• No results found

Information för barn: en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens informationstjänster för barn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Information för barn: en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens informationstjänster för barn"

Copied!
98
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:13

ISSN 1654-0247

Information för barn

– en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens informationstjänster för barn

CILLA DALÉN

KARIN SJÖLUND

(2)

Svensk titel: Information för barn – en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens informationstjänster för barn

Engelsk titel: Information for children – a knowledge overview of the Swedish libraries’ information services for children Författare: Cilla Dalén och Karin Sjölund

Kollegium: 3

Färdigställt: 2007

Handledare: AnnaCarin Elf

Abstract: The purpose of this Master’s thesis is to present a survey of how Swedish libraries provide information services for children. In this thesis “information” means non-fiction material and “children” do not include preschool children. The method used is knowledge overview and the material (mostly Master theses in LIS published January 2001-June 2006) is related to user studies of children as information seekers. From the result and analysis can be found that librarians often adjust the common Swedish classification system, SAB, to children’s needs and that librarians have a clear view of how to achieve good reference interviews with children. Our mate- rial indicates that libraries seldom have plans for their acquisitions in order to develop the collection of children’s material, and we have found only a few libraries using other materials than books to find information suitable for children. In Sweden there exists no database which includes children’s journals. There are some library catalogues for children; one of them has been investigated by LIS- students and was found partially corresponding to children’s needs.

The current Swedish list of subject headings for children is developed for fiction, and there is a need for discussing the index- ing of non-fiction material. The providing of Internet for children varies a lot among libraries. There is a need for analysing chil- dren’s use of the big web portal Länkskafferiet. Only a few studies were found that investigate Swedish children’s interaction with in- formation services, which leads to the conclusion that there is a clear need for such research.

Nyckelord: barn, informationstjänster, barnbibliotek, skolbibliotek, folkbibliotek, informationssökning, Sverige

(3)

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... III

INLEDNING ... 1

BAKGRUND... 1

GENOMGÅNG AV BEGREPP ... 4

BARN... 4

INFORMATION... 4

INFORMATIONSTJÄNSTER FÖR BARN... 6

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

DISPOSITION ... 8

METOD ... 9

METODVAL... 9

HUR ANALYSERAS DET EMPIRISKA MATERIALET... 10

Relatera materialet till informationstjänster på bibliotek... 10

Relatera materialet till användarforskning om barn ... 10

VAL AV MATERIAL... 12

SÖKMETODER... 13

Kandidat- och magisteruppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap... 13

Bibliotekshögskolan i Borås... 14

Lunds universitet... 14

Uppsala universitet... 15

Umeå universitet ... 15

Annat material från de svenska lärosätena för B&I ... 15

Bibliotekshögskolan i Borås... 15

Lunds universitet... 15

Uppsala universitet... 16

Umeå universitet ... 16

Databaser... 16

LIBRIS webbsök... 16

Nordiskt BDI-index... 16

Svensk Biblioteksforskning... 17

ArtikelSök ... 17

Internationella databaser ... 17

Övriga sökmetoder... 17

RESULTAT OCH ANALYS ... 19

BESTÅND... 19

Användarstudier om barn och bestånd ... 19

Innehållet i informationen ... 19

Anpassade medier ... 20

Bestånd för barn på svenska bibliotek ... 22

Plan för beståndsarbetet ... 22

Var får bibliotekarierna information om böcker? ... 23

Andra medier än böcker ... 23

Var ska barnfackbestånden finnas? ... 25

Marknaden – förutsättning för beståndsarbete ... 25

Övriga aspekter på beståndsarbetet ... 26

Analys... 27

Förekomsten av bestånd för barn ... 27

(4)

Relationen mellan användarstudierna och bestånd... 27

Reflexion ... 28

KLASSIFIKATION OCH HYLLUPPSTÄLLNING... 30

Användarstudier om barn och klassifikation och hylluppställning ... 30

Klassifikation och hylluppställning för barn på svenska bibliotek... 31

Förändringar av SAB-systemet ... 31

Andra aspekter på placeringen av barns fackmedier ... 33

Hjälpmedel för att förstå hylluppställningen ... 34

Analys... 35

Förekomsten av klassifikation och hylluppställning för barn... 35

Relationen mellan användarstudierna och klassificering och hylluppställning ... 36

Reflexion ... 36

BIBLIOTEKSKATALOGER... 37

Användarstudier om barn och bibliotekskataloger ... 38

Bibliotekskataloger för barn på svenska bibliotek ... 38

Använder barn kataloger? ... 38

Olika kataloger för barn ... 39

Två uppsatser om Axiells BarnOPAC... 39

Kataloger på webben... 41

Funktioner att utveckla... 41

Analys... 42

Förekomsten av bibliotekskataloger för barn ... 42

Relationen mellan användarstudierna och bibliotekskataloger... 42

Reflexioner ... 43

ÄMNESORDSINDEXERING... 44

Användarstudier om barn och ämnesordsindexering ... 44

Ämnesordsindexering för barn på svenska bibliotek ... 44

Ämnesordslistor ... 44

Fria termer... 45

Analys... 45

Förekomsten av ämnesord för barn ... 45

Relationen mellan användarstudierna och ämnesordsindexering ... 46

Reflexion ... 46

DATABASER... 48

Användarstudier om barn och databaser... 48

Databasers gränssnitt... 48

Vilken information ska databasen ge tillgång till? ... 48

Databaser för barn på svenska bibliotek ... 49

Artikeldatabaser ... 49

Uppslagsverk för barn ... 49

Ämnesspecifika databaser ... 49

Analys... 49

Förekomsten av databaser för barn ... 49

Relationen mellan användarstudierna och databaser ... 49

Reflexion ... 50

TILLGÅNG TILL INTERNET... 50

Användarstudier om barn och tillgång till Internet ... 51

Tillgång till Internet för barn på svenska bibliotek... 51

Hur ska man skydda barnen mot dåliga sidor på Internet?... 52

Analys... 53

Förekomsten av tillgång till Internet ... 53

Relationen mellan användarstudierna och tillgången till Internet ... 54

Reflexion ... 54

LÄNKSAMLINGAR... 55

Användarstudier om barn och länksamlingar... 56

Länkkatalogers utseende ... 56

Funktioner i länkkataloger ... 57

Länksamlingar för barn på svenska bibliotek ... 57

Länkskafferiet ... 59

Barnens bibliotek ... 60

Kunskapskällorna... 61

(5)

Analys... 62

Förekomsten av länksamlingar för barn ... 62

Relationen mellan användarstudien och länksamlingar... 63

Reflexion ... 64

REFERENSSAMTAL... 65

Användarstudier om barn och referenssamtal ... 66

Referenssamtal med barn på svenska bibliotek... 67

Att hjälpa barnen våga fråga ... 67

Barns egna frågor ... 68

Att hjälpa barn med ålagda frågor ... 69

Folkbibliotek som skolbibliotek... 70

Elektroniska referenstjänster ... 70

Analys... 70

Förekomsten av referenssamtal med barn ... 70

Relationen mellan användarstudierna och referenssamtal... 71

Reflexion ... 71

SLUTDISKUSSION ... 73

Vår bild av verkligheten ... 73

Metodreflexioner... 74

Övergripande frågor ... 75

SAMMANFATTNING... 77

KÄLLFÖRTECKNING... 80

(6)

Inledning

Under vår utbildning vid Bibliotekshögskolan i Borås har vi vid ett antal tillfällen stött på forskning och diskussioner om barns informationssökning. Vi tycker oss se två

anledningar till intresset för barns möjlighet att få tag i och tillgodogöra sig information.

