“Han är för vass, intellektuellt sett, för sitt eget bästa”

Examensarbete 15 hp – Journalistik

“Han är för vass, intellektuellt

sett, för sitt eget bästa”

En kvalitativ gestaltningsanalys om hur fallet med

“Bunkerläkaren" gestaltades i Kvällsposten och

Kristianstadsbladet.

Författare: Aleksandra Wojcik Författare: Alva Rydberg Handledare: Carl Ritter Examinator: Anette Forsberg Termin: HT20

i

Abstract

Author: Aleksandra Wojcik, Alva Rydberg

Title: “He is too sharp, intellectually, for his own good” A qualitative framing analysis of how the case of “Bunkerläkaren” was portrayed in Kvällsposten and

Kristianstadsbladet.

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 34

On September 12, 2015, a 37-year-old doctor named Martin Trenneborg kidnapped a woman from Stockholm named Isabel Eriksson. He locked her in a bunker on his yard in Östra Göringe kommun. The woman was reported missing and six days after the kidnapping, Martin Trenneborg and Isabel Eriksson returned to Stockholm to tell the police that she was ok. Later that day she managed to tell the police that she was kidnapped. Martin Trenneborg was later sentenced to eight years in prison.

The aim of this study is to examine how the case is framed in two Swedish newspapers and examine the differences between tabloids and broadsheets. This study examines the media coverage of this case in the two newspapers Kvällsposten and

Kristianstadsbladet. Previous studies shows that there is a difference between tabloids and broadsheet. It also shows that there is a difference between how victims and perpetrators are portrayed, which can be connected to media stereotypes of the “ideal victim” and the “ideal perpetrator”.

Through a qualitative framing analysis, we examine how Martin Trenneborg, Isabel Eriksson and the case is framed in the two Swedish newspapers. The conclusion of this study matches with the previous research. It can be said that there are both similarities and differences between Kvällsposten and Kristianstadsbladet. Both newspapers chose to report on the same events but in different ways. What seperated them were the sensational expressions in the tabloids. The victim and the offender were portrayed differently in both newspapers depending on what the article focused on, as the study’s frames prove.

Nyckelord

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Bakgrund: Fallet med Bunkerläkaren ___________________________________ 2 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 3 3.1 Offer i brottsjournalistik ____________________________________________ 3 3.2 Gärningspersoner i kriminaljournalistik ________________________________ 5 3.3 Inomvetenskaplig relevans __________________________________________ 6 4 Teori _______________________________________________________________ 7 4.1 Det idealiska offret och gärningsmannen _______________________________ 7 4.2 Gestaltningsteorin _________________________________________________ 8 4.3 Nyhetsvärdering __________________________________________________ 9 4.4 Genusteori _______________________________________________________ 9 4.5 Sammanfattning _________________________________________________ 10 5 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 11 6 Metod _____________________________________________________________ 11 6.1 Urval __________________________________________________________ 11 6.2 Gestaltningsanalys _______________________________________________ 13 6.3 Metodkritik _____________________________________________________ 15 6.4 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 15 7 Resultat och analys __________________________________________________ 16 7.1 Martin Trenneborg _______________________________________________ 16

7.1.1 Den hänsynslöse gärningsmannen _______________________________ 17 7.1.2 Den välutbildade läkaren ______________________________________ 19 7.1.3 Mannen utan kärlek ___________________________________________ 20

7.2 Isabel Eriksson __________________________________________________ 21

7.2.1 Eskortflickan ________________________________________________ 21 7.2.2 Det kvinnliga offret ___________________________________________ 22

7.3 Händelserna runt fallet ____________________________________________ 23

7.3.1 Den drabbade kommunen ______________________________________ 24 7.3.2 Sexbunkern__________________________________________________ 25 7.3.3 Kändisadvokaten _____________________________________________ 26

8 Slutsats och diskussion _______________________________________________ 27

8.1 Sammanfattning _______________________________________________ 31 8.2 Förslag till vidare forskning ______________________________________ 32

iii

Tabellförteckning

1

1 Inledning

“Han beskriver sig som djupt deprimerad och såg sig själv som misslyckad. Till sist fann Martin Trenneborg, 38, lösningen på sina problem: Han skulle röva bort en kvinna och göra henne till sin flickvän.” (Kvällsposten 2016.03.03, Hör bunkerläkarens egna ord från rätten).

Det är den 12 september 2015. Den 37-årige läkaren Martin Trenneborg kontaktar Isabel Eriksson för att bestämma en andra träff. Han döljer sin riktiga identitet och uppger sig för att vara en amerikansk medborgare som endast talar engelska. Det Isabel Eriksson inte vet är att Trenneborg planerar att låsa in henne i en bunker i anslutning till hans bostad i Östra Göinge kommun. För att planen ska fullbordas har Martin

Trenneborg preparerat chokladdoppade jordgubbar och juice med ett narkotiskt

sömnmedel som han under kvällen ska mata Isabel med. När han senare under kvällen lyckas kidnappa Isabel Eriksson spärrar han in henne i hans bunker. Där får hon vara inlåst i sex dagar. Martin Trenneborg dömdes till 10 års fängelse men överklagade sedan till Hovrätten där han fick minskat straff till 8 år. (Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15).

Martin Trenneborg kom sedan att bli mer känd under namnet Bunkerläkaren och fallet fick stor uppmärksamhet i medierna. Fallet om Bunkerläkaren är speciellt av sitt slag då gärningsmannen både i media och i själva domen beskrivs som en ambitiös och begåvad person som gick ut med toppbetyg från alla utbildningar. Det beskrivs att han hamnade i en depression efter uppbrott från olika kvinnor och att det resulterade i hans handlingar.

Brottsjournalistiken har idag ett högt nyhetsvärde och en stor påverkan på hur publiken ser på verkligheten. Därför är det av stor vikt att fortsätta studera hur brottsfall,

2

2 Bakgrund: Fallet med Bunkerläkaren

Martin Trenneborg är en utbildad läkare och arbetar som en stafettläkare och som konsult i sitt egna företag Martin Trenneborg AB. Företaget äger en fastighet som han har köpt i Östra Göinge kommun och som han bott i sedan 2009. Den 10 september 2015 ser han en annons från en kvinna som arbetar som eskort och som erbjuder sexuella tjänster mot betalning. De stämmer en träff samma kväll. Kvinnan lever under skyddad identitet idag men har själv valt att kalla sig för Isabel Eriksson.

Den 12 september 2015 bestämmer de sig för en andra träff. Under tiden planerar Martin Trenneborg ett bortförande av Isabel Eriksson. Han preparerar bland annat jordgubbar i smält choklad, juice och champagne med ett narkotikaklassat sömnmedel. Efter att ha ätit och druckit somnar kvinnan och de ska ha lämnat lägenheten och kört iväg strax efter midnatt den 13 september. Trenneborg tog med kvinnan till sitt boende i Skåne där han spärrade in henne i en ljus- och ljudisolerad bunker som han under flera år byggt på sin gård. Martin Trenneborg utnyttjade sin titel som läkare och tog bland annat blod- och vaginalprov på kvinnan. Han införskaffade även p-piller samt annan medicin. Under tiden som kvinnan var inspärrad fick hon utstå flera psykiska samt fysiska påfrestningar (Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15).

Den 17 september 2015 skulle Martin Trenneborg åka till Stockholm för att hämta tillhörigheter från Isabels bostad. Väl på plats inser Trenneborg att låskolven är bytt av polisen samt att kvinnan är anmäld försvunnen. Dagen efter kom de överens om att Trenneborg skulle köra henne till polisstationen i Stockholm där hon enligt plan skulle säga till polisen att hon var välbehållen och be om nyckel till lägenheten. När kvinnan sedan pratade med polisen i enrum lämnade hon uppgifter om den pågående

kidnappningen hon utsatts för och där grips Martin Trenneborg. I Tingsrätten döms mannen till 10 års fängelse för människorov. Detta kom sedan att sänkas till 8 år i Hovrätten. Martin Trenneborg frikändes från misstankarna om grov våldtäkt (Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15).

Fallet om Bunkerläkaren har fått stor uppmärksamhet i svenska medier.

3

gärningsman” som har fått en stor spridning. Offret Isabel Eriksson släppte en bok om sina egna upplevelser efter tiden i bunkern och ställde upp för intervjuer i bland annat tv-programmen Skavlan och Nyhetsmorgon. Fallet har även uppmärksammats i olika brottsprogram som Veckans Brott i SVT.

3 Tidigare forskning

I det här avsnittet presenteras studiens tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar av studier som genomförts inom området tidigare samt böcker som är relevanta för undersökningen. Den tidigare forskningen är en grund för studiens inomvetenskapliga relevans. Följande litteraturgranskning innehåller två delar. Den

första fokuserar på forskning om mediebilder av offer i brottsjournalistik. Den andra på hur gärningsmän har porträtterats i nyhetsjournalistiken.

