Självbiografins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete

31  Download (0)

Full text

(1)

Självbiografins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete

En värdegrundsanalys av självbiografin ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover

The didactic potential of autobiography in the school’s core values work

Ida Cardesjö

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Institutionen för språk, litteratur och interkultur.

Svenska språket

Ämne/Utbildningsprogram: Ämneslärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Avancerad nivå, 15 hp Handledarens namn: Jakob Olsson

Examinatorns namn: Johan Gardfors Datum: 2020-06-14

(2)

Sammanfattning

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är

“Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”.

Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen.

Abstract

This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book ​Educated ​of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”.

The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

Nyckelord: ​Skolans​ ​värdegrund, litteraturläsning, självframställning, självbiografi, självinsikt, livsvillkor

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning​………..4

2. Syfte och frågeställningar​………..5

3. Bakgrund​……….6

3.1. Skolans styrdokument och demokratiska uppdrag ………....6

3.1.1. Avgränsning……….7

3.2 Den självbiografiska genren………....8

4. Teori​……….9

5. Metod​………..11

6. Tidigare forskning​……….13

7. Sammanfattning av ​Allt jag fått lära mig av Tara Westover​……….17

8. Analys​……….18

8.1. ​Livsvillkor och erfarenheter - svikande föräldrarollen……….18

8.2. ​Självinsikt - svikande föräldrarollen……….19

8.3. ​Livsvillkor och erfarenheter - utbildning………..20

8.4. ​Självinsikt - utbildning………..21

8.5. ​Livsvillkor och erfarenheter - exludering från samhället……….22

8.6. ​Självinsikt - exludering från samhället ………....22

9. Avslutande diskussion​………..24

10. Slutsats​………...28

11. Referenslista​………30

(4)

1. Inledning

Diskussionerna om litteraturens plats i skolan är många, och det med all rätt. Inom ämnet svenska på gymnasiet har litteraturen en central roll i undervisningen, och det finns många alternativ till vad man vill att den ska tjäna för syfte. Bland annat står det i syftet för ämnet svenska att litteraturen ska användas för att främja elevernas förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckla sin egen självinsikt.1 Litteraturdidaktikens Louise M. Rosenblatts hjärtefråga är just hur skönlitteraturen, eller litteraturen i sig, kan användas för att vidga läsarens perspektiv på erfarenheter och livsvillkor som de själva inte kan uppleva. Litteraturläsningen har möjligheter att bidra till en “ökad social känslighet” genom att läsaren får möta personligheter, situationer och erfarenheter hen i verkligheten inte annars hade mött. Rosenblatt menar att denna kunskapskälla kan användas i skolan för att jobba med värdegrundsfrågor och vägen till att fostra demokratiska medborgare, då en viktigt pelare i den utvecklingen är att 2 förståelse för andra människor. Förutom Rosenblatt så diskuterar flera litteraturvetare 3 hur litteraturen kan användas för att uppleva nya erfarenheter, och att denna nya kunskap sedan kommer kunna appliceras på det egna livet, och på så sätt vidgas

världsbilden för läsaren. Anders Tyrberg är en som diskuterar detta. Tyrberg summerar detta som ett kontrakt mellan läsaren och författaren, författaren gör ett anrop med sin text, som läsaren svarar på genom att använda berättelsens innehåll på sitt egna liv, det är först då, menar Tyrberg, som kontraktet är uppfyllt av båda parter.4Rosenblatt och Tyrberg diskuterar sina teorier utifrån läsning av skönlitteratur. I den här

undersökningen kommer jag istället lyfta självbiografins potential i deras teorier. Enligt min hypotes har självbiografin en bra didaktisk potential i det uppdraget som Rosenblatt och Tyrberg menar att litteraturen kan ha, och jag ska i denna undersökning redogöra för varför.

1 Skolverket: ​Ämnesplan för svenska​, Stockholm: Skolverket, 2011

2 Louise M. Rosenblatt, ​Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, ​Lund: Studentlitteratur, 2002

3 Skolverket: ​Läroplan för gymnasieskolan​ (Gy11), Stockholm: Skolverket, 2011

4 Tyrberg, Anders, ​Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren​, Carlsson, Stockholm, 2002

(5)

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att undersöka självbiografins didaktiska potential i skolan, när undervisningen ska handla om att främja förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten.

För att undersöka den självbiografiska romanens didaktiska potential har jag valt att utgå ifrån en analys av verket ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover. Jag kommer att göra en analys av detta verk och utifrån skolans styrdokument påvisa varför den kan vara ett potentiellt val i litteraturundervisningen när målet är att utveckla förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter och att utveckla den egna självinsikten.

1. Vilken didaktisk potential har den verklighetsbaserade självbiografiska boken i litteraturundervisningen och varför är den ett bra alternativ för att arbeta med

styrdokumentens krav att främja elevers förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter samt utveckla den egna självinsikten?

2. Hur kan ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover användas för att synliggöra denna didaktiska potential i självbiografiska texter?

(6)

3. Bakgrund

3.1 Skolans styrdokument och demokratiska uppdrag 

Svenska skolan vilar på en rad olika styrdokument, såsom läroplaner, skollagen och förordningar. En gemensamma nämnare som går att avläsa mer eller mindre i varje styrdokument är skolans demokratiska uppdrag. Skolan ska fostra demokratiska medborgare som både kommer fungera och bidra till det svenska samhället, det är de främsta uppdraget för alla som verkar inom skolan. 5

I denna undersökning kommer jag utgå ifrån styrdokumenten Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) och syftet för ämnet svenska på gymnasiet.

Gy11 innehåller först och främst skolans värdegrund och uppgifter. Där är det första du läser att skolan vilar på en demokratisk grund. Längre ner under rubriken ”Förståelse och medmänsklighet” står det att “skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. Detsamma fast lite mer utvecklat återfinns även i svenskämnets 6 syfte;

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.7

En demokrati bygger på att alla människor har rätt till att bestämma hur landet ska styras, detta genom regelbundna val. Andra grundtankar är att alla människor är lika mycket värda, har rätt till att säga vad de tycker och ha rätt till att uttrycka dessa åsikter offentligt. Och alla dessa rättigheter gäller för alla medborgare i landet, förutom

rösträtten då det är ålderskrav. När skolan då ska fostra medborgare för det 8

demokratiska samhälle så är det helt enkelt utefter dessa grundtankar som eleven ska fungera i. Det blir dock en tolkningsfråga om vad eleven behöver få från skolan för att

5​Skolinspektionen,

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning /Skolornas-arbete-med-demokrati-och-vardegrund/ (Hämtad 2020-05-23)

6 Skolverket: ​Läroplan för gymnasieskolan, ​Stockholm: Skolverket, 2011

7​Skolverket: ​Ämnesplan Svenska​, Stockholm: Skolverket, 2011

8 Riksdagen, ​Demokrati​, ​https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/ (Hämtad 2020-05-20)

(7)

kunna uppleva dessa krav. Förutom kunskapsmässiga krav ska skolan ge eleverna möjligheter att genom ämnena utveckla sig själva till ansvarskännande medmänniskor.

