Böcker, källan till kunskap

Estetisk-filosofiska fakulteten Svenska

Christine Tunér Eliasson

Böcker, källan till kunskap

Skönlitteraturens betydelse och läslust

hos elever i mellanåren.

Books, the source of knowledge

The role of fiction and desire to read among middle school pupils.

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Abstract

Sammandrag

Detta examensarbete behandlar skönlitteraturens betydelse och läslust i år 4 till 6. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur skönlitteratur påverkar elevens utveckling och hur lärare kan motivera och skapa läslust. Den metod som används är kvalitativ

undersökning. Det har gjorts fyra intervjuer med lärare som arbetar i år 4 till 6. Resultatet visar att lärarna anser att skönlitteratur har en stor betydelse för eleven, både språkligt och individuellt. För att skapa läslust måste läraren veta elevens nivå och intresse och finna olika arbetssätt som motiverar eleven till att läsa böcker. Slutsatsen är att den teoretiska bakgrunden och lärare anser att läsning av skönlitteratur är betydelsefullt. För att skapa läslust och utveckling för eleven måste läraren arbeta på olika sätt såsom med boksamtal och högläsning.

Innehåll

1 Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 1 1.2 Val av litteratur och avgränsning 2

2 Teoretisk bakgrund 3 2.1 Skolverkets syn på skönlitteratur 3

2.2 Läsningens betydelse för språkutvecklingen 3 2.3 Skönlitteraturens betydelse för eleven 5 2.4 Skönlitteratur i skolan 6 2.5 Motivation 7 2.6 Hur skapas läslust? 8

2.7 Högläsning 8 2.8 Bokpresentation 9 2.9 Boksamtal 9 3 Metod 12 3.1 Urval 12 3.2 Genomförande 12 3.3 Forskningsetik 13 3.4 Metodkritik 13 3.5 Vetenskapsteoretisk anknytning 14 4 Resultat 15 4.1 Informanter 15

4.2 Skönlitteraturens betydelse för elevens språk och utveckling 15

4.3 Skönlitteratur i skolan 16

4.4 Läslust och motivation 17

4.5 Läraren som läsande förebild 18

4.6 Läsmiljön i skolan 19

4.7 Högläsning 20

5 Diskussion 22

5.1 Skönlitteraturens betydelse för eleven 22

5.2 Läslust och motivation 23

5.3 Läsmiljö 24

5.4 Olika sätt att skapa läslust 25

5.5 Avslutning 27

1 Inledning

I dagens samhälle är det viktigt att kunna läsa både fack- och skönlitteratur. Skriften finns överallt och är en tillgång i livet. Vi läser och skriver för att få kunskap men också för nöjes skull. För att kunna läsa måste man både kunna avkoda och förstå texten. I skolan finns krav på att eleverna ska uppfylla målen för läsning. Vad är det som gör skönlitteratur så betydelsefullt? Hur påverkar en bok mig som person?

Många tycker om att krypa upp i en skön fåtölj under en filt och läsa en bra bok. Men hur är det med dem som inte vill läsa? Jag har av egna erfarenheter mött elever som inte vill läsa. Idag har elever mycket att tänka på och många är splittrade av olika anledningar. Då måsteläraren vara där för att stötta och inspirera till lärande. Hur kan jag som lärare motivera elever till läsning? Finns det sätt som är bättre eller sämre? Som blivande grundskollärare finner jag det viktigt och intressant att fundera på vilket sätt jag kommer att arbeta med barn och skönlitteratur.

Kursplanen i svenska säger att skönlitteraturen har en stor betydelse för elevens utveckling i skolan och som individ. Litteraturen är en källa till kunskap om världen runt omkring oss. På många skolor som jag har besökt har eleverna tyst läsning och högläsning men utöver detarbetas det inte med litteraturen. Jag vill, med den här uppsatsen, studera skönlitteraturens betydelse och olika sätt att arbeta med den. Idag finns det mycket skrivet om förskolans och gymnasiets arbete med skönlitteratur men inte mycket om skolans mellanår. Den perioden upplevs bortglömd. Därför känns det extra intressant att se vad litteratur och mina intervjuer med verksamma lärare säger om denna period. Jag inriktar mig på elever i åldern tio till tolv. Det är den ålder som kallas slukaråldern då barn läser som mest.

1.1

Syfte och frågeställning

inspirera eleven till att läsa skönlitteratur. För att tydliggöra mitt syfte har jag delat in det i två frågeställningar.

• Vilken betydelse har skönlitteratur för elevens utveckling?

• Hur skapar lärare läslust och motivation för eleven att läsa skönlitteratur?

1.2 Val av litteratur och avgränsning

2 Teoretisk bakgrund

2.1 Skolverkets syn på skönlitteratur

Kursplanen i svenska säger att ämnet syftar till att eleverna ska lära och uppleva av skönlitteratur, film och teater. De centrala delarna i ämnet är språket och litteraturen. ”Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten” (Skolverket 2009 s. 26). Vidare skriver Skolverket (a.a. s. 26 ff.) att skönlitteratur ger uttryck för många olika känslor. Den ger empati och skapar identiteter. Skönlitteraturen kan även skapa litterära förebilder. Den ger en kunskap om andra människors livsvillkor samt ger en möjlighet till att utveckla sitt eget förhållningssätt till värderingar och kulturella aspekter. Mål att sträva mot i svenskämnet är att, eleverna genom skönlitteraturen, utvecklar sin fantasi och lust till att lära.

Skönlitteraturen ger även en möjlighet till en förståelse för kulturell mångfald. Den erhålls genom att litteraturen belyser olika tider från Sverige och övriga världen. Språket och skönlitteraturen är en källa till att upptäcka världen runt omkring. Det gör eleverna genom att reflektera och samtala om texter. Efter årskurs fem ska eleven ha uppnått målet: ”att kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter” (a.a. s. 30).

