Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad
Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2021
Författare: Anna Svensson Josefin Widlund
VÅLDSUTSATTA KVINNORS
UPPLEVELSER AV BEMÖTANDE INOM
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
En kvalitativ litteraturöversikt
ABUSED WOMEN’S EXPERIENCES
TOWARDS HEALTCARE TREATMENT
SAMMANFATTNING
Titel: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och
sjukvården; En kvalitativ litteraturöversikt
Författare: Svensson, Anna; Widlund, Josefin
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp
Handledare: Dahlén, Ingrid
Examinator: Svanström, Rune
Sidor: 21
Nyckelord: Bemötande inom hälso- och sjukvården, patientperspektiv, upplevelse,
våld i nära relation, våldsutsatta kvinnor.
___________________________________________________________________________
ABSTRACT
Title: Experience of abused women of treatment in health care; A qualitative
literature review
Author: Svensson, Anna; Widlund, Josefin
Department: School of Health and Education, Högskolan i Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15
ECTS
Supervisor: Dahlén, Ingrid
Examiner: Svanström, Rune
Pages: 21
Keywords: Abused women, experience, intimate partner violence, patient perspective,
treatment in health care.
___________________________________________________________________________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Våld mot kvinnor ur ett globalt perspektiv ... 1
Våldets olika uttryck ... 1
Fysiskt våld ... 2
Psykiskt våld ... 2
Sexuellt våld ... 2
Våld mot kvinnor i nära relation ... 2
Våldets påverkan på kvinnors livsvärld ... 3
När våldsutsatta kvinnor möter hälso- och sjukvården ... 3
Lidande ... 4
Sjuksköterskors ansvar i mötet med våldsutsatta kvinnor ... 4
Vårdande och det vårdande samtalet ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 7 Urval ... 7 Datainsamling ... 7 Analys ... 8 Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9 Attityder i bemötandet ... 9
Att inte bli sedd, hörd eller trodd ... 9
Känslor av skuld och skam ... 10
Bemötandets inverkan på läkningsprocessen ... 10
Att bli tillfrågad om våldet ... 10
Bekräftelse och erkännande ... 11
Värdet av praktiskt stöd ... 11 Resultatsammanfattning ... 12 DISKUSSION ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14 Konklusion ... 17
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 17
REFERENSER ... 18
BILAGOR
1
INLEDNING
Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över, där våld i nära relation klassas som en av de vanligaste formerna av våld som kvinnor utsätts för. Våldet sker var som helst och drabbar vilka kvinnor som helst, oberoende av ålder, boende och ekonomisk status. Våldet visar sig med ett brett spektrum. Ett slag, ett blåmärke på armen, psykiska påhopp i form av nedsättande ord, förtryck och sexuellt våld. Kvinnors partner, ex-partner eller familjemedlem är överrepresenterade som förövare. Våldet ute på gatorna är det som syns, medan det dolda våldet i hemmet sällan uppmärksammas. Det dolda våldet utgör ett hot mot kvinnors liv, hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskors ansvar är att tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet, ändå finns det idag en tveksamhet hos sjuksköterskor gällande hur omvårdnadsbehoven ser ut för våldsutsatta kvinnor. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever oro, skam, rädsla för att prata eller en känsla av att inte bli trodd inför mötet med hälso- och sjukvården vilket leder till att de undviker att söka professionell hjälp. Brist på formella riktlinjer medför en oklarhet i vilka skyldigheter vårdpersonal har vid bemötandet och vid omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Vid avsaknad av identifiering hos kvinnor kan onödigt lidande och ohälsa uppstå som följd. Sjuksköterskors förmåga att kunna identifiera och i sin tur stödja våldsutsatta kvinnor, leder till att kvinnors rehabilitering för ett bättre välmående, både fysiskt och fysiskt, kan påbörjas.
BAKGRUND
Våld mot kvinnor ur ett globalt perspektiv
World Health Organization (WHO, 2012) klargör att våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem. I synnerhet bygger våldet på könsrelaterat våld mot kvinnor, av män vilket grundar sig i ojämlikhet mellan könen. Det är också ett brott mot mänskliga rättigheter. Detta folkhälsoproblem behöver inte vara knutet till land, kultur, religion eller ekonomisk status utan kan hända vilka kvinnor som helst och handlar om mycket mer än den uppenbara fysiska skadan. Konsekvenserna kan bli stort psykiskt och fysiskt lidande där även närstående, barn, ekonomi och socialt umgänge påverkas (WHO, 2012). I en omfattande studie genomförd 2013, sammanställdes det att 35 procent av världens kvinnor utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av män (WHO, 2013). Det finns inga påvisade skillnader i utsatthet mellan kvinnor födda i Sverige och utrikes födda. (Brottsförebyggande rådet, 2020).
Våldets olika uttryck
2
våld. Psykiskt våld kan innefatta hot, kränkning, manipulationer och sexuellt våld kan innefatta våldtäkt och sexuella trakasserier (Eliasson, 2019).
