Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet
How the perioperative nurse maintains the patient's dignity
Lisa Hansson
Jannie Lemieszewski
Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Examensarbete i omvårdnad, Specialistsjuksköterskeprogram inriktning operation Avancerad nivå, 15 hp
Handledare: Lotti Orwelius Examinator: Lillemor Lindwall 2015 - 06 – 18
SAMMANFATTNING
Titel: Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet.
How the perioperative nurse maintains the patient's dignity.
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Författare: Lisa Hansson, Jannie Lemieszewski Handledare: Lotti Orwelius
Examinerande lärare: Johan Söderquist Examinator: Lillemor Lindwall
Sidor: 23
Datum för examination: 2015 - 06 - 18
Svenska nyckelord: Värdighet, perioperativ sjuksköterska, professionellt förhållningssätt.
Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön.
Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården.
Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige.
Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga. Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera.
Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus.
ABSTRACT
Title: How the perioperative nurse maintains the patient's dignity.
Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Lisa Hansson, Jannie Lemieszewski Supervisor: Lotti Orwelius
Examiner: Johan Söderquist Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 23
Date for the examination: 2015- 06 - 18
Key words: Human dignity, perioperative nurse, professional approach.
Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment.
Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care.
Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden.
Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment.
By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation.
Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.
Innehållsförteckning
1 Introduktion 5
1.1 Inledning 5
1.2 Problemformulering 5
1.3 Operations- och anestesisjuksköterskans historiska bakgrund 6
1.4 Perioperativ vård 6
1.5 Värdighet 7
1.6 Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten för patienten 7
1.7 Etik 7
2 Syfte 8
3 Metod 8
3.1 Metodval 8
3.2 Studiens design 8
3.3 Undersökningsgrupp 8
3.4 Datainsamling 8
3.5 Dataanalys 9
3.6 Forskningsetiska överväganden 10
4 Resultat 10
4.1 Perioperativa sjuksköterskans professionella handlande 10 för att bevara värdigheten för patienten
4.1.1 Perioperativa sjuksköterskans egenskaper 10 4.1.2 Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt 11 4.1.3 Perioperativa sjuksköterskans strävan att upprätthålla patientens 12 värdighet
4.1.4 Dialogens betydelse 12
4.1.5 Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten 13
4.2 När patienten inte sätts i fokus 13
4.2.1 Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk handling 13
4.2.2 Kräkning 14
4.2.3 Ha mod att konfrontera 14
5 Diskussion 15
5.1 Resultatdiskussion 15
5.2 Metoddiskussion 17
6 Konklusion 19
7 Referenser 20
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bilaga 2 - Brev till verksamhetschef Bilaga 3 - Brev till informant
Bilaga 4 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 1 Bilaga 5 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 2 Bilaga 6 - Tillstånd för genomförande av examensarbete sjukhus 3
1 Introduktion
1.1 Inledning
I denna studie har vi valt att intervjua perioperativa sjuksköterskor för att få en ökad förståelse för hur de bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa miljön. En perioperativ sjuksköterska är specialistutbildad inom operations- eller anestesisjukvård. Genomgående i detta arbete benämns den perioperativa sjuksköterskan som hon och patienten som han.
På en operationsavdelning samarbetar professionerna i team vilket ger en effektiv och patientsäker vård (Shabnam, Sevdalis, Healey, Darzi & Vincent, 2005). I teamet finns olika professioner som kompletterar varandra och varje yrkeskategori har ett specifikt yrkeskunnande och ansvar (Gillespie, Chaboyer, Longbottom & Wallis, 2010).
Operationsteamet ansvarar gemensamt för att främja och bevara patientens autonomi, integritet och värdighet genom att bemöta individen på ett respektfullt sätt. Vården utgår från att vara personcentrerad och den perioperativa sjuksköterskan ska tillsammans med övrigt team inleda en relation med patienten (International Council of Nurses, 2014; Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008). Den perioperativa sjuksköterskans arbete styrs bland annat av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) samt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) vilket innefattar att adekvata åtgärder vidtas för att förhindra att skada och lidande uppkommer hos patienten.
.
1.2 Operations- och anestesisjuksköterskans historiska bakgrund
År 1861 grundade Florence Nightingale en skola för sjuksköterskor vid S:t Tomas hospital i London. Där undervisade hon blivande sjuksköterskor i att vårda sjuka samt assistera vid operationer. 1876 vid Massachusetts General Hospital i USA startades den första utbildningen för operationssjuksköterskor där utbildningen gav både praktiska och teoretiska kunskaper (Bankert, 1989). Emmy Rappe (1835-1896) var en pionjär inom operationssjukvård i Sverige.
Arbetsuppgifterna för operationssjuksköterskan var många och varierande och innebar bland annat att utföra assistering och instrumentering samt att ge eternarkoser vid det operativa ingreppet. Operationssjuksköterskan ansågs som en betydelsefull och ansedd person. 1919 infördes utbildningen till Sverige och utbildningslängden varierade.
Operationssjuksköterskestudenterna fördjupade sig framförallt i operationsmetodik, sjukdomslära, anatomi och hygienens betydelse. Operationssjuksköterskan ansåg att aseptiken (renligheten) var av stor vikt vid det operativa ingreppet och hon fick därmed ett avgränsat ansvarsområde (Emanuelsson, 1991).
Anestesiologins historia tog sin början i USA i mitten på 1800-talet och handlar om konsten att ge anestesi. På den tiden vårdades patienter av nunnor som hade kunskap om att ge narkos under det operativa ingreppet. I Pennsylvania, USA beskriver Bankert (1989) hur den första anestesisjuksköterskan experimenterade sig fram till den bästa anestesimetoden då hon sövde patienten med eter och kloroform. Innan anestesiologin blev erkänd fick operations- sjuksköterskor under 1930-talet ge patienten narkos vid det operativa ingreppet.
Anestesiologin fick en egen specialitet på 1940-talet och utbildningen kom till Sverige i slutet av 1950-talet (Halldin & Lindahl, 2005).
Utbildningarna är nu akademiska och fokuserar på vårdvetenskap och omvårdnad. Respektive profession får genom utbildningen ett eget yrkesansvar och kan arbeta självständigt (Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008; Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor - SOSFS 1995:5).
1.3 Perioperativ vård
”Perioperativ vård innefattar anestesi- och operationssjuksköterskans perioperativa vårdande, den perioperativa dialogen, dvs. en anestesi- eller en operationssjuksköterskas pre-, intra-, och postoperativa samtal med sin patient samt behandlingar och tekniker dvs. det praktiska tillvägagångssätt som patienten utsätts för”
(Lindwall & von Post, 2009).