3.1 Offer i brottsjournalistik

Under senare år har journalistikforskare intresserat sig för hur kvinnliga brottsoffer gestaltas i nyhetsrapporteringen. Ett exempel är Fairleigh Gilmours analys av

skildringen av Natascha Kampusch. Fairleigh Gilmour (2013) har undersökt hur media bevakade Natascha Kampusch som offer. Natascha Kampusch hölls inlåst av Wolfgang Priklopil i en källare i Wien i åtta år. Den 23 augusti 2006 lyckades Natascha frita sig från fångenskapet och Priklopil begick därefter självmord. Det framkommer i

rapporteringen att Natascha Kampusch beskrevs som ett svagt offer då hon under tiden i fångenskapet inte lyckats frita sig tidigare och medierna spekulerade kring potentiella sexuella övergrepp. Natascha Kampusch valde då själv att ställa upp i media. Media reagerade då på att hon efter fångenskapet inte ville säga att Priklopil var ond. Detta medföljde konsekvenser eftersom media gestaltade henne som ett misslyckat offer.

4

nyhetsjournalistiken för att bilda ramar. De ramar som förekom var “mad” woman,

“bad” woman, virgin bride och sex slave. Hon kom fram till att ramarna förekom i

olika utsträckningar beroende på kvälls- och morgonpress. Ett exempel är två ramar,

virgin bride och sex slave som förekom mer än dubbelt så många gånger i kvällspress

än morgonpress.

Elizabeth K. Carll (2003) diskuterar i sin artikel News Portrayal of Violence and

Women hur våld mot kvinnor samt hur kvinnor som offer vinklas och uppfattas av

allmänheten. Hon menar att medierna inte bara rapporterar om vad som händer i samhället utan att de även förstärker de stereotyper som finns om hur kvinnor är som offer. Carll (2003) refererar till en händelse den 11 juni år 2000 där minst 48 kvinnor blev sexuellt ofredade av omkring 60 män i Central Park i New York. Hon skriver bland annat att en stor del av uppmärksamheten riktas mot männen, att det var först senare som kvinnorna fick ge sin bild av händelsen. När en kvinnlig polis blev intervjuad om attackerna ifrågasatte hon varför ingen av de attackerade kvinnorna ringde 911 men det ifrågasattes inte varför ingen av de vittnande männen ringde 911. Carll (2003) hänvisar även till tidigare forskning som menar att det ofta letas orsaker till varför kvinnor blir misshandlade eller våldtagna. Något som sällan förekommer vid fråga om andra brott som exempelvis rån. Detta kan möjligen kopplas till Isabel Erikssons fall där hennes yrke som eskort kan ses som en “anledning” till att brottet ägde rum.

Carll (2013) beskriver även hur nyhetsrapportering och spridning av information kan hjälpa till och bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemet med våld mot kvinnor. Hon menar att det är viktigt att nyhetsrapportering om våld ska framföras på ett korrekt och opartiskt sätt oavsett offrets och gärningsmannens kön (Carll, 2013,

s.1607). Carll avslutar artikeln med rekommendationer om vilka åtgärder som kan vidtas för en förändring. Fallet med Bunkerläkaren och dess offer Isabel Eriksson går att koppla till denna studie för att jämföra huruvida rapporteringen om brott mot kvinnor förändrats över tid och för att se ett mönster i vår egna undersökning.

Bo Nilsson (2003) har också studerat offer, men i relation till gärningsmän.

5

gärningsmannen. Med begreppet “ideala-” offer respektive gärningsmän hänvisar Nilsson till Nils Christies (2001) teori som även används i den här studien. Han

diskuterar kring huruvida personen som blivit utsatt för brott förhåller sig till identiteten den får. “Brottsoffret framställs ibland som vardagshjältar. En återkommande

representationsgenre bygger på skildringar av ett offer som trots dåliga odds lyckas försvara sig mot en angripare” (Nilsson, 2003, s.94). När ett offer är av det kvinnliga könet kan de i vissa fall ses som passiva offer. Bo Nilsson hänvisar till tidigare forskning som menar att man bör se kvinnor som överlevare istället för offer.

I artikeln Framing Victims of Crime: A print media analysis investigating the portrayal

of victims of crime (2013) använder sig Emma Finlay av en gestaltningsanalys för att

undersöka hur offer gestaltas av medier. Hon menar att journalister har i uppgift att rapportera korrekt och oberoende information till samhället, men att det inte alltid är så. På grund av det begränsade utrymmet som nyhetsartiklarna har så måste journalister göra om historien och välja ut vad som ska skrivas och inte. På så sätt vinklar de hur allmänheten ska se på en viss händelse. I studiens slutsats kommer Finlay fram till att språket som journalisterna använder kan påverka om läsaren uppfattar offret på ett positivt eller negativt sätt. Medierna bestämmer vilken ram som ska appliceras på offret och med detta hur offret ska beskrivas i artiklarna. “They can stigmatise some victims’ while glorifying others depending on what frame they choose to portray the individuals concerned” (Finlay, 2013, s.48).

3.2 Gärningspersoner i kriminaljournalistik

Ett annat stort forskningsområde inom journalistik är hur gärningspersoner gestaltas. Artikeln Almost famous: Peter Woodcock, media framing and obscurity in the cultural

construction of a serial killer (Hier, 2019) handlar om hur media gestaltar och

porträtterar seriemördare i USA och Storbritannien. Studien utgår från

nyhetsrapporteringen kring fallet med Peter Woodcock, som var en kanadensisk mördare. Sean Hier menar att nyhetsmedierna kan benämna seriemördare som

6

olika fosterfamiljer. Detta är något som även framkom i medias rapportering om Woodcock.

Något som ofta förekommer i brottsjournalistik är att gärningsmän begår sina brott på grund av sina psykiska störningar. Joel Rasmussens och Birgitta Höijers studie

Mediebilden av psykisk sjukdom och psykiatrin i samband med våldsbrott: En studie av DN, Aftonbladet och Rapport (2005) undersöker hur medierna rapporterar om psykisk

ohälsa och dess koppling till våldsbrott. De förklarar att mediernas intresse för våldsbrott är lika gammalt som nyhetsjournalistiken och att både medier samt

medborgare vill förstå anledningar bakom händelser som inträffar. Detta kan medföra spekulationer och medieuppmärksamhet. Studiens resultat visar på att medierna ofta beskriver ett brott och går vidare till att gärningsmannen är psykiskt sjuk. “De psykiska problemen presenteras i lekmannamässiga termer eller professionella som en direkt orsak till våldsbrott” (Höijer, Rasmussen 2005, s.6). De menar att personen i fråga är sin psykiska sjukdom och att denne har en benägenhet för att utföra våldsbrott. Andra studier visar att brott verkar vara mer förekommande bland personer med svåra psykiska problem, däremot är kopplingen mellan våldsbrott och psykiska sjukdomar liten. I diskussionen diskuterar författarna om hur studien visade att gärningsmännen antogs ha “inspirerats” av andra brott som begicks av psykiskt sjuka gärningsmän. Höijer och Rasmussen (2005, s.14) nämner att flera andra studier visar på att det är få av de som lider av svåra psykiska problem som är farliga för andra, och att nyhetsflödet kan visa fel utsnitt av verkligheten.

Mot bakgrund av denna tendens att i brottsjournalistik associera manliga

gärningspersoner med psykisk sjukdom är det intressant att undersöka huruvida detta mönster upprepas i rapporteringen om Bunkerläkaren. Studien av Höijer och Rasmussen (2005) gjordes för ungefär 15 år sedan, det kan bli en intressant utgångspunkt till

resultatet i denna studie för att se om det fortfarande finns samma samband mellan nyhetsmedier och dess rapportering om våld och psykisk ohälsa. Det är även intressant att undersöka skillnader och likheter med fallet om Peter Woodcock.

3.3 Inomvetenskaplig relevans

Den inomvetenskapliga relevansen för studien är att det inte har gjorts någon

7

har identifierat detta typ av fall som ett viktigt analysobjekt och även utifrån ett

genusperspektiv. Fallet har haft ett stort utrymme i nyhetsmedia och etern, därför är det relevant att undersöka och fylla den forskningsluckan. En del av studiens tidigare forskning gjordes för ett flertal år sedan. Det är därför relevant att undersöka vilka skillnader som finns från deras undersökningstillfälle till denna undersökning. Enligt tidigare forskning påverkas publikens syn på gärningspersoner och offer utifrån vad medierna väljer att rapportera om. Brottsjournalistiken idag har ett högt nyhetsvärde vilket gör det viktigt att se hur offer och gärningspersoner gestaltas av nyhetsmedia.

4 Teori

I detta avsnitt presenteras de fyra teoretiska begrepp som använts i studien. Dessa är det idealiska offret och gärningsmannen, gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och

genusteori. Teorierna har en grund i den tidigare forskningen och är relevanta för studiens forskningsområde.