Fysiskt våld
Fysiskt våld kan innebära slag, sparkar, knuffar, bli fasthållen eller dragen i håret (Socialstyrelsen, 2019). Aggressionerna riktas många gånger medvetet mot kroppsdelar där eventuella blåmärken och liknande inte ska påträffas, men det kan även vara uppenbara skador som sår, frakturer, rivmärken, blåmärken och ögonskador (SOSFS 2014:4). Svullnader, hudavskrapningar och krosskador är typiskt för fysiskt våld då det ofta innebär att kvinnor kastats mot en vägg eller möbel eller fått huvudet dunkat mot golvet (Eliasson, 2019).
Psykiskt våld
Enligt Socialstyrelsen (2019) innebär psykiskt våld ett förlöjligande samt direkt eller indirekta hot. Det psykiska våldet innefattar olaga förföljelse, isolering, verbala kränkningar såsom nedlåtande ord, känslomässig utpressning samt skambeläggande (Nationellt centrum för kvinnofrid, u.å.-d). Kontroll och dominans hos män är skälet till de psykiska kränkningarna och medför ofta att de ställer krav på och bedömer kvinnor (Eliasson, 2019).
Sexuellt våld
Enligt Eliasson (2019) grundar sig mäns kontroll över kvinnor i makt och sexualitet. Kontrollen som män har över kvinnor ger dem makt och tillgång till kvinnors kroppar (Eliasson, 2019). Sexuellt våld inkluderar våldtäkt, sexuella handlingar som är påtvingade eller sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till (Socialstyrelsen, 2019). Det kan även handla om ovälkommen beröring, att behöva bevittna olika former av sexuella handlingar samt att mot sin vilja fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte (SOSFS 2014:4).
Våld mot kvinnor i nära relation
3
tillfällen hade 34 procent fruktat för sina liv, men endast 22 procent hade nämnt sin situation för en utomstående (Eliasson, 2019). Nationellt centrum för kvinnofrid (u.å.-d) förklarar att misshandel och sexuellt våld kan kombineras när det handlar om sexuellt våld i nära relation. Den våldsutsatta kan då tvingas vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våld och gränsen mellan övergrepp och sex som sker frivilligt kan bli otydligt. Det psykiska våldet i nära relation är oförutsägbart då det har nedbrytande konsekvenser i kombination med ömhet och kärlek. Eftersom den utsatta får kärlek trots våldet så stärks ändå känslorna för förövaren, medan självförtroendet och självkänslan påverkas negativt vilket gör det svårare att ta sig ur relationen (Nationellt centrum för kvinnofrid, u.å.-d).
Våldets påverkan på kvinnors livsvärld
Fysiska och psykiska övergrepp i olika former leder till hjälplöshet, en negativ självbild och underlägsenhet hos utsatta kvinnor (Eliasson, 2019). Kvinnor som misshandlats av män som de lever i nära relation med, får inte alltid utomståendes stöd och förståelse. Misshandel och våldtäkt i nära relation kan tolkas som att kvinnor har framkallat situationen genom att ha gjort något opassande vilket kan leda till skuld och förnedring. Reaktionerna från omvärlden blir en ytterligare börda på det de redan utsatts för (Eliasson, 2019). Arman (2016a) förklarar att patientens livsvärld innefattar hens förhållningssätt till sitt liv och tillvaro samt upplevelser och erfarenheter. Hälsa, lidande, sårbarhet, utsatthet, maktlöshet och beroende är en del av patientens värld. När en människa söker hjälp inom hälso- och sjukvården så framträder beroendet av stöd och hjälp från andra vilket gör människan sårbar. För att patienten ska uppnå hälsa så är hen beroende av att vårdpersonal möter patienten i hens livsvärld och ser patientens problem och tillgodoser behov. För att främja förståelsen för patienten så krävs det ett öppet sinne vilket underlättar för vilka handlingar som bör ske i vårdandet (Arman, 2016a).
När våldsutsatta kvinnor möter
hälso- och sjukvården
4
sjuksköterskor som tar emot våldsutsatta kvinnor behöver ha kännedom i förekommande lagliga skyldigheter samt ha inblick i vidare förmedling av kvinnor till andra instanser i samhället för ytterligare hjälp. Inom hälso- och sjukvården ska det finnas intern och extern samverkan med andra berörda verksamheter, myndigheter och organisationer (SOSFS 2014:4). Kvinnor som vågat erkänna för utomstående eller för hälso- och sjukvården att de utsatts för misshandel är grunden till att det idag finns en viss kunskap kring misshandelsskador. Goda kunskaper, stor känslighet och systematisk dokumentering av kvinnornas status och välmående är grundläggande för ett bra bemötande och medicinskt omhändertagande inför våldsutsatta kvinnor (Eliasson, 2019). Det är nödvändigt att våldsutsattheten upptäcks och identifieras för att hälso- och sjukvården ska kunna ge vård, stöd och hjälp (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2017c). Leppäkoski et al. (2010) menar att det kan vara svårt för vårdpersonal att identifiera våldsutsatta kvinnor. Identifikationen kan försvåras genom att kvinnor skyddar förövaren, har en ovilja att berätta om sin situation på grund av skam och rädsla samt att anhörig eller förövare är med vid den fysiska undersökningen (Leppäkoski et al., 2010).