Den perioperativa vården består av pre-, intra- och postoperativ fas. Den preoperativa fasen är tiden innan operationen från det att patienten fått besked om operation, till dess att han ligger på operationsbädden. I den preoperativa fasen inhämtas data från patientens omvårdnadsjournal för att den perioperativa sjuksköterskan ska få en inblick i patientens hälsohistoria. Ett preoperativt samtal med patienten är av vikt för att lyssna till patientens berättelse och därigenom kunna planera och förbereda för den kommande operationen. Den intraoperativa fasen innefattar tiden på operationsavdelningen. Under denna fas är det viktigt att patienten känner sig trygg, säker och respekterad. Den perioperativa sjuksköterskan för en dialog med patienten så att han ska känna sig delaktig i sin vård. Miljön på operationsavdelningen ska vara välkomnande och den perioperativa sjuksköterskan ska lyssna och stödja patienten i den utsatta situationen. Den postoperativa fasen tar vid då operationen är avslutad och patienten lämnar operationsavdelningen. Den perioperativa sjuksköterskan utvärderar vården genom ett samtal med patienten där hon får ta del av patientens upplevelse av vårdprocessen (Lindwall & von Post, 2000; Lindwall & von Post, 2008).
Den perioperativa vården delas in i tre vårdnivåer: professionell naturlig vård, grundvård och specialvård. Dessa nivåer är i relation till vårdandets kärna och utgår från caritas, barmhärtighet och kärlek. Genom den professionella naturliga vården kan patientens grundläggande behov tillgodoses så som att förmedla närhet, gemenskap och kärlek till patienten. Med grundvården menas att den perioperativa sjuksköterskan ser till patientens fysiologiska behov. När patienten får anestesi och förlorar kontrollen över sin kropp har den perioperativa sjuksköterskan en viktig roll att skydda patienten mot skada i samband med det operativa ingreppet. Patienten ska positioneras på ett korrekt sätt på operationsbordet och inte blottas mer än nödvändigt. Han ska känna sig trygg och säker med bevarad värdighet under hela operationsprocessen. Målet med specialvården är att de kirurgiska och anestesiologiska behandlingarna utförs på ett säkert sätt efter patientens behov (Wiklund & Lindwall, 2012;
Lindwall & von Post, 2008).
1.4 Värdighet
Enligt Nordenfelt (2010) anses värdighet vara grundläggande för människan och bör respekteras av individen själv och av andra människor. Värdighet definieras som att vara värdefull, att vara stolt och respekteras som en unik individ (Nordenfelt, 2010). Värdigheten kan delas in i absolut värdighet och relativ värdighet. Den absoluta värdigheten är oföränderlig och innefattar människovärde, ansvar, plikt och frihet. Den relativa värdigheten är en inre etisk hållning vilket ger en medvetenhet om värdigheten hos individen själv och andra. Den formas av den enskilda människan och förändras under livets gång av samhälle och kultur. Värdigheten är kopplad till vår mänsklighet och det ansvar som vi tar för andra människor (Levinas, 1990). Med hjälp av våra handlingar visar vi våra medmänniskor värdighet samt respekt (Miller, 1997). Patienter och sjuksköterskor benämner värdigheten som att vara värdefull, självständig, kunna ta ansvar för och ha koll på situationen. Den egna värdigheten bekräftas genom att vara någon och känna sig betydelsefull, bli tagen på allvar, bli sedd, bli trodd och lyssnad på. Värdigheten finns bevarad då individen upplever sig betyda något och att livet erbjuder ett sätt att leva där känsla av välbefinnande infinner sig (Edlund, 2002). Enligt Eriksson (Nåden & Eriksson, 2004) innebär den mänskliga värdigheten en inre
frihet och ett ansvar för sitt eget och andras liv. Vidare menar hon på att människan ska ses som en enhet bestående av kropp, själ och ande, där kroppen är ett kärl för lidande och hälsa samt en boning för utsatthet och mänsklig värdighet (Nåden & Eriksson, 2004). När en människa drabbas av lidande och sjukdom är det av vikt att vården bedrivs med caritas för bevarandet av värdigheten, detta innebär att patienten ska få en kärleksfull och barmhärtig vård (Nåden & Eriksson, 2004; Edlund, 2002).
1.5 Hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten för patienten
Genom att handha specifika omvårdnadskunskaper bidrar den perioperativa sjuksköterskan till vårdens resultat. Hon ska ansvara för en patientsäker och god omvårdnad genom att kommunicera, undervisa och informera patienten och närstående. Att ge stöd, vägledning och möta patientens behov bidrar till ett välbefinnande och en delaktighet i vården (Sundqvist
& Anderzén-Carlsson, 2014; Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008). Patientens värdighet bevaras genom att den perioperativa sjuksköterskan ger sig till känna, finns närvarande och tar patientens känslor på allvar. Patienten får då möjlighet att uttrycka sin rädsla och oro (Blomberg, Willassen, von Post & Lindwall, 2014). Förtroende skapas både via verbal och icke verbal kommunikation där den icke verbala kommunikationen sker i mötet via ögon- och kroppskontakt (Sundqvist
& Anderzén-Carlsson, 2014). Värdigheten bevaras genom att möta patientens blick och beröra med mjuka händer samt förmedla en känsla av närvaro (Blomberg et al, 2014). Den perioperativa sjuksköterskan ser sitt yrke som en advokatsroll då hon håller patientens liv i sina händer och ligger steget före för att hindra att skada uppkommer (Blomberg, Bisholt, Nilsson & Lindwall, 2014; Sundqvist & Anderzén-Carlsson, 2014). Patientens integritet bevaras genom respekt med utgångspunkt att föreställa sig hur man själv skulle vilja bli behandlad i en liknande situation, alla har rätt till lika vård och ska behandlas därefter (Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763). Att vara äkta i sitt bemötande innebär att handla utifrån sitt hjärta (Blomberg et al, 2014).
1.6 Etik
När sjuksköterskan står inför svåra etiska frågor och situationer ställer det krav på hennes moraliska lyhördhet för att ge henne en förståelse om patientens sårbarhet och utsatthet. För att kunna fatta beslut och handla korrekt måste sjuksköterskan analysera den uppkomna situationen så de berörda känner sig tillfreds (Arlebrink, 2006). Datorisering och informationsteknologi förändrar arbetssituationen och nya etiska utmaningar blir synliga. Det är av vikt att sjuksköterskan fortsätter att ansvara för och reflektera över vad som är rätt och fel (Collste, 2010). Sjuksköterskans etiska ansvar och yrkesetiska koder presenteras i International Council of Nurses (2014), Riksföreningen för operationssjukvård (2008) och Riksföreningen för anestesi- och intensivvård (2008). Omsorg utövas genom att sjuksköterskan uppmärksammar patienten genom samtal och därigenom ges en inblick i hans livshistoria och livssammanhang (Stryhn, 2007).
1.7 Problemformulering
Värdigheten är grundläggande för människan och innebär att vara värdefull, stolt och respekterad som en unik individ. I den perioperativa vården är det viktigt att patientens värdighet bevaras då han befinner sig i en utsatt situation. Den perioperativa sjuksköterskan ska ansvara för en patientsäker vård och god omvårdnad samt bemöta patienten på ett respektfullt sätt. Operationsteamet har ett gemensamt ansvar för att främja patientens autonomi, integritet och värdighet under hela operationsprocessen. Om en medarbetare frångår sitt professionella förhållningssätt har den perioperativa sjuksköterskan skyldighet att
stå upp för sin patient. Tidigare forskning belyser att det förekommer omedvetna oetiska handlingar då vården bedrivs i en effektiv och högteknologisk miljö som många gånger kan vara stressande för den perioperativa sjuksköterskan (Willassen, Blomberg, von Post &
Lindwall, 2014; Heijkensköld, Ekstedt & Lindwall (2010). Genom detta examensarbete vill vi belysa vikten av den perioperativa sjuksköterskans ansvar att bevara patientens värdighet i den perioperativa vården. Vi vill även ge en påminnelse om att patienten ska vara i fokus även om stress och produktivitet råder.
2 Syfte
Syftet med studien var att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården.
3 Metod 3.1 Metodval
Utifrån studiens syfte valdes att använda en kvalitativ, induktiv och empirisk forsknings- metod. En kvalitativ metod innebär att undersöka upplevelsen hos informanten inom studerat område. Detta kan bland annat göras via intervjuer där informantens sagda ord och beskrivningar analyseras och tolkas, erfarenhet och förförståelse tas i beaktning. Utifrån empirin kan information om verkligheten inhämtas och med induktiv analys kan insamlat material analyseras och slutsatser dras (Olsson & Sörensen, 2011). I den förberedande fasen innan datainsamlingen genomfördes lästes relevant kurslitteratur samt vetenskapliga artiklar inom området värdighet i den perioperativa vården. För att finna kunskap om hur studien skulle utformas och arbetet fortlöpa studerades kurslitteratur på avancerad nivå (Polit & Beck, 2012; Danielson, 2012a). Utifrån vedertagen litteratur har en intervjuguide (Bilaga 1) framtagits specifikt för denna studie (Danielson, 2012a).
3.2 Studiens design
I studien användes en kvalitativ, induktiv och empirisk forskningsmetod.
3.3 Undersökningsgrupp
För att få en ökad bredd och förståelse i hur de perioperativa sjuksköterskorna bevarar patientens värdighet intervjuades fjorton frivilliga informanter med varierad längd av arbetslivserfarenhet inom perioperativ vård. Inklusionskriterier för urvalsgruppen var legitimerad perioperativ sjuksköterska med god förståelse i det svenska språket.
3.4 Datainsamling
Verksamhetscheferna (Bilaga 2) samt personalen (Bilaga 3) fick ta del av ett informationsbrev för att få vetskap om studiens existens. Tillstånd att få genomföra intervjuerna på respektive operationsavdelning bekräftades med verksamhetschefens underskrift (Bilaga 4, 5, 6).
Frivilliga informanter kontaktade författarna för att bekräfta sin medverkan och tid samt plats för intervju bestämdes. En intervjuguide utformades av författarna för att få struktur på intervjuerna (Bilaga 1). Data samlades in under en tre veckors period mellan december 2014 – januari 2015. En provintervju utfördes för att se om svaren på frågorna överensstämde med studiens syfte och denna intervju inkluderades i resultatet. Under intervjun hade informanten möjlighet att svara öppet och framföra sin åsikt. Intervjuerna ägde rum enskilt och deras längd varierade mellan 15-20 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant samt hanterades konfidentiellt (Källström, 2012). Datainsamlingen genomfördes på tre olika
operationsklinker för att få ett varierat svarsinnehåll från olika arbetsplatser och avslutades då insamlat material upplevdes tillräckligt och ingen ny data blev synlig.
3. 5 Dataanalys
Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys arbetar man utifrån principen helhet - delar - helhet (Friberg & Öhlén, 2012) och analysprocessen sker i en rörelse mellan textens helhet och delar (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativ data transkriberades ordagrant samma dag som intervjun genomfördes av respektive intervjuare. För att förstå textens helhet läste författarna det transkriberade materialet ett flertal gånger för att kunna se skillnader och likheter samt finna nyckelord. Vid innehållsanalysens första skede låg fokus på manifest innehåll vilket menas den text som sägs (Graneheim & Lundman, 2004). I en kvalitativ innehållsanalys kan forskaren även använda sig av ett latent innehåll vilket används då texten ska tolkas på ett mer djupgående sätt. I denna studie har en manifest analys genomförts utan djupgående tolkning (Danielsson, 2012a). En konstellation av uttalade ord med ett gemensamt budskap hittades, vilket innebar att meningsbärande enheterna blev synliga. Dessa kondenserades för att reducera textmassan samt för att underlätta analysprocessen utan att textens innehåll förändrades. En kodning utfördes för att få fram budskapets kärna och för att kunna beskriva dess innehåll. Koderna grupperades i subkategorier efter liknande innehåll och sedan i kategorier för att kunna beskriva dessa i ett större sammanhang (Graneheim &
Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012; Danielsson, 2012a). Under analysprocessen återgick författarna till ursprungsmaterialet och diskuterade med varandra för att få ett bekräftande att materialet överensstämde. I tabell 1 visas exempel på analysprocessen. Analysprocessen har utarbetats i enlighet med Graneheim & Lundman (2004), Polit & Beck (2012) samt Danielsson (2012a). Resultatets två kategorier och åtta subkategorier presenteras i löpande text med efterföljande citat. Intervjupersonerna har kodats enligt 1-7 respektive A-G (Danielsson, 2012b).
Tabell 1. Exempel från analysprocessen
Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
Fast att patienten sover så ska man bevara värdigheten.. många tänker såhär, ja men patienten sover ändå.. så man liksom pratar om patienten
Bevara värdigheten trots att patienten sover
Bevara värdigheten
Perioperativa sjuksköterskans strävan att upprätthålla patientens värdighet
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten
Man får lyssna till patienten, vad det är för person, personlighet..
Det märker man ju ganska snart, vem det är man möter. De ska känna sig trygga och medbestämmande i den mån det går
Patienten ska känna sig trygg och medbestämmande
Trygg och medbestämmande
3.6 Forskningsetiska överväganden
I studien har författarna tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2014) fyra etiska huvudkrav som ska uppfyllas vid forskning inom human- och samhällsvetenskap. Informationskravet: Efter ett godkännande av verksamhetscheferna på operationsavdelningarna kunde intervjuerna genomföras. Informanterna erhöll i god tid ett informationsbrev om studiens syfte och hur studien skulle gå tillväga (Bilaga 3). Samtyckeskravet: Deltagandet i studien var frivilligt och informanternas deltagande kunde när som helst avbrytas utan konsekvens.
Konfidentialitetskravet: Materialet behandlades konfidentiellt och under studiens genomförande tog författarna hänsyn till sekretess. Textmaterialet har kodats för att avidentifieras och endast författarna samt handledaren för den aktuella studien har tagit del av insamlat datamaterial som sedan raderades efter studiens genomförande. Nyttjandekravet:
Informanterna samt respektive arbetsplats kommer att få ta del av den godkända studien.
4 Resultat
I resultatet framkom två kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som blev synliga var:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten samt När patienten inte sätts i fokus. Resultatet presenteras i löpande text med efterföljande citat. I tabell 2 presenteras en översikt över kategorier och subkategorier.
Tabell 2.
Subkategorier Kategorier
Perioperativa sjuksköterskans egenskaper Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt Perioperativa sjuksköterskan strävan att upprätthålla patientens värdighet
Dialogens betydelse
Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten
Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk handling
Kränkning
Ha mod att konfrontera
När patienten inte sätts i fokus
4. 1 Perioperativa sjuksköterskans professionella handlande för att bevara värdigheten för patienten
4.1.1 Perioperativa sjuksköterskans egenskaper
Det framkom i studien att den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den operativa miljön. Hennes förhållningssätt spelar stor roll för att upprätthålla patientens känsla av trygghet genom att se patienten som en individ i det korta vårdmötet. Det framkom även att den perioperativa sjuksköterskan ska handha teoretiska och praktiska yrkeskunskaper och ha
god förmåga att arbeta i team för att främja en trygg och säker vård till patienten. Den perioperativa sjuksköterskan ska ha den rätta fingertoppskänslan och kunna utföra vården på ett strukturerat och noggrant sätt. Hon ska se individen, vara ödmjuk, omhändertagande och beskyddande så patienten upplever ett välbefinnande i den högteknologiska miljön. Vidare menade informanterna att en viktig grund i den perioperativa vården är ett intresse för att arbeta med människor och att ge en vård på lika villkor, patienten ska sättas i fokus och nämnas vid namn.
Följande citat belyser detta:
"Man träffar patienten en kort stund, så man måste få patienten att känna sig trygg och sedd under den tid man har kontakt" (A)
"Att behandla alla människor lika, att man är omhändertagande, beskyddande och noggrann"
(C)
"Man måste tycka om att jobba med människor och vara ödmjuk" (D)
4.1.2 Perioperativa sjuksköterskans förhållningssätt
Det framkom i intervjuerna att ett professionellt förhållningssätt är att förhålla sig empatisk och se patienten som en individ. Patienten ska känna sig trygg och väl omhändertagen då han överlämnar sin kropp i professionernas händer. Informanterna menade på att patienten ska sättas i fokus och att den perioperativa sjuksköterskan ska läsa av och bekräfta behov så att patienten känner ett välbefinnande. Vårdhandlingar ska anpassas efter patientens förmåga och frågor ska ställas så att de inte upplevs kränkande. Den perioperativa sjuksköterskan har till uppgift att skydda patienten som befinner sig i ett utsatt läge i den operativa miljön. I intervjuerna tog informanterna upp att professionen har riktlinjer att följa så som hälso- och sjukvårdslagen samt att personuppgifter ska hanteras enligt sekretess. Flertalet informanter belyste att vården ska planeras och utföras efter den gyllene regeln. Ett professionellt förhållningssätt upprätthålls genom god kommunikation och att alla professioner strävar mot att främja patientens hälsa.
Följande citat belyser detta:
"Man ska förhålla sig empatisk och försöka se patientens som en individ och anpassa sina vårdhandlingar efter patienten och att man tänker sig för hur man ställer frågor så att de inte
upplevs som kränkande" (A)
"Jag vill kunna stå för mitt sätt att vara. Den gyllene regeln, att behandla andra så som jag själv önskar att bli behandlad" (C)
"Vi ser patienten. Patienten är i fokus" (E)
4.1.3 Perioperativa sjuksköterskans strävan att upprätthålla patientens värdighet I intervjuerna framkom att den perioperativa sjuksköterskan arbetar för att främja värdighet och integritet och försöker i alla lägen att sätta patienten i fokus. Genom att presentera sig och berätta vilken funktion hon har etableras en kontakt med patienten. Perioperativa sjuksköterskan förklarar för patienten vad som ska hända i den förberedande fasen så han känner sig delaktig i sin vård. Hon har även till uppgift att omhänderta och upprätthålla patientens vitala funktioner under den intraoperativa processen där patienten själv är oförmögen till detta. Det framkom vidare i intervjuerna att den perioperativa sjuksköterskan ser sig som patientens advokat då hon skyddar och står upp för sin patient. Arbetet kring patienten utförs lugnt, på ett inkännande sätt för att patienten ska uppleva trygghet och omhändertagande och få sina önskemål bekräftade i möjligaste mån. Att främja patientens trygghet och medbestämmande under vistelsen på operationsavdelningen är viktigt för att bekräfta och respektera individen. Vidare menade informanterna på att patienten kan behandlas både i vaket tillstånd med lokalbedövning eller i anestesi, det är då viktigt att bemötandet fortsätter att ske på ett professionellt sätt och information som inte rör patienten bör reduceras. En viktig aspekt som framkom i intervjuerna är att patienten inte ska blottas mer än nödvändigt, främst för att bevara värdighet men också för att minska förlust av kroppstemperatur. I den mån det är möjligt låter man patienten vara täckt så länge han är vaken och sedan utförs steriltvätt och drapering.
Följande citat belyser detta:
"Den perioperativa sjuksköterskan ska vara patientens advokat" (A)
"Att jag presenterar mig vem jag är, vad jag har för roll och vad jag ska hjälpa till med och varför jag visar mig där" (2)
"Att de känner sig trygga och medbestämmande i den mån det går" (3)
4.1.4 Dialogens betydelse
Informanterna menade på att dialogen är viktig då den perioperativa sjuksköterskan kan knyta en kontakt med patienten och utbyta viktig information om hans aktuella tillstånd samt uppmärksamma behov. Den perioperativa sjuksköterskan kan även få bekräftande om planerat ingrepp, sidomarkering och eventuellt tidigare inopererat implantat. Det framkom även att patienter har olika behov av att prata, hos en orolig och stressad patient kan teamet känna in och reducera intrycken, de backar då och låter en kollega fortsätta på en redan etablerad kontakt. På så sätt visas respekt gentemot patienten och nödvändig information kan inhämtas från kollega samt via journalsystem. Det framkom i intervjuerna att ögonkontakt med patienten är av betydelse för att förmedla tillit och trygghet.
Följande citat belyser detta:
"Man får ju lyssna till patienten, vad det är för person och personlighet... det märker man ganska snart…" (3)
"Trots lite patientkontakt får man ta tillvara på de tillfällen som ges" (7)
”Ögonen spelar en stor roll…” (F)
4.1.5 Teamets betydelse för att upprätthålla värdigheten
Det framkom i intervjuerna att perioperativa sjuksköterskors gemensamma ansvar är att upprätthålla en säker vård kring patienten. För att främja patientens vistelse på operationssalen genomförs omvårdnadshandlingar så som att patienten ska ligga bekvämt, stabilt och säkert på operationsbordet och inte blottas. De håller ett vakande öga under pågående operation för att förhindra att skada uppstår. Informanterna menade på att en god kommunikation och ett gott samarbete gynnar arbetsflödet och operationens genomförande.
Samarbete mellan professionerna är av vikt för att patienten ska uppleva trygghet och närhet till operationspersonalen. Informanterna betonade att teamet ska vara lyhörda genom att lyssna till patienten, känna in sinnesstämning och bemötta patientens efter hans förutsättningar. Arbetsgruppens dynamik är viktig och främjar patientens upplevelse och välbefinnande.
Följande citat belyser detta:
”Genom att samtala och göra upp en plan om vem som gör och frågar vad, främjar ett gott samarbete i teamet, detta tror jag även ska förhindra kränkning och bevara integriteten” (1)
”Det är viktigt att man pratar ihop sig så att man slipper diskussion runtomkring när patienten hör på, att man samarbetar i ett team och att det blir inte blir en massa onödigt
prat.. alla vet vad som ska göras, vad som förväntad, det tycker jag är att främja” (5)
"Man har ju ett väldigt nära samarbete… gruppdynamiken är jätteviktig för att man ska kunna jobba bra ihop och med patienten… om det fungerar bra mellan oss i teamet på salen
så tror jag också att man fungerar bättre gentemot patienten…" (7)
4.2 När patienten inte sätts i fokus
4.2.1 Perioperativa sjuksköterskans agerande vid oetisk handling
En viktig aspekt som framkom i intervjuerna och som ligger till grund för den perioperativa sjuksköterskans arbete är att möta patienten utifrån ett professionellt förhållningssätt. Oetiska handlingar är sällsynta i den operativa miljön, men om de uppstår menade informanterna att de vill rätta till händelsen med hjälp av handling framför ord. Sättet att hantera en oetisk handling beror på situationen och hur man uppfattar den, även arbetslivserfarenhet spelar in.
Informanterna belyste även att det finns en jargong inne på operationssalen för att uppmuntra till ett gott arbetsklimat, men ibland upplevs stämningen och språket opassande då patienten ska vara i fokus. Det framkom att vissa yrkeskategorier känner att det är okej att små händelser passerar medan andra visar missnöje med sitt kroppsspråk. Att ställa upp för och försvara patienten om oetisk handling uppkommer är en självklarhet för många informanter och problemet tas då upp till diskussion efter operationens slut.
Följande citat belyser detta:
"Jag tycker att vi arbetar väldigt bra, men om en oetisk handling förekommer skulle jag ta patientens parti så att inte patienten känner sig ledsen och utelämnad" (E)
"Om patienten skulle uppleva en oetisk handling får man ta sig tid att prata med patienten efteråt" (F)
4.2.2 Kränkning
Vissa informanter menade på att en kränkning är att gå emot patientens vilja, förlöjliga samt att få patienten att känna sig dum. Den kränkande handlingen är oftast omedveten och kan vara en känsla, en upplevelse, ett minspel eller att någon talar förnedrande då patienten är avklädd. Informanterna påpekade att en kränkning även kan vara att ignorera patientens rädsla och oro samt icke verbala signaler. Det kan förekomma kommentarer om patientens utseende när han erhållits anestesi, han är då utsatt och utlämnad i den operativa miljön. Att prata över huvudet på patienten samt att uttala sig nedvärderande kan få patienten att känna en otillfredsställelse.
Följande citat belyser detta:
"Gå emot patientens vilja och förlöjliga. Att få patienten att känna sig dum" (A)
"Jag skulle aldrig ställa mig och hålla med någon som kränker patienten, jag skulle ändå markera att jag inte tycker det är okej med kroppsspråk" (C)
"Kränkning är för mig att prata över huvudet på patienten. Att uttala sig nedvärderande, att anta olika saker om en person som man egentligen inte har en aning om" (E)
4.2.3 Ha mod att konfrontera
Det framkom i intervjuerna att vissa av informanterna har mod att säga till om en oetisk handling uppkommer men de vill inte ta upp problemet direkt med kollegor utan väntar tills operationen är klar.
Följande citat belyser detta:
"Om patienten är vaken får man konfrontera kollegan efter operationen. Inte börja argumentera över huvudet på patienten, det skulle jag aldrig göra" (B)
"Jag tror det, men det är ingen lätt situation... Jag har det om det krävs" (D)
"Jag har mod att säga till... men alltid går det inte att ta saker precis här och nu. Det är inte så att jag kan stoppa en pågående operation, men jag kan absolut prata med kollegor efteråt"
(F)
Vissa av informanterna menade på att de inte har mod att konfrontera sina kollegor om en oetisk handling uppkommer. Det framkom att vissa informanter inte tycker att de kan vara tillräckligt sakliga och deras konfrontering skulle bli ogenomtänkt. De påtalade även att deras agerande påverkas av vem de arbetade med inne på operationssalen.
Följande citat belyser detta:
"Jag är en jättemesig och feg skit som inte konfronterar i första taget" (A)
"Jag vet inte om jag har mod att konfrontera om patienten är vaken. Jag vet inte det... jag vet inte om jag kan vara så saklig... är det något riktigt allvarligt skulle jag troligtvis göra det.
Risken är då att konfronteringen blir ganska ogenomtänkt… Jag önskar att jag kunde säga att jag hade mod, det beror helt på vem man arbetar med" (E)
5 Diskussion
Denna studie belyser hur den perioperativa sjuksköterskans bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården. Utifrån intervjuernas texter har följande kategorier sammanställts:
Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. Subkategorierna presenteras i löpande text med efterföljande citat.
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet i den aktuella studien visade på att den perioperativa sjuksköterskan med hjälp av sina egenskaper och sin fingertoppskänsla skapar en ödmjuk och omhändertagande omvårdnad som planeras i samråd med patienten. De teoretiska och praktiska yrkeskunskaperna kombineras och leder till en vård med kontinuitet, trygghet och säkerhet.
Informanterna menar på att den perioperativa sjuksköterskan är beskyddande mot patienten, arbetar för att förhindra att skada och lidande uppstår samt värnar om att patienten ska uppleva välbefinnande i den högteknologiska miljön.
Informanterna menade på att de arbetar utifrån ett professionellt förhållningssätt och utför vården enligt den gyllene regeln, att de behandlar patienten så som de själv önskar att bli behandlade i en liknande situation. Vidare menade informanterna på att det professionella förhållningssättet innefattar att vara empatiskt, att möta och se individen. Sundqvist &
Anderzén-Carlsson (2014) bekräftar att patienten måste känna tillit och trygghet i vården som ges då han överlämnar sin kropp i professionens trygga händer. I den aktuella studiens resultat framkom att den perioperativa sjuksköterskan bör tänka utifrån att det som är vardag för mig är en stor livshändelse för patienten. Sundqvist & Anderzén Carlsson (2014) och Heijkensköld och medförfattarna (2010) skriver i sin studie att respekt gentemot individen ges då den perioperativa sjuksköterskan föreställer sig patientens upplevelser i och med att sätta sig in i patientens situation. Lindwall och von Post (2008) beskriver att den perioperativa sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt och ansvara för att ge en kärleksfull och barmhärtig vård enligt caritas, vilket bevarar patientens värdighet och främjar trygghet i vården. Detta är i linje med den aktuella studien där det framkom att informanterna har ett intresse av att arbeta med människor och vill ge en vård på lika villkor. Detta styrks också av hälso- och sjukvårdslagen där målet är att uppnå en god hälsa och ge en vård med kvalité som bygger på respekt för individen och dennes behov samt främja delaktighet och självbestämmande (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). Informanterna i den aktuella studien menade även på att den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i det korta mötet, då hon ska se individen, läsa av dennes behov och upprätta en trygghet. Enligt Heijkenskjöld och medförfattare (2010) skapas en ömsesidig förståelse mellan profession och patient då hänsyn visas till patientens önskemål.
Informanterna i den aktuella studien belyste att värdigheten är ett centralt begrepp i den perioperativa vården och att den perioperativa sjuksköterskan strävar efter att upprätthålla värdigheten genom att sätta patienten i fokus och agera som patientens advokat. Sundqvist &
Anderzén-Carlsson (2014) bekräftar advokatsrollen i sin artikel i och med att den perioperativa sjuksköterskan håller patientens liv i sina händer, tar ansvar för och skyddar patienten samt upprätthåller livsviktiga funktioner då patienten själv är oförmögen till detta.
Blomberg och medförfattarna (2014) menar på vikten av att skyla patienten både i vaket och sovande tillstånd, genom att finnas till för patienten, vara närvarande och känna in sinnesstämningen bekräftas värdigheten. Blomberg och medförfattarna (2014) skriver även att professionen ska handla utifrån sitt hjärta och vara äkta i sitt bemötande för att vården ska vara värdig.
Enligt informanterna i studien framkom det att dialogen har en viktig betydelse för att patientens värdighet ska bevaras. Ett gemensamt ansvar finns i teamet för att ställa relevanta frågor vilket främjar en god och säker vård. Informanterna framhöll att genom dialogen kan hon sätta sig in i patientens historia, upplevelser och få kännedom om patientens behov.
Informanterna nämnde att i mötet med patienten knyts en kontakt, ett förtroende skapas och patienten visas respekt. Denna kontakt beskrivs av Lindwall & von Post (2008) och Lindwall, von Post & Bergbom (2003) som menar på att den perioperativa sjuksköterskan skapar en förståelse och en gemenskap där hon tillåts att lära känna patienten. De menar vidare på att den perioperativa sjuksköterskan då delges information direkt från patienten som hon behöver för att kunna förbereda sig i sin uppgift. Rudolfsson, Ringsberg & von Post (2003) menar på att dialogen ger den perioperativa sjuksköterskan möjlighet att planera vården tillsammans med patienten och göra honom delaktig i sin vård. Informanterna i vår studie berättar att den första kontakten etableras med patienten i samband med att patienten hämtas på den preoperativa avdelningen. Det framkom också i studien att det faller sig naturligt att personen som påbörjar denna kontakt fortsätter dialogen och delger kollegorna relevant information.
Informanterna lyfte även fram att samspelet mellan professionerna är viktigt för att inhämta den aktuella informationen. Vissa informanter påtalade att operationssjuksköterskan ibland måste göra en avvägning att kliva fram eller inte om patienten ter sig orolig och stressad. Hon fattar detta beslut med tanken på att reducera intrycken för patienten och därmed också respekterar individen. Ansvaret överlämnas då till anestesisjuksköterskan att fortsätta dialogen, då hon redan etablerat en god kontakt med patienten.
Denna studies informanter belyste att teamet har betydelse för att upprätthålla värdigheten.
De arbetar gemensamt i teamet för att främja värdighet och integritet hos individen vilket resulterar i att en vård av god kvalité erhålls. Det gemensamma ansvaret innebär att omhänderta patienten på ett säkert och korrekt vis bland annat när det gäller att positionera patienten för att förhindra att skada uppstår samt att minimera blottning vilket också styrks av Hansen & Brekken (2012) och Wiklund & Lindwall (2012). Resultatet i den aktuella studien visade att god kommunikation professionerna emellan samt lyhördhet till patienten är viktigt för att främja trygghet.
Informanterna i vår studie påtalade att oetiska handlingar sällan förekommer i den perioperativa vården, men när de sker varierar det hur man bemöter detta och om man har mod att konfrontera. I studiens resultat framkom att en oetisk handling oftast sker omedvetet.
Några av de perioperativa sjuksköterskorna uppgav att de hellre rättar till situationen med handling än med ord. Vidare menade informanterna att de hellre skulle ta upp detta med personen efter operationen än att argumentera om det i den aktuella situationen. Enligt Baillie
& Gallagher (2012) är det viktigt att reflektera över sina vårdhandlingar för att kunna bli bättre på att främja värdigheten. Den perioperativa vårdaren är professionell och ska kunna reflektera över sitt beteende samt ha mod att ingripa i situation då förnedring eller kränkning sker (Baillie & Gallagher, 2012; Heijkenskjöld, 2010). Då en kollega frångår sitt etiska ansvar har observerande vårdare etisk skyldighet att ingripa (Vendlegård, Hübner & Lindwall, 2010).
Vissa av informanterna i den aktuella studien menade på att en kränkning kan vara ord, handling eller minspel från en vårdande person, andra informanter upplevde att kränkning är att någon talar förnedrande om patienten när han är avklädd eller nämna kommentarer om patientens utseende när han sover. Informanterna menade på att en kränkning är att få patienten att känna sig utsatt, utlämnad och att inte ta patienten på allvar när han är rädd och orolig samt att vårdpersonalen inte bevarar patientens värdighet inne på operationssalen.
Willassen och medförfattarna (2014) menar på att en kränkning är att se patienten som ett objekt, ignorera patientens rädsla och oro samt icke verbala signaler. De menar vidare på att oprofessionellt beteende kan kännetecknas som en bristande vilja att bevara patientens
värdighet och se den unika individen. Resultatet i vår studie visade på att vissa informanter har mod att konfrontera om en oetisk handling uppkommer medan andra upplever sig som fega eller att de inte kan vara tillräckligt sakliga. Författarna i den aktuella studien hävdar att oprofessionella handlingar förnedrar och kränker patientens värdighet och att det är varje persons skyldighet att reflektera över sitt beteende och handlande samt våga stå upp för sin patient. Detta styrks av även av von Post (1999), Baillie (2009), Sundqvist & Anderzén- Carlsson (2014), Heijkensköld et al (2010) och Vendlegård et al (2010). Författarna i den aktuella studien menar även på att det kan vara svårt att konfrontera en kollega som beter sig på ett felaktigt sätt då de kanske känner varandra privat eller att det råder en hierarki inne på operationssalen. I resultatet framkom det att det kan förekomma en viss jargong inne på operationssalen för att uppmuntra till ett gott arbetsklimat vilket författarna i den aktuella studien upplever som positivt så länge patienten är i fokus. Vidare menar författarna på att när jargongen påverkar stämningen negativt och då spydiga kommentarer förekommer förvandlas vårdmiljön till en kall och otrevlig plats för både patient och medarbetare. Detta styrks även av Gillespie, Wallis & Chaboyer (2008) som skriver i sin studie hur samarbetet påverkas av operationssalens kultur. Författarna i den aktuella studien påpekar även att spydiga kommentarer troligtvis beror på att professionerna känner sig stressade för att hinna med dagens planering. Olofsson, Bengtsson & Brink (2003) och Arekelian, Gunningberg &
Larsson (2008) menar på att stress är vanligt förekommande i perioperativa vården då arbetet präglas av produktivitet och effektivitet. De menar vidare på att när den perioperativa sjuksköterskan känner sig stressad i sin arbetssituation finns risk för att patienten upplever sig ensam och utelämnad vilket resulterar i ett hot mot värdigheten. Bailey & Clarke (1992) beskriver att om patienten utsätts för stor stress i situationen kan detta få negativ inverkan postoperativt och förlänga tillfrisknandet.
Sammanfattningsvis kan vi med detta examensarbete belysa vikten av att bevara patientens värdighet i den perioperativa vården då han befinner sig i en utsatt situation. Den perioperativa sjuksköterskan har som utgångspunkt i sitt yrke att främja en god och säker vård för den unika individen (Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008; Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763). De yrkesetiska koderna och kompetensbeskrivningen ligger till grund för specialistsjuksköterskans ansvarsområden och arbete. De är levande dokument och syftar till att beskriva professionernas unika yrkeskunnande för att kunna säkra en trygg och god vård (International Council of Nurses, 2014: Riksföreningen för operationssjukvård, 2008; Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2008).
5.2 Metoddiskussion
I studien användes en kvalitativ, empirisk och induktiv metod för att ta del av hur perioperativa sjuksköterskor bevarar värdighet hos patienten. Intervjuer genomfördes för att få en djupare förståelse hos informanten inom studerat område. Öppna frågor ställdes där informanterna fick möjligheten att tala fritt utan avbrott, inga följdfrågor ställdes då de svarade på ett tydligt och informativt sätt. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som sammanställts under förarbetet (Bilaga 1). Intervjuguiden användes som ett stöd för intervjun och hjälpte författarna att formulera frågor som var väsentliga (Danielsson, 2012b). I kurslitteratur på avancerad nivå beskrivs det att det är av vikt att utföra en provintervju för att avgöra om aktuella frågor var relevanta för att svara på studiens syfte (Danielsson, 2012b;
Polit & Beck, 2012). Författarna genomförde en provintervju som inkluderades i resultatet då väsentlig information kom fram i samband med den intervjun. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer utförs ofta på en mindre grupp människor och mötet mellan intervjuaren och informanten sätts i fokus (Danielson, 2012b). Intervjuerna utfördes på tre olika
operationsavdelningar för att få ett varierat svarsinnehåll utifrån olika arbetsplatser. Då studien hade ett frivilligt deltagande kunde informanter som var intresserade av ämnet tacka ja till studien, kanske resultatet hade blivit annorlunda om studien hade utförts på en hel arbetsgrupp. Det fanns dock en brist på manliga perioperativa sjuksköterskor samt perioperativa sjuksköterskor med annan kulturell bakgrund vilket inte kunde påverkas då det var ett frivilligt deltagande. Detta har tagits i beaktning och frågan är om deras deltagande hade påverkat resultatet (Danielsson, 2012b). Fjorton frivilliga perioperativa sjuksköterskor deltog, sju av dem var anestesisjuksköterskor och sju av dem var operationssjuksköterskor, två män och tolv kvinnor. För att få en trovärdighet inom ämnet värdighet valdes att intervjua båda professionerna då de arbetar utifrån ett gemensamt ansvar i vården kring patienten men har olika synvinklar. Urvalsgruppen hade en yrkeserfarenhet mellan två till fyrtio år vilket gav en varierad spridning av erfarenhet och materialet kunde besvara studiens syfte. Förberedelser utfördes genom att läsa litteratur inom ämnet innan intervjuerna ägde rum. För att intervjun ska bli så bra som möjligt har intervjuaren en viktig roll, ett gott samspel mellan intervjuaren och informanten är av vikt för att etablera en god kontakt. Ansiktsuttryck och gester ska observeras samt att lyssna in personens känslor så som tystnad, skratt och gråt (Danielsson, 2012b). Intervjuerna spelades in och transkriberingen utfördes samma dag av den intervjuade författaren vilket bidrog till en ökad trovärdighet i resultatet då intervjun fortfarande fanns färsk i minnet. Det transkriberade innehållet avkodades med 1-7 och A-G för att hållas anonymt (Danielsson, 2012b). Det fanns en medvetenhet om att texten kunde ha flera betydelser och förförståelsen togs i beaktning under analysens gång. Det som kan ha påverkat resultatet är eventuellt en omedveten tolkning av texten då förkunskap om värdighet fanns (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna har tillsammans läst insamlat material ett flertal gånger och diskuterat med varandra under analysprocessen vilket stärker trovärdigheten.
Lämpliga meningsbärande enheter valdes ut från datamaterialets innehåll och inga relevanta uppgifter har uteslutits. Meningsbärande enhet menas att det finns ett antal ord i texten som har ett gemensamt innehåll (Danielsson, 2012a). I analysprocessen har textmaterialet kondenserats och kodning har utförts. Koder med liknande betydelser skapade subkategorier och vidare till kategorier för att kunna beskriva dem i ett större sammanhang (Danielsson, 2012a; Polit & Beck, 2012). Enligt Graneheim & Lundman (2004) är kärnan i en kvalitativ innehållsanalys att skapa kategorier. Citat från den transkriberade texten används i resultatet för att styrka trovärdigheten i arbetet. För att ytterligare styrka resultatet jämfördes data med tidigare forskning inom ämnet. Författarna upplever att det finns en tydlighet i hur data inhämtades och hur den redovisas i analysprocessen. För att få en hög tillförlitlighet på innehållsanalysens metod krävs att alla stegen i analysen redovisas tydligt (Polit & Beck, 2012). Analysprocessen underlättades genom att författarna studerat kvalitativ innehållsanalys i kurslitteratur på avancerad nivå (Polit & Beck, 2012; Danielsson 2012a) samt tagit del av artikeln Graneheim & Lundman, (2004). En brist i detta arbete är att författarna inte ställde frågor om hur stress och produktivitet påverkar perioperativa sjuksköterskors bevarande av värdigheten för patienten, vilket hade kunnat tillföra en ytterligare aspekt. Detta ingick dock inte studiens syfte och valdes därför bort.
6 Konklusion
Perioperativa sjuksköterskans egenskaper är av betydelse för att kunna se individen och bemöta patientens behov och önskemål. Genom sitt handlande och professionella förhållningssätt ska den perioperativa sjuksköterskan bemöta individen på ett värdigt sätt och ha empatisk förmåga. Via dialogen knyts en kontakt och ett förtroende skapas där den perioperativa sjuksköterskan kan sätta sig in i patientens upplevelser. Att upprätthålla patientens värdighet är av stor betydelse då patienten ska känna sig trygg och omhändertagen.
Teamet främjar till en god och säker vård och bemöter patienten efter dennes förutsättningar.
Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står bakom sin patient och våga konfrontera. En kränkning kan vara att patienten känner sig utsatt, utelämnad och inte sätts i fokus. Att ha mod att konfrontera är inte alltid så lätt, vissa perioperativa sjuksköterskor tycker att det är självklart medan andra upplever att de inte kan vara tillräckligt sakliga.
