• No results found

Vad innebär hälsofrämjande arbete?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad innebär hälsofrämjande arbete?"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för socialt arbete och kriminologi

Vad innebär hälsofrämjande arbete?

En studie om skolkuratorers hälsofrämjande arbete i grundskolan

Karin Engström och Tine Sporrong

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete

Socionomprogrammet Examensarbete I Socialt Arbete

Handledare: Catharina Löf Examinator: Maria Sjölund

(2)

Abstract

Title: What does health promotion mean? A study of school counselors experience of the health promotional mission.

Authors: Karin Engström och Tine Sporrong

The purpose of this essay is to investigate school counselors' understanding and working methods regarding health promotion work in compulsory schools. This has been done through five semi-structured interviews of school counselors at different compulsory schools, with different conditions, but under the same legal mandate, 2011 Swedish Compulsory School Curriculum. The empirical results from the interviews have been analyzed through two different concepts. Firstly SOC, on the basis of Antonovsky's salutogenic theory. Secondly, Svensson´s definition of freedom of action, based on Lipsky's theory of street-level bureaucracy.

The results shows that the performance of the health promotion work depends on the concept of interpretation, the counselors experience and knowledge, the organizations sense of coherence and how the principals institute and promote the assignments. The conclusion is that, when knowledge and consensus about building health promotion is lacking, the salutogenic approach fails, it still leads to traditional work with pathogenic input.

Keywords: School counselor, Health promotion, 2011 Swedish Compulsory School Curriculum, a Sense of Coherence (SOC), salutogenesis, freedom of action

(3)

Sammanfattning

Titel: Vad innebär hälsofrämjande arbete? En studie om skolkuratorers upplevelse av det hälsofrämjande uppdraget.

Författare: Karin Engström och Tine Sporrong

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

Nyckelord: Handlingsutrymme, Hälsofrämjande, KASAM, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), Skolkurator, Salutogenes

(4)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter som bedriver ett fantastiskt viktigt

uppdrag. Tack för att ni vill dela era upplevelser och erfarenheter med oss. Utan er hade denna uppsats inte blivit av. Vi vill också tacka varandra och våra familjer för att vi klarade detta, denna underliga vår 2020. Vi författare har gemensamt arbetat med denna uppsats och gått igenom alla dess delar för att få en helhet.

Maj 2020

Karin Engström och Tine Sporrong

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Uppsatsens disposition ... 2

1.3 Bakgrund ... 3

1.3.1 Hälsofrämjande, Förebyggande och Åtgärdande insatser ... 3

1.3.2 Det hälsofrämjande uppdragets historia ... 4

1.3.3 Elevhälsans uppdrag ... 4

1.3.4 Skolkuratorns uppdrag ... 6

1.3.5 Relevans för socialt arbete ... 6

1.4 Begrepp ... 7

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Litteratursökningsprocess ... 9

2.2 Kunskapsöversikt över tidigare forskning ... 10

2.2.1 Begreppet hälsofrämjande ... 10

2.2.2 Skolans hälsofrämjande arbete ... 11

2.2.3 Möjligheter och hinder för skolans hälsofrämjande arbete ... 13

3.Teoretisk utgångspunkt ... 15

3.1 Salutogenes, KASAM ... 15

3.1.1 Begreppet Begriplighet ... 15

3.1.2 Begreppet Hanterbarhet ... 16

3.1.3 Begreppet Meningsfullhet... 16

3.2 Handlingsutrymme ... 16

4. Metod ... 18

4.1 Forskningsdesign ... 18

4.2 Tillvägagångssätt ... 19

4.2.1 Urval inför intervjuer ... 19

4.2.2 Datainsamling ... 19

4.2.3 Analysverktyg ... 20

4.3 Uppsatsens trovärdighet ... 21

4.3.1 Reliabilitet... 21

4.3.2 Validitet ... 21

4.3.3 Generaliserbarhet ... 22

4.3.4 Förförståelse... 22

4.4 Etiska ställningstaganden ... 23

5. Resultat... 24

5.1 Presentation av informanterna ... 24

(6)

5.2 Resultatsammanställning ... 24

5.2.1 Hur det hälsofrämjande begreppet tolkas ... 25

5.2.2 Hälsofrämjande arbete i skolan ... 26

5.2.3 Hinder och möjligheter i det hälsofrämjande arbetet ... 27

6. Analys ... 32

6.1 KASAM ... 32

6.1.1 Begriplighet ... 32

6.1.2 Hanterbarhet ... 33

6.1.3 Meningsfullhet ... 33

6.2 Handlingsutrymme ... 34

7. Diskussion ... 37

7.1 Resultatsammanfattning ... 37

7.2 Tolkning av det hälsofrämjande begreppet ... 37

7.3 Hälsofrämjande arbetet i skolan, vad främjar och vad hindrar? ... 38

7.4 Teoridiskussion ... 41

7.5 Metoddiskussion ... 41

7.6 Slutsats ... 42

7.7 Förslag för fortsatt forskning ... 42

Referenser

Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 Frågeguide Bilaga 3 Etiskt protokoll

(7)

1. Inledning

I Sverige är det skolplikt fram till och med årskurs nio (Skolverket, 2019). Många år av vårt tidiga liv tillbringas således i skolan. År som är avgörande och år som lägger grunden till vårt framtida liv och hälsa (Skolverket, 2019). Skolan är en plats för utveckling av både teoretiskt och praktiskt lärande men är även en plats för social träning och utveckling (Guvå & Hylander, 2017). Skolans medarbetare har här en chans att nå ut till alla barn och skapa resurser som främjar möjligheter och god utveckling (Skolverket, 2019).

Studier visar att utbildning är den enskilt största skyddsfaktorn i livet. Men goda inlärningsmöjligheter förutsätter att både den fysiska och psykiska studiemiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull. Precis som forskaren Aaron Antonovsky förstod när han formade sin teori om KASAM, känsla av sammanhang, efter att ha forskat på vad som gjorde att utsatta individer ändå hade möjligheter att få och uppleva ett gott liv (Antonovsky, 1987). Genom lagändring 2011 gavs uppdraget till skolan att arbeta mer hälsofrämjande utifrån Antonovskys salutogena teori. Då fokuseras på individens styrkor istället för svårigheter, på vad som bär snarare än på vad som brister. Dock har svensk skolkultur traditionellt sedan länge sett den enskilde eleven som bärare av problemet, vilket verkar vara svårt att bryta (Guvå & Hylander, 2017). Sedan den nya skollagen kom har elevhälsans uppdrag varit att stödja och främja lärande och hälsa på skolan.

Skolkurator är utsedd att leda det psykosociala uppdraget (Guvå & Hylander, 2017). Trots denna nya satsning visar studier (Folkhälsomyndigheten, 2018) att svenska skolungdomar mår allt sämre och upplever stress i skolan. Studier visar att tre fjärdedelar av skolkuratorer också upplever konstant hög arbetsbelastning och nio av tio upplever att de inte hinner med de arbetsuppgifter de önskar och att framförallt de hälsofrämjande insatserna bortprioriteras (Pettersson, Hogan & Wemminger, 2019).

Som två socionomstudenter med nära erfarenhet av elevhälsan, både professionellt och privat, valdes detta ämne utifrån en nyfikenhet om kuratorns psykosociala arbete, framförallt ur det salutogena perspektivet.

(8)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka kuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta genom frågeställningarna:

Hur tolkar skolkuratorn det hälsofrämjande begreppet?

Hur upplever skolkuratorn att det hälsofrämjande arbetet ser ut på skolan?

Vad upplevs som stöd eller hinder enligt skolkuratorn för skolans hälsofrämjande arbete?

1.2 Uppsatsens disposition

I uppsatsens inledning har ämnet för uppsatsen presenterats och därefter följer uppsatsens syfte och frågeställningar. I bakgrunden beskrivs begreppet elevhälsa, skolkuratorns historiska framväxt och det juridiska ramverk som finns gällande skolkuratorns arbete.

Kapitlet avslutas med förklaringar av diverse begrepp som används i uppsatsen.

Kapitel två inleds med en beskrivning av sökprocessen inför uppsatsarbetet. Därefter redogörs för tidigare forskning gällande skolkuratorns arbete. Forskningen är indelad i tre teman efter uppsatsen forskningsfrågor.

