmqvist, et al 2004). Förutsättningen för att anhöriga skulle välja att vårda de sjuka i hemmet, var att de hade tillgång till sjuksköterskor som gav stöd både till de anhöriga och till dem som vårdades. De fick veta att det går att få avancerad sjukvård i hemmet även när patienter har behov av palliativ vård (Gott et al., 2004).

Sjuksköterskor och distriktssköterskor beskrev, att de viktigaste uppgifterna de kommer att ha i framtiden, vid den palliativa vården av patienter i hemmet, är att kunna hjälpa patienterna att få kontroll på deras symptom och hjälpa de med smärtlindringen. De ansåg också att det bör finnas tillgång till palliativ vård i hemmet 24 timmar om dygnet. Patienterna ska kunna få

(29)

avancerad sjukvård i hemmet för att kunna få möjligheten att dö hemma. De ansåg också att sjukvårdens service till patienter som behöver palliativ vård i hemmet bör utvecklas (Barclay et al., 1999).

4.2 Resultatdiskussion

Kommunikation

Studien visar att både patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser att kommunikation är en viktig faktor i den palliativa vården i hemmet (Johnston och Smith, 2006, Wennman-Larsen &

Tishelman, 2002). Betydelsen av kommunikationen beskrevs av en moder, vars son fick palliativ vård i hemmet. Här hjälpte sjuksköterskan både patienten och de anhörig så att kommunikationen dem emellan förbättrades (Holmberg, 2006). Studien visar att sjuksköterskor be- hövs för att alla berörda inom den palliativa vården kring patienten ska kunna kommunicera med varandra.

Författaren till föreliggande studie summerar detta som att sjuksköterskor som utövar palliativ vård bör vara bra på kommunikation.

Stöd

Stöd från sjuksköterskor till både patienter och de anhöriga (Gott et al., 2004) är en annan viktig faktor i den palliativa vården i hemmet, anser patienter, anhöriga och sjuksköterskor.

Patienterna anser att stöd från sjuksköterskor, även till de anhöriga, är en viktig faktor som gör att de kan välja att vårdas hemma (Ahlner-Elmqvist et al., 2004, Jordhoy et al., 2000, Pe- ruselli et al., 1999).

Anhöriga beskrev den palliativa vården som psykiskt påfrestande för dem själva (Proot et al., 2003). De anhöriga anser att psykologiskt stöd till både patienten och dem själva behövs då det beskrivs vara både ansvarsfullt och anses som en skyldighet som anhörig att vårda de sjuka i hemmet (Brobäck & Berterö, 2003). Förutsättningen för att anhöriga ska välja att vårda de sjuka, är att de har tillgång till sjuksköterskor som ger stöd när det gäller den fysiska, psykiska och sociala vården till både patienterna och de anhöriga (Wennman-Larsen & Tishel- man, 2002).

(30)

Författaren anser det vara viktigt med stöd till både patienten och dennes anhöriga i den palliativa vården i hemmet. Detta tyder, enligt författaren, på att det krävs mycket från sjukskö- terskor inom den palliativa vården i hemmet då aven de anhöriga till patienterna bör få vård när patienterna befinner sig i livets slutskede.

Symptomlindring

Hjälp med symptomlindring till patienten ansåg patienter, anhöriga och sjuksköterskor som en viktig faktor för att palliativ vård ska kunna utövas i hemmet (Higginson 2000, Goldschmidt et al., 2005, Brobäck & Berterö, 2003). I den palliativa vården i hemmet ingår symptomatisk behandling och det gör att patienter och anhöriga anser sig få avancerad sjukvård som utövas av sjuksköterskor (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002). Tack vare palliativa team, uppgav många att vården och behandlingen upplevdes som god när det gällde symptomlindring till patienterna (Goldschmidt et al., 2005).

Kompetens

Kompetensen hos sjuksköterskor ansågs vara en faktor som ingick i den palliativa vården i hemmet, enligt patienterna (Wilde-Larsson et al., 2003). Den medicinska kompetensen hos sjuksköterskorna gjorde att patienterna upplevde att den palliativa vården i hemmet var av god kvalitet (Peters & Sellick, 2006). Det är de särskilda sjuksköterskorna som har palliativ kompetens, som kan ge patienterna känslomässigt stöd och lindra deras smärta (Peruselli et al., 1999).