4.1 Det idealiska offret och gärningsmannen

Inom forskningen har Nils Christies teori om det idealiska offret och gärningsmannen använts i flera studier inom området. Nils Christie (2001, s.47) menar att det idealiska offret och den idealiska gärningsmannen är beroende av varandra. För att ett offer ska vara idealiskt måste gärningsmannen också vara idealisk. Ett idealiskt offer är enligt Christie (2001) ofta kvinna, svagt, på fel plats vid fel tillfälle samt obekant med

gärningsmannen. Den idealiska gärningsmannen blir då motsatsen till offret. Denne ska vara stor, stark och ond. “Det idealiska offret har, som jag använder termen, en slags offentlig status av samma typ och på samma abstraktionsnivå som t.ex. hjälte eller förrädare” (Christie, 2001, s.47).

8

Teorin om det idealiska offret och gärningsmannen har en betydande roll i en studie där gestaltningen av offer och gärningsperson i nyhetsjournalistik undersöks. Det är en viktig del i studien att undersöka vilken koppling det finns mellan nyhetsjournalistikens rapporteringar om brott samt de olika beskrivningar om vad som är ett idealiskt offer/en idealisk gärningsman och inte.

4.2 Gestaltningsteorin

Gestaltningsteorin kallas på engelska för framing theory och begreppet kommer

ursprungligen från den kanadensisk-amerikanske sociologen Erving Goffman. I enighet med Strömbäck (2017) kommer det svenska ordet gestaltning att användas i denna studie med undantag för orden framing devices och framing packages.

Erving Goffman studerade samhällets sociala interaktioner och hur den informationen uppfattades av människorna (Goffman, 1974). Teorin utvecklades sedan av Robert Entman som satte ett medieperspektiv på teorin. Han menade att sättet medierna gestaltade olika händelser på påverkade folkets uppfattning om verkligheten (Entman, 1993).

Adam Shehata (2019, s.343) skriver att det är svårt att undvika gestaltningsteorin ifall man studerar och vill förstå mediernas roll i att skapa, förmedla och upprätthålla bilder av vår omvärld. Gestaltningsteorin är relevant för att belysa hur medierna och

journalistiken formar samhället. En mängd studier har gjorts i syfte att undersöka förekomsten av olika gestaltningar i nyhetsjournalistiken. “När medierna gestaltar ett samhällsproblem handlar det inte bara om vilka argument som lyfts fram” (Shehata, 2019, s.343). Shehata menar att det handlar om allt från artikelns vinkel till vilka källor som uttalar sig.

I metoddelen utvecklar vi en begreppsapparat som gör att gestaltningen av fallet med Bunkerläkaren kan analyseras. Denna är till stor del baserad på Van Gorps (2010) vidareutveckling av gestaltninganalysen. Studiens metod baseras alltså på

9

4.3 Nyhetsvärdering

Inom studier om nyhetsjournalistik är det viktigt att undersöka vilka händelser som blir till nyheter. Marina Ghersetti (2012, s.212) hänvisar till tidigare forskning och menar att händelser blir nyheter om de har ett kulturellt, geografisk och tidsmässig närhet till publiken. Om händelsen även är lätt att känna identifikation med får händelsen ett högt nyhetsvärde. “Händelser som blir nyheter har med andra ord vissa gemensamma egenskaper, som förekommer i större eller mindre utsträckning” (Ghersetti, 2012, s. 212). Ghersetti (2012, s.213) menar även att nyheter som är sensationella och avvikande har ett högt nyhetsvärde. Nyheter om bland annat olyckor, sex, rättsröta, sport och kändisar prioriteras eftersom publiken har ett intresse av detta.

Händelserna som blir till nyheter innehåller en viss grad av sensation vilket gör att de får uppmärksamhet (Ghersetti, 2012, s.213). Varför det är så menar Ghersetti (2012, s.213) är svårt att förklara men det handlar om vad publiken tycker är intressant. Väcker händelsen nyfikenhet och intresse blir nyheten av ett högt nyhetsvärde.

Ofta är det även negativa nyheter som väcker intresse, exempelvis kriminalitet och brott (Ghersetti (2012). “Flera studier har visat att denna typ av händelser är

överrepresenterade i nyheterna, sannolikt för att de i större grad avviker från vad vi räknar som normalt vardagsliv” (Ghersetti, 2012, s.213). Händelser med negativa konsekvenser uppmärksammas ofta och får då även ett större nyhetsvärde. Fallet med Bunkerläkaren fick stort utrymme i nyhetsmedia och fyller många av de kriterier som Ghersetti menar har ett högt nyhetsvärde.

4.4 Genusteori

Som kunde etableras ovan är nyhetsjournalistikens framställning av offer och

gärningsperson ofta präglad av könsstereotyper. Mot bakgrund av detta presenteras här ett genusperspektiv med vilken representationen av Trenneborg och hans offer

kan förstås.

Den svenska genusforskaren Yvonne Hirdman (1993) utvecklade ett genussystem som beskriver de olika roller, uppgifter och positioner som tillskrivs kvinnor och män som kön. Hirdman beskrev bland annat mannen som aktiv och kvinnan som passiv.

10

s.149). Hirdman menar att genussystemet är en ordningsstruktur av kön samt att det ligger i grund för andra ordningar. Genus har alltså blivit en betydande gren för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna (Hirdman,1993, s.149). Hirdman beskriver användningen genussystemet utifrån två logiker.

Dikotomin: Manligt och kvinnligt ska skiljas på och är varandras motsatser.

Hierarkin: Mannen är normen för samhället. Det är männen som är människor och det är de som utgör för vad som är det “normala”.

Det finns även ett begrepp som kallas komplexet.

Hora-madonna-komplexet är ett psykodynamiskt begrepp som kommer från Sigmund Freud (Hartmann, 2009). Begreppet handlar om att kvinnor delas upp i två dikotomier, hora eller

madonna, som strider mot varandra. Hartmann (2009) menar att Freud märkte att vissa män hade svårt att se en kvinna som både älskad och älskarinna. Den älskade,

madonnan, skulle vara en respekterad partner och älskarinnan, horan, skulle på något sätt vara sämre och smutsig. Mannen vill ha sin partner (madonnan) men söker samtidigt efter det sexuella (horan).

I denna studie studeras hur Bunkerläkaren och hans offer gestaltas i

nyhetsjournalistiken, vilket genusteorin med stöd av Nils Christies (2001) teori är till hjälp för. Sambandet mellan offer och gärningsperson där kvinnan är offer och mannen är gärningsman förekommer ofta i samhället vilket gör det ännu viktigare att undersöka hur det rapporteras om för allmänheten. Genus blir därför en betydande roll i

kriminaljournalistiken.

4.5 Sammanfattning

11

5 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur fallet med Bunkerläkaren gestaltades i svensk nyhetsjournalistik. Det uppmärksammade fallet har paralleller till vad tidigare forskning har konstaterat om kriminaljournalistikens ”idealiska offer” och ”idealiske gärningsman”. Det är därför intressant att undersöka om dessa teman även kommer till uttryck i rapporteringen om Bunkerläkaren. Detta genomförs genom en kvalitativ gestaltningsanalys av 77 artiklar från tidningarna Kvällsposten och Kristianstadsbladet. Dessa tidningar är valda på basis av att de hade en frekvent bevakning av fallet samt att de geografiskt bevakar platsen där brottet inträffade.

Studien kommer att utgå från följande frågeställningar:

F1: Hur skildras offer och gärningsman i rapporteringen om Bunkerläkaren?

F2: Kan man se paralleller till hur liknande fall har skildrats i kriminaljournalistiken? F3: Hur gestaltades fallet med Bunkerläkaren i kvälls- jämfört med morgonpress?

Frågeställningarna är fast förankrade i tidigare forskning, som har funnit att representationen av offer och gärningsperson samt skillnaden mellan kvälls- och morgonpress är ofta förekommande i nyhetsrapporteringen om liknande fall som det vi undersöker.

6 Metod

I det här kapitlet presenteras studiens empiriska material samt vilken

undersökningsmetod som använts. I första hand presenteras urvalet följt utav en förklaring av metoden gestaltningsanalys samt undersökningens tillvägagångssätt.

6.1 Urval

12

Kristianstadsbladet bildades den 20 september 1856 (Kristianstadsbladet, u.å) och den första nätupplagan kom i juli 2001. Kristianstadsbladet tillhör koncernen Gota Media som täcker ungefär 40 kommuner i sydöstra och västra Sverige. Kvällsposten däremot är en del av Expressen som täcker Sydsverige. Expressens första tidning gavs ut 16 november 1944 (Expressen, 2018) och Kvällsposten kom ut med sitt första nummer den 4 januari 1948 (Kvällsposten, 2007), men det var inte förrän 1999 som Kvällsposten blev en del av Expressen. Valet föll på dessa tidningar då Östra Göinge kommun, där brottet skedde, ingår i de båda tidningarnas täckningsområde.