Såhär står det bland annat i läroplanen för gymnasieskolan:

En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma

kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder.

Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. 9

Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.

Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. 10

Hur blir då eleverna ansvarskännande människor? Ett bra steg på vägen är att försöka vidga sin egen världsbild. Att förstå att alla människor har olika förutsättningar och att det är viktigt och tänka på det i både stora val som små val i livet. På så sätt kommer också ens egen självinsikt växa och på det sättet utvecklar man sig själv till att bli en ansvarskännande människa, som kan ta kloka beslut och verka i ett demokratiskt samhälle. Den här undersökningen kommer undersöka självbiografins didaktiska potential i att uppnå målen som tagits upp här från styrdokumenten.

3.1.1. Avgränsning​ - ​skolans styrdokument och demokratiska uppdrag

Då denna uppsats riktar in sig på ämnet svenska i gymnasiet så kommer jag diskutera hur man som lärare kan jobba i just det ämnet med skolans uppdrag enligt

styrdokumenten. Med det sagt vill jag alltså tydliggöra att jag inte påstår att

svenskämnet är unikt utan det går säkert att applicera mina tankar kring användande av litteratur i andra ämnen också, men det är inte det jag tar upp i denna undersökning.

9 Skolverket: Läroplan för gymnasieskolan, 2011

10 Skolverket: Läroplan för gymnasieskolan, 2011

(8)

3.2. Den självbiografiska genren

Att berätta om sitt liv finns det en stor plattform för idag, nämligen internet. Så kallade influencer använder sig av olika medier på internet för att visa sin vardag, så som genom Vloggar, Bloggar eller sociala medier, och det syns tydligt att dagens ungdomar är intresserade av att följa dessa plattformar på olika sätt. 2015 kunde man se att allt fler YouTube-användare börjat följa kanaler som presentera skönhet, matlagning, hälsa och mode. Och detta är bland de vanligaste teman som influencers väver in i sin berättelse om sin vanliga dag. Det är som en form av att göra en självframställning av sig själv, och intresset att följa denna nya trend är stor. Dagens sätt att framställa sig på är både 11 likt och inte likt den självbiografiska genrens ålderdomliga repertoar. Den första

självbiografin, eller “självframställningen”, går inte att exakt sägas när den skrevs. Ofta brukar man däremot säga att filosofen Augustinus verk ​Bekännelser​ från år 397 är det verk som mest går att jämföra med en självbiografi idag. Verket handlar om filosofens ungdom och dennes tid som kristen. Arne Melberg diskuterar i sin avhandling 12 Självskrivet - Om självframställning i litteraturen ​hur självbiografins repertoar har förändrats genom århundradena. Han menar att den stora förändringen från förr till idag är att författaren har slutat skriva från sitt minne, istället brukar författaren idag

romantiserar och ta bort tunga partier från sin självframställning. Detta går att jämföra med dagens sätt att framställa sig själv genom olika medier, ofta är det så att hela sanningen inte kommer fram, utan bara det man vill visa, vilket kan ge en skev bild av andra människors verkligheter. Melberg kommer fram till att detta inte behöver vara fusk, utan det handlar bara om att som läsare acceptera den sanning man får ta del av, oavsett om det är hela eller inte. 13

Det finns många anledningar till varför man vill skriva om sitt liv. Två vanliga är att man ser det som ett sätt att bearbeta sitt liv, då ofta för att det finns vissa saker som behöver bearbetas. Den andra anledning är för att man vill försäkra sig om att det är rätt

11Mediavision, ​Q1: Youtube – Sveriges största ”kanal” bland unga.

https://www.mediavision.se/q1-youtube-sveriges-storsta-kanal-bland-unga/

(Hämtad 2020-05-24)

12 Nationalencyklopedin, ​självbiografi.

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvbiografi​Hämtad 2020-05-19)

13 Arne Melberg, ​Självskrivet:​ ​om självframställning i litteraturen​, Stockholm: Atlantis, 2008, s. 200-204

(9)

historia som man lämnar efter sig. Just när det kommer till bearbetning av livet så handlar det ofta om att man någonstans har tappat bort sig, och försöker “reda ut” det genom att skapa sig en jag-form i text, menar Melberg. 14

4. Teori

Louise M. Rosenblatt skriver i sin bok ​Litteraturläsning – som utforskning och

upptäcktsresa​ om hur litteraturundervisningen borde rikta in sig mer på läsarens behov av att uppleva känslor när hen läser en bok. Rosenblatt menar att människan har en fallenhet för att vilja identifiera sig med något som är utanför henne själv, detta förklarar hon genom att ta upp vetenskapliga undersökningar kring hur människan reagerar på konst, t.ex. hur vi kan känna att ett träd vajar på en tavla. På samma sätt kan vi känna med det som står i boken vi har framför oss. När Rosenblatt frågar några collegestudenter vad de vill få ut av sin litteraturläsning så blir den sammanfattande slutsatsen att alla vill uppleva känslor, men också gärna bredda sin kunskap om andra människor och om samhället. När läsaren får möta situationer hon inte känner till, t.ex.

som andra människor upplevt, kommer läsaren sociala känslighet ökas menar

Rosenblatt. Så genom att läsa om andras livsöden kommer behovet att känna känslor samt kunskap om andra verkligheter än sin egen täckas. 15

Rosenblatt pratar mycket om att en text aldrig kommer ha samma betydelse för alla som läser den. Texten kommer även bemötas olika av samma person beroende på vilket sinnestillstånd som personen befinner sig i. Läraren kan alltså aldrig styra elevens möte med en skönlitterär bok. Däremot kan läraren välja böcker som eleverna kan svara upp på, som tilltalar dem. Rosenblatt menar att läsaren svarar upp på situationer som den kan relatera till, men som ger den nya perspektiv på det, t.ex. uppväxtskildringar blir därför aktuell för elever på gymnasiet, då de just då befinner sig mitt i att ”växa upp”

och skapa sig sin egen identitet. De kan förmodligen relatera till föräldrakonflikter, till att inte riktigt ha en plan men ändå känna att man är på väg någonstans och att hela tiden tampas med frågan; vem är jag? . 16

14 Melberg, 2008, s. 20ff

15 Rosenblatt, 2002, s. 43ff

16 Rosenblatt, 2002, s. 41f

(10)

Rosenblatt diskuterar sin teori med utgångspunkt främst i skönlitteratur. I min undersökning har jag valt att utgå från en självbiografi, och det är för att jag ser en didaktisk potential i den genren. Rosenblatt pratar om att eleverna vill lära sig om andra människor och att de gärna vill identifiera sig med det som står i boken, men det ska handla om något de inte visste innan. En självbiografisk bok handlar alltid om en 17 människas (eller fleras) livserfarenheter i den verkliga världen. Det är självklart viktigt att ställa sig kritisk till vems sanning det är och om det är en sanning alls. Men det är en annan diskussion.​​Det finns många litteraturvetare som tagit upp att självbiografins författare och läsare ingår en viss pakt, de skriver ett typ av kontrakt.​​Tyrberg pratar om kontraktet som att författaren ger läsaren ett anrop genom sin text, och först när läsaren applicerar det anropet, alltså innehållet i text, på sitt egna liv, så har läsaren svarat på anropet. På så sätt är kontraktet uppfyllt och budskapet har nått fram. Ett annat typ av 18 kontrakt är ett som Anders Ohlsson tar upp och som Annette Årheim citerar i sin artikel.