2.2 Läsningens betydelse för språkutvecklingen

kan göra att man mår bättre och för en stund glöms smärtan bort. Föräldrars läsning och boksamtal har en mycket stor betydelse för ett barns språkutveckling. Studier visar att de föräldrar som samtalar om boken de läser, ger barnet en större språklig stimulans än om de endast läser (Amborn & Hansson 2002 s. 20 ff.). Genom att läsa lär sig barnet. De förstår inte alla ord men med hjälp av textens kontext ges ledtrådar till att förstå innebörden. Barnet lär sig språkets uppbyggnad och grammatiska regler. Läsningen leder till att individen får en gedignare förståelse av orden i språket (Smith 2000 s. 121 f.). Med språket beskriver vi våra tankar och händelser. Språkutveckling innebär bland annat att träna på att kunna uttrycka sig så att andra förstår och förstå vad andra säger. När vuxna och barn läser barnböcker tillsammans ger det tillfälle att använda det språk de vuxna har. I böckerna finns ämnen som barnet kan relatera till eller fundera över samtidigt som ordförrådet ökar. Genom att få lyssna när någon läser skapar böckerna en närhet, gemenskap och välbehag (Rimsten-Nilsson 1981 s. 21-27). Karin Taube (1997 s. 129) menar att läsning är en språklig aktivitet. Både när barnet läser och skriver har ordförrådet stor betydelse.

Vuxna spelar en stor roll genom att de utmanar barnet i kommunikationen och visar att språk är en social funktion.

2.3 Skönlitteraturens betydelse för eleven

Att vara läskompetent har betydelse både för individen och samhället och är en av förutsättningarna för att kunna ta del av ett demokratiskt samhälle. Att lära sig läsa och skriva har genom tiderna varit något av de främsta uppgifterna i skolan. Med läsningens hjälp kan eleven få kunskap och ta del av olika ämnen och även få tillträde till den skönlitterära världen. Enligt forskare påverkas landets ekonomiska och sociala utveckling av läskompetensen hos invånarna. Den teknologiska framväxten som pågår i samhället har inte visat sig ha någon negativ påverkan på förmågan att kunna läsa. Vikten av att kunna läsa ökar snarare genom det IT-samhälle som är på framgång (Bjar m. fl. 2006 s. 30 ff.). Lennart Hellsing (1999 s. 26 f.) ser barnlitteraturen, socialt sett, som ett medel för uppfostran. Han skriver att barnlitteratur har fyra huvuduppgifter. Den första är att barnet lär sig behärska språket genom litteraturen. Den andra är att orientera barnet i den miljö och tid som det känner till. Den tredje är att visa barnet sociala föreställningar och slutligen den fjärde och sista är att påverka barnet att aktivera sin fantasi och skapande samt känslan för livet. Målet med barnböcker är att barnet får glädje i sin tillvaro och att deras inre skapande krafter sätts igång.

Helen Amborn och Jan Hansson (2002 s. 24 ff.) menar att eleven bör läsa för kunskapens och tankens skull. De gör jämförelsen, att läsandet är till för tanken såsom regnet är till för växter. Litteratur får eleven att inse att den kan tolka situationer på olika sätt. Det stimulerar begreppsbildningen för eleven. Med hjälp av litteraturen kan eleven beskriva sin tankeverksamhet och tala om den. I skönlitteratur får fakta om historia, geografi eller naturvetenskap en djupare mänsklig mening än i en vanlig faktabok. Att läsa gör att eleven skapar en identitet. Många av de uppror, som ungdomar gör i samhället är en konsekvens av läsandet. Detta ska ses positivt då ett samhälle kan avstanna utan

andra personers tankar och agerande. En bok påverkar människan både socialt och känslomässigt.

2.4 Skönlitteratur i skolan

När barn kommer till skolan har de olika erfarenheter från böckernas värld. Oavsett deras tidigare erfarenheter ska de få möjlighet till att läsa i skolan. I skolan ska det finnas tid för eleven att läsa sagor, få lyssna på berättelser och att läsa tyst eller högt för sig själv. Idag ställs stora krav från samhället att kunna läsa, reflektera och förstå texter. Lärarna måste ge eleven de grundläggande färdigheterna i att kunna läsa och behärska sitt språk (Ahlén 2003 s. 13 f.).

Eleven bör få positiva upplevelser av litteratur redan på ett tidigt stadium. Studier visar att de erfarenheter den får som ung av litteratur ligger till grund för kommande läsprocess. Intresset för det skrivna ordet får många barn redan vid tre-fyraårsåldern. Förskolan kan redan här börja ta vara på barns nyfikenhet för språket (Arnqvist 1993 s. 76).

2.5 Motivation

Motivation handlar om känslor och tankar och på grund av hur de blandas ihop blir våra handlingar därefter (Imsen 2006 s. 457). En av grundtankarna i pedagogiskt arbete är motivation. Motivation är inte en egenskap man har, utan är resultatet utifrån det

bemötande man får och de erfarenheter man tidigare har gjort. Det bemötande eleven får av läraren har stor betydelse. Läraren måste ha en positiv syn på sin elev och kunna reflektera över sitt eget arbete. Har eleven dålig självkänsla och andra negativt upplevda händelser kan det påverka resultatet. Detta bör läraren vara medveten om och arbeta så att mötet med eleven blir så bra som möjligt och utifrån det skapa motivation (Jenner 2004 s. 15-20).

För att på bästa sätt stimulera eleven måste läraren göra aktiviteter som ligger strax över dess möjliga utvecklingsnivå. Läraren måste veta elevens egna utvecklingszoner för att undervisningen ska passa. Sker undervisningen i områden som eleven redan har uppnått sker ingen inlärning. Studier visar att en elev som är lässvag ägnar liten tid åt själva läsandet. Den får ofta tillsägelser och blir korrigerad i uttal och avkodning medan duktiga läsare istället får frågor om texten. Detta problem måste läraren vara medveten om för att kunna ge den svaga läsaren möjlighet att reflektera på samma sätt som den duktiga läsaren gör (Svensson 1998 s. 150 ff.).

