Kartläggning av risker med Pokémon GO

Veronika Thorsson Högfeldt

Psykologi, kandidat 2018

Luleå tekniska universitet

Kartläggning av risker med Pokémon GO

Veronika Thorsson Högfeldt

Filosofie kandidat Psykologi

Luleå tekniska universitet

Sammanfattning

Pokémon Go är ett populärt men relativt nytt mobilspel som kom ut sommaren 2016. Idén med spelet är att få spelarna att komma ut och röra på sig. Det kan ses som positivt med frisk luft och motion men forskning visar att fotgängare som använder mobiler i bland annat trafiken har ett mer riskfyllt beteende. Mobilanvändare utsätts därför för en del risker så som att trampa fel och skada fötterna eller bli påkörda. Denna studie är en enkätundersökning med syftet att kartlägga de risker som finns vid spel med Pokémon GO. Resultatet visar att spelarna ofta besöker eller passerar olämpliga platser samt blir distraherade av mobilen och inte har full uppmärksamhet på sin omgivning vilket exempelvis kan leda till kollision. Det finns även andra risker, som att vissa spelar medan de kör bil eller cyklar samt att bli utsatt för stöld när mobilen hålls i handen.

Abstract

Pokémon GO is a popular but relatively new mobile game that came out in the summer of 2016. The idea of the game is to get the players to get outside and get about. It can be seen as positive with fresh air and exercise, but research shows that pedestrians using mobiles in traffic, for example, have a more risky behavior. Therefore, mobile users are exposed to risks such as stumble and damaging their feet or getting hit by cars. This study is a questionnaire with the purpose to survey the risks associated with playing Pokémon GO. The result shows that the players often visit or pass improper places as well as being distracted by the mobile phone and not paying full attention to their surroundings, which can for example lead to collision, There are also other risks, such as some are playing while driving a car or a bicycle, and being

exposed to theft when the phone is held in the hand.

Inledning

Pokémon GO är ett mobilspel, utvecklat av Niantic, Inc, som kom ut i Sverige den 16:e juli 2016. Det är ett spel som skiljer sig från många andra spel på grund av att dess syfte är att få spelarna att röra på sig fysiskt. Niantic, Inc (2016) beskriver Pokémon GO som en resa mellan den verkliga världen och Pokémon-världen. Med hjälp av mobilens GPS-funktion flyttar man sin spelkaraktär genom att förflytta sig i den fysiska världen. Spelaren ska fånga s.k. Pokémon (virtuella fantasi-varelser), samla Poké-bollar och andra föremål vid speciella platser, s.k.

PokéStops samt utmana andra spelare vid gym som finns utplacerade, framför allt nära centrum, i städer runt om i världen (Niantic, Inc, 2016).

Att göra ett stillasittande spel vid en skärm till ett spel där man inte bara får motion utan även frisk luft är något positivt vilket bekräftas av forskning (Kaczmarek, Misiak, Behnke, Dziekan, & Guzik, 2017; Liu & Ligmann-Zielinska, 2017; Ruiz-Ariza, Casuso & Martínez-López, 2018). Det finns dock inte begränsat med forskning om riskerna som spelets idé kan innebära – att spelet tar mycket av spelarnas uppmärksamhet från omgivningen. Detta kan i sin tur leda till olyckor, exempelvis i trafiken, där ouppmärksamhet kan få farliga konsekvenser. En annan möjlig risk är att spelarna frestas passera farliga platser så som järnvägsspår och industriområden för att nå PokéStops och Pokémons.

Tidigare forskning

Fallstudien av Barbieri et al. (2017) berör ett exempel på en Pokémon GO-spelare som inte var uppmärksam på trafiken, vilket ledde till allvarliga skador. Personen skulle gå över en korsning med trafikljus och missade att det visade rött på grund av att hans uppmärksamhet var riktad ner i mobilen vilket ledde till att han blev påkörd av en skåpbil. Artikeln anger att ”he was distracted; he was intensely involved in the game, and neither looked at the traffic light nor heard the noise of a rapidly approaching vehicle” (Barbieri et al., 2017).