Han menar att författaren och läsaren ingår en självbiografisk pakt så fort boken har en jag-form, säger att det är en självbiografi och inleder med ett undertecknat förord av sig själv. Det blir som ett intimt förhållande där den ena parten (läsaren) förväntar sig att den andra parten är ärlig mot hen, alltså att det som läses är sant. Däremot är det viktigt att ställa sig kritisk till en självbiografi menar Ohlsson också, det går inte att helt och hållet läsa den som en faktatext, då handlingen är subjektiv och det kan ha gjorts både urval och stilisering i texten. Det är därför det har varit svårt för litteraturvetenskapen att definiera självbiografin som genre. Däremot lyckas den nästintill alltid hamna under 19 kategorin facklitteratur när den kategoriseras. Bland annat hos Svenska bokhandlarnas årliga bokförssäljningsstatistik för 2019 kategoriseras t.ex. självbiografin under

facklitteraturen, och inte skönlitteraturen. Det är inget alternativ att sätta den under skönlitteratur, då den skiljer sig från definitionen av att skönlitteratur inte behandlar verkligheten på samma sätt. Däremot är det som sagt ett litteraturvetenskapligt dilemma kring vart den ska passa in, men i de flesta fallen hamnar den under facklitteratur. NE 20 definierar facklitteratur såhär; “​den del av litteraturen som omfattar vetenskapliga,

17 Rosenblatt, 2002, s. 43f

18 Tyrberg, 2002, s. 12ff

19 Annette Årheim​, “​Det ska ha hänt i verkligheten”: Om den självbiografiska genren i litteraturundervisningen, ingår i ​Perspektiv på didaktik: Svenskämnet i fokus. ​Red. Sofia Ask. Stockholm: natur och Kultur, 2005, s. 111f.

20 Erik Wikberg, ​Bokförsäljningsstatistiken​ -​ Helåret 2019​, Stockholm: Svenska Bokhandlareföreningens Service AB och Svenska Förläggareföreningen Ek. för, 2020, 52f.

(11)

upplysande och resonerande texte​r”. ​Vi kanske inte behöver se självbiografin som en 21 korrekt förstahandskälla som kan tjäna ett vetenskapligt syfte, utan vi kan se den som något upplysande och något vi kan resonera kring när det kommer till våra lärdomar om andra människor och deras livsvillkor. Det kan vara det kontraktet läsaren skriver under på med författaren och det är med detta kontraktet som eleverna kan använda

självbiografin som en kunskapskälla till förståelse för andra människors erfarenheter, som Rosenblatt menar att litteraturen kan användas för.

5. Metod

Jag kommer att göra en textcentrerad analys av den självbiografisk boken ​Allt jag fått lära mig ​av Tara Westover. Genom att analysera dess innehåll och förklara varför den har en didaktisk potential när det kommer till arbete kring förståelse för andra

människors erfarenhet och livsvillkor, samt utveckling av elevers egna självinsikt, vilket är information som kommer från skolans styrdokument.

Valet av denna bok, ​Allt jag fått lära mig,​ har helt enkelt gjorts utefter dess innehåll.

Både det informativa men också hur det presenteras. Westover beskriver händelser på ett tydligt och sakligt sätt, som efteråt reflekteras över. Reflektionen är antingen i dåtid (då händelsen utspelar sig) eller nutid (när författaren skriver boken). Informationen hon ger oss är en uppväxtskildring som handlar om att känna sig vilsen på vägen till att hitta sig själv. Detta är något som troligtvis intresserar gymnasieelever som själva genomgår samma process, alltså att växa upp. Westover, som författare, berättar även om vilka ambivalenta känslor hon känner för den annorlunda uppväxten i en intervju 2019, hon menar att hon förstår att hon hade en annorlunda uppväxt till skillnad från andra, vilket hon förstod både under tiden och i dag. 22

Självreflektioner och sättet hon beskriver dessa på är både informativt men också tydligt strukturerat för att det ska vara lätt och förstå vad hon tänker, och hur hon tänker. Vilket jag tänker också svarar upp på ungdomars tankar och funderingar. Huvudkaraktären

21 Nationalencyklopedin, ​facklitteratur​,

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/facklitteratur (Hämtad 2020-05-19)

22 The Ellen show, ​Author Tara Westover’s Incredible Story About Leaving Her Strict Survivalist Family. ​2019​, https://www.youtube.com/watch?v=is635n6RNR0 (Hämtad 2020-06-11)

(12)

Tara genomgår en resa som reflekterar många vardagliga händelser, som går att relatera till, bara att upplösningen kring dem är mer annorlunda än för andra. 23

Jag har valt att utgår från det som står i läroplanen för gymnasieskolan och just ämnet svenskas syfte. Anledningen till att min analys riktar in sig på gymnasiet är för att jag anser att litteraturen jag har valt att analysera riktar sig mer åt äldre åldrar än yngre, t.ex.

grundskolans senare åldrar. Det blir också en rimlig avgränsning att göra i förhållande till undersökningens längd. Däremot är Gy11 (Läroplanen för gymnasieskolan) och Lgr11 (Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet)

formulerade på samma sätt i många delar, så självklart kommer den i vissa seende gå att applicera även på Lgr11.24

Jag kommer att titta på självbiografins didaktiska potential när det kommer till att främja förståelse för andra livsvillkor och erfarenheter samt sin egen självinsikt. Tanken med min undersökning är att eleverna ska utveckla sin förmåga till förståelse för andra människor. Jag kommer att utgå ifrån Rosenblatts teori att skönlitteratur kan användas i värdegrundsarbetet i​​skolan och applicera det tankesättet på mitt val av bok.

Den textcentrerad analysen kommer byggs upp genom att jag tar upp relevanta scener från boken som i undervisningssyfte kan fungera som diskussionsfrågor,

reflektionsfrågor eller bara ren kunskapsinhämtning i arbetet mot att främja förståelse för andra människors erfarenheter och livsvillkor, samt sin egen självinsikt. Jag kommer knyta dessa scener till vad som står i Gy11 och Ämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet. Jag vill dock klargöra varför jag inte kommer diskutera vad som står i kursplanen, trots att det är av högsta intresse i och med att det är den som bestämmer hur undervisningen ska vara. Anledning är för att kurserna Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 alla innefattar att litteratur ska läsas, så mer än så behöver jag egentligen inte klargöra angående kursplanen. 25

23 The Ellen show, 2019

24 Skolverket: ​Läroplan för gymnasiet (Gy11), ​Skolverket​: Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), ​Stockholm: Skolverket, 2011

25 Skolverket: ​Ämnesplan för svenska (gymnasieskolan)​. Stockholm: Skolverket, 2011

(13)

Som gått att läsa fram tills nu har jag fokuserat på det som står i styrdokumenten om förståelse för andra människor och att utveckla sin egen självinsikt. Jag har valt att fokusera på de uttrycken vid förklaring av min undersökning då jag tycker att den täcker upp det jag kommer ta upp i analysen. Däremot har jag inte avgränsat mig till att endast analysera utifrån bara de uttrycken, utan jag kommer i analysen även ta upp andra delar från styrdokumenten som är relevanta i förhållande till min undersökning.

