Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2018
Radiosportens livskraft i en ny medievärld
En kvalitativ studie om Radiosportens nutida utmaningar
Författare: Joakim Westman och
William Waldetoft
2
Abstract
This essay revolves around Radiosporten and its place in the public service and media landscape in Sweden. With digitalization and a constantly evolving mediasphere, the competition for consumers is tougher than ever. In Sweden there is political interest in having stately funded media alongside the commercial driven ones, a fundament to ensure quality content that doesn't rely on profit, which Radiosporten is a part of (Regeringskansliet 2018). The research is made on nine interviews of employees at Radiosporten. The results of these interviews are put in relation to relevant theoretical viewpoints but also through the lens of a new journalistic role in the media society, equality between gender and ethnicity and public service. To get an overview of how Radiosporten stands in the developing media society, the following research questions have been used in guidance of fulfilling this essay´s purpose:
● How has the challenges of Radiosporten been until this day? ● How are the challenges as of today?
● Do these challenges affect the work of Radiosporten?
Radiosporten has been successful with their concept until this day, sportextra söndag is Sweden's biggest radio program with 1.8 million listeners on average (sverigesradio.se, 2017). We have found that the strength of Radiosporten rely on some factors like broadcasting rights and the ability of recruiting young listeners. From our results we have found that one of the biggest challenges is the work of maintaining their highly rated status.
Number of pages: 56
Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and media University: Uppsala University
Period: Fall Semester 2018 Tutor: PG Holmlöv
3
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till medarbetarna på Radiosporten och alla vi träffat runtomkring för deras välvilja vilket möjliggjort denna uppsats! Vi har båda vuxit upp med Radiosporten, därför har det varit extra spännande att utföra den här studien.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1 Problemformulering 6 1.2 Syfte och frågeställningar 7 1.3 Vetenskaplig positionering 7 1.4 Disposition 8 1.5 Bakgrund 8 1.5.1 Den tidiga journalistiken 8 1.5.2 Radiomediet uppstår och sportradion föds 9 1.5.3 Sportradion populariseras 10
1.5.4 Mognadsåren 11
2. Tidigare forskning 13 2.1 Peter Dahléns forskning om Radiosportens historia 13 2.2 Pelle Snickars om Public Service 14
2.3 Pelle Snickars om digitalisering 15
2.4 Sportradions allmängiltighet 15
3. Teori 17 3.1 Den sociala ansvarsteorin 17 3.2 Journalistrollens förändring 18 3.3 Radions som samhällelig gemenskapsbildare 19 4. Metod 20 4.1 Insamlingsmetod 20 4.2 Analysmetod 21 4.3 Tematisering 21 4.4 Urval 22 4.4.1 Presentation av respondenter 23 4.5 Metodologisk reflektion 24 4.6 Genomförande och tillämpning 25
5
4.7 Etiska överväganden 27
5. Resultat och analys 29
5.1 Tematik 29
5.2 Analys 33
5.2.1 Radiosportens utmaningar fram till idag 33
5.2.2 Radiosportens nutida utmaningar 38
5.2.3 Hur hanterar Radiosporten de nya utmaningarna? 42
6. Slutsats och diskussion 47
6.1 Reflektioner kring framtiden 49
6.2 Samhälleliga implikationer 51
6.3 Framtida forskning 52
6
1. Inledning
Alla som är idrottsintresserade i Sverige har säkert någon gång stött på Sportextra i Radiosporten. I bilen, i mataffären, eller när någon i din närhet valt att sätta på radion för att följa sitt favoritlag. Oavsett anledning, har Radiosporten i Sveriges Radio i många år haft en självklar plats för sportrapportering. Radiolyssnandet tillåter dig följa all den sport du vill men även ge dig
fördjupade kunskaper och analyser om grenar du inte visste dig vara intresserad av. Allting på en och samma plats, veckans alla dagar.
Nästan två miljoner svenskar lyssnar på sportextra en vanlig söndag, en femtedel av landets befolkning, vilket gör det till Sveriges största livesända program (sverigesradio.se, 2017). Trots det enorma intresset har forskningen gått ämnet förbi. Inte förrän Peter Dahlén i mitten av nittiotalet gjorde slag i saken och med sitt uttömmande arbete förkunnade för sportextras dåtida historia och vad som dittills (1995) var anledningen till dess storhet. 2018 fyller det arbetet 20 år och är fortfarande det enda arbete av betydelse som specifikt behandlar ämnet. Under dessa 20 år har mycket hänt på mediemarknaden och utbudet idag ser annorlunda ut. Därför gör vi detta arbete, för att svara på vad som gjort att Radiosporten överlevt under alla dessa år och vad som krävs för att den ska fortsätta göra det.
1.1 Problemformulering
Mediala kanaler såsom YouTube och Twitter levererar idag sportsliga rapporter och
granskningar, de ger också något som radio inte kan, nämligen bild och text. Med den ökande konkurrensen och det nya mediala klimatet ställs högre krav på de traditionella medierna att förhålla sig till den nya efterfrågan. Sveriges Radio är en del av Sveriges Public Service-nätverk och Radiosporten är det största och ett av de äldsta programkoncepten.
Gunnar Nygren menar att journalistrollen har förändrats på senare år samtidigt som Pelle Snickars beskriver hur digitaliseringen förändrat mediet i grunden. Hur resonerar Radiosportens medarbetare över utmaningarna som varit och de nya som uppkommer idag? Eftersom
7
medieaktör, är det av samhälleligt intresse att undersöka hur de kan hantera den ökande konkurrensen i dagens mediesamhälle.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att redogöra för de utmaningar Radiosporten kan möta i dagens mediesamhälle och hur det påverkar verksamheten.
Som hjälp för att besvara syftet har följande forskningsfrågor använts: ● Hur har utmaningarna för Radiosporten sett ut fram till idag? ● Hur ser utmaningarna ut idag?
● Påverkar dessa arbetssättet kring Radiosporten?
Genom att kartlägga utmaningarna med hjälp av intervjuer i relation till relevanta teorier ämnar uppsatsen att undersöka hur Radiosporten står sig i ett nytt medieklimat. Med syftet behandlas, i en större kontext, public service arbete och hur det utvecklande mediesamhället påverkar
Radiosportens uppdrag i att vara en folklig bildare.
1.3 Vetenskaplig positionering
I processen att besvara syftet placeras studien inom den hermeneutiska traditionen. Där ligger fokus vid tolkande och utförliga beskrivningar för att skapa sig en bred förståelse kring forskningsproblemet (Sohlberg, Sohlberg. 2013:267). De hermeneutiska studierna är ofta teoribaserade och slutledningarna sker i en cirkelprocess mellan del och helhet (ibid.). Det appliceras till uppsatsen genom att behandla angränsande forskningsområden inom journalistik och media; som public service, jämställdhet och mediets gemenskapsbildande. Vidare undersöks hur de olika delarna har påverkat Radiosportens verksamhet över tid och fortfarande gör.
Denna uppsats tar vid där Peter Dahléns tidigare forskning i ämnet: Från Vasaloppet till
Sportextra: radiosportens etablering och förgrening 1925-1995 (1999) slutar. I och med detta
8
1.4 Disposition
För att systematiskt arbeta oss igenom denna uppsats har strukturen utformats i kronologisk ordning. Arbetet börjar med en inblick i Radiosportens historia, där större händelser och viktiga årtal målas ut. Genom att titta tillbaka i tiden skapas en grundlig förståelse över händelser och fenomen som diskuteras senare i uppsatsen. Andra kapitlet behandlar tidigare forskning. Där beskrivs väsentliga och aktuella ämnen som angränsar till studien, bland annat medialisering, journalisters mer fragila arbetsroll samt public service i stort. I nästkommande kapitel förklaras den tidigare forskning och de teorier som ställts i relation till forskningens material och hur den tillämpats. Kapitel fyra behandlar hur vi valt att metodiskt utföra studien, genom att utföra intervjuer med centralt placerade källor hos Radiosporten, samt hur vi valt att analysera dessa. Där presenteras även samtliga respondenter i en tabell med kort fakta om hur länge de arbetat på Radiosporten och vad de har för arbetsroll. Det beskrivs i samma kapitel hur vi genomfört intervjuerna och studien i sin helhet. Transkript av samtliga intervjuer finns att tillgås som bilaga.
