Framgångsrika företagsinterna miljöarbeten, finns det?
Utmaningar och möjligheter med företagsinterna miljöarbeten.
Successful company internal environmental work, does that exist?
Challenges and opportunities with company internal environmental work.
Sara Hammar
Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap Miljö & Säkerhet
Kandidatexamen / 15 högskolepoäng Handledare: Eva Svensson
Examinator: Hilde Ibsen Mars 2020
Sammanfattning
Näringslivet spelar en väsentlig roll inom arbetet för hållbar utveckling. För att företag ska kunna bidra till måluppfyllelse av globala och nationella miljömål finns ett antal standarder och riktlinjer att följa. Mycket forskning tyder dock på att dessa enbart bidrar till organisatoriska fördelar och inte till förbättrad miljöprestanda. För att uppnå globala och nationella miljömål kan det därför vara nödvändigt för företag att fördjupa arbetet internt.
Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att företag ska lyckas generera både organisatoriska fördelar och miljöprestanda genom sitt företagsinterna miljöarbete. Två företag baserade i Sverige har deltagit i en enkätundersökning som syftat till att undersöka hur miljöarbetet implementeras och kommuniceras på arbetsplatsen. Kvalitativa innehållsanalyser på ett antal miljörelaterade företagsdokument har också genomförts.
Materialet analyseras sedan i relation till två organisatoriska teorier samt tidigare forskning inom ämnet.
Resultatet visar att medarbetarna är nyckeln till ett framgångsrikt företagsinternt miljöarbete, men också hindret på vägen dit. Förutsättningarna baseras på kommunikation, ansvarstagande, kunskap och erkännande. Ledningen spelar en central roll när det gäller att engagera medarbetare och driva arbetet framåt. Resultatet tyder också på att de miljörelaterade publika företagsdokumenten kan bidra till både organisatoriska fördelar och förbättrad miljöprestanda om de används på rätt sätt. Genom generösare publicering av miljöarbetet kan motivationen till förbättrat resultat öka.
Nyckelord: Miljöarbete, Miljöprestanda, Organisatoriska fördelar, Ansvar, Kommunikation, Motivation, Legitimitet, Status
Abstract
Businesses play a significant role in the work for sustainable development. In order for companies to contribute to the achievement of global and national environmental goals, there are a number of standards and guidelines to follow. However, much research indicates that these only contribute to organizational benefits and not to improved environmental performance.
Therefore, in order to achieve global and national environmental goals it may be necessary for companies to deepen the work internally.
This study aims to investigate what conditions are necessary for companies to succeed in generating both organizational benefits and environmental performance through their internal corporate environmental work. Two companies based in Sweden have participated in a survey aimed at investigating how environmental work is implemented and communicated at work.
Qualitative content analyses on a number of environmentally related company documents have also been carried out. The material is then analysed in relation to two organizational theories as well as previous research in the subject.
The result shows that the employees are the key to a successful corporate internal environmental work, but also the obstacle on the way to it. The assumptions are based on communication, responsibility, knowledge and recognition. Management plays a key role when it comes to engaging employees and pushing the work forward. The results also indicate that the environmentally related public company documents can contribute to both organizational benefits and improved environmental performance if used properly. By publishing the environmental work more generously, the motivation for improved results can increase.
Keywords: Environmental work, Environmental performance, Organizational benefits, Responsibility, Communication, Motivation, Legitimacy, Status
Innehåll
SAMMANFATTNING ...
ABSTRACT ...
1. INLEDNING ... 1
1.1. BAKGRUND ... 1
1.2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 3
1.3. UPPSATSENS STRUKTUR ... 3
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKT RAMVERK ... 4
2.1. TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.2. NYINSTITUTIONELL TEORI ... 7
2.2.1. LEGITIMITET ... 8
2.3. ORGANISATIONSTEORI ... 9
2.3.1. MOTIVATION ... 9
3. METOD OCH MATERIAL ... 11
3.1. UNDERSÖKNINGSFÖRETAG 1 ... 11
3.2. UNDERSÖKNINGSFÖRETAG 2 ... 12
3.3. KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS ... 13
3.4. ENKÄTER ... 15
3.4.1. URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 15
3.4.2. DATAINSAMLING ... 16
3.4.3. DATAANALYS ... 18
4. RESULTAT ... 20
4.1. DOKUMENTANALYSER ... 20
4.1.1. FLIGHTTECH ... 20
4.1.2. AUTOTECH... 23
4.2. ENKÄTANALYSER ... 26
4.2.1. FLIGHTTECH ... 27
4.2.2. AUTOTECH... 33
4.2.3. JÄMFÖRELSER MELLAN FLIGHTTECH OCH AUTOTECH ... 39
5. DISKUSSION ... 42
5.1. METODDISKUSSION... 42
5.2. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER MED FÖRETAGSINTERNT MILJÖARBETE ... 44
5.2.1 AUTOTECH... 44
5.2.2. FLIGHTTECH ... 47
5.2.3. JÄMFÖRELSE MELLAN FLIGHTTECH OCH AUTOTECH ... 50
5.3. MILJÖARBETE FÖR FÖRBÄTTRAD MILJÖPRESTANDA OCH ORGANISATORISKA
FÖRDELAR ... 52
6. SLUTSATS ... 56
REFERENSER... 57
BILAGOR ... 60
BILAGA 1 ... 60
BILAGA 2 ………. 61
BILAGA 3 ………. 66
1
1. Inledning
1.1. Bakgrund
De senaste 50 åren har mänsklig aktivitet orsakat en global temperaturhöjning på 1°C. Enligt International Panel on Climate Change [IPCC] (2018) tros temperaturen stiga ytterligare 0,5 – 1°C. En sådan temperaturökning kan få förödande effekter både på människa, djur och natur.
För att mildra uppvärmningen och undvika alltför stora konsekvenser antog Förenta Nationerna [FN] den 25 september 2015 17 globala hållbarhetsmål (Regeringskansliet 2018). Målen berör både sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer.
Medlemsstaterna i FN menar att gemensamma krafter är nödvändiga och att alla måste bidra för att målen ska kunna nås (Regeringskansliet 2018). Regeringens skrivelse (Regeringen 2015:16/69) betonar också vikten av gränsöverskridande samarbeten både på global, regional och lokal nivå. Några som agerar på samtliga av dessa tre marknader är företagen. Näringslivet spelar en central roll i arbetet för hållbar utveckling (European Comission 2019). Företag måste förstå sin positiva och negativa påverkan på miljön och samhället och ta ansvar för att hantera, förhindra och minska den negativa påverkan de bidrar till. Detta agerande kan sägas vara definitionen av ett så kallat hållbart företagande eller Corporate Social Responsibility [CSR].
Hållbart företagande ska enligt regeringens skrivelse (Regeringen 2015:16/69) bidra till måluppfyllelse av de svenska miljökvalitetsmålen som antagits av Sverige utöver de globala målen för hållbar utveckling. Målen ska fungera som en vägledning mot hållbar utveckling inom näringslivet.
Företag integrerar ofta miljöfrågorna på arbetsplatsen genom att använda vissa riktlinjer och standarder. En välkänd och välanvänd sådan är ISO 14001:2015 (Svenska institutet för standarder [SIS] 2015). Standarden tog form under 1996 och baserades på flera olika nationella standarder för miljöarbete (Heras-Saizarbitoria et al. 2018). Det är ett så kallat Environmental Management System (EMS) som syftar till att globalisera miljöarbeten på företag och andra organisationer världen över (Delmas 2002). Standarderna ska fungera som ett ramverk som integrerar företagets påverkan på miljön i den dagliga verksamheten (Heras-Saizarbitoria et al.
2018). Företag som arbetar enligt ISO 14001 ska uppfylla vissa krav och kan därefter bli certifierade enligt standarden (Delmas 2002). Kraven handlar om att företaget måste utforma
2 en miljöpolicy och ansluta sig till ett miljöledningssystem (Ritzert 2000). De måste utveckla en plan för implementering av miljöarbete samt faktiskt implementera miljösystemet. Systemet ska övervakas och eventuellt åtgärdas om metoderna anses bristande och högsta ledningen ska också ha översyn över arbetet. Systemet måste också kontinuerligt förbättras. Genom att uppfylla kraven kan företag certifieras enligt ISO 14001 och får därmed ett kvitto på att arbete för miljömässig, hållbar utveckling sker.