Oavsett vad vi gör påverkas våra resultat av inre och yttre förutsättningar. De inre förutsättningarna är våra erfarenheter, kunskaper, förväntningar och emotionella

2.6 Hur skapas läslust?

I de följande avsnitten kommer det redogöras för olika sätt att skapa läslust för elever. Chambers skriver (1995 s. 30) att det första är att göra böcker synliga för eleven. Att skylta med dem skapar nyfikenhet och fångar uppmärksamhet. Det ger boktips utan att egentligen läraren behöver berätta om boken. Eleven kan själv titta på böckernas framsida och få intresse. Platsen för böckerna bör vara ett ljust ställe där man i lugn och ro kan studera dem. Att få friheten, att efter eget tycke välja bok påverkar attityden till läsning på ett positivt sätt. Vidare anser Chambers (a.a. s. 37-44) att, för att få en positiv läsmiljö, bör klassen gå till biblioteket eller till skolans bokhörna. Dessa sätt är betydelsefulla och är byggstenar till god läsmiljö. Tillsammans med sina kamrater kan eleven fråga, samtala och få tips om olika böcker. I skolan ska det finnas en plats som bara är till för läsning. Det kan vara ett läsrum eller en läshörna som är inredd på ett inbjudande och mysigt sätt. Hörnan ska vara avskärmad från resten av klassrummet. Att ha speciella platser för läsning markerar att det är viktigt att läsa böcker.

2.7 Högläsning

Högläsning är något som till varje pris måste göras för att eleven ska utvecklas som läsare och person. Högläsning är nödvändigt för alla elever oavsett ålder. De främsta motiven till högläsning är att eleven får upptäcka hur en text är uppbyggd och vad den kan förvänta sig när den själv börjar läsa en text. Att lyssna på någon annan får eleven att slappna av och koncentrera sig på berättelsen.

inte skulle läsa i vanliga fall för att de är för svåra. Att läsa högt och få lyssna på en berättelse tillsammans ger en gemenskap och trygghet att tillhöra en grupp (Chambers 1995 s. 66-72). Det språk som eleven får genom högläsning är något det ofta inte själv använder vilket leder till att språket utvecklas (Ahlén 2003 s. 33 f.).

En lärare kan aldrig skylla på att det inte finns böcker som passar eleven. Böcker finns det men de kan vara för svåra. För att eleven ska få tillgång till dem är högläsning ett krav. Det ska finnas tid till läsning och det ska finnas bra böcker för barnen (Taube 1997 s. 113 f.). Ulla Lundqvist (1984 s. 33) anser att den viktigaste förutsättningen för att få eleven att läsa är läraren. Ger läraren tid för läsning och anser att litteratur är en viktig del av tiden i skolan, finns alla möjligheter att utveckla ett intresse till litteratur hos eleven. Att läsa högt för elever i grupper är viktigt därför att det utvecklar deras idévärld och ger dem

upplevelser tillsammans med andra.

2.8 Bokpresentation

Ett annat sätt att väcka en elevs läsintresse är bokpresentation och det är när läraren introducerar böcker för klassen. Oavsett vad läraren själv tycker om boken är varje bok skriven för någon vilket gör att eleven kanske uppskattar boken. Genom bokprat ökar chansen att böckerna når läsaren. När det gäller att få bukt med lässvårigheter och motstånd till läsning är det viktigt att eleven får förförståelse till boken. I tio - tolv års åldern vill gärna eleven ha mycket information om bokens handling och miljö innan den börjar läsa boken. Får eleven, särskilt den som är osäker i läsandet, detta stärks

självförtroendet till att börja läsa en egen bok. Att läsa första kapitlet högt för eleven ger en idé om bokens innehåll och fångar elevens intresse (Amborn & Hansson 2002 s. 34 f.).

2.9 Boksamtal

boken. Med detta sätt märker läraren om eleven inte har förstått texten och dess innebörd (Amborn & Hansson 2002 s. 36). För att eleven ska utvecklas till en läsande människa skriver Ahlén m.fl. (2003 s. 38 ff.) att det måste finnas en bra läsinställning i skolan. För att läsningen ska gå framåt ska det finnas speciell tid för boksamtal som leds av läraren, högläsning och bra med böcker att tillgå. Samtalen ska leda till att elevens lust till läsning väcks och stärks.

Genom boksamtal och frågor kan läraren få eleven att bli en mer aktiv läsare. För att det ska lyckas måste eleven få träning. Genom samtal får eleven en vana att resonera om bokens innehåll. I boksamtal kan läraren börja med att leda samtalen och efterhand kan eleven få vara samtalsledare. Det leder till att den får öva på att ställa olika typer av frågor om texten och få möjlighet att tala längre stunder. Små textstycken bör läsas åt gången. Då har den lässvaga eleven en större möjlighet att följa med i samtalen. Tanken med att ha dessa samtal är bland annat för att eleven ska förstå att det finns en författare bakom varje text. Författaren glömmer ibland bort vilken målgrupp den skriver för vilket gör att texten ibland är svår att läsa. Då uppstår situationen att eleven blir en passiv läsare. Eleven måste vara aktiv medskapare för att mötet mellan eleven och texten ska bli så positivt som möjligt. För att få full förståelse för texten räcker det inte att bara avkoda orden utan läsaren måste ha förkunskaper för att förstå den underförstådda meningen i texten. I skolan ställs krav på aktivitet av eleven i läsandet för att kunna följa med framför allt i faktatexter som blir allt mer krävande högre upp i åldrarna. Eleven måste kunna inferera när den läser texterna. För förståelse måste det därför finnas tid för samtal om texten före, under och efter läsningen (Bjar m.fl. 2006 s. 214-223). Roger Säljö anser att det viktigaste och självklaraste sättet att få kunskap och erfarenhet är genom det naturliga samtalet som sker i sociala miljöer. Då formas vi till de individer vi är (Säljö 2000 s. 233).