Uppmärksamhet

Vi möts hela tiden av många olika intryck, så som ljud, lukter och synintryck. Vi blir dock inte medvetna om alla intryck vi möter, utan människans uppmärksamhetssystem gör att vi kan välja att uppmärksamma viss information och bortse från andra, vilket är nödvändigt för att undvika belastning (Juslin och Nyberg, 2012; Danielsson, 2001).

Att misslyckas med att se något som man tittar direkt på, ”inattentional blindness”, är mer sannolikt då den primära uppgiften är svår, vilket innebär högre krav på arbetsminnet (Wickens Hollands, Banbury, & Parasuraman, 2015). Även utförandet av två samtida uppgifter ökar sannolikheten för inattentional blindness, exempelvis för personer som pratar i telefon samtidigt som de går (Hyman, Boss, Wise, McKenzie, & Caggiano, 2010). Ett exempel på detta är Simons och Chabris (1999) experiment där försökspersoner skulle titta på en grupp människor som kastade en basketboll mellan varandra. Den primära uppgiften var att räkna antalet

passningar. Under tiden rörde sig en person i gorillakostym in i mitten av scenen. Resultatet visade att majoriteten av försökspersonerna inte såg någon gorilla över huvud taget.

Vid två samtida uppgifter måste de begränsade uppmärksamhetresurserna delas mellan

2 samtidigt är mer krävande än att titta på den ena och lyssna på den andra. Den andra faktorn är hur väl inlärda uppgifterna är. Genom träning automatiseras uppgifterna vilket gör att de blir mindre uppmärksamhetskrävande. Enligt Groom et al. (2010) finns även en tredje faktor; svårighetsgrad. En komplicerad uppgift kräver mer uppmärksamhetsresurser vilket begränsar uppmärksamheten för en extra uppgift.

Miljön ställer krav på både symbolisk och analog perception. Symbolisk perception handlar om de hur saker representeras, så som hur hus och vägar visas på en karta, alltså dessas utseende. Ett visst förhållande kan symboliseras på en mängd olika sätt, trots att betydelsen är densamma. Analog perception handlar om längd, tjocklek, avstånd och hastighet (Danielsson, 2001).

Mobilanvändande fotgängare i trafiken

Fotgängare är i en utsatt situation när de ska korsa en väg. Enligt Bryington och Schwebel (2013) förändras fotgängares beteende kraftigt, till ett mer riskfyllt beteende, när de ska korsa en väg om de samtidigt använder en mobiltelefon. De visade att mobilanvändare missade säkra tillfällen att korsa vägen samt att de inte tittade till vänster och höger för att se om det kom bilar oftare än personer som inte använde en mobil.

Enligt Haga et al. (2015) blir inte bara mobilanvändare distraherade, de blir dessutom olika mycket distraherade beroende av vad de gör med mobilen. Deras experiment visade att de fotgängare som har minst uppmärksamhet på omgivningen, vid mobilanvändning, är de som spelar spel på mobilen. Mobilspelande fotgängare hade både längre reaktionstid samt mindre kontroll över var de placerade fötterna än vad andra mobilanvändare hade.

Mobilanvändning vid bilkörning

Vid användning av mobiltelefon i samband med körning av bil ökas den mentala

arbetsbelastningen. Detta gör att föraren kompenserar genom att minska hastigheten (Törnros & Bolling, 2006). Enligt Lipovac, Đerić, Tešić, Andrić, och Marić (2017) finns det även skillnader mellan individer när det gäller användning av mobiler vid bilkörning. De menar att yngre manliga förare brukar mobiltelefoner oftare under körning än vad kvinnor och äldre män gör.

Enligt Trafikförordningen (SFS 1998:1276) får inte föraren använda elektronisk utrustning, så som mobiltelefon, på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen. Detta går dock att lösa genom att istället fästa mobiltelefonen i bilen. Det ska dock ske ”endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet” (4 kap., 10 e § Trafikförordningen, SFS 1998:1276).

