(AU § 267) KS 2016-15

(1)

8.30-10.40

Kommunstyrelsen

Närvarande

Ledamöter Mari-Louise Wernersson (C), ordförande Per Svensson (S), 2:e vice ordförande Dahn Persson (S)

Tore Holmefalk (C) Filip Bertilsson (M) Anders Jansson (SD) Lars Fagerström (L) Rebecka Kristensson (S) Georgia Ferris (KD) Lennart Torstensson (S) Jan Berge (MP)

Tjänstgörande ersättare Ingrid Gustavsson (M) istället för Claes-L Ljung (M) Per-Gunnar Andersson (S) istället för Marcelle Farjallah (S) Ersättare Stig Agnåker (C)

Kristina Hallberg (V) Övriga förtroendevalda Per Johansson (C) § 270

Tjänstemän Charlotte Johansson, kommunchef Jenny Antonsson, utredningssekreterare

Jan Petersson-Bordal, kultur- och fritidschef § 270 Erika Svensson, ungdomschef § 270

Jan Fritz, ekonomichef §§ 272-273

Liselotte Jönsson, verksamhetsekonom § 272 Josefin Selander, tf samhällsbyggnadschef § 280 Linda Larsson, gata- och trafikchef § 280

Hanna Smekal, plan- och landskapsarkitekt § 280

Paragrafer §§ 270-301

(2)

Underskrifter Sekreterare

/ Jenny Antonsson

Ordforande

Mari-Louise Wernersson

Justerare

Lars Fagerstrom

Protokollet justerat 2016-10-12 och anslaget 2016-10-13

Underskrift

Johanna Ivarsson

2(61)

(3)

3 (61)

§ 270 Redovisning av uppdrag i budget 2016 – Utreda hur KF ungdomsdemokratin i kommunen kan öka.

(AU § 267) KS 2016-15

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag Arbetsutskottets förslag

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

1 Anteckna till protokollet att uppdraget med att utreda hur ungdomsdemokratin kan öka är redovisat.

2 Hänvisa utredningens förslag för fortsatt arbete till budgetberedningen.

Beslutsunderlag Beslutsförslag 2016-09-08

Kultur- och fritidsnämnden 2016-08-13, § 30

Kultur- och fritidsförvaltingens utredning, Hur ungdomsdemokratin i kommunen kan öka, 2016-08-31

Kommunstyrelsen 2016-01-12, § 7 Sammanfattning av ärendet

Kommunstyrelsen beslutade 2016-01-12 att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda hur ungdomsdemokratin i kommunen kan öka. Arbetet skulle genomföras i samråd med kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden och redovisas senast augusti 2016.

Kultur- och fritidsnämnden har överlämnat den färdiga utredningen och överlämnat densamma till budgetberedningen. Utredningen har haft som ambition att presentera ett genomarbetat och objektivt material som beskriver en nulägessituation och möjliga alternativ för hur ungdomsdemokratin kan öka.

Ekonomi

Uppdraget i budget påverkar inte kommunens ekonomi. Utredningen presenterar ett förslag på vidare arbete inkluderat öppen ungdomsverksamhet, ungdomens hus samt uppdragsstöd och beräknar detta till en kostnad på 6 675 tkr per år de första fem åren och därefter en kostnad på 6 175 tkr per år.

Övervägande

Kommunfullmäktige föreslås anteckna uppdraget som redovisat i och med att utredningen och förslaget på fortsättning föreslås hänvisas till budgetberedningen.

(4)

4 (61)

Förändrad hantering av pensionsavsättningar. KF (AU § 266) KS 2016-349

Beslut

1 Lösa upp den beslutade hanteringen av K3-effekten, där ett belopp motsvarande den ej likviditetsförbättrande resultatförbättringen avsattes som pensionsförpliktelse. (15,9 mkr 2015-12-31 kalkylerat till ca 190 mkr under den kommande 20 års-perioden då

resultatförbättringen uppstår)

2 I delårsbokslutet 2016-08-31 lösa upp pensionsavsättningarna om 171 mkr (per 2015- 12-31) vilka strider mot gällande redovisningsrekommendation avseende pensioner hänförliga till före 1998.

Powerpoint presentation – Förändring hantering av pensionsavsättningar 2016-09-13 KF 2016-05-31 § 133 – Årsredovisning för 2015

Utdrag ur budget 2015.

Sammanfattning av ärendet

Blandmodell innebär att intjänade pensioner före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och pensioner intjänade efter 1998 redovisas som skuld eller försäkrats bort, vilket Falkenberg gör. Detta innebär att Falkenberg inte har någon skuld relaterad till pensioner intjänade efter 1998 i balansräkningen.

Fullfonderingsmodell innebär att pensionsskulden, oavsett när den uppstått, skall vara antingen betald eller skuldförd.

Pensioner hänförliga till tiden före 1998 skall enligt gällande redovisningsrekommendation redovisas som en ansvarsförbindelse. Falkenberg har genom ett antal avsättningar med start 2008 frångått blandmodellen och gjort avsättningar i balansräkningen, för närvarande 186,9 mkr. Orsaken har varit att kommunen (år 2008, 65 mkr, 2009; 58 mkr och 2010; 58 mkr totalt 181 mkr) av försiktighetsskäl reserverat medel för en pensionsskuld som man faktiskt har. För närvarande finns ett förslag på ny kommunal redovisningslag. Förslaget innehåller ett klart ställningstagande för fullfondering istället för blandmodell. Förslaget väntas bli klart till bokslutet 2017 alternativt 2018. Oavsett hur lagstiftaren beslutar tänker Falkenberg följa beslutet.

(5)

5 (61) Med tanke på detta valde ekonomiavdelningen i bokslutet 2015, då det nya lagförslaget var känt, att avvakta med en justering av de felaktiga avsättningarna.

Motiveringen var att årsredovisningen blir förändrad av principförändringar tre gånger på lika många år: Från nuvarande läge (2015) till blandmodell (2016) till den sannolika fullfonderingsmodellen (2017 eller 2018).

K3 hanteringen:

2014 beslutades en ny rekommendation för hantering av avskrivningar och underhåll av fastigheter. Komponentavskrivningar infördes vilket innebar att hus indelades i

komponenter med olika avskrivningstid beroende på ekonomisk livslängd. Tidigare kunde en byggnad skrivas av på t ex 33 år oavsett husets beståndsdelar. Förändringen innebar även att reparationer och underhåll, som tidigare kostnadsförts, nu skulle aktiveras och skrivas av på komponentens ekonomiska livslängd.

Konsekvensen för kommuner och företag blev att resultatet förbättrades ganska mycket de första åren efter införandet. (I Falkenbergs fall ca 15 mkr 2015 därefter fallande till 0 kr under 25 år, totalt ca 190 mkr)

Det förbättrade resultatet ger inte någon motsvarande likviditetsförstärkning då utbetalning sker oavsett om man kostnadsför (tidigare regel) eller aktiverar (ny K3 regel) reparationen av ett hus. Förändringen leder alltså till att kommunen blir "lurad" ett antal år framåt!

Resultatet blir bättre men likviditeten oförändrad. Risken för att kommunen drar på sig kostnader som inte är finansierade är uppenbar. I budgetberedningen 2014 fick

ekonomiavdelningen i uppdrag att se över hur kommunen skulle hantera effekten på ett ekonomiskt bra sätt. Förslaget blev att sätta av resultatförbättringen till pensioner, en skuld vi visste fanns men som inte var skuldförd i balansräkningen på grund av regelverket, blandmodellen.

Då kommunrevisorerna, trots de goda avsikterna, är fortsatt mycket kritiska till

pensionsavsättningen känns det trots allt ohållbart att avvakta att det nya lagförslaget träder i kraft. Ansvariga politiker och tjänstemän som egentligen bara vill ta ansvar för

kommunens ekonomi måste få arbetsro. Därför rekommenderar ekonomiavdelningen att kommunen snarast återgår till att följa gällande blandmodell för pensioner.

Ekonomi

Resultatförbättring 2016 ca 15 mkr utan motsvarande likvida medel. Avtagande till noll efter ca 25 år totalt 190 mkr.

Resultatförbättring mot budget ca 6 mkr 2017, avtagande till 0 efter ca 10 år totalt ca 40 mkr. Detta på grund av att avsättningen från 2008-2010 på 181 mkr löses upp parallellt

(6)

6 (61) anpassning då hela pensionsskulden skall skuldföras. Detta aktualiserar en eventuell annan lösning på hantering av det förbättrade resultatet som K3 regelverket skapar.

Alternativt accepterar kommunen det faktum att resultatet är förstärkt ett antal år, väl medvetna att motsvarande likviditet inte genererats.

Den alternativa lösningen är att justera kommunens resultatkrav (årets resultat dividerat med skatter och bidrag) motsvarande resultatförbättringen. I Falkenbergs fall blir det ca 15 mkr 2015 därefter fallande till 0 kr ca 25 år senare (totalt ca 190 mkr). Detta var ett

alternativ 2014 men förkastades då.

Alternativet är fortfarande möjligt och innebär att kommunen måste fatta nytt beslut avseende resultatkravet för god ekonomisk hushållning. Nuvarande beslutade resultatkrav 2 % skulle då ersättas av ca 2,7 % år 2017 linjärt fallande till 2 % under kommande 25 år då avskrivningarna hunnit ikapp och jämviktsläge på nytt råder.

2014 tyckte vi att detta förslag var sämre än att sätta av till en pensionsskuld som var verklig. Men nuläget, med en fullfonderingsmodell på gång, innebär att alternativet aktualiseras på nytt.

(7)

7 (61)

§ 272 Delårsredovisning tertial 2 för kommunstyrelsen.

(AU § 303) KS 2016-120

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Godkänna kommunstyrelsens delårsrapport 2016.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens delårsrapport 2016.

Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat delårsrapport för 2016. Totalt uppvisar kommunstyrelsen inklusive affärsverksamheten en positiv avvikelse mellan periodens budget och periodens utfall med 17 211 tkr. Exklusive affärsverksamheten uppgår avvikelsen till 15 573 tkr. För helåret 2016 prognosticerar kommunstyrelsen inklusive affärsverksamheten ett sammantaget utfall om 151 269 tkr mot budgeterat 160 259 tkr vilket innebär en positiv avvikelse med 8 990 tkr varav 3 600 tkr är hänförligt till

affärsverksamheten. Obeaktat resultatregleringen skulle överskottet uppgått till 10 550 tkr.

Ekonomi

Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomi.

(8)

8 (61)

Delårsredovisning tertial 2 för kommunen. KF (AU § 304) KS 2016-121

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna delårsbokslut (tertial 2) för januari – augusti 2016.

Delårsrapporten januari – augusti 2016.

Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning har upprättat delårsbokslut för januari till och med augusti 2016.

(9)

9 (61)

§ 274 Kommunal skattesats 2017. KS 2016-378 KF

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

1 Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun år 2017 till 21,10 kr per skattekrona, dvs. oförändrad.

Enligt kommunallagen kap 8, § 6 ska kommunstyrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för det kommande året, även om budgeten i sin helhet behandlas senare.

Ekonomi

Kommunens kostnader och intäkter för 2017 sammanställs och redovisas i kommande budgetförslag.

Yrkande

Mari-Louise Wernersson (C) yrkar på att skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun år 2017 fastställs till 21,10 kr per skattekrona, dvs. oförändrad. Per Svensson (S) och Filip Bertilsson (M) instämmer i yrkandet.

Propositionsordning

Ordföranden ställer Mari-Louise Wernerssons (C) yrkande mot avslag och finner det antaget.

(10)

10 (61)

Årlig ändring av bestämmelser om ersättningar och KF arvoden till förtroendevalda - nu fråga om möjlighet till

återinförande av vice ordförande i kommunala bolagen.

(AU § 284) KS 2015-416

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Beslut angående förändringar av ersättningar och arvoden till styrelseledamöter i de

kommunala bolagen fattas av kommunfullmäktige.

2 Återinrätta vice ordförande i de av kommunen helägda bolagen så snart erforderliga ändringar i bolagsdokumenten beslutats av kommunfullmäktige.

3 Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att dels ta fram förslag till nödvändiga

revideringar av bolagsdokumenten och dels lämna förslag till kommunfullmäktige vad avser arvodering av vice styrelseordförande i bolagen.

Utredning från kommunstyrelseförvaltningen 2016-09-15 Kommunfullmäktige 2016-06-28 § 173

Kommunfullmäktige 2016-02-23, § 62 Arbetsgivarutskottet 2015-12-17, § 51 Kommunfullmäktige 2014-11-25, § 214 Kommunfullmäktige 2014-06-24, § 123 Arbetsgivarutskottet 2014-05-08, § 27 Sammanfattning av ärendet

Per Svensson (S) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-02-23 § 62 fått följande yrkande antecknat i protokollet: Arbetsgivarutskottets beslut angående arvodesreglementet för 2016 bör ses över för ställningstagande till om beslutet kan anses rymmas inom

utskottets delegation eller bör tas upp till behandling i kommunfullmäktige.

Arbetsgivarutskottet, vilken även är arvodeskommittén, gör inför varje ny mandatperiod en översyn av Bestämmelser om ersättningar och arvoden till förtroendevalda i Falkenberg kommun. Inför nuvarande mandatperiod tog arvodeskommittén fram och beslutade om förslaget om arvoden som antogs av kommunfullmäktige vid sammanträdet 2014-06-24 §

(11)

11 (61) 123. I arvodeskommitténs översyn ingick även översyn av bolagens ersättningar. Bland annat ingick förändringen att inget fast arvode betalas ut till vice ordförande i bolagen då denna funktion inte längre skulle vara kvar. Förslag till förändringar skickas även till bolagen som rekommendation. Vanligtvis tas sådana bestämmelser upp vid

bolagsstämman.

I kommunfullmäktiges beslut inför varje ny mandatperiod uppdras åt arvodeskommittén att under kommande mandatperiod, i enlighet med bestämmelserna, årligen göra översyn av årsarvode, det begränsade arvodets storlek samt arvode för sammanträde och övrig ersättningsberättigad tjänstgöring. Inför 2016 tog arvodeskommittén beslut om löneutvecklingen inom kommunal verksamhet och detta beslut innefattade även rekommendation till förändringar avseende bolagen.

Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-25 § 214 att ta bort uppdraget som vice styrelseordförande i Falkenbergs Stadshus AB, Falkenberg Energi AB, Falkenbergs Bostads AB, Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, Falkenbergs Näringsliv AB samt Destination Falkenberg AB. Vice ordförande i Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) togs inte bort med hänvisning till att bolaget är delägt med Varbergs kommun. Vid debatt i kommunfullmäktige 2016-06-28 i det aktuella ärendet uppkom återigen frågan kring vice ordförandeskapet i de helägda kommunala bolagen. Kommunfullmäktige beslutade 2016- 06-28 § 173 att återremittera ärendet med motiveringen ”för att utreda möjligheten att återinföra vice ordförande i bolagen”.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sin utredning att det inte finns något, i vare sig aktiebolagslagen eller kommunallagen, som förhindrar att Falkenbergs kommun återinför vice ordförandeskapet i de helägda kommunala bolagen. Det finns inte heller något som hindrar att det sker under pågående mandatperiod. Det krävs dock att:

1. Kommunfullmäktige fattar beslut om att återinföra vice ordförande i de kommunala helägda bolagen.

2. Kommunfullmäktige fattar beslut om att ändra bolagens bolagsdokument i enlighet med punkt 1. Därefter måste respektive bolag anmäla ändringen hos Bolagsverket.

3. Kommunfullmäktige förrättar val av vice ordförande i respektive bolags styrelse bland de befintliga styrelseledamöterna.

Ekonomi

Det kommer att bli en ekonomisk påverkan eftersom ärendet rör arvodering. Denna kommer att framgå av Argus beräkning.

Övervägande

Personalavdelningen anför följande. Enligt aktiebolagslagen (ABL) är det bolagsstämman som fattar beslut om arvode. I ABL 8 kap. 23 § a: Bolagsstämman skall besluta om arvode och annan ersättning förstyrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Av

exempelvis Falkenbergs Bostads AB:s ägardirektiv framgår av Bolagsordningens § 11

(12)

12 (61) suppleanter. Förfarandet hittills har alltså varit att arvodeskommittén gör en mer

omfattande översyn inför ny mandatperiod, att kommittén på egen hand beslutar om årliga förändringar och att de kommunala bolagen rekommenderas att följa arvodeskommitténs förslag. I aktuellt ärende kan oklarhet ha uppstått i vad mån borttagande av fast arvode för vice ordförande i bolagen var en sådan stor förändring att den borde behandlats av

kommunfullmäktige. Arvodeskommittén såg frågan mera som en naturlig följd av att funktionen togs bort och översände därmed rekommendationen till respektive bolag på vanligt sätt. Ett alternativ till nuvarande beslutsordning är att arvodeskommitténs förslag, inför varje ny mandatperiod och i det fall större förändringar görs, förs upp till

kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige beslutar sedan rekommendera de kommunala bolagen att följa beslutet genom att anta förslaget vid bolagsstämman.

Av kommunstyrelseförvaltningens skrivelse framgår att det är möjligt att återinföra vice ordförande i de helägda kommunala bolagen. Det är dock en politisk fråga att avgöra huruvida man väljer att göra så eller inte. På grund av detta lägger inte

kommunstyrelseförvaltningen något förslag till beslut utan överlämnar till kommunstyrelsen att ta ställning till vilket beslutsförslag som skall lämnas till

kommunfullmäktige. Nedan presenteras två alternativa beslutförslag, beroende på om man väljer att återinföra vice ordförande eller inte.

Förslag till beslut Alternativ 1

1. Beslut angående förändringar av ersättningar och arvoden till styrelseledamöter i de kommunala bolagen fattas av kommunfullmäktige.

2. Inte återinrätta vice ordförande i de av kommunen helägda bolagen.

3. I de helägda kommunala bolagen utbetalas fast arvode enbart till styrelsens ordförande.

Alternativ 2

1. Beslut angående förändringar av ersättningar och arvoden till styrelseledamöter i de kommunala bolagen fattas av kommunfullmäktige.

2. Återinrätta vice ordförande i de av kommunen helägda bolagen så snart erforderliga ändringar i bolagsdokumenten beslutats av kommunfullmäktige.

3. Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att dels ta fram förslag till nödvändiga revideringar av bolagsdokumenten och dels lämna förslag till kommunfullmäktige vad avser arvodering av vice styrelseordförande i bolagen.

(13)

13 (61)

§ 276 Tilldelning av medel för statsbidrag 2016 – Ytterligare utökad undervisningstid i matematik årskurs 4-6. (AU § 305) KS 2016-362

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

1 Avslå barn- och utbildningsnämndens framställan om att utöka budgetramen för 2016 till följd av det generella statsbidraget för utökad undervisningstid i matematik.

2 Vid hanteringen av över- och underskott mellan 2016 och 2017 beakta underskottet till följd av ändrad skollag gällande utökad undervisningstid i matematik.

3 Hänskjuta till budgetberedningen att tilldela barn- och utbildningsnämnden bidraget i form av utökad budgetram från och med 2017.

Barn- och utbildningsnämnden § 90, 2016-08-24 Sammanfattning av ärendet

En förändring i skollagen trädde i kraft 2016-07-01 vilken innebar utökad undervisningstid i matematik i årskurs 4-6. Med lagändringen följer ett utökat generellt statsbidrag om 25 kronor per invånare 2016 (halvår) och 50 kr per invånare 2017 (helår). För Falkenberg innebär detta utökat generellt statsbidrag på ca 1,1 mkr 2016 och 2,2 mkr 2017 och framåt.

Då detta generella statsbidrag inte fanns med i den prognos som ligger till grund för årets budget, har barn- och utbildningsnämnden inte tilldelats bidraget i sin budgetram. Barn- och utbildningsnämnden har därför inkommit med en framställan om tilldelning av statsbidraget.

Ekonomi

Statsbidraget är beräknat till ca 1,1 mkr 2016 och 2,1 mkr 2017 och framåt. Beslutet påverkar barn- och utbildningsnämndens ekonomi, men inte kommunen som helhet.

Övervägande

Hanteringen av generella statsbidrag av denna typ är under utredning och förslag till principer kommer att presenteras under höstens budgetberedning. Ekonomiavdelningen föreslår att barn- och utbildningsnämndens budgetram inte justeras för 2016, men att det underskott som uppkommer till följd av lagändringen ska beaktas i hanteringen av över-

(14)

14 (61)

(15)

15 (61)

§ 277 Tilldelning av statsbidrag 2017 för nya gymnasiesärskolan och utökad undervisning i matematik årskurs 4-6.

(AU § 306) KS 2016-363

Beslut

1 Hänskjuta till budgetberedningen att tilldela barn- och utbildningsnämnden de delar av det generella statsbidraget som är hänförligt till barn- och utbildningsnämndens

verksamhet.

Barn- och utbildningsnämnden § 91, 2016-08-24 Sammanfattning av ärendet

Barn- och utbildningsnämnden har inkommit med en framställan om att 2017 och framåt ta del av de delar av det generella statsbidraget som är avsedda för nämndens verksamheter.

Generella statsbidrag ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och budgeteras för, i motsats till riktade statsbidrag, som nämnderna själva ansöker om och hanterar utanför budget. Delar av det generella statsbidraget är ibland destinerat ett visst område eller ändamål, men kommunen behöver inte ansöka om det och det finns heller inga krav på återredovisning till staten.

Tidigare har ansvarig nämnd kunnat äska om att ta del av denna typ av generella

statsbidrag. Då man från och med 2016 har frångått äskandeförfarandet finns det ett behov av principer för hur man hanterar den här typen av bidrag.

Ekonomiavdelningen arbetar med att ta fram förslag till dessa principer, dessa kommer att presenteras under höstens budgetberedning. Ekonomiavdelningen föreslår av den

anledningen att ärendet hänskjuts till budgetberedningen.

Ekonomi

Förslaget i sig innebär ingen påverkan på kommunens ekonomi.

Övervägande

Hanteringen av generella statsbidrag av denna typ är under utredningen och förslag till principer kommer att presenteras under höstens budgetberedning.

(16)

16 (61)

Slutredovisning investeringsprojekt Söderskolans kök. KF (AU § 295) KS 2014-407

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna slutredovisning av investeringsprojektet Söderskolans kök till protokollet.

Beslutsunderlag

Tekniska nämnden 2016-08-31, § 53 Sammanfattning av ärendet

Bygg- och projektenheten har genomfört ombyggnation av Söderskolans kök. Köket var drabbat av genomgående fuktproblem och logistiken i köket var dålig. I samråd med kökspersonal och verksamheten på skolan togs ett förbättringsalternativ fram för ombyggnation.

Ekonomi

Projektets budget var 10 000 tkr och totalt utfall är 9 981 tkr. Projektet lämnar ett överskott på 19 tkr.

Övervägande

För slutredovisning av större investeringsprojekt gäller att investeringsprojekt med total utgift överstigande 5 mkr snarast efter färdigställande ska slutredovisas till

kommunfullmäktige av den nämnd som disponerar anslaget.

(17)

17 (61)

§ 279 Slutredovisning investeringsprojekt Tallgläntan. KF (AU § 296) KS 2016-155

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna slutredovisning av investeringsprojektet Tallgläntan till protokollet.

Beslutsunderlag

Tekniska nämnden 2016-08-31 § 52 Sammanfattning av ärendet

Bygg- och projektenheten har fått i uppdrag att genomföra nybyggnation av ”Nya Tallgläntan” med 80 lägenheter, varav 30 är korttidsboende och resterande är för särskilt boende (demens). I byggnaden ryms även nytt storkök för 1 500 portioner samt en administrativ del med sjukgymnastik och mötesrum. I utemiljön har det skapats en

Sinnenas Trädgård för boende och besökare. I projektet ingår rivning av gamla Tallgläntan (ej hus A), efter inflyttning av boende i nya Tallgläntan.

Ekonomi

Projektets budget var 161 000 tkr och totalt utfall är 142 700 tkr. Projektet lämnar ett överskott på 18 300 tkr.

Övervägande

För slutredovisning av större investeringsprojekt gäller att investeringsprojekt med total utgift överstigande 5 mkr snarast efter färdigställande ska slutredovisas till

kommunfullmäktige av den nämnd som disponerar anslaget.

(18)

18 (61)

Stråkutveckling i innerstaden – Godkännande inför dialog.

(AU § 302) KS 2015-74

Beslut

1 Anteckna utredningen Utveckling av fotgängarstråken i Falkenbergs stadskärna till protokollet.

2 Uppdra åt samhällsbyggnadsavdelningen att inhämta synpunkter från kommunala nämnder och bolag på förslagen i utredningen, samt möjliggöra för allmänheten,

berörda fastighetsägare och näringsliv att lämna synpunkter på förslagen i utredningen.

Utredning, Utveckling av fotgängarstråken i Falkenbergs stadskärna Sammanfattning av ärendet

En motion rörande förslag att utreda möjligheterna för bilfritt centrum i Falkenberg, under veckosluten i december behandlades av kommunfullmäktige i oktober 2014 (KF 2014-10- 28 § 192). Fullmäktige gav då samhällsbyggnadsavdelningen ett större utredningsuppdrag, att utreda förutsättningarna för att, utöver sommartid, stänga av trafiken på Nygatan, Torggatan och Storgatan. Fullmäktige beslöt vidare att utredningen skulle samordnas med pågående planer och utvecklingsprocesser gällande Falkenbergs centrum och att den skulle redovisas och behandlas i kommunstyrelsen senast i mars 2015.

I mars 2015 godkände kommunstyrelsens arbetsutskott redovisat förslag till

utredningsprojekt. I den tjänsteskrivelse som togs fram i samband med beslutet som fattades i mars 2015 definierades följande mål för projektet:

1. Förslag på vilka gator som ska vara gågator respektive öppna för biltrafik.

2. Förslag till tydligare separering mellan trafikslagen (bilar, cyklar, fotgängare).

3. Förslag på angöringspunkter för bilar och cyklar.

4. Utreda inriktningsförslag till ”klustrade” utbudsområden.

5. Förslag till samfinansieringslösningar mellan fastighetsägare, kommun och övriga aktörer (voluntary Business Districts -BID:s).

6. Förslag till investeringar och förslag till prioritering av dessa.

7. Metoder för att mäta fysiska flöden i Innerstaden.

8. Gynna flyttkaruseller av kommersiella verksamheter i fastigheternas markplan.

(19)

19 (61) 9. Attrahera nyetableringar till innerstaden.

10. Öka den upplevda tillgängligheten och förbättra den sammanlagda upplevelsen av att besöka stadskärnan.

11. Gynna en positiv utveckling av befintliga kommersiella och offentliga verksamheter i Innerstaden.

För mål 1-3 har samhällsbyggnadsavdelningen ansvarat i samverkan med

utvecklingsledaren för stadskärnan. För mål 4-11 har utvecklingsledaren för stadskärnan ansvarat.

2016-06-07 informerades kommunstyrelsen om resultatet av den stråkutredning som genomförts av en konsult. Stråkutredningen visar på tre olika möjliga scenarier av ett framtida trafiksystem i Falkenbergs centrum. Utredningen tydliggör hur olika strategier för användandet av gatunätet skapar helt olika förutsättningar för utvecklingen av Falkenbergs centrum. Stråkstudien har använts som ett underlag vid framtagandet av den utredning som nu avrapporteras avseende olika alternativ för gågatornas utbredning.

Ekonomi

Förslaget föreslås kommuniceras med nämnder och allmänhet. Dialogen med allmänheten bedöms rymmas inom innevarande driftsbudget.

Övervägande

Utredningens huvudsyfte är att på en översiktlig nivå skapa en förståelse för hela fotgängarsystemet i stadskärnan. Detta har skett genom att:

- Ta fram förslag på en målbild för en framtida utveckling av gångstråken.

- Studera alternativ för utformningen av ett sammanhängande fotgängarsystem.

- Identifiera punktåtgärder i syfte att stärka fotgängarsystemet.

Samhällsbyggnadsavdelningens uppfattning är att utformningen av trafiksystemet i stadskärnan är av stort allmänintresse. Det är vidare tydligt att kommunstyrelsen inte ensam äger frågan om hur trafiken ska utformas i stadskärnan. Beslut om trafikregleringar sker i trafiknämnden och tekniska nämnden ansvarar för de eventuella investeringar som måste göras. Det är därför av stor vikt att synpunkter om ”Utveckling av fotgängarstråken i Falkenbergs stadskärna” hämtas in från både allmänhet, fastighetsägare, näringsliv och kommunala nämnder och bolag.

Efter genomförd dialogprocess bedömer samhällsbyggnadsavdelningen att underlag finns för att fatta beslut om målbilden för fotgängarstråken i stadskärnan. Med målbilden som underlag kan sedan ärendet överlämnas till tekniska nämnden och trafiknämnden för att fatta de beslut och genomföra de investeringar som krävs för att nå målbilden.

(20)

20 (61)

Remissvar - Översiktsplan Marks kommun.

(AU § 287) KS 2016-316

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Översända nedanstående som kommunens yttrande.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från samhällsbyggnadsavdelningen, 2016-09-07 Översiktsplan för Marks kommun – utställningshandling, 2016-06-08 Sammanfattning av ärendet

Marks kommun ingår i Göteborgsregionen och omfattas därmed av den övergripande regionala strukturbilden som gäller för regionen. Den innebär för Marks del att Mark är sammanlänkat med Varberg, Landvetter och Borås. Strukturbilden syftar till att samordna planeringen för bebyggelse, kollektivtrafik och kommunal service så att dessa förstärker varandra. Marks kommun har sedan för enbart kommunen utarbetat en strukturbild och till denna kopplat åtta strategier. Utöver detta omfattar översiktsplanen bland annat

rekommendationer för fem fokusområden. Detta ingår i den del som kallas för Del 1 - Strategier och avvägningar. Del 2 omfattar kartor och bestämmelser för Mark- och vattenanvändning i Marks kommun. Samtliga strategier, rekommendationer och bestämmelser syftar till att uppfylla inriktningen på översiktsplanearbetet som är: ”Ett Mark med god tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling, som är attraktivt att bo och verka i och där livskvaliteten står i fokus”.

Satsning ska ske för att skapa en ökad befolkningstillväxt genom att prioritera utbyggnad i knutpunkt (Kinna), utvecklingsnoder och länkade orter. Dessa länkas samman av

prioriterade stråk där en offensiv och målmedveten satsning på infrastruktur och en bärkraftig kollektivtrafik ska ske och möjliggöra detta.

I de delar som angränsar till Falkenbergs kommun har ett Stort opåverkat område (MB 3:2) pekats ut.

Ekonomi

Förslaget till översiktsplan påverkar inte Falkenbergs kommuns ekonomi.

(21)

21 (61) Övervägande

Falkenbergs kommun har inget ytterligare att tillföra än det man framförde i

samrådsskedet. Kommunen skrev då att: Översiktsplanen beskriver på ett klart sätt Marks kommuns övergripande mål, dess strategier och redovisar en tydlig strukturbild.

Det utpekade Stora opåverkade området som angränsar till Falkenbergs kommun

samverkar med intentionerna i Falkenbergs kommun ÖP. Detta då det på Falkenbergssidan finns utpekat Ekologiskt särskilt känsligt område (MB 3:3, 3:6) som också är utpekat att ha särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö.

(22)

22 (61)

Remissvar - Översiktsplan Gislaveds kommun.

(AU § 288) KS 2016-317

Beslut

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från samhällsbyggnadsavdelningen, 2016-09-07

Översiktsplan för Gislaveds kommun – utställningshandling, 2016-06-21 Sammanfattning av ärendet

Gislaveds kommun har antagit en vision 2040 som lyder: ”Gislaveds kommun är platsen man gärna identifierar sig med och har en god relation till”. Gislaveds kommuns

översiktsplan, ÖP16, ska vara ett redskap att nå visionen. Den ska i sin tur följas av en handlingsplan.

Enligt plan och bygglagen så ska översiktsplanen ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden och den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Gislaveds ÖP går ett steg längre och omfattar även ställningstaganden inom utvecklingsområden som exempelvis:

 Kommunen

 Näringsliv

 Regionen

 Grannar

 Kommunstrukturen

 Demografi

 Kultur och fritidsaktiviteter

 Utbildning

 Samhällstjänster (räddningstjänst, polis, vård- och omsorg och kollektivtrafik)

Under rubriken Grannar slår man exempelvis fast att ”kommunen ska samverka/samråda i alla frågor som berör relation med annan kommun”. Under rubriken Vägar skriver man att vägplanering ska ske i stråktänkande för bland annat den funktionellt utpekade vägen 153.

Gislaveds kommun pekar ut ett antal geografiska områden, så kallade utvecklingsområden, inom vilka man gör mer specifika ställningstaganden. Ett av dessa är Fegenområdet. Här är

(23)

23 (61) ett av ställningstaganden att ”samverkan ska ske med Falkenbergs, Svenljunga och Hylte kommuner om utveckling av området”.

I övrigt anger ställningstaganden för området:

- Anläggningar som förstärker rörligt friluftsliv ska stimuleras.

- Riksintressen och bestämmelserna i Natura 2000 områden skyddas genom befintligt naturreservat.

- Broaryds marknadsläge i anslutning till länsväg 153 ska förbättras.

- Burseryd och Broaryds tätorter utvecklas genom ställningsstagande i fördjupningar av översiktsplanen.

- De gamla småskaliga kvarn-, industri- och kraftverksanläggningarna ska värnas.

Ekonomi

Förslaget till översiktsplan påverkar inte Falkenbergs kommuns ekonomi.

Övervägande

Falkenbergs kommun har inget ytterligare att tillföra än det man framförde i

samrådsskedet. Kommunen kan bara ännu en gång poängtera att vi med intresse tagit del av Gislaveds kommuns förslag till ny översiktsplan, då den har ett bredare perspektiv än enbart mark- och vattenanvändning, och har samlat i kommunen antagna planer och strategier i ett dokument.

Vidare ser Falkenbergs kommun positivt på att man framhåller det kommun- och

länsstyrelseövergripande samarbetet kring Fegens sjösystem. Gislaveds kommun har här varit föregångare och satsat på bland annat en vandringsled och en cykelled.

Det är även värdefullt att Gislaveds kommun framhåller stråket med väg 153 som fortsätter in i Falkenbergs kommun. I kommunens översiktsplan, ÖP 2.0, är detta också ett utpekat stråk.

(24)

24 (61)

Remissvar - Fördjupad översiktsplan för Norra kustområdet

Varbergs kommun. (AU § 289) KS 2016-288

Beslut

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från samhällsbyggnadsavdelningen, 2016-09-20 Planförslaget hämtat ur FÖPens utställningshandling

Översiktsplan för Varbergs kommun, fördjupning Norra Kusten. Utställningshandling, 2016-06-30

Varbergs kommun har ute på utställning sitt förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för norra kustområdet. Förslaget sträcker sig fram till 2030 och det övergripande strategierna för planen är att:

- Byggnation ska ske koncentrerat till serviceorterna och få utvalda punkter längs befintligt kollektivtrafikstråk.

- Skapa förutsättningar för att utveckla Väröbacka/Limabacka till ett

stationssamhälle på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Här tänker man sig en ny station på Västkustbanan.

- Byggnation ska ske på andra platser än de med höga natur-och rekreationsvärden, värdefull jordbruksmark eller översvämningshotade områden.

- Befintliga och framtida verksamheter ska ges förutsättningar att utvecklas och nyttja hållbara transporter.

Den fördjupade översiktsplanen bygger på en struktur- och stråkbild där man koncentrerar bebyggelsen till utpekade serviceorter samt två tätorter (Bua och Väröbacka/Limabacka, samt Tångaberg och Löftaskog). Utöver dessa har man även pekat ut Östra Årnäshalvön för ytterligare bebyggelse. Väginfrastrukturen pekar på några viktiga stråk: E6, kustvägen, Västkustbanan samt vägnätet till Bua och Ringhals.

Vidare bygger planen på kommunens vision och styrdokument och har sin grund i kommunens egen tillväxtprognos som säger att Varbergs kommun ska vara 78 000 invånare år 2030. Idag är man ca 61 000 vilket innebär att man räknar med ca 17 000 nya invånare i kommunen på 15 år. Man planerar för minst 8 500 bostäder i kommunen

(25)

25 (61) (därmed ca 2 personer per bostad) exkluderat permanentning av fritidshus. Enligt

kommunens ”Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun, komplement till

bebyggelsestrategin, 2015” så ska 70 % av framtida utbyggnad ske inom stadsområdet och 30 % inom övriga kommunen.

Inom planområdet Norra kusten möjliggör man för 4 000 bostäder vilket innebär ca 8 000 nya invånare. Man planerar därmed också för att möjliggöra en befolkningsökning på ca 47

% utmed norra kusten fram till 2030 eller att intentionen är att ca 47 % av framtida utbyggnad i kommunen ska ske inom Norra kusten. Här finns alltså en avvikelse mellan det komplement som antogs 2015 och förslaget till den fördjupade översiktsplanen för Norra kusten. Den stora satsningen i FÖPen sker i det tänkta stationssamhället Väröbacka /Limabacka där 2 800 bostäder planeras kring utbyggnad av en nu järnvägsstation. Detta innebär ca 5 600 nya invånare eller en nästan niofaldig ökning av befolkningen från dagens nivå på ca 690 invånare på 15 år.

Sammantaget ställer en befolkningsökning inom Norra kusten av den storleken stora krav på infrastruktur och service, t. ex. vägar, bredband, skola, barn- och äldreomsorg samt VA.

Ekonomi

Förslaget till översiktsplan påverkar inte Falkenbergs kommuns ekonomi direkt. Den kan indirekt komma att göra det om den nya järnvägsstationen i Väröbacka/Limabacka blir verklighet. Trafikeras stationen av regiontågen kommer detta att förlänga pendlingstiden från Falkenberg till Göteborgsregionen och vice versa. En förlängd pendlingstid minskar attraktiviteten för att eventuellt flytta till Falkenberg.

Övervägande

Falkenbergs kommun anser att Varbergs kommuns fördjupade översiktsplan för norra kusten är väl genomarbetade med en högt satt ambitionsnivå på förväntad tillväxt.

Struktur- och stråktanken är tydlig.

Angående framtida järnvägsstation i Väröbacka. Ur ett Hallandsperspektiv måste en snabb och effektiv regiontrafik prioriteras. En grundförutsättning för att kunna bo i Falkenberg och via tåg arbetspendla till andra städer är att transporterna är snabba och effektiva. En sänkt pendlingstid skulle göra att Falkenberg i större utsträckning skulle ingå i Göteborgs regionala nätverk och dess arbetsmarknadsregion. En framtida järnvägsstation i Väröbacka /Limabacka kan komma att påverka Falkenbergs kommuns strävan till snabbare persontransporter. Ytterligare ett stopp med regionaltågen skulle höja restiden från Falkenbergs kommun till Göteborgsregionen.

Det är därför av vikt att påpeka att Falkenbergs kommun motsätter sig ytterligare en station på Västkustbanan. Detta för att även fortsättningsvis säkerställa snabba persontransporter.

Yrkande

Jan Berge (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

(26)

26 (61)

Remissvar – Rapport om översyn av fisk- och musselvatten- förordningen. (AU § 298) KS 2016-307

Beslut

1 Överlämna miljö- och hälsoskyddsförvaltningens yttrande till Miljö- och energidepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag, 2016-09-21

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Yttrande, 2016-08-23

Miljö- och energidepartementet, Rapport om översyn av förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, 2016-07-15

Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Havs- och

vattenmyndighetens rapport om översyn av förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Rapporten är en redovisning av regeringsuppdrag om översyn av

förordningen. Sammanfattningsvis kommer Havs- och vattenmyndigheten fram till att fisk- och musselvattenförordningen behöver upphävas, vilket i sin tur motiverar att ett antal föreskrifter på området följaktligen också upphävs eller ändras. I rapporten framgår att det är svårt att få en överblick av i vilken utsträckning fisk- och musselvattenförordningen har påverkat den övervakning som bedrivs och hur mycket kontroll som genomförts enbart utifrån förordningens krav. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är dock att ett upphävande av förordningen inte kommer att påverka den övervakning som utförs på ett betydande sätt. Ett upphävande av förordningen kan medföra i huvudsak positiva effekter för såväl miljön som för berörda myndigheter och verksamhetsutövare, enligt rapporten.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har för Falkenbergs kommuns räkning ombetts yttra sig över Miljö- och energidepartementets remiss Rapport om översyn av fisk- och

musselvattenförordningen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har i sitt yttrande låtit meddela att ärendets handlingar är granskade och att det inte föreligger några synpunkter på rapportens förslag.

(27)

27 (61) Ekonomi

Förslaget bedöms inte påverka kommunens ekonomi.

Övervägande

Av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens yttrande framgår att förvaltningen inte har några synpunkter på Havs- och vattenmyndighetens rapport. Kommunstyrelseförvaltningen har ingenting att erinra i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens bedömning och föreslår därmed att yttrandet ska översändas till Miljö- och energidepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar.

(28)

28 (61)

Remissvar – Ansvar för nutritionsbehandling.

(AU § 301) KS 2016-292

Beslut

1 Överlämna socialnämndens yttrande till Region Halland som Falkenbergs kommuns remissvar.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag, 2016-10-03

Socialnämnden § 144, 2016-09-28 Socialnämnden, Yttrande, 2016-09-01

Region Halland, Remiss angående ansvaret för nutritionsbehandling, 2016-07-05 Sammanfattning av ärendet

Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Region Hallands remiss om att tydliggöra att nutrition är en del av hälso- och sjukvårdsansvaret och därmed ingår i

hemsjukvårdsöverenskommelsen. I remissen framgår att det föreligger ett behov av att säkra upp tillgången av nutritionskompetens i kommunerna eftersom nutritionsansvaret idag åligger sjuksköterskor, vilket varken är patientssäkert eller resurseffektivt. Region Hallands förslag innebär att en effektiv och patientcentrerad vård bör vara utformad på ett sätt som gör att den som ansvarar för nutritionsbehandlingen också ges möjlighet att förskriva de hjälpmedel som behövs. Eventuella kostnader som följer därav bör täckas av den organisation som förskrivaren tillhör. Vidare föreslås att nuvarande subventionssystem med tillhörande högkostnadsskydd ersätts med endast ett högkostnadsskydd, vilket höjs till 1500 kronor per månad i samband med en ny förskrivnings- och distributionsmodell införs, vilken är under framarbetning.

Socialnämnden har för Falkenbergs kommun ombetts yttra sig över Region Hallands remiss och förmedlar i sitt yttrande att det föreligger ett antal områden som bör beaktas och utreds innan förslaget kan antas. Bland annat anser socialnämnden att kostnadsansvaret bör tillhöra ordinatören, patientssäkerheten måste bevakas med säkrad kompetens, samt att kommunmedlemmarnas likabehandlande gäller om inte särskilda skäl föreligger.

Dessutom argumenterar socialnämnden för att effekterna som drabbar socialtjänstens avgiftshantering, vilka tillkommer av ett regionalt högkostnadsskydd, ska utredas.

(29)

29 (61) Ekonomi

Socialnämnden förmedlar att Region Hallands förslag kan komma att påverka kommunens ekonomi.

Övervägande

Kommunstyrelseförvaltningen har ingenting att tillägga i socialnämndens bedömning och föreslår därmed att yttrandet ska översändas till Region Halland som Falkenbergs

kommuns remissvar.

(30)

30 (61)

Rapport – ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen KF m fl lagar. (AU § 278) KS 2016-37

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna att rapport om ej verkställda beslut per 2016-06-30 har inlämnats.

Socialnämnden 2016-08-24, § 127

Rapport – ej verkställda beslut, 2016-06-30 Sammanfattning av ärendet

Falkenbergs kommun har enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS) skyldighet att kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och kommunens revisorer rapportera gynnande biståndsbeslut som ej verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Även kommunfullmäktige ska informeras om dessa beslut.

Ekonomi

Beslutet påverkar inte kommunens ekonomi.

(31)

31 (61)

§ 287 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt 6 kap 1a § kommunallagen. (AU § 294) KS 2016-365.

Beslut

1 Nedanstående bolag har under verksamhetsåret 2015 bedrivit sin verksamhet på ett sätt som är förenligt med det kommunala ändamålet för verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som gäller för verksamheten.

- Falkenbergs Stadshus AB - Falkenbergs Bostads AB - Falkenberg Energi AB - Falkenberg Energihandel AB - Ekobilen 5 A Fastighets AB

- Falkenbergs Vatten och Renhållning AB - Vatten och Miljö i Väst AB

- Falkenbergs Näringsliv AB - Destination Falkenberg AB - Falkenbergs Stadshus DB 1 AB - Falkenbergs Näringsliv DB 1 AB Beslutsunderlag

Beslutsförslag 2016-09-16

Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-09-16.

Genom en lagändring i kommunallagen som trädde i kraft 1 januari 2013, infördes en skyldighet för kommunstyrelsen att i dess uppsiktsplikt, årligen i beslut, pröva om

kommunens aktiebolag bedrivit sin verksamhet på sätt som är förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för den kommunala befogenheten, se 6 kap.

1 a § KL.

Kommunstyrelseförvaltningen och kommunstyrelsen har löpande under verksamhetsåret 2015 haft en betydande kontakt med bolagen. Kontakterna som sker bland annat vid

styrelsemöten, månatliga möten inom kommun- och koncernens ledningsgrupp samt möten inom bolagskoncernen, utgör en god grund för den prövning kommunstyrelsen har att göra enligt 6 kap.1 § a KL. Härtill kommer underlag såsom bolagens bolagsordningar,

(32)

32 (61) Ekonomi

Beslutet påverkar inte kommunens ekonomi.

Övervägande

Vid sin granskning har kommunstyrelseförvaltningen noterat att Falkenberg Energi AB och Falkenberg Elhandel AB under 2015 förmedlat ett erbjudande till sina kunder att köpa elcyklar till ett rabatterat pris. Huvudregeln för en kommun, och ett kommunalt bolag, är att man får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten eller någon annan. Det finns en gråzon vid bedömningen av vad som är att anse som en

angelägenhet av allmänt intresse och vad som ryms inom den kommunala kompetensen.

Detta måste vägas emot det faktum att vissa av kommunens bolag ska bedriva sin

verksamhet på affärsmässiga grunder. Bolagen har säkert haft goda skäl för att förmedla ett erbjudande om elcyklar till sina kunder såväl ur ett miljöperspektiv, för att minska

bilkörandet, som ur ett hälsoperspektiv och kommunstyrelseförvaltningen ifrågasätter inte den bedömning bolagen har gjort. Inför kommande år vill kommunstyrelseförvaltningen dock poängtera att det är av vikt att samtliga kommunala bolag beaktar föremålet och ändamålet med sin verksamhet, den kommunala kompetensen samt risken för

konkurrenssnedvridning när man ägnar sig åt verksamhet som inte typiskt tillhör bolagets

”kärnverksamhet”.

Det är kommunstyrelseförvaltningens uppfattning att ovan angivna kommunala bolag bedrivit sin verksamhet under verksamhetsåret 2015 på ett sätt som varit förenligt med fastställda ändamål och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

(33)

33 (61)

§ 288 Hjortsbergs centrum – Begäran om planbesked.

(AU § 269) KS 2015-409

Beslut

1 Ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att inleda ett planarbete kring Hjortsbergs centrum i syfte att stärka dess attraktivitet.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från samhällsbyggnadsavdelningen, 2016-09-06

Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsavdelningens planenhet, 2016-09-06 Orienteringskarta

Platsanalys, utredning stadsbyggnadskontoret 2014-08-26 Sammanfattning av ärendet

En begäran om att kommunen låter se över gällande detaljplan för del av Hjortsberg 4:1 (begäran om planbesked) har inkommit från samhällsbyggnadsavdelningens mark- och exploateringsenhet.

Bakgrund

Hjortsberg centrum har utvecklats till ett av Falkenbergs stads viktigare stadsdelscentra och har ett mycket stort upptagningsområde. Ytterligare bostäder planeras inom området.

Inom Hjortsberg centrum finns såväl en större dagligvarubutik som ett flertal kompletterande specialbutiker. Vidare finns en del kommunal samhällsservice.

Merparten av fastigheterna inom området är bebyggda i enlighet med gällande detaljplan.

Det finns en kommunalt ägd outnyttjad byggrätt utmed Ljungholmsvägen.

Ekonomi

Fördelningen av plankostnaderna bör klarläggas innan planarbetet inleds. Delar av

kostnader för planarbetet bör belasta exploateringsprojektet för aktuell kommunal byggrätt medan andra delar via avtal kan belasta eventuell övrig exploatör i området.

(34)

34 (61) ger såväl risker som otrivsel. Utvecklingen av Hjortsbergs centrum är väsentlig för att

bibehålla attraktivitet för Falkenberg som såväl bostads- som besöksort.

Gällande detaljplan bör ses över i syfte att möjliggöra ytterligare kompletteringar. I samband med detta bör ett program för den offentliga miljön i området utarbetas. Arbetet bör bedrivas i nära samarbete med fastighetsägarna i området samt med bland annat kommunens gatu- respektive exploateringsenhet. Inledningsvis i planarbetet bör behovet av mark för skolutveckling utredas.

(35)

35 (61)

§ 289 Elddonet 2 – Begäran om planbesked.

(AU § 270) KS 2016-189

Beslut

1 Ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att inleda ett planarbete för Elddonet 2.

2 Inledningsvis ska lämplig markanvändning utredas, med hänsyn till översiktsplanens redovisning.

3 Avtal rörande plankostnader mm samt även s k ramavtal ska tecknas då markens lämplighet för bostadsändamål konstaterats.

4 Planarbetet ska tidsmässigt inordnas i den prioriteringsordning för planarbeten som regelbundet upprättas och godkänns av kommunstyrelsen.

5 Planarbetet ska ingå som del i ett större planarbete för Hjortsberg centrum.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från samhällsbyggnadsavdelningen, 2016-09-06 Orienteringskarta

Ansökan från Pagado Fastighets AB

Utdrag ur delöversiktsplan för Falkenberg, 2007 Utdrag ur gällande detaljplan, laga kraft 1990-02-20.

En begäran om att kommunen genomför en ändring av gällande detaljplan (begäran om planbesked), så att byggrätt för ett åtta våningars flerbostadshus på fastigheten medges, har inkommit från fastighetsägaren Pagado Fastighets AB.

Bakgrund

Hjortsberg centrum utgör stadsdelscentrum för främst de delar av Falkenbergs stad som ligger söder om Ätran. Hjortsbergs centrum har därmed ett mycket stort

upptagningsområde och ytterligare bostäder planeras inom området, exempelvis på södra å-stranden, i Skrea och på Herting.

Inom Hjortsberg centrum finns såväl kommunal som kommersiell service. Bland annat finns grundskola, förskola och äldreboende samt en större dagligvarubutik och ett flertal

(36)

36 (61) byggrätt för ytterligare några hus i ca 8 våningar, vilka avses byggas inom snar framtid.

Fastigheten Elddonet 2 regleras av detaljplan för Hjortsberg centrum, lagakraftvunnen 1990-02-20. Denna anger för fastigheten ”semesterhem, föreningslokaler” och byggrätten är begränsad till 4 m, 27 graders taklutning och källarlösa hus.

Elddonet 2 redovisas i gällande översiktsplan (Delöversiktsplan DÖP Falkenberg, 2007) som skolområde. Fastigheten ingår i ett möjligt utökat skolområde, objekt 700, som syftar till att säkerställa utveckling av Hjortsbergsskolan

Fastigheten är drygt 3 000 m2 och mäter ca 39x80 m, med en kortsida mot Hjortvägen och en långsida mot Ängstigen. Den andra långsidan, fastighetsgräns mot nordväst,

sammanfaller med fasadliv för den stora affärsbyggnaden på Elddonet 1. Bakom

fastigheten, nordost om kvarteren Elddonet och Eldtången går en gång- och cykelväg som därmed avgränsar området mot Hjortsbergsskolans område.

Elddonet 2 är bebyggd med ett äldre bostadshus med tillhörande uthuslänga. Dessa byggdes för länge sedan om till föreningsgård för DHR. För några år sedan omvandlades byggnaderna för ”tillfälligt boende/vandrarhem” och verksamheten drivs av Skrea camping.

Ekonomi

Kostnaden för planarbetet bör regleras via avtal med fastighetsägaren. Då arbetet med Elddonet 2 lämpligen ingår i ett planarbete för alla de delar av Hjortsbergs centrum som ligger söder om Ljungholmsvägen bör en fördelning av plankostnaderna för detta arbete sökas.

Övervägande

Flertalet av bostäderna inom upptagningsområdet (södra delarna av Falkenbergs stad) utgörs av villabebyggelse eller lägre flerbostadshus med låg tillgänglighet. Senare år har därför en medveten satsning på högre exploateringsgrad genomförts, där högre

flerbostadshus med bättre tillgänglighet för bland annat äldre byggts. Sådan bebyggelse har koncentrerats till Hjortsberg centrum där såväl kommunal som kommersiell service finns.

Detta ger hög tillgänglighet för bland annat äldre och förmodas därmed även gynna uppkomst av s k flyttkedjor, där i slutändan lämpliga bostäder frigörs för yngre och för barnfamiljer.

Ett planarbete har 2013-14 genomförts på intilliggande fastighet Hjorten 3. Planarbetet har resulterat i en byggrätt för ett bostadshus i upp till 8 våningar på en öppen markyta i anslutning till Fabos bostadsområde (de s k ”röda husen”). En motsvarande byggrätt borde kunna prövas på fastigheten Elddonet 2.