Den ena är den att barn, liksom alla andra medborgare, har rätt till den information som de behöver. Vi har läst om hur FN:s barnkonvention ska finnas med i folkbiblioteks- verksamheten, och vi har insett att alla barn inte kan eller vill lita till vuxna när de behöver information. Den andra anledningen är den pedagogiska. I skolbiblioteksdebat- ten talar man mycket om informationskompetens och hur eleverna använder skolbiblio- teket vid olika former av elevaktiva arbetssätt. Vi har studerat intressanta forsknings- resultat om vad eleverna lär sig vid sådana arbetsformer, om vilket stöd de behöver av lärare och bibliotekarier och om hur samarbetet mellan lärare och bibliotekarier fungerar.

Dessa båda anledningar gör att vi tycker att barns informationssökning är ett viktigt och spännande område att utforska. Vi har under vår studietid upplevt att det saknas

överblick över i vilken mån de svenska folk- och skolbiblioteken klarar av att tillhanda- hålla information av typen fackmaterial för barn på ett sätt som gör att barn kan agera som självständiga informationssökare. Vi vill därför i vårt uppsatsarbete utgå från de kunskaper som vi fått om barn som användare, och undersöka om de svenska biblio- teken har anpassat sina informationstjänster efter barns förutsättningar och behov.

Bakgrund

Som bakgrund till uppsatsen vill vi redogöra för vissa dokument, både internationella och nationella, som vi menar har betydelse för de svenska bibliotekens uppdrag att tillhandahålla information för barn.

FN:s konvention om barnets rättigheter, ofta kallad Barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Den försvarar kraftigt barns rätt till ett bra liv, vilket inbegriper rättigheten att utvecklas genom att ta del av utbildning och kultur. I artikel 13:1 står också att barnet:

… skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

I Barnkonventionen nämns också att staterna ska uppmuntra produktion och spridning av information och barnböcker (artikel 17).1

Barnkonventionen är ett övergripande styrdokument för statlig och kommunal verksamhet i Sverige och därmed även för biblioteken. Vi ser det som självklart att biblioteken tar ansvar för Barnkonventionens uppfyllande vad gäller spridning av kultur och information.

I Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994 kan man bland annat läsa:

Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och informa- tion lätt tillgänglig för sina användare.

1 Barnombudsmannen / Hela konventionstexten 2003.

(7)

Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder … Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov.2

Och i den svenska Bibliotekslagen anges barn som en prioriterad grupp:

2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och ut- bildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folk- bibliotek.

9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras be- hov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.3

Vi tycker oss i dessa dokument dels se att barn har rätt till information för deras egen skull, precis som alla andra människor i samhället. Enligt Barnkonventionen har barn också rätt till tankefrihet, samvetsfrihet4 och religionsfrihet (artikel 14).5 Tillgång till information är naturligtvis en förutsättning för att kunna använda dessa friheter.

Men man kan också se att barn är en grupp människor som ska prioriteras för att de ska utvecklas till kompetenta vuxna medborgare. Detta syns i FN:s texter och i den svenska Bibliotekslagen, men det blir allra tydligast när det gäller skolbiblioteken.

De svenska skolbiblioteken hör organisatoriskt till skolan och biblioteken i grund- skolorna ska därför arbeta i enlighet med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, förkortad Lpo94. I denna står att eleverna

… skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.6 Denna och liknande formuleringar, i till exempel kursplanen för svenska, gör att man inom skolbiblioteksvärlden brukar diskutera hur eleverna ska kunna lära sig att bli informationskompetenta. Begreppet informationskompetens kan tolkas väldigt brett men brukar alltid bland annat innefatta att kunna finna och tillgodogöra sig informa- tion.7 Vi anser att det därför är nödvändigt att skolbiblioteken har bra informationstjäns- ter så att eleverna kan lyckas i sitt informationssökningsarbete.

Sammanfattningsvis menar vi att dessa dokument ger såväl skolbiblioteken som folkbibliotekens barnavdelningar i uppdrag att tillhandahålla information för barn. Det är viktigt att både folk- och skolbibliotek försöker göra det möjligt för barn att själva finna informationen utan inblandning/stöd av föräldrar eller lärare. En anledning är att barn, liksom vuxna, har rätt att värna om sin integritet även i situationer när de

efterfrågar information. Det kan finnas olika skäl till att ett barn inte vill anförtro någon vuxen vad han/hon vill ta reda på och dessa skäl bör respekteras. En annan orsak till att biblioteken bör utveckla sina informationstjänster så att de är så barnvänliga som

2 Unescos folkbiblioteksmanifest 2000, s. 9.

3Bibliotekslag (SFS 1996:1596) 1996.

4 Samvetsfrihet innebär ”laglig frihet att hysa de åsikter som samvetet säger är de rätta särsk. i relig.

avseende.” (Nationalencyklopedins Internettjänst 2006a).

5 Barnombudsmannen / Hela konventionstexten 2003.

6 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) 1994.

7 För en kortfattad genomgång av informationskompetens rekommenderar vi Limberg, Louise, Hultgren, Frances och Jarneving, Bo 2002, s. 96-106.

(8)

möjligt är den pedagogiska aspekten. Om man inom skolan vill att eleverna ska lära sig finna och använda olika informationskällor så blir det skolbibliotekens uppgift att göra detta möjligt. Forskning visar att barn står inför många svårigheter i skolan när de ska utföra mer fria arbeten som inbegriper sökande efter och användning av information.

Att anpassa informationstjänster så att denna användargrupp får så goda förutsättningar som möjligt borde vara en självklarhet.

(9)

Genomgång av begrepp

I vår uppsats har vi valt att använda termerna ”barn”, ”information” och ”informations- tjänster för barn” på följande sätt:

Barn

Vi vill studera förhållanden för användargruppen barn. Ordet ”barn” kan användas för att beteckna till exempel alla individer mellan 0 och 18 år, men vi har valt att avgränsa vår användargrupp på ett annat sätt.

Barn tillägnar sig successivt en kompetens som liknar vuxnas, och utvecklingstakten är olika för olika barn. Vi uttalar därför inte en speciell åldersgrupp som vi intresserar oss för, utan vi använder ordet ”barn” för att beteckna den grupp yngre användare som av den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen ansetts behöva speciellt anpassade medier och tjänster. Dock har vi valt att inte ta upp de speciella problem som barn har innan de överhuvudtaget har börjat använda sig av skriftspråket; detta för att vi bedömer det som att dessa barn i bibliotekssammanhang har avsevärt andra behov och förutsättningar när de söker information än barn som använder skriftspråk. Det skulle bli ett alltför omfattande område att undersöka om vi också skulle försöka förstå de omständigheter som råder för de allra yngsta biblioteksanvändarna. För enkelhetens skull använder vi ändå termen ”barn”, fast det vi skriver om inte handlar om de yngsta barnen.

Vi har valt att inte söka efter information om bibliotekens arbete med att skaffa fram bra material för barn som behöver texter på annat språk än svenska. Vi har inte heller letat efter uppgifter om bibliotekens informationsarbete för barn med funktionshinder. Dock tror vi att en hel del av de krav som användarstudier visar att man bör ställa på

informationstjänster för barn även underlättar för barn med annat modersmål och för många barn med funktionshinder.

Information

Inom biblioteks- och informationsvetenskap är ”information” ett centralt begrepp som kan definieras på olika sätt. I boken Information and information systems påpekar professor Michael Buckland begreppets mångtydighet och tycker sig se tre vanliga sätt att använda ordet ”information”:

Information-as-thing används om fysiska föremål, till exempel dokument av olika slag.