Mobilanvändande barn

Det är inte bara mobilanvändning som påverkar fotgängarnas beteenden vid korsande av vägar, även personens ålder har betydelse. Enligt Tapiro, Oron-Gilad, och Parmet (2016) finns

begränsat med forskning om hur barns uppmärksamhet påverkas av mobilanvändning i trafiken. Trots detta är det många barn som har mobiltelefoner idag. Tapiro et al. (2016) visade att barns beteende vid korsande av vägar skiljer sig från vuxnas. Förmågan att fatta bra beslut vid

I Lindqvists, Castellis, Hallbergs, och Rutbergs (2018) studie beskrev några barn att de har varit med om små olyckor, så som att de fallit i gropar och cyklat in i brevlådor, vid spelandet av Pokémon GO. En del föräldrar till barn som spelade Pokémon GO menade också att promenerande ute med mobilen i handen kan öka risken för att få den stulen. En förälder i Linqvists et al. (2018) studie menade att Pokémon GO uppmuntrar ett beteende där spelarna tittar ner i mobiltelefonen istället för att kontrollera sin omgivning.

Problemställning och syfte

Forskning kring fotgängares användning av mobiltelefoner visar att mobilanvändare tar mer riskfyllda beslut samt har sämre kontroll över var de placerar fötterna (Bryington & Schwebel, 2013). Detta kan i sin tur leda till olyckor, så som påkörning eller fallskador. Tidigare forskning visar också att de som blir mest distraherade av mobiltelefonen är de som spelar spel (Haga et al., 2015). En annan aspekt som påverkar beslutsförmågan vid korsning av vägar är fotgängarens ålder. Yngre barn har svårare att fatta säkra beslut än äldre (Tapiro et al., 2016).

På grund av att Pokémon GO är ett populärt mobilspel som syftar till att få spelarna att vara ute och gå blir de automatiskt mobilanvändande fotgängare. Det är dessutom ett spel där många av spelarna är barn. Detta innebär att Pokémon GO-spelare blir utsatta för risker, inte bara de själva utan även andra i deras omgivning. Att följa virtuella figurer i mobilen kan även leda till att spelarna passerar eller går till farliga platser, vilket också kan utsätta spelarna för risker. Att spelarna får motion och frisk luft är något positivt, men det är viktigt att studera och belysa riskerna för att kunna förbättra och utveckla en god idé.

4

Metod

Urval

För att delta krävdes att respondenterna antingen spelade Pokémon GO eller hade spelat tidigare. Respondenterna var deltagare i Internet-forumet reddit.com/r/pokemongo och utgjordes av 128 män, 45 kvinnor samt 4 som svarade övrigt eller inte ville svara och i åldrarna 13 till 59 år med en medelålder på 26 år. Majoriteten av respondenterna hade spelat Pokémon GO sedan det släpptes i juli 2016 och kunde anses som vana spelare.

Material och procedur

En webenkät utformades i Google Docs formulär. Enkäten bestod av 13 frågor med fasta svarsalternativ samt en öppen fråga för övriga kommentarer. Enkäten inleddes med

bakgrundsfrågor om ålder, kön och i vilken stad denne vanligtvis spelar Pokémon GO. Sedan följde frågor om riskabla situationer som passering av och förflyttning till olämpliga platser samt om hur ofta respondenterna snubblar eller kolliderar med saker eller personer i samband med att de spelar. Enkäten skrevs på engelska vilket gjorde att respondenter från hela världen hade möjlighet att svara, vilket bidrog till att respondenterna spelar i olika typer av miljöer och storlek på städer (Bilaga 1). Enkäten inleddes med information om studiens syfte samt att de som valde att delta förblev anonyma.

Först genomfördes en pilotundersökning för att undersöka enkätens frågor. Därefter justerades en del brister och den justerade enkäten lades ut på reddit.com/r/pokemongo. Nästan alla svar samlades in under det första dygnet, 16 mars 2018, men enkäten var ändå öppen i en vecka innan svarsfunktionen stängdes. Först insamlades data från 65 respondenter, därefter lades enkäten ut en gång till, 20 augusti 2018, och data från ytterligare 110 respondenter samlades in.

