Literatur.
P r a k t i s k r ä k n e l ä r a för f o l k s k o l o r . M e d t a l r i k a öfnmgsexempel, g r u n d a d på d e c i m a l -
e l l e r t i o t a l s s y s t e m e t och uppstäld m e d afse- ende på h e u r i s t i s k a metodens användande, af J. E. Johansson, folkskollärare. H e l a t a l . Tredje omarbetade u p p l a g a n . S t o c k h o l m , J . B e c k m a n s förlag 1887. P r i s : 50 öre.
Räkneundervisningen h a r så småningom sökt frigöra sig från förra t i d e r s nästan ute- s l u t a n d e m e k a n i s k a b e h a n d l i n g af talstorhe- t e r n a o c h i stället satt som m41 läijnngarnes förståndsutveckling i allmänhet, h v i l k e t syfte väl k n a p p a s t k a n uppnås bättre än g e n o m i n s i g t i det l o g i s k a s a m m a n h a n g e t af a r i t m e - t i k e n s lagar. Läroböckerna i d e t t a ämne h a f v a också s a m t i d i g t undergått en ganska väsentlig o m g e s t a l t n i n g i afseende på p l a n , framställ- ningssätt o c h e x e m p l e n s a r t och talområde.
Den af oss t i l l g r a n s k n i n g n u u p p t a g n a räkneläran är d e n a l l r a senaste, som u t k o m - m i t för f o l k s k o l a n . H o n o m f a t t a r heltals- s o r t e r n a och är i n d e l a d i t v e n n e k u r s e r för de två första årsklasserna. I början af första k u r s e n är en serie e x e m p e l u p p t a g e n , afsedd a t t utgöra öfvergång från småskolans lärokurs i ämnet. D e r e f t e r följa i båda k u r - serna de f y r a räknesätten m e d h e l a t a l , följd- r i g t i g t b e h a n d l a d e efter d e n u t v e c k l a n d e läro- m e t o d e n . Framställningen af dessa räknesätt består i e n inledande d e l , h v a r i förf. städse utgår från e x e m p e l m e d åskådningsföremål
— m e t e r a p p a r a t e n , som n u m e r a bör finnas i h v a r j e s k o l k l a s s o c h utgör e t t förträffligt m a t e r i e l på de lägre s t a d i e r n a , är härvid an- vänd — o c h f o r t s k r i d e r t i l l sådana m e d pen- n i n g - och t a l s o r t e r s a m t en a f d e l n i n g m e d öfninqs- och tillämpningsuppgifter, h v a r i siffer- och s a k e x e m p e l o m v e x l a m e d h v a r a n d r a . De senare äro v a l d a från för b a r n i a l l - mänhet kända lifsområden F l e r e äro h e m - t a d e från s t a t i s t i k e n och väcka säkerligen s t o r t intresse för d e n i n s i g t de häri b i - b r i n g a . A l l a h a f v a de g r u p p e r a t s efter s i t t innehåll, h v a r i g e n o m b o k e n får s i n k a n s k e största förtjenst, a t t n e m l i g e n g i f v a lärjun- garne tillfälle t i l l sjelfständig lösning af exem- pel, efter det läraren genomgått ett behöfligt a n t a l i h v a r j e g r u p p . P å tillbörliga ställen förekomma »ledningar» o c h »redogörelser,»