Termen används även om text och siffror.8

Information-as-process syftar på den process som sker när en person får information om något och personens kunskap därmed förändras.9

Information-as-knowledge innefattar den kunskap som förmedlas när någon blir informerad.10

8 Buckland, Michael 1991, s. 3.

9 Buckland, Michael 1991, s. 107.

10 Buckland, Michael 1991, s. 41.

(10)

Av dessa möjliga sätt är det första, ”information-as-thing”, det mest användbara för vårt syfte. Buckland menar att informationssystem endast direkt kan hantera ”information- as-thing”, och fokus för denna uppsats är just bibliotekens11 tillhandahållande av information. De två andra betydelserna av ”information” är mer fokuserade på själva användaren av informationen och det budskap som förmedlas än på hanteringen av medier av olika slag.

Buckland anser att en svårighet med ”information-as-thing” är att det kan bli ett väldigt brett begrepp, innefattande såväl objekt som händelser. Han kommer fram till detta genom att diskutera vad människor upplever att de blir informerade av.12 Vi tror att denna tankegång inte är så adekvat för oss att följa, även om man förstås kan tänka sig att bibliotek skulle kunna tillhandahålla föremål som barn kan vilja lära sig något av eller ställa till med lärorika händelser.13

Vi vill i stället begränsa vår definition av ”information” ytterligare och utesluta skönlitteratur, musik, spelfilmer och andra medier med mer kulturellt än faktamässigt innehåll. Det finns till exempel en del forskning och diskussion om folk- och skolbiblio- tekens verksamhet runt skönlitteratur; såsom urvalsfrågor, ämnesordsindexering, genreindelning eller bokprat, men vi tar inte upp detta om det inte har relevans även för tillhandahållandet av det som vi kallar ”information”. I den mån denna avgränsning känns tveksam under vårt arbete med materialet kommer vi tydligt att redovisa detta.

Att dela upp medier i till exempel skönlitteratur och facklitteratur är inte helt oproble- matiskt men ändå något som ofta görs på svenska bibliotek. Problematiken runt denna praxis, styrd av SAB-systemets14 klasser, liknar det problem att definiera termen sakprosa som uttrycks i antologin Teoretiska perspektiv på sakprosa (2003). Olika författare skriver om att sakprosa kan sägas ha en kunskapsförmedlande funktion15, att den gör anspråk på att beskriva verkligheten på ett korrekt sätt16 och att bland annat encyklopedier, nyhetsartiklar, matrecept och läroböcker kan räknas som sakprosa.17 Men sakprosa är givetvis inte objektiv; bakom sakprosatexter finns ideologi, perspektiv och urval.18

I boken finns ett kapitel, författat av Boel Englund (professor i pedagogik), Per Ledin och Jan Svensson (professorer i svenska språket), med överskriften Sakprosa – vad är det?. Där väljer författarna att se begreppet sakprosa som ”ett socialt faktum, dvs som en kategorisering som har uppstått i en viss historisk epok och som styr vår uppfattning

11 Ett bibliotek kan ses som ett informationssystem, men man kan också betrakta ett bibliotek som en samling informationssystem. Se exempelvis Limberg, Louise, Hultgren, Frances och Jarneving, Bo 2002, s. 33 och s. 49.

12 Buckland, Michael 1991, s. 43f.

13 Ett exempel på att detta förekommer finns i en artikel om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museum (ABM) i Hässleholm. Skolbibliotekscentralen administrerade utlån av ”temaväskor”

innehållande historiska föremål (Sander, Pia 2004, s. 55ff).

14 SAB-systemet är det vanligaste sättet att klassificera böcker på svenska skol- och folkbibliotek. Ofta styr denna klassifikation även hur man ordnar böckerna i hyllorna.

15 Englund, Boel & Svensson, Jan 2003, s. 63.

16 Josephson, Olle & Melander, Björn 2003, s. 132.

17 Ledin, Per & Selander, Staffan 2003, s. 92.

18 Byrman, Gunilla & Hultén, Britt 2003, s. 181.

(11)

av samhällets textverklighet”. De påpekar också att sakprosa ofta definieras negativt;

man säger inte vad sakprosa är utan vad det inte är – nämligen skönlitteratur.19

Vi uppfattar det som att dessa skrivningar om sakprosa ligger väldigt nära det vi menar med ”information”. I likhet med det som Englund et al skriver får vi nöja oss med att vi inte exakt kan definiera vad vi innefattar i ”information”. Vi får i stället definiera begreppet negativt genom att säga att vi utesluter medier med mer estetiskt än

informativt innehåll. Denna kategorisering ser vi som ”ett socialt faktum” eftersom den överensstämmer med en vanlig uppfattning av att information är något man söker när man vill få veta någonting.20 Estetiska uttrycksformer som till exempel skönlitteratur eller musik på CD-skivor nyttjas oftast mer för själva upplevelsens skull. Detta sociala faktum märks också i bibliotekens klassifikationssystem SAB där man särskiljer fack- och skönlitteratur genom olika klassindelningar.

Informationstjänster för barn

På bibliotek tillhandahåller och organiserar man information med tanke på att informa- tionen ska kunna hittas och nyttjas av användarna. När vi använder ordet ”informations- tjänster” så menar vi resultaten av detta tillhandahållande och organiserande. Termen innefattar alltså det bestånd av information som biblioteken har, hur det är organiserat i det fysiska biblioteket, olika hjälpmedel för att hitta i beståndet och även beskrivningar av hur man kan nå information utanför den egentliga bibliotekslokalen, till exempel länksamlingar och annat som hjälper användaren att komma åt information via Internet.

Den information som tillhandahålls av skolbibliotek och folkbibliotekens barnavdel- ningar efterfrågas också av vuxna, så som föräldrar eller lärare, kanske på uppdrag av barn eller för att själva ta reda på något. Dessa vuxna ställer delvis andra krav på informationstjänsterna, men vi har inte för avsikt att diskutera detta i vår uppsats.

Vi inbegriper inte användarundervisning i vårt begrepp ”informationstjänster”. Att hjälpa barn och andra användare att lära sig få tag i den information de söker är en viktig del av bibliotekariernas arbete. Men det finns mycket skrivet om detta redan, och vi har valt att inte försöka få med också detta i vår uppsats – det skulle bli ett alltför omfattande arbete.21

I metodavsnittet under rubriken Hur analyseras det empiriska materialet, återkommer vi till informationstjänster på bibliotek.

19 Englund, Boel, Ledin, Per & Svensson, Jan 2003, s. 36.

20 I Nationalencyklopedin förklaras ”information” som ”(meddelad) mängd fakta vanl. av mer el. mindre exakt slag” (Nationalencyklopedins Internettjänst, 2006b).

21 Se litteratur av Carol C. Kuhlthau, Christine Bruce, Louise Limberg med flera.

(12)

Syfte och frågeställningar

Denna uppsats syftar till att skapa överblick över hur svenska bibliotek tillhandahåller information och informationstjänster anpassade till användargruppen barn. Genom att sammanställa vad den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen undersökt, samt ta del av andra texter såsom artiklar i fackpress och projektredogörelser, vill vi skapa en bild av verksamheten på skolbiblioteken och folkbibliotekens barnavdelningar såsom den skildras i dessa texter. Vi antar att vi också kommer att hitta aspekter av folk- och skolbibliotekens tillhandahållande av information för barn som inte belysts av forskning, och därmed kunna föreslå ämnen för kommande studenter att undersöka.

Utifrån våra definitioner av termerna barn, information och informationstjänster anger vi följande frågeställningar som grund för vårt uppsatsarbete:

• Vilka av de svenska bibliotekens informationstjänster för barn har undersökts av svensk biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning från januari 2001 till juni 2006?