6. Tidigare forskning

Arne Melberg har skrivit boken​ Självskrivet: om självframställning i litteraturen.

Melbergs syfte med denna bok är egentligen att gå emot sina egna åsikter kring att icke vara personlig i litterära verk genom att diskutera den självbiografiska genren. Han vill kartlägga hur den självbiografiska texten är skriven och strategierna hos författarna för att få fram sin egen självframställning. Han menar att det är en ny stil i 26

självframställningen sen 2000-talet och framåt. Melbergs bok är visserligen utgiven 2008, vilket betyder att den inte täcker upp de senaste elva åren, men det är tydligt att hans slutsats hänger i sig. Han diskuterar nämligen den då nya trenden av

självframställning, som vi vet hänger i sig idag men i ännu större grad; bloggar. I och med trenden att framställa sig själv i bloggar så utvecklas nu den tidigare trenden i självframställning till fokus på “estetisering, stilisering, design” . Tidigare var trenden 27 att man skulle skriva från sitt minne och sanning, nu är det viktigare att framställa det snyggt och stilfullt, menar Melberg, Och det är inte bara bloggarna som visar drag av denna nya trend, utan även 2000-talets böcker. Han tar upp Bodil Malmstens bok ​Mitt första liv​ (2004) som ett exempel på en bok har konstruerats utefter trenden att

estetisera, stilisera och designa. Han menar att Malmsten har bland annat har tagit bort

“tunga” partier i boken, hoppat direkt till att hon hamnar i fosterfamilj men utan

förklaring varför. Han påpekar också att hon har romantiserat saker utefter kunskap hon har idag, t.ex. då hon beskriver att någon ser ut som Elvis men det är inte möjligt att hon ens vet vem Elvis är tiden då boken utspelar sig. Melbergs första reaktion på detta var att Malmsten hade fuskat fram sin självframställning, men efter att ha funderat ett tag insåg han att hon bara hade gjort sin självbiografi till ett konstverk, vilket faktiskt inte behöver betyda “fusk!” eller “fel!”, hon väljer bara vad hon vill dela med sig av. I slutet

26 Arne Melberg, 2008, s. 25

27 Melberg, 2008, s. 200

(14)

av sin bok tydliggör till och med Malmsten detta: “Det jag har berättat här är varken sant eller falskt, det är en utsaga och den är min”. Det som Melberg kommer fram till 28 tycker jag är högst relevant att ha med sig när man läser en självbiografi, det behöver inte betyda fel eller fusk för att allt i boken inte känns eller är sanningsenligt, utan det viktiga är att det är såhär författarjaget vill berätta sin historia och vi som läsare har en möjlighet att lyssna.

I boken jag har valt att analysera i den här undersökning tycker jag inte att författaren varken verkar utesluta det tunga, eller romantisera något. Men vad vet jag som läsare om det? - ingenting, och jag tycker inte att det spelar någon större roll, särskilt inte i sammanhanget av vad den här uppsatsen har för syfte.

Torsten Pettersson diskuterar i sin artikel ​Att läsa för att utvecklas ​hur skönlitteraturen bjuder in läsaren till en värld som inte finns, men som likväl skulle kunna finnas.

Skönlitteraturen har därför vissa egenskaper som gynnar tanken att lära sig av den. Den första egenskapen är att karaktären och dess handlingar är tolkningsbara för läsaren, och tolkningen kommer då bero på vem som läser. Karaktären i skönlitteraturen har aldrig existerat i verkligheten, men dess personligheter kan svara upp på verkliga människor, dess personlighet och handlingar. Vilker gör att läsaren då kan koppla ihop det med sina verkliga upplevelser, hos den typen av personlighetsdrag, händelser och människor.

Den andra egenskapen skönlitteraturen har är att läsaren får möjlighet att uppleva ett perspektiv som inte finns i läsarens egna verkliga “upplevelsekonto”, vilket betyder att hen vidgar sitt perspektiv och på så sätt blir det en personglihetsformad läsning; läsaren lär sig något nytt. Och här menar Pettersson att även självbiografierna kan göra samma sak, men han anser att skönlitteraturen har större potential till detta. Han menar att den fiktiva skönlitteraturen inte blir begränsade till minnet när det kommer till sin

situationsgestaltning, utan att det finns möjlighet att anpassa gestaltningen efter precis vad situationen behöver. Och det går inte i en självbiografi. För det andra menar han att självbiografins subjekt, alltså ofta författarjaget, är upptaget. Och att det är upptaget betyder att det är väldigt begränsat för läsaren att känna med karaktären på djupet, eller kunna låtsas vara den, eftersom personen som beskrivs finns i verkligheten, så då går det inte att ta en roll och “låtsas” att vara den, vilket kan behövas för att verkligen förstå

28 Melberg,​ ​2008, s. 200ff

(15)

personen. Jag förstår här vad Pettersson menar, men jag skulle vilja vrida det på ett 29 annat sätt. Petterssons menar att det är svårare att sätta sig in i och föreställa sig att man är den karaktären, vilket då inte ger ett inifrånperspektiv hos den karaktären till läsaren.

Det är visserligen nog sant, men, behöver vi kunna föreställa oss att vi är karaktären för att det ska ge oss en förståelse och möjlighet till att känna med den personens livsöde?

Svar nej. Jag tycker att vi istället då kan se litteraturen som ett sätt att vidga våra vyer om förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, och då är den

självbiografiska genren ett bra alternativ. Självbiografin går inte under kategorin

skönlitteratur av en anledning. Den går under facklitteratur just för att den inte är fiktiv, utan där får vi uppleva verkliga händelser, personer, platser etc. Vi behöver inte heller 30 sätta oss själva som subjekt i berättelsen, som Petterson menar behövs för att det ska bli en personlighetsformande läsning. Människan har som grundläggande förmåga att 31 kunna känna empati för andra. Vi har också lättare att känna empati för de människor som tillhör “vår” grupp, de människor vi identifierar oss med (Detta är också ett

dilemma, att vi har lättare att känna med “vår grupp”, men den diskussionen har jag inte plats för i denna undersökningen). Jag menar inte att varje gymnasieelev som läser en 32 självbiografisk bok kommer kunna identifiera sig med författarjaget. Men många självbiografier handlar om uppväxtskildringar, även den jag har valt till den här undersökningen, och familjerelationer och en känsla av att vilja hitta sig själv och sin väg i en stor värld, och det är just det som gymnasieelever brottas med i det stadiet i livet de befinner sig. Det finns då en möjlighet här, i självbiografin, att för några timmar lära sig hur någon annans uppväxt kan vara, vilket kommer sätta perspektiv på sin egna.