Lidande
Arman (2016b) beskriver lidandet som att utstå och uthärda smärta, uppleva och genomgå smärtsamma omständigheter samt att tåla och bära sin smärta. Lidandet är ett motiv för all vård. I vårdande yrken så är det av stor vikt att det finns en förståelse för patientens lidande eller det potentiella lidandet. Inom hälso- och sjukvården förekommer tre lidanden, sjukdomslidande, vårdlidande samt livslidande. Sjukdomslidandet grundas i människans upplevelse av ohälsa eller sjukdom vilket kan innefatta smärta och obehag. Vårdlidandet grundas i möten inom hälso- och sjukvården vilket kan innefatta kränkande bemötande. Livslidandet grundas i människors upplevelse av förändrat liv i förhållande till insjuknande. Människan kan utvecklas i sitt lidande och kan uppleva händelser i livet som går från att vara outhärdliga till uthärdliga. För att människan ska klara av detta så är det viktigt att få ta emot vårdande kompetens som bygger på kunskap om lidandets förlopp (Arman, 2016b). Konsekvenserna av att hälso- och sjukvården och dess vårdpersonal inte tar sitt ansvar att identifiera misstänkta våldsutsatta kvinnor, kan leda till att enbart sjukdomssymtomen hos kvinnor behandlas. Det kan i sin tur leda till ett oidentifierat våldsmissbruk och onödigt lidande som följd (Sundborg et al., 2012). Rådgivning, lämplig remittering och god kommunikation till våldsutsatta kvinnor kan leda till fler identifierade våldsfall. Oidentifierade våldsfall kan leda till stort lidande såsom självmordshandlingar, fysiska och psykiska hälsoproblem, negativa effekter på kvinnors personlighet och självkänsla samt sociala och beteendemässiga problem (Al-Natour et al., 2016).
Sjuksköterskors ansvar i mötet med våldsutsatta kvinnor
5
Att dokumentera placeringen av skadorna är angeläget då det kan berätta en del om hur det uppkom. Denna systematiska dokumentation kan hjälpa kvinnor både med den medicinska vården och den eventuella rättsliga processen som kan vara till följd (Eliasson, 2019). Sjuksköterskor bevittnar både fysiska och emotionella effekter vid hantering av våldsutsatta kvinnor, då det byggs upp en ilska över förövaren och en sympati för kvinnorna. Exponering för kvinnors utsatthet och lidande ligger till grund för emotionell ångest hos sjuksköterskor. Handledning, utbildning, riktlinjer och emotionellt stöd från samhället och arbetsplatsen är av stor vikt för att förbättra den kliniska praxisen hos sjuksköterskor vid mötet med våldsutsatta kvinnor (Van der Wath et al., 2013). Kunskap både mentalt och verbalt är nyckeln till att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Organisatoriskt stöd i form av riktlinjer och samarbete med andra aktörer är centralt för att sjuksköterskor ska våga fråga kvinnor om våld i relationen, och inte bara när de skadats fysiskt (Sundborg et al., 2012). De största barriärerna hos sjuksköterskor när det gäller att våga fråga kvinnor om misstänkt våld är tveksamhet, rädsla för kvinnornas reaktion samt den egna känslomässiga reaktionen. Genom att sjuksköterskor tillhandahålls tryggare strategier i bemötandet samt erhålls mer kunskap i att känna igen tecken på våld hos kvinnor leder det till att de vågar fråga kvinnor om våld (Sundborg et al., 2015).
Vårdande och det vårdande samtalet
Ekebergh och Dahlberg (2016) förklarar att vårdande bygger på att möta patientens livsvärld, och då krävs det en öppenhet från sjuksköterskor. Öppenhet innebär ett öppet sinne där lyhördhet, följsamhet och känslighet existerar. Sjuksköterskor ska släppa sin förförståelse och inta en reflekterande och fördomsfri hållning, detta för att vara mottaglig inför den aktuella situationen. Det vårdande samtalet är centralt i den vård som har ändamål att vara vårdande och intentionen med samtalet är att skapa välbefinnande och lindra patientens lidande. För att sjuksköterskor ska möjliggöra god vård krävs det att de stödjer patienten i att uttrycka sina erfarenheter. Sjuksköterskor innehar kompetens i leda samtalet med öppenhet och är vaksam på patientens uttryck i samtalet. Det vårdande samtalet med patienten ska skapa kraft mot bättre hälsa och ska bygga på engagemang och förtroende samt att patientens känslor och rädslor bekräftas (Ekebergh & Dahlberg, 2016).
PROBLEMFORMULERING
6
öppnar upp för djupare kunskap och förståelse. Djupare kunskap och förståelse möjliggör att hälso- och sjukvården kan möta kvinnors livsvärld.
SYFTE
7
METOD
Metoden som användes var en litteraturöversikt. En litteraturöversikt tillåter författarna att undersöka ett valt ämnesområde genom att ta del av och framföra redan befintlig forskning för att därefter sammanställa och skapa ett nytt resultat (Friberg, 2017a). Syftet med litteraturöversikten var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvård. Kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes eftersom det medförde en fördjupad beskrivning av kvinnors upplevelser (Friberg, 2017a). Den kvalitativa forskningen utgår från subjektiva upplevelser vilket har betydelse för forskning relaterat till patienters erfarenheter och livssituation (Dahlborg & Lyckhage, 2017).
