PWC-matriser år 2040
Upprättad 2015-11-09, re- viderad 2016-03-23 Upprättad av:
Christer Anderstig, WSP Analys & Strategi Moa Berglund, WSP Analys & Strategi Henrik Edwards, Sweco
PWC-MATRISER ÅR 2040
Transportefterfrågan i Samgodsmodellen
för prognosåret – metod och resultat
PWC-MATRISER ÅR 2040
Transportefterfrågan i Samgodsmodellen för prognosåret – metod och resultat
KUND
Trafikverket
KONSULT
WSP Sverige AB Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7227420 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER
Christer Anderstig
INNEHÅLL
FÖRORD 4
1 BAKGRUND OCH SYFTE 5
2 METOD 7
2.1 Förutsättningar på nationell nivå 7
2.1.1 Prognoser per varugrupp år 2040 7
2.1.2 Fördelning av export och import år 2040 på utlandszoner 12 2.2 Produktion, förbrukning och partihandel fördelad på kommuner 12
2.3 Varuvärdet 2012-2040 och randvillkor 13
2.3.1 Rimlighetskontroll av varuvärdesprognos 18
2.3.2 Beräkning av randvillkor i ton 2040 24
2.3.3 Justeringar 24
2.4 Matrisprediktion 25
2.5 Samgodsformat, exogen input och transit 26
2.6 Känslighetsanalys järnmalm 26
2.7 Disaggregering av a priori-matriser till Samgods-format 31
2.7.1 Firm-to-firm flöden 31
2.7.2 Indata och programvara 32
3 RESULTAT 33
3.1 Randvillkor 33
3.2 Samgods-matriser 35
3.3 Sammanställning resultat före och efter exogen input 42
REFERENSER 44
APPENDIX 1 TILLVÄXTTAL 45
APPENDIX 2 VARUGRUPPSAKRONYMER 48 APPENDIX 3 ZON-INDELNING I SAMGODS 49
FÖRORD
Denna rapport är en slutredovisning av det arbete som Trafikverket avropade i januari 2015 (TRV 2015/1101), och som rubricerades ” Indata Samgods: PWC-matriser 2040 – framtagning av ny metod inkl. genomgång av varuvärden samt framtagning av nya matriser”.
Enligt Trafikverkets uppdragsbeskrivning består arbetet av följande tre huvudmoment:
Moment 1
Består i att ta fram en ny/modifierad metod för generering av prognosmatriser för prognosåret 2040.
De nya prognosårsmatriserna för 2040 skall bygga på de nya basårsmatriserna för 2012 och den nya Varuvärdesprognosen som beskrivits ovan, en ny prognos för Utrikeshandeln som beräknas vara klar i januari 2015, statistik för transit för 2012 i kombination med den ovan nämnda Utrikeshandelsprogno- sen, nya nedbrutna underlag till Samgods från den nya Långtidsutredningen för 2040, samt andra eventuella underlag som bedöms som relevanta av utförare och beställare.
Moment 2
Består i att använda den framtagna metoden i Moment 1 för att generera nya PWC-matriser till Sam- godsmodellen för år 2040, för 34 varugrupper; inrikes, export, import, transit mellan 290 kommuner i Sverige och/eller 174 zoner i utlandet, nedbrutet till en fiktiv företagsnivå.
Moment 3
Består i att rimlighetsbedöma den framtagna Varuvärdesprognosen utifrån trendlinjer, resulterande volymtillväxt i matriserna m.m. och, om det befinns vara nödvändigt, justera den och därmed även PWC-matriserna för år 2040.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
PWC-matriserna beskriver transportefterfrågan i Samgodsmodellens prognoser av godstransporter. En PWC-matris beskriver per varugrupp efterfrågan på godstransporter genom matriselementen (r, s) som avser transport i ton från zon r till zon s. Samgodsmodellens logistikmodul allokerar varutransporterna till olika transportlösningar och rutter, baserat på lägsta generaliserad kostnad, givet övriga indata i form av infrastrukturnätverk, kostnader för olika aktiviteter och övriga parametrar. För närvarande arbetar Samgods med 34 varugrupper, dvs. lika många PWC-matriser. För att kunna beskriva hur godstransporterna utvecklas över tid finns PWC-matriser för ett basår, så kallade basårsmatriser (för närvarande 2012), och för ett prognosår, så kallade prognosårsmatriser (för närvarande 2040). Denna rapport beskriver hur prognosårsmatriserna har tagits fram.
Prognosårsmatriserna grundas till stor del på basårsmatriserna. Dessa beskrivs i rapporten PWC Ma- trices: new method and updated Base Matrices (WSP, Sweco och KTH, 2015). Där finns även en mer grundlig beskrivning av PWC-matrisernas form och uppbyggnad (oavsett om de avser bas- eller pro- gnosår), men i korthet kan de beskrivas på följande sätt:
P-W-C står för Production – Wholesale – Consumption och avser de verksamheter som sänder (P, W) eller tar emot (W, C) gods. Varuproduktion (P) definieras som verksamheter inom mineralutvinning, tillverkningsindustri samt jord- och skogsbruk. Partihandel (W) är ett mellanled där inkommande godssändningar är lika med utgående sändningar. Varuförbrukning (C) avser dels insatsförbrukning i produktion av varor och tjänster, dels slutlig förbrukning av varor i konsumtion och investeringar.
Att generera PWC-matriserna handlar om att uppskatta var och i vilka mängder varor produceras, för- brukas samt förmedlas via partihandel. Mängden gods mäts i ton som geografiskt fördelas på kommu- ner inom Sverige (290 zoner) och större regioner i utlandet (174 zoner). Förutom import och export i matriserna uppskattas även transitflöden, dvs. varusändningar mellan zoner i utlandet som använder Sveriges infrastruktur. Matrisernas struktur blir alltså enligt Figur 1 nedan. D står för domestic och omfattar de matriselement som motsvarar sändningar mellan Sveriges kommuner; X är export, det vill säga varusändningar från Sveriges kommuner till regioner i utlandet; M är import, det vill säga varu- sändningar till Sveriges kommuner från regioner i utlandet; T betecknar transit.
Summan av respektive rad med nummer 1-290 är lika med summan av motsvarande kommuns varuproduktion (P) och partihandel (W), oavsett om dessa godsmängder skickas till utlandet eller inom Sverige.
Summan av respektive rad med nummer 291-464 är lika med summan av motsvarande regions export till Sverige (svensk import, M) eller till annat land där varusändningen passerar Sverige (transit, T), oavsett mottagarkommun eller -zon.
Summan av respektive kolumn med nummer 1-290 är lika med summan av motsvarande kommuns varuförbrukning (C) och partihandel (W), oavsett om dessa godsmängder anlänt från utlandet eller Sverige.