Utifrån tidningarnas material har endast webbartiklar valts ut och analyserats. Detta eftersom de flesta artiklar publiceras på webben och endast några väljs ut till

papperstidningarna. Hade både papperstidningarna och webbartiklar samlats in hade det även blivit dubbletter av artiklarna. Webbartiklarna har hittats via sökmotorn Retriever.

När materialet samlades in användes olika sökord och olika tidsperioder kopplade till brottet. De första två tidsperioderna som utgicks från var den 19 september 2015 då Martin Trenneborg greps, samt den 11 januari 2016 då åtal mot Martin Trenneborg väcktes. Dessa två tidpunkter har vi valt att addera två dagar på i sökmotorn för att vara säkra på att tidningarna hunnit rapportera om dessa. Sökorden som användes till dessa två tidpunkter var “läkare” och “bunker”, där endast artiklar om fallet valdes ut. Detta blev fem artiklar i Kristianstadsbladet och två artiklar i Kvällsposten. Anledningen till den korta tidsperioden för de första två datumen är att val av sökord blir svårare då tidningarna ännu inte valt att namnpublicera eller benämna gärningsmannen som “Bunkerläkaren”. Hade sökningen baserats på sökorden “läkare” och “bunker” från den 19 september 2015 fram till datumet då artiklarna söktes hade allt för många artiklar som inte handlade om fallet fått sållas bort.

Därefter valdes tidpunkten då domen i tingsrätten mot Martin Trenneborg kom, den 23 februari 2016. Från denna tidpunkt blev han känd som “Bunkerläkaren” i media och hans identitet blev avslöjad. Vi valde att undersöka alla artiklar från det datumet fram till datumet då artiklarna söktes, 11 november 2020. Sökorden som användes var

13

6.2 Gestaltningsanalys

För att besvara studiens frågeställningar kommer vi att göra en gestaltningsanalys som är en kvalitativ textanalys. En kvalitativ textanalys går ut på att man noggrant ska analysera olika delar av innehållet som väljs ut. Utifrån det ska vi beskriva de olika delarnas helhet och kontext. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud, 2017). Enligt Esaiasson et al. (2017) anses en kvalitativ analys vara mer användbar än en kvantitativ då man får fram helheten i det material man väljer att analysera. I denna uppsats var syftet att få fram en helhetsbild av hur Martin Trenneborg och hans offer gestaltades i en kvällstidning i jämförelse med en morgontidning, därför var en kvalitativ analys användbar för studien.

Esaiasson et al. (2017) nämner två skäl till att använda sig av en kvalitativ textanalys. Det första skälet är att vissa delar av en text är viktigare att analysera än andra. Andra skälet är att det som eftersöks i en kvalitativ textanalys ligger “dolt under ytan” och att det endast kan tas fram om man noggrant läser sig in i texten med hjälp av analytiska verktyg. Eftersom studien undersöker hur ett fall gestaltas i nyhetsartiklar från två olika tidningar är det relevant att noggrant analysera deras underliggande vinkel.

För att konkretisera den kvalitativa textanalysen har vi med utgångspunkt i Entmans (1993) gestaltningsteori använt oss av en gestaltningsanalys. Metoden har utvecklats av Baldwin Van Gorp (2010) som är professor i journalistik. Van Gorp menar att

journalister är en del av en process av meningskonstruktion när de presenterar nya tolkningar av frågor och händelser i nyhetsmedier. Entman (1993, s.53) beskriver att gestaltning innehåller selection och salience. Med salience menas att man gör en del av informationen mer märkbar, meningsfull och minnesvärd för läsaren. Med en

gestaltningsanalys kan man således tolka och förstå journalistiken genom att identifiera ramar som journalister använder sig av för att forma och tolka nyhetsinnehåll (Van Gorp, 2010).

14

till i berättandet av händelsen, likt Entmans (1993) beskrivning om salience. Reasoning devices används däremot för att förklara vilken funktion dessa ramar fyller och vad som händer när ett problem associeras med en viss ram (Van Gorp, 2010, s.91). Enligt Van Gorp är den största skillnaden mellan framing devices och reasoning devices att

reasoning devices inte nödvändigtvis behöver inkluderas i texten, i den här studiens fall i nyhetsmaterial (2010, s.91). Antalet ord, bilder, layouten eller placeringen av

nyhetsartikeln räknas inte till någon av dessa devices utan till formatting devices. Dessa studeras inte i denna studie.

Tillvägagångssätt

För att hitta ramar till analysen användes Van Gorps (2010, s.94) fyrastegsprocess. I första steget samlade vi in allt material som skulle analyseras, vilket resulterade i totalt 77 artiklar som täckte fallet Bunkerläkaren. Därefter utförde vi en öppen kodning. Enligt Van Gorp (2010, s.94) innebär det att texterna analyseras utan ett förbestämt kodningsinstrument. Fokuset låg då på hur nyhetsartiklarna berättades mer än vad artiklarna handlade om (Van Gorps, 2010, s.94). Det var även i det här steget som vi sökte efter relevanta framing devices och reasoning devices. I tredje steget

sammanfattades sedan de kontraster, likheter samt olikheter som fanns i det utvalda artiklarna. Fokuset låg på att hitta inramningar till de devices som vi tidigare hade funnit. Slutligen, i fjärde steget, fylldes en framingmatris i för att få en överblick (Van Gorps, 2010, s.96).

Under det tredje steget analyserade vi även det empiriska materialet med hjälp av analysfrågor. Analysfrågorna formulerades utifrån de frågeställningar som studien utgår ifrån, för att kunna få svar på dessa.

F1: Hur skildras offer och gärningsman i rapporteringen om Bunkerläkaren? - Hur beskrivs gärningsmannens och offrets bakgrund?

15

F2: Kan man se paralleller till hur liknande fall har skildrats i kriminaljournalistiken?

- Rapporteras det om likheter med andra, liknande fall?

F3: Hur gestaltades fallet med Bunkerläkaren i kvälls- jämfört med morgonpress? - Förekommer det några skillnader mellan rapporteringen i Kvällsposten jämfört

med Kristianstadsbladet?

- Hur stor plats i rapporteringen får rättsväsendet?

- Hur stor del av rapporteringen handlar om sidospår till fallet?

6.3 Metodkritik

När det gäller kvalitativ forskning går det att komma fram till olika tolkningar av materialet. Kvalitativa studier anklagas ofta för att vara subjektiva, att de saknar

validitet och reliabilitet. Dessa två begrepp innebär hur tillförlitlig och trovärdig studien är (Esaiasson et al. 2017). Vid appliceringen av vår metod var vi noggranna och

transparenta. Vi var tydliga med vårt tillvägagångssätt så att läsaren kan granska och genom samma ramverk komma fram till samma slutsats. Vår studie är valid då våra tolkningar är fast förankrade i vårt empiriska material och vår tidigare forskning. Den är reliabel då andra kan komma fram till samma slutsats med denna metod.

Vid sökningen av det empiriska materialet användes sökmotorn Retriever. Vi har utgått från det material som kommit fram med hjälp av våra sökord, därför kan studiens empiriska material sakna någon enstaka artikel om fallet som inte kommit fram genom sökorden. Vi anser dock att de 77 artiklar som undersökts ger en tillräckligt bra grund för studiens resultat.

6.4 Forskningsetiska överväganden

16

I denna studie används nyhetsmaterial från två svenska nyhetstidningar. Det är endast innehållet i journalistiska texter som redan finns som har analyserats och det har inte genomförts några egna intervjuer. De två tidningar som analyseras i denna studie är Kvällsposten samt Kristianstadsbladet som i grunden också måste följa etiska principer.

I fallet om Bunkerläkaren har nyhetsjournalistiken, efter domen, valt att publicera Bunkerläkarens riktiga namn. Hans namn är allmänt känt och därför anonymiseras inte Martin Trenneborg i studien. Offret Isabel Eriksson förekommer också i

undersökningen. Hon lever idag under skyddad identitet men har inom

nyhetsjournalistiken fått namnet Isabel Eriksson, vilket hon även själv valt att kalla sig.

7 Resultat och analys

I det här avsnittet presenteras de resultat som framkommit vid analysen av de 77 artiklar som studien har analyserat med hjälp av gestaltningsmetoden. Eftersom reasoning devices tar upp funktionen av de olika framing devices som finns i artiklarna kommer de att närmare studeras i delen slutsats/diskussion då de kommer att innehålla egna tankar samt slutsatser. Inför varje avsnitt kommer en gestaltningsmatris presenteras där studiens olika ramar och deras framing devices tydligt framkommer. Eftersom studien undersöker två olika tidningar kan det förekomma att olika ramar och framing devices presenteras beroende på tidning. I citaten som presenteras i löpande text refereras dessa till deras nummer i listan med bilagor.

7.1 Martin Trenneborg

Vid analysen av hur Martin Trenneborg gestaltades fann vi tre stycken ramar i vardera tidning. Nedan förklarar vi dessa med hjälp av en matris och en beskrivning av varje ram.

