Socialt larm för husägare
Att förkorta responstiden vid inbrott och brand
Social alarm for house owner
To shorten the response time in case of burglary or fire
Hjalmar Unneberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design Examensarbete (MSGC12), 22.5hp
3
Sammanfattning
Denna rapport redovisar ett examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Uppdraget har genomförts som ett produktutvecklingsprojekt med tyngdpunkt på förstudie samt teknisk lösning.
Projektet initierades av Aktiebolaget Kuplie Bering med idén om ett larm som identifierar ljud från utlösta inbrotts- eller brandlarm varpå det i sin tur skickar ett meddelande och larmar händelsen till närliggande grannar. Grannarna kan då snabbt sätta in lämpliga åtgärder. Förutsättningen är att det oftast är någon granne hemma oavsett tid.
4
Abstract
This report presents a Bachelor of Science thesis in the Innovation and Design Engineering Program (MSGC12) at Karlstad University. The assignment has been carried out as a product development project with main point on the feasibility study and the technical solution.
The project was initiated by Aktiebolaget Kuplie Bering with the idea of an alarm, by detecting existing sounds triggered by burglar or fire alarms, can send a message to adjacent neighbors. The neighbors can quickly deploy the appropriate actions. The premise is that it is usually a neighbor at home, regardless of time.
At burglary and especially fire in residences, the time factor is important and in particular the response time. Response time refers to the time when the burglary or fire begins to when an action can be initiated. In five minutes a room can become engulfed in flames and can not be extinguished by a layman. Similarly, a burglar in 5 minutes will find many valuable items and be on the road from the crime scene. By getting a neighbor on the location shortly after an alarm has started, actions can be initiated more quickly.
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3 Abstract ... 4 1. Inledning ... 7 1.1. Bakgrund ... 7 1.2. Problemformulering ... 8 1.3. Syfte ... 8 1.4. Mål ... 8 1.5. Avgränsningar ... 9 2. Genomförande ... 10 2.1. Projektplan ... 102.1.1. Work Breakdown structure ... 10
2.1.2. Tidsplan ... 10 2.1.3. Riskbedömning ... 11 2.2. Kommersiell studie ... 11 2.2.1. Litteratur... 11 2.2.2. Intressenter ... 11 2.2.3. Affärsmodell ... 11 2.2.4. Marknadsanalys ... 12 2.2.5. Intervju ... 12 2.3. Förstudie ... 13 2.3.1. Konkurrentanalys ... 13 2.3.2. Funktionsanalys... 13 2.3.3. Intervju ... 14 2.3.4. Fokusgrupper ... 14 2.3.5. Integritet ... 14 2.4. Produktspecifikation ... 15 2.5. Konceptgenerering ... 15 2.5.1. Idégenerering ... 16
2.5.2. Potentiella komponentval för idéer ... 17
6 3.3.3. Intervju ... 31 3.3.4. Fokusgrupp ... 32 3.3.5. Integritet ... 32 3.4. Produktspecifikation ... 33 3.5. Konceptgenerering ... 34 3.5.1. Idégenerering ... 34
3.5.2. Potentiella komponentval för idéer ... 35
3.5.3. Morfologisk analys ... 38 3.5.4. Konkretisering ... 39 3.6. Konceptval ... 40 3.6.1. Koncepteliminering ... 40 3.6.2. Kriterieviktmatris ... 41 3.6.3. Slutgiltigt konceptval ... 41 3.7. Prototypframtagning ... 42 3.7.1. Funktionsstruktur ... 42 3.7.2. Sekvensschema... 43 3.7.3. Funktionsprototyp ... 44 4. Diskussion ...51 5. Slutsats ... 56 Tackord ... 57 Referenslista ... 59 Bilagor: Bilaga I: Projektplan Bilaga II: WBS
Bilaga III: Gantt-schema Bilaga IV: Intressenter
7
1.
Inledning
Denna rapport redovisar examensarbetet ”Socialt larm för husägare” genomfört av Hjalmar Unneberg. Projektet är ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads Universitet och omfattar 22,5 hp. Arbetet har genomförts i samarbete med Aktiebolaget Kulpie Bering. Merparten av arbetet har utförts vid Karlstads Universitet under våren 2015. Handledare för arbetet har varit universitetsadjunkt Lennart Wihk och Professor Leo De Vin har varit examinator.
Strukturen i denna rapport är uppbyggd kring produktutvecklingsprocessens faser och redovisar tillvägagångssätt och resultat från denna process i en kronologisk ordning.
1.1. Bakgrund
Aktiebolaget Kulpie Berig är ett innovationsföretag som utvecklar idéer till färdiga produkter. Bredden är stor och företaget tar ofta andra innovationsföretag till hjälp för att lösa problem som de själva inte kan hantera.
Deras senaste idé utgår från problemet att inbrotts- och brandlarm oftast får en för sen åtgärd när larmet har utlösts. Även larm som är kopplade till larmcentral får sena utryckningar och är oturen framme kan en brand redan vara fullt utvecklad innan brandkåren har larmats. På samma sätt kan en tjuv vara långt därifrån med tjuvgods innan polis eller väktare har hunnit på plats. Istället ska man ta hjälp av sina grannar. I de flesta kvarter är det alltid någon som är hemma, oavsett vilken tid på dygnet det är. På dagarna kan det vara en pensionär, föräldraledig, arbetslös eller någon som är sjuk. Problemet är att dessa grannar inte får information om att ett larm har lösts ut. I bästa fall så hör de hur det tjuter någonstans och går ut för att lyssna var det låter. Därför finns det ett behov av en produkt som kan informera de närmsta grannarna om att det har hänt något.
8 Aktiebolaget Kulpie Berigs idé är att skapa en produkt som använder befintliga inbrotts- och brandlarm genom att upptäcka larmens ljud när dessa har utlöst. Denna produkt ska sedan skicka vidare adressen till alla ens grannar. Dessa grannar kan lätt se/höra att något har hänt och var det har hänt. De kan sedan gå över till adressen där det har hänt något och kontrollera/sätta in åtgärder (ringa polis/brandkår med mera).
1.2. Problemformulering
Den primära problemformuleringen för detta projekt är: Hur kan tiden mellan larm och åtgärd kortas?
Efter en grundläggande förstudie och en djupare avgränsning genomfördes, delades problemformulering upp i två delproblem:
Hur ska den tänkta användaren informeras och intresseras för att ingå i ett nätverk av grannar för att korta tiden mellan larm och åtgärd?
Hur ska en produkt fungera för att uppfatta ett utlöst inbrotts-/brandlarm och skicka dess adress till sina grannar utan att falsklarm inträffar samtidigt som integritet, autonomi och enkelhet bibehålls?
1.3. Syfte
Syftet med examensarbetet är att föreslå en lösning och beskriva lämplig teknik samt hur denna distribueras och används.
Det akademiska syftet med projektet är att i praktiken planera och genomföra ett projekt på ett ingenjörsmässigt vis med hjälp av de verktyg som anskaffats under högskoleingenjörsutbildningen i innovation och design vid Karlstads universitet. Examensarbetet motsvarar 22,5 hp och skall drivas självständigt med hjälp av handledning och kontakt med uppdragsgivare och övriga personer som kan bidra till ett bra resultat. Projektet är en övning i att disponera tid och ta behövlig hjälp för kompletterad kunskap och kompetens på lämpligt vis.
1.4. Mål
9 Det ska göras en studie som ligger till grund för en affärsmodell för att belysa den kommersiella delen av produktens livscykel
Vidare ska det tas fram en funktionsprototyp som visar den färdiga lösningen. Prototypen ska lösa problemet med att genom ljud uppfatta och vidare distribuera utlöst inbrotts-/brandlarm till sina grannar.
För examination krävs; deltagande i delredovisning, redovisa slutresultat muntligt samt genomföra en utställning vid Karlstads universitet den 25 och 26 maj 2015. Projektet ska dokumenteras i en akademisk rapport som ska lämnas in den 21 maj 2015.
Rapporten examineras vid en opponering där studenten också skall läsa en rapport av kurskamrat och opponera på denna.
1.5. Avgränsningar
Programmering av den färdiga prototypen ingår inte i detta examensarbete. Hjälp med detta tas av resurser utanför projektet. Dock ska ett händelse-förlopp och parametrar som input till programmerare tas fram.