Eleverna får då förståelse för en annan persons livsvillkor och erfarenheter, och ökar genom att sätta det i perspektiv så ökas elevens självinsikt.

Malin Alkestrand har gjort en liknande undersökningen som den jag kommer göra, fast med fantasylitteratur. I avhandlingen ​Magiska möjligheter​ ​- Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete ​tar Alkestrand upp hur man kan använda sig sig av ovanstående nämnda verk i arbetet med demokrati, mänskliga rättigheter och

29 Torsten Pettersson, ​Att läsa föra att lära, ​ur​Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning. ​Göteborg, 2009, s. 22ff

30 Wikberg, 2019, s. 52ff

31 Pettersson, 2009, s. 22ff

32 Karolinska institutet, ​Konsten att känna med andra, ​2015

https://ki.se/forskning/konsten-att-kanna-med-andra (Hämtad 2020-05-20)

(16)

kulturell mångfald i skolan, som är grundpelare i skolans värdegrund. Hon menar att de fantasivärldar som syns i verken blir som allegorier till verkligheten, och eftersom distansen mellan fantasi och verklighet är så pass stor blir det lättare att känna inlevelse med den. Hon menar att de maktstrukturer som syns i dessa verk är bra allegorier till verklighetens maktstrukturer, vilket gör att det finns mycket underlag för att kunna diskutera dessa i klassrummet. Och det är den här didaktiska potentialen som

Alkestrand menar att fantasygenren har. På samma sätt som Alkestrand menar att man 33 kan arbeta med fantasy tror jag att man kan arbeta med självbiografi, fast då genom motsatt tankesätt, att närheten till verklighet har en didaktisk potential.  

 

Det finns egentligen inte direkt någon tidigare forskning om ​Allt jag fått lära mig. 

Boken kom 2018 vilket betyder att den är rätt så ny fortfarande. Jag hoppas därför att  jag med denna undersökning startar ett intresse kring boken och dess potential. Jag har  undersökt hur den kan användas i skolundervisning med arbete av värdegrunden men  det finns flera olika ingångar som kan göras i den här boken. T.ex. hade ett 

genusperspektiv varit intressant då det finns en hel del scener där könsrollen blir tydlig.  

Allt jag fått lära mig ​är en av många i genren självbiografier som handlar om 

uppväxtskildringar, så jag skulle vilja påpeka att detta är en av, säkert många, andra bra  potentiellt didaktiska böcker i den genren. 

33 Malin Alkestrand, ​Magiska möjligheter - Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, ​Makadam förlag, 2016

(17)

7. Sammanfattning av ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover

34

Westovers självbiografi handlar om hennes uppväxt fram till den hon är idag.

Denna uppväxtskildring handlar om hennes bild av att leva med sin mormonfamilj i Idaho på 80-talet. Hela hennes uppväxt är hon avskärmad från det vanliga samhället för att leva vid bergen med sin familj, en mamma, en pappa och sina syskon. En

avskärmning från samhället innebar också ingen skolgång. Tara ”finns inte” egentligen, hon är inte registrerad när hon föddes, alltså vet ingen samhällsinstitution att hon finns.

Första gången som Tara sätter sin fot i en skola är när hon är 17 år, och det är ett mormonskt college.

Förutom att familjen lever under mormonska tankesätt så är även pappan i familjen en

”prepper”. Hela livet fokuseras på att göra sig redo för den dagen så allt kommer sluta fungera, förutom han och hans familj då, eftersom de är redo. Många gånger under Taras uppväxt får läsaren uppleva situationer som det är svårt att relatera till, t.ex. alla gånger Tara, eller någon annan familjemedlem, skadas allvarligt men inte åker till sjukhuset. Modern och pappan tror inte på sådana former av samhällstjänster, utan på örter och självläkande. Det är alltså många gånger vi får möta situationer där döden står i dörren men tron är större och viktigare än allt annat. Läsaren får också följa med Taras möten med vardagssituationer som hon inte alls förstår, där hon har lärt sig en sak men alla andra verkar ha lärt sig en annan. Tara slits mellan sin ”familjevärld” och den riktiga världen från den dagen hon förstår att det finns något annat där ute. Läsaren får följa hennes ambivalenta känslor för sin pappa, moder och syskon. Det är en skildring av hur starkt ett familjeband kan vara men så också viljan att hitta sin egen väg.

34​Tara Westover,​ Allt jag fått lära mig, ​Staffansson, P., (övers.), ​Educated. ​Stockholm:​ ​Natur och kultur, 2019

(18)

8. Analys av ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover

Den här analysen kommer struktureras under olika teman, med huvudrubriker som är

“livsvillkor och erfarenheter” och “självinsikt”. Detta är huvudord som täcker stora delar av det som läro- och ämnesplanen diskuterar så där av valet av dessa. De teman jag valt att utgå från är: svikande föräldrarollen, utbildning och exkludering från samhället. Detta är teman som genomsyrar hela boken. Det finns dock ännu mer teman att plocka ur den här boken, men tyvärr är den här undersökningen inte tillräckligt omfattande för att ha plats till att innehålla mer än det jag valt att ta med. Jag har därför tagit just dessa tre teman som jag själv skulle säga är huvudteman, då de inkluderar stora delar av boken.

Delen som handlar om självinsikt, är huvudkaraktärens eller författarens självinsikt jag beskriver. Antingen är det huvudkaraktären Taras självinsikt, som hon tänker och reflekterar över antingen direkt efter en händelse eller i alla fall nära i tiden till den. När det är författarens är det för att självinsikten kring en händelse eller situationen kommer i mycket äldre ålder och långt från tiden händelsen inträffade. Det viktiga med delarna om självinsikten i den här undersökningen är att den kan skapa tankar hos läsaren, i detta fall eleven. Erfarenheter kring andras tankar och självreflektioner vidgar den andres egna självinsikt.

Boken jag valt att analysera är en översättning av originalverket ​Educated ​av Tara Westover. Översättaren till den svenska versionen, ​Allt jag fått lära mig​, heter Peter Staffansson.

8.1 Livsvillkor och erfarenheter ​- svikande föräldrarollen

Allt jag fått lära mig​ har ett tydligt tema som handlar om huvudkaraktären Taras relation till sin familj. Ju äldre Tara blir desto mer ambivalens märks i hennes känslor för sina föräldrar. Mycket av denna ambivalens grundar sig i att Tara får en annan uppfattning om livet än vad hennes föräldrar har gett henne.

(19)

I ​Allt jag fått lära mig​ får läsaren flera gånger uppleva situationer där mamman och pappan utsätter sina barn för fara istället för att söka hjälp hos samhället. Tron, som utöver den mormonska tron är fundamentalistisk, är så pass stark att de flera gånger handlar om liv och död iställe för att “sänka sig” och ta hjälp av samhället. Tidigt i boken är Tara och hennes familj med om en bilolycka som tar stor skada på vissa familjemedlemmar, framförallt på mamman, det blir inget sjukhusbesök efter pappans bestämmelse. Senare återberättar Tara följande: “Pappa sa att läkarna ändå inte kunde 35 göra något. Hon var i Guds händer”. Ännu längre fram i boken sker ännu en bilolycka. 36 Hela familjen är på väg hem från en resa till Arizona och de råkar köra av vägen.