Etiska överväganden

Enkäten inleddes med information om att det var frivilligt att delta i studien. Samtyckeskravet uppfylldes därför genom att respondenterna själva valde att fylla i svar på enkätens frågor. Det fanns även information om att svaren inte gick att koppla till vissa personer utan

respondenterna förblev anonyma. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att ingen

Resultat

Majoriteten av respondenterna (76,3 %) har spelat Pokémon GO sedan spelet kom ut i juli 2016. Nästan alla respondenterna spelar minst en halvtimme per dag. Femtiosex stycken (31,6 %) spelar en timme per dag, 31 stycken (17,5 %) spelar 2 timmar per dag och 44 stycken (24,9 %) spelar mer än 2 timmar per dag (Figur 1).

Figur 1. Fördelning av svaren på frågan ”Ungefär hur mycket tid spenderar du på att spela Pokémon GO?”

Sjuttiofyra stycken av respondenterna (41,8 %) har någon gång snubblat så de fallit eller nästan fallit då de spelat Pokémon GO, men de flesta (58,2 %) uppgav att de aldrig fallit (Figur 2). Det är även 80 stycken (45,2) % som någon gång har kolliderat med någon eller något då de spelat Pokémon GO. Även här uppgav de flesta (54,8 %) att de aldrig kolliderat eller nästan kolliderat med någon eller något (Figur 3).

6

Figur 3. Fördelning av svaren på frågan ”Ungefär hur många gånger har du kolliderat eller nästan kolliderat med någon eller något när du har spelat Pokémon GO?”

Resultatet visar att 117 stycken (66,1 %) av respondenterna någon gång hade besökt eller passerat någon av följande olämpliga plaster: privata marker, järnvägsspår, industriområden, stora/tungt trafikerade vägar eller andra avskärmade platser. Av dessa besöker eller passerar 17 stycken (9,6 %) olämpliga platser en eller fler gånger per dag. Den plats som oftast besöks eller passeras är stora och tungt trafikerade vägar (48 %). Andelen 30,5 % har besökt eller passerat privata marker, 23,7 % har besökt eller passerat industriområden, 20,9 % har besökt eller passerat järnvägsspår samt 10,7 % av respondenterna har besökt eller passerat inhägnade områden (Figur 4).

Figur 5. Data från frågan ”Hur ofta besöker/passerar du olämpliga platser när du spelar Pokémon GO?” i förhållande till respondenternas ålder.

8

Figur 6. Fördelning av svaren på frågan ”Vid utförande av vilka moment i spelet brukar du fortsätta gå?”

Figur 6 visar att nästan alla (92,8 %) fortsätter att gå när de tar ett Pokéstop samt att majoriteten av respondenterna (77,1 %) även fortsätter att gå när de fångar en Pokémon. Detta innebär att många av Pokémon GO-spelarna tittar ner i sina telefoner och spelar samtidigt som de

förflyttar sig till fots.

Diskussion

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att kartlägga eventuella risker med att vara ute och spela mobilspelet Pokémon GO. En av de risker som finns är att spelarnas uppmärksamhet på deras omgivning minskar vilket leder till att de snubblar eller kolliderar med hinder av olika slag. Andra risker är att mobiltelefonen kan bli stulen då du går omkring med den i handen medan du spelar, att de kan ske allvarliga olyckor vid spelande i kombination med bilkörning samt när spelarna besöker eller passerar olämpliga platser, så som stora och tungt trafikerade vägar, privata marker,

industriområden, järnvägsspår och andra avskärmade platser.

Tidigare forskning visar på att mobilanvändning i samband med förflyttning till fots minskar människors reaktionstid och förmåga att fatta bra beslut i riskfyllda situationer (Byington & Schwebel, 2013; Haga et al., 2015). Detta även i mobilspelet Pokémon GO. Detta kan ses på att så många faktiskt har snubblat eller kolliderat med någon/något vid spelande av Pokémon GO. Några av respondenterna menade att det inte är just Pokémon GO som är riskfyllt utan att det är själva mobilanvändandet som är det riskfyllda. Detta är utifrån tidigare forskning sant men kan också tolkas som att dessa personer använder sina mobiler när de är ute och går även om de inte spelar Pokémon GO. Det innebär att det blir normalt att man inte har fullt fokus på sin omgivning. Det är möjligt att många spelare hade snubblat eller kolliderat även om de inte spelat på grund av att de gjort annat på mobilen när de går, så som sms:ar eller är inne på Facebook.