10
2.
Genomförande
Projektet genomfördes enligt den produktutvecklingsprocess som beskrivs i Johannesson et al. (2013). Då projektet bygger på en idé som var i början av dess utvecklingsstadium när projektet började så har mycket tid och resurser lagts på förstudien för att förstå varför och hur produkten ska fungera.
Genomförandet består av två delar där en första, mindre studie om produktens affärsmässighet belyses, för att sedan följas av en större del där en lösning på produkten analyseras och tas fram.
2.1. Projektplan
En grov planering upprättades tillsammans med handledare på Kulpie Berig. Denna planering låg till grund för projektplanen. Denna följer de principer som beskrivs i Eriksson & Lilliesköld (2004) och belyser följande områden: bakgrund, problemformulering, syfte, mål, avgränsning, organisation, projektmodell, tidsplan, riskbedömning och dokumenthantering.
2.1.1.Work Breakdown structure
För att få en struktur och en översikt av projektet gjordes en nedbrytning av projektet i olika arbetspaket och arbetsuppgifter, en work breakdown structure (WBS) enligt Eriksson & Lilliesköld (2004).
Denna WBS användes vid framtagandet av ett Gantt-schema, Eriksson & Lilliesköld (2004), som tydligt visar de olika arbetspaketen samt när i planeringen dessa ska genomföras.
2.1.2.Tidsplan
11 2.1.3.Riskbedömning
En riskbedömning enligt miniriskmetoden, beskriven i Eriksson & Lilliesköld (2004), genomfördes för att identifiera och motverka risker som kan påverka projektet.
Olika riskfaktorer som identifieras listas och därefter uppskattas sannolikhet (P för Probability) och konsekvensen (C för Consequences). Riskvärdet (R) blir produkten av P och C och blir därmed ett mått på hur stor risk det finns i riskfaktorn.
Därefter ska riskerna analyseras och ges riskmitigerande åtgärder. Dessutom ska ett förväntat utfall av åtgärden samt vem som är ansvarig för att åtgärden blir gjord skrivas in i en åtgärdslista.
2.2. Kommersiell studie
En kommersiell studie genomfördes för att visa varför en produkt behövs som kortar ner tiden mellan larm och åtgärd vid brand och inbrott. Även förutsättningarna för försäljning och distribution av produkten tas upp.
2.2.1.Litteratur
En litteraturstudie genomfördes för att hitta tidigare arbeten som har gjorts inom brand och inbrott. Information söktes för att hitta belägg för att produkten behövs.
2.2.2.Intressenter
Det undersöktes vilka intressenter det fanns för den här produkten och det här projektet. En intressent är enligt Johannesson et al (2013) alla som på något sätt kommer att beröras av och ha synpunkter på produkten och dess olika beteenden under dess livscykel. Intressenter kan vara personer, organisationer, företag, myndigheter eller enheter inom det egna företaget. Krav och önskemål från dessa intressenter kommer att påverka produktspecifikationen. Genom att identifiera produktens intressenter kan produkten utvecklas bättre mot rätt målgrupp.
2.2.3.Affärsmodell
12 konsumenter i samma geografiska del samtidigt så kommer produktens egenskaper att bli obefintliga.
Därför togs det reda på vilka affärsmodeller som kan appliceras för att kunna sälja in flera "sociala larm" till samma kvarter. Relevanta intressenter i föregående kapitel hjälpte till genom intervju och enkät.
2.2.4.Marknadsanalys
En marknadsanalys ger viktig information om hur potentialen ser ut för den tänkta produkten, men även vilka egenskaper den ska ha för att bli väl mottagen av marknaden. Följande punkter undersöktes:
- Kund- och marknadssegment. Vilka kunder är intresserade av produkten och vilken marknad lämpar sig bäst för produkten?
- Marknadspotential. Hur stor är chansen att produkten kommer att lyckas och i hur många exemplar kommer marknaden tänkas efterfråga? - Marknadspenetrering. Hur många exemplar kommer marknaden
verkligen efterfråga?
- Marknadsandel. Hur stor del av marknaden kommer produkten ha, med alla potentiella konkurrenter?
Under marknadsanalysen undersöktes det även om vilka konkurrenter som finns på marknaden.
2.2.5.Intervju
Intervjuer och enkäter ger en kvantitativ marknadsundersökning om hur intressenter tycker och tänker om produkten, Johannesson et al (2013). Telefonintervjuer genomfördes med identifierade intressenter från kapitel 3.2.2. Telefonintervjuerna genomfördes utan någon förberedelse från intervjuobjektet. Frågorna valdes ut i förhand men intervjuobjektet tilläts att vara fri i sina svar.
13 Intervjuobjekten var följande:
Annika Wågsäter, Trygghetssamordnare på Landskrona kommun
Annika ansvarar för bland annat Grannar mot brott i Landskrona kommun. Polisinspektör Anders Enqvist
Anders arbetar med brottsförebyggande åtgärder inom polisen i Landskrona. Henric Helander, styrkeledare på räddningstjänsten i Landskrona
Henric är styrkeledare och har god kunskap i brand och brandbekämpning. Lars Persson, jurist och lärare vid MSB Revinge
Lars kan svara på frågor som rör vilka lagrum som kan åberopas vid brandbekämpning av privatpersoner.
2.3. Förstudie
En förstudie genomfördes för att ge förutsättningar för en kravspecifikation. Inför detta projekt gavs följande förutsättningar:
- Den egna integriteten får inte äventyras och onödig information ska inte lämnas ut av produkten.
- Produkten ska kunna förmedla gatuadressen till sina grannar. - Produkten ska vara enkel att använda.
- Produkten ska följa gällande lagar och direktiv 2.3.1.Konkurrentanalys
En konkurrentanalys genomfördes för att få reda på vilka konkurrenter som finns på marknaden och hur potentialen ser ut för dessa. Samtidigt gav det en fingervisning om hur andra har löst problem samt hur framgångsrikt dess lösning är.
2.3.2.Funktionsanalys
14 2.3.3.Intervju
En intervju med en konkurrent genomfördes för att bättre förstå problem och lösningar. Intervjuobjektet var:
Björn Flinth, Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp
Björn driver tillsammans med Civilförsvarsförbundet ett konkurrerande projekt där brandvarnare larmar en liten grupp grannar.
Då intervjuobjektet driver ett icke vinstdrivande projekt så fanns det inga hinder från intervjuobjektets sida för att dela med sig av information.
2.3.4.Fokusgrupper
När djupare synpunkter söktes så användes fokusgrupper enligt Kotler beskriven i Johannesson et al (2013). Det är en undersökning där personerna väljs ut och samlas i en grupp speciellt för detta ändamål. Deltagarna i gruppen ska gärna vara bekväma med varandra sen innan så att det inte ska vara några tveksamheter att alla kan göra sin röst hörda. Det genomfördes ett möte med en grupp bestående av grannar och bekanta som tidigare kände varandra. Dessa var alla i den tänkta målgruppen för slutanvändare.
Projektledaren agerade moderator och styrde in gruppen på de rätta frågorna. Gruppen fick därefter diskutera fritt och komma fram till egna svar. På så sätt kommer oväntade idéer och resonemang upp, till skillnad från enkäter som diskuterades ovan.
2.3.5.Integritet
15 2.4. Produktspecifikation
De resultat som skapades i förstudien tillsammans med de krav och önskemål som låg till grund för detta projekt summerades i en kravspecifikation. En kriteriematris enligt Olsson beskriven i Johannesson et al (2013) upprättades. Utifrån Olssons kriterieviktmatris enligt tabell 1, belyses intressenternas alla krav och önskemål på produkten under dess alla livscykelfaser. Önskemålen viktades från 1-5 då dessa kan ha olika stor betydelse. Kriterierna märktes även om de var funktionella eller om det var en begränsning.
Tabell 1. Olssons kriteriematris
Funktion Lösning Process Miljö Människa Ekonomi
Alstring 1.1 1.2 1.3 1.4
Framställning 2.1 2.2 2.3 2.4
Avyttring 3.1 3.2 3.3 3.4
Brukning 4.1 4.2 4.3 4.4
Eliminering 5.1 5.2 5.3 5.4
Kravspecifikationen stämdes av med uppdragsgivaren för att säkerställa att förväntningarna var korrekta.