Urval
Urvalet till litteraturöversikten genomfördes ur ämnesområdet omvårdnad med avseende på patientperspektivet. Inklusionskriterier för studien var engelskspråkiga vetenskapliga artiklar vilket enligt Östlundh (2017) är ett världsomfattande vedertaget forskningsspråk. För att styrka artiklarnas vetenskapliga trovärdighet var ett krav att artiklarna skulle vara peer-rewied (Östlundh, 2017). Forskning utvecklas ständigt och för att erhålla aktuell vetenskaplig forskning begränsades sökningen utefter tidsperioden 2010–2020. Exklusionskriterier för studien var kvantitativa vetenskapliga artiklar samt att andra perspektiv än patientperspektivet uteslöts. Ingen avgränsning gjordes avseende specifikt land eller ålder då våld mot kvinnor är ett världsomfattande folkhälsoproblem.
Datainsamling
8
Analys
Analysen genomfördes utifrån Fribergs (2017b) analysmetod bestående av fem steg. I analysprocessen läste författarna valda vetenskapliga artiklar upprepade gånger var för sig för att få en helhetsbild och förståelse av innehållet. I steg två utfördes en kritisk granskning för att erhålla relevant information för studiens syfte där viktiga nyckelfynd identifierades. I steg tre genomfördes en sammanställning utifrån varje artikels resultat och relevanta delar valdes ut som besvarade studiens syfte. I steg fyra identifierades likheter och skillnader i artiklarnas resultat och sorterades därefter genom att innehåll med samma ämnesområde ströks under med bestämd färg. I steg fem utformades nya teman i enlighet med studiens syfte vilket skapade en ny helhet. Huvudteman som framkom var; Attityder i bemötandet samt Bemötandets inverkan på läkningsprocessen. Huvudteman genererade även subteman; Att inte bli sedd, hörd eller trodd, Känslor av skuld och skam, Att bli tillfrågad om våldet, Betydelsen av bekräftelse och erkännande samt Värdet av praktiskt stöd.
Etiska överväganden
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) syftar lagen till att skydda den enskilda människan och detta görs genom respekt för människovärdet i samband med forskning. Författarna valde att utgå från Vetenskapsrådet (2017) etiska principer med hänsyn till att kraven för god forskningsetik uppnås. I granskningen av de vetenskapliga artiklarna så innebar det att artiklarna innehar ett etiskt godkännande före publicering och innefattar Vetenskapsrådets (2017) informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav. Informationskravet ansågs uppfyllt av författarna då deltagarna i valda vetenskapliga artiklar fått information om forskningens vision och sina rättigheter med hänsyn till syfte, metoder, risker och konsekvenser. Informationen presenterades genom muntlig och skriftlig information. Samtyckeskravet ansågs uppfyllt då hänsyn togs till deltagarnas frivillighet samt möjlighet att avbryta sin medverkan. Samtycke hade lämnats i samtliga valda vetenskapliga artiklar. Konfidentialitetskravet uppnåddes då deltagarnas sekretess togs i beaktande i artiklarna genom att samtycke givits angående att studien fick ta del av deltagarens personuppgifter. I artiklarna avidentifierades även deltagarna för att uppnå ytterligare trygghet och säkerhet. Nyttjandekravet uppnåddes då information kring deltagarna ej tilldelats obehöriga utanför forskningen.
9
RESULTAT
Huvudteman med subteman utformades efter upplevelser av våldsutsatta kvinnor i nära relation och bemötandet av hälso- och sjukvården. Huvudteman med subteman som framkom var; Attityder i bemötandet med subteman Att inte bli sedd, hörd eller trodd samt Känslor av skuld och skam. Vidare framkom även Bemötandets inverkan på läkningsprocessen med subteman Att bli tillfrågad om våldet, Bekräftelse och erkännande samt Värdet av praktiskt stöd.
Attityder i bemötandet
Bemötandet mot kvinnor som utsatts för våld i nära relation påverkades tydligt av negativa attityder från hälso- och sjukvården. Kvinnor bemöttes med skuld, misstrohet och ifrågasättande där de inte ansågs prioriterade inom hälso- och sjukvården. Oidentifierade våldsfall och rädsla för att söka fortsatt hjälp bidrog till ökat lidande för våldsutsatta kvinnor. Att inte bli sedd, hörd eller trodd
De våldsutsatta kvinnorna sökte i första hand hjälp för sin utsatthet inom hälso- och sjukvården (Larsen et al., 2014; Reisenhofer & Seibold, 2012). Kvinnorna delgav att hälso- och sjukvården inte hade kännedom i att koppla deras skador till just våld i nära relation (Prosman et al., 2014). De viktigaste egenskaperna kvinnorna ville ha i mötet med hälso- och sjukvården var att bli bemötta med empati och bli sedda. Kvinnorna upplevde att kvalitén på vården var undermålig och upplevde att de förtjänade bättre. I den första kontakten med hälso- och sjukvården upplevde de en känsla av ensamhet med brist på stöd från vårdpersonal. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen hade informerat om alternativ dit de kunde vända sig för ytterligare hjälp (Larsen et al., 2014). De våldsutsatta kvinnorna sökte hjälp för sin utsatthet genom att söka för rutinmässiga sjukdomar inom hälso- och sjukvården då de inte visste vart de skulle vända sig (Reisenhofer & Seibold, 2012). Bristande uppföljning och hänvisning gentemot vart kvinnorna kunde uppsöka fortsatt hjälp, skapade en frustration över att det inte fanns utrymme för dem inom hälso- och sjukvården (Pratt-Eriksson et al., 2014). Kvinnorna upplevde att våldet de utsatts för var en sekundär fråga och inte angeläget att utreda. Även om sjukdomstillståndet fastställdes utifrån övergreppen, togs inte våldet på allvar (Örmon et al., 2014).