Summan av respektive kolumn med nummer 291-464 är lika med summan av motsvarande regions import från Sverige (svensk export, X) eller från annat land där varusändningen passe- rar Sverige (transit, T), oavsett avsändarkommun eller -zon.
Figur 1 PWC-matrisernas struktur
Mycket kortfattat har arbetet med att generera basårsmatriserna genomförts i följande 5 steg:
1) Uppskattning av basårets nationella produktion, förbrukning, import, export och partihandel per varugrupp i värdetermer (SEK), baserat på detaljerad statistik på nationell nivå som Tra- fikverket beställt speciellt för ändamålet.
2) Utfördelning av produktion, förbrukning och partihandel på kommuner baserat på framförallt statistik för sysselsättning per bransch och kommun.
3) Omräkning av produktion, förbrukning, import, export och partihandel från SEK till ton med hjälp av uppskattade genomsnittliga varuvärden i SEK/ton per varugrupp.
4) Resultatet utgör randvillkor till matriserna i form av rad- och kolumnsummor enligt Figur 1.
Matriselementen prediceras med skattade modeller som estimerats inom ramen för arbetet med basårsmatriserna. Modellerna kan beskrivas som gravitationsmodeller, där varuflöden i ton mellan zoner förklaras av till exempel tillgång, efterfrågan, transportkostnader, tillgänglig- het till hamn, storleken på arbetsplatser i olika kommuner, för att nämna några faktorer som kan påverka flödenas storlek.
5) De predicerade matriserna anpassas till Samgodsmodellen i två avseenden: i) Efterfrågan i varje relation indelas i s.k. ”firm-to-firm”-efterfrågan (f2f), det vill säga mellan individuella företag i respektive områden; ii) Matriserna tillförs observerade, större, exogena flöden. Dessa avser främst järnvägsflöden, men omfattar även en del kända transitflöden. Exogent införda volymer i matriserna kompenseras för genom att ta bort motsvarande volymer från den mo- dellberäknade efterfrågan.
290 kolumner = kommuner
290 rader = kommuner
174 kolumner = regioner
174 rader = regioner
Σ
Σ
2 METOD
Metoden för att generera prognosårsmatriser innehåller samma fem steg som metoden för basårsmatri- serna, och prognosårsmatriserna baseras i huvudsak på en framskrivning av motsvarande data som tagits fram för basårsmatriserna.
I avsnitt 2.1. beskrivs steg (1), uppskattning av prognosårets nationella produktion, förbrukning, im- port, export och partihandel per varugrupp i värdetermer (SEK), samt export och import per varugrupp fördelat på länder/ländergrupper. Detta arbete har i huvudsak genomförts i två parallella uppdrag åt Trafikverket, redovisade i rapporterna1 TRV2015/81019 (socioekonomiska indata) och TRV2015/
81020 (export och import).
I avsnitt 2.2 beskrivs steg (2), utfördelning av produktion, förbrukning och partihandel på kommuner.
Även detta arbete har i huvudsak genomförts som en del av det uppdrag som avrapporteras i TRV2015/81019.
I avsnitt 2.3 beskrivs steg (3), omvandlingen från SEK till ton. Detta sker med hjälp av den modell för att prognosera varuvärden som också användes i samband med basårsmatriserna2. I detta avsnitt be- skrivs också hur randvillkoren beräknas, och de justeringar som genomförts för att få rimliga randvill- kor till PWC-matriserna för 2040.
I avsnitt 2.4, som motsvarar steg (4), hänvisas till modellen för att predicera PWC-matriserna för pro- gnosåret, givet de randvillkor som tagits fram i föregående steg.
I avsnitt 2.5, som motsvarar steg (5), beskrivs hur de predicerade matriserna anpassats till Sam- godsmodellen, på motsvarande sätt som för basårsmatriserna.
I metodkapitlet ingår ytterligare två avsnitt, avsnitt 2.6, som handlar om en känslighetsanalys med högre produktion av järnmalm, samt avsnitt 2.7 som kort beskriver data och program för disaggrege- ring av a priori-matriser till Samgods-format.
I kapitel 3 redovisas resultaten.
2.1 Förutsättningar på nationell nivå
2.1.1 Prognoser per varugrupp år 2040
3Uppskattningen för prognosåret baseras på underlag från Konjunkturinstitutet (KI) till basscenario i kommande Långtidsutredning 2015 (LU15). KI har med stöd av modellen EMEC beräknat utveck- lingen per bransch för produktivitet, arbetade timmar, förädlingsvärde och bruttoproduktion. Vidare beräknas hur export, import och produktion utvecklas för olika produktgrupper. EMEC arbetar med 33 branscher och 42 produktgrupper (varor och tjänster).
1 ”Socioekonomiska indata för prognosår 2040 och 2060 – teknisk dokumentation för indata till Sam- gods och Sampers”, TRV 2015/81019, och ”Prognos för fördelning av svensk varuexport och varuim- port på utrikes länder år 2040”, TRV 2015/81020.
2 ”Nya varuvärden 2040 – data, metod och resultat”, WSP 2015 på uppdrag av Trafikverket
3 Beskrivningen bygger kortfattat på relevanta delar av rapporten TRV 2015/81019.
För de 22 produktgrupper som är kopplade till varuproducerande branscher redovisas den beräknade utvecklingen i Tabell 1 nedan. Dessa aggregat av varugrupper är definierade enligt SNI 2007, på 2-3 siffernivå.
Tabell 1 Produktion, export och import 2011-2040 per varugrupp enligt basscenariot i LU15.
Årlig procentuell förändring i fasta priser4. Källa: Underlag från Konjunkturinstitu- tet (KI) till kommande LU15-bilaga.