2.5. Konceptgenerering
Under förstudien hittades olika funktioner som produkten har. De tekniska lösningarna på dessa belyses under detta kapitel. Dessa är:
- Sensor. Hur ska produkten uppfatta att ett inbrottslarm/brandlarm har utlösts?
- Inmatning. Hur ska bostadens adress knappas in/lagras i produkten? - Display. Hur ska adressen visas i produkten?
- Audiellt och visuellt larm. Hur ser utformningen ut för dessa?
16 2.5.1.Idégenerering
Det genomfördes två workshops där de skulle förutsättningslöst skapa idéer. Personerna hade olika förutsättningar för uppgiften men alla var av samma målgrupp för produkten.
Slipwriting
Först genomfördes en idégenerering enligt metoden Slipwriting1. Metoden är väldigt bra, i och med att idéerna skrivs ner, då deltagarna inte känner varandra och är ovana vid att presentera idéer till en grupp okända personer.
Idégenereringen delades in i olika delar där produktens olika funktioner belystes enligt ovan. Det blev totalt 5 idésessioner.
Syfte och beskrivning av metoden presenterades. Innan sessionen startade presenterades vilken funktion som var aktuell. Deltagarna fick varsitt block med post-it-lappar och skulle på 3 minuter komma på så många idéer de kunde för den aktuella funktionen. De skrev ner idéerna på post-it-lapparna som sedan samlades in. När alla funktionerna var gjorda försökte deltagarna att kombinera ihop idéerna till färdiga koncept. Vissa idéer sattes upp i den morfologiska matrisen i kapitel 3.5.3.
Deltagarna i denna idégenerering var från inkubatorn Minc, men hade ingen förkunskap inom det tekniska området och de hade inte heller någon förkunskap inom idégenerering.
Brainstorming
Den andra idégenereringen genomfördes med hjälp av metoden Brainstorm, Landqvist (2001). Denna metod genererar många idéer, samt oftast bra idéer, då deltagarna triggar varandra. Dock så sätter det större krav på deltagarna att de följer de regler som presenteras. Idégenereringen delades åter in i olika delar där produktens olika funktioner belystes enligt ovan.
Inför sessionen beskrevs syfte och metoden med brainstormingen och vilka regler som gällde. Projektledaren agerade som moderator. Gruppen fick komma på lösningar på problemen och alla dessa skrevs ner. Inga idéer förkastades.
17 Deltagarna i denna idégenerering var också från inkubatorn Minc, men hade stor kunskap inom det tekniska området som efterfrågades. Bland annat var deltagarna från teknikföretaget Bitcraze. Dessutom hade de viss förkunskap inom idégenerering.
2.5.2.Potentiella komponentval för idéer
För att bättre analysera och göra ett medvetet konceptval gjordes en marknadsundersökning för de idéer som framkom under idégenereringen. Mestadels gjordes litteratursökningar efter olika lösningar, men även personer med tekniskt kunnande utfrågades.
2.5.3.Morfologisk analys
Idéer från idégenereringen tillsammans med de tekniska lösningarna från marknadsanalysen lades ihop till en matris där de olika frågeställningarna ovan listades. På detta sätt fås en översiktlig bild av alla lösningsförslag som har
framkommit under idégenereringen. Ur denna matris skapades
lösningskombinationer genom en morfologis analys, enligt Johannesson at al (2013), där ett lösningsförslag ur varje kategori bildade ett färdigt koncept.
2.5.4.Konkretisering av koncept
Varje framkommen idé och koncept sammanfattades i en mall enligt Michanek & Breiler (2012). På detta sätt ges större överblick och idéerna och koncepten kan lättare jämföras. Mallen utformades enligt tabell 2.
Tabell 2. Mall för konceptpresentation
Konceptnamn Konceptnr
Beskrivning
Fördelar
Nackdelar
18 2.6. Konceptval
För att sålla ut de koncept som bäst levde upp till kravspecifikationen genomgick de en utsållningsprocess enligt Johannesson et al (2013).
2.6.1.Koncepteliminering
En elimineringsmatris efter Pahl och Beitz beskriven av Johannesson et al (2013) sattes upp för att eliminera de koncept som är ”dåliga lösningar”. Det undersöktes om koncepten uppfyllde följande kriterier:
- Löser det huvudproblemet?
- Uppfyller det kraven i kravspecifikationen? - Har det potential att uppfylla önskemålen? - Är det realiserbart?
- Passar det företagets produktprogram?
Om konceptet uppfyllde kriteriet sattes ett “+”, annars sattes ett “-”. Om det bedömdes att det behövdes mer information för att svara på frågan om kriteriet var uppfyllt eller inte, sattes ett ’?’.
Denna matris låg till grund för att bestämma om konceptet skulle gå vidare (markerades med ett ”+”) eller förkastas (markerades med ett ”-”). De koncept vars kriterier innehöll ett ”?” fick ett ”?” även i beslutskolumnen. Dessa koncept fick genomgå ytterligare analys för att få svar på de kriterier som fick ett ”?”. Konceptet måste lösa huvudproblemet för att gå vidare till nästa fas.
2.6.2.Kriterieviktmatris
19 inbördes med alla koncept. Koncepten rangordnades med avseende på poängen.
2.6.3.Slutgiltigt konceptval
Tillsammans med uppdragsgivaren valdes de koncept ut som bedömdes ha störst potential. Till grund användes kriterieviktmatrisen ovan, men alla koncepten diskuterades med avseende på hur deras poängfördelning var samt osäkerhet i bedömningen.
2.7. Prototypframtagning
Projektet ska leda fram till en funktionsprototyp som visar hur idén kommer att fungera. En extern mjukvaruutvecklare anlitades för att programmera funktionsprototypen. Denna externa resurs behöver indata för att kunna programmera rätt.
2.7.1.Funktionsstruktur
En funktionsstruktur med fokus på mjukvara skapades. Denna låg till grund för ett sekvensschema som beskrivs nedan.
2.7.2.Sekvensschema
Mjukvaruutvecklaren behöver ett underlag om vad och när saker ska hända för att kunna programmera mjukvaran rätt. De olika händelserna listas och sedan bestäms deras inbördes beroende.
Även andra indata bestämdes såsom olika indata-nivåer och tidsaspekter. 2.7.3.Funktionsprototyp
En funktionsprototyp togs fram för att visa hur produkten kommer att fungera. Denna funktionsprototyp kommer inte att använda samma hårdvara som projektets slutgiltiga koncept då det tog alldeles för lång tid att implementera både hårdvara och mjukvara.
20 Material
Här presenteras vilka komponenter som ingår i prototypen. Kretsschema
Ett kretsschema på prototypen presenteras. Slutgiltig prototyp
21
3.
Resultat
I följande kapitel redovisas resultaten som lett fram till det slutgiltiga konceptet samt funktionsprototypen.
3.1. Projektplan
Den kompletta projektplanen återfinns i bilaga I. Strukturen som skapades genom dokumentet tillsammans med tidsplanen gjorde att projektet blev enklare att genomföra. Riskanalysen gjorde att de problem som kunde inträffa redan hade belysts och automatiskt motarbetades innan de blev ett problem.
3.2. Kommersiell studie
I detta kapitel presenteras underlag på varför produkten behövs, samt förutsättning för försäljning och distribution.
3.2.1.Litteratur Vid brand
Enligt Jaldell (2004) har tidsfaktorns värde vid brand stor betydelse. Värdet vid en brand i byggnad uppskattas till 137 800 kr för en förändrad insatsperiod på 5 minuter (2004 års penningvärde). Jaldell räknar insatsperioden från när larmet går till räddningstjänsten, se figur 2.
Figur 2. Tidspunkter och tidsåtgång vid brand
Detta projekt koncentrerar sig på tiden då branden utbröt till när larm kommer till SOS Alarm, se streckad markering i figur 2. Enligt tester, Bengtsson (2013), kan ett litet rum bli övertänt på 5 minuter och sprids då till övriga rum. Kan responstiden kortas ner till någon minut finns det mycket att vinna. Det kan till och med vara så, beroende av brandsort, att brandlarmet indikerar brandrök innan själva eldflamman har brutit ut. Om en granne då
Branden utbröt Larm till SOS Alarm Larm till räddnings-tjänst fordon ut1:a Ankomst skadeplats Räddnings-arbetet påbörjas Skade-begränsande effekt Räddnings-arbetet
avslutas Tillbaka på stationen
Responstid
Insatstid
22 kan vara på plats kort därefter kan denna lätt med en handbrandsläckare släcka elden.