Information

Adekvat information från sjuksköterskor anses vara en viktig faktor som beskrivs av både patienter, anhöriga och sjuksköterskor (Peters & Sellick, 2006, Chantal et al., 2002, Brobäck

& Berterö, 2003). I den palliativa vården i hemmet ingår information till hela familjen (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002).

Författaren till föreliggande studie summerar detta som att sjuksköterskor som utövar palliativ vård bör vara bra på kommunikation och ha goda kunskaper om symptomlindrande åtgärder.

Detta för att ge dessa patienter en god vård i livets slutskede och för att den vården ska vara av hög kvalitet. Det är också i överensstämmelse med Regeringens proposition från 1997/98.

Det tyder, enligt författaren, på att det krävs mycket från sjuksköterskor inom den palliativa

(31)

livets slutskede. Enligt författaren verkar det psykologiska omhändertagandet vara viktigare än det fysiska när det gäller den palliativa vården till patienterna i hemmet, det inkluderar även de anhöriga. Det grundar sig på att det var kommunikation, information och stöd som ansågs som viktiga faktorer vid den palliativa vården i hemmet.

Det beskrevs av patienterna att de upplevde att hälsa och livskvalitet förbättrades när det fanns tillgång till palliativ vård i hemmet (Horton, 2002). Patienter som får palliativ vård i hemmet uppger sig också ha högre fysisk hälsa jämfört med dem som får konventionell vård (Peters & Sellick, 2006).

I den palliativa vården i hemmet ingår symptomatisk behandling, information och stöd till hela familjen (Wennman-Larsen & Tishelman, 2002). Dessa komponenter tillsammans gör att patienter med behov av palliativ vård kan vårdas i hemmet om ovanstående kriterier uppfylls (Ahlner-Elmqvist et al., 2004).

Tack vare palliativa team, uppges att vården och behandlingen förbättras (Goldschmidt et al., 2005).

Denna kvalitativa litteraturstudie beskriver vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjukskö- terskor anser vara viktiga i den palliativa vården i hemmet. Det råder stor samstämmighet mellan tidigare forskning och denna studie. Det gäller både de kvalitativa och de kvantitativa studierna vad det gäller svaren på frågeställningen i föreliggande studie.

4.3 Metoddiskussion

Studien genomfördes som en litteraturstudie och innehållet hämtades från vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite gav ett stort antal träf- far. Sökorden som användes var palliative care, nursing at home, caregiver’s, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation och advanced nurse.

Artiklarnas titel och abstract lästes för att se om resultatet kunde ge svar på föreliggande studies syfte och frågeställning. Om det fanns tveksamhet så skrevs dock artikeln ut för att över- sättas mer noggrant och därefter kunde författaren välja om den kunde användas eller inte.

Totalt skrevs 41 stycken artiklar ut i fulltextversion. Alla artiklar granskades noga för att inte

(32)

De 19 artiklar som användes lästes ett flertal gånger och författaren ansåg deras kvalitet vara så god att de kunde användas. Det gällde både de med kvantitativ och kvalitativ karaktär.

De artiklar som valdes för studiens resultat hade en begränsning som gällde publikationsår 1999 – 2007. Det visar att det finns aktuell kunskap i ämnet.

De kvantitativa artiklarna var 9 stycken till antalet och de kvalitativa 10 stycken. De kvantitativa artiklarna visar att undersökningsgrupperna varit stora. En kvalitetsbedömning gjordes enligt Forsberg & Wengström (2003). Studiernas validitet och reliabilitet ansågs vara av hög kvalitet. Vissa studier hade gjorts i Sverige med ett högt antal deltagare i undersökningsgrup- pen.

De kvalitativa artiklarna hade inte lika många deltagare med i undersökningarna men vissa hade ett relativt stort antal deltagare. De ansågs också vara av hög kvalitet. De gav bra information om deltagares erfarenheter och uppfattningar. De resultat som framkom i de kvalitativa artiklarna visade vilket ”djup” det finns i kvalitativ forskning, där deltagare intervjuats och sen delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser från att ha varit i kontakt med palliativ vård.