Varugrupp EMEC aggregat Bransch SNI 2007 Produktion Export Import
Jordbruksprodukter JORD 01 1,8 3,4 3,2
Skogsprod., exkl. BIO SKOG 02 0,9 7,8 2,6
Biomassa BIO 02, 16 0,9 4,2 3,0
Gruvprodukter GRUV 07-09 1,7 2,8 3,6
Kol, importerat KOL 05 (endast import) -- -- 0,6
Livsm., dryck, tobak och textil LIVS 10-15 1,7 3,6 4,0
Trävaror TRAV 16 1,0 1,1 3,4
Jord och sten JSTEN 23 1,7 4,5 3,9
Papper och p-massa MASSA 17-18 0,5 0,4 3,9
Läkemedel LAKM 21, 20.5, 20.6 2,7 2,9 1,9
Kemiprodukter KEMI 20.1-20.4, 22 2,7 3,8 2,8
Järn och stål JSTAL 24.1-24.3 1,7 2,6 2,6
Övriga metaller METALL 24.4-24.5 1,2 2,7 4,0
Metallvarutillverkning METLTILL 25 -0,2 2,1 5,7
Datorer och elapp. ELEKTILL 26-27 5,0 5,5 4,1
Övr. verkstadstillv. VERKTILL 28, 31-33 1,5 3,0 4,5
Motorfordon, övr. transp.med FORDTILL 29-30 0,9 2,2 3,4
Avfall, återvinn. mm AVFL 38-39 1,6 4,8 3,5
Eldningsolja BRANS 19.2 1,7 2,0 1,0
Bensin och diesel DRIVM 19.2 1,7 2,8 1,1
Övr. petrokem. prod. PETRO 19.1, 19.2 1,7 3,4 3,4 Råolja, importerad RAOLJA 06 (endast import) -- -- 1,6
Utan annan information för prognosåret antas, tills vidare, att sammansättningen på detaljerad nivå (SNI 2007 5 siffror) för produktion, export respektive import är densamma som för basåret 2012.
Detta antagande gör det möjligt att översätta tillväxtakter för EMEC:s aggregat av varugrupper till motsvarande tillväxttakter för Samgods varugrupper, med samma nycklar som tillämpades för att ta fram basårsmatriserna.
Dessa nycklar baseras på den speciella statistik som Trafikverket beställde, och som för mineralutvin- ning och tillverkningsindustri år 2010 är indelad på såväl Samgodsvarugrupper som branscher på de- taljerad nivå (SNI 2007 5 siffror)5. Det innebär att varje industribranschs produktion av en viss vara finns angiven. Basårets produktion skrivs fram till 2040 med tillväxttakter enligt Tabell 1, där varje bransch har en tillväxttakt specificerad. Det antas att produktionen utvecklas i samma takt för alla va- ror som tillverkas inom en och samma bransch.
4 Årlig procentuell förändring i genomsnitt 2011-2040 antas gälla även för perioden 2012-2040.
5 Se vidare rapporten “PWC Matrices: new method and updated Base Matrices” för detaljer.
På motsvarande sätt finns statistik för varuexport och varuimport år 2010 som är uppdelad dels på Samgodsvarugrupper, dels på SPIN-varugrupper, SNI 2007, 5 siffror. SPIN-koderna är kopplade till EMEC-aggregat på samma sätt som i Tabell 1. På motsvarande sätt som för produktionen antas att exporten/importen utvecklas i samma takt för alla varor som tillhör en och samma bransch.
Den totala förbrukningen per Samgods varugrupp 2040 beräknas med hjälp av försörjningsbalansen, dvs. Förbrukning = Produktion + Import – Export. För att kunna fördela ut förbrukningen på kommu- ner i nästa steg, se avsnitt 0, behöver förbrukningen av varje varugrupp delas upp på förbrukning av insatsvaror inom mineralutvinning och tillverkningsindustri, och övrig förbrukning (summan av övriga branschers insatsvaruförbrukning, hushållens och den offentliga sektorns varukonsumtion samt brutto- investeringar). Dessutom behöver den del som är industrins insatsvaruförbrukning delas upp på re- spektive bransch.
Baserat på den speciellt framtagna statistiken för 2010 beräknas för varje bransch (SNI 2007 5 siffror) kvoten mellan insatsvaruförbrukning och produktion (sammantaget för alla varugrupper). Denna kvot uttrycker insatsvaruförbrukningens andel av produktionsvärdet, och denna andel antas vara oföränd- rad. Med tillämpning på produktionsvärdet för 2040 erhålls insatsvaruförbrukningen. Ett fåtal branscher hade ingen varuproduktion registrerad för 2010, men däremot insatsvaruförbrukning. För dessa antas totalnivån av insatsvaruförbrukning vara densamma 2040 som 2010. Detta ger förbrukning indelat på såväl Samgodsvarugrupper som branscher för 2040. Summering över branscher ger totalni- våer per varugrupp.
Dessa nivåer för industrins förbrukning per varugrupp jämförs med de framräknade nivåerna enligt försörjningsbalansen. För vissa varugrupper krävs justeringar:
För Samgods varugrupper 05 (massaved), 16 (övriga malmer), 24 (pappersmassa) och 31 (rundvirke) har industrins förbrukning justerats för att motsvara 100 procent av den totala framräknade förbruk- ningen. Justeringen har gjorts med samma relativa tal för alla branscher. För varugrupperna 05 och 16 innebär det en liten minskning och för varugrupperna 24 och 31 en liten ökning. Motivet till dessa ju- steringar är att industrins förbrukning inte kan vara större än den totala förbrukningen, och att den to- tala förbrukningen av samtliga dessa varugrupper avser insatsvaruförbrukning inom mineralutvinning och tillverkningsindustri.
Detta ger slutgiltig förbrukning per varugrupp vad avser industrins insatsvaruförbrukning. Övrig för- brukning per varugrupp ges av skillnaden mellan total förbrukning enligt försörjningsbalansen och industrins förbrukning (som alltså är lika med noll för vissa varugrupper).
Omsättningen av varor inom partihandeln utgör 0-100 procent av total tillgång (produktion + im- port), beroende på varugrupp. Dessa andelar har beräknats för år 2010 och antas vara oförändrade år 2040. Baserat på framräknade nivåer för produktion och import per varugrupp enligt ovan, beräknas partihandel per varugrupp med hjälp av dessa kvoter.
Som vi nämnde ovan antas i beräkningarna att sammansättningen på detaljerad nivå (SNI 2007 5 siff- ror) för produktion, export respektive import inom branschaggregatet på 2-3 siffror är densamma som för basåret 2012. Det mycket enkla skälet för att göra detta antagande är att det inte finns några natio- nella förutsättningar på mer detaljerad branschnivå. Konsekvensen är dock att det för vissa varugrup- per uppstår orimliga relationer mellan produktion och export år 2040.
Ett exempel gäller EMEC-aggregatet ”Gruvprodukter”, GRUV, enligt Tabell 1. Om tillväxttakter för detta aggregat tillämpas direkt på produktion, export och import av järnmalm, Samgods varugrupp 15, blir resultatet orimligt – exportandelen blir 99 procent och den inhemska tillgången på järnmalm blir för låg för att möta beräknad efterfrågan på insatsvaror i järn- och ståltillverkningen. Slutsatsen blir därför att tillväxttalen för produktion, export och förbrukning måste tillåtas variera mellan varugrup- perna inom EMEC-aggregatet GRUV (SNI 07, 08 och 09) för att tillväxttalen för aggregatet GRUV ska kunna gälla. Samtidigt saknas underlag för att avgöra hur tillväxttakterna ska variera inom aggre- gatet.