Figur 3 visar ett tänkt scenario hur en granne larmas vid brand och att grannen hittar branden och släcker den innan branden har blivit för stor för en lekman att släckas.
Figur 3. Scenario vid brand med ”socialt larm”.
Tidsåtgång från det att branden initieras till att brandsläckning påbörjas kan vara så liten som 2 minuter. Denna tidpunkt är viktig för då kan branden fortfarande släckas av en lekman utan fara för sitt eget liv. Genom detta är branden släckt innan räddningstjänsten är på plats.
Responstiden kortas då avsevärt, se figur 4.
Figur 4. Tidspunkter och tidsåtgång efter brand släckt av granne
Vid inbrott
Ett inbrottslarm som är kopplad till en väktartjänst, skickar sin larmindikering till en larmcentral som därefter gör åtgärder. Först ringer de upp personerna som larmet tillhör och först därefter kontaktar de väktare som åker ut till adressen där larmet är. Väktarens uppgift är inte att avbryta ett pågående inbrott utan att bara se till att skador med mera lagas temporärt. Om väktaren påkommer inbrottstjuvar kommer väktaren i första hand ringa polis och invänta dessa. Figur 5 beskriver scenariot när en väktare åker ut på ett larm och larmar polis.
Branden initieras Brandrök bildas Brandvarnare detekterar rök Larm skickas ut till grannar Granne är på plats Larmorsak undersöks Brand-släckning påbörjas Brand släckt Larm till SOS Alarm Branden utbröt Larm till SOS Alarm Larm till räddnings-tjänst fordon ut1:a Ankomst skadeplats Räddnings-arbetet påbörjas Skade-begränsande effekt Räddnings-arbetet
avslutas Tillbaka på stationen
Responstid
Insatstid
23
Figur 5. Tidspunkter och tidsåtgång vid inbrott
Väktartjänster vill ogärna skylta med inställelsetider men beroende på var hushållet bor, och var närmsta väktare befinner sig, så är 30 minuter en kvalificerad gissning. Verisure har som en gräns att det ska finnas en väktarcentral mindre än 5 mil från hushållet.
Figur 6 visar ett scenario där larmet går till en granne som därefter larmar polis och sedan samlar information på avstånd.
Figur 6. Scenario vid inbrott med ”socialt larm”.
I och med att en granne kan vara på plats bara någon minut efter att inbrottet har skett kan polis larmas tidigt. Figur 7 visar hur flera steg elimineras.
Figur 7. Tidspunkter och tidsåtgång efter att granne larmat polis
Granne blir förstainsatsaktör
I Stenberg et al (2010) tas begreppet förstainsatsaktörer upp. En förstainsatsaktör är den person som först kommer till platsen för ett tillbud. Traditionellt har dessa aktörer endast koncentrerats till ett myndighetsperspektiv, såsom polis och räddningstjänst, men på senare tid har det upptäckts att det finns förstainsatsaktörer som inte har någon koppling till någon myndighet. Som exempel kan nämnas föreningar och organisationer som befinner sig nära en olyckdrabbad plats och oftast är först på plats. Men
Inbrott initieras Larm till väktartjänst Väktar-fordon ut Ankomst skadeplats Larmorsak undersöks Skade-begränsande effekt Larm till polis Responstid Inbrott initieras Inbrottslarm detekterar
inbrott ut till grannarLarm skickas
24 även som Weinholt och Andersson Granberg (2013) tar upp kan väktare och bevakningstjänst räknas in som förstainsatsaktörer.
En granne som blir larmad av det här projektets produkt och som agerar genom att leta upp var larmet ursprung är blir en förstainsatsaktör. Därför är det viktigt att denne granne vet vad som behöver göras. Det bör därför ingå instruktionsmaterial hur grannarna ska agera vid ett larm. Både vid inbrott och också brand. I projektet Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp använder de ett utbildningspaket som alla inblandade får ta del av, se telefonintervju med Björn Flinth i kapitel 3.3.3.
Vidare i kapitel 3.2.5, finns också telefonintervju med polis och räddningstjänst där just agerande vid inbrott och brand tas upp.
Där tas också upp, genom telefonintervju med Lars Persson, vad privatpersoner får göra i händelse av nöd, såsom brand och inbrott. I Brottsbalken, 24 kapitel behandlas ansvarsfrihetsgrunder vilka kan betraktas som en ursäkt för ett beteende som i normala fall skulle bedömas vara brottsligt. Kortfattat säger 4 § 1 st. att någon som handlar i nöd inte ska straffas för det brott som denne gör. Prejudikat visar att det finns gränser för vilka brott som omfattas av denna paragraf. Som exempel måste värdet på det som räddas vara mer värt än det som skadas.
Vidare säger § 4 2 st. att nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.
I bilaga IX presenteras ett informationsblad om hur man ska agera vid inbrott och brand.
3.2.2.Intressenter
Fem grupper av intressenter identifierades. Dessa är Tillverkare, Distribution, Brukare, Återvinning och Övriga. Under varje grupp listades intressenterna. En komplett lista finns under bilaga IV.
De intressenter som valdes ut för närmare genomgång är: Husägare
25 Försäkringsbolag
Försäkringsbolag är en självklar samarbetspartner vid grannsamverkan då dessa vill motarbeta att brott begås. Under kapitlet Affärsmodell nämns försäkringsbolag som en tänkt samarbetspartner då de troligtvis kommer ha intresse av detta projekts produkt.
Organisationen Samverkan mot brott
Organiserad grannsamverkan uppstod i USA på 1970-talet för att motverka en inbrottsvåg som inte gick att stoppa på annat sätt. Den här metoden har sen dess spritts över hela världen.
I Sverige är det främst genom organisationen ”Samverkan mot brott” som grannsamverkan genomförs.
Oftast är det polis och kommun som upprättar en grannsamverkan i ett område.
Kommun
Genom grannsamverkan har kommunen intresse i den här produkten. Polis
Polis har genom att införa grannsamverkan samt att produkten förkortar insatstiden för ett inbrott intresse i den här produkten.
Brandförsvar
Genom att produkten förkortar insatstiden för en brand så har brandförsvaret intresse i produkten.
Konkurrent
26 3.2.3.Affärsmodell
Tre affärsmodeller identifierades och presenteras nedan:
- Homeparty. Genom att samla vänner och grannar till homeparty2 blir det lättare att nå ut till en hel grupp samtidigt.
- Tillsammans med Grannsamverkan mot brott. Genom att skapa ett samarbete med polis och kommun när dessa startar grannsamverkansgrupper är redan kundgruppen definierad.
- Försäkringsbolag. Genom att visa att produkten kan minska försäkringsbolagens kostnader så kan de vara intresserade av att få ut produkten till sina kunder. Antingen förser de sina kunder med produkten eller så erbjuder de premiesänkningar för de kunder som köper produkten.
3.2.4.Marknadsanalys Analysen resulterade i följande svar: Kunder & marknader
De tilltänkta kunderna kommer att vara husägare i villaområde i Sverige Potential
Potentialen i produkten anses stor då det talas mycket om grannsamverkan i media, Mokhtari (2015), samt hur stor effekt dessa har.
Enligt intervju med Björn Flinth efterfrågas liknande produkter av försäkringsbolag, kommun, polis och brandförsvar.
Penetrering
Det är väldigt svårt att uppskatta produktens penetrering men alla småhus i central ort kan vara en tilltänkt kund.
Andel
Då detta är en unik produkt i Sverige är andelen av marknaden 100 %.
2
27 Konkurrenter
Det hittades inga konkurrenter som löste problemet med att förkorta insatstiden på samma sätt som detta projekts produkt. Nedan listas de produkter som låg närmast till hand. För beskrivning av de olika koncepten se kapitel 3.3.1.
- Inbrottslarm med koppling till sms-tjänst eller liknande lösning. - Enkla internetuppkopplade larm
- Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp 3.2.5.Intervju
Telefonintervju med Annika Wågsäter
Annika Wågsäter är trygghetssamordnare på Landskrona kommun och ansvarar bland annat för Grannar mot brott i Landskrona kommun. I Skåne införs Grannar mot brott gemensamt med polis och Länsförsäkringar Skåne. I övriga landet finns det andra samarbeten som inför grannsamverkan.