Tabell 1

Ram Martin Trenneborg (framing devices)

Den hänsynslöse gärningsmannen (KvP) Bunkerläkaren, brutal kidnappare, SverigesJosef

Fritzl, Martin Trenneborg

Den hänsynslöse gärningsmannen (Kb) Bunkerläkaren, hänsynslös, en vaniljvariant,

17

Den välutbildade läkaren (KvP) Höga betyg, elitsoldat, ambitiös, “Han såg så

redig och trevlig ut”

Den välutbildade läkaren (Kb)

Trevlig, “för intelligent för sitt eget bästa”, “socially awkward”, intellektuellt svar på allting, pratar inte känslomässigt

Mannen utan kärlek (KvP) Ensam, separationer, misslyckad, ville ha kärlek,

djupt deprimerad

Mannen utan kärlek (Kb) Misstänks ha haft en låtsasflickvän, psykiskt

illamående

(KvP = Kvällsposten) (Kb = Kristianstadsbladet) 7.1.1 Den hänsynslöse gärningsmannen

“Den hänsynslöse gärningsmannen” är en ram som berör artiklarna som har med Martin Trenneborg som gärningsman samt brottet han begick att göra. Denna ram har formats utifrån ovannämnda framing devices som innehåller ord och citat från båda tidningarnas rapportering. Båda tidningarna har gestaltat Martin Trenneborg som en hänsynslös gärningsman, men det finns en skillnad på hur de väljer att formulera sina artiklar. I vår studie, skillnad på vilka framing devices som används.

Efter domen valde Kvällsposten att publicera Martin Trenneborgs namn i

nyhetsartiklarna, han benämndes som en brutal kidnappare och jämfördes med bland annat Josef Fritzl. ”I internationell press har han kallats Sveriges Josef Fritzl. Tidigare i veckan dömdes den 38-årige läkaren Martin Trenneborg till tio års fängelse för

människorov av Stockholms tingsrätt.” (Kvällsposten, 44). Detta kan kopplas till Hiers (2019) studie om den kanadensiske mördaren Peter Woodcock, där han menar att Woodcock blev mer omtalad som en kändis mer än kriminell. Kristianstadsbladet avstod istället från namnpublicering och benämnde honom endast som Bunkerläkaren. Detta kan också kopplas till att Trenneborg blev känd genom namnet Bunkerläkaren. “Åklagarna vill ha ett fängelsestraff som närmar sig maxstraffet för den åtalade

bunkerläkaren” (Kristianstadsbladet, 5). Denne beskrevs också som hänsynslös i några få artiklar.

18

högt nyhetsvärde, vilket kan vara ett svar på varför brottet fick så stor uppmärksamhet i medierna.

I citaten nedan går det att se skillnaden på hur de två tidningarna skriver om samma citat men på två olika sätt.

[...] – Många av de här är ju rent förskräckliga ska du veta, det finns ju folk med den här läggningen och den här typen av brottslighet som tagit livet av mängder med kvinnor under såna här förhållanden. Mördat dem, sexmördat dem, torterat dem, vad du vill. – Men sån är han ju alldeles uppenbart inte, utan han är något slags vaniljvariant på manlig dominans. En sorglig historia det där, konstaterar Leif GW Persson i programmet. (Kvällsposten 2016.03.16, Här är Leif GW:s dom över bunkerläkaren)

- Han är inte unik, men han är ovanlig, sa kriminologiprofessorn samtidigt som han konstaterade att det finns flera uppmärksammade fall där offret eller offren suttit inspärrade betydligt längre tid, och även blivit dödade i fångenskap. Han är någon slags vaniljvariant, sa Leif GW Persson. (Kristianstadsbladet 2016.03.15, GW: Han är någon slags vaniljvariant)

Å ena sidan skriver de om samma citat ur programmen, å andra sidan använder de sig av olika framing devices. Exempelvis “blivit dödade i fångenskap” i jämförelse med “mördat dem, sexmördat dem, torterat dem”. Finlay (2013) menar att journalister själva väljer en ram som ska appliceras på en händelse och att de på så sätt kan påverka om läsaren ser på det positivt eller negativt. I detta fall väljer de två tidningarna att skriva om samma sak på två olika sätt.

19

7.1.2 Den välutbildade läkaren

[...] En av Martin Trenneborgs vänner, som han delar fritidsintressen med, har tidigare sagt till Kvällsposten att nyheten verkligen slog ner som en bomb – Han var en normal person, läkare. Smart. Jag vet inte, han verkade helt normal och jag tyckte inte att det var något konstigt med honom, säger vännen. (Kvällsposten 2016.02.25, Så var bunkerläkaren Martins hemliga liv)

Att Martin Trenneborg var en välutbildad och ambitiös läkare är en vanligt

förekommande ram i tidningen Kvällsposten. Journalisterna beskriver ofta mannen utifrån hans bakgrund med fokus på hans vänlighet och kompetens, vilket var några av de framing devices som bildade ramen “Den välutbildade läkaren”. Det framhävs att Trenneborg gick ut sina studier med bra betyg, blev “elitsoldat samt att han var en erfaren läkare. “[...] Utåt sett har Martin Trenneborg också på många sätt haft det perfekta livet. Han gick ut gymnasiet med toppbetyg, gjorde värnplikten som elitsoldat och blev fjälljägare. Därefter utbildade han sig till läkare på Karolinska institutet.” (Kvällsposten, 44). Enligt Entman (1993) påverkas omvärldens syn på verkligheten genom nyhetsmediernas sätt att beskriva olika händelser. När tidningarna väljer att lyfta mannens bra sidor framställs han som “en av oss”. “En person, som jobbat på en av de fyra vårdcentralerna, beskriver honom som skicklig. – Det lilla jag har hört har enbart varit positivt” (Kvällsposten, 44).

Dessa beskrivningar förekommer inte i samma utsträckning i tidningen

Kristianstadsbladet som i Kvällsposten. Där nämns att mannen var utbildad läkare men inte mer om bakgrunden till detta. I Kristianstadsbladet publicerades en artikel där en vän till Trenneborg intervjuats. Där framkommer en del av Trenneborgs

personlighetsdrag. “Han är hjälpsam, lite "socially awkward", trevlig. Det är ingen människa man tittar på och tänker att han kommer att låsa in och utnyttja en kvinna. Det har känts som att han är för vass, intellektuellt sätt, för sitt eget bästa och att det kanske sätter spår i den sociala förmågan. Han har ett intellektuellt svar på allting och pratar inte känslomässigt, säger vännen.” (Kristianstadsbladet, 4)

Martin Trenneborgs vänliga personlighetsdrag förekommer även i de uttalanden som försvarsadvokaten Mari Schaub gör. Hon framhäver ofta att mannen, trots

omständigheterna, utfört snälla handlingar mot offret. “Han har under den tid

20

Advokaten framhäver även att kvinnan fick ta med sig sin hund som sällskap till bunkern. “Han har till och med rastat hunden, säger Schaub till TT”

(Kristianstadsbladet, 18)

Ytterligare en skillnad i rapporteringen mellan de två tidningarna är hur detaljerade tidningarna har valt att vara. I citaten nedan ser vi två exempel från vardera tidning som handlar om vilka vårdcentraler Trenneborg har arbetat på.

“Ett beslut om återkallelse av läkarlegitimationen gäller tills vidare. Under sin tid i Skåne arbetade Martin Trenneborg som stafettläkare. Genom åren arbetade han på fyra olika vårdcentraler i norra Skåne: Vänhem i Hässleholm, Östermalm i Kristianstad samt på vårdcentralen i Vittsjö och Sösdala. Av både kolleger och patienter beskrevs han som en skicklig doktor. Samtidigt byggde Trenneborg upp en bunker på sin gård i Östra Göinge.” (Kvällsposten 2016.05.11, Bunkerläkaren kan mista sin legitimation)

“Mannen, som arbetat som läkare på flera vårdcentraler i nordöstra Skåne, hade den 12 september stämt träff med kvinnan i hennes bostad i Stockholm.” (Kristianstadsbladet, 2016.01.11, Kvinna våldtogs och spärrades in i isolerad bunker)

Kvällsposten väljer att skriva ut exakta orter där han tjänstgjort medan Kristianstadsbladet endast nämner området nordöstra Skåne.

7.1.3 Mannen utan kärlek

En ram som ofta återkommer i Kvällsposten är Martin Trenneborgs tidigare misslyckade förhållanden. Utifrån framing devices som ensam, misslyckad och

“psykiskt illamående” kunde ramen bildas. I domen (Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15) framkommer det att Martin Trenneborg genomförde kidnappningen för att han saknade kärlek och ville ha en “flickvän”, vilket Kvällsposten har valt att

21

slutat med uppbrott valde han att flytta till en enslig gård i Skåne.” (Kvällsposten, 50)

I Kristianstadsbladet nämns det att Trenneborg kidnappade kvinnan i syfte att hålla henne inlåst som flickvän, men det framkommer få uppgifter om hans tidigare

förhållanden. Det enda som framkommer är ett kort uttalande från Trenneborgs vän. “– Han har varit ihop med en kvinna från Hässleholm. Men jag har faktiskt ingen aning om hon ens finns på riktigt. Han var väldigt förtegen om det, säger vännen som började umgås med den misstänkte när denne flyttat ner till Skåne från Stockholm.”