Ett annat sätt att få eleven till att reflektera över lästa texter är att använda sig av en läslogg för läsning. I den skriver eleven ner sina tankar om texten den läst. Detta sätt utvecklar skrivandet och tankegången. Sedan används dessa läsloggar i boksamtal. Att använda sig av läslogg gör att även den som inte vill prata i grupp kommer fram.

3 Metod

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning. Med det menas att den datainsamling som främst används består av ”mjuk” data i from av kvalitativa intervjuer (Patel & Davidson 2003 s. 14). Anledningen till att göra kvalitativa intervjuer är att det ger en möjlighet till att få reda på den intervjuades uppfattningar om ett ämne (a.a. s. 78). Eftersom jag vill

undersöka hur lärarna ser på skönlitteraturens betydelse och hur de arbetar med att skapa läslust passade denna metod bäst.

3.1 Urval

Jag har valt att intervjua fyra stycken lärare som arbetar i år 4 och 5 i två olika kommuner i Mellansverige. En av lärarna har jag gjort VFU (verksamhetsförlagd utbildning) hos och hade därför kontakt med sedan tidigare. De övriga lärarna valde jag slumpvis ut. Lärarnas kön eller ålder hade ingen betydelse. Det jag ville var att lärarna skulle undervisa på olika skolor för att inte skolans inriktning skulle kunna påverka undersökningens resultat.

3.2 Genomförande

När jag genomförde intervjuerna följde jag mitt frågeformulär men under samtalet blev det en del följdfrågor för att få så utvecklande svar som möjligt. Intervjuerna gick bra. Lärarna var tillmötesgående och ville berätta så mycket som möjligt. När alla intervjuer var gjorda började jag bearbeta resultatet. Jag sammanställde vad varje lärare sagt på varje fråga för att kunna se om resultatet var samstämmigt eller om det fanns skillnader i svaren.

3.3 Forskningsetik

Det finns anvisningar för examensarbete som Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har fastställt. I ett arbete måste deltagarna få reda på vad undersökningens syfte är. De ska få information om sin medverkan och vill de under arbetets gång avbryta sin medverkan ska det kunna ske utan några som helst konsekvenser för deltagaren. De ska kunna ställa frågor och få svar och kunna vara säkra på att de förblir anonyma. Det ska inte kunna gå att känna igen deltagarna i undersökningen (Johansson & Svedner 2006 s. 29 f.). I min uppsats är jag noggrann med att dessa krav uppfylls.

3.4 Metodkritik

Nackdelen med att göra intervjuer är att den som blir intervjuad kan bli påverkad av intervjuaren. Det kan märkas genom att intervjuaren visar uttryck för sina egna värderingar och förhoppningar. En annan nackdel med att använda sig endast av intervjuer är att undersökningens resultat kan bli ensidig. Vid flera metoder ges en djupare insikt av resultatet (Johansson & Svedner 2006 s. 47 f.). Vid endast intervjuer kan forskaren inte kontrollera om det läraren säger sker i praktiken. För att veta om lärarens ord

3.5 Vetenskapsteoretisk anknytning

Vid intervjuer måste två sidor tas hänsyn till. Dessa är strukturering och standardisering. Graden av strukturerad intervju beror på hur frågorna är formulerade och huruvida den intervjuade har möjlighet att svara fritt på frågorna. Vilken grad av standardisering det är beror på om frågorna formuleras under intervjun eller om likadana frågor ställs vid varje intervjutillfälle (Patel & Davidson 2003 s. 72). Jag genomförde en ostrukturerad intervju som gav den intervjuade möjlighet att svara fritt. Den var helt standardiserad då samma frågor ställdes i samma ordning vid varje intervjutillfälle.

Reliabilitet handlar om hur det instrument som har använts i intervjun är tillförlitligt. (a.a. s.100) I detta fall är instrumentet frågeformuläret. För att det ska bli god reliabilitet krävs det enligt Patel och Davidsson (a.a. s. 101) att den som gör intervjuerna är tränad för uppgiften. För att försäkras om att allt har uppfattats korrekt i intervjun kan den spelas in. Om standardiserade och lagrade intervjuer används är reliabiliteten relativt bra. Jag är inte tränad för att göra intervjuer. Jag bedömde därför att använda mig av fasta frågor och spela in intervjun.

4 Resultat

4.1 Informanter

I min undersökning har jag intervjuat fyra lärare som alla har lång erfarenhet av att arbeta på mellanstadiet. Lärare ett (L1) är kvinna och har arbetat som lärare i elva år varav tio år i år 4-6. Lärare två (L2) är man och har arbetat som lärare i tio år i år 4-6. Lärare tre (L3) är kvinna och arbetat som lärare i 20 år varav 15 år i år 4-6. Lärare fyra (L4)är kvinna och har arbetat som lärare i 30 år i år 4-6.

4.2 Skönlitteraturens betydelse för elevens språk och utveckling

Samtliga lärare anser att läsningen av skönlitteratur har mycketstor betydelse för eleven. Skönlitteratur ökar läsinlärning och läsförståelse men framför allt utvecklas språket och den språkliga medvetenheten. Lärarna trycker på att skönlitteratur gör mycket för språket och utan att läsa böcker kan eleven ha svårt att uttrycka sig tillräckligt. Böcker påverkar även eleven rent kunskapsmässigt och lästekniken blir bättre. För eleven är det en

upplevelse att få läsa en bok och att sätta sig in i olika situationer. Eleven vidgar sin värld runt omkring sig genom litteraturen.

L1 anser att föräldrarna har en stor betydelse för språkutveckling och läsning. Den som får lyssna när någon läser hemma får ett försprång mot den som inte får läst för sig. Den utan läserfarenheter kommer efter i språkförståelsen och när eleven sedan möter avancerade texter högre upp i åldrarna blir det svårare. Föräldrar tenderar att läsa mycket när barnen är små men slutar ofta vid skolstart. De som inte har ett bra talat språk är inte lika goda läsare. De är inte intresserade av läsning. ”Det är därför det är viktigt att skolan ger mycket

litteratur, för alla får det inte hemifrån”, säger L1.