afsedda a t t g i f v a v i n k a r o c h a n v i s n i n g a r för speciela f a l l . Några e x e m p e l , som äro i nå- gon mån svårare och betecknade m e d *, h a f v a u p p t a g i t s för m e r a g y n s a m t l o t t a d e s k o l o r s a m t för mera begåfvade lärjungars behof. I allmänhet utmärka sig e x e m p l e n i d e n r i k a s a m l i n g e n för s i n e n k l a o c h n a t u r l i g a f o r m , h v a d a n i n g a k o n s t l a d e , k o n f u n d e r a n d e upp- g i f t e r förekomma. A n t a l e t s i f f e r e x e m p e l (»ab- s t r a k t a e x e m p e l » ) synes v a r a något k n a p p t för ernående af tillräcklig räknefärdighet, som är af så stor p r a k t i s k betydelse, a t t d e n ej får u n d e r s k a t t a s . B l a n d a d e e x e m p e l äro först u p p t a g n a i 2:a k u r s e n o c h på t r e stäl- l e n derstädes, n e m l i g e n efter s u b t r a k t i o n , m u l - t i p l i k a t i o n och d i v i s i o n , en p l a n , som v i anse lämplig för de oftare återkommande r e p i t i o - n e r n a . På d e n a r i t m e t i s k a t e c k n i n g e n h a r med f u l l t skäl l a g t s stor v i g t -
FörFattaren b a r genom a n o r d n i n g e n a t t efter h a n d u p p t a g a e x e m p e l m e d våra m e t e r s o r t e r och öfriga gällande icke-dekadiska sorter g j o r t särskild s. k . sorträkning alldeles obehöflig, enär d e n n a genomgår h e l a p l a n e n . Räkne- k u n s k a p e n v i n n e r d e r i g e n o m i h e l h e t , på s a m m a gång d e n b l i r på e t t k o n k r e t sätt m e d d e l a d .
I d e n n a lärobok saknas i c k e d e f i n i t i o n e r och regler, m e n h v a d de förra beträffar, så h a r åt d e m g i f v i t s e n e n k e l o c h lättfattlig f o r m , och de meddelas successivt på de stäl- len, der de första gången behöfvas De se- n a r e , som äro få o c h k o n c i s t u t t r y c k t a , h a f v a fått s i n p l a t s i s l u t e t af de e x e m p e l , som t i l l - höra h v a r j e räknesätt. Då b l i f v a de ock, som sig bör, e n k o r t s a m m a n f a t t n i n g af de lagar, som r e d a n iusetts o c h tillämpats.
De anmärkningar, som m o t e n o c h a n n a n detalj i läroboken s k u l l e k u n n a göras, äro t e m l i g e u oväsentliga. Så t i l l d ö m e s få b a r n e n i ex. 3 af l : a k . a n t a g l i g e n d e n föreställnin- gen, a t t e t t p r i s m a a l l t i d är s a m m a n s a t t af 10 l i k a stora k u b e r , h v i l k e n m i s s u p p f a t t n i n g d o c k lätt k a n förekommas af läraren; innehållet i ex. 104 h a r k n a p p a s t m o t s v a r i g h e t i v e r k l i g -
h e t e n ; d e f i n i t i o n e n på t e c k n e t -f- är något för omständlig; i ex. 355 är frågan obestämd;
s o r t i n d e l n i n g s t a b e l l e r n a u p p t a g a några obe- höfliga, för öfriat lätt uträknade u p p g i f t e r , t.
ex. 1 d a g = 1440 m i n . m . fl.; senare siffror från s t a t i s t i k e n hade k u n n a t erhållas än från 1884, ex. 7 o. 8 i 2:a k.; »för h u r u m y c k e t handlade han» i st. f. »köpte han,» ex. 15.
De många och v e r k l i g e n stora förtjenster, som d e n n a m e d o v a n l i g o m s o r g s f u l l h e t utar- betade lärobok eger, g i f v a henne, e n l i g t vår m e n i n g , d e n främsta p l a t s e n i n o m folksko- lans a r i t m e t i s k a l i t e r a t u r , och h o n s k u l l e derför i ej r i n g a mån b i d r a g a t i l l a t t g i f v a räkneundervisningen d e n rätta r i g t n i n g e n , om h o n m e r a allmänt k o m m e t i l l användning i våra s k o l o r .
B o k e n är t r y c k t på f i n t papper m e d r e d i g , spatiös s t i l o c h s t a r k t i n b u n d e n . V i h a f v a ej sett en så elegant u t s t y r d lärobok för folk-
s k o l a n . — A —