För att i fallet järnmalm hantera detta problem har EMEC-aggregatets tillväxttakt för produktionen tillämpats, medan tillväxttakten för export av järnmalm har skruvats ned till samma som för produk- tionen. Därmed antas att exportandelen i MSEK hålls konstant (78 procent) mellan 2012 och 2040.
Slutligen har importen av järnmalm, som är av liten omfattning, uppjusterats för att försörjningsbalan- sen för järnmalm ska uppfyllas.
I Tabell 2 visas beräknad förändring av produktion, export och import per Samgods varugrupp enligt genomförda beräkningar, med justerade värden för järnmalm, varugrupp 15. I övrigt visar tabellen re- sultatet vid en översättning av tillväxttakter från EMEC:s aggregat av varugrupper i Tabell 1 till mot- svarande tillväxttakter för Samgods varugrupper. (Bland dessa finns det ytterligare några varugrupper med identifierade orimliga exportandelar år 2040. Det diskuteras i avsnitt 2.3.3 i samband med de ju- steringar som genomförts för att få rimliga randvillkor till PWC-matriserna.)
Vid en jämförelse mellan tillväxttakter per EMEC-aggregat och Samgodsvarugrupper är variations- vidden ungefär densamma; årlig tillväxt av produktion per EMEC-aggregat varierar mellan 5 procent och -0,2 procent, och per Samgodsvarugrupp mellan 4,5 procent och 0,1 procent. Motsvarande siffror för varuexport är mellan 7,8 och 0,4 procent för EMEC, och mellan 8,4 procent och 0,3 procent för Samgods; för varuimporten är variationen mellan 5,7 procent och 0,6 procent för EMEC, och mellan 6,2 procent och -1,7 procent för Samgods.
Den årliga tillväxttakten beräknas enligt Tabell 2 uppgå till 2,3 procent i genomsnitt, för varuprodukt- ionen, 3,5 procent för varuexporten och 3,8 procent för varuimporten. Vid motsvarande beräkning av den genomsnittliga tillväxttakten för varuexport och varuimport, baserat på EMEC:s aggregat av varu- grupper, ökar varuexporten med 3,3 procent per år och varuimporten med 3,5 procent per år6. Att va- ruexporten och varuimporten i genomsnitt beräknas öka något snabbare baserat på Samgods varugrup- per beror endast på att basårets värden för export och import, summerat över Samgods varugrupper, ligger på en lägre nivå än summan av motsvarande värden över EMEC:s aggregat av varugrupper7.
6 Se ”Prognos för fördelning av svensk varuexport och varuimport på utrikes länder år 2040”, TRV 2015/81020
7 Förklaringen till denna avvikelse ges i PWC Matrices: new method and updated Base Matrices, av- snitt 4.1.
Tabell 2 Förändring av produktion, export och import per Samgods varugrupp.
Produktion Export Import
Varugrupp Kvot
2040/
2012
Årlig (%)
Kvot 2040/
2012
Årlig (%)
Kvot 2040/
2012
Årlig (%)
1. Spannmål 1,60 1,7% 2,74 3,7% 1,54 1,6%
2. Potatis, frukt mm 1,57 1,6% 3,21 4,3% 2,67 3,6%
3. Levande djur 1,71 1,9% 2,69 3,6% 3,34 4,4%
4. Sockerbetor 1,60 1,7% 3,96 5,0% - -
5. Rundvirke 1,19 0,6% 9,63 8,4% 2,08 2,7%
6. Sågat+hyvlat trä 1,50 1,5% 1,40 1,2% 2,72 3,6%
7. Flis, sågavfall 1,69 1,9% 1,56 1,6% 3,20 4,2%
9. Obearb mtrl/halvf textil, levande
råmtrl 1,64 1,8% 3,80 4,9% 2,79 3,7%
10. Livsmedel och djurfoder 1,62 1,7% 3,75 4,8% 3,08 4,1%
11. Oljefrön++, animal/vegetab
oljor/fetter 1,47 1,4% 3,39 4,5% 2,70 3,6%
12. Kol, torv inkl. briketter 1,60 1,7% 1,59 1,7% 0,62 -1,7%
13. Råolja - - - - 1,55 1,6%
14. Mineraloljeprodukter 1,24 0,8% 1,16 0,5% 1,35 1,1%
15. Järnmalm o skrot 1,67 1,8% 1,67 1,8% 4,58 5,6%
16. Malm/skrot. EJ järn 1,60 1,7% 2,88 3,9% 1,74 2,0%
17. Obearb mtrl/halvf järn/metall 1,67 1,8% 1,54 1,6% 2,62 3,5%
18. Cement, kalk o byggnadsmtrl 1,54 1,6% 3,84 4,9% 2,84 3,8%
19. Jord, sten, grus och sand 1,47 1,4% 3,39 4,5% 2,40 3,2%
20. Annan rå o obearb mineral 1,49 1,4% 2,50 3,3% 2,66 3,6%
21. Gödselmedel, naturliga o tillverk 1,91 2,3% 2,71 3,6% 1,41 1,2%
22. Kolbaserade kemikalier och tjära 1,42 1,3% - - 1,78 2,1%
23. Andra kemikalier än i P23 2,23 2,9% 2,71 3,6% 1,94 2,4%
24. Pappersmassa o -avfall, returpapp 1,39 1,2% 1,21 0,7% 1,79 2,1%
25. Maskin/ apparat o transportm + delar
1,27 0,9% 1,82 2,2% 2,69 3,6%
26. Arbeten av metall 1,03 0,1% 2,39 3,2% 5,33 6,2%
27. Glas, glasvaror o keramiska prod 1,81 2,1% 4,13 5,2% 3,27 4,3%
28. Papper, papp och varor därav 1,19 0,6% 1,14 0,5% 3,54 4,6%
29. Diverse andra färdiga varor 1,90 2,3% 3,56 4,6% 3,79 4,9%
31. Rundvirke till sågverk 1,49 1,4% 1,90 2,3% 1,97 2,5%
32. Maskinutrustn o motor + tillbehör 3,42 4,5% 4,34 5,4% 4,15 5,2%
33. Papper och pappersprodukter 1,13 0,4% 1,08 0,3% 2,34 3,1%
Totalt 1,89 2,3% 2,65 3,5% 2,90 3,8%
2.1.2 Fördelning av export och import år 2040 på utlandszoner
8Varuexport och varuimport år 2040 för de aggregat av varugrupper som EMEC arbetar med har be- räknats med basårets värden och de tillväxttakter som redovisas i Tabell 1. För basåret 2012 har export och import per EMEC-aggregat fördelats på länder enligt utrikeshandelsstatistiken. För perioden 2012-2040 har förändringen av respektive lands andel av export och import per EMEC-aggregat upp- skattats med ledning av prognoserad BNP-tillväxt för respektive land.