Enligt Lipovac et al. (2017) är de som brukar mobiltelefonen i samband med bilkörning yngre män. Andelen 72,3 % av de som svarade på denna enkätundersökning var män och

medelåldern var 26 år. Det innebär att majoriteten av respondenterna består av de som generellt använder mobiltelefonen oftast under körning. Det var även en av de risker som en del av respondenterna tog upp. Enligt Trafikförordningen (SFS 1998:1276, kap. 4, 10 e §) får mobiltelefoner inte användas under bilkörning om den hålls i handen, men den kan då istället fästas vid sidan av instrumentbrädan vilket gör att man enkelt kommer runt den lagen.

Mobiltelefoner får dock inte användas om det menligt påverkar förarens körning. Tidigare forskning menar att användning av mobiltelefoner i samband med bilkörning påverkar körningen under alla omständigheter (Törnros & Bolling, 2006).

Metoddiskussion

På grund av att enkäten lades ut via hemsidan reddit.com/r/pokemongo kan detta ha påverkat vilka personer som svarade på enkäten. Exempelvis kan detta göra att färre yngre spelare svarade. Pokémon GO är ett spel för både vuxna och barn men respondenterna i denna undersökning bestod till största del av yngre vuxna. Enligt Tapiro et al. (2016) är åldern en faktor som påverkar personers beslutsfattande vid korsande av vägar. Därför skulle fler yngre personer behövt delta för att kunna generalisera resultatet bättre.

Enkäten skulle även kunna ha haft frågor om hur mycket respondenterna använder

10 Att respondenterna kommer från olika delar av världen, de flesta dock från USA, kan också ha en påverkan på resultatet. Detta innebär att deras miljö de spelar Pokémon GO i kan vara väldigt varierande och därmed innebära olika typer av risker.

Slutsatser

Det som studien syftade till att undersöka var att kartlägga eventuella risker med att spela mobilspelet Pokémon GO. Resultatet är att spelarna riskerar att snubbla eller kollidera med föremål eller personer på grund av bristande uppmärksamhet på omgivningen. De riskerar också att ledas till olämpliga och potentiellt farliga platser. Det finns även risker med de som spelar samtidigt som de kör bil. Detta kan även vara olagligt enligt svensk lag. En sista risk som denna studie visade på är att ständig exponering av mobiltelefonen ökar risken att få den stulen.

Fortsatt forskning

En observationsstudie av Pokémon Go-spelares beteenden skulle kunna utföras på en plats där många Pokémon Go-spelare går förbi, exempelvis vid ett gym eller en plats med många PokéStops. Helst skulle denna studie utföras på en plats där det är mycket annat liv, så som andra människor och fordon, för att få en tydligare bild över hur spelarna förhåller sig till de ”hinder” som kan finnas.

Referenser

Barbieri, S., Vettore, G., Pietrantonio, V., Snenghi, R., Tredese, A., Bergamini, M. . . . Feltracco, P. (2017). Pedestrian Inattention Blindness While Playing Pokémon Go as an Emerging Health-Risk Behavior: A Case Report. Journal of Medical Internet Research, 19(4):e86, 1-9. doi:10.2196/jmir.6596

Byington, K. W., & Schwebel, D. C. (2013). Effects of mobile internet use on college student pedestrain injury risk. Accident Analysis & Prevention, 51, 78–83.

doi:10.1016/j.aap.2012.11.001

Danielsson, M. (2001). Teknisk psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Groom, D., Brace, N., Dewart, H., Edgar, G., Edgar, H., Esgate, A. . . . Stafford, T. (2010). Kognitiv psykologi – processer och störningar. (Larsson Wentz, K., Övers.). Lund:

Studentlitteratur.

Haga, S., Sano, A., Sekine, Y., Sato, H., Yamaguchi, S., & Masuda, K. (2015). Effects of using a smart phone on pedestrians’ attention and walking. Procedia Manufacturing, 3, 2574-2580. doi:10.1016/j.promfg.2015.07.564

Hyman, I. E., Boss, S. M., Wise, B. M., McKenzie, K. E., & Caggiano, J. M. (2010). Did you see the unicycling clown? inattentional blindness while walking and talking on a cell phone. Applied Cognitive Psychology, 24(5), 597-607. doi:10.1002/acp.1638

Juslin, P., & Nyberg, L. (2012). Kognitionspsykologi: Hur vi uppfattar och förstår vår omvärld. I Hwang, P., Lundberg, I. & Smedler, A-C. (red.). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur, 4.