Kapitel tre beskriver valda teorier och begrepp. Dessa är Aron Antonovskys salutogena teori med begreppet KASAM samt utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater där författarna utgår från det teoretiska begreppet handlingsutrymme, definierat av Svensson.

Kapitel fyra redogör för uppsatsens metod med metodval, tillvägagångssätt vid insamling av empiriskt material, urvalsprocess samt metod vid analys av det empiriska materialet. I kapitlet förs även en diskussion kring uppsatsen validitet, reliabilitet, metodvalets påverkan på resultat samt vilka etiska överväganden som gjorts.

Kapitel fem redovisar studiens resultat. Kapitlet inleds med en kort presentation av informanterna och därefter följer resultatet indelat i teman och kategorier.

I kapitel sex analyseras empirin med hjälp av valda teoriers centrala begrepp, KASAM och handlingsutrymme.

I det sjunde kapitlet diskuteras studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar samt vald teori och tidigare forskning. Kapitlet innehåller även en kort diskussion kring metodvalets påverkan på studiens resultat samt studiens slutsatser och implikationer för vidare forskning och praktik.

(9)

1.3 Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till det hälsofrämjande arbetet i skolan. Texten inleds med en beskrivande metafor av Aaron Antonovskys begrepp hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser, sett ur skolvärldens perspektiv (Guvå & Hylander, 2017). Därefter följer en kort resumé av det hälsofrämjande arbetets historia följt av en beskrivning av elevhälsan och dess uppdrag. Kapitlet fortsätter sedan med en sammanfattning av skolkuratorns situation och uppdrag samt avslutas med en diskussion om vilken social relevans uppsatsens syfte har.

1.3.1 Hälsofrämjande, Förebyggande och Åtgärdande insatser

Elevhälsan arbetar utifrån tre arbetsinsatser: det hälsofrämjande, det förebyggande och det åtgärdande. Begreppen stammar från Aaron Antonovskys teori om KASAM, vilken handlar om en känsla av sammanhang och beskrivs utförligt i kapitel tre i uppsatsen.

Följande text syftar till att förtydliga begreppens innebörd då de är grunden till elevhälsans uppdrag. Därför presenteras dessa tidigt i denna uppsats, allt för att förenkla för läsaren.

En metafor av livet som forskaren Aaron Antonovsky gjorde var bilden av floden (Guvå

& Hylander, 2017). Runt floden leker en stor grupp barn men även ett fåtal vuxna finns.

Situationen runt det virvlande vattnet kan ses ur olika perspektiv. Sett ur ett patogent perspektiv, det vill säga perspektiv med blickfång på risker, ligger fokus på faran att drunkna. De få vuxna försöker undsätta de barn som fallit i samt göra akuta livräddande insatser. Med ett förebyggande synsätt skulle dyra flytvästar införskaffas till alla barn.

Skulle perspektivet på situationen däremot vara salutogent, det vill säga hälsofrämjande, skulle de vuxna anställa en simlärare och alla barn skulle få lära sig att simma. Vissa barn skulle fortsatt behöva flythjälp ibland. Att rädda barn i fara skulle självklart ske men att lära barn att hantera vattnet själv skulle vara i fokus. Men om man istället lade alla pengar på inköp av flytvästar så skulle man inte ha råd att anställa en simlärare. De förebyggande åtgärderna skulle då gå ut över de främjande insatserna. Främjande insatser gör så att människor lär sig att hantera sina egna resurser och på så vis skapas självkänsla, självförtroende och därmed självständiga individer (Guvå & Hylander, 2017).

(10)

1.3.2 Det hälsofrämjande uppdragets historia

Ända sedan 1800-talet och fram tills idag har skolmiljöns påverkan på elevers hälsa debatterats (Backlund, 2007). Kuratorns roll blev under senare delen av denna period en viktig del av elevhälsan (Skolverket, 2019). Runt år 1937 vände man i Sverige fokus i skolan från moralisk insyn till en mer grundläggande hygienisk ingång till frågan (Skolverket, 2019). Då började diskussioner om barns behov av sömn och näring men även behoven av frisk luft och rörelse. Vikten av att inte ha för långa skoldagar samt lärarens inverkan på eleven var andra viktiga komponenter (Skolverket, 2019). Skolans uppgift var att förutom ge “boklig lärdom“, skapa elever med sunt förnuft och goda levnadsvanor samt ett hyfsat uppträdande. År 1937 bestämdes det i riksdagen att barns hälsa var en samhällsfråga. Dryga tio år senare bestämde kungliga skolöverstyrelsen att utöver att främja hälsa skulle nu en inriktning ske på mentalt välmående och skolan fick i uppgift att extra stödja stökiga barn. Här växte nu elevvården fram med de första skolkuratorerna (Skolverket, 2019). I och med den nya skollagen 2011 bytte elevvården skepnad och ingång vilket även tog sig uttryck genom den nya benämningen elevhälsa.

Här följde sålunda ett skifte i synsätt från kategoriskt synsätt där eleven står som bärare av problemet till relationell där problemet anses ligga i relationen mellan elev och omvärld, skola (Skolverket, 2019).

1.3.3 Elevhälsans uppdrag

Sedan den nya skollagen, Lgr 11, trädde i kraft 2011 så ska det på varje skola finnas en elevhälsa med en helhetsbaserad syn som omfattar psykologiska, medicinska, socialpedagogiska och psykosociala insatser (Skollagen, SFS 2010:800, kap 2 §25). Förutom skolkurator så ska det således finnas tillgång till skolpsykolog, skolläkare, skolsköterska samt pedagog med specialpedagogisk kompetens (Skollagen, SFS 2010:800, kap 2 §25). I den nya skollagen (2010) har elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande roll förtydligats. Det slås fast att elevhälsan, förutom att arbeta utredande och åtgärdande, främst även ska bidra till att skapa en kontext som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (Socialstyrelsen & Skolverket, 2017).

Länge har kulturen i den svenska skolvärldens haft fokus på den enskilde eleven som bärare av problem och svårigheter (Skolverket, 2019). Idag vill man genom det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget i skolan skifta fokus från det individuella till att istället se det generella, miljön som bärare av problemen (Skolverket, 2019).

(11)

Uppdraget handlar om att se vad som uppstår i mötet mellan individ och kontext, i detta fall mellan skola och elev. Det innebär att idag vill Skolverket (2019) att skolan ska fokusera på skydds och hälsofrämjande faktorer och ha ett salutogent synsätt istället för den tidigare uppmärksamheten på riskfaktorer och ohälsa.

Långsiktig hälsofrämjande skolutveckling innefattar två spår (Socialstyrelsen &

Skolverket, 2017). Det ena är att skapa en hälsosam skolmiljö utan att tala om den. Det innebär arbete som främjar lust till lärande och god undervisningsmiljö samt goda relationer, det vill säga skolans sociala miljöer. Det andra spåret handlar om ämnesintegrerat hälsoarbete där barnen undervisas i hur de kan främja sin hälsa, till exempel i sexualkunskap eller i ämnet idrott och hälsa. Tidigare har lärande och hälsa varit två olika delar i en elevs skolmiljö. Lärofrämjande och hälsofrämjande insatser sågs som två åtskilda åtgärder som till och med kunde vara konkurrerande (Guvå & Hylander, 2017).

I det nuvarande läget i skolan är det lärandet som står i centrum av verksamheten och elevhälsans uppdrag är att genom hälsofrämjande insatser stödja lärandet. Skolprocesser och psykisk hälsa går hand i hand och påverkar varandra åt bägge håll. Goda studieresultat påverkar självuppfattningen positivt och god självuppfattning med känsla av kontroll samt god motivation underlättar i sin tur lärandet (Guvå & Hylander, 2017). Innan reformen 2011 beskrevs i ett betänk (SOU 2000:19) att elevvården och skolans övriga verksamhet gick i parallella spår och det fanns ingen reell samordning mellan hälsofrämjande åtgärder, elevvård och den pedagogiska verksamheten i grundskolan.

Syftet idag är att hela skolan ska främja samsyn och samverkan där hälsa, lärande och trygghet är i fokus (Guvå, 2010).