Carbon Disclosure Project [CDP] är ett annat hjälpmedel för företag som arbetar för att minska sin miljöpåverkan (Regeringen 2015:16/69). CDP är en oberoende, icke-vinstdrivande organisation som driver ett globalt system för att upptäcka, mäta, hantera och dela information om företags påverkan på klimat, vatten (CDP 2012), skog och markanvändning (Blanco et al.
2017). Utifrån dessa kan CDP betygsätta företagen som en indikation på hur väl de hanterar miljöarbetet (CDP 2020).
Ett tredje hjälpmedel är Global reporting initiative [GRI] som fungerar som ett verktyg för hållbarhetsredovisning (Global Sustainability Standards Board [GSSB] 2016a). Standarderna finns att tillgå gratis via GRIs webbplats. Genom redovisningen kan företag identifiera, förstå och kommunicera sin positiva och negativa ekonomiska, sociala och ekologiska påverkan (GSSB 2016a). Användning av GRIs standarder för hållbarhetsredovisning skapar ett gemensamt, transparent språk som öppnar upp för jämförelser mellan företag. Dessa standarder är också de mest använda världen över (Blasco & King 2017). Standarderna är uppdelade i fyra olika serier; serie 100, serie 200, serie 300 och serie 400 (GSSB 2016a). Dessa behandlar förberedande arbete, ekonomiska faktorer, ekologiska faktorer respektive sociala faktorer.
Varje serie är sedan indelad i flera underkategorier. De ekologiska faktorerna innefattar exempelvis redovisning av material (GSSB 2016b), energiförbrukning (GSSB 2016c) och utsläpp (GSSB 2016d).
Trots dessa riktlinjer, alla är inte nämnda här, menar IPCC (2018) att mer måste göras för att klimatförändringarnas påverkan inte ska bli förödande. Både länder, regioner, städer, samhällen och företag måste höja sin ambitionsnivå. Kanske räcker det inte att följa riktlinjer, lagar, regler och standarder för att hålla temperaturökningen under 2°C.
3
1.2. Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att uppnå framgångsrika företagsinterna miljöarbeten inom en viss typ av företagsamhet. Fokus ligger på större, börsnoterade företag. Önskvärt är att resultat och slutsats ska generera underlag till en mall för företagsinterna miljöarbeten som kan underlätta för företag att integrera och implementera miljöarbetet samt förbättra miljöprestandan i sin verksamhet. Syftet resulterar i följande frågeställningar:
- Vilka förutsättningar krävs för ett framgångsrikt företagsinternt miljöarbete?
- Vilka synergier och/eller konflikter föreligger mellan företagsinternt miljöarbete och organisatoriska fördelar?
1.3. Uppsatsens struktur
Uppsatsen inleds med en inledning till ämnet samt en genomgång av bakgrundsinformation som är relevant för studien. Bakgrunden beskriver ett antal standarder och riktlinjer för företagsinternt miljöarbete. Sist i inledningen presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar.
Detta följs av tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket delas upp under två rubriker som behandlar två olika teorier. Efter teorin beskrivs uppsatsens material och metod. Materialet består av kortare beskrivningar av två undersökningsföretag. Metoden delas upp i två delar eftersom både kvalitativ och kvantitativ metod använts i studien. Därefter presenteras resultatet, även det uppdelat i kvalitativt och kvantitativt material. Inom respektive område beskrivs också båda företagens resultat separat. I diskussionen ställs sedan resultatet i relation till teori, tidigare forskning och bakgrund. Sist besvaras frågeställningarna under rubriken Slutsats.
4
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
2.1. Tidigare forskning
Zobel (2018) har studerat nyttan med certifiering enligt ISO 14001. Resultatet från denna studie tyder på att ISO 14001 certifieringar inte genererar bättre miljöprestanda hos företagen.
Statistiska undersökningar gjordes på ett antal svenska företag inom luftföroreningar, vattenföroreningar, avfall, energiförbrukning och resursanvändning. Undersökningarna gjordes under fyra olika tidsspann. Inom de två första tidsspannen tydde förändringarna i procent inom nästan samtliga miljöområden på att de certifierade företagen gjorde större positiva förändringar än icke-certifierade företag åstadkom. Efter hypotestest framgick det dock att ingen statistisk signifikant skillnad mellan certifierade och icke-certifierade företag fanns. Detta betyder alltså enligt Zobel (2018) att ISO-certifiering inte resulterar i några förbättringar gällande företagens miljöpåverkan.
Poksinska et al. (2003) har studerat motiv och fördelar med att implementera ISO 14001. De har tagit upp fördelar som minskade kostnader för avfallshantering, besparingar inom energi- och materialanvändning, en förbättrad företagsbild, förbättrade kundrelationer, effektivare hantering av leverantörskedjan, konkurrensfördelar på marknaden och minskade kostnader för att uppfylla regleringar och lagar. Införandet av ISO-standarder kan också generera en bättre struktur och kontroll i företagets organisatoriska arbete och relationerna med intressenter kan förbättras. Enligt Poksinska et al. (2003) tycks det dock vara ovanligt att samtliga fördelar inträffar vid införandet av standarderna.
Enligt ett par studier som sammanfattats av Poksinska et al. (2003) verkar det viktigt att informera, kommunicera och implementera miljöarbetet neråt i verksamheten. När medarbetare själva får skapa miljöfördelar tenderar de att bli mer intresserade av att implementera arbetssätten. Att engagera medarbetare i miljöarbetet har visat på ökad miljöprestanda enligt flera studier, bland annat Hanna et al. (2000) och Boiral & Paillé (2012). Boiral (2005) diskuterar också initiativtagande, inkluderande och engagemang hos medarbetare i relation till ett vällyckat miljöarbete. Han benämner även flera andra författare som genom studier bevisat att en koppling mellan medarbetardeltagande och miljöprestanda finns. Han tar också upp studier som tyder på att involvering i miljöutbildningar, kulturella faktorer och medarbetarattityd kan bidra till ett mer vällyckat miljöarbete. Tosti-Kharas et al. (2017)
5 diskuterar också medarbetares engagemang som viktigt inom miljöarbetet. De sätter engagemanget i relation till Organizational Citizenship Behaviour of the Environment [OCBE]
och undersöker vilket typ av engagemang som bidrar mest till ökat OCBE och därmed även högre miljöprestanda. Jämförelser görs mellan organisatoriska faktorer vilka beskrivs som ett engagemang att vilja försätta företaget i bättre dager, alltså att öka företagets legitimitet genom hållbarhetsarbete, och ekologiska faktorer som syftar till viljan att arbeta med hållbarhetsfrågorna för att förbättra miljöprestandan, exempelvis genom att minska utsläpp.
Både det organisatoriska engagemanget och det eko-drivna engagemanget visade sig resultera i ökat OCBE. Genom organisatoriskt engagemang blev resultatet dock endast kortsiktigt.
Personer med eko-engagemang bidrog till både långsiktiga och kortsiktiga ekologiska förbättringar. Detta betyder att genom att faktiskt bry sig om miljörelaterade resultat och inte enbart om organisationens legitimitet kan företagets miljöprestanda förbättras och bevaras.
Resultatet i denna studie stämmer väl överens med andra forskares resultat som påstår att mycket miljöarbete som drivs av organisationer snarare resulterar i organisatoriska fördelar än i ekologiska förbättringar (Poksinska et al. 2003; Zobel 2018; Boiral 2007; Barla 2007)
En annan studie (Chin 1999) benämner också organisatoriska faktorer som viktiga vid implementering av miljöledningssystem. Chin (1999) påstår att alla medarbetare bör förstå och stötta miljöarbetet för att det ska bli framgångsrikt. Organisationen bör också lägga energi på utbildning för alla som kommer i kontakt med miljöpåverkan på ett eller annat sätt. Denna bör inkludera information om miljöpolicy, företagets egen miljöpåverkan, fördelarna med miljöledningssystem och konsekvenserna om det inte genomförs på rätt sätt. Chin (1999) menar också att införandet av ISO 14001 medför förbättrad miljöprestanda, alltså att certifiering faktiskt förbättrar företagets miljöpåverkan, vilket säger emot det resultat som Zobel (2018) fick i sin studie.
Poksinska et al. (2003) diskuterar ett flertal studier gjorda på fördelarna med certifiering enligt ISO 14001. Ofta verkar fördelarna främst ligga i förbättrade relationer med intressenter samt förbättrad organisatorisk kontroll och struktur. Bara ett fåtal studier, så som den gjord av Chin (1999), indikerar på förbättrad miljöprestanda. Det verkar därmed vara så att certifieringen snarare fungerar som en organisatorisk fördel än en bidragande faktor till minskad klimat- och miljöpåverkan.
6 Yuriev et al. (2018) har också studerat miljöprestanda hos företag och hur den kan uppnås.
Precis som andra redan nämnda forskare anser Yuriev et al. (2018) att certifiering och andra liknande formaliteter inte räcker för att generera bättre miljöprestanda. De menar att medarbetarna aktivt måste vilja arbeta med företagets miljöarbete. De måste frivilligt utföra så kallat pro-environmental behaviour. Det finns dock flera barriärer till att uppnå detta. Yuriev et al. (2018) beskriver dem och diskuterar även hur de kan överkommas. Barriärerna har funnits genom litteraturstudier och delas upp i individuella och organisatoriska barriärer. Individuella barriärer sammanfattas som attityd och värderingar, bristande kunskap, sociala normer, uppfattad egenförmåga och tidspress. Organisatoriska barriärer kan vara företagets värderingar, bristande kommunikation gällande miljöfrågor, bristande engagemang och stöd från ledningen samt oäkta eller oidentifierbara miljömål. Samtliga barriärer sägs ha signifikant påverkan på medarbetarnas engagemang gällande miljöfrågor på arbetsplatsen.
Yuriev et al. (2018) sammanfattar också rekommendationer för att främja pro-environmental behaviour. Rekommendationerna kommer från de forskare som Yuriev et al. (2018) studerat i sin litteraturstudie. Dessa innefattar bland annat förändringar i den interna kulturen som bör inriktas mot hållbarhet, tekniska lösningar så som effektiva alternativ till jobbpendling eller tjänsteresor, interventioner i form av miljökampanjer eller roliga aktiviteter kring viktiga budskap samt nyanställning och interna undersökningar som kan identifiera barriärer till miljöprestanda och anta åtgärder därefter. Förutom detta kan återkommande dialog gällande miljöarbetet bidra till förbättrat pro-environmental behaviour bland medarbetarna (Yuriev et al.
2018). Denna kan till exempel bestå av information om negativa effekter samt utveckling av en miljörelaterad vision. Förändringar i beslutstagandeprocesser, uppskattning och belöningar samt utbildning är också åtgärder som tas upp i litteraturstudien. Decentraliserat beslutstagande och beslutstagande som uppmuntrar till gröna handlingar bör främjas och uppmärksammande av miljövänliga initiativ kan också vara en bidragande faktor till förbättrat miljöengagemang.
Ledningens arbete för att främja pro-environmental behaviour anses också viktigt och kan bestå av återkoppling och initiativtagande, möta och stötta medarbetare, förbättra kommunikationen genom att lyssna och utvärdera och faktiskt genomföra vad som lovas (Yuriev et al. 2018).
Ledningen själv måste också se till att arbeta enligt företagets organisatoriska mål och engagera sig i miljöarbetet för att vara ett gott föredöme för övriga anställda. Detta kan uppmuntra medarbetare till att sätta egna miljömål eller förändra rutiner till miljöarbetets fördel. För att
7 tillräcklig kunskap ska finnas hos medarbetarna är det också viktigt att policys och program förmedlas ofta och noggrant (Yuriev et al. 2018).
Även Kim et al. (2016) menar att ledningens arbete har stor betydelse för medarbetarnas arbete för förbättrad miljöprestanda. Ledningen sägs också bli mer inflytelserik om de kan leverera faktiska värden på fördelarna med miljörelaterat arbete. Kim et al. (2016) benämner också uppmuntran och belöning som viktiga åtgärder för att bidra till pro-environmental behaviour.
2.2. Nyinstitutionell teori
En av teorierna som kommer att diskuteras i relation till företagsinternt miljöarbete i denna uppsats är nyinstitutionell teori. Den nyinstitutionella teorin är en utveckling på den tidiga institutionalismen och behandlar frågor om hur organisationer skaffar sig legitimitet, hur de löskopplar aktiviteter från varandra till fördel för organisationen och hur de blir mer och mer lika varandra inom sina organisationsfält, alltså fält med likartade organisationer (Eriksson- Zetterquist 2009). Inom teorin skiljs den formella strukturen från det som faktiskt görs inom organisationen. Den formella strukturen blir det som bygger företagets legitimitet men stämmer inte alltid överens med organisationens vardag. Strukturen består bland annat av regler, procedurer, ambitioner, positioner och program. I organisationens faktiska vardag händer det dock, inte alltför sällan, att regler överträds, mål inte uppnås som det var tänkt, beslut inte genomförs som de skulle och att program inte fungerar enligt planerna. Den verkligheten beskrivs vara organisationens egentliga vardag och diskussioner om varför strukturen och vardagen skiljer sig åt är genomgående i den nyinstitutionella teorin.
Den formella strukturen förändras i takt med omvärlden (Eriksson-Zetterquist 2009).
Standarder, riktlinjer och verktyg för hållbarhetsredovisning kan vara en reaktion på omvärldens ökade intresse för miljöfrågor och företagen visar att de hänger med och bryr sig genom att anta förändringarna i sin formella struktur. Strukturen blir därmed nödvändig för organisationens framgång och överlevnad. Det kan också vara så att den formella strukturen görs på ett sätt som egentligen inte är möjligt för företaget att följa. Men istället för att det är negativt att företaget inte uppnår sina mål så är det enligt Eriksson-Zetterquist (2009) positivt för företagets legitimitet med ambitiösa planer. Det viktigaste verkar därmed inte vara att
8 faktiskt uppnå målen utan snarare att sätta mål som följer den normativa målsättning som ett företag bör ha.
Enligt den nyinstitutionella teorin ingår alla organisationer och företag i organisationsfält (Eriksson-Zetterquist 2009). Ett sådan utgörs exempelvis av liknande organisationer eller organisationer som binds samman på ett eller annat sätt. Sambanden kan bestå i exempelvis liknande produktlinjer, liknande storlek eller antal anställda eller liknande leverantörskedjor.
Företag inom ett och samma fält kan också ha en del kontakt med varandra och informationsutbyte dem emellan kan ske. Detta är dock inte alltid fallet. Inom ett organisationsfält kommer dock företagen att påverka varandra oavsett genom kulturella och normativa processer. Tillhörighet i ett fält ger organisationen legitimitet och underlättar även möjligheterna till att skaffa kompetent arbetskraft och andra nödvändiga resurser.
2.2.1. Legitimitet
Genomgående inom nyinstitutionell teori diskuteras legitimitet som en väldigt viktig faktor för en organisation (Eriksson-Zetterquist 2009). Inom det organisatoriska fältet genererar legitimitet många värdefulla fördelar för ett företag. Men även utanför detta i det större sociala systemet behöver företag anses som legitima. För att få och bibehålla sin legitimitet krävs det många gånger att företag är flexibla. I en föränderlig värld förändras ständigt synen på vad som är okej och inte. Ett tydligt exempel på detta är de förändringar som skett inom hållbar utveckling och miljö på senare tid.
Precis som den formella strukturen som beskrevs tidigare behöver legitimiteten främst vara uppnådd (Eriksson-Zetterquist 2009). Legitimitet fås genom tillhörighet i ett organisatoriskt fält och det viktigaste är att det inte finns något negativt att påskriva företaget snarare än att det måste påvisa goda resultat eller uppnå satta mål. Legitimitet fås därmed endast genom att agera rätt enligt de normer som samhället och det organisatoriska fältet konstruerat. Status och rykte kan dock också tänkas vara viktigt för ett företag och dessa hör inte nödvändigtvis ihop med legitimitet (Eriksson-Zetterquist 2009). Status är, till skillnad från legitimitet, något som företag inom samma fält konkurrerar om. Organisationer i ett organisatoriskt fält har olika nivåer av status beroende på hur väl de presterar. Samma sak gäller med företagens rykte. Några
9 organisationer får bättre rykte än andra. Ett gott rykte och hög status är alltså inte lika lätt att uppnå som legitimitet.
2.3. Organisationsteori
Organisationsteori handlar om hur organisationer formas och varför de fungerar på ett visst sätt (Lindkvist et al 2015). En organisation definieras som en grupp människor med en viss grad av formalisering i form av regler, instruktioner, planer och juridiskt bindande avtal. Inom teorin behandlas organisationers interna processer. Eftersom en organisation består av människor får psykologin en viktig roll när det gäller mänskliga förutsättningar för interaktion och arbete.
Psykologiska perspektiv på beteende kan generera legitima analyser av organisatoriska processer. Ett viktigt perspektiv handlar om hur människan uppfattar situationer. Uppfattningen baseras på känslor, erfarenheter och begrepp och sammanfattas under studier av kognition och perception.
Kognition och perception spelar stor roll inom kommunikation (Lindkvist et al. 2015). Eftersom alla besitter olika erfarenheter, kunskaper och beteenden uppfattas meddelanden på olika sätt.
Enligt organisationsteorin går kommunikation genom flera processer. Budskapet kan därför förändras på vägen. En mycket viktig aspekt när budskap ska överföras mellan människor är på vilket sätt detta görs. Kommunikation kan ske via flera olika kanaler, exempelvis öga mot öga, via telefon, e-post, fotografi eller brev. Val av rätt kanal har visat sig vara mycket viktigt.
Exempelvis tyder forskning på att budskap som medlas via bild eller tal oftast uppfattas tydligare än budskap som medlas via text. När meddelandet sedan når mottagaren spelar kognition och perception roll för hur det uppfattas (Lindkvist et al. 2015). Budskap som endast medlas i en riktning, alltså från avsändare till mottagare men inte tillbaka, kallas envägskommunikation. I dessa fall får avsändaren ingen bekräftelse på att budskapet uppfattats på rätt sätt och om det medlats genom flera led är risken för förvrängningar av budskapet stort.
2.3.1. Motivation
Motivation har flera olika betydelser men sammanfattas av Lindkvist et al. (2015) som bland annat drivkrafter och motiv, medel för påverkan och profil för olika intressen, arbeten, utbildning och karriär. Motivationsteorier handlar om orsaker till olika beteenden (Lindkvist et
10 al. 2015). Inom teorierna kan intressen, aktiviteter och mål ordnas enligt vissa kategorier och principer.
Lindkvist et al. (2015) skriver om Fredrik Hertzbergs tvåfaktorsteori i samband med motivation.
Hertzberg undersökte genom intervjuer vilka konkreta incitament som bidrog till motivation.
Han tog fram 14 områden som ansågs viktiga. Ett par av dessa är erkännande/uppskattning och ansvar. Erkännande handlar bland annat om att individen ska få den belöning som krävs för att stärka dennes ambitioner. Hertzbergs teori levererade dessutom praktiska implikationer på vad ledningens arbete bör innehålla för att skapa motivation bland medarbetarna.
En motivationsteori skapad av J Richard Hackman beskrivs också av Lindkvist et al. (2015).
Hackman lyckades sätta ord på tre egenskaper hos arbetet som ansågs viktiga för att skapa motivation. Dessa egenskaper handlar om att arbetet ska kännas meningsfullt, det ska finnas ansvar i relation till arbetsresultatet och kännedom om arbetets resultat ska fås. Egenskaperna ska uppnås genom bland annat feedback i arbetet, betydelse i uppgiften och uppgiftens autonomi, alltså möjligheter till val och egen planering. Lindkvist et al. (2015) beskriver också ett antal villkor från Hackmans motivationsteori som bör vara uppfyllda för att arbetet ska upplevas meningsfullt och därmed skapa motivation. Det ena handlar om kompetens hos medarbetarna. Om kunskapen och informationen om ämnet är bristfällig riskerar individen att blir frustrerad och otillfredsställd under arbetets gång och gör därmed en sämre arbetsinsats.
Att få växa med uppgiften anses också vara viktigt för att öka motivationsfaktorn (Lindkvist et al. 2015). Behovet av utveckling från arbetsuppgifterna skiljer sig dock markant mellan individer. Ett tredje villkor handlar om tillfredsställelse i arbetssammanhanget (Lindkvist et al.
2015). Förutom att själva arbetsuppgiften ska vara tillfredsställande och motiverande måste den organisatoriska strukturen och kulturen behaga individen.
Sammanfattningsvis skriver Lindkvist et al. (2015) att kommunikation är viktigt i organisationer för att motivationsfaktorerna ska uppnås. Belastningar och problem måste diskuteras i samband med förändringar i organisationen för att förhindra onödiga spänningar och konflikter.
11
3. Metod och material
Här presenteras uppsatsen metoder för datainsamling och analys samt uppsatsens empiriska material. Materialet kommer från två medelstora till stora företag och består av både policys och program samt insamlat enkätmaterial från anställda på företagen. Policys och program analyseras kvalitativt medan enkätmaterialet analyseras kvantitativt.
För att uppnå uppsatsens syfte undersöks två företag och liknande efterforskning görs på dem båda. Detta görs för att få verkligt material till analyserna och genom att undersöka två företag fås också en bredare bild av hur företagsinternt miljöarbete fungerar. På detta sätt går det också att göra jämförelser mellan dem båda. Kanske kan också bilden av företagens olika miljöfokus komplettera varandra och genom eventuella justeringar och förbättringsåtgärder resultera i en lämplig grund till en mer eller mindre generell, vällyckad mall för företagsinternt miljöarbete.
Att undersöka två företag kan bli ganska omfattande. Med tanke på de tidsbegränsningar som arbetet bör hållas inom kan för mycket material resultera i bristfälliga analyser. Det är därför viktigt att göra rimliga avgränsningar både vad gäller kvalitativt och kvantitativt material.
3.1. Undersökningsföretag 1
Det första företaget som undersökts kommer i uppsatsen att kallas för FlightTech [FT]. I verkligheten har företaget ett annat namn men eftersom båda företagen ska anonymiseras har ett fiktivt namn antagits. FlightTech är ett stort företag som är baserat i flera länder världen över. Ett par av företagets anläggningar ligger i Sverige och det är en av dessa som använts till undersökningarna i uppsatsen.
FlightTech är ett företag som ägnar sig åt konstruktion och produktion av tekniska produkter men erbjuder också tjänster i relation till dessa. Företaget ägnar sig mycket åt innovation och forskning i syfte att skapa säkerhet och trygghet samt för att effektivisera och förenkla produktion och användning av produkterna. FlightTech har också nära samarbeten med andra industrier samt med den offentliga sektorn. Kunderna finns på världens samtliga kontinenter.
Till den kvalitativa analysen av FT har tre av företagets dokument valts ut. Dessa är FTs årsredovisning från 2018 (benämns i uppsatsen som FT årsredovisning 2018), ett
12 informationsdokument gällande företagets hållbarhetsarbete från 2017 (benämns i uppsatsen som FT infodok. 2018) samt FTs Code of Conduct (benämns i uppsatsen som FT Code of Conduct). Anledningen till att just dessa dokument valts är att de innehåller information om företagets ekologiska hållbarhetsarbete. I dokumenten har stora avgränsningar gjorts. I årsredovisningen avgränsas analysen till företagets miljöarbete som beskrivs i hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen består också av sociala faktorer samt information om företagets uppbyggnad. Dessa delar har dock inte analyserats.
Informationsdokumentet från 2017 innehåller en beskrivning av FTs miljöstrategi. Information om denna finns på två sidor i dokumentet och det är dessa sidor som valts ut till analys av samma anledning som i årsredovisningen. I företagets Code of Conduct behandlas ekologiskt miljöarbete endast i två textstycken. Dessa analyseras men resultatet därifrån blir mycket kort.
Förutom dokumenten görs en enkät angående FTs anläggningsspecifika miljöarbete och skickas ut på företaget. Svaren från den lägger grund för analysen av implementering av miljöarbetet på företaget. Med hjälp från ansvarig på FT skickas enkäten ut till delar av de anställda. Den anläggningen där undersökningen görs har ca 1500 anställda. 169 personer från utvecklingsavdelningen och 84 personer från produktionen på företaget får enkäten. Efter första utskicket gjordes ett bortfall på knappt 20 personer som hade ledigt eller inte var tillgängliga av annan anledning. Totalt fick alltså ungefär 235 personer enkäten. Utskicket gjordes en måndag och en vecka senare skickades en påminnelse ut.
3.2. Undersökningsföretag 2
Det andra företaget ägnar sig också åt konstruktion och produktion inom teknikbranschen.
Produkterna liknar FlightTechs produkter inom vissa aspekter, så som egenskaper och tillverkning, men slutprodukterna är annorlunda. Företaget kallas i denna uppsats för AutoTech [AT] vilket även det är ett fiktivt namn.
Även AT är baserat i flera länder över hela världen. Den anläggning som undersökts i uppsatsen är ett dotterbolag inom koncernen och är baserat i Sverige. Koncernen som helhet arbetar med innovativ teknik för ökad produktivitet och säkerhet. Produkterna ska också leverera
13 energieffektiva lösningar och förbättra levnadsstandarder samt minska påverkan på miljön.
Handel med ATs produkter sker också över hela världen.
Även på detta företag har tre miljörelaterade skrivelser analyserats. Två av dem är dokument som är anläggningsspecifika till dotterbolaget baserat i Sverige. Detta gäller en miljöledningsmanual (benämns i uppsatsen som AT miljöledningsmanual) och en katalog som beskriver hållbarhetsarbetet på anläggningen under 2018 (benämns i uppsatsen som AT katalog 2018). Det tredje dokumentet är ATs CSR-rapport från 2018 och är ett dokument som behandlar företagets hållbarhetsarbete globalt (benämns i uppsatsen som AT CSR 2018).
Katalogen består av hela anläggningens hållbarhetsarbete och behandlar därför även sociala faktorer. Innehållsanalysen görs därför endast på de sidor som består av det ekologiska hållbarhetsarbetet. Miljöledningsmanualen fungerar som ett styrdokument för det företagsinterna miljöarbetet. Denna manual är endast till för dotterbolaget. Manualen analyseras i sin helhet men endast det miljöinriktade arbetet innehåller material som är rimligt att ha med i analysen. Därför baseras analysen mest på de delarna i dokumentet. Vad gäller CSR-rapporten görs samma avgränsningar som i dokumenten från FT.
Förutom ovanstående beskrivna dokument görs också en enkät om ATs anläggningsspecifika miljöarbete som skickas ut på företaget. Materialet från denna lägger grund för en analys om implementeringen av miljöarbetet på AT. På AT skickas enkäten ut till samtliga anställda på den anläggning som undersöks. Tillsammans är de ca 400 personer.
3.3. Kvalitativ innehållsanalys
Företagsdokumenten analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys syftar till att ta fram textens budskap (Lundman & Graneheim 2017). Detta klargörs genom att kategorisera och tematisera texten.
För att göra en innehållsanalys måste först lämpligt material väljas. I detta fall består materialet av de dokument som företagen producerat. Lundman & Graneheim (2017) kallar dessa för analysenheter. De delar som väljs ut till analys i dokumenten kallas domäner (Lundman &
Graneheim 2017). Från domänerna plockas sedan meningsenheter som representerar grunden
14 för analysen. Meningsenheterna är meningsbärande delar av texten, exempelvis en mening eller ett kortare stycke. Dessa bryts ned genom en kondensering för att göra meningsenheterna mer lätthanterliga utan att den faktiska innebörden tas bort (Lundman & Graneheim 2017). För att få fram enhetens betydelse förses kondenseringen med koder. En kod är en etikett som beskriver meningsenhetens innehåll. Koderna sammanförs sedan i kategorier. Kategorier ska enligt Lundman och Graneheim (2017) vara ömsesidigt uteslutande, vilket betyder att koderna inte ska kunna passa in i mer än en kategori. Till sist placeras kategorierna i olika teman (Lundman
& Graneheim 2017). Temat ska besvara frågan vad handlar det här om? och genererar därefter en röd tråd i texten.
I denna uppsats ska den kvalitativa innehållsanalysen bidra till att klargöra hur företagen arbetar med de ekologiska miljöfrågorna. Koderna representerar någon typ av insats företaget gör eller ska/vill göra. Kategorierna delar in dessa i samlad grupp med ett visst åtgärdsfokus och temana representerar sedan det övergripande miljöarbetet. Ett exempel från den kvalitativa innehållsanalysen finns i Tabell 1. Genom att sammanslå samtliga kategorier och teman fås en tydlig bild av vilket fokus företaget antar inom miljöarbetet.
Meningsenhet Kondensering Kod Kategori Tema
Implementera ett nytt verktyg för reseanalys med fokus på växthusgasutsläpp
Nytt verktyg för reseanalys med fokus på växthusgasutsläpp
Verktyg för reseanalys med fokus på utsläpp
Reseanalys Transport
Säkerställa att alla medarbetare genomför grundläggande miljöutbildning.
Alla medarbetare ska genomföra miljöutbildningen.
Miljöutbildning för anställda
Miljöutbildning Utbildning och forskning
Nattvandringar på alla större verksamhetsorter för att hitta
”energitjuvar” i både kontors- och produktionslokaler.
Nattvandringar för att hitta energitjuvar i både kontors- och
produktionslokaler
Minska energiförbrukning nattetid
Energiförbrukning Energi
Tabell 1. Tabell: Sara Hammar
Resultatet från kvalitativ innehållsanalys kan te sig olika beroende på vem det är som analyserar (Lundman och Graneheim 2017). Forskarens förförståelse har stor betydelse för resultatet.
Denna består av teoretisk kunskap, tidigare erfarenheter och förutfattande meningar. Det är svårt att bortse från förförståelsen när analysen görs, även om det i vissa fall hade varit önskvärt med ett mer objektivt synsätt. Förförståelsen kan dock också vara positiv i den bemärkelse att den genererar unika analyser och möjligheter till att upptäcka ny kunskap. Eftersom denna uppsats endast baseras på en persons analys kan det dock tänkas att förförståelsen och subjektiviteten har mer negativ påverkan eftersom slutsatsen blir vinklad enligt en persons
15 uppfattning. För att testa trovärdigheten och giltigheten i en innehållsanalys kan personer som har någon relation till eller kännedom om det material som analyseras ombes att kontrollera resultatet (Lundman & Graneheim 2017). På grund av tidsbrist har detta inte varit möjligt i denna uppsats och trovärdigheten samt giltigheten kan därför ifrågasättas.
3.4. Enkäter
3.4.1. Urval och avgränsningar
Enkäterna görs för att få ett internt perspektiv på miljöarbetet på de två utvalda företagen. Det interna perspektivet handlar om hur väl miljöarbetet kommuniceras och implementeras samt vilket engagemang som finns bland medarbetarna. Resultatet från enkäterna blir beskrivande och därför används en icke-experimentell statistisk undersökningstyp (Dahmström 2015).
Undersökningarna görs på två företag vilka ska representera flera företag inom samma bransch.
Branschen representerar undersökningarnas population. De två utvalda företagen representerar urvalen inom populationen.
FlightTech är det företag som valdes först. Detta gjordes på grund av att författaren har kontakter där sedan tidigare och dessutom var någorlunda påläst om företagets miljöarbete redan innan uppsatsen påbörjades. Valet av företag två baserades på de kontakter som ansvarig på FlightTech hade. Författaren frågade den ansvarige på FlightTech om denne hade idéer på liknande företag samt kontaktuppgifter till miljöansvariga på dessa. Utifrån detta valdes AutoTech som företag två på grund av att arbetsuppgifterna liknade FlightTech i flera aspekter samt på grund av att de beskrev ett miljöarbete som enligt författaren ansågs intressant att analysera. De två valda företagen representerar två utvalda grupper i populationen. Inom grupperna har ytterligare urval gjorts. Urvalet blir därmed ett så kallat tvåstegs gruppurval (Dahmström 2015).
På FlightTech har företagets miljöansvarige valt ut ett antal avdelningar inom arbetsgruppen utveckling och ett antal avdelningar inom arbetsgruppen produktion, vilket totalt blivit ca 235 personer. I en så kallad surveyundersökning, som detta är, ska urvalet egentligen vara helt slumpmässigt (Dahmström 2015). Detta är tyvärr inte fallet här eftersom de utvalda respondenterna valts av en person och baseras därför på subjektiva beslut. Valet av
16 undersökningsföretag kan inte heller anses helt slumpmässig. Detta är viktigt att komma ihåg när resultatet analyseras.
På AutoTech tillfrågas samtliga anställda (ca 400 personer) om deltagande i undersökningen.
Svarsfrekvensen blir därmed mer slumpmässig på detta företag. På både FlightTech och Autotech har endast delar av de tillfrågade valt att delta i undersökningen. På FlightTech har 87 svar kommit in och på AutoTech har 123 svar kommit in.
3.4.2. Datainsamling
Den data som ska samlas in finns inte tillgänglig från början. Därför måste en primärdataundersökning göras (Dahmström 2015). Denna görs via webbenkäter. Att använda sig av webbenkäter i detta syfte är lämpligt eftersom samtliga inom populationen har tillgång till dator och internet samt äger en mejladress via sin arbetsplats. Metoden är också tidseffektiv och billig. Utskicket har skett via en kontaktperson på de två företagen. Detta är nödvändigt för att alla mejladresser ska nås samt för att mejlet inte ska betraktas som skräppost, vilket är risken om det kommer från en mejladress utanför företaget. En länk till webbenkäten finns med i mejlet och enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report. Svaret skickas sedan tillbaka till undersökaren utan att mejladresser eller IP-adresser dokumenteras. Fördelar med att använda en webbenkät är att det går relativt snabbt att skicka ut och få in svar och att dataregistrering sker direkt vid insändandet av enkäten (Dahmström 2015). Detta gör att datamaterialet kan överföras digitalt direkt till databehandlingsverktyget. Nackdelar med en webbenkät kan vara problem med mejladresser, tekniska problem, fel i svaren på grund av tekniken (så kallad teknikbias) och risker för den personliga integriteten eftersom personuppgifterna överförs via internet (Dahmström 2015).
Enkäten har konstruerats enligt en viss logik som gör att vissa frågor automatiskt hoppas över om respondenten väljer ett visst svarsalternativ. För att denna logik ska fungera korrekt har en dynamisk enkätmetod valts (Dahmström 2015). Detta innebär att en fråga visas åt gången.
Respondenten har dock haft möjlighet att gå tillbaka i enkäten om så önskas. Samtliga svar har registrerats digitalt och skickats tillbaka till molntjänsten Survey&Report där de kan exporteras till lämpligt databehandlingsprogram.
17 Enkäten till FlightTech skickades ut först. Till en början hade ett fel i logiken gjorts och några av frågorna blev därför inte besvarade av alla trots att detta var meningen. Felet upptäcktes efter att 46 svar kommit in och kunde då åtgärdas. Ett ofrivilligt bortfall på 15 svar har dock skett på två av frågorna. På grund av tidsbrist kunde inte heller en testenkät skickas ut i förväg och därför upplevs några av frågorna som svårtolkade och några av svarsalternativen ofullständiga.
Detta är något som författaren inte upptäckte förrän feedback kom in från respondenterna. Vissa frågor saknar exempelvis svarsalternativet vet ej eller vill ej uppge. Fel har också uppstått på vissa frågor eftersom det har varit möjligt att trycka i fler än ett svarsalternativ trots att detta inte är önskvärt. Enkäten på AutoTech åtgärdades enligt den feedback som kom in från respondenter på FlightTech. Förutom detta skickades den även ut till en mindre testgrupp på företaget först. Testgruppen skickade därefter in feedback på några av frågeformuleringarna.
Innan enkäten skickades ut till alla medarbetare på företaget rättades frågorna enligt feedbacken från testgruppen. Tack vare detta kunde en del misstag elimineras. Inget svarstvång förekom på någon av frågorna i någon av enkäterna eftersom respondenterna själva ska kunna välja om de vill svara eller inte. Enkäten beräknades ta ca 10 min att besvara.
Enkäterna har gjorts i två delar där den första delen består av bakgrundsfrågor så som kön, ålder och arbetstitel. Inom denna del används både svarsalternativ i form av kryssrutor med flera alternativ, textrutor samt ja- och nej-frågor där endast ett svarsalternativ varit möjligt. I enkäternas andra del finns de frågor som relaterar till företagets miljöarbete. Svarsalternativ finns i form av ja- och nej-svar, kryssrutor med flera alternativ, textrutor samt intervallskala.
På några av frågorna samt sist i enkäten får respondenten också möjlighet att lämna kommentarer.
Enkäten och det insamlade datamaterialet måste behandlas enligt dataskyddslagstiftningen GDPR (dataskyddsförordningen enligt den 25 maj 2018). Innan enkäten kunde besvaras var respondenterna därför tvungna att samtycka till behandlingen. Detta gjordes i ett samtyckesformulär som bifogas till Bilaga 1 där även FlightTechs (Bilaga 2) och AutoTechs (Bilaga 3) enkäter finns.
18 3.4.3. Dataanalys
När enkätsvaren skickats in till Survey&Report kan de exporteras till ett dataanalysprogram. I denna uppsats har SPSS använts i störst utsträckning. Excel har använts till att sammanfatta kommentarerna från enkäten. Materialet exporteras från Survey&Report direkt till analysprogrammen och varje svarsalternativ får då en egen kolumn. Fråga ett om vilket kön respondenten identifierar sig med har därmed delats upp i tre (på FT) respektive fyra (på AT) kolumner. Kolumn ett representerar kvinnor, kolumn två representerar män, kolumn tre representerar annat och kolumn fyra representerar alternativet vill ej uppge (alternativ endast i ATs enkät). Det svarsalternativ som respondenten valt har markerats med en etta (1) och övriga två eller tre kolumner har markerats med tvåor (2). Detta gäller alla kryssfrågor. Ja/nej-frågor har representerats av endast en kolumn där svaret ja representeras av ettor (1) och nej representeras av tvåor (2). Om frågor hoppats över har rutorna markerats med siffrorna 999.
Textfrågorna och kommentarerna har överförts i textform. Långa kommentarer har inte överförts i sin helhet. Samtliga kommentarer har istället laddats ner till Excel. Svaren på frågan där svarsalternativet har varit i form av en skala har överförts i siffror på en skala mellan 0 till 100.
För att underlätta analysen har alla frågor där det varit nödvändigt sammanfogats till endast en variabel. Detta har i SPSS gjorts via funktionen Transform → Compute Variable. Där har den nya variabeln getts ett namn, exempelvis kön, och varje svarsalternativ har kodats med en siffra och därmed sammanfogats till en variabel. Detta har resulterat i en ny variabel där samtliga alternativ för frågan ingår. Under fliken Variable View kodas sedan varje ny siffra med ett namn. I variabeln kön har exempelvis värde 1 fått namnet kvinna, 2 har fått namnet man, 3 har fått namnet annat och 4 har fått namnet vill ej uppge.
Vissa frågor har också grupperats för att underlätta analys. Detta gäller exempelvis textfrågan där respondenterna har skrivit sitt födelseår. Detta görs med hjälp av Transform → Recode into Different Variables. Här har åldrarna delats upp i grupper om 5 år, exempelvis 1971–1975. För att detta skulle vara möjligt har variabeltypen ändrats från String till Numeric och från Nominal till Scale. Detta har gjort att vissa svar fallit bort på grund av att de inte kunnat göras numeriska eller sättas på skala. Ett visst bortfall på vissa frågor har därför varit oundvikligt. Arbetstitlarna har också delats in i grupper enligt liknande metod. Titlarna har fått en siffra beroende på vart de antagits höra hemma.
19 Efter att svarsalternativen transformerats till nya variabler har vissa av dem analyserats med hjälp av korstabeller och diagram. Detta har gjorts via Analyze → Descriptive Statitics → Crosstabs samt Graph → Legacy Dialogs → Bar eller Graph → Chart Builder.
20
4. Resultat
Här sammanställs analyserna från de kvalitativa innehållsanalyserna gjorda på företagsdokumenten samt allt insamlat enkätmaterial.
4.1. Dokumentanalyser
4.1.1. FlightTech
På FlightTech har tre dokument analyserats delvis. Dessa är FlightTechs årsredovisning från 2018, ett informationsdokument om företagets hållbarhetsarbete från 2017 samt deras Code of Conduct. FTs årsredovisning är 144 sidor lång och hållbarhetsredovisningen finns på sex av sidorna. Den ekologiska hållbarheten, beskrivs på två av rapportens sidor. Störst plats i hållbarhetsredovisningen får sociala faktorer där både medarbetare, samhälle och mänskliga rättigheter kan räknas in.
FlightTech har kopplat sitt hållbarhetsarbete till några av de globala hållbarhetsmålen. Bland dessa finns bland annat Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna samt Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. FlightTech vill bidra till mål 13 genom att både utveckla miljömässigt hållbara innovationer och genom att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.
FT infodok. 2017 ger en lite mer ingående beskrivning av FlightTechs hållbarhetsarbete. Här behandlas ansvarsfulla affärer, påverkan på miljön, attraktiv arbetsgivare och bidrag till samhället. Rapporten består av 29 sidor och fem av dessa består av FTs ekologiska miljöarbete.
FT fokuserar på tre huvudområden inom den ekologiska miljöpåverkan. Dessa är Minska påverkan på klimatet, Fasa ut farliga ämnen och Miljömässigt hållbara innovationer. FT Code of Conduct beskriver miljöarbetet mycket kort och upprepar egentligen endast små delar av det som beskrivs i de andra två dokumenten.
Resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen som gjorts på FlightTechs hållbarhetsdokument sammanställs i Tabell 2.
21 Tema Avfall Produktion
och
konstruktion
Forskning och
utbildning
Lagar och riktlinjer
Energi Transport
Kategori Elavfall: 1 Tillverkning: 1 Miljömedvet enhet: 1
CDP: 1 Energieffektivi sering: 2
Grön transport: 4 Produktförbätt
ringar: 1
Forskning: 2 Leverantörskr av: 2
Grön energi: 1 Tjänsteresor:
1 Produktutveck
ling: 1
Forskning och
utveckling: 2
Energiförbrukn ing: 1
Reseanalys:
1 Teknologi: 1 Miljöutbildni
ng: 3
Resurseffektivi sering: 1
Poäng 1 4 8 3 5 6
När meningsenheter togs ut till den kvalitativa innehållsanalysen låg fokus på att hitta konkret miljörelaterat arbete. Detta har resulterat i sex huvudområden vilka är avfall, produktion och konstruktion, forskning och utbildning, lagar och riktlinjer, energi och transport. Genom att dela upp arbetet i teman går det att se vart företaget lägger störst fokus. Poängen längst ner i tabellen representerar vikten av det fokus som företaget verkar ha inom varje tema. För FT framgår det att mest miljöfokus verkar läggas inom forskning och utbildning samt transport.
Energi samt produktion och konstruktion har också relativt höga poäng medan avfall och lagar och riktlinjer endast får ett respektive tre poäng.
En kategori som är vanligt förekommande inom forskning och utbildning är miljöutbildning.
Miljöutbildning har nämnts tre gånger i innehållsanalysen. Bland annat skriver FT att de ” Lanserade ny global webbaserad miljöutbildning som är obligatorisk för samtliga anställda.”
(FT årsredovisning 2018). Senare i samma dokument skriver företaget att de ska ”Säkerställa att alla medarbetare genomför grundläggande miljöutbildning.”. I FT infodok. 2017 skriver FT att en miljöutbildning för chefer och en webbaserad miljöutbildning för alla medarbetare exemplifierar åtgärder för att nå företagets miljömål. Kategorierna forskning samt forskning och utveckling består till stor del av meningsenheter som handlar om forskningssamarbeten för att ta fram hållbara lösningar och alternativ till de material och tillverkningsprocesser som används idag. Temat innehåller också en meningsenhet som syftar till att sprida miljömedvetenhet bland företagets medarbetare.
Tabell 2. Tabell: Sara Hammar
22 Inom temat Transport ligger en del fokus på hållbara alternativ till färdmedel, så som elbilar. I en meningsenhet skriver företaget att införandet av elbilar och laddningsstationer ska minska klimatpåverkan. Elektrifiering av fordon benämns i ytterligare två meningsenheter. FT önskar också minska antalet tjänsteresor genom att uppmuntra användningen av webbmöten och för att få koll på växthusgasutsläpp från transporter skriver FT att det vill ” Implementera ett nytt verktyg för reseanalys med fokus på växthusgasutsläpp” (FT årsredovisning 2018) vilket resulterar i kategorin Reseanalys samt temat Transport.
Inom temat Energi har kategorin Energieffektivisering uppkommit två gånger. Dessa meningsenheter bygger på användningen av elektricitet i FTs lokaler. Denna ska minska genom effektiviserad lokalanvändning, energieffektiva ljuskällor och tillvaratagande av överskottsvärme. Installation av solceller benämns också i två meningsenheter. FT skriver att de planerar att införa ”Nattvandringar på alla större verksamhetsorter för att hitta
”energitjuvar” i både kontors- och produktionslokaler.” (FT årsredovisning 2018) vilket resulterar i kategorin Energiförbrukning.
Inom temat Produktion och konstruktion ligger mycket fokus på utveckling av teknologi, tillverkning och produkter. Bland annat strävar företaget efter att hitta alternativ till vissa farliga kemikalier som används i en del produkter. Temat hänger till viss del samman med Forskning och utveckling eftersom de båda syftar till att hitta bättre lösningar på produkter och inom tillverkningen. På temat Avfall fanns endast en meningsenhet som lyder ”Skickade datorer, bildskärmar och telefoner för återanvändning, …, vilket gav en besparing på cirka 50 ton koldioxidutsläpp.” (FT infodok. 2017). Meningsenheten beskriver något som företaget åstadkom under 2017.
Förutom de dokument som har analyserats ovan så har FT satsat extra på tjänsteresor och jobbpendling. Detta arbete är sammanfattat i en PowerPoint. Här skriver FT om flera ambitioner eller redan genomförda åtgärder de har inom transportområdet. Exempelvis finns en önskan om en app som kan underlätta för samåk samt bättre möjligheter för videomöten. I PowerPointen finns också information om miljövänligare tjänstebilar som finns att tillgå till ett rabatterat pris och i samarbete med en hyrbilsfirma är ambitionen att de bilar som anställda hyr ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Anställda på FT har också möjlighet till att boka inrikes tågbiljetter
23 i första klass för att underlätta arbete på tågresor. Ett samarbete med lokala kollektivtrafiksbolag finns också vilket innebär att anställda kan köpa årskort till kollektivtrafiken.
4.1.2. AutoTech
Även på AutoTech har delar av tre hållbarhetsdokument analyserats. Dessa är en katalog om hållbarhetsarbetet på den undersökta anläggningen, en miljöledningsmanual samt ATs globala CSR-rapport från 2018. Katalogen beskriver AT:s arbete för hållbar utveckling. Detta inkluderar både arbetsmiljö, integritet och etik, ekologiskt miljöarbete, ansvarsfulla inköp och bidrag till samhället. I början av katalogen som beskriver företagets hållbarhetsarbete finns en kort sammanfattning av vad den innehåller. Rubriken på sidan är Vårt hållbarhetsarbete i korthet 2018. Sammanfattningen innehåller Våra medarbetare, Arbetsmiljö och säkerhet, Etik, Samhälle, Säkerhet och Mångfald. Under dessa rubriker i katalogen finns ingenting skrivet om företagets ekologiska hållbarhetsarbete. Detta beskrivs under rubriken Arbete för att minimera risker mot yttre miljö och tas alltså inte med i sammanfattningen. På grund av detta ger katalogen intrycket att den ekologiska hållbarheten inte ges lika mycket utrymme som den sociala hållbarheten.
Den inledande texten från företagets VD upprepar orden människa och miljö ett par gånger.
Företaget vill verka långsiktigt för både människa och miljö och poängterar dessutom att de önskar arbeta för att deras kunder också ska göra det. Resten av katalogen baseras dock till stor del på arbetet för människorna. Arbetsmiljö och andra aspekter relaterade till medarbetarnas välmående verkar vara mest omdiskuterat. Miljöfrågor ur ett ekologiskt perspektiv behandlas på fyra sidor i katalogen. Under rubriken Ansvarsfulla inköp diskuteras dock också vissa aspekter av miljöarbetet. Här handlar det om krav som AT sätter på sina leverantörer i relation till företagets Code of Conduct. Inom denna finns principer gällande miljöskydd. AT följer också sju värderingar där ekologisk hållbarhet inte heller finns med. Värderingarna är integrity, support our people, continiuous improvement, innovation, safety and quality, customer focus och collaboration.
AT är certifierade enligt ISO 14001 och följer därmed ett miljöledningssystem. I ATs miljöledningsmanual finns instruktioner för hur detta ska gå till. Innehållsanalysen är till för att finna faktiska procedurer för hur företagets miljöarbete går till. De temana som tas fram baseras
24 på områden där miljöåtgärder införts. Miljöledningsmanualen levererade inte särskilt många faktiska åtgärder. Den fokuserar mest på dokumentering och uppföljning av åtgärder och arbete som inte beskrivs i manualen. Manualen benämner lagkrav och rapporteringskrav som viktiga delar inom miljöledningssystemet. De praktiska förbättringsåtgärderna, så som avfallshantering, minskad energiförbrukning och minskade utsläpp från transporter samt hur det ska gå till tas inte upp här. Referenser till företagets intranät finns på flera ställen i manualen och troligt är att de praktiska åtgärderna beskrivs där.
ATs globala CSR-rapport från 2018 är 64 sidor lång inklusive GRI-index. Rapporten behandlar AutoTechs ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer (Regeringskansliet 2013) och baseras därmed på hållbar utveckling. De ekologiska faktorerna tas upp på fem av sidorna i rapporten.
Kopplingar till ekologisk hållbarhet görs dock också i beskrivningen av företagets leverantörskedja.
Den kvalitativa innehållsanalysen gjord på dessa tre dokument sammanfattas i Tabell 3.
Tema Avfall Produktion och
konstruktion
Forskning och
utbildning
Lagar och riktlinjer
Energi Transport
Kategori Farligt avfall: 1 Kemikalier: 1 Miljöutbildni ng: 3
ISO 14001: 2 Elförbrukning:
2
Produkttrans port: 1 Avfall: 2 Produktion: 1 Utbildning: 1 CDP: 1 Energi: 1
Produktionsavfa ll: 3
Produktion och
konstruktion: 1
Lagkrav: 2
Grön
konstuktion: 1
Rapportering:
1 Förpackningar
: 1
Miljögranskni ng: 1
Riktlinjer: 1
Poäng 6 5 4 8 3 1
AutoTech verkar ha ett annat fokus än FlightTech när det gäller åtgärder för minskad miljöpåverkan. Det ledande temat är Lagar och riktlinjer med åtta poäng. Avfall är ATs nästa fokus och summeras till sex poäng och Produktion och konstruktion får fem poäng. Därefter följer Forskning och utbildning, Energi och Transport.
Tabell 3. Tabell: Sara Hammar
25 Under temat Lagar och riktlinjer står ISO 14001 för 2 poäng. ISO 14001 benämns i två av de analyserade dokumenten och det som skrivs i dem är helt enkelt att företaget är certifierade enligt standarderna för ISO 14001. Kategorin Lagkrav är också återkommande i dokumenten.
Meningsenheterna som leder fram till denna kategori beskriver att företaget har procedurer som ständigt utreder om verksamheten följer de lagar och regler som krävs. CDP benämns som en frivillig åtgärd för mätning av olika typer av miljöpåverkan. CDP är ett frivilligt verktyg som även FlightTech använder sig av. AT använder sig av ett system för rapportering av hot och olyckor som kan ha påverkan på företagets miljöprestanda. Miljögranskningen som också nämns inom Lagar och riktlinjer görs av en tredje part vart femte år och består av detaljerade inspektioner av byggnaderna och dess miljöregister. Kategorin Riktlinjer handlar om riktlinjer som företaget satt upp för att minimera miljöpåverkan från sina produkter.
Inom Avfall verkar produktionsavfall få störst fokus. Produktionsavfall täcker minskning av utskrotade artiklar, osorterade brännbara artiklar från produktion och utskrotning av produkter.
Kategorin Avfall handlar om avfallshantering och återvinning baserat på avfallstrappan. Dessa två kategorier finns i ATs katalog 2018. Kategorin Farligt avfall kommer från företagets globala CSR-rapport. I denna meningsenhet skriver företaget att de följer lagar och regler men att de också önskar minska och eliminera farligt avfall genom att minska uppkomstkällan samt återvinna.
I temat Produktion och konstruktion finns Produktion med som en kategori. Kategorin är egentligen något oklar eftersom meningsenheten som leder fram till den även skulle kunna landa i temat Energi. Meningsenheten lyder ”WE CONSERVE ENERGY and work to improve the efficiency of the products we manufacture and of our own operations” (AT CSR 2018).
Energi och effektivitet är två uttryck som har betydande påverkan i meningsenheten men orden syftar till något som sker i relation till produkterna företaget erbjuder. Av den anledningen placeras enheten i kategorin Produktion. Kategorin Kemikalier syftar till företagets kemikalieanvändning och med tanke på deras verksamhet antas denna vara i relation till produktionen. Produktion och konstruktion kommer från meningsenheten ”WE CONTINUALLY WORK TO MINIMIZE ENVIRONMENTAL IMPACT through safe technologies, facility design and operating procedures.” (AT CSR 2018). Safe technologies antas syfta till teknologier inom produktionen medan facility design och operating procedures mer inriktas på utformning av byggnader och verksamhet. Därför kategoriseras denna enhet
26 med både produktion och konstruktion. Kategorin Grön konstruktion kommer från en meningsenhet som enbart syftar till hur ATs byggnader ska byggas. Förpackningar kommer från en meningsenhet som handlar om att minska storleken på dessa för att få ner mängden koldioxidutsläpp från transporter. Målet med detta är att minska koldioxidutsläpp från transporter men själva åtgärden kategoriseras inom produktion och konstruktion eftersom den relaterar till ATs produkter.
Temat Forskning och utbildning består av två kategorier; Miljöutbildning samt Utbildning.
Anledningen till att de skiljs åt är för att meningsenheterna som hamnat inom Utbildning inte enbart kopplar till utbildning inom miljö. AT skriver att de bland annat har miljöutbildningar för chefer, miljökoordinatorer och annan nyckelpersonal. Även övriga anställda ska varje år få miljöutbildning antingen ”face-to-face” eller webbaserat. Denna utbildning syftar till att lära ut miljörelaterade lagar och regler samt sprida ”best practice” inom avfallshantering, miljökvalitet och energibesparing.
Temat Energi behandlar effektiv energianvändning och elförbrukning. Meningsenheterna till Elförbrukning handlar om användning av el från förnyelsebara källor samt minskning av elförbrukning per såld produkt. Den enda meningsenheten inom Transport lyder ” Vi vet också att våra transporter har en stor miljöpåverkan och vi arbetar därför bland annat med att effektivisera våra förpackningar och använda local sourcing/distribution där det är möjligt.”
(AT katalog 2018). Enheten hade också kunnat hamna inom kategorin förpackningar eftersom åtgärden delvis handlar om minskade sådana men placeras inom transport eftersom syftet med åtgärderna är att minska miljöpåverkan från transporter och eftersom den ena åtgärden som nämns handlar om lokala affärer vilket minskar transportsträckan.
4.2. Enkätanalyser
Enkätanalyser har gjorts både på FlightTech och AutoTech. Materialet har analyserats och sammanställts i korstabeller och diagram. Först presenteras det analyserade materialet från FlightTech. Därefter presenteras materialet från AutoTech. Vissa data från båda företagen har analyserats gemensamt och sammanställts i diagram. Detta resultat presenteras ihop efter det separata företagsresultatet beskrivs.