Initiativet till att införa grannsamverkan i ett område kommer helt och hållet från privatpersonerna. Kommun, polis och försäkringsbolag marknadsför bara att grannsamverkan finns.
Kommun, polis och försäkringsbolag hjälper till att starta grannsamverkan och håller ett uppstartsmöte samt delar ut information. Det ska alltid finnas en kontaktperson i området som håller ihop gruppen samt får information från kommun, polis eller försäkringsbolag.
Området bör inte vara för stort, men det finns egentligen ingen gräns på hur stort eller hur många som ska vara med i grannsamverkan. En gata eller ett kvarter är dock måttstocken.
Prisbilden på produkten/tjänsten kan vara viktig då hushållen kan ha olika ekonomiska förutsättningar.
Telefonintervju med Anders Enqvist
28 De två ledorden om man upptäcker ett brott är larma och iaktta. Anders poängterade att man inte ska ingripa, även om det finns lagstöd för envars gripande, då det finns risk att man kan fara illa ut.
När man larmar SOS Alarm så får man direktiv av operatören. Det kan vara att man ska iaktta och beskriva saker, såsom bilar och deras registreringsnummer eller vilken riktning brottslingarna körde iväg.
Om man upptäcker ett inbrottsförsök, t.ex. att man ser någon som försöker få upp ett fönster kan man göra denne uppmärksam att man ser honom. Då brukar oftast brottslingarna avbryta och bege sig därifrån.
Det är viktigt att man inte går in i en brottsplats och rör runt i bevis. Telefonintervju med Henric Helander
Henric är styrkeledare på räddningstjänsten i Landskrona. Som styrkeledare har han befälet för räddningsstyrkan på plats vid en brand och ansvarar att styrkan genomför insatser som insatsledaren bestämmer.
Hur en granne ska agera vid brand är mycket viktigt då tiden har stor vikt vid en brand. Ett mindre rum kan bli övertänt på ca 5 minuter och det är endast de två första minuterna man har chans att kunna släcka branden själv.
Grundregeln vid brand är Rädda-Varna-Larma-Släck: • Rädda människor i fara.
• Varna omgivningen. • Larma räddningstjänst. • Släck om möjligt själv.
Det är viktigt att den som är först på plats kan informera räddningstjänsten om vad som har hänt, t.ex. hur brandförloppet har sett ut, var branden startade etc.
29 Telefonintervju med Lars Persson
Lars Persson är lärare och jurist vid MSB Revinge och har en bakgrund inom räddningstjänsten.
Vad en privatperson är förpliktigad att göra vid en brand eller olycka står beskrivet i Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap. § 1. Där står det att den som upptäcker en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller miljön, skall, om det är möjligt, varna de som är i fara och tillkalla hjälp. Lars poängterade att det står ”om det är möjligt” och att detta ger ett svagt krav. Påföljden för detta är böter.
I Brottsbalken, 24 kap. behandlas ansvarfrihetsgrunder. I 4 § 1 st. står det beskrivet att om någon i nöd begår ett brott ska denne inte straffas för detta. Dock så finns det gränser för vilka brott som omfattas genom prejudikat.
3.3. Förstudie
3.3.1.Konkurrentanalys
Det hittades inga konkurrenter som löste problemet med att förkorta responstiden. Nedan listas de produkter som låg närmast till hand (ingen inbördes rangordning).
1. Inbrottslarm med koppling till sms-tjänst eller liknande lösning.
I Sverige finns det ett antal seriösa larmbolag som har tagit fram hemlarm med alla säkerhetsfunktioner ett larm ska ha, såsom redundans för strömförsörjning och kommunikation. Vissa larm har också funktionen att kunna larma ett antal (oftast 3 stycken) förvalda mottagare när ett larm har utlösts.
Dessa inbrottslarm har ofta också en brandvarnare som tillägg, som gör att inbrottslarmen även larmar vid brand.
Nackdelen är att dessa endast larmar förvalda mottagare samt att de inte gör någon skillnad på om dessa mottagare är hemma eller inte.
30 2. Enkla internetuppkopplade larm
På marknaden finns flera enkla larm som larmar förvalda mottagare genom appar på mobiltelefoner. Dessa är oftast uppbyggda runt en enhet som har sensorer (passiva eller aktiva, t.ex. kameror) som reagerar på rörelse. Vissa har även värmedetektorer, men då dessa endast reagerar på värme larmar dessa oftast försent vid brand.
Larmen har oftast inte redundanta system såsom batteribackup eller alternativ kommunikationslösning.
Även dessa larm har nackdelen att dessa endast larmar förvalda mottagare samt att de inte gör någon skillnad på om dessa mottagare är hemma eller inte. Exempel på produkter är Piper, Scout Alarm, Canary och Roost.
3. Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp
I Ludvika har Björn Flinth startat ett projekt där de tar redan existerande brandvarnare, som har möjligheten att skicka larm vidare, och förbättrar räckvidden. Dessa placerar de i små grupper (oftast inte mer än 4 stycken) som bor grannar samt är nära vänner. När brandlarmen indikerar för brand kommer alla brandlarm i samma grupp att larmas. Dock så är ljudet annorlunda för de brandlarm som mottar larmet.
Björn samarbetar med Civilförsvarsförbundet vid framtagande och instruktion av brandlarmet.
Nackdelen är att bara en begränsande grupp får larmet samt att det bara fungerar vid brand, ej vid inbrott.
I projektet ingår även att utbilda personer i åtgärder vid hjärtstopp. Dock så är inte brandvarnaren inblandad i detta utan de utbildade personer kontaktas av SOS Alarm när ett hjärtstopp har inträffat.
Se vidare kapitel 3.3.4 för intervju med Björn Flinth. 3.3.2.Funktionsanalys
31 Del 1
- Specificera var larmet befinner sig, antingen manuellt eller automatiskt. - Uppfatta befintligt inbrotts-/brandlarm.
- Vidarebefordra larm och adress till grannar. Del 2
- Ta emot larm och adress från sändande larm. - Uppmärksamma granne att något har hänt. - Visa var det sändande larmet befinner sig.
3.3.3.Intervju Telefonintervju med Björn Flinth
Björn Flinth är ansvarig för projektet Grannsamverkan mot brand och hjärtstopp. Detta drivs tillsammans med Civilförsvarsförbundet. Björn har en bakgrund som säkerhetsansvarig på ABB och är idag pensionär.
Projektet köper in trådlösa optiska brandvarnare av märket Deltronic. Dessa brandvarnare sänder vidare ett larm när den detekterar en brand till andra brandvarnare av samma sort. De mottagande brandvarnarna börjar då också att larma, dock med en annan typ av signal så att man vet att brandvarnaren inte indikerar en brand i sitt eget hus.
Brandvarnarna är utrustade med en frekvensväljare som gör att flera grupper av brandvarnare kan användas utan att störa varandra. Räckvidden på brandvarnaren är ca 150 meter i öppen terräng. Därför är det viktigt att placera brandvarnaren på så sätt så att alla har kontakt med varandra. På grund av brandvarnarens räckvidd hålls gruppens storlek nere och oftast är det bara 4-5 hushåll med i samma grupp.
Hushållen inom gruppen har en samlad information om de övriga medlemmarna såsom namn, ålder samt hur planlösningen ser. Detta för att kunna meddela räddningstjänst vid brand.
32 utvalda personer av SOS Alarm för att se om de kan vara snabbare på plats än räddningstjänsten. Brandvarnarna har dock ingen inblandning i detta.
3.3.4.Fokusgrupp
Sessionen med fokusgruppen gav följande: Inmatning av adress i produkten
- Gruppen vill inte ha någon knappsats, då det anses förlegat och otympligt.
- Gruppen ser gärna en koppling till mobiltelefon och en app
- Gruppen gillade idén att förprogrammera produkten med adress redan innan leverans till kund.
Gruppen ser gärna ett lågt audiellt larm
Gruppen tycker att en enkelradig display räcker
Om produkten enbart ska fungera med batteri, måste batteriet hålla minst ett år.
Gruppen vill inte behöva binda sig till något sorts abonnemang eller löpande kostnader.