Resultatet, beräknad export och import per EMEC-aggregat och land 2040, har räknats om till Sam- gods varugrupper med de nycklar mellan SPIN (5 siffror) och Samgods varugrupper som nämndes ovan.
Det avslutande steget innebär att fördela export och import på Samgodszoner i utlandet9. Dessa zoner innebär att länder i Sveriges närhet är indelade i flera zoner, medan övriga zoner är definierade som länder, eller aggregat av länder (mer avlägsna länder). För zoner som utgör delar av länder används basårets relativa fördelning mellan zoner i respektive land. I de fall ingen export eller import fanns i basåret av aktuell varugrupp till/från aktuellt land, men antas finnas i prognosåret, har export/import fördelats lika mellan alla zoner i landet.
2.2 Produktion, förbrukning och partihandel fördelad på kommuner
10För varuproduktion kopplad till bransch fördelas produktionen ut till kommuner efter kommunernas beräknade andel av rikets sysselsättning i varuhanterande yrken i respektive bransch (SNI 2007 5 siff- ror). Därefter summeras värdena över alla branscher för att erhålla varuproduktion per kommun och varugrupp, med befintlig nyckel mellan bransch och varugrupp. Detta är på motsvarande sätt som för- delningen gjorts för basåret.
Sysselsättning i varuhanterande yrken uppskattas med prognoserad sysselsättning per bransch och kommun 2040 samt en kommun- och branschspecifik kvot som anger andelen av de sysselsatta som arbetar i varuhanterande yrken i respektive bransch. Dessa kvoter baseras på statistik för 2010 och an- tas vara oförändrade 204011.
Varuproduktion utan koppling till bransch fördelas på kommuner på samma sätt som för basåret, då det rör varor från areella näringar (jord- och skogsbruk) och den geografiska fördelningen av denna varuproduktion bedöms vara mer konstant än för annan varuproduktion.
8 För en utförlig beskrivning, se ”Prognos för fördelning av svensk varuexport och varuimport på utri- kes länder år 2040”, TRV 2015/81020.
9 Samgods zoner är förtecknade i Appendix 3.
10 För en utförlig beskrivning, se TRV 2015/81019
11 Av de som är sysselsatta i varuproducerande branscher kommer sannolikt andelen i varuhante- rande yrken att fortsätta att minska fram till 2040. Antagandet om oförändrade kvoter är ekvivalent med att anta att kvoten minskar på ett likformigt sätt i alla berörda kommuner.
Förbrukningen av insatsvaror inom mineralutvinning och tillverkningsindustri fördelas på samma sätt som produktionen, enligt kommunernas andelar av sysselsättningen i varuhanterande yrken för respektive bransch. Övrig förbrukning fördelas på kommuner enligt kommunernas uppskattade andel av länets beräknade bruttoregionprodukt (BRP) 2040. Den beräknade förändringen av kommunens BRP 2010-2040 används för en preliminär framskrivning av övrig förbrukning i kommunen, för alla varugrupper. Denna summeras över alla kommuner för att få totalnivåer per varugrupp, som jämförs med den total för övrig förbrukning per varugrupp som tidigare beräknats för riket. Utifrån detta be- räknas en varugruppsspecifik justeringsfaktor som appliceras på samtliga nivåer per kommun och va- rugrupp.
Då sysselsättningen inom partihandel bedöms vara en god proxy för fördelningen skrivs partihandel per kommun fram med prognoserad förändring av antal sysselsatta inom partihandel. Därefter summe- ras värdena för alla kommuner och jämförs med tidigare framräknade totalnivåer per varugrupp för riket. Partihandel per kommun och varugrupp justeras med en varugruppsspecifik faktor så att totalni- våerna per varugrupp ska stämma överens.
2.3 Varuvärdet 2012-2040 och randvillkor
Varuvärdesmodellen är en beräkningsmodell framtagen för att beräkna hur värdet i SEK/ton utvecklas över tiden12. Mycket kortfattat går modellen ut på att analysera förändringar i varuvärdet av import och export (SEK/ton i fasta priser) under en historisk period och identifiera eventuella trender i föränd- ringarna, som sedan skrivs fram enligt uppställda statistiska villkor. Skälet till att modellen endast om- fattar import och export är att det för import och export finns nödvändiga tidsserier över vikt, värde och priser per år och vara. Motsvarande statistik finns inte för varuproduktion eller partihandel. Tabell 3 visar hur varuvärdet för import och export kommer att utvecklas 2012-2040, enligt varuvärdesmo- dellen.
För produktionen13 saknas motsvarande underlag för att beräkna varuvärdets utveckling; de varuvär- den som uppskattats för basåret bygger på VFU 2004/2005 och producentprisindex14. För att uppskat- tade hur varuvärdet för produktionen kommer att utvecklas görs en bedömning varugrupp för va- rugrupp, baserad på flera kriterier (i angiven prioritetsordning):
1. Exportandel av produktionens värde för basåret – vid hög andel (>0,6) bör varuvärdet utveck- las som exportvaruvärdet.
2. Om import- och exportvaruvärdet har ungefär samma utveckling antas att även varuvärdet för produktionen följa denna utveckling (ett genomsnitt).
3. Historisk analys av exportprisindex och produktionsprisindex. Om god korrelation antas pro- duktionsvaruvärdet följa samma utveckling som exportvaruvärdet.
4. Om inget av kriterierna 1-3 är uppfyllt, eller om kriterium 3 leder till en extrem utveckling, antas oförändrat varuvärde för produktionen.
12 Modellen beskrivs i rapporten Nya varuvärden 2040 – data, metod och resultat (WSP, 2015).
13 Inrikes handel beräknas i ett senare steg som produktion minus export.
14 Se PWC Matrices: new method and updated Base Matrices, avsnitt 5.1.
Den uppskattade utvecklingen för varuvärdet i produktionen visas i Tabell 4. Export- och importvaru- värden för 2012 och 2040 visas i Tabell 5 respektive Tabell 6.