Trots detta visar ändå tidigare granskningar av bland annat Skolverket (2015) att hälsofrämjande och förebyggande insatser ofta åsidosätts till förmån för det åtgärdande arbetet. Istället läggs huvudfokus av arbetet på åtgärdande insatser som främst sker individuellt hos elever. Detta kan absolut vara avgörande för en enskild elev men elevhälsans syfte ska vara att skapa goda möjligheter för alla elevers mående, utveckling och lärande. I skolan finns en yrkesroll som är anställd just för att arbeta med det psykosociala och det är skolkuratorn (Sherman 2016). Det står i dennes uppdrag att främst arbeta hälsofrämjande och därmed direkt stödja lärandet (Skolverket 2019).

(12)

1.3.4 Skolkuratorns uppdrag

Att arbeta som socionom i skolan är komplext. Arbetsuppgiften är bred och mångfasetterad och syftar till att se till elevens hela sammanhang (D-Wester, 2005).

Kuratorns uppgift har utvecklats från att främst ge elever arbets- och studievägledning till att så småningom benämnas skolkurator och hjälpa elever och dess familjer med sociala insatser i skolan alternativt förmedla kontakten med sociala myndigheter (Isaksson &

Larsson, 2012). Idag ska skolkuratorn arbeta med ett icke-behandlande socialt arbete inom skolan i samarbete med elever, lärare och övriga i elevhälsoteamet (Guvå, 2010).

På skolan är skolkuratorn den enda anställda att direkt arbeta socialt och inte pedagogiskt (Guvå, 2010). Skolkuratorns insats ska främst, enligt Skolinspektionen (2015), fokusera på elevernas psykosociala situation vilket bland annat innebär arbete och stöd runt normer, relationer och värderingar och genom detta främja lärandet. Uppdraget på skolan är alltså att vara olik, att ha ett annat perspektiv än resten av medarbetarna. Det är inget lätt uppdrag men vad har skolan för nytta av en profession som inte använder sin fulla kompetens (D- Wester, 2005). Det har visat sig att många skolkuratorer känner sig ensamma med ett stort ansvar (Pettersson et al., 2019). 70 % av skolkuratorer upplever att de har en hög arbetsbelastning och majoriteten (91%) tycker att deras arbete styrs av akuta insatser på grund av psykisk ohälsa hos elever (Pettersson et al., 2019). Dessa reaktiva, akuta insatser får ofta dominera då både metoder och rutiner saknas för det generella och hälsofrämjande arbetet (Guvå & Hylander, 2017). En brist på metoder kan orsakas av okunskap om det hälsofrämjande uppdragets bakgrund i den salutogena teorin.

Hylander (2011) menar att denna avsaknad av teori gör att skolkuratorn lätt faller tillbaka i trygga patogena arbetssätt. Detta sker med åtgärdande insatser riktade mot den enskilde individen och ofta utan den egna elevens medverkan (Hjörne och Säljö, 2004).

1.3.5 Relevans för socialt arbete

Centralt i uppdraget för elevhälsan är just lärande och hälsa samt att arbeta nära och främja lärandemiljön i skolan. I en kunskapsöversikt från Vetenskapsrådet (2017) rapporteras just att psykisk hälsa och prestation i skolan har ett inbördes samband. God psykisk hälsa underlättar inlärning men även en fullföljd skolgång leder till minskad ohälsa, kriminalitet och social exkludering. Att klara skolgången är således en stor skyddsfaktor för ett barns framtida hälsa (Skolverket, 2019; Socialstyrelsen & Skolverket,

(13)

2017). Inte bara goda studieresultat leder till god hälsa utan även goda relationer i skolan, både till kamrater och vuxna, stärker måendet på lång sikt. På så vis kan socionomen i skolan vara med och påverka samhällets invånare och deras mående på ett tidigt stadium och således arbeta med att främja både psykisk och fysisk hälsa hos alla.

1.4 Begrepp

Här följer beskrivning och förklaring av diverse begrepp som används i uppsatsen för att beskriva det hälsofrämjande arbetet.

KASAM: är en förkortning av känsla av sammanhang. Den innehåller tre dimensioner, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta är grundfundamentet i det salutogena synsättet grundat av Aaron Antonovsky (1987).

Salutogent perspektiv: synsätt som fokuserar på friskfaktorer och på vad som främjar och vidmakthåller hälsa (Eriksson, 2015).

Hälsofrämjande förhållningssätt: är att identifiera, stärka och ta hänsyn till i detta fall elevens egna kapacitet att främja sin hälsa och förebygga och handha ohälsa. Att arbeta hälsofrämjande är att arbeta salutogent utifrån Antonovskys teori (Socialstyrelsen och Skolverket, 2017)

Patogent perspektiv: perspektiv som fokuserar på riskfaktorer för ohälsa (Antonovsky, 1987).

Åtgärdande arbete: Åtgärdande insatser är insatser som är reaktioner på ett problem, ofta akut, som uppstått (Guvå & Hylander, 2017). Det kan exempelvis vara enskilda samtal med elev som mår psykiskt dåligt eller hantering av mobbning. Fokus ligger alltså på att åtgärda ett problem och är sprunget ur ett patogent synsätt.

Förebyggande arbete: Förebyggande insatser är åtgärder insatta för att minska eller stoppa uppkomsten av psykiska, fysiska eller sociala problem. Genom att sätta in förebyggande åtgärder så vill man minska riskfaktorer och minska symptom och ohälsa genom att samtidigt stärka skyddsfaktorer (Socialstyrelsen och Skolverket, 2017). Detta kan till exempel vara information om drog och alkoholbruk. Därmed är det förebyggande perspektivet i elevhälsoarbetet kommet ur ett patogent synsätt då den har fokus på risker för ohälsa.

(14)

Elevhälsa: Grundskolans elevhälsa omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser för elever. Den ska bestå av skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Den ska även ha tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Det slogs fast i den nya skollagen (2010:800) som började tillämpas den 1 juli 2011. Den samlade elevhälsan mål är att öka samverkan samt betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för elever i grundskolan (Skolverket, 2019).

Lgr 11: läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Ny skollag som trädde i kraft 1 augusti 2010 (Skolverket, 2011).

Hälsa: Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, ej enbart frånvaro av sjukdom”

(Guvå & Hylander, 2017). Hälsa kan således upplevas längs ett kontinuum och i olika grad. Hälsofrämjande insatser är därmed något annat än botande av sjukdom (Guvå &

Hylander, 2017).

Legitimitet: Här används begreppet för att belysa skolkuratorns funktion och hur den berättigas i skolan. Detta påverkar skolkuratorers handlingsutrymme (Isaksson, 2014).

Jurisdiktion: Begreppet används här i uttryck för skolkuratorns rätt att ha kontroll över vissa arbetsuppgifter, till exempel det psykosociala arbetet gentemot andra yrkesgrupper såsom pedagoger i skolan (Isaksson & Larsson, 2017).

Handlingsutrymme: Här används Svenssons (2010) definition av handlingsutrymme med de tre delarna formellt-, informellt- och reellt handlingsutrymme för att beskriva de ramar skolkurator kan agera inom. Det formella handlingsutrymmet begränsas av lagar och regler. Det informella handlingsutrymmet utgörs av normer, traditioner och förväntningar. Sammantaget blir det utrymme skolkuratorn i praktiken har att agera inom det reella handlingsutrymmet.

(15)

2. Tidigare forskning

Följande kapitel redovisar litteratursökningsprocessen samt tidigare forskning indelat i tre teman utifrån uppsatsens tre forskningsfrågor.

2.1 Litteratursökningsprocess

Ett youtubeklipp om elevhälsa med psykologerna Gunilla Guvå och Ingrid Hylander blev inledning till informationssökning inom hälsofrämjande arbete i elevhälsan. Detta föranledde införskaffning av deras bok Elevhälsa som främjar lärande, om professionellt arbete i retorik och praktik. Bokens referenslista blev naturligt den första litteratursökningen för studien. Hjörne är en referens från denna sökningar på namnet i databasen ERIC gav 7 träffar varav två passade uppsatsen syfte.