10
De hade en känsla av att de skapade problem och ödslade vårdpersonalens tid. (Larsen et al., 2014).
Känslor av skuld och skam
De våldsutsatta kvinnorna upplevde att kombinationen av fysiskt och psykiskt våld var påtaglig och effekten av det psykiska våldet innebar mental förföljelse av tidigare partner samt en känsla av att själen var utsliten. Den fysiska och mentala hälsan påverkades genom att kvinnorna tog hjälp av destruktiva hanteringsverktyg i form av mat och alkohol (Larsen et al., 2014). Med rädslan av att inte bli betrodd eller bemött med respekt från vårdpersonal, berättade de inte om sina upplevelser. Kvinnorna undvek att söka vård inom hälso- och sjukvården och valde i stället bearbetning av våldet med utgångspunkt ur ett kropp-själ-ande koncept, vilket innebar ett samband mellan läkning och religion. Kroppslig, själslig och andlig hjälp öppnade upp för läkning och byggde upp kvinnornas självkänsla (Liao, 2019). Kvinnorna ville bemötas med respekt och empati från vårdpersonal med önskan om att deras själsliga ”jag” var skyddat mot ytterligare faror mer än deras fysiska kropp. Kvinnorna upplevde sig anklagade av vårdpersonal för att kvinnornas beteende ska ha utlöst våldet och att kvinnorna stannat kvar i ett förhållande där de blev utsatta för våld. Den empatiska vården uteblev och kvinnorna bemöttes i stället med medlidande. Kvinnorna började normalisera och minimera våldet de utsatts för vilket mynnade ut till en negativ effekt på deras självkänsla på grund av att de skuldbelade sig (Reisenhofer & Seibold, 2012). I somliga fall gav vårdpersonalen kvinnorna en klapp på axeln som stöd när sanningen berättades vilket resulterade i en känsla av nedvärdering (Örmon et al., 2014). Skamkänsla, oro för graviditet och rädsla för ytterligare våld resulterade i att kvinnorna försökte dölja sin utsatthet (Bradbury-Jones et al., 2014). Kvinnorna förklarade att de inte vågade berätta om våldet på grund av rädsla för sin partner (Prosman et al., 2014). Svårigheter uppstod när kvinnornas partner, tillika förövaren, var närvarande under besök inom hälso- och sjukvården vid undersökning av fysiska skador. Partnern svarade och förklarade ofta varför skadorna hade uppkommit när vårdpersonalen frågade. Kvinnorna beskrev en ängslan av att ha partnern närvarande, vilket medförde en rädsla över att prata om den verkliga anledningen till att hon var skadad. För att kvinnorna skulle våga berätta krävdes det att hälso- och sjukvårdens bemötande inkluderade en miljö där partnern inte närvarade under besök (Reisenhofer & Seibold, 2012).
Bemötandets inverkan på läkningsprocessen
Ett bemötande byggt på en öppen och bekräftande dialog bidrog till förtroende för hälso- och sjukvården. Kvinnor som fick frågan om våld i nära relation, blev bekräftade i sin situation samt gavs stöd genom praktiska verktyg och remittering, upplevde ett ökat tillfrisknande.
Att bli tillfrågad om våldet
11
någon kunskap vilket gjorde att kvinnorna var omedvetna om förekomsten av våld i sina liv. Kvinnorna uppfattade inte att de varit utsatta för våld i nära relation och upplevde inte att deras problem var tillräckligt stora för att söka professionell hjälp. Kombinationen av förnekelse av våldet och omedvetenheten om våldets konsekvenser, medförde att kvinnorna inte kunde tolka signalerna till problemet och sökte således inte hjälp. Kvinnorna kopplade inte sina psykosomatiska samt psykosociala problem till våldet och förträngde och undanhöll därför problematiken (Prosman et al., 2014).