Polisen kommer, efter att någon utomstående har sett olyckan och ringt dem, och frågar varför det inte finns några säten eller bilbälten i bilen. Den fundamentalistiska tron har gjort att pappan har tagit bort denna säkerhetsutrustning i bilen, han trodde inte på sådana vetenskapliga uppfinningar helt enkelt, utan han trodde på att gud kommer skydda dem, oavsett vad som händer. Troligtvis väcker det många känslor hos läsaren, att föräldrar faktiskt väljer den här fara för sina barn, men samtidigt är det också intressant att diskutera då detta handlar om tro och hur djupt ingrodd denna kan vara. 37 Läsaren får möta flera sådana här situationer i boken, där en familjemedlem svävar mellan liv och död men ändå åker de inte till sjukhuset. En gång är när Taras bror skadas i arbetet och får grova brännskador. Dessa behandlas med oljor och örter medan dagarna går och hans liv hela tiden hänger på en tunn tråd. Liknande situation händer 38 senare fast med en annan familjemedlem, som kraschar med motorcykeln och blöder från ett stort hål i huvudet. Pappan bestämmer då att de ska ta hem honom, inte köra till sjukhuset. 39

8.2 Självinsikt ​- svikande föräldrarollen

Det intressanta med situationerna om att besöka sjukhus eller ej är att Tara bestämmer sig för att bryta mot pappans order och kör till sjukhuset tillslut. Det är flera gånger i boken som Tara känner att hon inte håller med om det levnadssättet hon blivit född in i.

35​Westover, 2018, s. 55-59

36 Westover, 2018, s. 58

37 Westover, 2018, s. 123ff

38 Westover, 2018, s. 97-98

39 Westover, 2018, s. 183ff

(20)

Hon väljer istället att utgå från sin magkänsla, vad hon egentligen tycker är rätt, trots att hon vet att detta kan skapa problem mellan henne och pappan. I detta fall är det första gången som hon ifrågasätter honom, och även fast detta inte utmynnar i något fysiskt bråk så är det början på en ny relation mellan Tara och hennes pappa. Tara uttrycker 40 det såhär:

Faktum är att han aldrig nämnde den kvällen igen. Men det var något med sättet han fixerade blicken och undvek att titta direkt på mig, som fick mig att tro att vi hade kommit till ett vägskäl, och jag hade gått åt ena hållet och han hade gått åt det andra. 41

Det Tara menar här är att hennes pappa känner att hans dotter har svikit honom, och allt han lärt henne, när hon tar ett beslut att köra till ett sjukhus. Tara får en känsla att hon då i den stunden förflyttas mentalt bort från sin familj, att hon tagit ett steg som

förändrat allt. Berättaren förflyttar sig då till nutid i texten och förklarar var hon tänker idag när hon tänker på den här kvällen. Hon tänker inte på broderns olycka utan på hennes pappas ansikte i väntrummet på sjukhuset och hon inser att det ansiktet bara sa en sak; att hon är en förrädare, en som inte passar in, någon som är annorlunda i pappans världsbild, och det är inte bra. Trots allt detta, så minns berättaren att hon inte ångrade sig, utan bara skämdes. Hon minns att hon tänkte att hon skulle tagit exakt samma beslut igen om det så behövdes. Här möter vi återigen en självinsikt hos berättaren. Det är en händelse som hon nu i efterhand kan reflektera över som en situation där hon märkte att hon inte passade in i det liv hon levde, och att hon behövde komma bort från det.42

8.3 Livsvillkor och erfarenheter​ - utbildning

Tidigt i boken får läsaren reda på att Tara inte går i skolan. Först vid 17 år ålder börjar hon en skola, ett college som är för mormoner och där hon inte behöver uppvisa några tidigare erfarenheter för att komma in, alltså inga tidigare skolresultat, bara klara ett prov innan hon börjar. Tara möter flera obekanta situationer under sin tid på college, men det som hon mest inser är hur mycket saker hon inte visste innan, som hon inte lärt

40 Westover, 2018, s. 186

41 Westover, 2018, s. 185

42​Westover, 2018, s. 186

(21)

sig för att hon inte fått gå i skolan. Den första händelsen vi får läsa om är när Tara för första gången får höra om Förintelsen. Hon ser ordet i sin lärobok och räcker upp handen och frågar vad det betyder, vilket självklart skapar en viss uppståndelse. När Tara sedan börjar läsa på om Förintelsen blir hon överväldigad av känslor, men inte bara för det hon fick läsa utan också för att hon inte hade vetat. Hon känner en stark ilska mot sin mor, för att hon inte har berättat om det här. 43

Den andra gången läsaren får uppleva att utbildningen har gett Tara ett nytt sätt att se på världen är när hennes bror kallar henne för “nigger”. Detta är inte första gången han gör det men det är första gången han gör det som Tara vet vad det betyder, och det tack vare skolan. En hel sommar när Tara är tillbaka hos sin familj för att arbete så kallar hennes bror henne för nigger. Tara påpekar att brodern inte vet vad det betyder och att han ska sluta med det, men det gör han inte. 44

8.4 Självinsikt ​- utbildning

Det är under den sommaren som Tara blir kallade nigger av sin bror som hon för första gången inser vilket betydelse hennes utbildning har, och hon börjar ifrågasätta den verklighet hon växt upp i. Efter att ha fått lära sig vad ordet “nigger” betyder så växer en vrede inom Tara varje gång hon hör sin bror säga det. Hon beskriver det som att hon vill “sätta munkavle på honom. Eller sätta honom ner med en historiebok”. Hennes 45 bror försöker använda ordet för att låsa fast henne vid sitt gamla jag, men Tara har redan blivit alldeles för långt förflyttad från sitt gamla jag för att någonsin kunna återvända dit. Ordet får henne istället att tänka på allt hon läst om i skolan, hon ser bilder framför sig på Martin Luther King och kampen om jämlikhet. Hon inser att för att det skulle vara en kamp så måste det ha funnits människor som kämpade emot, och hon började då tänka på sin bror. Här får Tara ett tydligt uppvaknande kring vikten av medvetenhet, vikten av kunskap. I slutet av detta uppvaknande skriver Tara följande:

Men detta enda visste jag: jag hade blivit kallad nigger hundratals gånger och skrattat, nu kunde jag inte skratta längre. Ordet och sättet Shawn sa det på hade inte förändrats;

43​Westover, 2018, s. 197ff

44 Westover, 2018, s. 222ff

45​Westover, 2018, s. 225

(22)

det var mina öron som var nya. 46

Den här delen om när Tara inser vikten i kunskap och av utbildning för att förstå, i detta fall en innebörd som “nigger”, men också en helhet kring att kunskap gör att människor beter sig på ett visst sätt, och utan den kunskapen på ett annat. I detta fall hennes bror, som använder ett ord han inte vet dess fulla innebörd i, vilket Tara inte heller gjorde innan hon fick kunskap om det. Både Tara och hennes bror har vit hudfärg, vilket gjort att de aldrig upplevt problematiken kring att ha mörkhudfärg, och eftersom de är uteslutna ur samhället på det sättet de är, så har de heller inte fått kunskapen kring det.