• Vad visar denna forskning om hur de svenska folk- och skolbiblioteken har anpassat sina informationstjänster till barns behov och förmågor?

• Vilken kunskap om bibliotekens informationstjänster för barn kan vi få genom att också ta del av andra texter såsom artiklar i fackpress och projektredogörel- ser?

• Vilka delar av de svenska bibliotekens arbete med att tillhandahålla information för barn saknar vi kunskaper om efter vår genomgång av materialet?

(13)

Disposition

I inledningen till vår uppsats motiverar vi kort varför vi valt att göra detta arbete och fortsätter med en bakgrund i vilken vi redogör för styrdokument som vi menar pekar ut vikten av att bibliotek underlättar barns informationssökning.

I kapitlet Genomgång av begrepp förklarar vi vilka innebörder vi valt att ge de, för vår uppsats, centrala begreppen barn och information. Där redogörs även för vad vi menar när vi säger att vi vill undersöka informationstjänster för barn.

Därefter följer ett kort kapitel med syfte och frågeställningar, och efter det denna redogörelse för hur vi valt att disponera vår text.

Nästa kapitel, Metod, inleder vi med att förklara varför vi valt att göra en kunskapsöver- sikt och vad vi menar med detta begrepp. Vi förklarar också på vilket sätt vi kommer att analysera vårt empiriska material – detta avsnitt ersätter alltså det teorikapitel som finns i många uppsatser. Vi förklarar vilka texter vi valt att försöka samla in, och här finns också ett avsnitt som beskriver hur vi sökt texter till vår uppsats.

Därpå har vi valt att göra ett kapitel som heter Resultat och analys och som är strukturerat efter de informationstjänster som vi undersöker. I avsnittet om respektive informations- tjänst förklarar vi först hur vi definierar informationstjänsten, sedan presenterar vi

användarforskning om barn med anknytning till informationstjänsten. Därefter redogör vi för de uppgifter som vi samlat in om i vilken utsträckning svenska folk- och skolbibliotek har den aktuella informationstjänsten anpassad för barn. Sedan följer en analys där vi relaterar användarforskningen till vad vi fått veta om förhållandena på svenska bibliotek idag. Vi avslutar texten om respektive informationstjänst med en reflexion där vi

diskuterar de uppgifter vi fått och i anslutning till denna ställer vi ett antal frågor som vi inte kunnat få svar på med hjälp av vårt material.

I kapitlet Slutdiskussion sammanfattar vi kort de slutsatser som vi dragit i det tidigare kapitlet och försöker sammanföra dem för att få överblick över hela ämnesområdet informationstjänster för barn på svenska bibliotek. Vi diskuterar också vissa aspekter av vår metod, och presenterar några mer övergripande frågor som vi kommit att ställa under arbetet med vår uppsats.

Uppsatsen avslutas med Sammanfattning och Källförteckning.

(14)

Metod

I detta kapitel motiverar vi först vårt val av metod och förklarar varför vi kallar uppsatsen för en kunskapsöversikt. Därefter berättar vi hur vi kommer att analysera vårt material och vi redogör för vilka texter vi valt att samla in. Vi avslutar kapitlet med en genomgång av hur vi gjort för att söka reda på det material vi använder i vår uppsats.

Metodval

Det ämne vi valt kan verka alldeles för stort för en magisteruppsats. Att få en total överblick över en praktisk verksamhet som är så omfattande som de svenska bibliote- kens tillhandahållande av information för barn är givetvis ogörligt för oss med de begränsade resurser som vi har för vår uppsats. Men eftersom vi menar att en sådan överblick ändå vore intressant så väljer vi att sammanställa den information vi kan få tag i genom att ta del av forskningsresultat och vissa andra texter. När vi gör detta får vi en preliminär bild av bibliotekens arbete med att tillhandahålla information för barn, och sedan kanske andra studenter kan vara intresserade av att fylla i de luckor som kommer att finnas i vår kunskap efter denna sammanställning. I boken Rapporter och uppsatser anger Jarl Backman, professor i pedagogik vid Umeå universitet, ett antal punkter som är vanliga indikationer på att det kan vara lämpligt att göra forskningsöver- sikter. En av dessa är just att ”visa (påvisa) luckor i kunskapen”. Ett annat skäl att göra en forskningsöversikt kan enligt Backman vara att ”man saknar överblick (översikt) över ett område”.22 Vi har, som förklarats i inledningen, upplevt det svårt att få överblick över hur de svenska biblioteken klarar av att tillhandahålla information för barn på ett sådant sätt att barnen kan agera som självständiga informationssökare.

Vi har valt att kalla vårt arbete för ”kunskapsöversikt” i stället för ”forskningsöversikt”.

Detta gör vi av två anledningar. Den ena är att vi inte vill behöva utesluta intressant material som kanske inte kan kallas ”forskning”. Vi räknar med att finna en del resultat av forskning på högre nivå; men vårt material kommer förmodligen att till största delen bestå av uppsatser23 och kanske även en del projektbeskrivningar, artiklar i fackpress och liknande. Den andra anledningen är att syftet för uppsatsen är att få kunskaper om delar av den svenska biblioteksverksamheten; att granska forskningen är alltså inte primärt ett syfte utan en metod att samla in de kunskaper som redan finns.

Thomas Tydén, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, anger följande definition i artikeln Den odisciplinerade kunskapsöversikten:

Med en kunskapsöversikt avses en sammanställning av relevant kunskap inom ett visst definierat och avgränsat område. Sammanställning omfattar dels en redovisning av olika studier och fakta inom området samt en analys.24

Tydén menar att en kunskapsöversikt förutom att den är en hjälp att hitta i ”informa- tionsdjungeln” också kan identifiera kunskapsbehov och kunskapsluckor och ge nya

22 Backman, Jarl 1998, s. 66f.

23 Huruvida uppsatser på kandidat- och magisternivå kan kallas forskningresultat eller inte kan man ha olika åsikter om, men det har ingen betydelse för vår uppsats.

24 Tydén, Thomas 2001, s. 23.

(15)

uppslag och idéer.25 Detta överensstämmer med vårt syfte för uppsatsen, och vi anser därför att det är lämpligt att göra en kunskapsöversikt.

Hur analyseras det empiriska materialet

Vårt empiriska material kommer att bestå av de dokument som vi hittar om folk- och skolbiblioteks tillhandahållande av information för barn. Dokumenten kommer, som tidigare nämnts, både att omfatta resultat av forskning på högre nivå samt uppsatser, beskrivningar av projekt, rapporter med mera. Vi har efter diskussioner med olika personer under arbetet med vår uppsats valt att inte försöka applicera någon specifik teori på vårt material. För att uppnå vårt syfte att undersöka hur biblioteken anpassat sina informationstjänster för barn analyserar vi i stället materialet på två sätt. Dessa redogör vi för i detta avsnitt.

Relatera materialet till informationstjänster på bibliotek

Enligt vår frågeställning vill vi inte bara beskriva vad vi får veta om bibliotekens informationstjänster för barn genom vårt insamlade material; vi vill också peka ut sådant som inte behandlas i det material som vi hittat och som det därför vore intressant om kommande studenter undersökte. För att kunna göra detta så måste vi konstruera en bild av vilka informationstjänster som vi förväntar oss att biblioteken ska tillhandahålla.

Vi har därför gjort en förteckning över de informationstjänster som vi uppfattar är vanligt att bibliotek tillhandahåller för sina användare; det rör sig om informationstjäns- ter som vi själva mött på folkbibliotek, och sådana som vi ofta sett på olika biblioteks webbplatser. Vi har alltså medvetet valt att även inbegripa informationstjänster som vi inte vet om de finns anpassade för barn.