Tabell 3 Modellberäknad utveckling av varuvärden för export och import Kvot Varuvärde 2040/2012
Export Import Varugrupp
01 0,885 0,881 Spannmål
02 0,991 1 Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt
03 0,969 0,875 Levande djur
04 1,003 1 Sockerbetor
05 1,039 1,971 Rundvirke
06 0,994 0,988 Sågade och hyvlade trävaror 07 1,348 1,405 Flis, sågavfall
09 0,939 0,971 Obearbetade material eller halvfabrikat avs. textil, textilar- tiklar, konstfibrer och andra råmaterial från djur eller växter 10 0,996 1,053 Livsmedel och djurfoder
11 1,044 0,907 Oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor samt animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
12 0,334 1,322 Stenkol, brunkol och torv samt koks och briketter därav
13 1,012 1,012 Råolja
14 1,500 1,007 Mineraloljeprodukter
15 1,281 1,849 Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 16 0,964 0,786 Icke järnhaltig malm och skrot
17 1,099 0,581 Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 18 1,017 0,797 Cement, kalk och byggnadsmaterial
19 2,549 1,127 Jord, sten, grus och sand 20 1 1,001 Annan rå och obearbetad mineral 21 1,011 2,108 Gödselmedel, naturliga och tillverkade 22 2,460 1,998 Kolbaserade kemikalier och tjära 23 1,393 0,990 Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 24 0,998 1,411 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall
25 1,015 1,014 Maskiner, apparater och transportmedel, samt delar därtill 26 0,955 0,988 Arbeten av metall
27 1,775 0,940 Glas, glasvaror och keramiska produkter 28 0,997 1,352 Papper, papp och varor därav
29 1,197 1,125 Diverse andra färdiga varor 31 0,816 1,209 Rundvirke till sågverk
32 1,034 1,074 Maskinutrustning och motorer, tillbehör 33 0,852 0,992 Papper och pappersprodukter
Tabell 4 Uppskattad utveckling för varuvärden i produktionen
Varugrupp Utveckling enligt kriterium Varuvärde 2040/2012
1. Spannmål Genomsnitt import- och export-
varuvärde 0,883
2. Potatis, frukt mm Genomsnitt import- och export-
varuvärde 1
3. Levande djur Oförändrat 1
4. Sockerbetor Oförändrat 1
5. Rundvirke Oförändrat 1
6. Sågat+hyvlat trä Exportvaruvärde 0,994
7. Flis, sågavfall Exportvaruvärde 1,348
9. Obearb mtrl/halvf textil, levande råmtrl Exportvaruvärde 0,939
10. Livsmedel och djurfoder Exportvaruvärde 0,996
11. Oljefrön++, animal/vegetab oljor/fetter Exportvaruvärde 1,044
12. Kol, torv inkl. briketter Oförändrat 1
13. Råolja Ingen inhemsk produktion -
14. Mineraloljeprodukter Exportvaruvärde 1,500
15. Järnmalm o skrot Exportvaruvärde 1,281
16. Malm/skrot. EJ järn Exportvaruvärde 0,964
17. Obearb mtrl/halvf järn/metall Exportvaruvärde 1,099 18. Cement, kalk o byggnadsmtrl Exportvaruvärde 1,017
19. Jord, sten, grus och sand Oförändrat 1
20. Annan rå o obearb mineral Genomsnitt import- och export-
varuvärde 1
21. Gödselmedel, naturliga o tillverk Exportvaruvärde 1,011 22. Kolbaserade kemikalier och tjära Genomsnitt import- och export-
varuvärde 2,229
23. Andra kemikalier än i P23 Exportvaruvärde 1,393
24. Pappersmassa o -avfall, returpapp Exportvaruvärde 0,998 25. Maskin/ apparat o transportm + delar Exportvaruvärde 1,015
26. Arbeten av metall Exportvaruvärde 0,955
27. Glas, glasvaror o keramiska prod Exportvaruvärde 1,775 28. Papper, papp och varor därav Exportvaruvärde 0,997 29. Diverse andra färdiga varor Exportvaruvärde 1,197
31. Rundvirke till sågverk Oförändrat 1
32. Maskinutrustn o motor + tillbehör Exportvaruvärde 1,034 33. Papper och pappersprodukter Exportvaruvärde 0,852
Tabell 5 Exportvaruvärden 2012 och 2040, tkr/ton, Fasta priser = 2012.
Varugrupp 2012 2040
01 Spannmål 2,23 1,97
02 Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt 12,92 12,80
03 Levande djur 81,64 79,07
04 Sockerbetor 22,64 22,69
05 Rundvirke 0,79 0,82
06 Sågade och hyvlade trävaror 3,47 3,45
07 Flis, sågavfall 1,33 1,80
09 Obearbetade material eller halvfabrikat avs. textil, textilartiklar, konstfibrer och andra råmaterial från djur eller växter
22,91 21,50
10 Livsmedel och djurfoder 17,91 17,83
11 Oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor samt animaliska och vege- tabiliska oljor och fetter
7,43 7,75
12 Stenkol, brunkol och torv samt koks och briketter därav 0,74 0,25
13 Råolja - -
14 Mineraloljeprodukter 6,27 9,41
15 Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 1,00 1,28
16 Icke järnhaltig malm och skrot 7,37 7,10
17 Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 15,43 16,95
18 Cement, kalk och byggnadsmaterial 1,46 1,48
19 Jord, sten, grus och sand 0,15 0,39
20 Annan rå och obearbetad mineral 0,21 0,21
21 Gödselmedel, naturliga och tillverkade 3,33 3,37
22 Kolbaserade kemikalier och tjära - -
23 Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 28,58 39,81 24 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall 4,94 4,93 25 Maskiner, apparater och transportmedel, samt delar därtill 88,57 89,86
26 Arbeten av metall 55,34 52,88
27 Glas, glasvaror och keramiska produkter 14,57 25,86
28 Papper, papp och varor därav 6,08 6,06
29 Diverse andra färdiga varor 43,90 52,54
31 Rundvirke till sågverk 3,83 3,12
32 Maskinutrustning och motorer, tillbehör 157,00 162,33
33 Papper och pappersprodukter 8,32 7,09
Genomsnitt 12,3 22,0
Tabell 6 Importvaruvärden 2012 och 2040, tkr/ton. Fasta priser = 2012.