L4 betonar att skönlitteraturen har betydelse för både språket och grammatiken. Eleven lär sig många nya ord och meningsbyggnad. Den bygger även upp det formella skrivandet. Har eleven inte språket är det svårt att följa undervisningen i skolan. Språket är en

förutsättningför utvecklingen, att kunna fungera socialtoch klara av skolan. Den elev som har svårt med stavning får ovärderlig hjälp genom läsning. ”Jag har sett tydligt hur barn, som är dåliga stavare, kommer igång med sin läsning och så löser sig stavningen”, säger L4.

4.3 Skönlitteratur i skolan

Hos L1 finns alltid en högläsningsbok och alla elever har en bänkbok. En gång i månaden går de till biblioteket. De har lässtunder på svenskan och de får berätta om böckerna för varandra och tipsa om en bok de tycker om. När eleverna märker att andra elever läser böcker blir de sugna, särskilt om de som läser har status i klassen. Eleverna läser skönlitteratur i historia eller geografi. Hon ger exempel på när klassen läste om

arbete de gör i skolan den veckan. Under läsveckan har de besök av författare. De arbetar med texter i form av exempelvis författarskola då de går igenom hur en text är uppbyggd. I läsläxan får de titta på hur texter är uppbyggda och studera det skrivtekniska. När de läser andra ämnen brukar de parallelltäven läsa en skönlitterär bok i samma tema. Läraren försökerävenhitta andra sätt att vidga elevens kunskapsbegrepp exempelvis genom drama. L4 arbetar inte så ofta med skönlitteratur i andra ämnen än svenska. Hon läser texter högt för eleverna eller att de får lyssna på ljudbok. Högläsning har de i små grupper. Tidigare år har de haft besök av författare, som har gått igenom med eleverna hur man skriver berättelser. I bildämnet får de ibland arbeta kreativt med färg och formutifrån en skönlitterär bok. Eleverna har tyst läsning två – tre gånger i veckan. Eleverna slappnar av och tycker det är skönt och uppskattar att ha tyst läsning. Hon poängterar att tyst läsning är lika viktigt som andra lektioner och detta samtalar hon med eleverna och föräldrarna om.

4.4 Läslust och motivation

Lärarna tycker att de skapar läslust hos nästan alla elever. Det finns alltid de som inte vill läsa och då arbetar de på olika sätt för att få eleverna motiverade till läsning. Lärarna läser själva böcker och kan på det sättet entusiasmera eleverna med både lättlästa och mer avancerade böcker. Lärarna tycker det är roligt med läsning och visar det. Det skapar även lust hos eleverna att få höra kompisar säga att böcker är bra.

Ibland använder L1 en ljudbok istället för högläsning för att visa att det finns olika sätt att ta till sig en text. Lässvaga elever kan ta hjälp av ljudböcker om de vill. För de som inte har läslust är det betydelsefullt att läsa högt så de få ta del av texter. Sedan är det inteså att alla blir läsare, anser L1. Det finns alltid de som intetycker om att läsa och som inte blir bokslukare. Då får man försöka hitta en bok som är okej för dem. Eleversom har

koncentrationssvårigheter får läsa kortare stunder och samtala muntligt om böckerna med läraren.

att läsa, vilket gör att när de flestaväl har kommit in i läsningen skapas oftast en lust. De läser varje morgon och det är något eleverna uppskattar. Det är ett bra sätt att starta dagen på och samla upp eleverna. I början av varje termin finns det alltid de, som inte vill läsa utan går omkring, dricker vatten etc. men det har oftast bakomliggande orsaker. Tar han reda på dem upplever han att det löser sig. L3 anser att lärare har en viktig roll i att det ska vara lustfyllt att läsa. ”Jag försöker hitta bra böcker de blir fångade av och inte censurera något, även Kalle Anka pocket är bättre det än inget alls”, säger L3. Hon anser att det gäller att hamna på rätt nivå i läsningen. Det ska vara lätta texter, men inte barnsliga, som passar elevens ålder och mognad. Har den lässvårigheter blir ofta de lästa texterna

sönderhackade då de måste koncentrera sig på texten och orden och inte på innehållet. Då får de inte den stimulans som behövs. För den som inte vill läsa kan man blanda läsning och lyssning av en bok. Det är viktigt att eleven får höra bra och intressanta berättelser. Det måste vara lite press på eleven i läsningen och då tar läraren hjälp av föräldrarna som tillsammans med eleven läser stycken i boken.

L4 vet vilka böcker som är populära hos eleverna och känner till deras läsnivå. När hon märker att läsningen inte fungerar så tar hon upp det på utvecklingssamtalen. Hon tar även reda på elevens intresse för att hitta böcker, som faller eleven i smaken. Hon pratar med föräldrarna så att de är med som stöd i läsningen. Ofta är det pojkar som inte vill läsa och vissa kommer aldrig att bli intresserade men trots det måste de kunna läsa. Utanför skolan får de läsa vad de vill men i skolan ska de läsa skönlitterära böcker. Hon anser trots alltatt det går att få alla att läsa. Många gånger uppfattar hon att eleven väljer böcker som är för svåra och då måste hon vara med och stödja och vägleda rätt.

4.5 Läraren som läsande förebild

I L2:s fall vet eleverna att han gillar att läsa, att han får kunskap och upplevelser genom böcker. Han tycker det är roligt med läsning och han uppmuntrar till att läsa. Vilken typ av litteratur det är spelar ingen roll. Det kan vara allt ifrån böcker till tidningar, huvudsaken är att eleverna läser. Ofta kan han sedan få de som läser serietidningar att börja läsa lätta, kortfattade böcker. L3 poängterar regelbundet för eleverna att det är viktigt att läsa, för att det berikar dem på så många olika sätt. Hon har alltid läsning på gång i klassen i form av läsläxa och högläsning. L4 pratar inte mycket om sin egen läsning men visar att hon tycker om det genom att läsa för eleverna. Utifrån att ha haft egna barn anser hon att hon har bra kännedom om vad som är populärt hos eleverna.