De informationstjänster som vi på detta sätt samlat ihop är: bestånd, klassifikation och hylluppställning, bibliotekskataloger, ämnesordsindexering, databaser, tillgång till Internet, länksamlingar och referenssamtal. Dessa informationstjänster använder vi för att strukturera kapitlet Resultat och analys.

Relatera materialet till användarforskning om barn

För att ta reda på hur de svenska folk- och skolbiblioteken har anpassat sina informa- tionstjänster till barns behov och förmågor relaterar vi också vårt insamlade material till användarforskning om barn. Ett exempel är att om användarforskningen säger att barn behöver speciellt anpassade bibliotekskataloger vid informationssökning så vill vi undersöka om vårt material visar att bibliotek har gjort denna anpassning, och om anpassningen i så fall varit föremål för utvärdering eller forskning.

Den användarforskning som vi refererar till kommer framför allt från två böcker:

Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt som fokuserar på informa- tionssökning i skolkontext samt Barn frågar – kan biblioteket svara? Om referensarbete för barn och ungdomar där arbetet på folkbibliotekens barnavdelningar diskuteras. Här följer en presentation av respektive bok och vi berättar kortfattat vilka kunskaper om barn som användare som vi hämtat ur dessa. I kapitlet Resultat och analys återkommer

25 Tydén, Thomas 2001, s. 25.

(16)

vi till dessa böcker och berättar mer utförligt om vad dessa säger om barns användning av respektive informationstjänst.

År 2002 publicerades Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt,

hädanefter kallad endast Informationssökning och lärande, av Louise Limberg, Frances Hultgren och Bo Jarneving, samtliga verksamma på Bibliotekshögskolan i Borås. I den sammanfattas svensk och internationell forskning om informationssökning och

informationsanvändning i skolkontexter. Forskningen kommer från olika discipliner såsom biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, datavetenskap, kognitions- forskning med flera. Vi intresserar oss för de delar av översikten som refererar och diskuterar forskning om informationssökning eftersom sådan forskning bland annat visar hur barn interagerar med olika informationstjänster.

Den forskning som redovisas i Informationssökning och lärande berättar bland annat om att barns informationssökning på olika sätt försvåras av att de kanske inte läser och stavar så bra och inte behärskar alfabetisering. Detta ställer till problem när barnen ska söka i kataloger26 och använda facklitteratur.27 Barn har lättare att känna igen termer än att komma på dem själva, och de ord de använder överensstämmer inte alltid med dem som brukar finnas i bibliotekens klassifikationssystem och ämnesordslistor. I biblio- tekskataloger kan barn ha problem med att uppmärksamma funktionen för olika sökfält, att trunkera och att kombinera termer.28 I Informationssökning och lärande diskuteras också de problem som kan uppstå när skolelever har skoluppgifter med frågeställningar som är svåra att arbeta med.29

I antologin Barn frågar – kan biblioteket svara? Om referensarbete för barn och

ungdomar30, hädanefter kallad Barn frågar – kan biblioteket svara, som utkom år 2000, redogörs för ett projekt som pågick 1998-1999 på barn- och ungdomsavdelningen på huvudbiblioteket i Täby och på det integrerade folk- och skolbiblioteket i Flemingsberg.

Projektets syfte var att förbättra referensarbetet för barn och ungdomar samt förenkla för dem att hitta på biblioteken.31 Med utgångspunkt från tidigare forskning och egna erfarenheter redogör projektledare Lena Lundgren för vad barn frågar om på bibliotek och hur. Därefter berättar projektdeltagarna om projektets genomförande på biblioteken i Flemingsberg och Täby. Boken innehåller även en litteraturöversikt av Kerstin Rydsjö, lärare vid Bibliotekshögskolan i Borås, där hon går igenom engelskspråkig litteratur om folkbiblioteks referensarbete för barn.

I Barn frågar – kan biblioteket svara berättas bland annat om undersökningar om hur barn ställer frågor på bibliotek och även här påpekas att barn inte alltid lyckas prestera termer som överensstämmer med dem som används i bibliotekens informations-

system.32 I litteraturöversikten av Kerstin Rydsjö presenteras bland annat Melissa Gross forskning om skillnader mellan barns egna frågor och de frågor som de ställer i

26 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 52.

27 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 39-46.

28 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 49-52.

29 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 35-39.

30 ”Referensarbete för barn och ungdom är det arbete som bibliotekspersonalen utför för att svara på barns och ungdomars frågor och ge enskilda barn och ungdomar vägledning i bibliotekets samlingar.”

(Lundgren, Lena 2000a, s. 9f.)

31 Projektet genomfördes med stöd från Kulturrådet, Sveriges Allmänna Biblioteksförening och Länsbiblioteket i Stockholm.

32 Rydsjö, Kerstin 2000, s. 21 och Lundgren, Lena 2000c, s. 58ff.

(17)

samband med skolarbeten,33 något som även diskuteras i presentationen av arbetet på biblioteken i Flemingsberg och Täby.34

Förutom dessa båda böcker använder vi även andra texter för att kunna belysa barns interaktion med bibliotekens informationssystem. Här presenteras några av dessa texter kortfattat, medan de som endast omnämns mycket lite i kapitlet Resultat och analys presenteras i samband med att vi använder dem.

I Textflytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek, hädanefter kallad Textflytt och sökslump, från 2004 redovisas forskningsdelen LÄSK (Lärande via skolbibliotek) av skolutvecklingsprojektet Helvetesgapet.35 Mikael Alexandersson, verksam vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet, och Louise Limberg har där följt ett antal skolklasser när de arbetat ”elevcentrerat” med sådant som i svenska skolan kallas ”forskning” eller ”undersökande arbetssätt”.36 I boken kan man läsa om många av de svårigheter som svenska barn idag har att få tag i information till sina skolarbeten. Dessa överensstämmer ofta med det som redovisats i översikterna över internationell forskning, men eftersom vår uppsats behandlar svenska barn och bibliotek idag, så uppfattar vi denna text som angelägen.

Under 1990-talet genomfördes ett stort forsknings- och utvecklingsprojekt i USA kallat The science library catalog project (SLC). Forskarna skapade och testade prototyper för datorbaserade informationsåtervinningssystem i bibliotek för barn mellan nio och tolv år. Resultaten från denna forskning förekommer i forskningsöversikter i böcker vi redan nämnt, men vi refererar också på några ställen direkt till materialet från forskarna i Science library catalog project när vi finner detta lämpligt. Bland annat undersökte man i detta projekt hur barn klarar av att hantera hierarkier, något som är intressant till exempel när man diskuterar klassifikation.37

Eftersom utvecklingen av Internet och barns användning av detta har gått så snabbt de senaste åren så har vi för vårt avsnitt om länkkataloger valt att använda en nyare text än dem som sammanfattas i forskningsöversikterna vi tidigare nämnt. Vi använder i stället en artikel från hösten 2005 av forskarna Jamshid Beheshti och Andrew Large. Den heter Interface Design, Web Portals, and Children och sammanfattar forskning som de utfört i skolsammanhang bland kanadensiska barn, de flesta i 11-12-årsåldern.I denna

framkommer en mängd uppgifter om hur barn vill att en länkkatalog ska vara utformad och vilka funktioner den ska innehålla.38

Val av material

I våra frågeställningar säger vi att vi vill använda svensk biblioteks- och informations- vetenskaplig forskning. Vi har formulerat oss så därför att det är vår ambition att verkligen hitta alla texter ur den svenska B&I-forskningen som är relevanta för vårt arbete.39 Det kan hända att det också finns texter producerade inom andra discipliner,

33 Rydsjö, Kerstin 2000, s. 24f.

34 Lundgren, Lena 2000b, s. 38-47.

35 Helvetesgapet omfattade förutom LÄSK även ett tvåårigt utvecklingsarbete runt skolbibliotek som rapporterats i Tid för lärande: rapport från Helvetesgapet, ett skolprojekt i Språkrum (2003).