Gruppen ser gärna att både adress och telefonnummer ska visas, med viss invändning att de inte vill ge ut telefonnummer till ”fel” personer, såsom personer de är osams med.
Gruppen var ense om att det vid införandet av produkten i ett område så måste ”Det är alltid någon annan som går och kollar” motverkas. Dock ville gruppen ändå att larmet skulle gå att kvittera samt att det inte skulle låta hela tiden.
3.3.5.Integritet
Ingen av de tillfrågade tyckte att det var integritetskränkande att skicka sin adress till sina grannar vid ett larm. På sin höjd kunde det bli pinsamt för den som utlöste falsklarm upprepande gånger.
33 3.4. Produktspecifikation
Kriteriematrisen gav en kravspecifikation med 24 stycken kriterier. I tabell 3 presenteras ett utdrag från kravspecifikationen. Hela kravspecifikationen presenteras i bilaga V.
Tabell 3. Utdrag av kravspecifikationen
Nummer Cell Kriterium K/Ö F/B
1 1.1 Uppfylla lagar och direktiv K B
2 1.1 Fungera vid strömavbrott K B
3 1.1 Meddela en granne 100m bort K F
4 1.1 Uppfatta brandlarm K F 5 1.1 Uppfatta inbrottslarm K F 6 1.1 Lagra position K F 7 1.1 Ej vidarebefordra integritetskränkande information K B 8 1.1 Trådlös kommunikation K F 9 1.1 Visa position K F 10 1.1 Förmedla position K F 11 1.1 Audiellt larm K F 12 1.1 Visuellt larm K F 13 1.1 Ej central nod K B
15 1.1 Ska fungera med alla befintliga inbrotts- och brandlarm
K B
16 1.1 Ska ej ersätta befintliga inbrotts- och brandlarm
K B
17 1.2 Batteribyte lägst en gång per år K B
20 3.1 Utan abonnemang K B
25 4.3 Motverka falsklarm K B
34 Begränsningar
Kravspecifikationen gicks igenom tillsammans med uppdragsgivaren och ett antal begränsningar som inte har berörts innan bestämdes:
- Produkten ska fungera utan avbrott, dvs. avbrott i strömförsörjning ska ej påverka larmet.
- Produkten ska ej vara beroende av en central nod så att hela klustret av larm slås ut på grund av att en produkt avlägsnas.
- Det ska ej finnas några löpande kostnader. Sessionen med fokusgruppen visade att de inte gillade löpande kostnader, men uppdragsgivaren tror även att tilltänkta sponsorer av larmet inte vill ha löpande kostnader.
- Produkten ska inte vara knuten till att fungera med ett visst fabrikat eller modell av inbrotts- eller brandlarm.
- Produkten ska ej ersätta befintliga inbrotts- eller brandlarm då det kan redan finnas ett larm som kunden redan är nöjd med.
3.5. Konceptgenerering
Genom idégenereringarna skapades det ett antal förslag på delfunktionerna som i huvudsak var beskrivna genom text. Dessa omvandlades på enklaste sätt till figurer som beskrev idéerna.
3.5.1.Idégenerering
Nedan presenteras de två idégenereringarna baserade på metod. Slipwriting
35 Brainstorming
Denna workshop gav ett litet antal idéer men de var väldigt underbyggda. Eftersom deltagarna hade stor kunskap inom ämnet valde de endast att lägga fram de idéer som de visste fungerade. Moderatorn försökte dock att få deltagarna att tänka utanför sina egna begränsningar.
Resultatet av workshopen gick vidare till den morfologiska matrisen i kapitel 3.5.3.
3.5.2.Potentiella komponentval för idéer
Nedan redovisas möjliga komponentval för de idéer som framkom i idégenereringen.
Uppfatta larm från inbrotts- och brandlarm
För att uppfatta larm från inbrotts- och brandlarm framkom det i huvudsak bara två sätt; genom att koppla ihop inbrotts- och brandlarmet med produkten (fysiskt eller trådlöst) eller genom att uppfatta det ljud som larmen ger ifrån sig.
- Mikrofon. Uppfattar ljud från inbrotts- eller brandlarm och kan därmed uppfatta när dessa har utlösts. Det viktiga är att den här mikrofonen inte ska kunna skicka vidare ljud från hemmet till en granne. Det kan antingen byggas in någon hårdvarubegränsning som gör att mikrofonen endast reagerar på höga ljud eller så görs detta genom programmering. Vilken sorts mikrofon bestäms när konstruktionsarbetet startas.
- Sammankoppling med befintliga inbrotts- eller brandlarm. Antingen genom fysisk sammankoppling, trådlös eller genom tredje part. Vissa inbrotts- och brandlarm har en utgång som ger en signal att ett larm har utlösts. Det finns även brandlarm som skickar en trådlös signal.
Inmatning av adress
36 - En vanlig knappsats. Kan bestå av siffertavla där en siffra motsvarar
flera tecken.
- Genom en smart mobiltelefon med en tillhörande applikation, så kallad app. Flera tekniker finns för att kunna få över informationen från telefon till produkten. Som exempel kan nämnas:
- Ljus. Genom att telefonens skärm blinkar i en bestämd takt kan man föra över information till en fotoresistor i produkten. Flera aktörer finns på marknaden. Principen presenteras av Haruyama (2013).
- Ljud. Genom telefonens högtalare kan man genom en bestämd ljudsignal föra över information till en mikrofon i produkten. Jämför med modem.
- Bluetooth. Genom Bluetooth kopplar telefonen och produkten ihop och kan därefter föra över information. Fördelen med den här tekniken är att information kan gå båda hållen.
Display
Det finns ett antal olika displaytekniker som kan användas. Eftersom displayen i produkten inte kommer att användas så ofta är displayens prestanda av mindre betydelse. Dock kan det vara viktigt att displayen förbrukar lite ström. Audiellt och visuellt larm
Även här finns det olika tekniker som löser ljud och ljus. Dock är prestanda och lösningar likvärdiga och genomarbetade så vilken teknik man använder är av liten betydelse.
Kommunikation mellan produkterna
37 - ZigBee och dess implementering XBee. ZigBee är en standard för trådlös kommunikation och dess tillämpning är styrning och övervakning av utrustning i t.ex. hem och fastigheter, Zhang (2011). Dess utmärkande egenskaper är:
- Strömsnåla
- Enkla att installera - Stöd för mesh-nätverk - Förhållandevis billiga
- Z-Wave. Är en konkurrerande teknik till ZigBee. De har i stort sett liknande egenskaper.
- Bluetooth Smart. Kallas också för Bluetooth Low Energy (BLE). En vidareutveckling av den klassiska Bluetooth-tekniken. Denna teknik har följande egenskaper:
- Strömsnåla
- Enkla att installera - Billiga
ZigBee har stöd för mesh-nätverk. Detta betyder att det inte finns någon central nod som ansvarar för hela nätverket (jämför med en router som ansvarar för alla kopplade komponenter). Det innebär att enskilda produkter kan ansluta och falla ifrån nätverket utan att nätverkets kapacitet påverkas. Bluetooth Smart har inte denna funktion i sin standard men det finns mjukvara som gör att även Bluetooth Smart kan använda sig av mesh-nätverk, så kallad Scatternet, Ling & Wang (2009). Det finns planer på att införa användande av mesh-teknik i framtida Bluetooth-standard.
Övriga tekniker inom trådlös kommunikation som inte beskrivs vidare är: - KNX
- X10
38 - Nexa
- Zipato
- MBus wireless
3.5.3.Morfologisk analys
Konkreta enskilda idéer från idégenereringen sattes upp i en morfologisk matris enligt tabell 4. Nedan följer en beskrivning av komponenterna i matrisen:
Uppfatta larm
- Mikrofon; En mikrofon uppfattar ljudet från inbrotts- eller brandlarm.
- Anslutning till larm; En anslutning till inbrotts- eller brandlarm upprättas. Antingen fysiskt, trådlöst eller genom tredje part.
Inmatning av produktens position/adress
- Knappsats; Inmatning genom en fysisk knappsats på produkten - Förprogrammerat; Position/adress lagras i produkten från
leverantör, till exempel vid försäljning eller beställning. - GPS; Position bestäms av en GPS-mottagare i produkten.
- Mobil + app; Position/adress bestäms (av mobiltelefonens positionering) eller inmatas med hjälp av en mobiltelefon med app och överförs till produkten.