Bekräftelse och erkännande
De våldsutsatta kvinnorna erkännande om våld i relationen handlade om en pågående process. Ett förhållande präglat av våld var ofta kopplat till rädsla för repressalier, ekonomiska förutsättningar och att förlora sina barn. För att kvinnorna skulle komma till insikt om att våldet inte var deras fel och därmed påbörja sin psykiska rehabilitering, ansåg kvinnorna att vårdpersonalen spelade stor roll. Kvinnorna menade att vårdpersonalen borde tydliggöra och definiera våldet för att kvinnorna skulle komma till insikt att det inte var deras fel. Processen byggde på att kvinnorna skulle erkänna för sig själva att de var i ett våldsamt förhållande. Kvinnorna skulle lägga skulden av våldet på männen, inte skuldbelägga sig själva samt inse att de förtjänade ett gott liv utan våld (Reisenhofer & Seibold, 2012). Kvinnorna upplevde enkelhet i att dölja våldet jämfört med att berätta för vårdpersonal, vilket berodde på avsaknad av bekräftelse från vårdpersonal (Bradbury-Jones et al., 2014; Reisenhofer & Seibold, 2012). För att kvinnorna skulle delge sin situation krävdes det att personen de erkände för skulle inge ett förtroende (Bradbury-Jones et al., 2014). Med hjälp av vårdpersonal som såg kvinnorna på djupet, bekräftade deras situationer och erfarenheter, klarade kvinnorna av att omdefiniera sig och därmed slå ifrån sig skulden att de var grunden till våldet (Reisenhofer & Seibold, 2012). Empatiska och respektfulla frågor där vårdpersonal lyssnade aktivt och inte drog några slutsatser, byggde upp en tillit och trygghet hos kvinnorna. En förtroenderik relation med vårdpersonalen gav kvinnorna bekräftelse vilket medförde en öppen dialog utan att dömas (Örmon et al., 2014). De kvinnor som upplevde interventioner och överlevnadsprogram inom hälso- och sjukvården upplevde en styrka att fortsätta med det rättsliga arbetet mot sin förövare då de erhållit förståelse och erkännande, både från vården och sig själva (Larsen et al., 2014). Värdet av praktiskt stöd
12
upplevde att de blev hjälpta av remitteringen från hälso- och sjukvården utifrån deras personliga förutsättningar. Kvinnorna blev stärkta att gå vidare och lämna sin partner. Kvinnorna som valde att stanna kvar i sina relationer fick hjälp och information vilket medförde ökad förståelse för våld i nära relation. Informationen kvinnorna fick från hälso- och sjukvården byggde på att uppfatta tecken innan våldet eventuellt bröt ut och därmed agera i tid samt att kvinnorna kunde ställa krav på sin partner att söka hjälp (Bradbury-Jones et al., 2017).
Resultatsammanfattning
13
DISKUSSION
Metoddiskussion
Metoddiskussionen bygger på att säkerställa kvaliteten på studien. Utifrån ett kritiskt förhållningssätt ska det diskuteras och bearbetas. Såväl styrkor som svagheter ska diskuteras och med hjälp av begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet diskutera ifall studiens syfte är besvarat (Henricson, 2017). Syftet med studien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården och för att besvara syftet användes en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2017a) är en litteraturöversikt lämplig då en översikt erhålls över kunskapsläget inom det valda ämnesområdet (Friberg, 2017a). Samtliga vetenskapliga artiklar som granskades i studien var kvalitativa då syftet var att belysa kvinnors upplevelser. Med hjälp av en kvalitativ ansats möjliggjordes en ökad helhetsförståelse och en fördjupad kunskap angående de subjektiva faktorerna. Subjektiva faktorer var de våldsutsatta kvinnornas egna tankar, erfarenheter och känslor vilket framkom i de kvalitativa vetenskapliga artiklarna som genomfördes i form av intervjuer. Med hjälp av intervjuer speglades kvinnornas egna upplevelser och studiens trovärdighet stärktes. Kvantitativa artiklar valdes bort då de inte skulle besvarat syftet till studien och en kvantitativ metod var inte aktuell på grund av att författarna till studien ville ha en så bred syn som möjligt i förhållande till syftet.
14
frågor, vilket medförde att trovärdigheten i studien stärktes. Analysmetoden för studien genomfördes enligt Fribergs (2017b) analysmetod vilket enligt författarna till studien var en lämplig metod utifrån studiens syfte. Analysmetoden medförde en tydlighet i granskningen av utvalda vetenskapliga artiklar vilken utfördes i fem olika steg. Med hjälp av de olika stegen kunde det säkerställas att de vetenskapliga artiklarna besvarade studiens syfte. Först läste författarna till studien valda vetenskapliga artiklar enskilt ett flertal gånger för att få en bra helhetsbild och förståelse för att sedan plocka ut relevant information och nyckelfynd i förhållande till studiens syfte. Den gemensamma diskussionen mellan författarna som genomfördes för att identifiera huvudteman och likheter och skillnader mellan artiklarna var ett tydligt sätt för att skapa förståelse och helhet utifrån artiklarnas resultat samt att lyfta studiens trovärdighet. För att tydliggöra resultatens likheter inom samma ämnesområde ströks det under med en bestämd färg.
Studiens författare hade inga egna erfarenheter kopplat mot studiens syfte utan förförståelsen diskuterades mellan författarna. Under arbetet med studien valde författarna att lägga sin egen förförståelse åt sidan, men enligt Polit och Beck (2016) går det dock inte utesluta att förförståelsen påverkat dataanalysen och resultatet. Studien har succesivt förbättrats genom granskning och diskussion tillsammans med handledare och studiekamrater som försäkrat att analysen är grundad i data, vilket enligt Henricson (2017) stärker pålitlighet och trovärdighet. Det etiska förhållningssättet anses vara uppnått av författarna då samtliga vetenskapliga artiklar uppfyllde de fyra kriterier som enligt Vetenskapsrådet (2017) ska vara uppfyllda för att uppnå god forskningsetik. Även att samtliga vetenskapliga artiklar hade godkännande från en etisk kommitè.