36 Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise 2004, s. 7.

37 Borgman, Christine L, Hirsh, Sandra G. & Walter, Virginia A. 1995, s. 663ff.

38 Beheshti, Jamshid & Large, Andrew 2005, s. 318-342.

39 Hur vi tror oss kunna göra detta beskrivs under Sökmetoder.

(18)

eller i något annat land, som behandlar svenska biblioteks informationstjänster för barn och i de fall vi stöter på sådana så vill vi givetvis använda dem. Men vi kommer inte att aktivt söka efter sådana dokument. Vi har valt att göra på detta sätt eftersom vi måste begränsa vårt sökande efter material till den tid vi har för vårt arbete, och de flesta forskningsredovisningar om svenska bibliotek bör finnas inom svensk B&I-forskning.

Eftersom vi vill få en bild av de svenska folk- och skolbibliotekens verksamhet idag så väljer vi att samla in material från de senaste fem åren, 2001-2005.40 Vi tror att den tidsperioden är tillräckligt begränsad för att vi ska klara av att gå igenom den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen på jakt efter texter som är relevanta för vår uppsats. Vi tror också att äldre forskning har begränsat värde; vi har ju inte för avsikt att studera utveckling över tid, utan endast hur det ser ut idag. Om vi finner enstaka äldre dokument som vi tycker är intressanta att ha med i vår sammanställning så tar vi naturligtvis med dem också.

Även när vi söker efter andra texter såsom artiklar i fackpress och projektredogörelser så är det mest intressant med aktuella saker. Men eftersom vi inte påstår att vi gör någon uttömmande inventering av projekt och liknande så har vi inte heller behov av att sätta någon tydlig tidsgräns för hur gamla de får vara.

Sökmetoder

Kandidat- och magisteruppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap Från 2001 till och med vårterminen 2006 har det publicerats knappt 1200 kandidat- och magisteruppsatser inom svensk biblioteks- och informationsvetenskap. När vi provsökte bland dessa fick vi uppfattningen att det fanns relativt få uppsatser som hade bibliote- kens informationstjänster för barn som sitt huvudämne. Därför har vi valt att försöka utvinna så mycket kunskaper som möjligt om detta även ur uppsatser som har ett annat fokus, men som ändå i någon omfattning behandlar aspekter av vårt uppsatsämne.

För att finna de uppsatser som eventuellt kunde vara givande att läsa har vi gått igenom alla förteckningar över kandidat- och magisteruppsatser från 2001 till och med

vårterminen 2006 på hemsidorna för de lärosäten i Sverige där biblioteks- och informationsvetenskap finns. De aktuella lärosätena är Bibliotekshögskolan i Borås samt universiteten i Lund, Uppsala och Umeå.41

När det gäller relevansbedömning av kandidat- och magisteruppsatser har vi läst alla titlar, ofta abstract och i många fall även sammanfattningen. Under detta läsande letade vi inledningsvis efter:

• allt som har med barn att göra

40 När det gäller uppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap har vi dock även undersökt de

uppsatser som fanns förtecknade vid vårterminens slut 2006. Vid sökningar i andra databaser såsom LISA med flera har vi använt tidsbegränsningen 2001-2006, men eftersom sökningarna är gjorda innan år 2006 var slut så gör vi inga anspråk på att ha funnit material som lagts in i databaserna senare än 2005. I de fall som vi har funnit relevant material från 2006 har vi inkluderat det i vår studie.

41 Man kan även studera biblioteks- och informationsvetenskap vid Växjö universitet. Dock examineras magisterkursen genom Bibliotekshögskolan i Borås och uppsatserna ingår därmed i Bibliotekshögskolans förteckningar.

(19)

• allt som handlar om bibliotekariers konkreta arbete på folk- eller grundskole- bibliotek

• allt som behandlar informationstjänster på folk- eller grundskolebibliotek

• allt som handlar om fackmedier för barn.

Av dessa uppsatser valde vi bort sådana som visade sig enbart behandla:

• skönlitteratur eller andra estetiska uttrycksformer

• språkstimulans för förskolebarn eller samarbete bibliotek – förskola

• kulturella evenemang, skrivarskolor etcetera

• bibliotekariers arbete med/för vuxna

• väldigt tekniska aspekter av informationstjänster där det som diskuteras verkar vara sådant som ligger ganska långt från användargruppen barn (till exempel texter om flerspråkiga tesaurusar, bildindexering och jämförelser mellan SAB och klassifikationssystem från andra länder)

• bibliotekshistoria, om inte den beskrivna tidsperioden går fram till 2000-talet.

De allra flesta uppsatser är på magisternivå, och vi kallar dessa endast för ”uppsatser”.

När vi menar kandidatuppsats skriver vi ut hela det ordet.

Bibliotekshögskolan i Borås

Förteckningar över uppsatser som är gjorda på Bibliotekshögskolan i Borås finns på Bibliotekshögskolans webbplats.42 Alla poster innehåller abstract och de flesta uppsatser är åtkomliga i fulltext via Internet. I de fall där fulltext saknats och vi funnit abstract otillräckligt för att bedöma relevansen har vi införskaffat uppsatsen i tryckt format.

Lunds universitet

När det gäller examensarbeten i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet gäller följande: ”BIVILs43 uppsatser finns nu i två olika databaser. Alla uppsatser från 2000 och framåt finns numera i den universitetsgemensamma databasen XERXES. Äldre uppsatser och sådana som ännu inte publicerats på nätet finns

fortfarande kvar på BIVILs webbplats.” 44

Eftersom vi intresserar oss för uppsatser från 2001 till och med vårterminen 2006 borde det räcka att söka i XERXES där uppsatser från 2000 och framåt förtecknas. Men för att inte missa något som eventuellt inte publicerats elektroniskt har vi även gått igenom förteckningarna på BIVILs webbplats45. De senaste uppsatserna som förtecknats där är från 2004.

42 Bibliotekshögskolan: Publikationer: Uppsatsindex 2006.

43 BIVIL står för Biblioteks- och InformationsVetenskap I Lund.

44 Biblioteks- och informationsvetenskap: Publikationer 2005.

45 Bibliotekarieutbildningen i Lund 2004.

(20)

För samtliga uppsatser gäller att vi bedömde relevansen efter att ha läst titeln och ibland även abstract samt delar av själva uppsatsen, oftast tillgängliga i fulltext.

Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet hör biblioteks- och informationsvetenskap till Institutionen för ABM (Arkiv, Bibliotek och Museer) och uppsatser kan sökas på institutionens

webbplats.46 I sökfunktionen kan man markera vilket år uppsatserna ska vara gjorda samt skriva in ord från titel eller författarnamn. De flesta av uppsatserna finns i fulltext.

Umeå universitet

Till skillnad från förteckningarna från Bibliotekshögskolan i Borås samt universiteten i Uppsala och Lund innehåller uppsatslistorna från Umeå universitet varken abstract eller länkar till fulltext.47 Vi lyckades dock få tag på en del Umeå-uppsatser i tryckt format, men inte alla vilket kan ha gjort att vi kanske har missat någon relevant text. När vi kontaktade Umeå universitet för att fråga efter elektroniska fulltextversioner fick vi veta att studenter från och med våren 2006 kan lägga ut sina uppsatser i DiVA (Digitalt vetenskapligt arkiv) vilket gör dem tillgängliga i fulltext via Internet.48 Det är studenter- na själva som avgör om de vill lägga ut sin uppsats i DiVA.49 Tyvärr var denna sök- möjlighet inte till någon hjälp för oss eftersom de uppsatser som vi ville ha i fulltext inte var inlagda där.