Uppsatsens femte kapitel består av en presentation av de resultat som framkommit under arbetets gång. Därefter analyserar de frågeställningar vi grundat studien på med hjälp av de intervjuer vi utfört, samt valda teoretiska ramverk.
I den sista delen diskuteras resultaten, hur de besvarar våra forskningsfrågor samt en reflektion över vad arbetet bidragit med och hur forskningen bör ta vid från dessa resultat.
1.5 Bakgrund
1.5.1 Den tidiga journalistiken
Sportjournalistiken fick sitt fullständiga genombrott i Sverige vid slutet av 1800-talet när
Tidning för idrott publicerades första gången med Erik Bergwall som redaktör. Tillsammans
9
liverefererade via telefon hem till Stockholms Dagblad. Enligt Bergwall själv kunde de därmed publicera referaten mer uttömmande och dessutom ett dygn före alla andra tidningar (Dahlén, 1999).
1.5.2 Radiomediet uppstår och sportradion föds
Bergwall får tillsammans med bildjournalisten Oscar Söderlund betydande roller på Sveriges Radio när de startar sin verksamhet 1925. De första sändningarna bestod bara av några enstaka timmar varje kväll. Den första radio som sändes nationellt ägdes av de nationella tidningarna, Tidningarnas telegrambyrå samt radioindustrin. (Sveriges Radio, 2018) År 1925 blir historiskt även för starten av sportradio i Sverige. Under bandyfinalen i februari samma år testkörs för första gången ett livereferat och två månader senare, i mars 1925 livesänds en sportsändning för första gången i svensk radio. Det är första gången Vasaloppet hörs live i radio när det för tredje gången går av stapeln. Framför mikrofonen sitter han som sedermera ansetts vara svensk sportradios fader, Sven Jerring. (Dahlén, 1999).
Från första sändningstimmen dröjer det fyra år (1929) innan den första kvinnliga rösten hörs som hallåa. Under den här perioden består radions sändningar bara av några timmar per dag men enligt, den dåtida medarbetaren, Nils-Olof Franzén är det under dessa år främst
sportsändningarna som skapar intresse:
För gemene man var sportevenemangen det allra viktigaste när det gällde radions närvaro i nuet (Refererat i Dahlén, 1999: 74)
En halvtimme varje lördag fick sportens stående program, det ska dock tilläggas att Sveriges Radio totalt sett inte sände många timmar alls under en vecka. Det är först 1933 som radions sändningar når över åtta timmar om dagen, åtta år efter att de första vågorna rullat ut i etern.
10
och Sveriges Radios redaktion blir, av egen utsago, “nedringd” av efterföljande folkstorm. (sverigesradio.se)
Radiosändningarna ökar kraftigt de kommande åren, inte minst på grund av den stora vikt radion spelar under krigsåren. (Dahlén, 1999) Antalet sändningstimmar fortsätter öka även när
lyssnarsiffrorna för första gången börjar sjunka då TV blir mer folklig, 1955. 1956 utökas radion med en ny kanal som sänder parallellt, nu har man P1 och P2. Samtidigt startas en egen
redaktion för sportradio. (Dahlén, 1999) Året efter byter man namn till dagens Sveriges Radio.
1961 avvaras radioutrymme på söndagseftermiddagarna åt enbart sportradio och därigenom är
Sportextra fött. (Dahlén, 1999)
1.5.3 Sportradion populariseras
Under 60-talet blir TVn en naturlig del av folkhemmet vad gäller sportsändningar men ändå är det radion som lockar publiken. Under 1969 och 1970 års världsmästerskap i ishockey sitter 80% av svenska befolkningen, vilket på den tiden var ungefär sex miljoner, framför sin radioapparat för att följa turneringen istället för på TV. Under dessa turneringar sänds nämligen flera av Tre Kronors matcher både på TV och i radio. När Sverige möter Finland under mästerskapet på TV:s bästa sändningstid sjunker märkligt nog inte radions lyssnarsiffror för matchen och enligt Dahlén (1999) beror det på att flera väljer att ha radions ljud på istället för TV-sändningens
kommentatorer. Fotbolls-VM i Mexiko samma år blir startskottet för den nya tekniska fördel radion har på andra medier. Det blir första gången som man lyckas “täcka” alla matcher och grupper som spelas samtidigt. Det som publiken tidigare fått ta del av i efterhand och ibland dagar senare rapporterades nu direkt under matchen.
Det var ett system som möjliggjorde snabba växlingar mellan olika arenor eller studior, där alla dessutom hörde varandra och kunde samtala sinsemellan, såväl när ljudet »låg ute« som vid kommunikation av mer intern karaktär (Dahlén, 1999: 339).
11 1.5.4 Mognadsåren
70-talet blir radions och Radiosportens första stora motgångsperiod. Sveriges Radio präglas av
interna konflikter och neddragna resurser. Omorganiseringar gjordes och sportradion kom att brytas loss från den övriga nyhetssändningen för att utgöra en egen, självständig rapportering. Sportradions starke man, Sven Jerring lämnar för TVn och det leder nästan till att “profilerna” Åke Strömmer och Mats Strandberg också lämnar. Ny chef för sportradion rekryteras externt och han vill bygga sportradion “som ett team snarare än runt en person som tidigare”. (Dahlén, 1999: 336)
Konkurrensen ökar ytterligare utifrån när det kommersiella medieutbudet blir större. 1973 börjar man göra lokala sändningar men det dröjer till 1987 innan dessa får en egen kanal som blir dagens P4. 1973 anställs den första kvinnan på radiosporten. 1975 kommenterar en kvinna för första gången i radio. Under hela 70-talet blir det allt vanligare med kvinnliga röster i
sportradion.
Under 90-talet börjar förändringen för hur Sveriges Radio är känt för oss idag; 1993 slås
riksradion och lokalradion ihop till att bli Sveriges Radio med sina fyra rikstäckande kanaler och tillhörande lokala kanaler. 1993 blir också första gången som sponsring letar sig in i en
sportsändning. Det är en direkt konsekvens av den ökande konkurrensen men trots det går man för första gången miste om sändningsrättigheter när ett nystartat kommersiellt radiobolag köper upp rättigheterna att sända de populära världsmästerskapen i ishockey under några år i mitten av 90-talet.
1994 sker fler förändringar och företaget ändrar ägarform till att numera vara statligt. (Dahlén,
1999) Sveriges Radio betecknas som public service och syftet är därmed att “verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.”
(sverigesradio.se, 2018) Fram till 2019 betalas licensavgiften av alla hushåll med TV-mottagare men 1 januari 2019 betalas den via skattesedeln av alla med en beskattningsbar förvärvsinkomst, där räknas A-kassa, pension och sjukersättning in (Regeringskansliet. 2018).
12
mognar och lyckas stagnera i sin form och sedan 2013 uppgår lyssnarmätningarna till fem miljoner dagliga lyssnare och för Radiosporten nästan två miljoner en vanlig Sportextra-söndag.
Sammanfattningsvis har sportradion ända sedan lanserandet haft en tydlig del av
13
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras den tidigare forskning som vi hittat om Radiosporten. Peter Dahlén upprepar genomgående i sitt arbete bristen på vetenskaplig täckning på området vilket ökar intresset och relevansen för oss att utföra denna studie. För att komplettera de resultat vi hittat presenteras här även Pelle Snickars tidigare forskning om digitaliseringen och public service samt Mats Hellspongs arbete om radions allmängiltighet.
2.1 Peter Dahléns forskning om Radiosportens historia
Peter Dahlén beskriver i sitt arbete Från Vasaloppet till Sportextra: radiosportens etablering och
förgrening 1925-1995 (1999) Radiosportens historia i stora drag, med det också olika
tidsperioder när Radiosporten har varit framgångsrika eller mindre framgångsrika. Denna används i syfte att skapa oss en uppfattning om Radiosportens historia som utförligt redogörs i tidigare kapitel, för att sedan också ta hjälp av den när vi slutgiltigt formulerar vår intervjuguide. Genom att sätta oss in i Radiosportens historia kan vi också få en tydligare bild av vilka
tidsperioder Radiosporten har haft höga lyssnarsiffror respektive låga, och med det försöka förstå vad som kan ha påverkat detta.