Resultatdiskussion
15
skyldigheter som finns inför att vårda kvinnorna (Gandhi et al., 2018). Hälso- och sjukvården ska behandla kvinnor både för fysiskt och psykiskt våld. För att möjliggöra identifiering av psykiskt våld, krävs ett flerfasigt bemötande där tydliga riktlinjer ligger till grund i det praktiska arbetet (Sundborg, 2012; Wallin et al., 2017). Systematisk dokumentation är en del av det praktiska arbetet och är grundläggande för ett medicinskt omhändertagande inför våldsutsatta kvinnor (Eliasson, 2019). Tillgång till dokumentation är även ett krav för att möjliggöra för rättslig hantering av våldet (Nationellt centrum för kvinnofrid, u.å.-a). För att fall av våld i nära relation ska identifieras anser författarna att det krävs nolltolerans av ifrågasättande och skuldbeläggande i bemötandet från hälso- och sjukvården. För att utveckla och förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården krävs utbildning, tydliga riktlinjer samt handlingsplaner för hur vårdpersonal ska gå tillväga.
16
17
Konklusion
Resultatet bidrar med en helhetsförståelse inför våldsutsatta kvinnors behov och upplevelser av bemötandet med hälso- och sjukvården där sjuksköterskors ansvar är att bidra med god omvårdnad och minskat lidande. Ett minskat lidande hos våldsutsatta kvinnor startar redan i det första mötet med hälso- och sjukvården där empati och respekt ska ligga till grund i bemötandet. Brister framkommer utifrån kvinnors upplevelser och det är tydligt att det grundar sig i bristfällig kompetens hos vårdpersonal. Brist på information och riktlinjer påverkar vårdpersonalens möjlighet att bidra till individanpassad omvårdnad av kvinnorna. Våldsutsatta kvinnors läkningsprocess startar redan i det första vårdmötet vilket ska erhållas i en trygg och förtroenderik miljö. Sjuksköterskeprofessionen har sin grund i omvårdnad där ett öppet sinne och en fördomsfri hållning inför patientens livsvärld ligger till grund för vårdandet. Ett bemötande byggt på respekt, empati och lyhördhet möjliggör att fler våldsutsatta kvinnor vågar berätta samt att fler våldsfall identifieras. Identifiering av våldsfall är viktigt för att minska antalet brott gällande våld i nära relation samt för kvinnors läkningsprocess. Kunskap och utbildning lägger grunden för identifiering av våld i nära relation där vårdpersonal vågar ställa frågor och bemöta kvinnorna med lyhördhet. Författarna valde att skriva studien utifrån våldsutsatta kvinnors perspektiv vilket ökar sjuksköterskors förståelse i bemötandet av våldsutsatta kvinnor och därmed möjliggör att kvinnornas behov uppfylls.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
18
REFERENSER
* Artiklar inkluderade i resultatet
Al-Natour, A., Qandil, A. & Gillespie, G. (2016). Nurses' roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International Nursing Review, 63(3), 422-428. https://doi.org/10.1111/inr.12302
Arman, M. (2016a). Att se patienten som en medmänniska. I Arman M, Dahlberg K, Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 76–81). Liber.
Arman, M. (2016b). Lidande och lindrat lidande. I Arman M, Dahlberg K, Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 38–59). Liber.
*Bradbury-Jones, C., Clark, M. & Taylor, J. (2017). Abused women's experiences of a primary care identification and referral intervention: a case study analysis. Journal of Advanced Nursing, 73(12), 3189-3199. https://doi.org/10.1111/jan.13250
*Bradbury-Jones, C., Taylor, J., Kroll, T. & Duncan, F. (2014). Domestic abuse awareness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing, 23(21-22), 3057-3068.
https://doi.org/10.1111/jocn.12534
Brykczynski, K. A., Crane, P., Medina, C. K. & Pedraza, D. (2011). Intimate partner
violence: Advanced practice nurses’ clinical stories of success and challenge. Journal of The American Academy of Nurse Practitioners, 23(3), 143-152. https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2010.00594.x
Brottsförebyggande rådet. (2020). Våld i nära relationer. Hämtad 19 november, 2020, från https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Darma, J. K., Abujilban, S. K., Rock, M. P., Tawalbeh, I. A., Ghbari, T. A. & Ghaith, S. M. (2015). Pregnant Women’s Experiences of Intimate Partner Violence and Seeking Help from Health Care Professionals: A Jordanian Qualitative Study. Journal of Family Violence, 807-816. https://doi.org/10.1007/s10896-015-9720-z
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2016). Vårdande och lärande samtal. I Arman M, Dahlberg K, Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 129–144). Liber.
Eliasson, M. (2019). Mäns våld mot kvinnor. Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl. s.141–152). Studentlitteratur. Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg, F (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
19
Friberg, F. (2017c). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3:e uppl. s. 187–188). Studentlitteratur.