Det Tara då menar är att tack vare den här kunskapen så kommer hon aldrig acceptera att någon använder det ordet igen. Hon påvisar här då på en förändring som har skett hos henne, att hennes öron var nya, inte att broderns användning av ordet hade

förändrats. Hon har fått en förståelse för ordets innebörd, tack vare sin utbildning, och detta har lett till att hennes världsbild har blivit större, hennes självinsikt starkare och förståelse kring hur människan fungerar bättre. Hon har alltså med andra ord fått en förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, i detta fall de mörkhyade och kampen om jämlikhet, vilket har lett till att hennes öron reagerar på saker om ämnet på ett nytt sätt. 47

8.5 Livsvillkor och erfarenheter - ​exkludering från samhället

Flera gånger i boken får läsaren uppleva hur berättarens vardagssituationer diskuteras.

De första som kommer upp är att familjen inte äger någon tv eller radio. I det här fallet är det ett aktivt val och hör ihop med föräldrarnas tro och livsstil. Att inte ha en tv och en radio tillhör kanske inte vanligheten idag, men självklart förekommer det att människor inte har det, frivilligt eller ofrivilligt. Det som däremot är intressant att diskutera kring Taras situation att inte har en tv och radio blir i samband med att hon även inte ofta lämnar hemmet eller går i skolan. En slutsats är att hon är väldigt utesluten från att få samhällsinformation, eller information och kunskap

överhuvudtaget. Hon har varken tillgång till två stora informationskällor; tvn och radion, och hon har går heller inte i skolan förens hon är 17 år. 48

46 Westover, 2018, s. 225f

47 Westover, 2018, s. 222-226

48 Westover, 2018, s. 26

(23)

Det kommer även längre fram i boken fram att ingen vet när Tara är född. Ingen av Taras syskon har födelsebevis, eftersom de inte är födda på ett sjukhus och föräldrarnas tro gör att de heller inte anmält barnets födsel till staten. Inte nog med att ingen vet när 49 Tara är född, ingen vet heller hur gammal hon är, inte ens hennes föräldrar. Det är en stark scen när detta kommer fram, då modern tror att Tara är “minst” tjugo men Tara vet att hon är sexton. Hennes mor uttrycker sig såhär om det: “Svårt att hålla reda på hur gamla ni ungar är”. 50

8.6 Självinsikt​ - exkludering från samhället

Det tar ett tag för Tara innan hon förstår innebörden över att ha exkluderats från

samhället på det viset som hon har. Och egentligen gör hon inte någon större reflektion över situationerna som uppstår på grund av att hon t.ex. inte har ett födelsebevis.

Däremot kopplas vissa situationer om att hon varken har tv eller utbildning ihop och hon förstår att hon har missat mycket i sin uppväxt.

49 Westover, 2018, s. 35

50 Westover, 2018, s. 174

(24)

9. Avslutande diskussion

I ovanstående analys har jag lyft nyckelscener i boken ​Allt jag fått lära mig​ av Tara Westover. Jag kommer nu förklara varför dessa scener och självbiografin som genre har en didaktisk potential när det handlar om att jobba med styrdokumentens innehåll i skolan. Min huvudrubrik från styrdokumenten är de uttryck som görs kring att skolan ska främja elevernas förmåga att förstå andra människors erfarenheter och livsvillkor samt utveckla sin egen självinsikt, men jag kommer även lyfta andra delar i

styrdokumenten om är relevanta för analysen. Jag kommer även diskutera hur den teorin jag valt i förhållande till min undersökning hänger ihop med min analys.

I ​Allt jag fått lära mig ​får läsaren uppleva en rad olika situationer om hur det är att leva med föräldrar som inte delar den världsbild man själv. Huvudkaraktären lever i en fundamentalistisk mormonfamilj där framför allt pappan tillhör den typen av människor som kallar sig för ”preppers”.​Att läsa om andra människors uppväxtförhållanden sätter elevens egen uppväxt i perspektiv. Saker som är självklara kan ifrågasätta och sätta igång tankebanor kring att ”alla inte har det som mig” eller så kan det ge en förståelse för att ”andra människor har det faktiskt som mig”. Alltså, oavsett vilken ryggsäck eleven tar med sig när hen läser denna bok så kommer bokens teman kunna ge utlopp för funderingar och känslor som utvecklar elevens självinsikt och sociala känslighet, som Rosenblatt tar upp litteraturen kan bidra med. Rosenblatt fokuserar mest på skönlitteraturen och menar att i och med att den verkligheten är så distanserad från att vara verklig så är det lätt för läsaren att ta till sig det och leva sig in i det, man kan helt enkelt ta subjektets plats. ​Allt jag fått lära mig ​handlar inte om en påhittad värld, men trots det kan den världen vara långt ifrån elevers världsbild, t.ex. händelsen kring att inte besöka ett sjukhus eller ta läkemedel mot smärta. Istället för att ta subjektets plats och 51 inbilla sig själv dennes roll kan eleverna med en självbiografi istället ta till sig

informationen som kunskap, en informationskälla. Årheim citerar Ohlssons diskussion 52 om den intima pakt som en självbiografisk författare och dennes läsare ingår. Det är den här intima pakten jag tänker att eleverna kan ingå med författaren till ​Allt jag fått lära mig, ​innehållet ska vara sanningsenligt och ska på så sätt svara upp på elevernas vilja att

51​Rosenblatt, 2002, s. 41-42

52 Årheim, 2005, s. 111

(25)

läsa om andra människors erfarenheter. I detta fall handlar det även om något som ligger nära till hands för eleverna, nämligen en ung persons uppväxt, något som elever på gymnasiet själva befinner sig i. 53

Rosenblatt skriver mycket om det här, att eleverna i skolan vill, och behöver, läsa sådant som de kan relatera till sin egen verklighet. I detta fall, som olyckorna i ​Allt jag fått lära mig​, skulle lika gärna kunna hända eleven, men skillnaden hade varit att de förmodligen hade gått bättre om säkerhetsbälten hade varit på eller om de hade fått besöka ett

sjukhus. När eleverna läser om sådana här situationer kommer deras tankar sättas igång.