Annat material från de svenska lärosätena för B&I

B&I- forskning som inte utförts i samband med kandidat- eller magisteruppsatser kallar vi för ”övrig forskning”. Vi inleder följande genomgång med sökningar efter övrig forskning på institutionerna för B&I och fortsätter sedan med andra databaser.

Bibliotekshögskolan i Borås

På Bibliotekshögskolans webbplats50 finns information om övrig forskning som sker i skolans regi. Vi har bland annat gått igenom förteckningar över forskningsprojekt, konferenser, artiklar/papers, doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar.51 Lunds universitet

Vi har haft problem med att hitta uppdaterad information om övrig forskning i B&I vid Lunds universitet. På skolans webbplats finns en förteckning över ”uppsatser, föredrag,

46 Institutionen för ABM: Uppsatser 2006.

47 Examens-/fältstudieuppsatser från påbyggnadsutbildningen Biblioteks- och informationsvetenskap, 80 poäng, vid sociologiska institutionen, Umeå universitet 2006.

48 ”I DiVA finns avhandlingar och andra publikationer i fulltext från ett antal nordiska universitet och högskolor.” (Digitala vetenskapliga arkivet: Startsida/sök 2006)

49 Hedlund, Barbro 2006.

50 Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan 2006.

51 På webbplatsen finns även en länk till Human IT men vi har inte sökt där eftersom tidskriften indexeras i Nordiskt BDI-index där vi redan sökt. Likaså finns en länk till Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift som vi inte bedömt som relevant för vårt arbete.

(21)

rapporter och artiklar med anknytning till BIVIL”.52 Sidan är dock inte uppdaterad sedan 2004-03-08.

Uppsala universitet

Vi har gått igenom den förteckning över pågående B&I-forskning som finns på webbplatsen för Institutionen för ABM.53 Dessutom har vi tagit del av en lista över publikationer som författats av personer som är knutna till institutionen.54

Umeå universitet

På universitetets webbplats står att ”biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning bedrivs vid Umeå universitet av forskargruppen Inforsk på Sociologiska institutio- nen”.55 Vi har därför tagit del av Inforsks hemsida56 samt en förteckning över deras forskningsrapporter.57 Från Inforsks webbplats kan man gå vidare till hemsidan för NORLIS58 (Nordic Research School in Library and Information Science) som vi också studerat. Dessutom har vi sökt i universitets forskningsdatabas59, gått igenom förteck- ningar över sociologiska institutionens publikationer 2002-2006, tagit del av en förteckning över alla avhandlingar som gjorts vid institutionen60 samt en lista över licentiatuppsatser61.

Databaser LIBRIS webbsök

Libris webbsök, som finns fritt tillgängligt på Internet,62 innehåller uppgifter om vilket material som finns på svenska forsknings- och specialbibliotek samt vissa folkbibliotek.

Materialet består av ”tryckta böcker, tidskrifter, artiklar, kartor, musikalier, elektroniska resurser med mera. Databasen uppdateras dagligen.”63 De söktermer som vi använde var olika kombinationer av bland annat skolbibliotek*, barn*, barnbibliotek*, information*

och sve* (för att fånga upp både ”Sverige” och ”svensk”). Vi använde både utökad och boolesk sökning.

Nordiskt BDI-index

I databasen Nordiskt BDI-index finns referenser till litteratur om Bibliotek, Dokumenta- tion och Information (BDI). Den innehåller hänvisningar till ”monografier, rapporter, vetenskapliga arbeten, tidskriftsartiklar och delar ur samlingsverk inom BDI-området,

52Bibliotekarieutbildningen i Lund 2004.

53 Institutionen för ABM: Pågående forskning 2005.

54 Publiceringsdatabas för Uppsala universitet 2006.

55 Forskning/Forskarutbildning – informationsvetenskap 2006.

56 Inforsk Umeå 2006.

57Inforsk papers, Sociologiska institutionen 2004.

58 NORSLIS Nordic Research School in Library and Information Science 2004.

59 Umeå universitet – Forskningsdatabas.

60 Doktorsavhandlingar – Sociologiska institutionen 2006.

61 Licentiatuppsatser - Sociologiska institutionen 2004.

62 LIBRIS/webbsök.

63 LIBRIS – om webbsök 2005.

(22)

om Norden eller skrivet av nordiska författare.”64 I enstaka fall innehåller posterna länk till fulltext, men oftast hade vi bara tillgång till titel och ämnesord.

Vi har gjort separata sökningar på termerna barn$ och skol$. Vi fann inget lämpligt sätt att endast få träffar från 2001-2005, men eftersom träffarna till stor del stod i kronolo- gisk ordning (nya träffar först) gick vi igenom träfflistan tills vi hamnade på poster om litteratur som var äldre än 2001. Dock stod träffarna i enstaka fall inte kronologisk vilket gör att det kan finnas träffar från 2001-2005 som vi inte hittade.

Svensk Biblioteksforskning

I den vetenskapliga tidskriften Svensk Biblioteksforskning publiceras artiklar inom biblioteks- och informationsvetenskap som är baserade på forskning. De texter som har publicerats mellan 1987 och 2006 finns förtecknade årsvis i ett register på tidskriftens webbplats65. Vi gick igenom listan från 2001 till 2006. Registret innehåller artiklarnas titel och författare. Eftersom relevansbedömningen därmed är gjord utan tillgång till abstracts eller fulltext finns viss risk att vi kan ha missat någon relevant text. Volymerna 15:1 2005, 15:2 2005 samt 15:3 2006 har vi dock haft tillgång till som fulltext på

webbplatsen.

ArtikelSök

När vi gick igenom förteckningen över tidskrifter och tidningar som indexeras i

ArtikelSök fann vi att de som vi bedömde som relevanta även var indexerade i Nordiskt BDI-index. Eftersom vi gjort omfattande sökningar i Nordiskt BDI-index beslutade vi att inte söka i ArtikelSök.

Internationella databaser

Vi har även utfört sökningar i ERIC, Academic Search Elite, INSPEC och Compandex, Library Literature, LISA och LISTA med olika kombinationer av swed*, child*, school*

och libr* men endast hittat någon enstaka användbar text på detta sätt. Sökningarna i dessa databaser genomfördes under perioden april-september 2006.

Övriga sökmetoder

Vi har under vårterminen 2006 gått igenom den lista över projekt som sammanställts på webbplatsen Barnens bibliotek66 och tittat närmare på dem som eventuellt kunde vara intressanta för vår frågeställning. Vi har kontinuerligt följt diskussionerna på Skolbiblis- tan67 och BIBLIST68, de två stora mailinglistor som behandlar frågor om biblioteksarbe- te, och också följt ett antal bloggar som görs av folk som arbetar inom bibliotekssektorn.

Med hjälp av upplysningar från dessa mailinglistor och bloggar har vi ibland kunnat ta oss vidare till annan aktuell information på Internet.

64 Nordiskt BDI-index: databas för bibliotek, dokumentation och information: om Nordiskt BDI-index 2003-

65 Årgångsregister Svensk Biblioteksforskning/Swedish Library Research 1987-2006 2006.

66 Barnens bibliotek: Metodtips och utvecklingsprojekt 2006.

67 Skolbiblistan 2006.

68 BIBLIST 2006.

(23)

Förutom ett par större avslutade projekt som är väl dokumenterade så har vi inte fått så mycket information på detta sätt. Om vi haft mer tid till vårt förfogande hade vi kanske genom direkta kontakter med olika bibliotek kunnat få fram projektbeskrivningar, utvärderingar, användarundersökningar med mera som gjorts lokalt men inte spritts vidare genom till exempel artiklar i bibliotekspressen.