Varugrupp 2012 2040
01 Spannmål 2,94 2,59
02 Potatis, andra färska eller frysta köksväxter, färsk frukt 8,80 8,80
03 Levande djur 575,89 503,65
04 Sockerbetor - -
05 Rundvirke 0,50 0,99
06 Sågade och hyvlade trävaror 5,44 5,37
07 Flis, sågavfall 0,96 1,35
09 Obearbetade material eller halvfabrikat avs. textil, textilartiklar, konstfibrer och andra råmaterial från djur eller växter
16,25 15,79
10 Livsmedel och djurfoder 19,13 20,14
11 Oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor samt animaliska och vege- tabiliska oljor och fetter
6,53 5,92
12 Stenkol, brunkol och torv samt koks och briketter därav 1,26 1,67
13 Råolja 5,62 5,69
14 Mineraloljeprodukter 6,36 6,40
15 Järnmalm, järn- och stålskrot samt masugnsdamm 34,30 63,44
16 Icke järnhaltig malm och skrot 39,72 31,20
17 Obearbetat material eller halvfabrikat av järn eller metall 10,99 6,38
18 Cement, kalk och byggnadsmaterial 2,90 2,31
19 Jord, sten, grus och sand 0,61 0,68
20 Annan rå och obearbetad mineral 0,54 0,54
21 Gödselmedel, naturliga och tillverkade 2,67 5,63
22 Kolbaserade kemikalier och tjära 5,89 11,76
23 Andra kemikalier än kolbaserade och tjära 10,40 10,30 24 Pappersmassa, returpapp och pappersavfall 6,79 9,59 25 Maskiner, apparater och transportmedel, samt delar därtill 73,39 74,44
26 Arbeten av metall 30,57 30,20
27 Glas, glasvaror och keramiska produkter 15,85 14,90
28 Papper, papp och varor därav 5,41 7,31
29 Diverse andra färdiga varor 30,91 34,79
31 Rundvirke till sågverk 3,51 4,24
32 Maskinutrustning och motorer, tillbehör 109,30 117,37
33 Papper och pappersprodukter 18,18 18,04
Genomsnitt 13,2 19,1
2.3.1 Rimlighetskontroll av varuvärdesprognos
Som nämndes ovan är det bara för import och export som det finns statistik där både vikt och värde kan observeras. Underlaget för varuvärdesprognosen är import- och exportstatistik för åren 1995- 2013. (Innan 1995 användes andra klassificeringar vilket gör att längre tidsserier blir mycket osäkra.) En del av arbetet med varuvärdesmodellen innebär omräkning mellan varugruppsklassificeringar samt fastprisberäkning med prisindex. Frågan är om denna bearbetning har givit ett rimligt resultat? För att belysa denna fråga har den framräknade utvecklingen av import- och exportvaruvärden 1995-2013 per Samgodsvarugrupp sammanvägts för att få fram hur det genomsnittliga varuvärdet utvecklats. Dessa genomsnitt kan sedan jämförts med SCB:s statistik för utvecklingen av genomsnittliga import- och exportvaruvärden.
I Figur 2 visas resultatet för alla Samgodsvarugrupper sammanvägda. Den årliga ökningen 1995-2013 är 2,41 % för exporten och 2,37 % för importen. SCB:s motsvarande siffror för total varuhandel är 2,44 % för exporten och 2,92 % för importen, vilket är nära de framräknade tillväxttakterna. Skillna- derna skulle kunna förklaras av att Samgodsvarugrupperna inte omfattar all varuhandel (exempelvis inte de varor som är sekretessbelagda i den detaljerade statistiken). Slutsatsen är att resultatet av de sammanvägda tidsserierna överensstämmer väl med SCB:s uppgifter för total varuhandel.
Figur 2 Varuvärdets utveckling 1995-2013, alla Samgodsvarugrupper sammanvägda. Fasta priser=2010.
För att testa om den prognoserade utvecklingen för varuvärdena 2012-2040 kan bedömas vara rimlig har den prognoserade utvecklingen jämförts med den observerade, historiska utvecklingen 1995-2013.
Vidare har prognosen jämförts med motsvarande värden enligt den gamla varuvärdesmodellen, som använts för prognosperioden 2006-2030, se Tabell 7 för exportvaruvärde och Tabell 8 för importva- ruvärde.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Tkr/ton
Import Export
Tabell 7 Årlig förändring av exportvaruvärdet: Historisk förändring 1995-2013, förändring enligt ny varuvärdesmodell 2012-2040 och enligt gammal varuvärdesmodell 2006-2030
Samgods
Historisk förändring
1995-2013
Ny varuvär- des-modell 2012-2040
Gammal va- ruvärdes- modell 2006-2030
1. Spannmål -0,98% -0,44% 1,08%
2. Potatis, frukt mm -1,73% -0,03% 1,08%
3. Levande djur -8,20% -0,11% 1,08%
4. Sockerbetor -3,50% 0,01% 1,07%
5. Rundvirke -1,64% 0,14%
6. Sågat+hyvlat trä 0,25% -0,02% 0,83%
7. Flis, sågavfall 3,67% 1,07% 0,96%
9. Obearb mtrl/halvf textil, levande råmtrl -1,01% -0,23% 1,08%
10. Livsmedel och djurfoder 0,52% -0,01% 1,06%
11. Oljefrön++, animal/vegetab oljor/fetter -1,25% 0,15% 1,08%
12. Kol, torv inkl. briketter -4,67% -3,84% 1,40%
13. Råolja 2,14% 0,04% 2,09%
14. Mineraloljeprodukter 2,07% 1,46% 1,64%
15. Järnmalm o skrot 1,14% 0,89% 1,45%
16. Malm/skrot. EJ järn -0,65% -0,13% 1,60%
17. Obearb mtrl/halvf järn/metall -2,31% 0,34% 1,73%
18. Cement, kalk o byggnadsmtrl 2,28% 0,06% 1,37%
19. Jord, sten, grus och sand 3,02% 3,40% 1,08%
20. Annan rå o obearb mineral -0,38% 0,00% 1,08%
21. Gödselmedel, naturliga o tillverk 3,52% 0,04% 1,09%
22. Kolbaserade kemikalier och tjära 6,18% 3,27% 1,15%
23. Andra kemikalier än i P23 1,42% 1,19% 1,11%
24. Pappersmassa o -avfall, returpapp -0,14% -0,01% 1,06%
25. Maskin/ apparat o transportm + delar -0,47% 0,05% 0,85%
26. Arbeten av metall -1,09% -0,16% 1,28%
27. Glas, glasvaror o keramiska prod 0,62% 2,07% 1,06%
28. Papper, papp och varor därav 0,46% -0,01% 1,06%
29. Diverse andra färdiga varor 2,49% 0,64% 1,12%
31. Rundvirke till sågverk -0,62% -0,72% 1,05%
32. Maskinutrustn o motor + tillbehör 3,56% 0,12% 1,03%
33. Papper och pappersprodukter -2,21% -0,57% 1,07%
Genomsnitt 2,41% 2,10% 2,80%
Anm: Den genomsnittliga varuvärdesförändringen enligt den gamla varuvärdesmodellen har beräknats med samma förändring av exportens varusammansättning som enligt den nya varuvärdesmodellen för 2012-2040.