Presentation av position/adress hos granne
- Display; En display på produkten presenterar position/adress. - SMS; Ett SMS skickas till förbestämda mobiltelefoner.
- Mobil + app; Position/adress visas på en mobiltelefon med app kopplad till produkten genom Bluetooth.
Audiellt larm
39 Visuellt larm
- LED; Ljuskälla som är kapabel till korta starka ljusimpulser. Kommunikation mellan produkterna
- SMS; Ett SMS skickas från produkten till alla anslutna produkter - Bluetooth; Produkterna kommunicerar genom bluetooth.
- Mesh-nätverk; Produkterna kommunicerar genom ett nätverk som saknar en central nod.
Tabell 4. Morfologisk matris
Lösning Funktion
Uppfatta larm Mikrofon Anslutning till larm
Inmatning pos. Knappsats Förprogrammerat GPS Mobil + app
Presentation pos. Display SMS Mobil + app
Audiellt larm Buzzer
Visuellt larm LED
Kommunikation SMS Bluetooth Mesh-nätverk
En morfologisk analys genomfördes där en idé från varje rad kombinerades ihop till ett koncept. Den morfologiska analysen presenteras i bilaga VI.
De framkomna lösningsalternativen presenteras i 3.5.4. 3.5.4.Konkretisering
40
Förprogrammerad
adress
Mesh-nätverk
DISPLAY
Mikrofon
LED-lampa
Buzzer
Tabell 5. Exempel på konkretiseringKonceptnamn
Förprogrammerad
Konceptnr
1
Beskrivning
Förprogrammerad adress från leverantör. Larm uppfattas genom mikrofon. LED och buzzer uppmärksammar att larm har mottagits. Enkel display. Mesh-nätverk mellan produkterna.
Fördelar
Funkar direkt från ask
Nackdelar
Produkten blir kopplad till adressen. Går ej att flytta till ny adress.
Skiss
Resultatet från konkretiseringen återfinns i bilaga VII. 3.6. Konceptval
Resultatet för detta kapitel ska vara ett slutgiltigt konceptval. 3.6.1.Koncepteliminering
En elimineringsmatris uppfördes enligt tabell 6. Koncepten 3 och 8-14 eliminerades och gick inte vidare till nästa steg.
Ytterligare kommentarer om val presenteras nedan:
- Koncept 7 går vidare till nästa steg även om räckvidden är oklar. - Koncept 10 går ej vidare då en extra UPS anses svår att
dimensionera. Användare använder olika sorters lösningar på internetanslutning.
- Koncept 11 elimineras då produkten behöver placeras i närhet av larm. Då placeringen av produkten styrs av placering av router, switch m.m. kan inte produktens uppfattning av larm garanteras. - Koncept 15 elimineras då det inte anses finnas enkla sätt att vara
41 Tabell 6. Elimineringsmatris L ö sn in g Elimineringskriterium Elimineringskriterier (+) Ja (−) Nej (?) Mer info krävs Beslut (+) Går vidare (−) Går ej vidare (?) Mer info krävs L ö se r h u vu d p ro b le m et U p p fy lle r al la k ra v P o te n ti al a tt u p p fy lla ö n sk em ål R ea lis er b ar P as sa r fö re ta ge t Kommentar Beslut 1 + + + + + + 2 + + + + + +
3 + - - + + Använder abonnemang. Klarar ej flertal önskemål -
4 + + + + + +
5 + + + + + +
6 + + + + + +
7 + ? + + + Räckvidd på Bluetooth oklar. Scatternet förutsätts. ?
8 + ? + - + Oklar på noggrannheten. Svårt för granne att hitta rätt. - 9 + ? + - + Oklar på noggrannheten. Svårt för granne att hitta rätt. -
10 + + + ? - Oklart om hur många produkter UPS behöver klara. -
11 + ? + + - Oklart om produkt kan uppfatta larm. -
12 + - + + - Använder abonnemang. -
13 + ? + ? - Oklart om alla grannar uppmärksammas inomhus. -
14 + ? + ? - Oklart om alla grannar uppmärksammas inomhus. -
15 + - - ? - Uppfyller inte krav om att passa alla befintliga larm -
3.6.2.Kriterieviktmatris
Kriterieviktmatrisen presenteras i sin helhet i bilaga VIII.
Koncepten uppfyller kraven i stor utsträckning och det skiljer sig väldigt lite sinsemellan. Koncept 7 får lägre poäng i räckvidd då det är oklart hur lång räckvidden är. Koncept 1 utmärker sig då det är klart att använda direkt. Koncept 6 och 7 utmärker sig däremot då de ansågs motverka falsklarm bättre då ett larm lättare kan återkallas med mobiltelefon.
Alla koncept får höga poäng och ligger över 90 %. Koncept nummer 6 får mest poäng och uppfyller kraven och önskemålen till 92 %.
3.6.3.Slutgiltigt konceptval
Alla koncept i kriterieviktmatrisen i föregående kapitel fick höga poäng och alla koncepten kvalificerar sig till att bli ett slutgiltigt konceptval.
Tillsammans med uppdragsgivaren togs beslutet att välja koncept nummer 6, enligt tabell 7, som det slutgiltiga konceptvalet.
42
Mesh-nätverk
DISPLAY
Mikrofon
LED-lampa
Buzzer
Tabell 7. Slutgiltigt konceptvalKonceptnamn
Bluetooth
Konceptnr
6
Beskrivning
Inmatning med hjälp av mobil + app och Bluetooth. Larm uppfattas genom mikrofon. LED och buzzer uppmärksammar att larm har mottagits. Mesh-nätverk mellan produkter.
Fördelar
Kan visa adress från larm i mobil också.
Nackdelar
Måste para ihop mobil och produkt.
Skiss
3.7. Prototypframtagning
Tillsammans med den externa resursen bestämdes det tidigt att funktionsprototypen endast ska visa principen och inte använda sig av samma lösning som det slutgiltiga konceptvalet då det inte fanns tid och resurser för detta.
3.7.1.Funktionsstruktur
Funktionsstrukturen presenteras nedan. Ljudsensor
- Upptäcker ljud från inbrotts- och brandlarm
- En viss ljudnivå samt ett visst ljudmönster triggar ljudsensorn - En fördröjning innan larm triggas för att motverka falsklarm Kommunikation
43 Display
- Förmedlar information till användaren - Visar att adress har skickats
- Visar adress från mottaget larm Audiellt larm
- Förmedlar med ljud larm till användaren
- Audiellt larm har en ljudnivå och mönster som skiljer sig från inbrotts och brandlarm
Visuellt larm
- Förmedlar med ljus larm till användaren - Larmar med blinkande ljus
3.7.2.Sekvensschema Sekvensschemat presenteras nedan. Förutsättningarna är:
- Strömförsörjningen är ok - Adress är redan inlagd
- Kommunikation med övriga nätverket är klarlagt och kopplat - Produkten står i standby och ”lyssnar” efter
- Ett inbrotts- och eller brandlarm
- En sändning från ett annat ”socialt larm” ”Socialt larm” nummer 1, sändande larm
När rätt ljudnivå inträffar triggas larmet - Variabel: Ljudnivå
44 - Variabel: Förbestämt upprepande mönster på ljudsignal
- Variabel: Fördröjning
Det egna larmet larmar i sig med audiellt och visuellt larm Det egna larmet visar i display att larm har gått iväg
Om larmet kvitteras innan adress har skickats återgår larmet i standby ”Socialt larm” nummer 2, mottagande larm
När mottagande larm tas emot triggas larmet
Mottagande adress visas i display och stannar kvar i display även efter larmet upphör
- Variabel: Fördröjning Audiellt larm triggas
Visuellt larm triggas
- Visuellt larm är kvar så länge adressen visas Larmet kan kvitteras och återgår till standby
3.7.3.Funktionsprototyp
Funktionsprototypen ska vara enkel och endast förmedla principen för produkten. Då prototyperna kommer att förevisas i samma rum, och därför inte kan reagera på larmet bägge två, så behöver prototyperna, till skillnad från den färdiga produkten som har både en sändar- och mottagardel, endast att bestå av en sändardel (prototyp 1) och en mottagardel (prototyp 2). Sändardelen har ingen display eftersom den endast kommer att skicka information och själv inte kommer att visa något. På detta sätt kan också denna del enkelt drivas av ett 9V batteri.