Indexordet Salutogenesis gav inga sökresultat i ERIC men bearbetning av ordet i Thesaurus gav ordet health promotion istället. Även förslag på sökorden social work och jurisdiction gavs. Ordet school counselor lades till i sökningen i fortsättningen. Nu söktes i Swepub då svensk forskning önskades då den svenska elevhälsans arbetsuppdrag är unikt och framförallt den svenska skolkuratorns psykosociala arbetsuppdrag. Det gav 16 träffar varav en avhandling av Isaksson innehöll flera artiklar som denne skrivit tillsammans med medförfattare om skolkuratorns villkor. Tre passade studiens frågeställningar om kuratorns arbetssituation och utvaldes. Vidare sökning i Swepub på de svenska orden elevhälsa och hälsofrämjande gav flera rapporter av Guvå.

Vidare sökningar på Google scholar med indexorden kurator och elevhälsa gav flera i ämnet aktuella c uppsatser upp. Dessa uppsatsers referensregister gav ytterligare fyra vetenskapliga artiklar som var av intresse för studien. Två av dessa passade studiens syfte medan de andra två innehöll andra perspektiv än önskat. Sökningar i Diva på internationella studier i ämnet successful schools gjordes en bit in i uppsatsen då ett samband setts mellan god psykosocial hälsa och god inlärning. Här valdes den allra senast publicerade artikeln ut.

När artiklar och litteratur lästs delades de upp i teman utifrån våra frågeställningar. Vad som upplevts svårt att hitta är studier och artiklar i ämnet skolkuratorers förståelse för det hälsofrämjande begreppet och vad det innebär i praktiken. Detta omnämns endast, av författarna funnet, en gång i det nationella forskningsprojektet Kunskapsintegration och professionellt lärande, mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder

(16)

inom skolans elevhälsoarbete (2007-2010), även kallad Elevhälsoprojektet (Guvå &

Hylander, 2017) som utförts i 23 kommuner i Sverige. Fortsättningsvis kommer detta projekt benämnas Elevhälsoprojektet i denna uppsats för enkelhetens skull. Då studier i ämnet saknas valdes att presentera Skolverkets fördjupande förklaring av begreppet hälsofrämjande arbete i tidigare forskning, för att ytterligare beskriva begreppet och uppdragets innebörd och ursprung.

2.2 Kunskapsöversikt över tidigare forskning

2.2.1 Begreppet hälsofrämjande

Här följer en fördjupad beskrivning av hur skolverket beskriver skollagens (Lgr 11s) uppdrag att arbeta hälsofrämjande utifrån det salutogena synsättet med sin grund i KASAM (Antonovsky, 1987). Enligt studien Elevhälsoprojektet beskrivet av Hylander (2011) kan begreppet hälsofrämjande vara svårhanterligt då det upplevs finnas en avsaknad av teori hos flera medlemmar av elevhälsan. Det vill mena att det finns en avsaknad av förståelse hos skolkuratorer för det hälsofrämjande perspektivets innebörd och hur det stammar ur Antonovskys salutogena synsätt.

Det hälsofrämjande arbetet i skolan innebär att stärka eller bibehålla elevernas välbefinnande (Skolverket, 2019). Genom att utgå från det salutogena perspektivet identifieras generella faktorer som kan bidra till att stärka elevens hälsa och lärande. Detta arbete bör omfatta hela organisationen genom att sträcka sig genom hela verksamheten och omfatta all personal (Skolverket, 2019). Sett ur ett perspektiv av KASAM, känsla av sammanhang, bör skolan främja barn och ungdomars upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån elevernas egna subjektiva upplevelse av mötet med skolan. Hälsa utvecklas alltid i relation mellan individen och dess kontext då en individ alltid är en del av sin omgivning (Skolverket, 2019).

Det innebär att vikten av att ta reda på vad elever förmår att göra i sitt sammanhang bör väga tyngre än att diagnostisera eventuella skolsvårigheter som egenskaper hos dessa (Guvå & Hylander, 2017).

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan, både i elevhälsan men även hos all personal i skolan, ska därmed vara det centrala och ske på en generell nivå med alla i skolan (Skolinspektionen, 2015). Det hälsofrämjande, salutogena, arbetet för elevhälsan blir därför att positivt främja psykologiska, pedagogiska och sociala stödjande processer

(17)

genom att undanröja hinder för det hälsofrämjande lärandet. (Guvå & Hylander, 2017).

Då begreppet inlärning har ersatts av begreppet lärofrämjande i kursplanen Lgr 11 innebär det att skolans syfte är att främja individens inhämtande av kunskaper (SOU, 2000:19).

Avsikten är att stärka elevens möjlighet till delaktighet och tro på den egna förmågan såväl som det psykiska och fysiska välbefinnandet (Socialstyrelsen & skolverket, 2017).

Arbetet bör således bestå av insatser som tar tillvara på, och främjar, sunda och friska beteenden, och därmed ger eleverna möjlighet att möta påfrestningar av olika slag.

2.2.2 Skolans hälsofrämjande arbete

Detta avsnitt beskriver tidigare forskning om skolans hälsofrämjande arbete och vikten av detta arbete för både elever och personal.

För att kunna arbeta hälsofrämjande krävs en samsyn av begreppet då en gemensam förståelse behövs för att kunna arbeta mot samma mål. I denna gemensamma syn bör även förståelsen för skillnaden mellan att förebygga ohälsa och främja hälsa finnas (Eriksson, 2015). För att denna samsyn ska kunna formas krävs att skolkuratorns bild av ett hälsofrämjande arbete är tydligt (Eriksson & Lindström, 2011). Det är även av vikt att implementera det salutogena synsättet bland skolpersonal för att få en samsyn, för även om studier visar hur lärofrämjande de hälsofrämjande insatserna är så väljer många lärare ändå att fortsätta gå i gamla invanda hjulspår (Eriksson & Lindström, 2011) då det sällan finns inarbetade hälsofrämjande metoder (Hylander, 2011). Risken är då stor att falla tillbaka i gamla inarbetade vanor. Både skolan som organisation och de anställdas attityder i hälsofrämjande arbete påverkar miljö och mötessätt. För att jobba hälsoförebyggande krävs fokus på förståelse, hanterbarhet och mening.

Om skolan jobbar på traditionellt sätt så kan den i sig bli en riskfaktor för bl.a. psykisk ohälsa och själva skolsystemet i sig kan då skapa inlärningssvårigheter hos elever (Nilsson och Lindström, 1998). Det handlar således om att utveckla förståelse för hur man har ett hälsosamt lärande istället för att enbart ha en hälsoutbildning (Eriksson &

Lindström, 2011). Tidigare utredningar visar på att skolbarn och ungdomar själva ser på begreppet hälsa såsom att vara frisk fysiskt, ha god självkänsla och självförtroende, att känna sig trygg samt ha goda relationer (SOU, 2000:19). Kuratorn kan och bör här spela en viktig roll i det arbetet då hen kan arbeta mer psykosocialt generellt över hela skolan, både med elever och pedagoger (Omizo, Omizo och Dàndrea, 1992). Genom att arbeta

(18)

med kartläggning av friskfaktorer kan tydliggöras vad som är hälsofrämjande och förebyggande, även på en generell nivå. Men även synliggörandet av riskfaktorer kan öka förståelsen för friskfaktorer då detta är baksidan av samma mynt. På så vis kan skolan dra lärdom utifrån resultaten och anpassa verksamheten efter barn och ungdomars behov (Skolverket, 2019).

Undervisningen i skolan har en tendens att fokusera mest på det negativa, patogena synsättet på hälsa genom att undervisa i vad man inte ska göra såsom att röka, använda droger och alkohol men använder tiden alldeles för lite till livskunskap så som existentiella spörsmål och etiska frågor (SOU 2000:19). Samtal där man diskuterar varför ett problembeteende kan uppstå som till exempel att använda droger får knappt något utrymme. Det generella hälsofrämjandet, det vill säga det salutogena synsättet, får därmed stå tillbaka för det informerande med patogen inställning. Här menas att det finns ett behov av nytänk i undervisningen. Det är viktigt att öppna upp för skapande och kreativitet och andra former av inlärning och uttryck än det gängse muntliga och skriftliga. Genom att skapa hälsofrämjande aktiviteter i skolan minskas stress hos eleverna och deras självförtroende stärks. Fler hälsofrämjande insatser behövs i skolan och bör ske redan i tidig skolålder (Omizo, Omizo och Dàndrea, 1992).