En litteraturstudie av detta slag som innehåller både kvantitativa och kvalitativa artiklar, bi- drar till olika form av kunskap men kompletterande kunskap. Genom att ta tillvara det resultat som framkommit i föreliggande studie kan kunskapen användas i framtida arbete inom palliativ vård i hemmet och därmed öka kvalitén på den vården.

4.4 Allmän diskussion

När patienter med behov av palliativ vård och deras anhöriga vårdas, handlar vården om allt från det första mötet till det att patienten har rätt till ett värdigt slut. Resultaten från denna studie visar att det finns behov av formella, kompetenta vårdgivare med kunskap om palliativ vård. Denna studie kan vara en vägledning för sjuksköterskor, om vilka behov som bör tillgodoses när man ska vårda en patient med behov av palliativ vård. Både patienter, anhöriga och sjuksköterskor har uttalat sig om vården, därför kan det vara i förebyggande syfte att tänka på vilka faktorer som anses viktiga av de berörda i vården av patienter med palliativ vård.

Patienter och deras anhöriga bör ha rättighet till att vårdas av kompetent personal som är väl

(33)

Sjuksköterskor kan skaffa sig kunskap om psykologiskt omhändertagande och använda sig av det när de arbetar med patienter med behov av palliativ vård. Viktigt att tänka på är att vården även inkluderar de anhöriga. Sjuksköterskor bör ha kunskap om och kunna hantera dessa faktorer i den palliativa vården av patienter i hemmet. De ska kunna se till hela människan. Det inkluderar både den fysiska och psykiska men också den sociala delen i omvårdnaden. Kun- skap om alla detta är viktigt, dvs. kommunikation och information, de anhörigas del i vården och deras behov, och symptomlindringens betydelse. Även kunskap om hur man bemöter och hanterar den sociala delen i vården måste fås.

Detta innebär att författaren anser att utbildning inom området palliativ vård, för sjuksköters- kor, är en nödvändighet för att försöka nå ett så högt mål som möjligt i denna fråga. Då fler och fler vårdinrättningar läggs ner kommer behovet av palliativ vård i hemmet att öka och med det kommer behovet av kompetent vårdpersonal att öka. Finns kunskap inom området kan det vara lättare att möta dessa patienter och deras anhöriga. Enligt författaren finns behov av fortsatta studier. Enskilda studier som riktar sig till enbart patienters behov av vård t ex.

Fokus på anhörigas behov av hjälp och stöd från vårdpersonal och enbart sjuksköterskors behov av vidare kunskap bör det också forskas kring.

Författaren till föreliggande studie summerar ovanstående till att sjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården av patienter som valt att vårdas hemma den sista tiden i livet. Det innebär ett stort ansvar, eftersom även de anhöriga inkluderas i vården av patienten.

Ansvarsområdet blir därför relativt stort för sjuksköterskor inom den palliativa vården i hemmet. Med ökad kunskap för sjuksköterskor inom palliativ vård, med tanke på denna studies resultat kan vårdens kvalitet för alla berörda förbättras.

(34)

5. Referenser:

Ahlner-Elmqvist, M., Jordhøy, M., Jannert, M., Fayers, P., Kaasa, S. (2004). Place of death:

hospital-based advanced home care versus conventional care. Palliative Medicine, 18, 585-593.

Barclay, S., Todd, C., McCabe, J., Hunt, T. (1999). Primary care group commissioning of services: the differing priorities of general practioners and district nurses for palliative care services. The British Journal of General Practice, 49 (440), 181-186.

Beider, S. (2005). An Ethical Argument for Integrated Palliative Care. Evidence-based Com plementary and Alternative Medicine, 2 (2), 227-231.

Brobäck, G., & Berterö, C. (2003). How next of kin experience palliative care of relatives at home. European Journal of Cancer Care, 12, 339-346.

Chantal, S., Satinder, K., Tony, K. (2002). Who care for the carers? The district nurse per- spective. Family Practice, 19, 29-35.