(Kristianstadsbladet, 4)

I huvudsak nämner Kristianstadsbladet att det är Trenneborgs psykiska tillstånd som varit anledningen till hans handlingar, detta med stöd från rättens bedömning. “Den misstänkte har varit häktad sedan 21 september och har genomgått en så kallad liten sinnesundersökning. Resultatet av den är att läkaren kan misstänkas ha varit allvarligt psykiskt störd vid både gärningen och undersökningen.” (Kristianstadsbladet, 3). Rasmussen och Höijers (2005) skriver i sin studie att brottsjournalistiken ofta

uppmärksammar ett samband mellan gärningsmän och psykiska störningar vilket kan ge fel bild av personer med psykiska störningar.

7.2 Isabel Eriksson

Det fanns två stycken ramar vid analysen av Isabel Erikssons gestaltning, dessa var eskortflickan och det kvinnliga offret.

Tabell 2

Ram Isabel Eriksson (framing devices)

Det kvinnliga offret (KvP) Rädd, skyddad identitet, osäker

Det kvinnliga offret (Kb) Osäker, rädd, skyddad identitet, anonym, fritagen

av gärningsmannen

Eskortflickan (KvP) Prostituerad, träffade Trenneborg genom eskort

(KvP = Kvällsposten) (Kb = Kristianstadsbladet) 7.2.1 Eskortflickan

“I boken berättar kvinnan hur hon under flera år jobbade som eskort i flera länder, men att hon dagarna före det ödesdigra mötet med Trenneborg börjat tacka nej till eskortjobb: "Det är ett

22

Trenneborg på lördagen den 12 september 2015 blir av.” (Kvällsposten 2017.01.14, Bunkerkvinnans egna ord om mardrömmen)

I domen (Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15) framkommer det att Isabel Eriksson arbetade som eskort och erbjöd sexuella tjänster mot betalning. Det var på så sätt som hon och Martin Trenneborg fick kontakt. I de få artiklar om Isabel Eriksson i Kvällsposten förekommer orden “eskortflicka” och “prostituerad” i rapporteringen. Orden är värdeladdade och är de framing devices som grundar ramen “Eskortflickan”. “Två dagar innan bortförandet hade Martin Trenneborg kontaktat kvinnan, som jobbade som eskortflicka i Stockholm” (Kvällsposten, 67). Detta kan kopplas till Gilmours (2013) artikel om offret Natascha Kampusch som hölls inlåst av sin förövare.

Kampusch gestaltades som ett misslyckat offer då hon inte lyckades frita sig tidigare eller ville benämna gärningsmannen som ond. Att Isabel Eriksson benämns som eskort och prostituerad kan påverka hur läsaren ser henne som offer eftersom hon frivilligt valde att träffa Trenneborg.

I tidningen Kristianstadsbladet är inte “Eskortflickan” en ram då hon aldrig benämns så i rapporteringen. Enda gången kvinnans yrke framkommer är i ett kort utdrag från domen. “I domen framgår att kvinnan arbetat som eskort och erbjudit sexuella tjänster. Läkaren svarade på hennes annons, det var så de fick kontakt.” (Kristianstadsbladet, 6)

7.2.2 Det kvinnliga offret

“Ett av de mest uppmärksammade kriminalfallen i Sverige under 2015 blir nu bok. Offret drogades, kidnappades och spärrades in i en betongbunker på läkarens gård i Östra Göinge under fem dagar i september förra året.” (Kristianstadsbladet, 2016.12.09, Bunkerläkarens offer har skrivit en bok)

Den andra ramen i rapporteringen om Isabel Eriksson är “Det kvinnliga offret”. Framing devices som framkommer är bland annat att kvinnan var rädd, osäker och har skyddad identitet. Båda tidningarnas rapportering berättar om kvinnans rädsla och uppmärksammar hennes ord om livet efter brottet. Nedan går det att se liknelserna mellan hur de båda tidningarna valt att gestalta Isabel Eriksson.

23

bakom sig, säger Charlotte Nordström” (Kvällsposten, 2016.04.12, Bunkerläkarens offer har skyddad identitet).

- Hon har inte lagt det här bakom sig, hon går i terapi fortfarande. Det som är bra i ett häktat mål är att det inte dröjer med avgörandet så att hon någon gång kan gå vidare i sitt liv, säger

Charlotte Nordström som tagit över som målsägarbiträde efter Jens Högström. (Kristianstadsbladet, 2016.04.03, Bunkermålet tas upp i hovrätten)

I denna ram kan Isabel Eriksson kopplas till Christies (2001) teori om det idealiska offret, då hon här gestaltas som ett sådant. Carll (2013) menar i sin artikel att medierna förstärker de stereotyper som finns om hur kvinnor är som offer. Det som skiljer sig åt är hur stor uppmärksamhet kvinnans uttalanden fått. Kvällsposten valde att publicera fler artiklar än Kristianstadsbladet.

Ramarna “Eskortflickan” och “Det kvinnliga offret” kan enligt Sigmund Freud strida mot varandra (Hartmann, 2009). Utifrån Hora-madonna-komplexet kan Isabel Erikssons ram “Eskortflickan” ses som hora och “Det kvinnliga offret” som madonna.

7.3 Händelserna runt fallet

I rapporteringen om Bunkerläkaren förekom det att händelser runt fallet fick ett stort utrymme, dessa bildade ramarna sexbunkern, den drabbade kommunen och

kändisadvokaten.

Tabell 3

Ram Händelserna runt fallet (framing devices)

Sexbunkern (KvP) Skräckbunkern säljs, “i köpet ingår bunkern där

en kvinna låstes in som sexslav”, svarta pengar

Den drabbade kommunen (Kb)

Skräckbunkern byggdes med svarta pengar, Bunkerläkaren i stor skuld till kommunen, bunkern vandaliserad, fastigheten till salu

Kändisadvokaten (KvP) Chefsåklagaren gjorde misstag , åklagaren

skuldbelagd av försvarsadvokaten

Kändisadvokaten (Kb)

24

(KvP = Kvällsposten) (Kb = Kristianstadsbladet)

7.3.1 Den drabbade kommunen

“Med preparerade, chokladdoppade jordgubbar drogade han kvinnan och förde henne sedan till sin gård i Östra Göinge. [...] SVT kommer att ha ett inslag om hur brottet genomfördes och uppdagades. Men det blir inga nya, rörliga bilder från omgivningarna i Östra Göinge.” (Kristianstadsbladet, 2016.03.15, Bunkerfallet skildras i SVT:s Veckans brott)

Kristianstadsbladet är en lokal morgontidning i det område där fallet med

Bunkerläkaren inträffade, alltså Östra Göinge kommun. Kommunen nämns i varje artikel och det är ett tydligt ökat nyhetsvärde på fallet då det inträffar i det område som tidningen bevakar. Ghersetti (2012) menar att händelser med ett nära geografiskt avstånd till publiken har ett högre nyhetsvärde. Kvällsposten har hela södra Sverige som bevakningsområde medan Kristianstadsbladet har endast nordöstra Skåne, bland annat Östra Göinge kommun. Ramen “Den drabbade kommunen” grundas därför i de uttryck och ord som tidningen väljer att använda för att vinkla sin rapportering till kommunen.

Ett tydligt exempel i rapporteringen är att tidningen väljer att skriva nyhetsartiklar om att Bunkerläkaren inte hade tillstånd att installera vatten och avlopp i bunkern, att han nu står i skuld till kommunen. Något som berör lokalbefolkningen.

“När det fanns en spolbar toalett, vattenkran, handfat och en diskbänk såg läkaren sin skapelse som beboelig. Efter det skred han till verket. Han drogade och kidnappade en kvinna som han sedan spärrade in i bunkern i fem dagar. [...] Nu har Östra Göinge kommun reagerat över uppgifterna om att det funnits vatten, avlopp och en toalett i bunkern. Installation av detta är anmälningspliktigt enligt plan- och byggförordningen, slår kommunens handläggare fast i beslutet som skickats till läkarens advokat Mari Schaub.” (Kristianstadsbladet, 2016.03.01, Kommunen kräver anmälan om bunkertoalett)

25

När bunkern som kvinnan satt inlåst i gick ut till försäljning blev det också

uppmärksammat i Kristianstadsbladet. “För 825 000 kan bunkerläkarens fastighet bli din. Sugen på en ett "Göingetorp med tidstypiska inslag som exempelvis ryggåstak och båleväggar"? Då kanske du ska slå till på torpet som är till salu. På köpet får du en bunkerliknande byggnad, förklädd till maskinhall.” (Kristianstadsbladet, 27). En lokal vinkel bildas när ord som “Göingetorp” används.