Skolor som är framgångsrika visar sig arbeta utifrån ett salutogent synsätt och stärka elevernas känsla av sammanhang samt att det genomsyras generellt i hela organisationen.

I dessa skolor känner alla anställda ett gemensamt ansvar för barnen och därigenom ökar barnens prestationer (Guvå & Hylander, 2017). Hela skolans miljö påverkar utvecklingen och lärandet hos eleverna. Trivsel och trygghet, relationer mellan lärare och elev, relationer mellan elever men även relation och samspel mellan kollegor spelar en betydande roll. Rektors kompetens att leda skolans arbete mot samfällda mål upplevs dock spela en avgörande roll (Guvå & Hylander, 2017; Hylander & Skott, 2020).

Ledarskapet på de framgångsrika skolorna är demokratiskt, kraftfullt och tydligt och tillsammans med lärarna skapar ledningen skolans struktur och kultur (Guvå & Hylander, 2017). Den som har kunskapen och därför bör leda det psykosociala arbetet på skolan är skolkurator (Sherman, 2016). Det är av stor vikt att förväntan på eleverna är positiv och hög. Avgörande för elevernas studieresultat är undervisningens kvalitet och inte elevernas bakgrund. Det finns således direkta samband mellan god psykosocial skolmiljö och elevers hälsa (Gådin & Hammarström, 2003). Därav är det viktigt att ett nära samarbete mellan skolkurator och pedagoger främjas (Guvå & Hylander, 2017). Att arbeta

(19)

hälsofrämjande, övergripande på strukturell nivå i skolan ger resultat i goda relationer mellan klasskamrater och stärker elevernas deltagande och känsla av kontroll samt stärker motståndskraften mot för höga krav (Gådin & Hammarström, 2003). Starkt elevinflytande och att få utveckla eget ansvar är också en viktig grund till en hälsofrämjande miljö (SOU 2000:19). Lusten till att lära gynnas av samma faktorer som främjar hälsa och välbefinnande, det vill säga känsla av sammanhang, självförtroende och upplevelse av att ha inflytande samt utveckling av kreativitet och att ha en undervisning där utrymme finns för att lära med alla sinnen. Studier visar dock att för att kunna lära ut om ett holistiskt hälsofrämjande synsätt behöver även skolledare och lärare själva ha förmågan att förstå och implementera synsättet i sina egna liv (Dadaczynski, Rathmann

& Hering, 2020). Den som lämpligen kan implementera detta synsätt i medarbetargruppen är skolkurator med stöd av rektor (Guvå & Hylander, 2017).

2.2.3 Möjligheter och hinder för skolans hälsofrämjande arbete

I följande avsnitt redovisas artiklar och studier i vad som kan hindra eller möjliggöra skolkuratorns och elevhälsans hälsofrämjande arbete på skolan.

Det kan upplevas svårt för en kurator att forma sitt arbete och upplägg då lagen bara anger att elevhälsan ska omfatta psykosociala insatser och att det ska finnas en kurator att tillgå (Guvå & Hylander, 2017). Mer vägledning än så finns inte och även på organisatorisk nivå ges bara ramar för arbetet. Begreppet ”tillgång till kurator” löser flertalet kommuner genom att ge befintliga kuratorer fler skolor och elever för att själva slippa bryta mot lagen (Akademikerförbundet SSR, 2015). Pettersson et al. (2019) beskriver att för att kunna ha en känsla av kontroll i arbetet uppger skolkuratorer att ett maxtak på 300 elever bör finnas.

Något som endast 15 procent av skolkuratorer upplever idag. Det finns kuratorer med ansvar för flera tusen barn och ungdomar på en enda heltid. Företrädare för skolledare har även påpekat att det inte är helt ovanligt att den politiska ledningen i kommuner bestämmer vilka grupper av personal som en rektor får anställa och att skolkurator inte tillhör denna kategori (Akademikerförbundet SSR, 2015).

Skolkuratorers handlingsutrymme bestäms således i en utbildningsverksamhet där kuratorn är ensam i sitt psykosociala uppdrag (Isaksson & Larsson, 2012). Att definiera skolkuratorers handlingsutrymme anses vara problematiskt då jurisdiktionen och legitimiteten i skolan inte är riktigt tydlig (Isaksson, 2014). Risken med en vag arbetsbeskrivning är att diskussioner uppstår med andra professioner, främst lärare, angående skolkuratorns jurisdiktion. En tydlig arbetsbeskrivning kan då användas för att

(20)

hävda den egna jurisdiktionen och säkra handlingsutrymmet och blir därmed en nödvändig formell resurs för skolkuratorn (Isaksson, 2014).

Nedskärningar i ekonomin begränsar handlingsutrymmet då utrymmet för förebyggande insatser krymper och fokus istället hamnar på det akut styrda arbetet. Det höga trycket på kuratorer ger tidsbrist som visade vidare i undersökning (Pettersson et al., 2019) att nio av tio valde bort förebyggande arbetsuppgifter och upplevde sig inte hinna följa sin planering. Svårigheter att få jobba hälsofrämjande och mer omfattande på skolan kommer således av att tiden oftast går till att hantera akuta situationer med enskilda elever med inlärningsproblematik av olika slag, då lärarna ofta tycker att dessa elever faller under kuratorns lott. Detta då besparingar inom skolan minskar antalet lärartjänster vilket i sin tur försvårar ett förebyggande psykosocialt arbete i praktiken (Isaksson, 2014).

Kuratorsverksamheten kan även upplevas som en gäst på skolan och bli ointegrerad vilket leder till att kuratorers erfarenhet och kunskap når inte riktigt ut till övrig personal som önskat (Isaksson & Larsson, 2017). Skolkuratorns rådgivande och handledande uppgifter förekommer vanligen som “bollande” av tankar om elevers svårigheter. Detta “bollande”

sker oftast spontant i vardagen istället för under ordnade former. En uppfattning angående detta är att uppgiften handledning skulle kunna utmana rådande status mellan professioner på arbetsplatsen då den handledande kuratorn ges ett tolkningsföreträde som kan verka överordnat (Isaksson, 2014). Skolkuratorn ställs inför stora krav på självständighet samt praktisk erfarenhet av socialt arbete i sin yrkesroll (Akademikerförbundet SSR, 2015).

Socionomexamen anses en lämplig utbildning då skolkuratorn bör ha generella kunskaper gällande mänskliga beteenden och människors samspel. Även specifika kunskaper om barn och ungdomars utveckling är nödvändiga för att på så sätt kunna möta elevers behov.

Dessa vidareutbildningar för skolkuratorer kan ge utökad legitimitet och skapar på så vis ett större handlingsutrymme (Isaksson, 2014). De flesta som arbetar som skolkuratorer är socionomer (86%) men inga formella krav ställs varav andra yrken som präst och fritidsledare förekommer (Pettersson et al., 2019).

(21)

3.Teoretisk utgångspunkt

Detta kapitel presenterar de teorier och begrepp som valts för att analysera det resultat som framkommit genom intervjuerna. Det salutogena perspektivet med dess grundsten KASAM valdes då det salutogena synsättet ligger till grund för det hälsofrämjande uppdraget. Begreppet valdes även för att tidigare forskning påvisar att om elevhälsans professioner ska lyckas förmedla elevers känsla av sammanhang till lärare så att dessa kan göra skolarbetet mer begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleverna så behöver elevhälsan själva uppleva sitt uppdrag som begripligt, hanterbart och meningsfullt (Guvå

& Hylander, 2017).

Genom KASAM’s nyckelbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kommer således skolkuratorers upplevelser av att genomföra det hälsofrämjande arbetet i grundskolan att analyseras.

För att bättre förstå skolkuratorns möjligheter och hinder till ett hälsofrämjande arbete kommer ur Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater begreppet handlingsutrymme, definierat av Svensson (2010), att användas. Med dessa begrepp kan de strukturer som påverkar skolkuratorns uppdrag i skolan bättre synliggöras och förstås.

3.1 Salutogenes, KASAM

Det salutogena perspektivet utvecklades av Aaron Antonovsky under 1960- och 70 talet och är en syn på hälsa utifrån vad som främjar och stärker det friska till motsats till det patogena där man fokuserar på det sjukliga. (Antonovsky, 1987; Guvå, 2014). Grunden i det salutogena perspektivet är KASAM. KASAM står för känsla av sammanhang och är uppbyggt av tre dimensioner, begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet.