Peter Dahlén diskuterar den överraskande brist på tidigare forskning och nämner då mängden forskning som gjorts inom media och dessutom inom sport, när dessa två ämnen står frånskilt, men aldrig när de sammanträffar. Då ska tilläggas att Peter Dahléns arbete sammanställdes och publicerades 1999 och är därmed, till dags dato, 20 år gammalt. Det kan då tänkas att mängden forskning inom medier i övrigt har ökat sedan dess. Peter Dahlén lyfter även omfånget av ämnet som än mer märkligt att mer forskning inte gjorts. Idrott är en folkrörelse och borde därför intressera att titta mer och närmare på. Radiosporten har, som tidigare nämnts, radions största publik och att vetenskapen inte intresserat sig mer för ämnet kan framstå lite underligt. (Dahlén, 1999)
14
Därigenom förmedlas att radions attityder och ansikte utåt mycket har präglats av 1970-talets värderingar, och enligt Dahlèn har detta levt kvar åtminstone till dess att hans avhandling färdigställts.
2.2 Pelle Snickars om public service
Snickars beskriver public serviceuppdrag som “ett kvalitativt programutbud som i akt och mening ska informera, utbilda och bibringa god kultur i etern för medborgarna” (Snickars, 2014:69). Poängen från början var att medborgaren skulle ägna sig åt ett mer kvalitativt utbud genom att tablån aldrig var neutral, exempelvis kunde man lägga kulturprogram på bästa
sändningstid (Snickars, 2014). Numera har olika play-funktioner inom public service gjort att det inte längre går att styra när program ska ses eller lyssnas på, istället har valfriheten ökat (ibid.). Risken med det är att kommersiella medier siktar mot en bred publik med förutsägbart och simpelt innehåll, därför är det angeläget att public service finns och står för “mångfald och kvalitet” (Snickars, 2014: 75).
Nya digitala medier såsom Twitter och Facebook sprider lika mycket information idag som traditionella kanaler, menar Snickars. Han återger hur Sveriges Radio har gjort om sitt webbgränssnitt, där det till en början handlade om att integrera public service med sociala medier. Senare tillkom också en “dela”-rad för Facebook, Twitter, Tumblr och Reddit, man kan även välja att dela ljudet man lyssnar på från radioprogrammen i Sveriges Radio. Det framstår som lika viktigt att informera andra om programutbudet som att lyssna själv, dock är det
nödvändigt för att fortsatt vara intressanta. Online är allt innehåll bara några klick bort och ökad trafik är likställt med ökad uppmärksamhet för public service (Snickars. 2014).
Med detta gör också public service reklam för kommersiella aktörer från USA, vilket inte är oproblematiskt. Snickars tycker dock att de sköter det snyggt, public service-propositionen Nya
villkor för public service (2012) nämns som en försäkring: Det är en självklarhet för
15
Fram till 2019 har Public service finansierats via licensavgift, varken SVT, SR eller UR har andra intäktskrav. Dessa organisationer ska därför enligt lag fritt distribuera information (Snickars, 2014:186). Därmed skiljer sig public service från de kommersiella medierna, som numera har betalväggar och reklam på sina sajter för att det ska vara hållbart ekonomiskt. Det som har skapat mest upprörda känslor kring licensavgiften är 2013 då Radiotjänst beslutade att alla som äger en dator, mobil eller surfplatta också tvingas betala TV- och radiolicens. Detta trots att det har argumenterats för att en dator inte tekniskt sett kan betraktas som en TV-mottagare, eftersom det krävs specifika program för att ta emot public service-sändningar via nätet (Snickars, 2014:220). Trots dispyter kring avgifter och integrerandet av sociala medier så har SR högst medieförtroende hos svenskarna enligt Medieakademins förtroendebarometer 2018 (Medieakademin, 2018).
2.3 Pelle Snickars om digitalisering
Äldre former av medier som har använts frekvent i väldigt många år får en mindre roll i
människors vardag. Idag finns det enorma möjligheter för vad man vill lyssna eller titta på, men också hur och när. I Pelle Snickars Digitalism - När allting är internet (2014) argumenterar han för att den samtida digitalismen påverkar oss alla. Radion är inget undantag, i våra intervjuer har det framkommit att det är stor skillnad i teknik och hur man arbetar idag jämförelsevis med de senaste 10 åren.
Digitalismen bidrar också till ett modernare samhälle, Snickars beskriver det som medialisering, att medier med tilltagande intensitet påverkar samhällets och kulturens olika områden (Snickars, 2014:25). Vidare redogör han för hur dagens retorik spelar in i anseendet för olika medier. Begreppet analog betyder numera gammal - och digital alltid ny och modern (ibid. s. 28). Att begreppet “analog radio” kan skada anseendet är något att reflektera över, dock finns det radiokanaler utanför Sverige som går över till ett digitalt nät, så utvecklas det till ett problem finns åtgärder att vidta.
2.4 Sportradions allmängiltighet
I en rapport från 1987 reflekterar idrottshistorikern Jan Lindroth över den ökade mediala
16
verkligen tog fart när sportextra fick sina egna sändningar (Lindroth, 1987). Att publiken blev så stor och sedan stannade kvar, menar vidare etnologen Mats Hellspong, beror på hur
17
3. Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som ligger till grund för att förstå de resultat vi funnit kring radion och Radiosporten som företeelse och för att systematisera den kunskap vi skapat oss genom vår metod.
3.1 Den sociala ansvarsteorin
För att besvara studiens syfte har vi funnit det motiverat att använda den sociala ansvarsteorin. Den sociala ansvarsteorin (the social responsibility theory) är en av fyra teorier som tagits fram av Siebert, Peterson och Schramm. (1984) där de tre andra teorierna som ingår är auktoritärs-, liberal- och kommunist-teorin. Den sociala ansvarsteorin är enligt författarna en
vidareutveckling på den liberala teorin som främst utgår från att medier ska handla utifrån ett frihandelsperspektiv, men där social ansvarsteori skiljer sig främst kring ansvarsbördan gentemot samhället. (Sieber, Peterson och Schramm, 1984) Den sociala ansvarsteorin, till skillnad från de andra teorierna i ramverket, ser till samhället utanför företaget och lägger stor vikt vid
samhällsmedborgarens rätt till information istället för vad som är mest lukrativt eller underhållande. I den liberala teorin är uppfattningen att staten ska ha så lite inflytande som möjligt men det är på den punkten dessa två teorier skiljer sig åt som mest. Enligt den sociala ansvarsteorin är viss statlig inverkan en nödvändighet för att kunna garantera att alla människor ges samma tillgång till medier men även för att säkerställa att det inte skapas monopolisering av mediemarknaden, vilket är en risk med den liberala teorin. (Siebert et al. 1984) Enligt Lars Nord, som refererar till teorin i boken Medierna och demokratin (2012), kan den sociala ansvarsteorin ses som fundamentet till införandet av public service-medier. (Nord, 2012)
18
Den sociala ansvarsteorin har växt fram i takt med att medieutbudet ökat och samtidigt även kravet från publiken på dess kvalitet. Nya medier var snabbare, större och mer effektiva vilket enligt den sociala ansvarsteorin kräver större inflytande från staten för att fortsatt kunna säkerställa att medierna i möjligaste mån tjänar folket. (Siebert et al. 1984)
Denna teori har valts ut för att beskriva uppsatsens synsätt på public service och dess vikt i ett demokratiskt samhälle. I och med det ökade kravet från konsumenter i det utvecklade
medielandskapet belyser denna teori hur det påverkar public servicebolagen
3.2 Journalistrollens förändring
Journalisters alltmer fragila roll i samhället är väsentlig i sammanhanget för att förstå hur det kan påverka det journalistiska arbetet i nutid. I uppsatsen används Gunnar Nygrens; Journalist - och
sen då?: en undersökning om vilka som lämnar journalistförbundet och varför (2010), där han
analyserar den nya journalistrollen som vuxit fram under senare år. Med nya medieplattformar i journalistikens gränsland som YouTube, Twitter och Instagram så ställer han frågan; “Vilken plats finns det för journalister i framtidens medielandskap?” (Nygren, 2010:6). Denna
undersökning konvergerar med vår, i frågan kring hur yttre hot som nya digitala medier är något som kan påverka journalisters roll som vi känner den idag. Om så är fallet, hur detta direkt påverkar Radiosportens roll, när konsumenter vänder sig till andra mediala kanaler än radio.
Nygren menar att inom journalistiken överlag så sker en de-professionalisering i den mening att journalistkåren i allt mindre utsträckning är en egen självständig profession med kontroll över sitt eget arbete. Ett tecken på detta är att de institutioner som står för värderingar och sätter upp gränser mot andra typer av medieinnehåll, försvagas (Nygren, 2010). Begreppet professionalism kan då vara något som används som ett argument för de rutiner och arbetssätt som vuxit fram i medieföretaget, även om det strider mot individens egna värderingar (Ibid). Interaktiviteten i de nätbaserade medierna blir allt viktigare och gör att publiken får en mer aktiv roll inom
19
3.3 Radion som samhällelig gemenskapsbildare
För att utöka förståelsen för den samhälleliga effekten radion har kring gemenskapsbildande har Orvar Löfgren teori kring detta använts. Den refererar radion som nationell kultur, något vi levt med så pass länge att den utgör en stor del av den mediala konsumtionen. Han beskriver hur det blivit en del av vardagen och att den etsat sig fast som en självklarhet hos svenska folket.
Här i Sverige har vi i så hög grad vant oss att leva i en medievärld som är organiserad på riksnivå. (Löfgren, 1993: 115)
Poängen grundas i att den statliga inverkan för radio och TV gjort att det inte funnits mycket alternativ för mediekonsumenter, det har då blivit självklart att vända sig till de alternativ som finns. (Löfgren, 1993) Enligt Löfgren har den här utvecklingen aldrig tett sig självklar eller nödvändig, utan bara skett, och därmed har den kvävt tanken på att införa alternativ till den medierade kulturen.
Det finns andra förklaringar till radions kraft att ena ett samhälle eller ett folk. Enligt Dahlén har radiomediet spelat en avgörande roll i att erbjuda en länk för medborgare som inte haft annan anknytning till att känna en samhällelig gemenskap. Framförallt lyfter Dahlén fram
urbaniseringen som något som skapat större plats för radion i hemmet, främst när landsbygden började känna att de gled längre ifrån städerna och skillnaderna däremellan växte sig större. (Dahlén, 1999)
Till skillnad från telefonen användes det [radiomediet] inte för att stärka banden till familj och vänner utan snarare för att man skall känna sig delaktig i
20
4. Metod
I processen att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört intervjuer av anställda, eller tidigare
anställda, på Radiosporten. Här presenteras metodernas lämplighet för att besvara de forskningsfrågor studien kretsar kring, hur de tillämpats samt förutsättningar kring urval.
4.1 Insamlingsmetod
För att besvara syftet med studien: att ta reda på vilka utmaningar Radiosporten står inför har vi funnit det motiverat att som insamlingsmetod utföra semistrukturerade intervjuer och då
specifikt respondentintervjuer. I den definition vi tagit del av, i Esaiasson med fleras bok
Metodpraktikan (2017), beskrivs respondentintervju som den intervjumetod som lämpar sig bäst
då man vill ha svar på känslor och upplevelser av något. Det vill säga sådant som kan vara personligt för just den som intervjuas (Esaiasson et al. 2017). Intervjuundersökningar av den här typen ger goda möjligheter att registrera oväntade svar samt skapar en möjlighet för följdfrågor (Esaiasson et al. 2017:260). Respondentintervjun beskrivs av Esaiasson et al. (2017) som en interaktion mellan den som blir intervjuad och den som utför intervjun. Det är också det som beskrivs som dess styrka, det öppnar upp för mer uttömmande svar på färre frågor, men också för flexibilitet att följa samtalet och utföra intervjun utefter de svar som ges (Esaiasson et al. 2017).
Som exempel till respondentintervju, och som vi även identifierat att vi använt oss av, ges samtalsintervjuer. Det innebär en mer jämlik intervjusituation och skiljer sig mest karakteristiskt från andra intervjuformer genom att liknas vid en interaktion mellan medverkande parter.
Intervjusituationen, som namnet antyder, utförs därmed i formen av ett samtal som kan tendera att bli mer flyktig i sin uppsättning frågor. Författarna menar förvisso att man som intervjuare, även inom samtalsintervjuer, använder sig av en given uppsättning frågor, men att dessa mer används som hänvisning än strikt ram (Esaiassion et al. 2017).
21
lite snedvridet, eftersom det då blir tvunget att intervjun ska bli lång och enligt dem ibland tvingas upp över en timme. Enligt Esaiasson et al. (2017) räcker det gott och väl med intervjuer på halva den tiden. (Esaiasson et al., 2017: 257) Våra intervjuer för det här arbetet har varit någonstans mitt emellan dessa tidsangivelser.
4.2 Analysmetod
Som analysmetod av de transkriberade intervjuerna har vi i denna uppsats använt oss av en kvalitativ textanalys. Kvalitativ textanalys används för att analysera och skapa sig en förståelse för mening och meningsskapande processer. Den lägger viss vikt vid frekvens och utrymme men inkluderar även parametrar som inte bara genererar statistik i form av räknetal. Detta är, enligt Esaiasson et al. (2017) både positivt och negativt. Styrkan i detta menar dem är att det bättre kan återspegla det som faktiskt står och menas, men riskerar att bli oklart och direkt otillräckligt om mängden analysenheter inte blir tillräckligt (Esaiasson et al. 2017). För att illustrera metodens användningsområden kan man urskilja två huvudtyper av textanalytiska frågeställningar: Sådana som handlar om att systematisera innehållet i de aktuella texterna, och sådana som handlar om att kritiskt granska innehållet i texterna (ibid: 213). I denna uppsats används den
systematiserande undersökningen där syftet är att bringa reda i texterna och lyfta fram mening tematiskt och systematiskt. Uppgiften blir då att begripliggöra väsentliga aspekter av innehållet genom att logiskt ordna innehållet i texterna i enklare kategorier (Esaiasson et al. 2017). I litteraturen menar man att kvalitativ textanalys används när man är ute efter att analysera ett innehåll utefter att den antas betyda någonting mer än enbart summan av dess delar. Det är med andra ord helheten som analyseras eller om budskapet inte helt eller delvis uttrycks i andra ord. Det ställs högre krav på noggrann genomgång “av textens delar, helhet och den kontext vari den ligger” (Esaiasson et al. 2017:234). Det kritiska granskandet tar det ett steg till och sätter vad som sägs eller kommuniceras i relation till de förutsättningar som fenomenet verkar inom (Esaiasson et al. 2017).
4.3 Tematisering
Med flytande teman som kommer från varje individuell intervju har vi sedan ordnat dessa i relation till varandra. Hjerm et al. (2014:40) skriver i sin bok Introduktion till
22
kategoriseringen av de teman som kommit fram i undersökningen lättare placerats in i olika delar av analysen, samt skapat en röd tråd.
Tematiseringen beskrivs inte bara som ett sorteringsarbete utan även som en avgörande del av analysen (Hjerm et al. 2014). I denna studien appliceras det genom att hitta kopplingar och mönster som är betydelsefulla för forskningsproblemet.
I beskrivningen av kvalitativa studier gällande tematisering, påpekas att man inte bör “räkna i procent”. Fokus bör ligga vid att hitta övergripande teman från intervjuerna, som sedan kan styrkas med citat (Esaiasson et al. 2017:278). Genom den semistrukturerade intervjuguiden har sidospår förekommit, vilket har lett till teman vi ej kunnat förutspå. Det leder till en försäkran om att vi inte styrt intervjusituationen helt, därmed bidrar de oförutsedda temana till ett djup i studien och ökar tillförlitligheten (ibid. s.277). De teman som uppstått från de transkriberade intervjuerna i kombination med tidigare nämnda teorier har sedan legat till grund för analysen.
4.4 Urval
Urvalet till denna studie har bestått av personer som är eller i närtid varit aktiva inom
Radiosporten. Centralt placerade källor vid intervjuer är vitalt, och därför grundades urvalet från Radiosportens kärna. (Esaiasson et al. 2017:267). Eftersom skillnaderna kunskaps- och
erfarenhetsmässigt är stora mellan oss som intervjuare och våra respondenter utgick vi helt från dessa “experter” vid insamlandet av material (Esaiasson et al. 2017). Författarna poängterar att begreppet expert inte särskiljer vilka man intervjuar från status, som exempelvis vilken titel eller befattning de har, utan huruvida lämplig och kunnig dem är på området som berörs. (Esaiasson et al. 2017)
23
tillräckligt många för att få tillräckligt material, vände vi oss till metodlitteraturen där det fastställs att “beprövad erfarenhet” har visat att runt tio intervjuer är ett bra mål att sikta mot (Esaiasson et al. 2017:268). Detta påvisas även av det som Judith Bell (1999) menar med att halva populationen ska vara representerad. Vår population, Radiosportens redaktion, består enligt deras egna hemsida (radiosporten.se) av 19 medarbetare. Därmed uppfyller vi målet om representation av halva populationen. Ungefär en fjärdedel av medarbetarna är kvinnor och även där speglar vi målgruppen eftersom vi intervjuat tre kvinnor som jobbar på Radiosporten.
4.4.1 Presentation av respondenter
Johnny Byström
Programchef
Sedan december 2010 programchef på Radiosporten, tidigare erfarenheter är tio år som skrivande journalist och tio år på Canal+.
Alexander Lundholm
Reporter/programledare
Gjorde sin praktik på Radiosporten 2009 i samband med studier på JMK, blev fast anställd 2013. Ligger bakom Radiosporten dokumentär. Utsedd till årets sportjournalist 2018.
Dag Malmqvist
Reporter/referent
Började med radio 1979 som ljudtekniker innan han 1987 började på Radiosporten.
Roger Burman
Programledare/referent
Har arbetat inom radio sedan 1982 och på Radiosporten sedan 1986.
Markus Boger
Redaktionschef
Arbetat inom Sveriges radio i 25 år, bland annat på radio Uppland. Har under de fyra senaste åren varit på Radiosporten.
Martin Sundelius
Reporter/webbredaktör
Gjorde praktik på Radiosporten våren 2006, blev fast anställd 2009 och jobbade sin sista dag i juni 2017.
Cecilia Paulsson
Programledare/referent
Arbetat inom radio fyra år varav de tre senaste på Radiosporten, studerade innan dess på journalisthögskolan vid JMK.
Isabell Gradin
Programplanerare/ webbredaktör
Närmar sig fem år inom yrket, hade ingen tidigare erfarenhet av radio innan hon började på Radiosporten inför fotbolls-VM 2014.
Linn Nenzèn
Programledare/reporter
Började med radio 2003, innan dess studerade hon vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Sökte sommarjobb på Radiosporten 2005 och blev senare fast anställd hösten 2007.
24
4.5 Metodologisk reflektion
För att svara på studiens syfte utfördes intervjuer med personer från Radiosportens redaktion. Metoden valdes eftersom kvalitativa intervjuer lämpar sig när man som i detta fall ämnar undersöka erfarenheter och uppfattningar kring ett fenomen. En mer kvantitativ
insamlingsmetod, som exempelvis enkät, har inte samma potential att få uttömmande svar eller möjliggöra följdfrågor.
Den kritik som Esaiasson et al. (2017) framför kring intervjuundersökningar är att det ibland kan vara svårt att avgöra om respondenterna har några fördelar med att delta i en intervju. I vårt fall är urvalet grundat i personer som varit eller är verksamma inom Radiosporten och detta är något som bör tas i beaktning när intervjuerna utförs. Det har även reflekterats över den relation vi haft till respondenterna, framförallt med tanke på den stora skillnaden i erfarenhet och kunskap kring ämnet vi besitter. Vi inser även komplexiteten i att intervjua yrkesverksamma journalister i och med att de väl känner till metoden och att vår intervjuteknik inte alltid är lika välutvecklad.
När vi utfört intervjuerna blev materialet större än väntat eftersom intervjuerna både blev längre och mer uttömmande än förväntat. Därför valdes analysmetoden kvalitativ textanalys eftersom vi ville belysa de delar av materialet som var av vikt för syftet. Studiens syfte är att undersöka uppfattningar och ibland är uppfattningar inte uttryckta utan går att finna mellan raderna vilket metoden då möjliggör. För att sedan systematisera ytterligare i det breda materialet gjordes en tematisering av de transkriberade intervjuerna. Risken med en tematisering som metod och vilket aktivt motarbetats är att det lätt blir subjektivt i vilka svar som används och tillåter inte alla att komma till tals. Generellt har åsikterna och svaren i de teman som använts mellan
respondenterna varit överensstämmande och därmed minskar risken för subjektivitet. Dessutom är det den allmänna uppfattningen som undersöks och inte specifikt de personliga. De personliga uppfattningarna ligger till grund för att se helheten.
Urvalet blev relativt självklart eftersom det var essentiellt att respondenterna har egna
25
omfattning och användningsområde, därmed anser vi att risken för färgade svar i största möjliga mån minimerats.
4.6 Genomförande och tillämpning
I förberedelsen av datainsamlingen beskriver Esaiasson et al. (2017) vikten av att ta hjälp av tidigare forskning för att identifiera kunskapsluckor inom området, samt få en förståelse för det man vill undersöka. Detta gjorde vi genom att läsa Peter Dahléns avhandling: Från Vasaloppet
till Sportextra: radiosportens etablering och förgrening 1925-1995 (1999). Dess syfte fokuserar
på radiomediet från ett historiskt intresse av hur, på vilket sätt och till vilken grad idrottsvärldens förehavanden uppmärksammats inom ramen för Sveriges Radio (Dahlén, 1999:17).
Kunskapsluckan är uppenbar efter detta arbete då studien endast sträcker sig fram till 1995. Vår utgångspunkt är att de stora utmaningarna för radion har tillkommit efter perioden som detta skrevs. Ljudet står sig fortfarande starkt men utveckling i valfrihet med vad, när och hur man vill lyssna har markant förändrats. Med denna tes till grund bestämde vi oss för att undersöka vad Radiosportens utmaningar är.
För att effektivt ta tillvara på den tid vi hade till vårt förfogande med respondenterna formulerade vi först en semistrukturerad intervjuguide där vi tog hjälp från boken
Metodpraktikan av Esaiasson et al. (2017). De lägger vikt vid att formulera frågor som anknyter
till undersökningens problemställning, men också att tänka på formen för att få en dynamisk intervjusituation där samtalet blir levande. Via mail tog vi sedan kontakt med respondenterna och fick till sist tag på nio personer att intervjua. Alla intervjuer utfördes på plats i Radiohuset i Stockholm, undantaget en som gjordes via telefon. Enligt Judith Bell (1999) är det viktigt att låta respondenterna själva få välja tid och plats för att de ska känna sig så autonoma som möjligt, därmed anpassade vi oss helt och hållet till respondenternas önskemål.
Under intervjuerna var det flera av respondenterna som nämnde jämställdhetsfrågan som
26
För att sedan effektivt sortera och arbeta igenom materialet transkriberade vi intervjuerna i sin helhet och plockade ut teman eller nycklar ur de svar som gavs och sammanställde dessa i en tabell för att underlätta analysen. I analysen av det transkriberade materialet använde vi oss av en kvalitativ textanalys där vi markerade partier i texten med kodord. De mindre koderna låg sedan till grund för att hitta våra större övergripande teman. I resultat och analys beskrivs och
diskuteras de teman som som framkommit ur materialet, och vidare vad dessa betyder kopplat till teori och tidigare forskning,
4.6.1 Studiens tillförlitlighet
För att säkerställa tillförlitligheten i vår studie har vi varit noga med att vara transparenta kring hur processen gått till. I analys- och resultatdel är det genomgående hur vi använder oss av informanternas direkta citat i relation till frågorna, dels för att vara professionella gentemot våra respondenter, men också för att undvika missvisande information. Eventuella tolkningar görs på de teman som är övergripande för att säkerställa att analysen inte består av enskilda individers upplevelser.
I studien tas även i beaktning att all information inte nödvändigtvis varit korrekt när vi ställt frågor om historien kring Radiosporten. Minnesbilder kan vara annorlunda samt olika
respondenter uppfattar situationer på olika sätt. Enligt Hansen och Machin (2013) bör man vara försiktig med att dra för stora växlar kring vad en enskild individ givit för information, och snarare se till helheten över de svar som respondenterna givit tillsammans (Hansen. Machin, 2013:46). Vissa av de svar som respondenterna givit har varit av tydlig personlig karaktär och om dessa inte bekräftats vidare har vi av given anledning valt att inte ha med dessa.
Att ingen av respondenterna för studien bad att få verka anonymt behöver inte bara vara positivt i bemärkelse att de i större utsträckning “tvingas” vara sanningsenliga utan skulle även kunna påverka resultatets utförlighet, om de inte känner tillit att måla ut hela sanningen i allt.
27
Vi har även genomarbetat analysen ett flertal gånger, och var och en för sig, för att inte stanna upp vid första slutsats. Något som Hjerm et al. (2014:41) beskriver som en tolkningsspiral som bör snurra ett par gånger innan man till slut kan landa i att analysen har mättats.
Public Service och Radiosporten som undersöks i detta arbete är unika företeelser i världen och är intressanta att forska på så många sätt. Koherens uppstår dock bara för forskning som
behandlar samma ämne, men i de fall bör den anses hög eftersom vi genomgående varit transparenta i forskningens tillvägagångssätt.
4.7 Etiska överväganden
I Vetenskapsrådets kodex över Forskningsetiska principer tar de upp fyra huvudkrav som har legat till grund för denna forsknings etiska överväganden:
Informationskravet: Som innebär att forskaren skall informera de som berörs av forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckeskravet: Att deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
Konfidentialitetskravet: De uppgifter om deltagande personer som används och samlas in under en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet.
Nyttjandekravet: Uppgifterna som samlas in får endast användas för forskningens ändamål och därmed inte missbrukas. (Vetenskapsrådet. 2017)
Dessa förhållningskrav har efterföljts genom hela forskningsprocessen, vidare utveckling beskrivs nedan:
28
29
5. Resultat och analys
I det här kapitlets inledande del presenteras det insamlade materialet från de utförda intervjuerna. Svaren har tematiserats för att hitta mönster samt kategoriserats för att öka tydligheten och för att finna samstämmighet i resultaten. De teman som presenteras kopplas sedan till teori och tidigare forskning i den, efterföljande, fördjupande analysen. Det teoretiska ramverket, kopplat till de utarbetade forskningsfrågorna, tjänar genomgående som hänvisning i presentationen av resultat och analys.
5.1 Presentation av teman
Tabell 2. Svar på frågan: Hur skiljer sig radiosporten från när du började?
Johnny Alex Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Tekniskt, Digitalt, plattformar Plattformar Jämställdh et, “profiler”, klimat Tekniskt, avtal Tekniskt, jämställdhe t, “profil” Tekniskt, Plattformar * Tekniskt, Plattformar Plattformart ekniskt Publikdialo g Satsning på ljudet t.ex Google home Jämställdh et Klimatet.
De flesta av respondenterna nämner här den tekniska utvecklingen som skett. Inte bara de äldre medarbetarna utan även de som tillkommit lite senare. De som jobbat inom radiosporten och radion i stort i flera decennier som Dag, Roger och Markus nämner större skillnader i hur radiomediet produceras. Till exempel krävde tekniken tidigare en egen tekniker, där nämner Alexander att man idag kan producera allt sådant med sin egen mobiltelefon. Utvecklingen för de nyare anställda handlar snarare om att vara representerad i nya mediala plattformar som sociala medier och appar.
30
beskrivs som negativt av de som jobbade då. Även de som börjat arbeta på Radiosporten efter att dessa “profiler” ska ha slutat nämner deras inverkan på arbetsklimatet och att det ska märkas vara betydligt bättre idag. Däremot är alla eniga om att jämställdheten, främst vad gäller kvinnliga kollegor bör förbättras. Även kulturell- och etnisk jämställdhet nämns men inte lika genomgående av alla respondenter.
*Eftersom Martin inte jobbat med Radiosporten på drygt ett år när intervjuerna genomfördes har vi valt att inte använda oss av hans svar här.
Tabell 2.1. Svar på frågan: Vilka lyssnar på Radiosporten?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Äldre, yngre mognar in i Radiosport en Äldre, Folk med bil rattar in P4 De som gör något annat samtidigt Äldre Äldre, jämnt mellan kvinnor/mä n
Äldre Äldre och de som gör annat samtidigt
Äldre Mest äldre män. De som gör något annat samtidigt
Målgruppen anges vara de som har något annat att göra samtidigt, man sitter i bilen, lagar mat eller tränar och då kan man lyssna på radio samtidigt. På följdfrågan huruvida den äldre generationen börjat lyssna på Radiosporten på senare dagar eller om de vuxit upp med Radiosporten på ett annat sätt än dagens ungdomar, är svaren lite mer spretiga. Vissa av de tillfrågade vill mena att yngre personer “mognar” in i Radiosporten, möjligtvis med tanke på att man får mindre tid att hänge sig en TV-sändning eller att man helt enkelt köper en bil. Andra tror inte att Radiosporten och radion i sig har en lika självklar plats i hemmet idag och hos yngre som hos de som regelbundet lyssnar idag.
Rent demografiskt har respondenterna varit av den bestämda uppfattningen att den
31
Tabell 2.2 Svar på frågan: Hur ser du på Radiosportens konkurrenssituation?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
“Kompleme nt- inte konkurrent” Vad gäller ljud och sport Andra mediehus sportsändni ngar i ljud, poddar osv TV framförallt Utveckla poddar Ingen inom radiosport, valfrihet är styrkan hos andra medier Ingen inom radiosport, vara med i medieutvec kling -Bild, Tappar specialintre sserade supportrar Bredda för att bemöta konkurrens, ex: poddar
Bild och det stora utbudet av ljud. Rättigheter en fördel. Häng med i utveckling Hela medievärld en är konkurrent Fortsätt med bredd och djup. Finns inget likt sportextra
Vad gäller konkurrenssituationen så skulle den kunna sammanfattas, från de svar vi fått, i att den kommer från hela medievärlden men att det främst är bildmediet som tar lyssnare. Flera nämner rättigheterna som något fragilt i och med att de är fria på marknaden och därmed öppna för konkurrenter. Däremot har ingen hittills valt att göra det och därför är de flera som menar att Radiosporten inte har några direkta konkurrenter. Johnny menar dessutom att man inte bör ses som konkurrenter överhuvudtaget, utan istället ska ses som komplement till de andra aktörerna.
Tabell 2.3 Svar på frågan: Vilka är Radiosportens styrkor?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Tillgängligh et, rättigheter, bästa referentern a, bra mix i programme n Bredden, kan kastas mellan olika platser, snabbheten , flexibiliteten och rättighetern a Lättproduc erad Billig tillgängligh et Enkelt och snabbt, teknisk utveckling koncept. bäst på radiosport Underhållni ng Bred publik Brdedden av rapporterin g Rappheten Livesänt. Glimten i ögat. Kompetens Flexibilitet Humor
32
“lagom” intresserade. Isabell och Linn lyfter även fram den lättsamma framställningen hos programledarna som ett vinnande koncept för att locka de “lagom-intresserade” lyssnarna. Tabell 2.4 Svar på frågan: Vilka är Radiosportens utvecklingsområden?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Beroendet av rättigheter- svårt om ökad konkurrens Våga utvecklas, locka yngre Svårt att konkurrera med bild locka yngre, mer spontanitet nå yngre publik, det digitala nyhetsvärd ering tappar specialintre sserade supportrar Inte så många yngre som lyssnar. Locka yngre publik Lyssna mer på publiken Vara med i utveckling utan att lämna styrkan.
Av det som lyfts fram som styrkorna ryms även vissa av utvecklingsområden. Martin menar bland annat att man riskerar att tappa de specialintresserade just genom att innehållet tenderar till att aldrig gå på djupet. En av de största farhågorna hos de intervjuade har varit att man inte lyckats locka de yngre lyssnarna och att programformen som den är idag, därmed kan vara mindre konkurrenskraftig.
Tabell 2.5. Svar på frågan: Bör Radiosporten jobba annorlunda?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Integrerat digitalt, hitta yngre rent tekniskt, trycka på styrkorna mer Mer och bättre poddar men framförallt fortsätta med det vi gör bra Mot Google home utveckla annat ljud möjligtvis Möt konkurrens främst satsa på det vi gör bra Tillgängligh et, utveckling fokusera på det som fungerar Andra former av inslag. Poddar Konceptet är bra. Våga satsa nytt också. Fortsatt bredd och djup. Lyssnare oftast gör annat samtidigt.
Inom de utvecklingsområden som respondenterna själva nämnt, så har flera pekat på de nya digitala plattformarna som något man behöver arbeta mot. Även fast farhågorna, och till viss del hoten, uppmärksammats i att yngre verkar välja andra aktörer och plattformar för att konsumera sin liveidrott, så tycker respondenterna att konceptet är tillräckligt starkt i sig självt. Arbetet bör då istället handla om att visa upp det och få fler att förstå hur tilltalande det faktiskt är. Även om respondenterna var nöjda med konceptet kring sportextra idag, så var flera inne på att
33
Alexander, Cecilia och Isabell menar att man bör fortsätta med det som redan görs bra, men att det kan vara nödvändigt att även arbeta mer mot nya format, som exempelvis poddar.
Tabell 2.7. Svar på frågan: Hur ser du på Radiosportens framtid?
Johnny Alexander Dag Roger Markus Martin Cecilia Isabell Linn
Intresset finns, tveksamt med koncept, 20 år stor förändring Intresse kvarstår Konceptet är bra Intresset finns konceptet fungerar tillgängligh eten är bra oviss framtid för radion Vara med i utveckling. locka nya lyssnare lyssnandet ärvs inte, tillgängligh et och gemenskap är styrkor kvalitet i fokus Bredda perspektive t inte bara liveidrott. Locka yngre medieklima tet föränderligt . konceptet fungerar. Intresset finns. Politik med public service och teknisk utveckling är hot. Man ärver inte lyssnandet. Intresset finns kvar. Tillgängligh et att man kan göra annat finns kvar.
Dag och Roger menar att konceptet är tillräckligt bra för att Radiosporten ska överleva utan att förändra för mycket. Markus, Cecilia och Isabell tror att man kommer behöva förändra sitt arbetssätt till hur medievärlden och efterfrågan förändras, men fortfarande inom de ramverk som Radiosporten opererar inom. Martin och Linn tror att “hoten” är större än så och att man inte längre kommer kunna räkna med att Radiosporten har en klar lyssnarskara. De menar att dessa behöver värvas mer aktivt i högre grad än tidigare men samtliga respondenter anser,
sammanfattningsvis, att intresset och målgruppen för Radiosporten kommer finnas kvar. Frågan är då bara hur man ska få dessa att fortsätta välja radiosporten.
5.2 Fördjupande analys
5.2.1 Radiosportens utmaningar fram till idag
34
radion framgångsrik med att locka över de stora “profilerna”. Att radion tidigt lyckades värva över journalistiska profiler kan ha påverkat både positivt och negativt, enligt de resultat vi hittat. Redan från första sändningsdag så lyckades man locka över de som utgjorde sportjournalistiken på den tiden. Att de som ansågs störst var representerade på sportradion leder till att det är dit lyssnarna vänder sig. Men “profilernas” starka ställning höll på att rasera konceptet redan på 70-talet, när det lämnade personer som kändes som de -var- Radiosporten på den tiden.
Det verkar dock främst varit positivt ur ett historiskt perspektiv. Till de tidiga åren för radion är Mats Hellspong inne på att det kan ha gjort att de som värvades över var så kunniga inom sitt område och erfarna inom det journalistiska, att publiken kände en trygghet och förståelse för även svåra idrottsliga begrepp. Det här är flera av de vi intervjuat inne på också. Både Isabell och Linn poängterar lättsamheten i det som sägs, att det presenteras med viss dos humor och “glimt i ögat”. De beskriver att den aspekten av innehållet kan ligga till grund för att
Radiosporten anses vara mer lättsam och folklig. Roger Burman, mångårig programledare och referent på radiosporten utvecklar och exemplifierar:
(...) i ena stunden är vi nere i Sydamerika och det är trubbel på läktaren, pang så är man i en innebandymatch, vidare till allsvenska kvalet som avgörs med fyra minuter kvar och bra musik blandat med glödheta nyheter, i min värld blir det inte bättre än så.
En sportsändning i sportextra är alltså inte exkluderande utan tar upp lite av allt, likt den sociala ansvarsteorin där man lägger fokus vid medborgarens rätt till information snarare än vad som är mest lukrativt så görs det på ett allmängiltigt men tilltalande sätt. Alexander menar att man därmed kan locka personer som är “lagom intresserade” av sport, och att detta kan vara en av anledningarna till den breda publik som Radiosporten har. Det här konceptet var man tidiga med på Radiosporten och det har utvecklats under lång tid. Redan på tidigt 30-tal började man
35
Om du jämför oss med exempelvis Viasatstudion där det oftast sitter fem nördiga män och pratar om fotboll och detaljanalyserar, så har vi ett bredare tilltal, på ett sätt som ska kunna tilltala den lagom-intresserade. Vi ska vara inbjudande även för den som inte är superintresserad, och då tjänar Radiosporten på att vi är en del av P4. -Markus Boger
Hjälpen av att vara representerade i kanalen P4 menar Markus är att lyssnarna ofta låter radion stå på, och att man därmed kan locka även de som inte aktivt knäppt på radion för att det är tid för Sportextra. Enligt Markus tappar man inte speciellt många lyssnare en söndagseftermiddag från de som lyssnar på de tidigare programmen till Sportextra, trots att det däremellan sänds ett timmeslångt program på finska. “Radion får stå på ändå”. Att Radiosporten inkluderades i P4s redan etablerade kanal, kan därmed vara en av anledningarna att man är bra på att locka just dessa “lagom” sportintresserade lyssnare. Detta gjorde man också under en tid när konkurrensen utifrån ökade från de mediasändningar som var mer specificerade, och som vissa av
respondenterna själva uttrycker sig “nördiga”. Därmed ökade man på sin egen särställning på marknaden ännu mer. Linn Nenzèn beskriver P4 som folkligt och något som är en naturlig del av vardagen, vilket gynnar lyssnarantalet till Radiosporten:
Jag menar det lyssnas på bussar och när jag går in på min lokala ICA så lyssnar ju dem på P4, går jag in dit på kvällen så hör jag ju mig själv liksom.
Inte bara att alla tilltalades, ofta har Radiosportens referenter ansetts vara mest kompetenta och bäst i branschen. Tydligare än under 1969 års hockey-VM blir nog inte den kvalitativa
särställningen när majoriteten av svenskarna valde att ha radions sändning från mästerskapen igång samtidigt som man såg på TV, av den enkla anledningen att man ansåg sportradions kommentatorer skapa bättre stämning. (Dahlén, 1999)
Radiosporten inkluderas alltså tidigt till public service och dess tankesätt. Den sociala
ansvarsteorin kan tillämpas i form av ansvarsbördan som dessa bolag innehar i form av att tjäna folket. Teorin lägger vikt vid att alla ska ha tillgång till information oavsett popularitet. Det är inte främst underhållningen som ska ligga i fokus utan bredden för att säkerställa att
36
lyssnarsiffror eftersom man är statligt reglerade innebär enligt den sociala ansvarsteorin att en sundare mediemarknad tillåts och möjliggörs.
Men myntet har ofta två sidor och för att vända på det här med Radiosportens något unika form kan man se det som Martin Sundelius resonerar;
Man kommer nog att tappa mycket supportrar och nördar till olika lag. Men jag tror ändå att de är så pass få gentemot den breda massan som är sådär lagom
sportintresserade, de som inte slaviskt följer matcher varje gång
Martin är inne på just det, att den stora massan kan tänkas bestå av den typen av lagom intresserade lyssnare och att nu, med den ökande mängd tillgänglig rapportering av sport, kan leda till att man tappar den inbitne supportern. Radiosportens rapportering är “grundare” i sitt utförande och blir då inte tilltalande för de som vill följa ett specifikt lag. Både Martin och Alexander menar att Radiosporten i vissa fall bara går in och snuddar vid ämnen, samtidigt som Alexander tycker att det ofta blir för “snällt”. Med detta menar dem att andra mer djupdyker kvalitativt i analyser om detaljer som kan tilltala “nördarna”, men enligt Martin bör inte rädslan för det vara allt för stor eftersom den målgruppen är mindre.
Det är med andra ord genomgående kring det som Mats Hellspong resonerar kring, lättsamheten och allmängiltigheten till att förklara sig, så att fler ska förstå och därmed locka den breda lyssnarskaran. Det är alltså samma syn hos de som jobbar idag där också Martin benämner det likadant som Hellspong i att Radiosporten till störst del ses som “underhållning”.
Där meningarna samlas kring vad som gör Radiosporten fortsatt attraktiv för bredden av lyssnare, så skiljer sig åsikterna om hur man ska gå tillväga. I radions start lyckades man locka över de som ansågs som pionjärer för sportjournalistik (Erik Bergwall, Sven Jerring) och den traditionen har hållit i sig.