7.3.2 Sexbunkern

Under rättegången har Trenneborg till exempel lagt mycket tid på att så detaljerat som möjligt berätta hur han byggde sin sexbunker. (Kvällsposten 2016.02.24, Nio bevis som fällde bunkerläkaren Martin)

En ram som är vanligt förekommande i Kvällsposten är Sexbunkern. Det är flera artiklar som handlar om bunkern där Martin Trenneborg låste in Isabel Eriksson och tidningen valde att namnge bunkern som en sexbunker. Kvällsposten har även valt att använda sig av ordet sexslav som synonym till kvinnan som låstes in. I Kristianstadsbladet används inte ordet sexbunker. Sexbunkern är därför ingen ram som förekommer i den tidningen.

I rapporteringen från Kvällsposten ligger även ett stort fokus på bunkern efter brottet. En händelse som fick stor uppmärksamhet var när Martin Trenneborgs gård var till salu där bunkern fanns. “Bunkerläkaren Martin Trenneborgs gård i Östra Göinge är till salu – och i köpet ingår bunkern där en kvinna låstes in som sexslav.” (Kvällsposten, 74)

Även andra händelser har uppmärksammats i Kvällsposten gällande bunkern. Bland annat att Trenneborg valde att bygga den med svarta pengar. Detta är något som Kristianstadsbladet också valde att rapportera om.

I citaten nedan går det återigen att se skillnaden mellan hur de två tidningarna väljer att rapportera om samma händelse.

26

“I beslutet framgår att den 39-årige mannen, som dömts till åtta års fängelse för människorov och förlorat sin läkarlegitimation, underlät att redovisa drygt 1,2 miljoner kronor i intäkter från det egna aktiebolaget. Vidare anmärker Skatteverket bland annat på att mannen köpt masker för privat användning genom sitt bolag till en kostnad av 34 000 kronor.” (Kristianstadsbladet, 2016.11.19, Skräckbunker byggdes med svarta pengar)

Kvällsposten skriver att “doktorn smusslade undan pengar” medan Kristianstadsbladet skriver att han “underlät att redovisa drygt 1,2 miljoner kronor i intäkter från det egna aktiebolaget”.

7.3.3 Kändisadvokaten

I både Kvällsposten och Kristianstadsbladet fick rättsväsendet ett stort utrymme i rapporteringen. Många artiklar fokuserade på rättsväsendets skilda meningar i målet. En av de som fick stor uppmärksamhet var Martin Trenneborgs försvarsadvokat Mari Schaub. Tydliga exempel har funnits där hon ger skulden till chefsåklagaren, att han gjort det betydligt svårare för Martin Trenneborg i utredningen.

- Kanske inte så konstigt i sig, säger bunkerläkarens advokat Mari Schaub som anser att hennes klient har straffats dubbelt på grund av att åklagaren låtit det dra ut på tiden [...] Hon anser inte att polismyndigheten haft någon övervakning värd namnet. Istället har det varit fritt fram för tjuvar och vandaler.

- Redan under förundersökning gjordes det inbrott och sedan har det bara fortsatt, konstaterar advokaten som flera gånger hört av sig till åklagaren för att anhöriga till den 38-årige bunkerläkaren skulle få lov att tömma fastigheten på lösöre, men fått nej. [...] Allt har skötts väldigt illa, anser advokaten som berättar att under vintern fick huset en vattenskada och vildsvinen bökade upp tomten. (Kristianstadsbladet, 2016.09.01, Bunkerfastighet vandaliserades)

27

Både chefsåklagare samt målsägarbiträde har förekommit i artiklarna när det gäller de skilda meningarna om fallet och straffet. Dessa har dock inte lagt någon tydlig skuld på försvaret i deras citat.

8 Slutsats och diskussion

I det här avsnittet sammanfattas studiens resultat och slutsatser kring undersökningen dras. Här besvaras de frågeställningar som undersökts kopplat till tidigare forskning och teorier. Nedan följer även förslag till vidare forskning inom området.

Studiens syfte var att undersöka hur svensk nyhetsjournalistik gestaltade fallet med Bunkerläkaren med fokus på de två tidningarna Kvällsposten och Kristianstadsbladet. Då studien endast fokuserade på ett specifikt fall kan vi inte med säkerhet dra slutsatsen att alla fall gestaltas på detta sätt. Studien undersökte endast en morgontidning samt en kvällstidning, därför kan vi heller inte generalisera att skillnaden är densamma i all nyhetsjournalistik. Dock överensstämmer vårt resultat med den tidigare forskningen. Med grund i våra teorier och den tidigare forskningen har vi undersökt hur de två tidningarna har använt sig av framing devices. I detta avsnitt kommer vi att undersöka de reasoning devices som finns, vilket skapar frame packages. Vi använde oss av Van Gorps (2010) metod för gestaltningsanalys vid identifieringen av dessa och för att hitta ramar. De ramar som hittades delades upp i tre kategorier kopplat till vad rapporteringen handlade om samt våra frågeställningar. Dessa tre kategorier var Martin Trenneborg,

Isabel Eriksson samt händelserna runt fallet. Vi valde att lyfta fram citat från artiklarna

som kunde motivera de ramar som uppstod.

Vi hittade tre stycken ramar som berörde Martin Trenneborg, dessa var “Den

hänsynslöse gärningsmannen”, “den välutbildade läkaren” och “mannen utan kärlek”. Dessa ramar förekom både i Kvällsposten samt Kristianstadsbladet, däremot skiljde sig de framing devices som användes för att applicera ramen. Dessa ramar var likadana då rapporteringen berörde samma ämnen men tidningarna använde sig av olika

28

hade två stycken ramars i Kvällsposten, dessa var “Det kvinnliga offret” samt “Eskortflickan”. I Kristianstadsbladet förekom endast “Det kvinnliga offret”.

Som tidigare nämnt förekom liknande ramar i de båda tidningarna men med olika framing devices. Kvällsposten som är en kvällstidning använde sig av mer sensationella ord och uttryck än vad Kristianstadsbladet gjorde. Att kvällspress använder sig av mer sensationella ord och uttryck är något som Gilmour (2013) uppmärksammat i fallet med Natascha Kampusch. Vid rapporteringen om Isabel Eriksson valde Kvällsposten att framhäva kvinnans bakgrund som eskort. De använde sig av uttryck som eskortflicka och prostituerad när de beskrev henne. För att beskriva ramen med hjälp av reasoning devices kan detta leda till att läsaren får uppfattningen om att kvinnans yrke är en förklaring till varför just hon blev utsatt. Att framhäva att kvinnan valde att sälja sexuella tjänster till Trenneborg kan leda till fel bild av offret då hon valde att träffa honom av den anledningen. Enligt Sigmund Freuds (Hartmann, 2009) begrepp om Hora-madonna-komplexet kan “eskortflickan” liknas med hans definition av hora-begreppet. Freud menade att vissa män endast såg en kvinna som hora eller madonna. Detta kan leda till att Isabel Eriksson ses som mer smutsig än om hon inte förknippades med eskortyrket (Hartmann, 2009). Samtidigt beskrev Carll (2003) i sin studie att det ofta letas orsaker till varför kvinnor blir offer för sexuella brott, något som sällan

förekommer vid fråga om andra brott som exempelvis rån. Hade kvinnan istället haft ett mer vanligt förekommande yrke hade det inte haft samma höga nyhetsvärde. Ghersetti (2012) menar att saker som är avvikande och handlar om sex har ett högre nyhetsvärde. I detta fall kan just yrket eskort väcka nyfikenhet och därför uppmärksammas. I

Kristianstadsbladet förekom inte denna ram då kvinnans yrke inte framhävs i rapporteringen på samma sätt. Detta är en av de skillnader som går att se mellan rapporteringen i kvälls- och morgonpress. I morgonpressen var hon bara ett kvinnligt offer.

29

framstod som en kändis och tidningar valde även att publicera hans riktiga namn.

I Kristianstadsbladet nämndes aldrig mannens riktiga namn men han blev ändå känd som Bunkerläkaren. Trots de skillnader som finns är Kvällsposten och

Kristianstadsbladet inte helt olika varandra. Innan vi påbörjade undersökningen trodde vi att skillnaderna mellan tidningarna skulle vara mer tydliga. Å ena sidan använde sig Kvällsposten av ett mer sensationellt språk men de valde ändå att rapportera om samma saker, exempelvis när avsnittet i Veckans brott uppmärksammades. Å andra sidan kan det förklaras med den geografiska närheten till brottet eftersom båda tidningar täcker Skåne.