3.1.1 Begreppet Begriplighet

Begriplighet är det som är kopplat till det som händer både inuti och utanför en individ.

Detta kan innebära huruvida individen upplever att det som händer är förutsägbart, begripligt, strukturerat och ordnat (Eriksson, 2015). För en skolkurator kan begreppet betyda hur tydligt det hälsofrämjande arbetsuppdraget är. Det kan även innebära om det finns tydlighet i vilka krav som ställs och hur de ska bemötas samt hur situationer och händelser relaterar till varandra i skolvärlden.

(22)

3.1.2 Begreppet Hanterbarhet

Hanterbarhet står för de verktyg som individen har att hantera motgångar med (Eriksson, 2015). Det innebär att lära sig själv hantera verkligheten på olika sätt. Som skolkurator innebär det vilka inre och yttre resurser individen har att tillgå i sitt arbetsuppdrag, både i sig själv så som erfarenhet men även ute bland kollegor och skolans egna resurser som till exempel ekonomi eller utarbetade arbetsmetoder.

3.1.3 Begreppet Meningsfullhet

Begreppet meningsfullhet står för det som individen upplever som den drivmotor i livet som gör att livet har en mening, en slags motiveringsskapare (Eriksson, 2015). Detta kan upplevas när en känsla av att vara betydelsefull finns och att det man gör är viktigt. Att känna samhörighet och ha goda relationer på jobbet samt gott och förtroendefullt samarbete med kollegor skapar meningsfullhet.

Dessa tre begrepp är tätt sammanflätade menar Antonovsky (1987) och kan samvariera i olika grader. Sett ur skolkuratorers perspektiv skulle det kunna relateras till känsla av sammanhang i sitt arbete, hur begripligt, hanterbart och meningsfullt det upplevs. Det relateras till hur motiverad skolkuratorn är samt hur viktigt arbetet upplevs för denne.

3.2 Handlingsutrymme

Studiens empiri analyseras och diskuteras utifrån Street-level bureaucracy även kallad gräsrotsbyråkrati som är framarbetad av Lipsky (1980). I denna teori beskriver Lipsky gräsrotsbyråkraten som en person som arbetar inom myndigheter som polis, socialtjänst och skola och har ett handlingsutrymme som innefattar myndighetsutövning. I denna uppsats har avgränsningar gjorts så att inte hela Lipskys (1980) teori används utan istället Svenssons (2010) definition av begreppet handlingsutrymme. Svensson (2010) delar in begreppet i tre delar: formellt, informellt och reellt handlingsutrymme för att beskriva de ramar den anställde har att agera inom.

Det formella handlingsutrymmet är de lagar och regler den anställde har att rätta sig efter (Svensson, 2010). Kuratorn i skolan är en del av en organisation och har som uppdrag att följa den lag och arbetsbeskrivning som finns för denna (Johnsson & Laanemets, 2008).

Svensson (2010) menar att även om lagar och regler styr skolkuratorn så har denne ett

(23)

stort handlingsutrymme som innefattar makten att påverka. Handlingsutrymmet innebär således en möjlighet att välja hur man ska agera utifrån det utrymme organisationen, det vill säga skolan, ger (Isaksson, 2014). Det innebär även att ha en professionell kunskap om vilka handlingar som är rimliga och meningsfulla. Handlingsutrymmet formas i samspelet mellan organisation och anställd och hur det används påverkas även av skolkuratorns erfarenheter, värderingar och intressen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Det är den position individen ges i en organisation med de rättigheter och skyldigheter det innefattar (Svensson, 2010). Det informella handlingsutrymmet handlar enligt Svensson (2010) även om de normer och förväntningar som finns på en viss profession i en organisation vilket här menas med skolans förväntningar på kuratorn.

Detta är inget som finns nedskrivet utan handlar mer om föreställningar inom organisationen och den inställning som finns på arbetsplatsen. Handlingsutrymmet formas i interaktionen med andra individer och är därför unikt och beroende av sitt sammanhang (Svensson, 2010). Det reella handlingsutrymmet är således summan av lagar, regler, normer och förväntningar och dessa formar skolkuratorns praktiska möjligheter (Svensson, 2010). För att få tillträde till och kunna utnyttja sitt handlingsutrymme krävs legitimitet gällande yrkeskompetensen. Legitimitet innebär att vara berättigad att utföra något och därför behövs ett fokus på tydliga gränser för att klargöra skolkuratorers handlingsutrymme (Isaksson, 2014). Detta går att koppla till jurisdiktionen som innebär rätten att utföra vissa arbetsuppgifter gentemot andra yrkesgrupper. Skolkuratorer kan uppleva svårigheter att som ensam i sin profession i skolan få reellt utrymme att utföra sitt psykosociala arbete (Isaksson, 2014).

(24)

4. Metod

I kommande kapitel beskrivs och presenteras metodvalet som är semistrukturerade intervjuer med fem skolkuratorer från olika grundskolor i Sverige. Även hur studiens procedur fortlöpt med urval av informanter, hur datainsamling gått till samt vilka analysverktyg som använts beskrivs. Här kommer även studiens reliabilitet, validitet, generaliserbarhet samt förförståelse och etiska överväganden tas upp.

4.1 Forskningsdesign

Studiens syfte och frågeställningar har valts att besvaras genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer är en metod som skapar möjlighet att få en uppfattning och insikt om villkor och tillstånd som råder i den sociala miljön som ska undersökas men även den enskilda individens upplevelse av situationen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Den socialkonstruktivistiska ansatsen låg till grund för valet av denna kvalitativa metod. Detta då det finns intresse för hur olika identitetskonstruktioner växer fram i det sociala samspelet (Larsson & Sohlberg, 2014). Genom intervjuerna delgavs skolkuratorernas egna berättelser och resonemang. Samtidigt synliggjordes deras egen framställning av sig själva samt hur de ville framstå som skolkuratorer. Att använda semistrukturerade intervjuer skapade möjligheter att komplettera de fasta frågorna med följdfrågor som kunde uppstå i stunden och gav skribenterna fördelen att få en än djupare förståelse för vissa, i den unika intervjusituationen, fenomen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

Användandet av de strukturerade frågorna i frågeguiden gjorde det möjligt att enklare jämföra svaren från de olika informanterna.

Att insamla data till studien med hjälp av kvalitativa intervjuer var ett självklart val då intresse för informanternas egna upplevelser av sitt arbete fanns hos författarna. Dock förekom länge funderingar på att använda enkäter som tillägg för att få ännu tydligare bild av läget men i och med covid-19:s utbrott upplevdes det enklast att enbart intervjua.

Intervjuerna skedde via kommunikationsmedlet Messenger för att inte försvåra situationen ytterligare då fysiska möten undvikits så långt som möjligt. Även vid internetunderstödda intervjuer är det viktigt att förbereda sig genom god planering av intervjun samt att se till att all teknik fungerar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Efter vissa svårigheter med ljudet under första intervjun säkerställdes ljudtekniken inför nästa upptagning. Att använda dessa kommunikationsmedel skapade även möjligheter att intervjua skolkuratorer över hela landet (Kvale & Brinkmann, 2014) vilket var en stor

(25)

fördel. Nackdelen med intervjuer på Messenger var att många informanter ville vara ansiktslösa vilket kunde skapa ett opersonligt samtalsrum och att det var svårt att utläsa informantens mimik vilket kunde göra att intervjun kändes opersonlig och stundvis formell (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

4.2 Tillvägagångssätt

4.2.1 Urval inför intervjuer

Även om det inte finns tydliga regler i urval av informanter vid kvalitativa intervjuer så är det av vikt att forskaren reflekterar och redogör sina val tydligt då det ökar studiens trovärdighet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). I denna studie valdes att först använda bekvämlighetsurval då författarna redan från början hade kontakt med två skolkuratorer som ville medverka i studien. Bekvämlighetsurval innebär att informanterna redan är kända för forskarna och att urvalet är nära till hands (Bryman, 2011). Då dessa två kuratorer arbetar inom en särskild pedagogik (Waldorf) gick funderingarna att enbart intervjua skolkuratorer som arbetar inom waldorfpedagogiska skolor. Dock gavs rådet av en förste handledare att bredda urvalet då det kunde ge en bredare empiri. Detta intresserade författarna till denna studie och eftersom alla skolkuratorer har samma lagliga uppdrag upplevdes att de variationer som kunde uppstå skulle ge en större bredd gällande insamlade data. I nästa steg i sökningen av informanter gavs besked från högskolan i Gävle att så långt som möjligt välja att utföra intervjuer på nätet för att minska smittorisk av covid-19. Författarna blev då rekommenderade av en klasskamrat att använda Facebookgruppen Socionom. Här tillkom ytterligare fyra informanter från olika grundskolor runt om i Sverige.