I Tabell 7 är det tydligt att det finns ett samband mellan värdena i den första och den andra kolumnen, medan det inte finns något samband mellan värdena i den första och den tredje kolumnen. Värdena i den första kolumnen (historisk förändring) är beräknade enbart på värdena åren 1995 och 2013. I be- räkningen av de prognoserade värdena i den andra kolumnen tas däremot hänsyn till utvecklingen för alla år under perioden 1995-2013, och endast om trender identifieras enligt ett antal statistiska kriterier bevaras dessa trender även för prognosperioden. Detta förklarar skillnaderna mellan värdena i de två kolumnerna.
Tabell 8 Årlig förändring av importvaruvärdet: Historisk förändring 1995-2013, förändring enligt ny varuvärdesmodell 2012-2040 och enligt gammal varuvärdesmodell 2006-2030
Samgods
Historisk förändring
1995-2013 Ny
Varuvärdes- modell 2012-2040
Gammal varuvärdes- modell 2006-2030
1. Spannmål -1,96% -0,45% 0,82%
2. Potatis, frukt mm -0,09% 0,00% 0,82%
3. Levande djur -2,26% -0,48% 0,80%
4. Sockerbetor 1,39% 0,00% 0,93%
5. Rundvirke 6,18% 2,45% 1,23%
6. Sågat+hyvlat trä 0,64% -0,04% 1,23%
7. Flis, sågavfall 1,41% 1,22% 1,23%
9. Obearb mtrl/halvf textil, levande råmtrl -1,09% -0,10% 0,87%
10. Livsmedel och djurfoder 1,43% 0,18% 0,93%
11. Oljefrön++, animal/vegetab oljor/fetter -0,27% -0,35% 0,91%
12. Kol, torv inkl. briketter -0,15% 1,00% 2,08%
13. Råolja -0,08% 0,04% 2,09%
14. Mineraloljeprodukter 1,14% 0,02% 1,64%
15. Järnmalm o skrot 6,27% 2,22% 1,98%
16. Malm/skrot. EJ järn -3,09% -0,86% 2,02%
17. Obearb mtrl/halvf järn/metall -1,76% -1,92% 1,99%
18. Cement, kalk o byggnadsmtrl -1,15% -0,81% 1,21%
19. Jord, sten, grus och sand -2,18% 0,43% 1,01%
20. Annan rå o obearb mineral -1,39% 0,00% 1,05%
21. Gödselmedel, naturliga o tillverk 2,34% 2,70% 1,29%
22. Kolbaserade kemikalier och tjära 6,60% 2,50% 1,59%
23. Andra kemikalier än i P23 -1,09% -0,03% 1,24%
24. Pappersmassa o -avfall, returpapp 1,52% 1,24% 1,17%
25. Maskin/ apparat o transportm + delar -0,07% 0,05% 0,91%
26. Arbeten av metall -2,72% -0,04% 1,17%
27. Glas, glasvaror o keramiska prod -1,80% -0,22% 1,13%
28. Papper, papp och varor därav -1,54% 1,08% 1,17%
29. Diverse andra färdiga varor -0,67% 0,42% 1,08%
31. Rundvirke till sågverk 8,62% 0,68% 0,93%
32. Maskinutrustn o motor + tillbehör 1,95% 0,25% 0,96%
33. Papper och pappersprodukter -2,17% -0,03% -0,19%
Genomsnitt 2,37% 1,33% 2,65%
Anm: Den genomsnittliga varuvärdesförändringen enligt den gamla varuvärdesmodellen har beräknats med samma förändring av importens varusammansättning som enligt den nya varuvärdesmodellen för 2012-2040.
På samma sätt som för exportvaruvärdet finns det ett samband mellan importvaruvärdets historiska förändring och det prognoserade varuvärdet, medan det saknas samband mellan varuvärdets historiska förändring och förändringen enligt den gamla varuvärdesmodellen. Samtidigt ligger den samman- vägda genomsnittliga förändringen enligt den gamla varuvärdesmodellen, 2,65 % per år, närmare mot- svarande historiska förändring, 2,37 %, än den genomsnittliga förändringen med den nya varuvärdes- modellen, 1,33 %.
Detta beror dock endast på att importens varusammansättning i prognosen förändras på ett annat sätt än under perioden 1995-2013. För prognosperioden ökar varugrupper med lägre varuvärden förhållan- devis mer än under perioden 1995-2013. Om den historiska utvecklingen av importvaruvärdena 1995- 2013 appliceras på importens förändrade sammansättning av varugrupper 2012-2040 blir det genom-
snittliga varuvärdets årliga förändring 2012-2040 1,0 %, dvs. något lägre än den prognoserade föränd- ringen med den nya varuvärdesmodellen, och avsevärt lägre än förändringen med den gamla varuvär- desmodellen.
På motsvarande sätt har förändringar i exportens varusammansättning betydelse för det genomsnittliga exportvaruvärdet. Den sammanvägda genomsnittliga förändringen av exportvaruvärdet för prognospe- rioden är 2,1 %, medan den genomsnittliga historiska förändringen 1995-2013 är 2,4 %. Om den histo- riska utvecklingen av exportvaruvärdena 1995-2013 appliceras på exportens förändrade sammansätt- ning av varugrupper 2012-2040 blir det genomsnittliga varuvärdets årliga förändring 2012-2040 2,0 %, dvs. mycket nära den prognoserade förändringen med den nya varuvärdesmodellen, och avse- värt lägre än förändringen med den gamla varuvärdesmodellen, 2,8 %.
Vi har även undersökt vad exporten i ton 2040 skulle ha blivit med dels den historiska utvecklingen av varuvärdet per varugrupp, dels med utvecklingen enligt den gamla varuvärdesmodellen. Resultatet visas i Figur 3 nedan. Med den gamla varuvärdesmodellen skulle nivån i ton 2040 blivit betydligt lägre, men samtidigt visar Tabell 7 att de värdena inte har något samband med den historiska utveckl- ingen. Om den historiska utvecklingen hade applicerats direkt på den prognoserade varusammansätt- ningen hade nivån i ton 2040 blivit ännu något högre än den prognoserade.
Figur 3 Export i ton 2012 och 2040 med olika utveckling av varuvärdet
Slutligen har motsvarande analys gjorts för inrikes transporter. För inrikes transporter finns inga histo- riska data att jämföra med. Däremot har vi jämfört den gamla varuvärdesmodellen med de nya varu- värdena, se Tabell 9. Den genomsnittliga varuvärdesförändringen är betydligt högre i den gamla va- ruvärdesmodellen, 1,7 % per år jämfört med 0,05 % per år enligt de nya värdena. Detsamma gäller för nästan alla enskilda varugrupper – den gamla modellen ger högre värden än den nya.
0 20 40 60 80 100 120 140
2012 2040 enl ny vv- mod
2040 enl historisk utv
2040 enl gammal vv-mod
Miljoner ton