7 Referenser
Arekelian, E., Gunningberg, L., & Larsson, J. Job sadisfaction or production? How staff and leadership understand operating room efficiency: a qualitative study. Journal compliation, 52, 1423-1428.
Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik: teori och praktik (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Bailey, R. & Clarke, M. (1992). Att hantera stress i vården. (1. uppl.) Solna: Almqvist &
Wiksell
Baillie, L. (2009). Patient dignity in acute hospital setting: A case study. International Journal of Nursing Studies, 46(1), 23-37.
Baillie, L., & Gallagher, A. (2012). Raising awareness of patient dignity. Nursing Standard, 27(5), 44-49.
Bankert, M. (1989). Watchful Care. A history of America´s Nurse Anesthetist. Continium:
New York.
Blomberg, A. C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2014). Making the invisible visible operating theatre nurses´perception of caring in perioperativa practice. Scandinavian Journal of Caring Science, (ss. 1-8).
Doi: 10.111/scs.12172
Blomberg, A. C., Willassen, E., von Post, I & Lindwall, L. (2014). Student nurses´ experience of preserved dignity in perioperativa practice - Part 1. Nursing Ethics, (ss.1-12)
doi: 10.1177/0969733014542675
Collste, G. (2010). Inledning till etiken (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 329-343, 1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 164-174, 1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Edlund, M. (2002). Människans värdighet, ett grundbegrepp inom vårdvetenskapen.
Akademisk avhandling. Åbo Akademi.
Emanuelsson, A. (1991). Pionjärer i vitt. Svensk sjuksköterskeförenings Förlag, Stockholm.
Friberg, F & Öhlén, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metod - från idé till examination inom omvårdnad (ss. 346-370). Lund:
Studentlitteratur.
Gillespie, B M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2010). The impact of
organizational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies, 47, 732-741.
Gillespie, B.M, Wallis, M & Chaboyer, W. (2008). Operating theatre culture, implications for nurse retention. Western Journal of Nursing Research, 30 (2), 259-277.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-12.
Halldin, M. & Lindahl, S. (2005). Anestesi. Liber: Stockholm.
Hansen, I. & Brekken, R. S. (2012). Operationssjukvård Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. I G. Myklestrul Dåvoy, P. Hege Eide, & I. Hansen (Red.), Positionering av patienten på operationsbädden (ss. 201-233, 1:2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Heijkensköld, K. B., Ekstedt, M., & Lindwall. L. (2010). The patient´s dignity from the nurse´s perspective. Nursing Ethics, 17(3), 313-24.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2014 - 11 - 10 http://www.swenurse.se/
globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Källström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig metod - från idé till examination inom omvårdnad (ss. 70-92). Lund: Studentlitteratur.
Levinas, E. (1990). Etik och oändlighet. Samtal med Philippe Nemo. Stockholm: Symposion Bokförlag & Tryckeri AB.
Lindwall, L., & von Post, I. (2000). Perioperativ vård: den perioperativa vårdprocessen.
Lund: Studentlitteratur.
Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård: att förena teori och praxis. Lund:
Studentlitteratur.
Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue - a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395-401.
Lindwall, L., von Post, I., & Bergbom, I. (2003). Patients` and nurse`s experience of perioperative dialogue. Journal of Advanced Nursing, 43(3), 246- 253.
Miller MF. (1997). Physically aggressive resident behaviour during hygienic care. Journal of Gerontological Nursing. 25, 24-39.
Nordenfelt, L. (red.) (2010). Värdighet i vården av äldre personer. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB.
Nåden, D., & Eriksson, K. (2004). Understanding the importance of values and moral attitudes in nursing are in preserving human dignity. Nursing Science Quarterly, 17, 86-91.
Olofsson, B., Bengtsson, C., & Brink, E. (2003) Absence of response: a study of nurses´
experience of stress in workplace. Journal of Management, 11, 351-358.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Johanneshov: TPB.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams &
Wilkins.
Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. (2008). Hämtad 2015-02-24 http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf
Riksföreningen för operationssjukvård. (2008). Hämtad 2014 – 10 – 29 http://www.rfop.se/nationellt/kompetensbeskrivning/
Rudolfsson, G., Ringsberg, K., & von Post, I. (2003). A source of strength – nurses`
perspectives of the perioperativa dialogue. Journal of Nursing Management, 11, 250-257.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
hämtad 2014 – 11 – 06
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och- sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
hämtad 2014 - 10 - 29
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010- 659/
Shabnam, U., Sevdalis, N., Healey, A., Darzi, A., Vincent, C-A. (2005). Teamwork in the operating Theatre: cohesion or confusion. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 12, 182- 189.
SOSFS 1995:5. Socialstyrelsens allmänna råd. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor. Socialstyrelsens författningssamling: Stockholm. Hämtad 2015-05-30
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, A. S., & Anderzén-Carlsson, A. (2014). Holding the patient´s life in my hands:
Swedish registered nurse anaesthetists´ perspective of advocacy. Scandinavian Journal of Caring Science, 28, 281-288.
Vendlegård, C., Hübner, A., & Lindwall, L. (2010). Värdighet som det visar sig för vårdare i en kirurgisk praxis. Vård i Norden, 30(3), 30–34.
Vetenskapsrådet. (2014). Hämtad: 2015-03-15 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors perspektiv. (Doktorsavhandling). Åbo: Åbo Akademiska förlag.
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Lund:
Studentlitteratur.
Willassen, E., Blomberg, A-C., von Post, I., & Lindwall, L. (2014). Student nurses´
experience of undignified caring in perioperative practice – Part II. Nursing Ethics, 1-12.
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
1 Kön: kvinna man
2. Hur länge har du arbetat som perioperativ sjuksköterska?
3. Har du arbetat på fler arbetsplatser än denna?
Frågor:
1. Hur upprätthåller du det professionella förhållningssättet i den perioperativa vården?
2. Förklara hur du arbetar för att bevara patientens värdighet i omvårdnaden?
3. Vad har den perioperativa dialogen för betydelse för dig som profession?
4. Hur främjar operationsteamet gemensamt patientens värdighet och integritet?
5. Vilka egenskaper anser du att operationssjuksköterskan behöver i sitt arbete?
6. Vad innebär en kränkning för dig?
7. Hur agerar du om en oetisk handling uppkommer, vilken resulterar i en kränkning?
8. Har du mod att konfrontera i den kränkande situationen?
1.
Bilaga 2
PM till verksamhetschef för godkännande av genomförandet av examensarbetet på klinik.
Vi är två studenter som läser vår vidareutbildning till operationssjuksköterska på distans via Karlstad Universitet. Vi ska skriva ett examensarbete inom värdighet och har därför valt att fördjupa oss i hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet utifrån ett professionellt förhållningssätt i den perioperativa vården.
Vi kommer att genomföra datainsamlingen genom att utföra enskilda intervjuer med frivilliga perioperativa sjuksköterskor. Intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt och informanten deltar på frivillig basis.
Hoppas att ni har intresse av att hjälpa oss!
Med vänliga hälsningar
Lisa Hansson
lisa-hansson@live.se
Jannie Lemieszewski jannielemi@gmail.com