I båda tidningarna fanns ramen “den välutbildade läkaren” men med olika framing devices. Martin Trenneborgs bakgrund med fokus på hans meriter från förr förekom i större utsträckning i Kvällsposten jämfört med Kristianstadsbladet. Många av

Kvällspostens artiklar handlade om Trenneborgs ambitioner, toppbetyg och utbildning. Även hans vänlighet tas upp. Detta är något som inte anträffades lika ofta i

Kristianstadsbladet, endast i en artikel där mannens vän intervjuas. Kopplat till reasoning devices kan dessa framing devices resultera i att läsaren sympatiserar med gärningsmannen. Sättet som medierna gestaltar olika händelser på påverkar folks uppfattning om verkligheten (Entman, 1993). Samma gäller ramen “mannen utan kärlek” där Kvällsposten väljer att lägga fokus på mannens tidigare misslyckade förhållanden som förklaring till brottet. Att många artiklar handlar om Trenneborgs bakgrund kan förklaras med Marina Ghersettis (2012) nyhetsvärderingsteori. Hon menar att brott och sex har ett högt nyhetsvärde vilket medför att brottet han begick skapar en nyfikenhet hos läsarna. Detta resulterar i att publiken blir intresserade av gärningsmannen Martin Trenneborg som person.

De två sista ramarna för kategorierna Martin Trenneborg och Isabel Eriksson är “den hänsynslöse gärningsmannen” och “det kvinnliga offret” som vi kommer att diskutera i förhållande till varandra. Bo Nilsson (2003) menar att det beror på om offret är idealiskt eller inte som bestämmer hur nyhetsjournalistiken ska skildra offret. Båda tidningarna hade väldigt lite rapportering om Isabel Eriksson då hon var sekretessbelagd. Det var inte förrän hon valde att ställa upp i intervjuer och skrev en bok som hon

30

hela tiden medan Kvällsposten valde att gestalta henne på två olika sätt. I vissa fall var hon bara ett offer och i andra fall skildrades hon som en eskortflicka. Detta kan resultera i att gärningsmannen uppfattas på olika sätt eftersom ett idealiskt offer bildar en idealisk gärningsman (Christie, 2001). I förhållande till offret ses Martin Trenneborg som en hänsynslös gärningsman i Kristianstadsbladet. Det nämns att Trenneborgs psykiska tillstånd kan ha varit anledningen till hans handlingar. Rasmussen och Höijer (2005) menar att det är vanligt förekommande i nyhetsjournalistik att gärningsmän kopplas till psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att nyhetsjournalistiken kan ge fel bild av personer med psykisk ohälsa. I Kvällsposten kan Martin Trenneborg istället hamna i skymundan då Isabels yrke får en betydande roll. Utifrån ett genusperspektiv kan detta fall ses som stereotypiskt då gärningsmannen var man och offret var kvinna. Enligt Hirdmans genussystem (1993) är den ena logiken hierarkin, den menar att mannen är normen för samhället. I detta fall är det en man som kidnappar en kvinna. Fokus ligger mycket på vad som hände mer än att kvinnan är en överlevare och inte offer vilket även Bo Nilsson (2003) påpekar generellt när det kommer till offer och gärningsmän.

Paralleller kan dras till fallet med Natascha Kampusch som Gilmour (2013) gjort en studie om. Natascha Kampusch valde likt Isabel Eriksson att ställa upp i media och berätta om sin egna historia. Innan Kampusch valde att göra det så framställde medierna bland annat henne inom den narrativa ramen “sex slave” (Gilmour, 2013). Medierna spekulerade kring potentiella sexuella övergrepp samt att kvinnan sannolikt blev traumatiserad på grund av dessa. Kvinnan kom sedan att berätta om de sexuella övergrepp som hon utsattes för. Även i Isabels Eriksson fall spekulerades det mycket om sex. Hon blev synonym i media med ordet sexslav, även fast Martin Trenneborg aldrig dömdes för grov våldtäkt. Två ramar som fanns i Kvällsposten men inte i Kristianstadsbladet var “Sexbunkern” och “Eskortflickan”. I Gilmours (2013) studie framkom det att ramen “sex slave” förekom drygt dubbelt så många gånger i

kvällstidningarna än morgontidningarna som undersöktes. Slutsatsen som kan dras av detta är att kvällstidningar väljer att använda sig av dessa typer av uttryck i större utsträckning än morgontidningar.

31

istället “sexbunkern” och “kändisadvokaten”. Anledningen till att det fanns olika ramar i tidningarna var på grund av innehållet. I Kristianstadsbladet låg mycket fokus på hur Östra Göinge kommun påverkades av brottet medan Kvällsposten fokuserade på intresseväckande detaljer såsom sexbunker och sexslav. Ghersetti (2012) menar att det finns olika faktorer till varför en nyhet har högt nyhetsvärde. Det kan bland annat handla om den geografiska närheten till publiken och det avvikande och sensationella. I Kristianstadsbladet har nyheter om kommunen ett högt nyhetsvärde då de har en

geografisk närhet medan Kvällsposten fokuserar mer på det sensationella och avvikande. Det kan vara en av faktorerna som visar på skillnaden mellan kvälls- och morgonpress.

Sista ramen i kategorin “händelserna runt fallet” var “kändisadvokaten”. En ram som bildades då Mari Schaub, Trenneborgs försvarsadvokat, fick ett stort utrymme i nyhetsrapporteringen. Detta ledde till att Trenneborgs “bra” sidor ofta framhävdes i båda tidningarnas artiklar. Bland annat att han utförde alla önskemål som Isabel hade haft. En möjlig reasoning device till detta är att journalistiken bidrar till en

sympatisering av gärningsmannen. Finlay (2013) menar att på grund av det begränsade utrymmet som nyhetsartiklar har så måste journalisterna välja ut vad som ska

uppmärksammas och inte. Journalister har i uppgift att rapportera korrekt och oberoende information till samhället, det blir dock inte alltid så. I detta fall har försvarsadvokaten fått större utrymme än målsägarbiträdet. Läsarna får då bara ut information från ett perspektiv.

8.1 Sammanfattning

32

8.2 Förslag till vidare forskning

Den här studien har undersökt fallet om Bunkerläkaren i morgonpress och kvällspress med fokus på Kvällsposten och Kristianstadsbladet. Det hade varit intressant att ser hur andra typer av medier gestaltade fallet, exempelvis TV. Ett möjligt förslag till vidare forskning kan vara att jämföra Martin Trenneborg med en annan gärningsman för att se skillnaderna mellan rapporteringarna. Det går även att ställa Martin Trenneborg mot flera gärningsmän och undersöka skillnaderna och likheterna.

33

Referenser

Carll, E. K. (2003). News portrayal of violence and women: Implications for public policy. American Behavioral Scientist, 46(12), 1601-1610.

Christie, N. (2001), ”Det idealiska offret”, I: Åkerström, M. & Sahlin, I (red.), Det

motspänstiga offret, Lund, Studentlitteratur.

Entman, R, M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal

of Communication, 43(4), 51-58.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan.

ed.). Stockholm: Wolters Kluwer. (Urval)

Expressen. (2018, 9 januari). Expressens historia. https://www.expressen.se/om-expressen/expressens-historia/ hämtad: 20.11.18

Finlay, E. (2013). Framing victims of crime: A print media analysis investigating the

portral of victims of crime.

Ghersetti, M. (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur

Gilmour, F. (2013). The girl in the cellar: Media representations of Natascha Kampusch. Current Issues in Criminal Justice, 25(2), 645-666

Goffman, E. (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience. Harvard University Press.

34

Hier, S. (2019). Almost famous: Peter Woodcock, media framing, and obscurity in the cultural construction of a serial killer. Crime, Media, Culture, 16(3), 375-394.

Hirdman, Y. (1993). Genus i historisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Kristianstadsbladet (u.å). Om Kristianstadsbladet och Gota media.

https://kundcenter.kristianstadsbladet.se/om-var-historia/ hämtad: 20.11.18

Kvällsposten (2007, 16 juni). Så kontaktar du Kvällsposten.

https://www.expressen.se/kvallsposten/sa-kontaktar-du-kvallsposten/ hämtad: 20.11.18

Nilsson, B. (2003). Brottsoffer: Offerskapets innebörder och villkor i (o)säkerhetens

kultur. Umeå: Borea Bokförlag.

Rasmussen, J., & Höijer, B. (2005). Mediebilden av psykisk sjukdom och psykiatrin i samband med våldsbrott. En studie av DN, Aftonbladet och Rapport.

Shehata A. (2019). I Karlsson, M. & Strömbäck, J. (red.) Handbok i

journalistikforskning. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Stockholms Tingsrätt, dom mål nr B 11922-15 dom 2016-02-23

Strömbäck, J., & Nord, L. (2017). Mest spelgestaltningar och strukturell partiskhet: En

analys av svensk valrörelsejournalistik 2002–2014. Mid Sweden University Demicom.

Van Gorp, B. (2010). Strategies to take subjectivity out of framing analysis. Doing news

framing analysis: Empirical and theoretical perspectives, 84-109.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom