DEN DOLDA BYGGFARAN
- En fallstudie om planeringsprocessen och hantering av dold asbest
Högskoleingenjörsutbildning i Industriell ekonomi Affärsingenjör med inriktning byggteknik Mevan Doski
Program: Industriell Ekonomi - Affärsingenjör, inriktning Byggteknik.
Svensk titel: Den dolda byggfaran – En fallstudie om planeringsprocessen och hantering av dold asbest
Engelsk titel: The hidden construction danger – A case study on planning process and handling of hidden asbest
Utgivningsår: 2020 Författare: Mevan Doski Handledare: Andreas Hagen
Examinator: Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy
Nyckelord: Asbest, Arbetsmiljöverket, Byggfara, Rivningsarbeten, Byggsäkerhet, Asbestsanering
Sammanfattning
Ett av de mest kritiska arbetsmomenten för rivningsarbetare idag är hanteringen av asbest.
Detta är ett mycket hälsofarligt ämne som vid inhalering kan orsaka svåra komplikationer.
Innan förbudet trädde laga kraft 1982 var asbest ett tillsatsmedel som brukades inom många byggnadskomponenter eftersom asbest ger bra fördelar i fråga om beständighet, uthållighet, hållfasthet och isoleringsförmåga. Idag återfinns 400 000 ton asbest utspritt i Sveriges byggnader. Mycket kritiskt är asbest när det är i dold format. Mer ingående att det är svåråtkomligt och svårt att upptäcka vid besiktningar och provkontroller. I arbetet görs en överskådlig bild på hur asbest i modern tid påverkar rivningsarbeten i Sverige. För att förstå detta belyses inverkan som asbest har på en människa vid exponering. Därför studeras rivningsentreprenadernas, arbetsmiljöverkets och byggherrens roll i branschen, och vad som görs för att skapa en säker arbetsmiljö för yrkesarbetarna.
Syftet med den här rapporten är att undersöka hur entreprenader inom rivningsbranschen bör hantera dold asbest för att minimera hälsorisker.
De metoder som har använts för att generera information och en bredare inblick för branschen är enkätundersökning och en semistrukturerad kvalitativ intervjuundersökning. Litteratur har använts för att insamla ny information samt validera undersökningar som har genomförts.
I och med resultatet går det att konstatera att majoriteten av rivningsarbeten som utförs idag är risken stor att arbetarna utsätts för farorna från dold asbest. En standardiserad arbetsmetod mot detta från högre instanser finns idag inte, vilket gör att exponeringen är stor.
Arbetsutrustningen är idag bristfällig då inte 100% säkerhet kan utlovas, vilket också är ett bidragande faktor till en osäker arbetsmiljö.
Abstract
One of the most critical work steps for demolition workers today is the handling of asbestos.
This is a very hazardous substance which, if inhaled, can cause serious complications. Before the ban came into force in 1982, asbestos was an additive used in many building components because asbestos provides good durability, strength, and insulation. Today, 400,000 tonnes of asbestos are found scattered in Sweden's buildings. Asbestos is very critical when it is in concealed format. That is, it is difficult to access and difficult to detect during inspections and test inspections. The work provides a clear picture of how asbestos in modern times affects demolition work in Sweden. To understand this, the impact that asbestos has on a person during exposure is highlighted. Therefore, the role of demolition contracts, the Swedish Work Environment Authority and the client in the industry, and what is done to create a safe
working environment for professionals, are studied.
The purpose of this report is to investigate how contracts in the demolition industry should handle hidden asbestos to minimize health risks.
The methods that have been used to generate information and a broader insight for the industry are a survey and a semi-structured qualitative interview survey. Literature has been used to collect new data and validate surveys that have been conducted.
With the result, it can be stated that the majority of demolition work carried out today is a great risk that the workers are exposed to the dangers of hidden asbestos. There is currently no standardized working method against this from higher instances, which means that the
exposure is large. Today, work equipment is deficient as 100% safety cannot be promised, contributing to an unsafe work environment.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 9
1.1 Bakgrund ...9
1.2 Problembeskrivning ... 10
1.3 Syfte och frågeställningar... 10
1.4 Avgränsningar ... 10
2 Metodbeskrivning ... 11
2.1 Metodologisk triangulering ... 11
2.2 Litteraturstudie... 12
2.3 Intervjustudier ... 12
2.4 Enkätundersökning ... 12
2.5 Reliabilitet ... 13
2.6 Validitet ... 13
3 Teori ... 15
3.1 Asbests resa från naturen till bygget ... 15
3.2 Lagar och föreskrifter... 15
3.3 Hälsoeffekter ... 16
3.4 Materialinventering ... 17
3.5 Vart finns Asbest? ... 18
3.5.1 Asbestcement ... 18
3.5.2 Isolering ... 18
3.5.3 Golv ... 19
3.5.3.1 Lim ... 19
3.5.4 Kakelfog och fönsterkitt ... 19
3.6 Saneringsprocessen ... 20
3.6.1 Planeringsprocessen innan påbörjad asbestsanering ... 20
3.6.2 Processen för sanering av asbest ... 20
3.6.2.1 Specialutrustning för asbesthantering ... 21
3.6.3 Saneringsmetoder ... 24
3.6.3.1 Sanering utomhus ... 25
4 Empiri ... 26
4.1 Resultatet av intervjustudien ... 26
4.1.1 Intervjustudien med VD för MPG Entreprenad AB ... 26
4.2 Enkätundersökning ... 28
4.2.1 Dold asbest i rivningsarbete ... 28
4.2.2 Kommunikation ... 29
4.2.3 Säkerhet ... 30
5 Analys ... 31
5.1 Analys av dold asbest i rivningsarbeten ... 31
5.2 Analys av miljöinventering och säkerhet ... 31
6 Diskussion ... 33
6.1 Nya tekniska lösningar och arbetsutrustning... 33
6.2 Planering och förberedelser ... 33
6.3 Kommunikation ... 34
6.4 Övrig diskussion ... 34
7 Slutsats ... 35
Referenser ... 36
Bilagor ... 39
Bilaga 1 Intervjufrågorna ... 39
Bilaga 2 Enkätundersökningsfrågorna ... 40
Figurförteckning
Figur 1 - Schematisk illustration på en byggnads livscykel ... 11
Figur 2 - Tillvägångsättet metodologisk triangulering praktiserats för denna studie ... 12
Figur 3 - Schematisk illustration på en planeringsprocess innan påbörjad asbestsanering ... 20
Figur 4 - Hur många gånger av de 10 senaste olika rivningsarbeten dold asbest upptäckts .... 27
Figur 5 - Kommunikation mellan byggherre och rivningsentreprenad ... 28
Figur 6 - Kommunikation mellan Arbetsmiljöverket och rivningsentreprenad ... 28
Figur 7 - Den upplevda säkerheten i fråga om arbetsutrustning ... 29
Figur 8 - Den upplevda svårigheten kring att teorin praktiseras av yrkesarbetare ... 29
Förord
Först vill jag tacka min handledare Anderas Hagen för allt stöd, vägledning, kunskap och synvinklar under arbetsgenomgång.
Jag vill även tacka VD:n Paulino Martinez Guzman som trots omständigheterna ställde upp för en intervju samt att jag fick ett tillfälle att besöka MPG Entreprenads AB arbetsplats. Alla förnödenheter som han givit till mig har varit till stor hjälp för rapporten. Jag vill också tacka stort till de rivningsentreprenader som ställt upp för enkätundersökningen, ni bidrog till framsteg i arbetet
Med vänliga hälsningar
Mevan Doski, Halmstad, December 2020
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Ordet asbest härstammar från det grekiska ordet Asbestos som betyder “outsläcklig”. Mer ingående är asbest en samlingsbeteckning på olika fiberartade kristalliserade silikater.
Användning av asbest har av arkeologer kunnat spårats flera tusen år tillbaka då det har använts i olika sammanhang, exempelvis i tillverkning av krukor, i filtar och dylika material tidstypiska för antiken, stenålder och medeltiden (The Mesothelioma Center, 2020). Fördelen med asbest är dess multifunktionella egenskaper. Med asbest inom byggbranschen går det att säkerställa att de olika byggnadskomponenterna (exempelvis i rör, golv, väggar, tak och konstruktion) får hög mekanisk hållfasthet, god isoleringsförmåga, hög beständighet samt att det fungerar bra som brandskydd (Arbetsmiljöverket, 2020).
I dagsläget återfinns halter av asbest i äldre bebyggelser i Sverige som byggdes före år 1979.
Det finns möjlighet att asbest återfinns i senare bebyggelser, dock är detta mindre vanligt. År 1982 ändrades lagstiftningen kring användningen av asbest och resulterade i att det förbjöds.
Detta till följd av att fördjupande forskning kunnat konstatera att asbest kan resultera i
hälsorisker. Cirka 400 000 ton av kvarvarande asbest finns i byggnader runtomkring i Sverige, och byggnader som ingår i miljonprograms-projektet utgör den största andel
(Arbetsmiljöverket, 2020).
I de byggnadsmaterial och byggnadskomponenter där asbest förekommer i bunden form utgör ingen hälsofara såvida ingen bearbetning eller rivning med materialet utövas. Asbest blir först kritiskt när dammpartiklar sprids på grund av sågning, borrning och rivningsarbeten. Vid en sådan process frigörs stora mängder av asbestfibrer som svävar i luften under en lång tid. Då dessa fibrer är tunna och lätta är risken stor att yrkesarbetare andas in detta, och på så sätt exponeras arbetarna för allvarliga hälsorisker. På grund av att dessa fibrer inhaleras, är lungsjukdomar det vanligaste som kan inträffa. Via statistik går det att konstatera att under de senaste tio åren har ca 100 personer årligen avlidit till följd av asbestexponering. Som åtgärd kring hantering av asbest finns regelverk och föreskrifter i Arbetsmiljöverket som arbetare inom byggbranschen måste förhålla sig till (Arbetsmiljöverket, 2020).
Ett utav angreppssättet som förebyggande syfte är att före ett varje påbörjat rivningsarbete genomförs en s.k. materialinventering. Detta för att få en överblick på hur mycket farligt avfall som rivningsarbetet kan generera. Vidare skapar detta utrymme för rivningsarbetarna att dels planera arbetet och utföra ett säkert arbete. I detta arbetsmoment görs provtagningar samt att värdefull information om byggnadens sammanställs, vilket senare sammanställs i ett s.k. miljöinventering (Grönberg, 2017). Det är först när detta är avklarat som
saneringsprocessen påbörjas. För denna aktivitet skall speciell utrustning och metoder praktiseras för att säkerställa arbetarnas hälsa. Trots att metoder, kunskaper och utrustning mot asbest finns, är det fortfarande problematiskt då yrkesarbetare årligen utsätt för denna hälsofara (Andersson & Samuelsson, 2014).
1.2 Problembeskrivning
Asbest är relativt välkänt ämnesområde inom byggbranschen. Hur hanteringen av asbest skall genomföras med hjälp av de regelverk och föreskrifter som finns är uppenbar för arbetare inom den berörda branschen. Först problematiskt blir det när yrkesarbetarna under ett pågående rivningsarbete inte har någon vetskap om att asbest finns i byggnaden. Detta blir kritiskt när rivningsarbetare exponeras av asbest utan att de har någon särskild utrustning som skall användas under hantering av asbest. Denna form av asbest benämns som dold asbest och innebär att vid undersökningar innan rivningen påbörjat försummas det i protokollen (s.k.
miljöinventering). Dold asbest upptäcks normalt sätt inte med synen och ansvaret för att undersöka om det kan förekomma någon form av asbest vid rivningsarbete är delegerat till byggherren. Risken för att inhalera asbest blir då mycket större då ingen utrustning används, vilket leder till ökad hälsorisk för arbetarna. Detta möjliggör att undersöka om brister råder i säkerhetsrutinerna som skall agera i förebyggande syfte, eller om det grundar sig i att denna företeelse sker oförväntat och därmed inte går att undvika trots genomförda säkerhetsrutiner.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med rapporten är att undersöka hur byggindustrin arbetar för att förebygga att människor exponeras för dold asbest samt att utveckla förslag på en ny process och nya riktlinjer för att byggindustrin ska få både en bättre och säkrare arbetsmiljö för personal.
Nedan är rapportens frågeställningar:
1. Vilken typ av rivningsarbeten är mest kritiskt kopplat till dold asbest?
2. Hur hanteras dold asbest i teori och praktik när arbetare inom rivningsbranschen konfronteras av dold asbest i sitt arbete?
3. Hur bör rivningsentreprenader säkerställa i det tidiga skedets planeringsprocess för att dold asbest inte skall förekomma under ett pågående rivningsarbete?
1.4 Avgränsningar
Studien kommer att utföras i samarbete med MPG Entreprenad AB. Vidare skrivs studien självständigt med hjälp av extern handledare från MPG Entreprenad AB och Borås Högskola.
Det som kommer att undersökas är rivnings- och renoveringsmoment av bostadshus.
Rapporten inriktar inte i nyproduktion eller rivnings- och renoveringsprojekt som är utförda tidsmässigt långt efter att förbudet trädde i kraft. I rapporten kommer säkerhetsrutinerna kopplat till asbest, planeringsprocessen innan ett påbörjat arbete och åtgärder som finns för dessa arbetsmoment att undersökas. Rapporten undersöker inte ekonomiska aspekterna och senare arbetsprocesser som transport och avfallshantering kopplat till asbest. Vidare har ingen
djup undersökning utförts om arbetsutrustning. Det rödmarkerade rutan (rivning) är delen av en byggnads livscykel som kommer att undersökas.
Figur 1 Schematisk illustration på en byggnads livscykel
2 Metodbeskrivning
I detta avsnitt redovisas hur tillvägagångssättet kring metodiken för datainsamlingen och fakta har skett. Vidare i metodavsnittet lyfts det även fram hur det insamlade data och
informationen har bearbetats.
2.1 Metodologisk triangulering
I detta kapitelavsnitt kommer metodologisk triangulering att presenteras för att ge en bättre förståelse vad det är, och vad resonemanget kring valet av detta är. Doktoranden John Stephen Muarry (1999) förklarar detta som ett tillvägagångssätt för att insamla data och information genom olika sätt i syfte för att få en variation av datainsamlingen. Fördelaktiga med detta är att validiteten ökar (DJS Research Ltd, u.å.). Varför detta tillvägagångssätt är aktuellt för denna rapport är eftersom möjligheten skapas för att få en mer omfattande förståelse om undersökningsområdet från flera olika perspektiv. Vidare menar Professorn Martyn Denscombe (2009) att via detta tillvägagångssätt kan data som insamlats på tre olika undersökningsmetoder resoneras kring, för att sedan bekräftas eller ifrågasättas. Vidare påpekar Denscombe (2009) att metodologisk triangulering är en tidskrävande process. Vissa metoder är mindre tidskrävande, och metoderna som använts i undersökningssyfte
sammanställs på olika sätt.
Det är tämligen tidskrävande och i vissa mån påfrestande med denna aktivitet, dock är det nödvändigt att detta utförs då perspektivet blir bredare, och mer förståelse om branschen skapas. Det insamlade data har främst skett via litteraturstudier, men även genom
enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utförts parallellt under arbetsgången.
I figur 2 presenteras schematiskt processen kring detta tillvägagångssätt, som sedan analyserats för att både lägga grund för en diskussion samt en slutsats.
Figur 2 Tillvägångsättet metodologisk triangulering praktiserats för denna studie.
2.2 Litteraturstudie
Informationsinsamlingen för teoriavsnittet kommer att baseras på litteraturstudier som kommer inhämtas från Arbetsmiljöverkets regelverk och föreskrifter, vetenskapliga artiklar från Primo och DIVA-portalen samt trovärdiga källor från internet. Via Primo kan
vetenskapliga tidskrifter och artiklar inhämtas, som i sin tur kan bidra med ökad fördjupning inom det berörda ämnet. I DIVA-portalen finns master- och kandidatarbeten som kan nyttjas som jämförelseobjekt i både teori- och resultatavsnittet.
2.3 Intervjustudier
För att få en verklighetsbaserad förståelse har en semistrukturerade intervju av kvalitativ karaktär utförts med MPG Entreprenad AB. Via detta tillvägagångssätt ges möjligheten för respondenten att utveckla svaren efter följdfrågor som kommer att ställas (Denscombe, 2009).
Vidare menar Denscombe (2009) att detta tillvägagångssätt kan vara en aktivitet som är tidskrävande, dock är denna typ av undersökning vital för att arbetet skall få så
verklighetsbaserad kunskap från sakkunniga inom det berörda ämnet. Litteraturstudier kan inte alltid tillgodose tillräckligt med information, och på så sätt kan intervjuerna vara till nytta som kompensation, som i detta fallet har varit. Detta mestadels för att det råder bristfällig information kring djupare frågor om asbest och dess påverkan gentemot yrkesarbetarna.
Vidare har det varit en svår uppgift att återfinna information som skall tillgodose rapporten med fakta kopplat till hur yrkesarbetare och arbetsgivare upplever branschen.
2.4 Enkätundersökning
För studien har digitala enkätundersökningar för att insamla information från en specifik population (entreprenader inom rivnings- och saneringsbranschen). Enkäten var utformad på ett sådant sätt att både svarsalternativ med intervallskalor och öppna svarsfält fanns. Enkäter av dessa slag är fördelaktiga i den mån då de ej är tidskrävande och ger respondenten
möjlighet för att svara på frågorna “i sin egna takt” (Björklund & Paulsson, 2003). Mer ingående ger detta respondenten mer betänketid, vilket enligt Ejlertsson (2005) kan bidra till att respondenten åtar sig tid för att utföra enkäten mer utförligt. Vidare menar Björklund &
Paulsson (2003) via detta går det att göra generella slutsatser, detta med anledning av att respondenterna får frågor som är liknande. Detta är fördelaktigt eftersom via det insamlade
data skapas möjligheter för att föra statistik som sedan kan jämföras och dras slutsatser om.
Den digitala enkäten som skickades ut till olika entreprenader bestod av 10 frågor. Den första frågan är en inledande fråga där respondenten anger arbetstitel och ort. Följaktligen består enkäten av 9 frågor där säkerhetsfrågor kopplat till dold asbest, kommunikationen (byggherre, arbetsmiljöverket och entreprenad) inom branschen samt allmänna frågor om entreprenadens arbete.
Enkätundersökningen bestod av 30 utskick via mail till entreprenader från Skåne län, Västra Götalands län, Stockholms län och Hallands län. Av utsticket valde enbart 12 att delat.
2.5 Reliabilitet
Recker (2013) menar att för en studie skall ha hög reliabilitet (tillförlighet) gäller det att rapporten kan upprepas flertal gånger och uppnå samma resultat. Ett vanligt
tillförlitlighetsproblem är när författarna låter sina fördomar påverka den insamlade data i studien. När personliga fördomar påverkar en forskning innebär detta att studien blir
subjektivt och omöjligt att upprepa och därmed inte bidrar med tillförlighet för studien. Det är därför ytterst viktigt att forskare väljer objektiva datainsamlingsmetoder vid forskning. Ett annat tillförlitlighetsproblem för forskningen kan vara att frågorna inte är bra formulerade, eller frågor som kan vara svåra att förstå. När det inte är uppenbart hur en svarar på en fråga kommer detta leda till misstolkningar (Recker, 2013).
Undersökningen baseras på en kvalitativ intervju och kvantitativa enkätundersökningar vilket gör att reliabiliteten kan ifrågasättas. För att säkerställa att studien har hög reliabilitet har kvalitativa enkätundersökningar och kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Detta är ett tillvägagångssätt för att objektivt samla in data som minimerar risken för partiska
observationen från författaren. På grund av detta tillvägagångssätt kan det enkelt upprepas av andra forskare genom att använda samma frågor. Detta säkerställer rapportens tillförlitlighet. I enkätundersökningen fanns det en fråga som inte besvarades på ett korrekt sätt, vilket kan tyda på att frågan var dåligt formulerad. För att bibehålla tillförlitligheten valdes denna fråga att inte inkluderas i studien.
2.6 Validitet
Validitet (giltighet) innebär att den insamlade informationen mäter vad som var avsett att mätas och inte något annat (Recker, 2013). Heale och Twycross (2015) menar att en låg giltighet leder till att den insamlade data ifrågasätt på så sätt om det speglar verkligheten. Det finns olika typer av giltighet när det kommer till forskning. Den första heter innehållgiltighet och mäter hur väl instrumentet täcker den valda konstruktionen. Detta innebär att tolkningarna av den analyserade data faktiskt korrelerar med begreppen i studien. En del av
innehållsgiltigheten är ansiktsgiltigheten, vilket i grund och botten är om en indikator verkar vara ett rimligt sätt att mäta en konstruktion enligt människor som är kunniga inom
forskningsområdet. Ansiktes giltighet kan uppnås genom att låta en expertpanel bedöma hur väl indikatorerna passar de konstruktioner som är avsedda att mäta (Heale & Twycross, 2015).
Den kvalitativa intervjun kommer även att stärka validiteten genom att respondenterna får tala fritt samt att intervjuaren ställer följdfrågor och ber respondenten att utveckla sina svar om det krävs.
3 Teori
I teorikapitlet presenteras användningsområdet, reglering samt hälsoeffekter kopplade till asbest. Vidare presenteras hur processen vid sanering av asbest går till.
3.1 Asbests resa från naturen till bygget
Asbest är ett samlingsnamn för flera olika typer av mineraler som finns i naturen. Gemensamt har asbestmineraler förmågan att bilda trådiga kristaller. Dessa är filamentösa kristallina silikatmineraler som har olika strukturer och egenskaper. Den sort av asbest som har använts mest är Krysotil (vit asbest), denna sort utgör 99% av all asbest i världen. De övriga
förekommande asbestsorterna är krokidolit (blå asbest), amosit (brun asbest), antofyllit, tremolit och aktinolit (Arbetsmiljöverket, 2020)
Generellt utvinns asbest i Ryssland, Kanada, Kazakstan och Kina. Ämnet bryts ned från gruvor och transporteras till fabriken, där den sedan krossas och trådarna i asbesten separeras.
Asbesttrådarnas värdefulla tekniska egenskaper har bidragit till att materialet används inom flera områden. Ämnets naturliga egenskap är dess unika brandbeständighet, vilket gör den idealisk för takläggning, golv och värmeisolering. Utöver detta har materialet hög mekanisk hållfasthet, smidighet och ger god ljudisolering (Björk & Lundeström 2009) Vid mekanisk påverkan bildar asbest materialet, lätta och skarpa fibrer som förblir svävande i luften under en lång period i from av dammpartiklar. Problemet med asbest som tillsatsmedel är just dess lätta och tunna fibrer som lätt kan spridas i hemmiljön. Vid inandning är risken att partiklarna absorberas i både luftvägarna och lungvävnaden. Genom att andas in asbestfibrer kan
kroppsvävnader skadas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser och sjukdomsfall. Därför har yrkesmässig användning av asbest och produkter förbjudits i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2020).
3.2 Lagar och föreskrifter
All användning av asbest i Sverige förbjöds år 1982, detta med anledningen till att antalet sjukdomar och dödsfall ökade och väckte samhällets uppmärksamhet. Idag finns det
föreskrifter och lagar för hur asbest skall hanteras. Både implementering och allmänna råd om föreskrifterna erhålls ur Arbetsmiljöverkets kapitel AFS 2006:1 (Arbetsmiljöverket, 2020) I dagsläget är information och utbildning om asbest nödvändigt för att kunna förhindra hälsorisker vid hantering. Detta innefattar bland annat att ha kunskaper om vart i en byggnad asbest återfinns samt att lämplig skyddsutrustning innehas vid hantering. Specialutbildning är ett krav som måste uppfyllas för de personer som hanterar och utför asbestsanering. I denna utbildning genomgår arbetarna kurser inom egenskaper, arbetsmetoder, hälsoeffekter och skyddsåtgärder kopplad till asbest. Utöver dessa områden, omfattar även utbildningarna för hur en korrekt avfallshantering går till samt hur vid nödfall asbest skall hanteras. För att
erhålla utbildningsbeviset, måste arbetarna delta i en uppfräschningskurs om asbest minst en gång vart femte år. Kursen består av en granskning och uppdatering av arbetarnas kunskaper.
Arbetsgivaren som har ansvar för saneringsprocessen har även en skyldighet till att arbetarna för sanering har den legitima utbildningen samt att de genomgår regelbundna medicinska undersökningar. Allt detta i överensstämmelse med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:1.
(Arbetsmiljöverket, 2020)
Tydliga märkningar för att varna omgivningen är ett krav vid pågående asbestsanering samt på platser där asbestmaterial förvaras. Området måste avgränsas
tydligt, se bild 1. Etiketter gjorda av inkapslat asbestmaterial måste också märkas. Verktyg, behållare eller förpackningar som använts i saneringen måste vara försedda med ordet "asbest". Om
asbestmaterial inte är märkta måste arbetsgivaren betala en
sanktionsavgift. Sanktionsavgift beräknas utifrån antalet anställda på företaget. Avgiften varierar olika för olika arbetsgivare, dock är det lägsta avgiften på 15 000 SEK och högsta är 150 000 SEK. Summan beräknas enligt följande ekvation och avrundas till närmaste
hundratal: (Arbetsmiljöverket, 2020)
Sanktionsavgift = 15 000 SEK + (antal sysselsatta – 1) x 271 SEK.
3.3 Hälsoeffekter
Bild 1 Exemplar på varningsskylt
De flesta fall vid exponering av asbest sker via inandning. Detta kan inträffa vid utvinning och bearbetning av asbest, vid framställning av asbesthaltiga produkter eller vid installation av asbestisolering. Det kan också inträffa när äldre byggnader rivs eller renoveras, även också när äldre asbestinnehållande material sönderfaller. I någon av dessa situationer tenderar asbestfibrer att bilda damm av små partiklar som kan flyta i luften. Risk finns att dessa fibrer också kan råkas sväljas. Detta kan uppstå när människor konsumerar förorenad mat eller exempelvis kontaminerat vatten (t.ex. vatten som rinner genom asbestcementrör) (The American Cancer Society, 2020).
Sjukdomarna som är relaterade till asbestexponering är asbestos, lungcancer, mesoteliom och lungsäcksinflammation. Tiden mellan asbestexponering och sjukdomsutvecklingen kan vara variera alltifrån 10 till 40 år och därför är hälsoriskerna med asbest fortfarande relevanta trots förbud mot användning av asbest (Jamrozik & Klerk, 2011). Nedan går det att följa en kort presentation av de tre vanligaste sjukdomarna som kan utvecklas hos asbestarbetare vid exponering av asbest.
Lungcancer: Är det vanligaste dödsorsaken i världen relaterat till cancer. Dödligheten är hög (85–90%) och patienterna dör i de flesta fall cirka ett år efter diagnosen. Sammantaget har
människor som exponerats av asbest en ökad risk för lungcancer och det finns en synergistisk interaktion mellan asbest och tobaksrökare, vilket ytterligare ökar risken (Craighead & Gibbs, 2008)
Mesoteliom: Är en typ av cancer som utvecklas i slemhinnan. Exponering av asbest är den vanligaste orsaken till denna cancersjukdom. Dokumentation visar att 8 av 10 personer som har diagnosernas med mesoteliom har exponerats för asbest. Den beräknade tiden för
utveckling av mesoteliom hos en person uppskattas cirka 30 år eller mer. Forskning visar att till skillnad från lungcancer ökar inte risken för mesoteliom bland rökare (The American Cancer Society, 2020).
Asbestos (lungsjukdom): Översättningen för asbest på engelska är Asbestos. Dock är det viktigt att urskilja detta i ett svenskt sammanhang. Inom svensk forskning- och
läkarsammanhang har en lungsjukdom namnbeteckningen asbestos. Förutom cancer, så är detta den största lungsjukdomen som direkt går att koppla med asbestexponering. När en person andas höga halter av asbest under en lång period leder detta till att några av fibrerna ligger djupt i lungorna. Irritation orsakad av fibrerna kan så småningom leda till ärrbildning (fibros) i lungorna, som i sin tur kan resultera i andningssvårigheter (The American Cancer Society, 2020).
3.4 Materialinventering
Materialinventering före påbörjat rivningsarbete utförs för att ta reda på hur mycket farligt avfall rivningsarbetet kan generera. Detta tillämpas för att kunna säkerställa vilka material och ämnen en byggnad innehåller som kan vara skadligt för miljön och hälsan. Rivnings- och renoveringsaktiviteter som pågår eller har ägt rum tidigare kan ha förorenat byggnaden.
Materialinventeringar utförs därför i syfte för att kontrollera var och hur byggnaden förorenats. De åtgärder som skall vidtas för att förhindra spridning av föroreningarna och hälso- och miljöskadorna undersöks. Därför kan det konstateras att materialinventeringar är ett avgörande steg för att betrakta rivning som miljövänlig. Materialinventeringen av byggnaden före rivning utförs med hjälp av byggnadsundersökningar, där relevant
information om byggnaden granskas. I denna information sammanställs byggnadens byggår, vad fastigheten används till och året för eventuellt rivningsarbete. Provtagning och
inventering utförs sedan på plats i byggnaden. Allt resultat sammanfattas i ett dokument som i detta sammanhang kallas för miljöinventering inklusive en rivningsplan. (Grönberg, 2017) Förutom asbest, finns det även andra miljögifter som går att återfinna vid
materialinventeringen, dessa kommer presenteras lite kort nedan:
PVC
Polyvinylklorid som även förkortats till PVC består av klor, och med hjälp av koksalt kan detta utvinnas. PVC är den största klorkällan i avfall.
PCB
Ämnet består av en blandning av polyklorerade bifenyler vilket bidrar till att ämnet är oerhört svårt att bryta ned. PCB är flyter väldigt lätt och påverkar marken och luften genom läckage.
Kvicksilver
Detta ämnet går inte att bryta ned. Kvicksilver är i flytande form och all form av elektriska komponenter och mätinstrument som innehåller kvicksilver är förbjudet. Avfallet är väldigt farligt.
Kadmium
Kadmium förekommer naturligt i jord, det är ett metalliskt grundämne som inte går att bryta ned. År 1982 förbjöds all användning av Kadmium i plast och ytbehandling (Grönberg, 2017).
3.5 Vart finns Asbest?
Nedan går att avläsa var i en byggnad det går att återfinna asbest och anledningen till varför asbest användes för dessa byggkomponenter.
3.5.1 Asbestcement
Asbestcement är en produkt där asbest i pulverform blandas ihop med cement dels för att erhålla en fast och solid produkt samt de tidigare nämnda tekniska egenskaperna. Asbesten som importerades till Sverige hade i huvudsakligt syfte att framställa som asbestcement produkter, exempelvis fasadpaneler, takpannor och ventilationskanaler. Den svenska asbestcementen innehåller cirka 5–20 procent krysotil asbest. I de flesta bostadshusen som byggdes före lagen om asbest tog akt, förekommer det stora mängder av asbest i eternitskivor och eternit taktegel. De flesta byggnader idag har fortfarande kvar denna typ som fasadskiva.
Vidare klassas dessa fasadskivor som miljövänliga om inte mekanisk påverkan eller rivning inträffar. Eternitskivor är särskilt vanlig i bostadshus byggda på 50-, 60- och 70-talet.
Utöver fasadskivorna användes asbest till ventilationskanaler. De tillverkas vanligtvis i fyrkantiga former med stora tydliga fogar där rören är anslutna. Tack vare att materialet är stabilt och lätthanterligt, hade det fyrkantiga ventilationskanalerna förmågan att placeras enkelt i bostadshus (Jansson, 2018).
3.5.2 Isolering
För isoleringsarbete i Sverige var det vanligt att asbest användes. I tidigare kapitel nämns det att asbest i synnerhet har goda egenskaper vad gäller värmemotstånd, ljud- och
värmeisolering. I isolerande maskiner var sprutasbest, isoleringsmattor och väv det vanligaste som användes. Under 1950–1960 var det vanligt att stålkonstruktioner fick genomgå en behandling med sprutasbest. Anledningen till detta var att skydda konstruktionen från brand och fukt. Sprutasbest användes också ofta till ventilationstrummor i varuhus samt lokaler.
Detta för att förhindra brandspridning, bullerisolering och som kondensskydd.
Papp tillverkad av asbest användes i begränsad utsträckning där villkoren var att
konstruktionen skulle ha förmågan att tåla höga temperaturer. Asbestpapp var utmärkt för varmvattenledningar, beläggning under fönsterbänkar av trä, ovanför värmeelement och på brandavskiljande väggar på vinden. I vissa fall tillämpades det för att skydda
träkonstruktionen från värmestrålningen från skorstensstocken (Andersson & Samuelsson, 2014)
3.5.3 Golv
Golvplattor av den äldre sorten eller magnesit golv kan inneha stora mängder asbest. Asbest som finns i golvplattorna kan vara lätt att se då golvplattan har ett speciellt mönster. Det fanns även en populär bostadsplatta som kallades för vinylasbestgolv, denna sorten används framför allt i kök, hall, sovrum och allrum. Vinylasbestgolv var slitstark och underhållsfri som vid kombination med asbest gav egenskaper som gjorde att golvet förblev porfri och
smutsavvisande. Den äldre sorten av plastmattor var tillverkade med flera lager där den understa lagret bestod av asbestpapp. Detta går enkelt att upptäcka när plastmattan tas bort då det inte är bunden till något material. Denna sort av asbestmatta är väldigt hälsofarligt
eftersom att asbestpapp enkelt kan blottas och utgöra boende för hälsofara om dammpartiklar inhaleras. Asbestgolv består av cirka 90% asbest och vid slitage kan asbestdamm bildas (Riksantikvarieämbetet, 2013).
3.5.3.1 Lim
Svart lim som innehåller asbestfibrer var vanligt förekommande under 60-talet. Det
svartfärgade slitstarka limmet appliceras direkt på golvmattor och golvplattor, och binder sig väldigt hårt till golvet/golvytan. Fall finns dokumenterade där golvmattor felaktigt tagits bort utan någon vetskap om att golvmattan innehåller asbestfibrer. Detta har i sin tur dammsugits och resulterat i stor spridning av asbestfibrer. För att utföra detta arbetsmoment
fackmannamässigt skall en undersökning göras för att kontrollera om det limmet sitter kvar i golvytan (Riksantikvarieämbetet, 2013).
3.5.4 Kakelfog och fönsterkitt
De flesta kök-och badrumsytorna som är byggda innan 1982 innehåller kakelfog och
fästmassa med asbest för att ge produkten bättre egenskaper. Det är utmanande att veta vilka badrum som innehåller asbest, därför måste alla badrum som är byggda innan 1979 genomgå tester innan en planerad renovering äger rum (Andersson & Samuelsson, 2014).
Fönsterkitt, fönsterdrev, fönstermassa och fönsterbräden av äldre modeller kan innehålla asbest. Denna typ av asbest kan förekomma i olika slags former, den vanligaste typen var dock en tjock fönstermassa som i jämförelse liknar en brun klumpmassa. I enskilda fall har det också förekommit fall där asbest upptäckts i fönsterkitt. Det är en fibrös brunaktig massa som används på ett flexibelt sätt för att fylla mellanrummet mellan fönster och träramar.
Asbest i fönsterkitt togs aldrig på allvar av hantverkare, detta var på grund av att de inte hade kunskap om att det fanns asbest där. I nuvarande läge tas detta på stort allvar, och
provtagningar inför renoverings- eller rivningsarbeten utförs på fönsterkitt för att undvika risken för att asbestpartiklar sprids (Andersson & Samuelsson, 2014).
3.6 Saneringsprocessen
I detta avsnitt går det att kronologiskt följa hur saneringsprocessen ser ut vid asbesthantering.
Först kommer planeringsprocessen innan påbörjad asbesthantering att belysas, sedan själva saneringsprocessen och slutligen går det att läsa mer ingående om utrustningen vid
asbestsanering.
3.6.1 Planeringsprocessen innan påbörjad asbestsanering
Innan saneringsprocessen inleds bör alla åtgärder vidtas för att identifiera de material som antas innehålla asbest. De byggnader som byggts eller renoverats innan asbest blev förbjudet är i riskzonen, därför bör en grundlig förundersökning genomföras innan en ombyggnation.
Denna sorten förundersökning kallas för miljöinventering och utförs på alla föremål som misstänks innehålla farliga ämnen. Detta utförs av ett licensierat företag som byggföretaget själv har beställt. För att skapa en tillförlitlig miljöinventering som garanterar alla framtida hantverkares säkerhet är det viktigt att utföra arbetet noggrant. Förundersökningarna genomförs genom att man tar provtagningar på de platser som tidigare haft asbest eller platser där företaget anser vara misstänksamma. Detta görs med extra försiktighet för att undvika spridning av damm. Alla provtagningar sammanställs sedan i en offentlig miljöinventering som är tillgänglig för alla yrkesarbetare inom projektet. Inventeringen innehåller tabeller och bilder som visar var provtagningarna har gjorts och om eventuella farliga ämnen upptäckts. I vissa fall kan även procenthalten av det upptäckta farliga ämnet redovisas. Det kan även ske att provtagningarna endast sker i enstaka platser vilket leder till att asbest kan missas och därmed försummas i miljöinventeringen (Grönberg, 2017)
Figur 3 schematisk illustration på en planeringsprocess innan påbörjad asbestsanering
3.6.2 Processen för sanering av asbest
Som tidigare nämnt är hantering av asbesthaltiga byggmaterial kritiska i den mån att det måste hanteras med försiktighet och enligt vissa föreskrifter. Detta lägger grund till att förberedelser, skyddsåtgärder samt en planering måste presenteras för arbetarna. Önskemålen från
arbetsgivaren med dessa åtgärder är att minimera risken för att arbetarna skall utsättas för asbestdamm. Förutom att arbetarnas hälsa är en viktig ståndpunkt att efterhålla, måste det
omgivande områdets hälsa inkluderas i denna process. Därför skall markering, avspärrningar och skyltning som tydligt uppvisar att arbete med asbest försiggår i byggnationen. Mest optimalt är om material med asbest inte behöver rivas, utan snarare om det av monteras försiktigt utan att damm bildas och sprids. I vissa fall är rivning det effektivaste åtgärden vilket gör att det är omöjligt att damm inte bildas. Nedan presenteras saneringsprocessen i punktform:
I saneringsprocessen är det
första punkten att upprätthålla och förse arbetarna med rätt arbetsutrustning. Arbetskläder som är tillverkade för denna typ av arbete skall ges till arbetarna, förslutningszoner skall
upprätthållas, maskinell utrustning som speciella dammsugare skall finnas nära tillhands o.s.v.
Andra punkten är att isolera det angivna området för rivningsarbetare och skapa saneringszoner. På så sätt minskar risken för spridning av asbestdamm till övriga
hantverksgrupper som arbetar parallellt inom samma byggnation. För att uppnå högsta möjliga täthet och inte riskera att luftläckage sker i stor utsträckning används plast som överdrag med tejp. Som en ytterligare åtgärd skapas med hjälp av ventilationer ett luft-undertryck i
saneringszonen. Saneringszonen skall förses med ren luft och med luftslussar. För att inte asbestpartiklar skall spridas utanför saneringszonen, måste rivningsarbetarna passera flera luftslussar (Andersson & Samuelsson, 2014).
Andersson och Samuelsson (2014) menar att asbestavfall eller asbesthaltigt material skall förslutas i stora och täta säckar gjorda av plast. Sedan skall denna plastsäck placeras inuti en annan säck. Vidare ska denna säck avlägsnas från området. Det som är viktigt att upprätthålla är att plastsäckarna förslutes ordentligt med hjälp av tejp och att se till att inget läckage uppstår. Efter att detta moment är avklarad skall säckarna slutligen avlägsnas i en tydligt markerad sluten container som det visas i, bild 2 och 3.
Bild 2 Bild 3
3.6.2.1 Specialutrustning för asbesthantering
Skyddsutrustningen som en rivningsarbetare skall tillgodoses med är tättslutande overall som har förmågan att avvisa damm. Denna overall skall täcka hela kroppen och huvudet.
Tillverkaren skall ange märkningar med symboler (s.k. piktogram och typnummer). Dessa symboler visar vilka ämnen som dräkten är motståndskraftig mot. För skyddsoveraller gentemot asbest skall detta typnummer bestå av siffran 5 eller lägre.
Bild 4 Exempel på engångsoverall
Som komplement skall heltäckande skyddshandskar och andningsskydd användas.
Andningsskyddet består av en fläktassisterade helmask med p3-filter. Mer ingående är andningsskyddet anpassad för varje enskild arbetare. För att säkerställa att inget läckage uppstår i skyddsmasken görs tester genom mätningar innan varje rivningsarbete. Som en ytterligare skyddsåtgärd skall rengöring och anpassningar ske på regelbunden basis. Ett sådant exempel kan vara att luftfiltren byts ut mot ett nytt.
Bild 5 Bild 6 Modern variant på huvud- och ansiktsutrustning
Bild 7 äldre variant på huvud- och ansiktsutrustning
Bild 8
Efter varje avslutat rivningsarbete genomgår zonen en dammsugning och en våttorkning.
Denna dammsugare har ett högeffektivt partikelfilter för luft (s.k. HEPA-filter). Först då är saneringszonen säker och utgör ingen risk för att arbetarna eller utomstående parter skall inhalerar asbestdamm. Utrustning och material som har använts inom zonen måste genomgå en behandlingsprocess där de placeras på en skyddszon med undertryck. Därefter torkas de av för att återigen förhindra att någon oönskad damm spridning sker.
Bild 9 HEPA-dammsugare Bild 10 Undertrycksmaskin
Som sista säkerhetsåtgärd skall arbetare och skyddsutrustningen saneras. Stegvis sker denna process på följande sätt:
1. Ombyte av arbetskläder.
2. Skyddsmasken tas av eller på. Möjligheten för att arbetarna ska tvätta av sig skall ges.
3. Ombyte av skyddsdräkten. Special dammsugare med HEPA-filter skall finnas nära tillhands,
23
detta för att dammsuga skyddsdräkten (Andersson & Samuelsson, 2014).
3.6.3 Saneringsmetoder
Vid detta laget i rapporten är det välkänt att asbestexponering är ett stort problem för alla yrkesarbetare i byggbranschen. Det farliga ämnets damm sprids endast vid hantering och borttagning. Därför har rivnings -och entreprenadföretag fokuserat mycket på att skapa en säker borttagningsprocess. Det har visat sig att borttagning av asbest i vissa fall kan göra mer skada än nytta. Tidigare i byggnationer var det väldigt vanligt att eternitkanaler användes som ventilationskanaler, vilket medför att utbytet av dessa kan leda till stora renoveringar och hälsorisker. På grund av dessa risker, har företag arbetat med att skapa lösningar som möjliggör återanvändning av byggnadskomponenten. Tillvägagångssättet för detta är att utföra en förtätning av eternitkanalerna. Detta bidrar till att ventilationen i byggnaden
fungerar minst lika bra som om den hade ersatts. I sin tur leder detta till att yrkesarbetare inte behöver göra någon renovering och risken för asbestexponering utesluts (Wahlström, 2014) En metod som bör upplysas är kanaltätning, även känd som rörinfodring. Detta är en
standardmetod som används i Sverige och har i huvudsakliga syfte att förtäta kanaler som har byggnadsmaterialen; betong, tegel och eternit. För äldre ventilationskanaler som är svåra att komma åt är detta ett flexibelt och effektivt sätt att säkerställa kanalernas framtida funktioner.
Företaget BeBostad har i samarbete med Energimyndigheten genomfört en undersökning och skrivit en vetenskaplig rapport kring detta området. Målet med rapporten var att undersöka värmeåtervinning och inomhusklimat, där tätheten på äldre ventilationskanalers testades.
Undersökningen genomfördes framför allt på äldre byggnader från olika tidsperioder, där byggnaderna hade olika kanalsystem. Utifrån undersökningen kan det konstateras att nästan alla äldre ventilationskanaler läckte (Högdal, 2014).
Problemet som identifierades i undersökningen gav Linervent, som arbetar med att förtäta ventilationskanaler, något att överväga. Linervent har undersökt detta problemet och tagit fram nya metoder kring rörinfodring, detta i huvudsakligt syfte för att forma nya lösningar för de ventilationskanaler som har problem med läckage. Genom flera byggnadsexemplar har Linervent utfört experiment där rörinfodringar testas på äldre eternitkanaler. Det
byggnadsexemplaret där Linervent genomförde en kanaltätning är bostadshuset BRF Harald Stake i Mölndal. Problemet i bostadshuset var att eternitrören var spruckna och läckte vilket orsakade till att ventilationen i byggnaden inte fungerade. I en sådan situation krävs det en asbestsanering, dock valde Linervent att istället att utföra en kanaltätning. Detta gav byggnaden väldigt positiva resultat, och företaget valde att genomföra detta på de övriga byggnadsexemplaren. Boverket utförde ventilationskontroller på dessa byggnader och de blev godkända, det visade sig även att byggnaderna hade bra inomhusmiljö. Kanaltätning som metod har väldigt många fördelar eftersom både renoveringar och hälsoriskerna kan undvikas (Linervent, 2017).
Nya arbetsmetoder har presenterats inom detta arbetsområde. Anledningen till varför dessa arbetsmetoder presenterats är för att reducera exponering av asbestdamm vid
saneringsprocessen. En av metoderna som har varit positiv vid saneringsarbetet är våt sanering. Denna metod är inte vanligt förekommande inom det svenska saneringsarbetet.
Resultat för detta tillvägagångssätt påvisar att spridningen och exponeringen av asbest är mer säker än vid tillvägagångssättet som utövas vid torrsanering. Anledningen varför våt sanering är ett säkrare val är för att asbestdamm förhindras från att spridas via luften över huvud taget.
Vid detta tillvägagångssätt bindes partiklarna med vätska. Mer ingående används vätmedel.
Vätmedel som produkt injiceras i material som är asbesthaltiga. Praktiken av detta gör att ingen dimbildning skapas när ett asbesthaltigt material rivs. Dessa injicerings-nålar
tillkommer i olika format i både längd och tjocklek för att på så sätt kunna fungera för olika byggkomponenter som är asbesthaltiga.
IVL Svenska Miljöinstitutet AB är ett svenskt fristående forskningsinstitut som i sin vetenskapliga forskningsrapport presenterade en jämförelse mellan våt sanering och
torrsanering. I denna rapport framgår det att material som är porösa skall behandlas med våt sanering innan en rivning. Detta eftersom fiberhalterna i saneringszonen reduceras markant kontra torrsanering. Dock är IVL Svenska Miljöinstitutet AB kritiska och betonar att våt sanering inte är effektiv i kompakta byggmaterial då vätvätskan vid injiceringen inte sprids tillräckligt. En ytterligare anledningen som presenterats i rapporten är att metoden inte är effektivt om materialet är omsluten av elektricitet som inte går att stänga av. Ett kostsamt moment för våt sanering är att kontroller måste ske kontinuerligt då undersökningar måste göras för att se om alla vätväskor har absorberats av materialet (Karlsson & Christensson, 2007)
3.6.3.1 Sanering utomhus
Saneringsarbeten som utförs utomhus har likadan arbetsmetod och samma processer som vid saneringsarbeten inomhus där torrsanering praktisera. Det som dock särskiljer processen utomhus kontra inomhus är att saneringsvagn tillämpas, och inte saneringsslussar. Alla förnödenheter som skall finnas vid sanering erhålls i dessa vagnar. Likt saneringsslussarna inomhus, finns även tre separata utrymmen indelat i en sektion med 1. undertryck, 2. ett med luftströmsventilator och 3. slutligen ett utrymme för ombyte och avtvättning åt arbetarna. Likt sanering inomhus är det viktigt att vid utomhusaktiviteter tydligt avgränsa med band och skyltning för allmänhetens säkerhet. När ett rivningsarbete är i nära anslutningen till en husfasad måste eventuella öppningar som fönster, dörrar och ventilationskanaler omslutas med plast. På så sätt reduceras risken att asbestdamm sprids in. En viktig punkt som måste uppfyllas för att saneringsarbete utomhus får utövas är att väderförhållanden måste vara vindstilla och ingen nederbörd. Detta är som säkerhetsåtgärd för att kunna kontrollera att ingen asbest sprids. En vanlig metod som används av för att saneringen skall vara effektiv är att marken runt husbyggnaden omsluts med plast. Detta gör att städningen efter saneringen kan ske på ett effektivt och säkert sätt utan att asbestdamm försummas (Arbetsmiljöverket, 2020).
4 Empiri
Nedan presenteras den genomförda intervjustudien och enkätundersökningen. Syftet med empirin är att i senare kapitel skall det analyseras och kopplas med teorin. Detta ger utrymme för att bekräfta eller ifrågasätta teorier som belysts i denna rapport.
4.1 Resultatet av intervjustudien
Nedan går att följa en genomförd intervjustudie med MPG Entrprenad AB:s VD, projektör och f.d. rivningsarbetare och asbestsanerare. Intervju har gett ett bredare perspektiv inom det berörda området.
Intervju med VD för MPG Entreprenad AB genomfördes 15 oktober 2020. Intervjutiden är ca 50 minuter inspelat, och 30 minuter dialog utan inspelning.
4.1.1 Intervjustudien med VD för MPG Entreprenad AB
MPG Entreprenad AB är en relevant aktör inom den berörda branschen samt för denna rapport. Anledningen är för att de är bland de ledande aktörerna i Halmstad, Hallands län inom rivningsarbete och asbestsanering. I intervjun berättar VD:n (2020) om sin långa arbetserfarenhet inom rivningsarbete och asbestsanering. VD:n började arbeta inom detta år 2007, och har arbetat för andra arbetsgivare i andra rivnings- och saneringsföretag. I dagsläget har MPG Entreprenad AB ett antal anställda, som dessutom har utbildning inom
asbestsanering. VD:n (2020) betonar att rivningsarbeten kopplade till äldre byggnader ofta kräver en asbestsanering.
Vid frågan om vilken typ av rivningsarbeten som är mest kritiskt kopplat till dold asbest, svarar respondenten att det oftast inträffar på innerväggar och golvytor. Det absolut mest kritiska området kopplat till dold asbest är golvytan, detta för att när byggföretag i dagsläget genomför en s.k. “bearbetning” på äldre byggnader. Vidare förklarar VD:n (2020) att vissa byggföretag innehar kunskap om att en byggnad har asbesthaltig golvmatta, och hanteringen av detta kan i vissa fall vara felaktig. Istället för att genomföra en fackmannamässig rivnings- och saneringsarbete installeras istället en golvplastmatta ovanför den gamla asbestgolvmattan som innehåller asbest. Anledningen till detta är för att byggföretaget skall bespara resurser i form av tid och pengar. VD:n (2020) kritiserar detta tillvägagångssätt då problematik uppstår när rivningsarbetare några år efter skall genomföra ett rivningsarbete. De prov som genomförs av byggherren kommer att visa negativt på asbest eftersom att endast den övre mattan
genomgår ett stickprov, och den äldre mattan försummas i undersökningen. När
rivningsarbetare påbörjat sitt rivningsarbete är risken väldigt stor att de exponeras av asbest pga. försummelsen. VD:n (2020) tar tillfället i akt att belysa att eternitkanaler gjorda av betong är svåråtkomliga att göra prover på. Detta resulterar i att även här försummas asbest.
Det finns ingen typ av moderna maskinella verktyg eller metoder som underlättar identifieringen av asbest i svåråtkomliga byggkomponenter.
Vidare menar VD:n (2020) att vem som utför miljöinventeringen är en viktig aspekt i denna arbetsprocess kopplat till säkerheten. Det finns tämligen seriösa och professionella företag som vet om att de ovannämnda problemen finns i äldre byggnationer. Sedan å andra sidan menar VD:n (2020) att vissa aktörer har brister då deras miljöinventerare avsaknar erfarenhet.
Detta kan i vissa mån resultera i att arbetet inte utförs önskvärt. VD:n (2020) upplever att en åtgärd för detta problem är att asbestsanerare skall utföra stickproven då de är sakkunniga inom dold asbest. VD:n (2020) hävdar att en ytterligare åtgärd är att flera stickprov utförs på samma område för att säkerställa att dold asbest inte kan utsätta arbetare för hälsorisker.
Då exponering i form av dold asbest är en företeelse som uppkommer ofta, menar VD:n (2020) att en förändring från högre instanser är nödvändig. I frågan om hur dold asbest hanteras i teori och praktik när skadan väl inträffat i ett vanligt rivningsarbete, besvarar VD:n (2020) följande:
1. Avbryta arbetsmoment omedelbart.
2. Genomgår en sanering i form av avtvättning och undviker andra utomstående yrkesarbetare som arbetar parallellt i samma byggnad.
3. Utrymma byggnaden för att säkerställa att ingen exponeras för höga halter av asbest.
4. Genomföra en omslutning av den del av hus där spridning av asbest kan förekomma.
5. Se till att yrkesarbetarna genomgår hälsokontroller omgående.
VD:n (2020) poängterar att vid sådana tillfällen är det viktigt att konsultera den som
genomförde miljöinventering för att genomföra nya stickprover för att ge större pricksäkerhet.
Önskemålet som VD:n (2020) lyfter upp är att skyddsutrustningen bör utvecklas. Specifikt utvecklingen av skyddsmasken. Skyddsmaskerna har visserligen utvecklats med tiden, dock kan dessa inte utlova 100% säkerhet. Förutom skyddsmaskerna, menar VD:n (2020) att dammsugarna inte hellre är 100% täta, vilket de bör vara. Leverantörerna av dammsugarna gör utfästelser där de menar att dessa dammsugare skall vara mycket säkra och inte ha någon form av läckage. Dock har detta kunnat motbevisats då vid flertalet arbetstillfällen har yrkesarbetarna och VD:n kunnat konstatera att dammsugaren inte utlovar 100% täthet.
VD:n (2020) lyfter upp vissa säkerhetsrutiner som genomförs innan ett påbörjat rivningsarbete i den tidiga planeringsprocessen. Detta utförs med utgångspunkt för att minimera att några hälsofaror för yrkesarbetarna uppstår. Den första säkerhetsåtgärden är att stora majoriteten av de anställda skall ha genomgått en utbildning inom hantering av asbest.
Detta för att vid ett rivningsarbete skall VD:n kunna säkerställa att de anställda kan identifiera asbest. Vidare betonar VD:n (2020) att vid varje rivningsarbete skall minst en arbetare med erfarenhet finnas på plats. Denna person har till skillnad från de andra i uppgift att
dubbelchecka om dold asbest kan förekomma i byggnaden.
I den tidiga planeringsprocessen är VD:n noga med att viss information skall insamlas innan ett rivningsarbete påbörjar. VD:n (2020) menar att dessa punkter är följande:
Ta reda på byggåret för byggnaden för att avgöra om den byggdes innan eller efter förbudet mot asbest.
Om sanering har genomförts i tidigare saneringsarbeten, isåfall när?
Konsultera och diskutera med beställaren för att säkerställa om ovannämnda punkter stämmer överens med det insamlade informationen.
8 7 6 5 4 3 2 1 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
FALL
Utöver detta menar VD:n (2020) att stickprover borde genomföras även efter en tidigare saneringen genomförts i byggnaden. Detta för att säkerställa en god arbetsmiljö. Tillfällen har uppstått då asbest förekommit i byggnaden trots att tidigare saneringsarbeten genomförts i byggnaden. På individuell nivå har varje arbetare ett protokoll (s.k. riskanalys). I detta
protokoll framkommer bl.a. vad för utrustning arbetaren skall ha, kolla undertrycket i rummet och se till att ventilationen är avstängd. VD:n (2020) menar att: “Detta protokoll beskrivs som en checklista, där varje punkt skall bockas av innan rivningsarbete påbörjat”. VD:n (2020) menar att via dessa säkerhetsrutiner går det att säkerställa dold asbest inte förekommer och utsätter allmänheten för fara. Detta är en lärdom från tidigare arbetsplatser där VD:n inte upplevde arbetstrygghet pga. att asbest inte togs på stort allvar, vilket gjorde att asbest hanterades utan försiktighet.
4.2 Enkätundersökning
Urval av respondenter som besvarat de digitala enkäterna är verksamma inom rivnings-och saneringsbranschen. Respondenterna är antingen VD, arbetsledare eller/och har tidsmässigt lång erfarenhet inom det berörda ämnesområdet. För att få en verklighetsbaserad uppfattning på hur branschen skiljs åt, har 30 företag från Skåne län, Västra Götalands län, Stockholms län och Hallands län fått digitala enkäter utskickade varav 12 besvarade enkäterna. Enkätens struktur är på ett sådant sätt att i vissa frågor är svarsalternativ på en skalintervall från 1 till 4 och på vissa frågor efterfrågas respondenten att svara mer fritt och utförligt.
4.2.1 Dold asbest i rivningsarbete
Utifrån det insamlade data går det att konstatera att dold asbest uppstår under ett pågående rivningsarbete minst fem gånger av de senaste tio rivnings-uppdragen. Detta innebär att, som det går att utläsa från figur 4 att det råder en stor osäkerhet i fråga om arbetsmiljön inom rivningsbranschen. Sannolikheten att en oförberedd arbetare utsätts för exponering för asbest är mycket hög. Data från denna enkätundersökning redovisar att det är ca 60% sannolikt att dold asbest upptäcks i ett pågående rivningsarbete. För att den här siffran skall vara relevant, förutsätts det att rivningsarbetet är på en byggnad som byggdes innan asbest förbudet trädde laga kraft.
Figur 4 Hur många gånger av de 10 senaste olika rivningsarbeten dold asbest upptäckts
RESPODENTER
I enkätundersökningen ställdes även frågan var det i en byggnad är vanligast att dold asbest upptäcks under ett pågående rivningsarbete. Majoriteten av respondenterna påpekar att detta går att återfinna i golvytor, väggar och ventilationskanaler.
4.2.2 Kommunikation
Gällande kommunikation mellan rivningsentreprenad och byggherre går det konstatera att det finns en ständig kontakt mellan dessa parter.
Figur 5 Kommunikation mellan byggherre och rivningsentreprenad
Däremot är kommunikationen mellan rivningsentreprenad och Arbetsmiljöverket varierande.
Utifrån figur 6 har 60% av respondenterna kontakt varje månad med Arbetsmiljöverket, 10%
har varje vecka och 30% har aldrig kontakt. Vidare fick respondenterna svara utförligt på om de upplever att kommunikation bör utvecklas, och på vilket sätt det bör göras. Data som genererades från denna frågan har sammanställts på följande sätt:
Gemensam kommunikationsportal där parterna ständigt kan uppdatera varandra med ny och nödvändig information gällande dold asbest i ett rivningsarbete. Genom denna portal skall entreprenaderna kunna tillföra värdefull feedback kring statistik, säkerhet och händelseförlopp.
Entreprenaderna skall ha mer inflytande i föreskrifter och regleringarna kring asbest som skrivs av Arbetsmiljöverket.
Figur 6 Kommunikation mellan Arbetsmiljöverket och rivningsentreprenad 100%
80%
60%
40%
20%
0%
Aldrig Varje månad Varje vecka Varje dag
4.2.3 Säkerhet
Utifrån enkätundersökningarna går det att konstatera att respondenterna upplever att utrustningen för asbest är säker. Som det går att notera från figur 7, upplevde ingen av respondenterna att utrustningen mot asbest är problematiska i den mån att den brister i fråga om säkerhet.
Figur 7 Den upplevda säkerheten i fråga om arbetsutrustning
Däremot menar en respondent att föreskrifterna är relativt generella och kan i vissa fall innebära större risker än de metoder som entreprenaden föreslår. Detta går att se från de data som insamlats i figur 8. Procentuellt upplever större majoriteten av respondenterna
svårigheter i att säkerställa att teorin kring hantering av asbest praktiseras och efterföljs av arbetarna. En av respondenten menar att planeringen och materialinventeringen inte utförs tidsenligt. Detta skapar problem eftersom att i vissa fall görs materialinventeringen inte noggrant, vilket resulterar i att arbetsmiljön inte upplevs optimal och trygg.
Figur 8 Den upplevda svårigheten kring att teorin praktiseras av yrkesarbetare 100%
80%
60%
40%
20%
0%
Ingen Liten Stor Mycket stor
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Inga Lite Stor Mycket stora
5 Analys
För detta kapitelavsnitt kommer data från enkäter och intervjustudien att analyseras. Vidare har det sammanställda undersökningsdata kopplats med tidigare forskning.
5.1 Analys av dold asbest i rivningsarbeten
Utifrån de genomförda studierna går teorin om att sannolikheten att dold asbest återfinns på golvytor, innerväggar och ventilationskanaler att validera. Då detta inte är främmande kunskap för branschen, bör detta beaktas och tas på högsta allvar. Dels för att säkerställa att allmänheten inte löper risk för exponering av asbest, samt för att yrkesarbetarna skall uppleva trygg och säker arbetsmiljö. Detta kan även bekräftats i underrubriken 2.5. Utifrån
litteraturstudien finns asbest även i andra byggnadskomponenter såsom kakelfog, fönsterkitt och lim. Denna typ av asbest som finns är som tidigare benämnt synlig och döljs inte av byggnadsmaterial och därför är lätt att upptäcka. Dock är asbesten som finns i isolering, ventilationskanaler och speciellt golvytor svåra att upptäcka eftersom det i sin tur döljs av ett annat byggnadsmaterial, vilket gör att stickproven måste utföras med stor noggrannhet. Detta förutser att stickproven bör bli mer avancerade för att på så sätt kunna säkerställa god
arbetsmiljö. Sedan finns utrymme för att förbättringsförslag skall presenteras i form av att modern teknisk utrustning skall tillämpas för ett sådant arbete.
Denna fråga är betydande för rapporten då uppfattningen om var i en byggnad det oftast finns dold asbest blir mer uppenbar. För de berörda parterna och utomstående parter kan detta vara till stor nytta då det kan agera som en slags förberedelse inför framtida rivningsarbeten i byggnader som är av äldre modellen. Mer kritiskt blir detta då respondenterna menar att på grund av en sådan händelse, måste rivningsarbetet upphöra omgående vilket resultera i tidsförlängning av projektet.
5.2 Analys av miljöinventering och säkerhet
I underrubrik 3.4 menar Grönberg (2017) att materialinventering är ett viktigt delmoment.
Genom enkätundersökningen går det att konstatera att viss saklig kompetens och erfarenhet saknas hos miljöinventerarna. Sedan lyfter Grönberg (2017) att ett byggföretag själva anordnar kontakt och beställer materialinventering. Dessa miljöinventerare arbetar för en extern part vilket gör att risken finns att de påskyndar sitt arbete för att bli klar i enlighet med projektets tidsramar. En metod enligt en respondent är att asbestsanerarna med erfarenhet och som är sakkunniga inom detta område skall självständigt utan att en extern part utföra dessa miljöinventeringar. Fördelen med detta är att de vet var asbest med stor sannolikhet återfinns, dock kan dessa likt en extern part påskynda detta delmoment för att arbetet skall bli klart i enlighet med projektets tidsramar. Därför är det mest optimalt om en extern och intern part utför detta delmoment, för att sedan göra en jämförelse för att se ifall resultaten är lika eller om de avviker. Dock måste en ekonomisk avvägning tas i beaktning om detta
tillvägagångssätt är lönsamt eller inte. Ett annat förslag som går att tillämpa för detta moment är att utföra fler än ett stickprov på olika ställen av den undersökta byggkomponenten.
Figur 5 Kommunikation mellan Arbetsmiljöverket och rivningsentreprenad
Det är obekant huruvida vilka arbetssätt övriga entreprenader förhåller sig till situationer likt detta. Vidare i underrubrik 3.6 beskrivs ordningsföljden på hur saneringsprocessen skall följaktligen ske, samt arbetsutrustningen som skall användas. Föreskrifterna och regleringen för detta är viktiga att följas. Om detta inte görs i enlighet med regleringen och föreskrifterna är påföljden en sanktionsavgift (Arbetsmiljöverket, 2020) som lyfts upp i underrubriken 3.2 Därför är det av högsta grad nödvändigt att det standardiserade arbetssättet presenteras från Arbetsmiljöverket som skall gälla för alla inom branschen, och att det efterföljs noggrant.
Att dold asbest skall uppstå konstant och stoppa arbetet är ur ett ekonomiskt perspektiv inte lönsamt då som tidigare benämnt anses detta som resursslöseri pga. tidsförlängning. Vidare är detta ur ett hälsoperspektiv inte hållbart då fler yrkesarbetare löper risk för att utsättas för asbest. I underrubrik 2.3 lyfts lungcancer, Mesoteliom och lungsjukdomen Asbestos. Detta är en ytterligare anledningen varför Arbetsmiljöverket skall ta detta på högsta allvar och
framställa nya säkrare (standardiserade) arbetsmetoder.
I underrubrik 3.2 tydliggörs bördan av hur viktigt lagarna och föreskrifterna för hantering av asbest är. I lagerna förutsätter Arbetsmiljöverket att dessa efterföljs. Den önskvärda
kommunikationsportalen som en av respondenterna påpekade blir då mer aktuell att införa då Arbetsmiljöverket kan via denna säkerställa att alla tar del av nya regleringar och föreskrifter.
Vidare är detta även ett smidigt och modernt tillvägagångssätt att nå ut till personerna inom branschen.
6 Diskussion
I detta kapitelavsnitt kommer en diskussion att föras kring empirin och resultatet utifrån ett perspektiv som är generellt. För att få ett generellt perspektiv kommer sammanfattningar, generaliseringar, motiveringar och i vissa mån ställningstagande att göras. Detta med anledningen för att lägga grund för att externa parter skall rannsaka och forska vidare för att validera innehållet i rapporten.
6.1 Nya tekniska lösningar och arbetsutrustning
Dold asbest uppkommer cirka 6 av 10 rivningsprojekt. Detta kan kopplas till att arbetsmetoderna bör genomgå en teknisk utveckling. Nya teknologiska och maskinella verktyg är av högsta grad lämpligt att införskaffa för att underlätta arbetet för att identifiera asbest i svåråtkomliga byggkomponenter. En sådan förändring i branschen skulle kunna innebära säkrare arbetsmiljö, att arbetet utförs mer noggrant men även besparingar i form av att resursslöseri och tidsförläningar reduceras. En generell aspekt som kan diskuteras är hur välmående hos arbetarna hade varit ifall en sådan förändring sker. Kan detta bidra till att ökad trygghet hos arbetarna resulterar i att arbetet utförs enligt överenskommelser för projektet? Då det är brist på information hade en sådan vidareforskning kunnat gynna branschen.
I fråga om hur den upplevda säkerheten kopplat till arbetsutrustningen är skiljer sig svaren.
Av intervjustudien ges en uppfattningen att arbetsutrustningen inte kan utlova 100% säkerhet, vilket även går att validera från enkätundersökningen där ca 70% upplever att det är stor säkerhet men inte 100%. Det är diskuterbart hur respondenterna upplevde storhetsvärdet (%) mellan “stor” och “mycket stor”. Det viktiga för detta är dock att via enkätundersökningarna och intervjustudien är det bekräftat att arbetsutrustningen är till viss mån bristfällig. För HEPA-dammsugare ges ett 100%-igt intryck där producenten/leverantören påpekar att det inte råder risk för läckage vid användning i deras produkt. Detta är något som bör överses.
Förslagsvis skall tester som är mer tillgängliga utdelas till rivningsentreprenaderna för att de självständigt skall kunna genomföra tester när ett asbestrelaterade arbetsutrustningen använts under en längre period. För denna bransch kan detta vara ett framsteg för att dels spara
resurser i form av kapital då det inte är lika nödvändigt att införskaffa ny utrustningen när den befintliga utrustningen är i gott skick för användning.
6.2 Planering och förberedelser
Från intervjustudien framkommer det att rivningsarbetare eller arbetssanerare genomgår utbildning inom asbest. VD:n menar att genom detta går det att förbereda sina arbetare för oväntade situationer där dold asbest uppstår. Regleringen är i dagsläget bristfällig gällande detta. Detta är något som bör kravställas från beslutsfattare i Arbetsmiljöverket då det inte endast är asbestsanerare som utsätts för dessa olägenheter, utan även rivningsarbetare också.
Inför varje rivningsprojekt tillsätter MPG Entreprenad AB en erfaren yrkesarbetare inom