Intervjuerna genomfördes alla på Messenger och med hjälp av inspelning på telefon. Efter fem intervjuer upplevdes en mättnad då en röd tråd återkom i svaren och då avbokades den sjätte intervjun.

4.2.2 Datainsamling

Inför insamling av data till denna studie utformades, utifrån syfte och frågeställningar, en intervjuguide som grund till kommande intervjuer. Alla intervjupersoner informerades både skriftligt och muntligt angående syftet med undersökningen, metod, etiska ställningstaganden samt information gällande handledare och kontaktuppgifter till författarna om frågor skulle uppstå (se Bilaga 1). Intervjuerna utgick från intervjuguiden som innehöll frågor om anställningsform, ansvar för antal barn, egen förståelse av

(26)

begreppet hälsofrämjande samt hur det hälsofrämjande arbetet på skolan såg ut. Även frågor om vad som möjliggjorde det hälsofrämjande arbetet eller vad som kunde hindra det samt frågor om känsla av sammanhang på skolan generellt (se Bilaga 2). Även följdfrågor för att få mer omfattande svar ställdes. Då vissa informanter förberett sig skriftligt innan blev intervjun i dessa fall som en lång informationsstund. Då somliga frågor kunde tolkas på olika sätt kunde följdfrågor hjälpa till att rikta frågan åt rätt håll.

Intervjuerna pågick mellan 30 till 50 min och spelades in med hjälp av telefoner. Båda skribenterna deltog gemensamt på alla utom en då denna spelades in en eftermiddag då ena författaren arbetade. Att vara två under intervjuerna säkerställde inspelningen av samtalen då de utfördes av bägge samt gjorde att följdfrågor kompletterades av båda skribenterna. Att göra arbetet tillsammans ansågs extra värdefullt då det ökade känslan av gemensam utgångspunkt i resultatdelen samt i diskussionen.

4.2.3 Analysverktyg

Efter att intervjuerna genomförts transkriberades intervjuerna löpande. Skribeneterna skrev ut varandras intervjuer samt lyssnade igenom dem ytterligare en gång för att säkerställa en korrekt transkribering. När allt var färdigskrivet lästes det igenom ännu en gång för att jämföra datan från inspelningarna med den tidigare forskning som hittats, detta för att se om de tema som funnits återkom i intervjuer.

Att använda sig av en hermenutisk analys innebär tolkning av mening och texter (Kvale

& Brinkmann, 2014). Detta hermeneutiska tolkningssätt kan skapa möjligheter för forskaren att få en djupare insikt om meningen. Efter att ha läst igenom sammanställningen av alla transkriberingar kunde en djupare uppfattning om insamlad datas mening skapas. Genom detta uppfattades tre teman ur empirin från informanterna.

Dessa tre teman är de som av författarna urskilts redan i sökprocessen och som grundar sig i uppsatsens syfte och frågeställningar. De tre teman återkommer i uppsatsen samt ligger till grund för frågeguiden och består av skolkuratorers förståelse av hälsofrämjande arbete, det hälsofrämjande arbetet på skolan samt vad som som hindrar eller stödjer det hälsofrämjande arbetet på skolan.

För att underlätta genomgången av resultatet valdes att färgkoda de olika teman i texten.

Kodningen har hjälpt till att kategorisera materialet och få en god överblick genom att lättare kunna se återkommande teman (Kvale & Brinkmann, 2014). När så resultatet konkretiserades utifrån tre teman studerades detta utifrån valda teorier KASAM och

(27)

handlingsutrymme samt analyserades empirin. Då bägge teorierna varit som grund hela vägen i arbetet har samband mellan teori och empiri kunnat ses.

4.3 Uppsatsens trovärdighet

Trovärdigheten i en uppsats handlar om att författarna ska lyckas övertyga läsaren om att resultaten är riktiga och att forskningen genomförts på det sätt som skribenterna själva beskriver (Svensson & Ahrne, 2015). För att öka uppsatsens trovärdighet beskrivs härmed begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet samt hur dessa använts.

4.3.1 Reliabilitet

Reliabilitet avser att beskriva i vilken omfattning en studies resultat kan upprepas och graden av reliabilitet står i direkt proportion till graden av validitet. Metoden som används ska ge så pass tillförlitliga data samt att frågor och intervjusituation inte ska ge utrymme för slumpmässiga fel. Alltså ska resultatet inte påverkas av vem som utför datainsamlingen eller när utan resultaten ska vara så pass befriade från skillnader som möjligt. Detta är naturligtvis omöjligt att helt uppnå men är något att sträva efter (Jansson

& Jergeby, 2011). För att uppnå reliabilitet i studien har en frågeguide med mestadels öppna frågor använts. Detta för att minimera påverkan på respondenternas svar och ha en neutral ansats. Full reliabilitet anses ändå vara svår att uppnå då samtliga intervjuer utförts med hjälp av Internet på grund av rådande pandemi covid-19. Den valda intervjuformen samt bekvämlighetsurvalet av informanter kan ha påverkat det sociala mötet och detta skulle kunna sett annorlunda ut i en annan form och även med andra informanter. I och med att det är personliga upplevelser så skulle en annan studie utförd på liknande sätt kunna ge helt annat resultat eller likna denna studies utfall.

4.3.2 Validitet

Validitet avser att forskaren faktiskt undersöker det som är relevant i sammanhanget. Det handlar även om att beakta sanningen, riktigheten och därmed giltigheten i den data som samlas in (Kvale & Brinkmann, 2014).

För att öka validiteten i uppsatsen har tillvägagångssätt och alla steg grundligt beskrivits under processen. För att öka giltigheten har transkriberingen varit noggrann och allt inspelat material har skrivits ner ordagrant, allt för att öka riktigheten inför den kommande analysen (Kvale & Brinkmann, 2014).

(28)

Syfte och frågeställningar har ständigt återkopplats till arbetet för att säkra att det som undersökts är det relevanta i studien. Frågeguiden har också varit av stor vikt för att visa att syftet funnits med och återspeglats i frågorna. Detta för att ytterligare öka validiteten i uppsatsen samt säkerställa att författarna undersökt det som avsetts att undersökas i studien.

4.3.3 Generaliserbarhet

En studies trovärdighet hänger samman med möjligheten att generalisera dess resultat (Svensson & Ahrne, 2015). Då den här studien undersöker en mindre grupp, vilket är vanligt inom kvalitativ metod, så ligger fokus snarare på djup än på bredd. Möjligheten att överföra det studerade på en större befolkning försvåras därför. Snarare får resultatet överföras till andra relevanta situationer (Kvale & Brinkmann, 2014). För att öka generaliserbarheten har tidigare forskning inom området använts för att jämföra med det material som samlats in. För att ännu bättre kunna generalisera studiens resultat skulle dock en större studie med fler informanter behöva genomföras. Att göra en generaliserbar studie har heller inte varit syftet med denna uppsats då tidsutrymme inte funnits för detta.