I prototyperna användes en Arduino Uno som är ett mikrokontrollerkort som är lämpad för experiment. Det har ett enkelt programmeringsspråk med många färdiga paket för vitt skilda lösningar.
45 Det behövde byggas en förstärkardel till mikrofonen för att få en tillräckligt hög signal. Kretsschema presenteras nedan för detta.
Material
Prototyp 1 består av:
- En Arduino Uno v3 - En 433 MHz sändare
- En kondensatormikrofon, med en förstärkardel - En prototypshield med en lödfri kopplingsplatta - 9V batteri
Bild 1 visar alla komponenter sammankopplade för sändardelen.
Bild 1. Komponenter sändardel
Prototypshield Sändare
Mikrofon
Arduino
46 Prototyp 2 består av:
- En Arduino Uno v3 - En 433 MHz mottagare - En DF Robot LCD shield - 9V transformator
Bild 2 visar alla komponenter sammankopplade för mottagardelen.
Bild 2. Komponenter mottagardel
Kretsschema
I figur 8 presenteras kretsschemat för förstärkardelen som sitter mellan mikrofon och microkontrollkort.
Arduino
47
Figur 8. Kretsschema förstärkare
Slutgiltig prototyp
Sändardelen programmerades att reagera på en ljudpuls med 100ms paus emellan. Detta är den ljudpuls som brandlarmet ”Snapalarm” ger ifrån sig när man trycker på testknappen. Genom en trimpotentiometer som är kopplad till en egen analog ingång ställs känsligheten in på mikrofonen. Vidare
programmerades det att det måste gå fram minst 4 pulser för att motverka falsklarm.
När sändardelen mottar rätt puls och rätt antal pulser skickar den en kodad signal (adressen) genom 433 MHz sändaren.
Mottagardelen lyssnar genom 433 MHz mottagaren och väntar på att den ska få en signal. När den får en signal blinkar displayen och visar sedan adressen. Genom att trycka på ”Select”-knappen på display-kortet återgår mottagardelen att lyssna på signaler.
Enkla lådor av kapa board skapades för att vara mer användarvänlig vid förevisning. Dessa limmades ihop med smältlim och försågs med förklarande text. På så sätt kunde systemet provas av besökare utan hjälp av förevisare. Bild 3 visar sändardelen med mikrofonen på toppen. Bild 4 visar insidan av sändardelen. Ett 9-volts batteri kopplas till strömuttaget på Arduino och placeras inne i lådan.
48
Bild 3. Sändardel framifrån
Bild 4. Insidan av sändardel
49
Bild 5. Insidan av mottagardel
Bild 6. Insidan av mottagardel
50
51
4.
Diskussion
Enligt Bennet et al (2008) minskar brottslighet i områden som har infört grannsamverkan med upp till 26 %. Grannsamverkan är en förebyggande åtgärd som ska motverka att inbrott sker. Ett socialt larm ska larma när ett inbrott sker men tanken är att larmet ska vara avskräckande då det inte är rekommenderat att ingripa vid ett inbrott. På sin höjd försöka skrämma iväg inbrottstjuvarna men absolut inte ingripa handgripligen. Istället ska man avvakta och samla information.
I Grevholm (2000) eftersöks utvecklingsmöjligheter och gemensamma angelägenheter inom grannsamverkan, till exempel brand.
Inom brand finns det klart en lucka att fylla. Ett inbrottslarm har en kraftig siren som ska göra det obehagligt att stanna inomhus. Därför kan denna siren höras utanför huset. Brandlarm, å sin sida, är till för att larma de personer som är inne i huset. Inte de som är utanför. Därför är ljudnivån mycket lägre och det är svårt att höra brandlarm från utsidan. Vissa inbrottslarm som har både brandvarnare och kamera kopplade till en larmtjänst, gör att larmtjänsten vid en indikation av brand kan se genom kameran att en brand pågår och larma SOS Alarm direkt. Dock så går det inte att korta ner tiden för att räddningstjänst ska nå fram till branden.
Genom att larma en granne som är hemma kan åtgärder sättas in direkt och förhoppningsvis behöver inte räddningstjänsten rycka ut överhuvudtaget. Dock måste instruktioner förmedlas hur en förstainsatsaktör, som den granne blir då denne kommer till branden, ska agera.
Det är bara de grannar som är hemma som ska få larmet, för det är bara dessa som kan agera och sätta in åtgärder snabbt. I och för sig vill den, vars hus som larmet går i, också få larm så att denne kan åka och ta hand om sitt hem. Val av koncept
Under idégenereringen framkom många bra koncept och idéer. Vid den andra idégenereringen var deltagarna redan mycket medvetna om hur produkten skulle kunna fungera. De förkastade idéer som de visste inte skulle fungera och de la fram väl förankrade idéer.
52 Tillsammans med uppdragsgivaren valdes dock koncept nummer 6 som det slutgiltiga konceptet.
Nedan tas det upp några funderingar på koncept som valdes bort men som ändå kunde ha en potential om vissa krav hade tagits bort:
- Internet
Tillsammans med uppdragsgivaren bestämdes det att larmet och nätverket måste klara ett strömavbrott. I och med att de flesta inte har batteribackup på sin nätverksutrustning, såsom router, modem och switch, kommer ett internetbaserat nätverk inte att fungera vid ett strömavbrott. Genom att tillföra en UPS (Uninterruptible Power Supply) på nätverksutrustningen kan detta kringgås, men UPS är dyrt och eftersom användarna har olika sorters nätverksutrustning är det svårt att dimensionera UPS:en. Det går även att använda en router som använder det mobila internet samt har inbyggd batteribackup. Dock så tillkommer abonnemangsavgift för detta.
Frågan är hur stort problem detta är. Det skulle kunna gå att genom att analysera strömavbrott i enskilda hus samt i kvarter kunna lista ut om det är ett strömavbrott som bara drabbat ett hus och därigenom larma övriga larm. Dock så betyder ett strömavbrott, eller för den delen andra orsaker, såsom omstart av router, inte att ett larm ska skickas ut.
I och med att man kopplar larmet till internet kan flera andra tjänster kopplas på larmet och därmed blir tjänsten mer lönsam. Dock så tillkommer det mer infrastruktur såsom server och tillgängligheten på infrastrukturen måste vara hög då det kan äventyra larmets drift.
- Högtalare
Genom att koppla en högtalare på utsidan av huset till det ”sociala” larmet så kan man skapa en mycket billig produkt. Dock så är det oklart om ljudet kommer att nå in i grannarnas hus samt om grannarna kommer att reagera på ett larm som kommer utifrån. Dessutom så finns det risk för skadegörelse på högtalaren som sitter utanför huset. Prototyp
53 tidsramar som fanns. Därför skiljer sig hårdvaran i prototypen från det slutgiltiga konceptvalet.
Tillsammans med programmeringsresursen bestämdes det vilka komponenter som skulle ingå i prototypen. Arduino ansågs som en lättillgänglig och billig experimentdator. Dessutom är det lätt att programmera med mycket färdig kod samt att det finns många tillbehör.
Valet av kommunikationstyp berodde också på enkelhet i implementering i övriga systemet med lätt programmering.
Svagheter
Produkten har ett antal svagheter som måste övervinnas för att till slut nå ut till slutanvändaren och uppfylla produktens syfte; att förkorta responstiden vid inbrott och brand.
-
Alltid fungera.Även om produkten är tänkt att vara ett komplement till befintliga larm, så måste produkten fungera i all tänkbara situationer. De två största problemen som kan inträffa är strömavbrott samt kommunikationsfel.
Strömavbrott och kommunikationsfel kan följa efter varandra då kommunikationen oftast förutsätter att produkten är strömmatad. Strömavbrott kan ske spontant eller avsiktligt av till exempel en inbrottstjuv. Följden kan bli att larmet inte fungerar så som det ska. Lösningen kan vara en batteribackup och de flesta, om inte alla, inbrottslarm har en sådan lösning idag.
En störsändare kan tillfälligt och över en begränsad yta störa ut i stort sett alla trådlösa nätverk, såsom trådlösa nätverk och mobila nätverk. Det är fortfarande ovanligt, men tekniken blir mer och mer lättillgänglig och har använts vid inbrott enligt Örstadius (2012).