Costantini, M., J. Higginson, I., Boni, L., Orengo, M. A., Garrone, E., Henriquet, F., Bruzzi, P. (2003). Effect of a palliative home care team on hospital admissions among patients with advanced cancer. Palliative Medicine, 17, 315-321.

Ellershaw, J., Ward, C. (2003). Care of the dying patient: the last hours or days of life. British Medical Journal, 326, 30-4.

Forsberg, C., Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

Goldschmidt, D., Groenvold, M., T. Johnsen, A., S. Strömgren, A., Krasnik, A., Schmidt, L.

(2005). Cooperating with a palliative home-care team: expectations and evaluations of GPs and district nurses. Palliative Medicine, 19, 241-250.

Gott, M., Seymour, J., Bellamy, G., Clark, D., Ahmedzai, S. (2004). Older peoples views about home as a place of care at the end of life. Palliative Medicine, 18, 460-467.

Hearn, J., J. Higginson, I. (1998). Do specialist palliative care teams improve outcomes for cancer patients? Palliative Medicine, 12, 317-332.

Higginson, I. J., Hearn, J., Myers, K., Naysmith, A. (2000). Palliative day care: what do ser- vices do? Palliative Medicine, 14, 277-286.

Holmberg, L. (2006). Communication in Palliative Home Care. A Dying Son and His Mother.

Journal of Hospice and Palliative Nursing, 8, (1), 15-23.

(35)

Holmberg, L. (2006). Communication in Action Between Family Caregivers and a Palliative Home Care Team. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 8, (5), 276-287.

Horton, R. (2002). Differences in assessment of symptoms and quality of life between patients with advanced cancer and their specialist palliative care nurses in a home care setting. Palliative Medicine, 16, 488-494.

ICN Nursing Ethics. (2001). 8 Issue 3, 272-282. (AN 5003790).

Johnston, B., Smith, L. N. (2006). Nurses´ and patients´ perceptions of expert palliative nurs- ing care. Journal of Advanced Nursing, 54 (6), 700-709.

Jordhoy, M., Fayers, P., Saltnes, T., Elmqvist, M., Jannert, M., Kaasa, S. (2000). A palliative- care intervention and death at home: a cluster randomised trial. Lancet, 356, 888-893.

Kazanowski, M. (2005). Family caregivers medication management of symptoms in patients with cancer near death. Journal of Hospice and Palliative nursing, 7 (3), 174-181 Peruselli, C., Di Giulio, P., Toscani, F., Gallucci, M., Brunelli, C., Costantini, M., Tamburini, M., Paci, E., G. Miccinesi., Addington-Hall, J. M., Higginson, I. J. (1999). Home palliative care for terminal cancer patients: a survey on the final week of life. Palliative Medicine, 13, 233-241.

Peters, L., Sellick, K. (2006). Quality of life of cancer patients receivning inpatient and home- based palliative care. Journal of Advanced Nursing, 53 (5), 524-533.

Proot, I. M., Abu-Saad, H. H., Crebolder, H. F. J. M., Goldsteen, M., Luker, K. A., Widder- shoven, G. A. M. (2003). Vulnerability of family caregivers in terminal palliative care at home; balancing between burden and capacity. Scandinavian Journal of Caring Sci- ences,; 17, 113-121.

Regeringens proposition, 1997/98:113.

Socialstyrelsen. SOS 1995:5. HSL 2 §.

Strang, P. (2002). De flesta terminalt sjuka vill dö hemma. Avancerad hemsjukvård kan i många fall ersätta palliativ slutenvård. Läkartidningen, 99 (8), 742-6.

Strang, P. (2000). Döden allt långsammare. Forskning & Framsteg, 7, 26-30.

Wennman-Larsen, A., Tishelman, C. (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life: a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers. Scandi- navian Journal of Caring Sciences,16, 240-247

Wilde-Larsson, B., Larsson, G., Rizell-Carlsson, S. (2003). Advanced home care: patients´

opinions on quality compared with those of family members. Journal of Clinical Nurs- ing, 13, 226-233.

(36)

World Health Organization ([WHO] 2006). Tillgänglig på

<www.who.int/cancer/palliative/en/> Åtkomst 11 november, 2007.