4.3.4 Förförståelse

För att säkerställa en kvalitativ studies trovärdighet kan forskaren bland annat använda sig av transparens (Svensson & Ahrne, 2015). För att göra arbetet så transparent som möjligt redogörs tydligt för forskningsprocessen i denna uppsats. En viktig aspekt av transparens är att redogöra för förförståelse. Då bägge författarna till denna uppsats har förförståelse och är inlästa på problematiken om det hälsofrämjande arbetet i skolan gäller det att inte ta med förutfattade meningar i arbetet. Då dessutom personliga erfarenheter finns, både som föräldrar, genom arbete inom skola och även i två elevhälsoteam, blir detta extra viktigt. Detta har diskuterats mycket då den tidiga inställning till studiens syfte och frågeställningar var fylld av bias och åsikter. En viktig aspekt vid kvalitativa intervjuer är just att den insamlade datan är objektiv (Kvale & Brinkmann, 2014). Därför har frågeguiden noga setts över så den inte innehåller bias samt att följdfrågorna varit neutrala. Även vid intervju av den ene skribentens tidigare kollega fanns det i åtanke och därför genomförde den för kuratorn okände skribenten intervjun. Dock närvarade bägge författarna vid intervjusituationen då datan ändå skulle bearbetas av båda men att själva insamlingen inte skulle påverkas av tidigare upplevelser och kunskap. Genom att medvetenhet om detta problem har funnits så har ett neutralt förhållningssätt funnits med

(29)

men det kan antas att studien ändå påverkats av författarnas tidigare erfarenheter men att det då har skett omedvetet.

4.4 Etiska ställningstaganden

Som första steg i en uppsats rekommenderar Kvale och Brinkmann (2014) genomförande av ett etiskt protokoll för att förbereda för eventuella etiska ställningstaganden under uppsatsens sju stadier. Uppsatsarbetet inleddes med ett sådant etiskt ställningstagande inför kommande arbetsprocess, se Bilaga 3. Detta protokoll har uppmärksammats under hela processen och hjälpt till att säkerställa etiska aspekter i varje delmoment av uppsatsskrivandet.

Vid kvalitativa intervjuer om informanternas egna upplevelser så kan känslig information komma fram. Då är det av vikt för forskaren att förhålla sig till de fyra etiska krav som Vetenskapsrådet har tagit fram för att säkerställa individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017). De fyra består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informanten ska bli informerad om den aktuella studiens syfte. Samtyckeskravet handlar om informantens rätt att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att enskilda människor och platser i studien inte ska kunna identifieras av utomstående och personuppgifter måste förvaras på ett sätt så att inte obehöriga kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att forskarens insamlade uppgifter endast får användas för forskningsändamål. De får heller inte användas för kommersiellt bruk (Svensson & Ahrne, 2015)

Dessa etiska aspekter beaktades i ett missivbrev men informanterna informerades även muntligt vid intervjutillfället om frivilligheten att delta i studien, möjligheten att avsluta när som helst, vilka som kommer att få ta del av studien samt respondenternas anonymitet.

Även information om syftet med uppsatsen samt att de inspelade intervjuerna skulle raderas efter uppsatsens färdigställande gavs.

(30)

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras det empiriska materialet utifrån tre teman. Dessa teman utmynnar direkt ur syfte och frågeställningar och är: Skolkuratorns tolkning av det hälsofrämjande begreppet, det hälsofrämjande arbetet i skolan samt vad som hindrar och möjliggör hälsofrämjande arbete. Under temat hinder och möjligheter i det hälsofrämjande arbetet har materialet framställts under gemensamma faktorer som kunnat urskiljas från intervjuerna och därigenom skapat underteman. Informanternas namn är fingerade vilket innebär att de inte nämns vid namn i presentationen nedan. Detta för att förhindra att intervjupersonerna ska kunna identifieras. Informanterna kommer i avsnittet att presenteras som informant A, B, C, D och E.

5.1 Presentation av informanterna

Nedan följer en presentation av de fem skolkuratorer som intervjuats. Informationen om varje informant är redovisat ur syftet att förstå och få en helhetsbild hur sammanhang av utbildning, arbetserfarenhet, anställning samt elevantal påverkar skolkuratorns arbetssituation.

Informant A är socionom och har arbetat drygt ett år som skolkurator. Informant A har en tjugo procent anställning med tjugofem elever. Informant B är också socionom och har arbetat i fjorton år som kurator, både på folkhögskolor, gymnasier och grundskolor.

Informant B arbetar på två skolor, fyrtio procent på den ena och sextio procent på den andra. Sammanlagt ansvarar B för 420 elever. Informant C är socionom och har arbetat med socialt arbete i tjugofyra år varav de sista fjorton åren som skolkurator. Hen har en heltidstjänst med ansvar för drygt 900 elever. Informant D är socionom och har arbetat fyra år som skolkurator och jobbar heltid på två skolor med sammanlagt 630 elever.

Informant E har fil.kand i psykologi och har ansvar för 150 elever på en halvtidstjänst.

5.2 Resultatsammanställning

I detta kapitel presenteras en sammanställning av resultatet av intervjuerna utifrån de tre forskningsfrågorna i syftet.

1. Hur tolkar skolkuratorn det hälsofrämjande begreppet?

2. Hur upplever skolkuratorn att de hälsofrämjande arbetet ser ut på skolan?

(31)

3. Vad upplevs som stöd eller hinder enligt skolkuratorn för skolans hälsofrämjande arbete?

5.2.1 Hur det hälsofrämjande begreppet tolkas

Upplevelsen av det hälsofrämjande begreppet generellt i kuratorsgruppen är att arbeta för att stödja den psykosociala hälsan hos elever på en skola. Detta genom att skapa mening och sammanhang samt att ha förståelse för elever och barn på olika plan. Även för att utveckla elever eller barns tankesätt angående relationer och kommunikation men framförallt att kommunicera sina känslor samt psykiska och fysiska behov. På så vis menar skolkuratorerna att det påverkar hela livet genom att man kan kommunicera vem man är och förstå sig själv och det blir ett allomfattande hälsoperspektiv. Alla intervjuade skolkuratorer menar att de arbetar hälsofrämjande på skolan. Begreppen hälsofrämjande, förebyggande samt åtgärdande insatser används av dem alla i beskrivningen av deras arbete. Dessa begrepp är inget som de fått med sig ifrån socionomutbildning eller liknande utbildning utan är information och kunskap som inhämtats under yrkeslivet som skolkurator. Vissa kuratorer hade gått Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM, nätutbildning för elevhälsa. Den upplevdes som väldigt innehållsrik och akademisk och med många teoretiska ståndpunkter. En informant uttryckte tydligt att de teoretiska begreppen i det hälsofrämjande arbetet upplevdes svårtolkade och därför blev svåra att omsätta i praktiken.

Och där var det ju jättemycket prat om de här begreppen förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande. Under den resan tyckte jag alltid att det var lite svårt att skilja på förebyggande och hälsofrämjande, jag höll alltid på att klura på det där vilket är vilket och egentligen åtgärdande också. Vad är vad?

Några kuratorer menar att deras hälsofrämjande arbete kan vara rent förebyggande insatser, till och med åtgärdande arbete. Två kuratorer understryker att det hälsofrämjande arbetet är insatser som sker generellt främjande, för allt. Det innebär att det inte är bundet till en specifik riskgrupp utan stimulerar alla överlag. Informant C menar att man på hens skola diskuterar främjande och förebyggande insatser generellt och att det inte behöver vara specificerat för något speciellt område. Det är hur vi bemöter varandra i skolan. Har man ett bra förebyggande arbete så förebygger det ju alla möjliga frågor då allt förebyggande verkar skyddande mot exempelvis psykisk ohälsa, utanförskap, kriminalitet och självmord. Vikten av delaktighet och inflytande för elever lyfts kort av ett par av de intervjuade kuratorerna.

References

Related documents

He (patient), in making such requests demands that the physician responds positively to it. The physician on his own side faces some series of choices in accepting this request.

enbart vara styrd till de direkta frågorna, utan möjliggöra för respondenterna att utifrån sina egna erfarenheter kunna belysa och lyfta fram olika aspekter av

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Samsynen i utsagorna kring specialpedagogens roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som har kunnat utläsas både inom och mellan de olika

Den teorin ser ut att stämma då våra modeller för stöld visar att en ökning av medelinkomsten leder till färre stölder och för rån visar modell 1 också en signifikant

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det

Mer specifikt ligger fokus på vilka kognitiva krav som datorstödet ställer på de anställda i det dagliga arbetet (inklusive kognitiva arbetsmiljöproblem), vilka

Resultatet svarar på hur cheferna upplever arbetet med att utveckla personalens arbetsmiljö samt hur de använder hälsofrämjande arbete och ledarskap för att förändra den