Kaczmarek, L. D., Misiak, M., Behnke, M., Dziekan, M., & Guzik, P. (2017). The Pikachu effect: Social and health gaming motivations lead to greater benefits of Pokémon GO use. Computers in Human Behavior, 75, 356-363. doi: 10.1016/j.chb.2017.05.031

Lindqvist, A-K., Castelli, D., Hallberg, S., & Rutberg, S. (2018). The Praise and Price of Pokémon GO: A Qualitative Study of Children’s and Parents’ Experiences. JMIR Serious Games, 6(1):e1. doi: 10.2196/games.8979

Lipovac, K., Đerić, M., Tešić, M., Andrić, Z., & Marić, B. (2017). Mobile phone use while driving-literary review. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 47, 132-142. doi: 10.1016/j.trf.2017.04.015

Liu, W., & Ligmann-Zielinska, A. (2017). A pilot study of Pokémon Go and players’ physical activity. Games for Health, 6(6), 343-350. doi: 10.1089/g4h.2017.0036

Niantic, Inc (2016). Pokémon Go. Hämtad 2017-02-20 från

12 Ruiz-Ariza, A., Casuso, R. A., & Martínez-López, E. J. (2018). Effect of augmented reality game Pokémon GO on cognitive performance and emotional intellegence in adolescent young. Computers & Education, 116, 49-63. doi: 10.1016/j.compedu.2017.09.002

Simons, D. J., & Chabris, C. F. (1999). Gorillas in our midst: sustained inattentional blindness for dynamic events. Perception, 28, 1058–1074.

Tapiro, H., Oron-Gilad, T., & Parmet, Y. (2016). Cell phone conversations and child pedestrian’s crossing behavior; a simulator study. Safety Science, 89, 36–44.

doi:10.1016/j.ssci.2016.05.013

Törnros, J., & Bolling, A. (2006). Mobile phone use – Effects of conversation on mental workload and driving speed in rural and urban environments. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 9(4), 298-306. doi: 10.1016/j.trf.2006.01.008

Wickens, C. D., Hollands, J. G., Banbury, S., & Parasuraman, R. (2015). Engineering psychology and human performance, (e-bok). Upper Saddle River, NJ: Pearson Education. SFS 1998:1276. Trafikförordning. Hämtad 2018-05-10 från

Bilaga 1

Enkät om risker med att spela Pokémon GO

………

* In which city do you usually play Pokémon GO? ………

* Your gender? • Male • Female

• Other/Don’t want to answer * Your age?

………

* For how long have you been playing Pokémon GO? • 0–3 months • 3–6 months • 6–9 months • 9–12 months • 12–15 months • 15–18 months • Since release

* About how much time do you spend playing Pokémon GO? • Less than 1 hour/week

• 1 hour/week • ½ hour/day • 1 hour/day • 2 hours/day

• More than 2 hours/day

* About how many times have you collided or allmost collided with someone/something while playing Pokémon GO?

• Never • 1 • 2 • 3 • 4 • 5 • 6 • 7 • 8 • 9 • 10 or more

* Which of the following places have you walked to/passed by when playing Pokémon GO? • Private lands

• Railway tracks • Industrial areas

• Large/heavily-trafficked roads • Other curtained places

• None

* How often do you walk to/pass by improper places (like in the previous question) when playing Pokémon GO?

• Never • 1 time/year • 1 time/month • 1 time/week

• 1 or more times/day

When performing what actions in the game do you usually stop? (More than one option can be selected)

• When I’m going to catch a Pokémon • When I’m going to take a Pokéstop • When I’m going to challenge a gym • When I’m going to do a raid

When performing what actions in the game do you usually keep walking? (More than one option can be selected)

• When I’m going to catch a Pokémon • When I’m going to take a Pokéstop • When I’m going to challenge a gym • When I’m going to do a raid