(37)

37 (61) Vid en intern remissrunda inför detta ställningstagande framför såväl översiktsplaneringen som barn- och utbildningsförvaltningen att skolans framtida ytbehov måste klarläggas innan man kan ta ställning till lämplig annan markanvändning. Barn och

utbildningsförvaltningen framför även att ytterligare bostäder genererar ytterligare behov av skola och barnomsorg i området. Vivab framför att man har ledningar i området. FaBo tillstyrker att kompletterande bostäder prövas på fastigheten och skriver vidare att de i höst avser inleda byggandet av ett åttavåningshus på granntomten. Tillkommande bebyggelse på Eldstaden 2 bör utformas så att en lämplig helhetsverkan uppnås. FNAB och

gatuenheten tillstyrker. Miljö och hälsoskyddsförvaltningen framför att en skuggstudie bör genomföras för närliggande bostäder samt vidare att en trafikbullerutredning bör

genomföras för området.

I samband med pågående skolplanering har en utveckling av Hjortsbergsskolan diskuterats.

Hjortsbergsskolans tomt utgör dock ca 29 000 m2 varav endast ca hälften är bebyggd. Till verksamheten kan även fogas två intilliggande tomter planlagda för skolverksamhet (förskolor) om ca 4 200 respektive ca 6 600 m2. Behovet av mark för att utveckla skolverksamheten kan alltså ställas emot behovet av mark för att utveckla och stärka Hjortsbergs centrum.

Samhällsbyggnadsavdelningens planenhet föreslår att ett planarbete för fastigheten inleds.

Frågan om lämplig markanvändning (markbehov för utveckling av skola) bör inledningsvis prövas. Visar det sig att skolutveckling inte lägger hinder i vägen kan planavtal tecknas med markägaren och ett planarbete syftande till att pröva en byggrätt för ett bostadshus i upp till åtta våningar på fastigheten Elddonet 2 inledas. Byggrätten bör anpassas till nyligen antagen detaljplan för del av Hjorten 3, på så sätt att en lämplig helhetsverkan erhålls. Parkeringsfrågor, skuggpåverkan mm bör studeras i planarbetet. På grund av belägenheten och det växande underlaget för Hjortsberg centrum bör bottenvåningen regleras och utföras så att ytterligare kommersiella lokaler tillskapas.

(38)

38 (61)

Hjortsberg 3:64 – Begäran om planbesked.

(AU § 271) KS 2016-261

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Avslå ansökan om att gällande detaljplan ska ändras.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret 2016-09-06 Orienteringskarta

Ansökan från Pagado fastighets AB, inkommen 2016-06-13 Utdrag ur gällande detaljplan

En begäran om att kommunen inleder ett arbete med att ersätta gällande detaljplan (begäran om s k planbesked) för fastigheten Hjortsberg 3:64 har inkommit från

fastighetsägaren Pagado fastighets AB. I ansökan anförs att man önskar ”bygga lägenheter i lämplig omfattning”

Bakgrund

Fastigheten Hjortsberg 3:64 ligger vid Kristineslätt. Fastigheten utgör sannolikt rest av en något större fastighet med ett mindre utmarkstorp på sandslätten. Det äldre boningshuset finns kvar och ligger diagonalt mot övrig bebyggelse. Fastigheten har idag tillfart via Torsvägen. Nordost om det äldre bostadshuset finns en äldre ekonomibyggnad, under en period använd som verkstadsbyggnad. I en del av den byggnaden synes en mindre bostad vara inrymd. På en annan del av fastigheten, angränsande till Strandvägen finns sedan ca tio år en förrådsbyggnad för Skrea camping uppförd.

Fastigheten är sedan 2005-05-19 detaljplanelagd för bostadsbebyggelse. Den sydvästra delen (del mellan Strandvägen och Torsvägen) är planlagd för att ingå i kv Kordalen.

Tanken vid planläggningen var att denna del skulle sammanläggas med intilliggande Kordalen 6 och på så sätt utgöra en lämplig flerbostadshustomt. Den del som ligger inom Hjortsberg 3:64 skulle då utgöra parkeringsyta mm för bostadsfastigheten och angöring till fastigheten skulle ske via Torsvägen till fastigheten.

Den del som ligger mellan Torsvägen och Hemvärnsvägen är planlagd för en- och tvåbostadshus. Planbestämmelser reglerar marken på samma sätt som intilliggande

(39)

39 (61) bostadsbebyggelse. Kvarterets avgränsning har gjorts så att befintlig bostadsbyggnad (det äldre torpet) skulle kunna bevaras.

Fastigheten delas vid genomförandet av nu gällande plan på så sätt att Torsvägen

förlängdes och i samband med det bebyggdes den del som var avsedd att sammanläggas med Kordalen 6 med en förrådsbyggnad.

Ekonomi

Förslag till beslut bedöms inte påverka kommunens ekonomi.

Övervägande

Den del av fastigheten som inte är bebyggd är reglerad för en bebyggelse som kan anses vara lämplig med hänsyn till omgivningen. Området kan delas i två eller tre tomter och var del får bebyggas med traditionell friliggande bostadsbebyggelse med en byggnadsarea om 250 m2 per fastighet.

Den del av fastigheten som ligger närmast Strandvägen är redan bebyggd med en förrådsbyggnad. Gällande plan anger här att denna del skall sammanläggas med

intilliggande fastighet Kordalen 6, för att därmed möjliggöra en bostadsbebyggelse på den sammanlagda fastigheten (tio meters byggnadshöjd och med en byggnadsarea om

maximalt 400 m2). Sammanläggningen av fastigheterna har dock inte genomförts.

I ett internt samråd kring den inlämnade förfrågan har barn- och utbildningsförvaltningen framfört att ytterligare bostäder i området medför ökat behov av förskola och skola.

Samhällsbyggnadsavdelningens planenhet bedömer gällande detaljplans bestämmelser ändamålsenliga för den del som ligger mellan Torsvägen och Hemvärnsvägen. Övrig del av fastigheten är nyligen bebyggd och nyttjad. Planenheten föreslår därför att ansökan om planarbete avslås.

(40)

40 (61)

Rybäcken 1, Kordalen 6 m fl – Begäran om planbesked (AU § 272) KS 2016-188

Beslut

1 Ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att inleda ett planarbete för rubricerade fastigheter samt intilliggande allmän platsmark.

2 Avtal rörande plankostnader mm ska tecknas innan planarbetet inleds.

3 Planärendet ska tidsmässigt inordnas i den prioriteringsordning för planarbeten som regelbundet upprättas och godkänns av kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret 2016-09-06 Orienteringskarta

Ansökan från Västkuststugan, inkommen 2016-04-01 Utdrag ur gällande detaljplan

En begäran om att kommunen inleder ett arbete med att ersätta gällande detaljplan (begäran om s k planbesked) för fastigheterna Rybäcken 1 och Kordalen 6 har inkommit från ägaren till fastigheten Rybäcken 1. Sökanden har även nyligen förvärvat fastigheten Kordalen 6.

I ansökan anförs att man önskar se en sammanläggning av de två fastigheterna och att man därmed föreslår att den allmänna platsmarken mellan dessa upphävs och tillförs den sammanlagda fastigheten. Man hänvisar eventuellt behov av gångväg till en gång- och cykelförbindelse som finns sydost om Rybäcken 1. Man föreslår vidare att tillfart till den sammanslagna fastigheten sker via Torsvägen. I ansökan anges att fastigheten lämpligen planläggs för två bostadshus i fyra respektive fem våningar och att dessa byggs samman i markplan. Hela bottenvåningen föreslås planeras ex för friskvårdsanläggning.

Bakgrund

Fastigheterna Rybäcken 1 och Kordalen 6 ligger vid södra delen av Kristineslätt. På fastigheten Rybäcken 1 har tidigare funnits en handelsträdgård. Fastigheten är idag bebyggd med ett växthus, ett äldre mindre bostadshus samt ytterligare någon

komplementbyggnad. Verksamheten i växthuset har upphört och byggnaden används till