4.6 Läsmiljön i skolan

På samtliga skolor finns det ett mindre skolbibliotek. Alla skolor besöker det kommunala biblioteket några gånger per termin. I L1:s fall ligger det kommunala biblioteket på gångavstånd och sker regelbundet en gång i månaden medan hos L4 sker det mer sporadiskt. Där krävs busstransport och är därför en större procedur.

På varje skola finns ett grupprum med en soffa i som kan användas till vid tyst läsning. När det är tyst läsning är det verkligentyst i klassrummet upplever både L1 och L2. L1 har en läsvecka per termin då de läser i 30 minuter varje dag. Då får eleverna ta med sig en kudde att sitta på och de får sitta var de vill i klassrummet och i grupprummet. Dessa veckor är uppskattade av de flesta eleverna. Hon skulle önska mer av denna läsning. När det är lugnt och alla läser känner man som lärare, berättar L3, att alla har hamnat rätt och har bra böcker. I hennes klassrum finns en topplista över böcker som alla kan ta del av. Hos L4 finns det massor med nya och gamla böcker i grupprummet. Hon

4.7 Högläsning

Här skiljer sig lärarna åt. L1 har högläsning varje dag. Högläsningen ger henne en möjlighet att välja ut en bok som är på en högre nivå än vad eleven hade själv valt. Hon väljer även böcker som hon vet är uppskattade av eleverna. Högläsning ger inspiration och utvecklar språket samt är en annan typ av språk än det talade. L2 har högläsning ibland men inte så ofta utan prioriterar tyst läsning. L3 har högläsning två gånger i veckan. Hon har högläsning ända upp i år 6 för att eleverna ska få lyssna på texter som ligger över deras kunskapsnivå. Detta för att deras språk ska utvecklas. L4 har högläsning två gånger i veckan för att det tar eleverna till en högre nivå än vad de normalt befinner sig på.

4.8 Bokrecension och boksamtal

Alla lärare arbetar med bokrecensioner men inte på samma sätt. I L1:s klass skriver

eleverna recensioner och sätter betyg på boken. Ibland berättar de muntligt för hela klassen om en bok de läst. L1 uppfattar att eleverna tycker det är tråkigt att skriva om böcker och att det är bättre att få redovisa böcker muntligt. Då hör och ser alla samtidigt och många blir ofta sugna på att läsa boken, samtidigt som det är en träning på att redovisa inför klass. Klasskamraterna har möjlighetatt läsa varandras recensioner, men detta görs inte ofta och de visar inget intresse av det. Recensionsskrivning ger inte samma eftertänksamhet som vid muntlig presentation av en bok, tycker L1. Ett mål är att varje elev ska ha läst tio böcker på ett år. L1 arbetar inte ofta med boksamtal. De pratar ibland om kapitlet de läst i boken Klubben. L2 arbetar regelbundet med boksamtal. Varje vecka har eleverna

boksamtal i läsgrupper om sex elever. Då har de en mall de följer och pratar om det de läst. ”Där lär de av varandra då de läser på olika sätt, snappar upp olika saker och lägger märke till olika saker”, säger L2. En lärare är oftast med under samtalet. De har tre-fyra lärare till förfogande under denna lektion som går runt i grupperna. Samtalen skulle fungera utan lärare, men detär mest utvecklande när en lärare är med.

grupper ur sin egen bok vilket ger de andra en inblick i olika böcker. I årskurs fem har de recensioner och bokprat där de får presentera en bok för klassen. Ibland läser alla samma bok och arbetar sedan gruppvis med texten. Utifrån olika frågor får de reflektera över språket, innehållet och grammatiken i texten. Eleven har en egen läslogg där de skriver in de böcker de har läst både i skolan och hemma och skriver in ett betyg. Denna läslogg följer eleven genom hela mellanstadiet. L4 låter eleven skriva recension om varje bok som läses och har även en del muntliga redovisningar. De andra eleverna får ta del av

5 Diskussion

5.1 Skönlitteraturens betydelse för eleven

Jag vill med detta arbete belysa skönlitteraturens betydelse. Både litteraturen och de intervjuade lärarna anser att skönlitteratur har en väsentlig betydelse för elevens utveckling, både språkligt och som individ. Lärarna i undersökningen använder sig av skönlitteratur, som ett medel, för att eleven ska tillgodogöra sig kunskap.

Att kunna läsa är A och O. Det är en förutsättning för den sociala samvaron och fortsatt utveckling i livet och vardagen. Jag kan klara mig utan att veta vilken kung som levde på 1700-talet eller hur ett tyskt verb böjs, men behärskar jag inte läsningen kommer jag att få svårigheter. Läsning är något självklart och en är en mycket viktigt del i skolan och livet. Skolan och samhället kräver mycket av individen idag. Precis som Bjar m. fl. (2006 s. 30 ff.) skriver, är det svårt att kunna vara delaktig i vårt demokratiska samhälle om man inte behärskar läsningen. Dagligen möts man av samhällsinformation och andra meddelanden genom tidningar, text-tv eller e-post. God läsförmåga kan därför uppnåsgenom att läsa skönlitteratur anser jag. Lärarna i undersökningen är helt överens om läsningen och skönlitteraturens stora betydelse, men ändå tycker jag att de skulle kunna arbeta mer med den och på ett varierande sätt. Jag vet att timmarna inte alltid räcker till och det är mycket som ska förmedlas och studerasi skolan, men har eleverna inte läsningen med sig kommer de att få svårigheter längre upp i åldrarna. Jag anser att böcker ger en kunskap om världen runt omkring. De får oss att sätta oss in i andra människors tankar, ord och handlingar samt ger en möjlighet till förståelse och empati för andra. Många känner en glädje och

avkoppling i att läsa en bra bok. Den får oss att skapa bilder och ge oss en historisk tillbakablick, samtidigt skapa en längtan att uppnå något. Dessa delar finns med i

kursplanen för svenska (2009 s. 26 ff.) och som en lärare ska följa. Det är framför allt i svenska lärarna anser att böcker ska läsas. Några lärare använde skönlitteratur i