Gandhi, S., Poreddi, V., Nikhil, R. S., Palaniappan, M. & Math, SB. (2018). Indian novice nurses’ perceptions of their role in caring for women who have experienced intimate partner violence. British Journal of Nursing, 27(10), 559-564.
https://doi.org/10.12968/bjon.2018.27.10.559
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (RED.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s. 411–419). Studentlitteratur. *Larsen, M. M., Krohn, J., Püschel, K. & Seifert, D. (2014). Experiences of Health and Health Care Among Women Exposed to Intimate Partner Violence: Qualitative Findings from Germany. Health Care for Women International, 35(4), 359-379.
https://doi.org/10.1080/07399332.2012.738264
Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P. & Paavilainen, E. (2010) Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x
*Liao, M. (2019). Integrating body–mind–spirit services used by women experiencing intimate partner violence: A case study in Taiwan. Sage Journals, 62(2), 549-566. https://doi.org/10.1177/0020872817732378
Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Sage publications.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å.-a). Dokumentation av skador. Hämtad 25 november, 2020, från https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/dokumentation-och-uppfoljning/dokumentation-av-skador/
Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å.-b). Medicinska och psykosociala konsekvenser av våld. Hämtad 25 november, 2020, från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/medicinska-och-psykosociala-konsekvenser-av-vald-i-nara-relationer/ Nationellt centrum för kvinnofrid. (2017c). Våld i nära relationer - omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Hämtad 25 november, 2020, från https://nck.uu.se/digitalAssets/547/c_547860-l_3-k_2017-region-uppsala-vardprogram-vald-i-nara-relationer.pdf
Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å.-d). Våldets uttryck och mekanismer. Hämtad 25 november, 2020, från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-uttryck-och-mekanismer/
20
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (10:e uppl.). Lippincott Williams & Wilkins.
*Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I. & Lyckhage, E. D. (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(1), 1-7. https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23166
*Prosman, G.-J., Lo Fo Wong, S. H. & Lagro-Janssen, A. L. (2014). Why abused women do not seek professional help: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 3-11. https://doi.org/10.1111/scs.12025
*Reisenhofer, S. & Seibold, C. (2012). Emergency healthcare experiences of women living with intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 22(15-16), 2253-2263.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04311.x
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Utbildningsdepartementet. Hämtad 26 november, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 24 november, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Socialstyrelsen. Hämtad 25 november, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara-relationer/
Sundborg, EM., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2012). Nurses’ preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. BMC Nursing, 11(1), 1–11. https://doi.org/10.1186/1472-6955-11-1
Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 2256–2265.
https://doi.org/10.1111/jocn.12992
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a) Personcentrerad vård - En kärnkompetens för god och säker vård.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/1583937715986/personcentrerad %20v%C3%A5rd%202019.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
21
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Wallin Lundell, I., Eulau, L., Bjarneby, F. & Westerbotn, M. (2017). Women's experiences with healthcare professionals after suffering from gender‐based violence: An interview study. Journal of Clinical Nursing, 949-957. https://doi.org/10.1111/jocn.14046
Van der Wath, A. v., Wyk, N. v. & Rensburg, E. v. (2013). Emergency nurses' experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2242-2252. https://doi.org/10.1111/jan.12099
World Health Organization. (2012). WHO:s arbete mot våld. Hämtad 18 november, 2020, från https://www.who.int/health-topics/violence-against-women#tab=tab_2
World Health Organization. (2013). Global and regional estimates of violence against women. Hämtad 18 november, 2020, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85239/9789241564625_eng.pdf
World Health Organization. (2016). Global plan of action: Health systems adress vilolence against women and girls. Hämtad 18 november, 2020, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/251664/WHO-RHR-16.13-eng.pdf?sequence=1
Bilagor
Bilaga 1 Sökhistorik
Databas
Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar CINAHL
18/1–21
Intimate partner violence
AND Women's experience AND Healthcare 136 136 55 8 1 CINAHL 3/2–21
Abused women AND
Experience AND
Suffering
7 7 4 2 1
CINAHL
20/1–21 Battered women AND Experience AND Healthcare
60 60 12 3 2
CINAHL 21/1–21
Women AND Intimate partner violence AND Experience of healthcare
55 55 24 4 1
CINAHL
21/1–21 Women AND Domestic abuse AND Healthcare 50 50 20 4 2 CINAHL
22/1–21 Violence against women AND Intimate partner
violence AND
Experience of care
Bilaga 2 Artikelöversikt
Författare Titel Tidskrift Årtal
Titel: Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. Tidskrift: International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being
Årtal: 2014
relation och deras möten med bla. vårdpersonal. Perspektiv: Patientperspektiv hermeneutisk metod användes där 12 kvinnor intervjuades. empati från vårdpersonal. Gothenburg University. Författare: Prosman, G.-J., Lo Fo Wong, S. H., & Lagro-Janssen, A. L. Titel: Why abused women do not seek professional help: a qualitative study. Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences Årtal: 2014 Syfte: Syftet med studien var att få insikt i processen där våldsutsatta kvinnor besöker sin husläkare. Perspektiv: Patientperspektiv Metod: En kvalitativ studie. Semistrukturer ade intervjuer med 14 våldsutsatta kvinnor. Resultat: Studien visar att utsatta kvinnor är i behov av anhörigstöd samt praktisk och psykologisk hjälp av hälso- och sjukvården. Etiskt godkännande av Ethical Committee of the Radboud University Nijmegen Medical Centre. Författare: Reisenhofer, S., & Seibold, C. Titel: Emergency healthcare experiences of women living Syfte: Undersöka våldsutsatta kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården och granska hur detta
with intimate partner violence. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Årtal: 2012 påverkar kvinnor i olika aspekter. Perspektiv: Patientperspektiv