Vi har inte i särskilt hög grad använt oss av metoden att titta i artiklars och böckers litteraturlistor för att där hitta viktigt material. Anledningen är att vi försöker kartlägga situationen idag, och då är det inte så intressant att följa trådar bakåt i tiden.

(24)

Resultat och analys

I denna del av uppsatsen kommer vi att berätta vad vi fått veta genom att ta del av de texter som vi samlat in. Kapitlet är strukturerat genom att vi som rubriker använder de informationstjänster vi valt att undersöka. Dessa är bestånd, klassifikation och

hylluppställning, bibliotekskataloger, ämnesordsindexering, databaser, tillgång till Internet, länksamlingar och referenssamtal.

I avsnittet om respektive informationstjänst förklarar vi först vad vi inbegriper i

informationstjänsten, sedan presenterar vi användarforskning om barn med anknytning till denna. Därefter redogör vi för de uppgifter som vi samlat in om i vilken utsträckning svenska folk- och skolbibliotek har den aktuella informationstjänsten anpassad för barn.

Vi avslutar varje avsnitt med en analys där vi sammanfattar vad vi fått veta om förekomsten av informationstjänsten på svenska bibliotek och relaterar detta till de användarstudier som vi tidigare redogjort för. Avsnittet avslutas med en reflexion över de kunskaper vi fått om informationstjänsten och allra sist i texten om varje informa- tionstjänst presenterar vi några frågor som vi ställer oss efter genomgången av materialet.

Bestånd

Birger Hjørland, verksam vid Danmarks Biblioteksskole, skriver i Faglitteratur,

Kvalitet, vurdering og selektion att materialurvalet måste passa användarna på bästa sätt – annars är det till föga nytta med hylluppställningssystem, katalogisering etcetera.69 Därför väljer vi att börja vår genomgång av bibliotekens informationstjänster för barn med att redovisa vad vi fått veta om arbetet med beståndet av fackmaterial för barn på de svenska folk- och skolbiblioteken. I detta kapitel kommer vi att ta upp frågor om urval till samt inköp och gallring av det fysiska beståndet på barn- och skolbibliotek.

Länkkataloger har ett eget avsnitt och urvalsaspekter i samband med dessa behandlas där.

Användarstudier om barn och bestånd

I detta avsnitt delar vi upp det vi plockat fram ur användarstudierna i två delar. Vi inleder med att presentera vad dessa säger om vilket innehåll i informationen som barn kan ha behov av att finna på bibliotek. Därefter berättar vi lite om hur medierna som barnen kan använda ska vara beskaffade enligt texterna. Vi använder här även ett par texter som kanske inte beskriver barn som användare av informationstjänster utan mer talar om att barn har rätt till information.

Innehållet i informationen

I den svenska Bibliotekslagen står att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbiblio- tek till ”främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och ut- bildning samt kulturell verksamhet i övrigt”.70 Men kan man veta vilken information barn har behov av? Går det att säga något om denna stora användargrupp?

69 Hjørland, Birger 1997, s. 11.

70 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §2, 1996.

(25)

Marian Koren redogör i sin doktorsavhandling Tell me! The right of the child to information, framlagd vid Amsterdams universitet, för hur hon uppfattar information som fullständigt nödvändig för barns utveckling. Hon har en mycket vid tolkning av begreppet information och menar att ett litet barn som utforskar sin omvärld är en informationssökare.71 I avhandlingen undersöker hon hur Barnkonventionen explicit och implicit uttrycker barns rätt till information, och i ett avsnitt talar hon särskilt om vad folkbiblioteken kan göra i detta avseende. Hon påpekar att en viktig uppgift för biblioteken är att tillhandahålla information för barn om Barnkonventionen och barns rättigheter, och att grupper av barn som vill träffas och diskutera kan göra detta på bibliotek och då också få hjälp att finna material. Barn kan också använda folkbibliote- kens samlingar och service för att bilda sig; Koren betonar här den ickeformella bildningen.72 Vår tolkning av Korens avhandling blir att barn ska ha rätt till den

information som de efterfrågar. Hon utpekar inte några speciella intresseområden, men däremot verkar hon tycka att ett viktigt kvalitetskrav på det material biblioteken tillhandahåller är att det ska ha en bra värdegrund.

I Bibliotekslagen står att skolbiblioteken ska tillgodose elevernas behov av material för utbildningen.73 På ett skolbibliotek ska det alltså finnas ett bestånd av böcker och annat material som svarar mot de ämnesområden som klasserna arbetar biblioteksbaserat med.

Lena Lundgren berättar i boken Barn frågar – kan biblioteket svara om de frågor personalen på ett par barnavdelningar hjälpt henne att samla in. Barnen som ställt frågorna är i åldrarna 3-16 år. Hon delar upp frågorna i ”barns egna frågor” och

”skolfrågor”. Skolfrågorna handlade ofta om upptäcktsresor, olika länder, Sveriges historia, idrott och djur. Hon nämner också att barnen haft temaarbeten i skolan om Barnkonventionen, seder och traditioner i olika länder och om människokroppen. De egna frågorna kan handla om vad som helst.74

I Informationssökning och lärande berättas om en brittisk undersökning där 11-14- åringar beskriver det som viktigt att kunna läsa om frågor som engagerar dem, till exempel drogmissbruk och sexualitet. Dels sätter ungdomarna stor tilltro till tryckt information, dels uppskattar de möjligheten att få privat tillgång till information.75 Anpassade medier

Till en barnavdelning på ett folkbibliotek eller ett skolbibliotek för yngre barn väljs medier inte bara för att de handlar om vissa ämnesområden utan också för att de är anpassade till barns förmåga att tillgodogöra sig dem. I de texter om användargruppen barn som vi tagit del av har vi läst en del om barns läsning av facklitterära texter – vad som ställer till problem för barnen och hur texterna kan vara beskaffade. Vi har inte fördjupat oss i pedagogisk litteratur om barns läsutveckling; dock plockar vi någon synpunkt ur Nya Lusboken (2002) av Birgita Allard, Margret Rudqvist och Bo Sundblad (den senare verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm) som de sista åren varit central i diskussionen om elevers läsinlärning åtminstone i Stockholms skolor.

71 Koren, Marian 1996, s. 45-73.

72 Koren, Marian 1996, s. 452-478.

73 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §5, 1996.

74 Lundgren, Lena 2000b, s. 38-43.

75 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 43f.

References

Related documents

Regeringen uppdrar åt Transportstyrelsen att utreda behovet av trafik- säkerhetshöjande åtgärder för gasdrivna bussar och föreslå åtgärder som kan vidtas för en

Regeringen måste arbeta om förslaget och i det arbetet bör det förslag på konsultationsordning i förhållande till Sametinget som lades fram i Vissa samepolitiska frågor (Ds

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta aktivt för att minska den nationella och globala utvecklingen av antibiotikaresistens och tillkännager detta

I en efterföljande studie försökte samma författare att hitta svar på hur vänster förmak bäst bör mätas med TTE och konstaterade att volym var ett bättre mått än både area

I motsats till Hanka och Ida är varken Jagna eller Anna några goda husmödrar: bortskämda hemifrån (båda står från början ganska högt upp på byns ranglista

Förslagen handlar om att vid hyllmärkning använda sig av de kategorier som barn efterfrågar, boktipslistor och andra verktyg som omfattar olika genrer och format, märka bokryggar

Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) slår fast att pedagogerna i förskolan inte heller har rätt att sluta sträva efter att hjälpa varje barn till en