Med skönlitteratur får eleven ett stort ordförråd, grammatiken och meningsbyggnaden förbättras anser alla lärare. Genom att läsa olika texter får eleven en kunskap om hur en text är uppbyggd. Ahlén (2003 s. 13 f.) påpekar att det är läraren som måste ge eleven grunderna i att kunna läsa. Eleven måste kunna lära sig läsa för att förstå det som står mellan raderna och kunna ta till sig faktatexter. Ju mer eleven läser desto mer ordförståelse får den. När läsningen är avkodad arbetar eleven med att läsningen ska bli automatiserad. Det är intressant det L2 säger att åtta av tio ord kommer från böcker. Stämmer det visar det skönlitteraturens enorma betydelse. Slutsatsen blir att, har eleven inte tillgång till böcker, så kommer den efter i språkutvecklingen. Läser inte föräldrar hemma måste skolan bidra med det, precis som L1 säger. Jag tycker det är intressant, det som L1 säger, att föräldrar slutar läsa för sina barn när de börjar skolan. Är det för att föräldrarna tycker barnen är stora nog att läsa själva eller tycker de att skolan ska ansvara för läsförmågan och tillgången av böcker? Oavsett svar måste skolan bidra med litteratur när det inte finns hemma.Skönlitteraturens fördelar tycker jag bör poängteras för föräldrarna vid möten eller elevträff. Det kan det inte göras för lite av.

Skönlitteraturen ger möjligheter för eleven att skapa inre bilder och fantasi anser L3. Forskningen säger att skönlitteratur bidrar med fantasi, begreppsbildning och känslor hos eleven. Eleven kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna.

På det hela taget är det den språkliga delen som lärarna anser skönlitteratur bidrar mest med. Detta är alla lärare medvetna om. Men att skönlitteraturen kan ge kulturella

upplevelser eller att eleven får olika värderingar och känslor framhäver ingen av lärarna.

5.2 Läslust och motivation

skönlitterära böcker. Alla lärare utom en tycker att eleven får läsa vad den vill i skolan. Hittar man en bok som intresserar eleven skapas ofta läslust menar lärarna. Boktips är motiverande och särskilt om någon med status rekommenderar en bra bok. Då blir det häftigare att läsa boken.

Den kognitiva teorin anser att arv och miljö påverkar utvecklingen (Arnqvist 1993 s. 25-38). Hur elevens resultat i läsning eller andra uppgifter blir är beroende på de inre och yttre förutsättningarna. Tidigare erfarenheter och kunskaper medverkar till om något ska

upplevas positivt. L2 påpekar att i början av terminen finns det alltid de elever som har svårigheter med att komma igång med den tysta läsningen. Får han reda på de

bakomliggande orsakerna är det lättare att hjälpa till med den skönlitterära läsningen. Han måste i dessa fall se på de inre förutsättningarna.

Utifrån vad lärarna berättat tror jag att om eleven upplever läsning som roligt blir utfallet ofta positivt. Läraren har en betydande del i elevens val av böcker. Som en lärare påpekar, är det viktigt att veta läsnivån hos varje elev. Läser eleven för enkla böcker sker ingen utveckling. För att utveckling ska ske måste undervisningen, oavsett ämne, ligga på en högre utvecklingsnivå än elevens vanliga enligt Vygostky. (Svensson 1998 s 150 ff.). Att utmana eleverna med svårare texter hjälper dem framåt i läsningen och utvecklingen. Det finns böcker för alla elever och det gäller bara att hitta rätt. Lärarna tycker att de skapar läslust hos alla elever. Lundqvist (1984 s. 33) påpekar att den mest betydelsefulla personen till att få eleverna att läsa är läraren. Visar den att det är betydelsefullt med läsning och skönlitteratur väcks intresset hos eleven.

5.3 Läsmiljö

korridor står böckerna i en bokhylla i hörnet och lockar inte på det sättet Chambers förespråkar.

Det ska vara lustfyllt att läsa böcker. För att intresse och nyfikenhet ska skapas måste eleven få känna och bläddra i böcker. Står de i en bokhylla undangömda i en korridor så stannar inte eleven upp och tittar på dem anser jag. Likaväl som det sitter schema och ordningsregler på väggen ska det finnas en hylla med böcker som eleven kan se varje dag. Eleven ska bli nyfiken, det ska vara olika nivåer på böckerna och genom att synliggöra dem sår man ett frö till läsning.

En bidragande orsak till oinspirerad läsmiljö är stora klasser och att det inte finns utrymme till en avskild del avsedd endast för läsning. Idag finns det knappt ett grupprum att tillgå på skolorna. Som det är i alla ämnen handlar det mycket om prioritering anser jag. Alla lärare lät eleverna ha tyst läsning men i olika mängder. Att skapa en läshörna är kanske inte det viktigaste i klassrummet. Lärarna ansåg sig dock ha en bra läsmiljö eftersom det var tyst i klassen när eleverna läste sin bänkbok. Att tyst läsning ger ro i klassen är dock inte något som ska förbises. Ett bra arbetsklimat för elever och lärare är väsentligt tycker jag. Tyst läsning har blivit något som är självklart i skolan. Alla elever har en bänkbok och tyst läsning är bra att ta till i slutet eller början av en lektion, men tittar jag på litteraturbakgrunden förespråkas inte tyst läsning i någon högre grad. Det är genom samtal och högläsning eleverna främst utvecklas. Lärarna bordekunna ta bort en del av den tysta läsningen och föra in mer boksamtal anser jag.

5.4 Olika sätt till att skapa läslust

högläsning en gemenskap, att tillsammans med andra få lyssna på en text och samtala om. Det ger en trygghet.