37
Det Alexander senare är inne på är att det förekom ett ogästvänligt klimat inom redaktionen. De nyss nämnda profilerna hade enligt honom “pinkat sitt revir” och därför var Radiosporten en hemsk plats att arbeta på. Med ett numera förbättrat arbetsklimat beskriver Alexander att det känns som att trivseln ökat, och att det avspeglar sig i sändningarna genom det som tidigare nämnts som en lättsam stämning hos programledarna. Det kan dock enligt Martin även finnas risker i det. Han menar att Radiosporten måste fortsätta locka till sig dessa profiler för att visa att man är en stor aktör, samt att lyssnarna letar sig dit de välkända rösterna finns bara av
anledningen att man är trygg med den rapporteringen.
Om man kan locka de profiler som man haft och har idag och samtidigt göra bra program, framförallt under stora mästerskap, så finns det ändå en plats som man kommer att behålla -Martin Sundelius
I resultaten har ett behov av att mer spegla samhället till redaktionen växt fram. Flera intervjuer hamnar redan i inledningen av samtalet vid ämnet jämställdhet. Det nämns bland annat genom att Radiosporten borde bli bättre på att locka över kvinnliga medarbetare. Ser man till
redaktionen i stort är det en klar mansdominans samtidigt som Markus Boger menar att lyssnar-demografin, vad gäller könsuppdelningen, är nästintill 50/50. Den sociala ansvarsteorin
beskriver även hur public servicebolagen ansvarar för att bistå samhället med ett brett utbud och ett djupt innehåll (Siebert et al. 1984:75). Ansvaret här blir då betungande om man har en homogen redaktion. 1929 och 1938 när de första kvinnorna hördes på riktigt i radion blev det ramaskri och stor uppståndelse. Idag är förhoppningsvis sanningen en annan. Risken är att lyssnarna blir besvikna när kvinnor inte är lika representerade i etertid som män, och att det möjligen förtar innehållet till den grad att den -upplevda- kvaliteten minskar. Detta är något man arbetar aktivt med, men något man enligt Alexander Lundholm kan bli mycket bättre på.
Vi har jobbat mycket med det och räknat hur många kvinnliga medarbetare vi har och räknat hur många kvinnliga matcher vi täcker - Alexander Lundholm
Här kan man ana en korrelation mellan de starka profiler som ofta kommer på tal och som genomgående var män, och den period som kvinnorna på riktigt började höras i
38
förändringar inom staben på redaktionen där flera av de tongivande profilerna valde att lämna för TVn. Inte nog med att lyssnarna nu gick miste om de röster som de under så många år lärt känna och vant sig vid, de tomma platser som skapades fylldes av röster som lyssnarna var helt ovana vid; kvinnornas. Att profilerna lämnade kan därmed härlett till kvinnornas intåg och att den associationen gjort att kvinnorna haft svårare att ta sig in på redaktionen. Enligt den liberala teorin hade detta inte varit några problem eftersom då bör man agera utefter vad som är bäst för verksamheten. Däremot betyder inte det att skiftet var dåligt för Radiosporten, snarare tvärtom, man har utvecklats och strävat mer mot den sociala ansvarsteorin som pekar på vikten av att säkerställa att man i största möjliga mån tjänar folket. Så även om pressen ökar utifrån är det viktigt för ett public servicebolag att stå fast vid den principen, där kan statens inverkan hjälpt denna övergång till en mer brett tilltalande redaktion. Linn Nénzen utvecklar om hur det varit tidigare:
Har ni hört ljudklippet från första gången en kvinna hörs i Sveriges Radio? Det blev ramaskri och så kunde det nästan fortfarande låta för drygt tio år sedan när jag kom hit. Var vi två kvinnor i studion samtidigt och sände sportextra så ringde folk och sa att det inte var okej. När jag hade sportsnack och bjöd in tre gäster och pratade om aktuella sportämnen, var det då tre kvinnor som gäster så fick jag mail om att det var helt orimligt.
5.2.2 Radiosportens nutida utmaningar
Den sociala ansvarsteorin har växt fram i takt med att medieutbudet ökat och samtidigt även kravet från publiken på dess kvalitet. Nya medier var snabbare, större och mer effektiva vilket har krävt större inflytande från staten för att fortsatt kunna säkerställa att medierna tjänar folket (Siebert et al. 1984). Dessutom är medierna väldigt lättillgängliga idag, några klick i sin
smartphone så är man inne på en podd eller en radiosändning. Även om vi idag lyssnar mer på olika former av ljud är konkurrenssituationen för Radiosporten en helt annan.
Spotify är en sak, alla poddar är en sak. Vi lyssnar mer på saker idag än för 10-15 år sedan men konkurrensen är mördande. - Markus Boger
39
Radiosporten. Nygren (2010) är även han inne på detta, hur det tillkommer fler producenter i journalistikens gränsland såsom YouTube, twitter och Instagram. Om man kan få sina sportnyheter från dessa plattformar, som numera är en del av människors vardagliga
mediekonsumtion, så blir det ett hot mot Radiosportens verksamhet. För 15-20 år sedan var live-rapporteringen central för att lyssnaren skulle vara uppdaterad. Idag kan man istället få en matchrapportering i efterhand som är så pass uttömmande att du vet alla viktiga detaljer i de matcher du är intresserad av. Orvar Löfgren menar att det tidigare, på grund av det statliga monopolet för radio och TV, inte funnits mycket alternativ för den sportintresserade
medborgaren. Det har då varit självklart att vända sig till de alternativ som finns (Löfgren, 1990). I en växande medievärld ser det annorlunda ut idag, Linn Nènzen, kommenterar den ökande konkurrensen:
Hela mediavärlden är konkurrenter skulle jag säga. Andra mediehusens poddar och radioprogram, vi konkurrerar med privatpersoners poddar, även med utländska poddar. Även TV-referat från matcher, sådant fanns inte på 80-talet, då var det en annan särställning. Då kunde folk välja Radiosporten för att följa Frölunda i kvällens match. Nu kan nästan varenda en streama det, de behöver inte ens vara hemma, man kan sitta på bussen eller sonens innebandyträning och titta i mobilen.
I hanteringen av den ökade konkurrensen har vi frågat våra respondenter hur de har arbetat kring detta. Har de försökt anpassa sig till den nya medieutvecklingen eller vill de fortsätta med det format som varit gynnsamt fram tills idag? Ett tema som är genomgående är att tillgängligheten till radio är väldigt enkel, på det viset att man kan göra andra saker medan radion står på i bakgrunden. Gemenskapen är ett annat, menat att det är väldigt många andra som lyssnar på samma sak samtidigt, vilket under exempelvis ett OS, kan skapa en form av nationalkänsla och samhörighet. Dahlèn (1999) menar att gemenskapen kring radion alltid varit en styrka. Han utvecklar det med att beskriva det som “en länk till att känna sig delaktig i samhällslivet” (ibid. s.35). Sociala ansvarsteorin har även här en betydande punkt i public service uppdrag att skapa samma förutsättningar för befolkningen att konsumera information och därmed vara en
gemenskapsbildare. Martin Sundelius sammanfattar gemenskapen och lättillgängligheten:
40
gemenskap tilltalar också många tror jag, att det är många andra som just nu lyssnar på samma sak.
Radiosportens koncept, en blandning av flera olika matcher, nyheter och musik, är något som nämns frekvent i intervjuerna som en styrka. En grundpelare i konceptet är Radiosportens rättigheter, att man faktiskt kan vara live ute på alla dessa arenor och sportsliga evenemang samtidigt. De beskriver även hur det är ännu enklare att sköta idag med den tekniska
utvecklingen som har skett. Nu kan de skicka en person till varje evenemang som sköter allting själv, där man tidigare behövt lägga resurser på fler, en som sköter tekniken och en som refererar.
Vi kan ha en sportextrakväll där vi har 10 arenor, vitt skilda. Vi kan vara utomlands på världscup i olika sporter. Vi kan vara runt om i Sverige på olika idrotter, samtidigt som vi också kan ha inslag från annat som inte är liveidrott. Det är så mycket som får plats i en sändning och vi kan snabbt hoppa från det ena till det andra. - Cecilia Paulsson
På frågan varför ingen annan aktör har tagit vid detta koncept menar Cecilia att det blir svårt i andra typer av sändningar.
Det blir svårt med TV, du ska ha med fotografer och det blir mer råddigt, sen spelar sändningsrättigheterna en stor roll i detta också. Vi kan skicka ut en reporter som gör allt från en match, vilket är effektivt
- Cecilia Paulsson
![REMISSYTTRANDE Datum Dnr 5832-20-8.1 Aktbilaga Regeringskansliet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen (fi.remissvar@regeringskansliet.se]]()