Likt det talade språket är läs- och skrivutveckling en social handling som utvecklas hela tiden. Boksamtal ger eleverna ett tillfälle att få reflektera över en text och läraren kan se om eleverna har förstått innehållet. I boksamtal ingår tyst läsning eftersom eleverna måste ha läst en text innan samtalet, men det är genom samtalet eleverna kan reflektera,

diskutera, argumentera och förkovra sig anser jag. Allt detta som ingår i kursplanen och i hela skolans arbete. Det är språket och litteraturen som är de centrala delarna i

svenskämnet. Varför arbetas det inte mer med det muntliga? Vygostsky och Piaget menar att språket utvecklas och drivs framåt genom aktiviteter och upplevelser och att vuxna spelar en stor roll (Svensson 1998 s. 39). Vid boksamtal kan de, som har lässvårigheter, ta del eftersom alla har en åsikt att delge. Om man har svårigheter med att förstå en text kan man genom att sitta i små grupper få en förklaring. Det var främst L2 som arbetade regelbundet med boksamtal. Boksamtal tycker jag ger lika mycket som att skriva en recension. Lärarledda strukturerade samtal kan vara en hjälp för eleverna att skapa mening i texter de läser. Jag som lärare driver lärprocessen framåt genom att ställa tankeväckande frågor och på en högre nivå än deras egna. Ett sätt är att låta frågor och svar användas under en hel lektion samt att få eleven att tänka själv och reflektera. Som Säljö (2000 s. 233) påstår är det naturligaste sättet att lära genom samtal. Vi lär oss hela livet och genom diskussioner skapar och framför vi egna erfarenheter samt får ta del av andras. Genom att eleverna kommunicerar med andra lär de av varandras kunskaper. I en miljö där boksamtal är en naturlig del bedömer jag att eleverna utvecklas mer än i den miljö där tyst läsning förekommer regelbundet.

motiverad till uppgiften. Kanske det vore en idé att byta recensionssätt. Har eleven inte den inre förutsättningen blir arbetet därefter. Teoridelen visar på att elever blir mer aktiva som läsare genom boksamtal.

Läslogg rekommenderas också att använda (Lindö 2002 s. 183 f.). Läsloggen kan användas både vid boksamtal och är ett sätt att följa eleven i läsningen. Detta använde sig bara en lärare av. Läsloggen är ett sätt att reflektera över boken. Återigen är vi där om reflektionens betydelse och olika sätt att arbeta med den.

5.5 Avslutning

Slutsatsen av detta arbetet är att jag kan konstatera att lärare och litteratur anser att skönlitteraturen har en stor betydelse för eleven. Det i form av språklig karaktär, det är individutvecklande och även bildningsmässigt. Skönlitteratur ska vara lustfyllt och

intressant. För att skapa detta måste läraren veta elevens kunskapsnivå i läsning. Den måste utmana eleven och hjälpa den att hitta rätt böcker. Läraren måste veta vad eleven har för intressen och på det sättet finna en bok. För det finns böcker för alla. Det ska finnas tid i skolan för läsning och samtal om skönlitteratur. Böcker ska finnas tillgängliga och synliga för alla så att de inspirerar till läslust. Läraren bör variera sig i sitt arbetssätt och använda sig av olika tillvägagångssätt för att få eleven att läsa. Högläsning får eleven att lyssna på texter som ligger över kunskapsnivån vilket utvecklar eleven språkligt och tankemässigt. Boksamtal får eleven att reflektera och ta del av andras tankar och värderingar. Det för utvecklingsprocessen framåt och skapar en social gemenskap med de övriga

samtalsdeltagarna. Jag kan hålla med om det som Amborn och Hansson ( 2002 s. 24 ff.) skriver. Läsandet av skönlitteratur är till för tanken såsom regnet är till växter.

Källförteckning

Ahlén, Birgitta m.fl., 2003: Läslust och lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter

och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst AB.

Amborn, Helen & Hansson, Jan, 2002: Läsglädje i skolan: en bok om

litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. 3 uppl. Stockholm: En bok för

alla.

Arnqvist, Anders, 1993: Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Bjar, Louise m.fl., 2006: Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i

grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Brodow, Bengt & Rininsland, Kristina, 2005: Att arbeta med skönlitteratur i skolan praktik

och teori. Lund: Studentlitteratur.

Chambers, Aidan, 1995: Böcker omkring oss: om läsmiljö. Stockholm: Norstedt. Hellsing, Lennart, 1999: Tankar om barnlitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Imsen, Gunn, 2006: Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jenner, Håkan, 2004: Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Johansson, Bo, & Svedner, Per Olov, 2006: Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. 4 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lindö, Rigmor, 2002: Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i

didaktiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, Ulla, 1984: Litteraturundervisning: Modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Liber utbildningsförlaget.

Rimsten-Nilsson, Kerstin, 1981: Barnböcker och Läslust. Göteborg: Stegeland.

Skolverket, 2009: Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i

slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Patel, Runa & Davidson Bo, 2003: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Smith, Frank, 2000: Läsning. 3 uppl. Stockholm: Liber.

Svensson, Ann-Katrin, 1998: Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger, 2000: Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Taube, Karin, 1997: Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 3 uppl. Stockholm: Norstedts akademiska

Intervjufrågor till lärare i åk 4-6

Berätta om sin bakgrund: Hur länge har du arbetat som lärare? Ålder? Kön?

• Vilken betydelse har skönlitteratur för elevens utveckling? • På vilket sätt är du en läsande förebild för eleven?

• Hur använder du dig av skönlitteratur i skolarbetet?

• Vilka möjligheter anser du skönlitteratur har för elevens språkutveckling? • Hur bearbetar eleven böckerna den läst?

• Hur skapar du läslust och motivation för eleven att läsa böcker? • Vad gör ni med de som inte vill läsa?

• Besöker ni bibliotek? Varför /Varför inte? • Hur är skolans böcker tillgängliga för eleven? • Hur ser läsmiljön ut i skolan/klassrummet?

• Hur mycket tid ägnas i veckan åt tystläsning av skönlitteratur? • Arbetar ni med läslogg, samtal, bokprat i grupper?