De får en förståelse för att alla människor inte har samma förutsättningar vilket kommer påverka människan i dess vardagliga liv. Eleven får nya perspektiv på den egna

erfarenheten på den situationen, och vidgar då sin självinsikt med förståelse för att alla inte är lika lyckligt lottade som den själv. Detta är ett sätt att få förståelse för andra människor och dess erfarenheter och livsvillkor, samt genom detta vidga sin egen självinsikt, som både Gy11 och ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet tar upp.54

Gymnasieeleverna som läser ​Allt jag fått lära mig​ får en tydlig bild av författaren om hur det kan vara att inte ha en utbildning, vad det kan innebära för att fungera i samhället. Det är en erfarenhet som gymnasieeleverna inte har, eftersom det har flera års utbildning bakom sig. De får därför uppleva ett nytt perspektiv som de själva inte hade kunnat föreställa sig, vilket svarar upp mot att litteraturen kan ge förståelse för andra människors erfarenheter och livsvillkor. Rosenblatt menar att det är precis det 55 som läsaren vill möta när hen läser, nya perspektiv på ett liv som lika gärna kunde vara deras egna. Författaren bjuder även in eleverna till Taras egna tankar och reflektioner 56 kring utbildning vilket ger dem en annans människas perspektiv på sitt eget öde. Det kan vara svårt att reflektera själv över att inte ha något som man har, i detta fall

utbildning, så det är därför författarens skicklighet att bjuda in läsaren till Taras tankar är så viktig. Det blir som en kunskapskälla, Taras tankar, som eleverna kan ta med sig.

53 Rosenblatt, 2004, s. 43ff

54 Skolverket. ​Läroplan för gymnasiet (Gy11), ​Skolverket​, Ämnesplan för svenska, ​Stockholm: Skolverket, 2011

55 Skolverket: ​Ämnesplan för svenska, ​2011

56 Rosenblatt, 2004, 43f

(26)

Varför just den självbiografiska boken om en uppväxtskildring kan appliceras bra på Rosenblatts teori är för att Rosenblatt lyfter vikten av igenkänning, och att vi alla har en gemensam kärna. Denna gemensamma kärna handlar alltså om att en författare aldrig är helt olik sin läsare, det finns helt enkelt vissa saker som en författare skulle förmedla i en text som tillhör även läsarens kärna. Exempel på sådant är födelse, uppväxt, kärlek och död. En uppväxt är alltså något som egentligen alla människor kan relatera till, eftersom oavsett hur denna uppväxt ser ut, så går alla människor igenom det. Rosenblatt menar att tack vare den här gemensamma kärnan, som för alla individer ser olika ut, så kan vi kommunicera med varandra. Vi kan alla prata om t.ex. en uppväxt, vår egen, men vi har alla en egen version av den, vilket gör att det finns något och kommunicera om. 57 Som Rosenblatt ofta tar upp i sina studier så vill läsaren uppleva något den kan relatera till, men som ändå är annorlunda är dennes egna upplevelser. En uppväxt kan läsaren relatera till, men det är fortfarande en annan variation av uppväxt, vilket intresserar läsaren. Med den här teorin så kan jag därför våga påstå att en självbiografisk

uppväxtskildring är ett väldigt bra exempel att använda sig av när det kommer till att lära eleverna om andras erfarenheter och livsvillkor, och genom den kunskapen utvidga sin egna självinsikt. Jag skulle även lite kort vilja lyfta de andra “kärnorna” som 58 Rosenblatt tar upp; födelse, kärlek och död. Som jag tidigare skrev så är det vanligt att skriva en självframställning som en bearbetning , t.ex. död eller kanske även kärlek. 59 Död är ofta något som behöver bearbetas, vilket därför ofta dyker upp i

självframställningen. Det finns inte plats till en diskussion kring detta i den här undersökningen men det är ändå intressant att ha med sig när man diskuterar vad Rosenblatt faktiskt tar upp som grundpelare i sin teori, nämligen vikten av den gemensamma kärnan. Död är också något alla människor förr eller senare behöver gå igenom, och i många fall behöver kommunicera om. Död dyker ofta upp i

självbiografin, vilket gör självbiografin även där till en bra potentiell källa för att diskutera och kommunicera, i detta fall bearbetningen av döden. 60

I förhållande till Rosenblatts teori kring kommunikation mellan människor (i detta fall författaren och läsaren) och vikten att det finns en gemensam kärna så skulle jag även

57 Rosenblatt, 2002, s. 37

58 Rosenblatt, 2002, s. 41ff

59 Melberg, 2008, s. 200-204

60 Rosenblatt, s. 37f.

(27)

vilja lyfta Petterssons teori kring att självbiografin inte fungerar lika bra som

skönlitteraturen när det kommer till att lära sig andras livsöden, då subjektets plats är upptagen. Återigen vill jag, med Rosenblatts tankar kring kommunikation, bestrida den idéen. Måste vi sätta oss själva i rollen för andras livsöden? Jag anser att vi inte behöver det, utan det vi behöver göra är att lyssna på varandra, genom kommunikation, och på så sätt istället ​lära oss​ om andras erfarenheter. Det är svårare för människan att sätta 61 sig själv i en position som hen inte upplevt, än att lyssna och lära sig genom att den andra parten kommunicerar sina upplevelser. Det är där jag tänker att självbiografin 62 kan fungera som en kunskapskälla som ges genom kommunikation, från författaren till läsaren, istället för att läsaren själv ska behöva sätta sig som subjekt i en skönlitterär berättelse.

Ett annat uppdrag skolan har är att aktivt motverka främlingsfientlighet:

“Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Här tycker jag att hela situationen kring Taras bror som kallar henne 63 för “nigger” och hur Tara inser att hon fått nya öron tack vare sin utbildning och

kunskap i ämnet kan lyftas till diskussion i ett klassrum. Det blir ett konkret exempel på att det många gånger handlar om okunskap (eller illvilja till kunskap) i sådana här sammanhang, som främlingsfientlighet. Jag kommer inte gå in djupare på hur denna diskussion kan läggas upp eftersom det inte är det denna uppsatsen handlar om men denna del i boken kan i alla fall användas för att föra en dialog kring ämnet. 64

Precis som Tara lär sig om kampen om jämlikhet och Martin Luther King och sedan applicerar det på sitt egna liv, kan eleven som läser Westovers bok lära sig om Taras liv och sedan använda den kunskapen för att applicera på sitt egna liv. Att följa Taras väg mot utbildning genom hela boken är känslosamt, hela tiden lär hon sig nya saker som ifrågasätter hennes världsbild. Som ovan går att läsa ger Tara en väldigt tydlig bild kring skillnaden att ha kunskap och att inte ha den. Alla elever som läser den här boken på gymnasienivå har flera års utbildning bakom sig, det kan vara svårt att förstå hur det skulle vara utan den, som så många barn idag är. Att därför läsa om Taras upplevelser

61 Pettersson, 2009, s. 22ff

62 Karolinska institutet, 2015

63 Skolverket: ​Läroplan för gymnasie​t, Stockholm: Skolverket, 2011

64 Westover, 2018, s. 222-226

(28)

kring att inte ha det ger en inblick i hur det är och det kan eleverna ta med sig ut i det verkliga livet som en kunskap för att förstå vikten av utbildning och hur en världsbild kan vara och förändras.

10. Slutsats

Min slutsats av den här undersökningen är att det finns bra didaktisk potential hos den självbiografiska boken som skildrar uppväxt, i detta fall specifikt ​Allt jag fått lära mig​, när det kommer till att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan. Med det sagt kommer jag inte påstå att det är bättre än att jobba med fiktiva böcker. Min slutsats är istället att de fungerar lika bra fast på olika sätt. Om man utgår från att självbiografins författare startar en intim pakt med sin läsare, vilket betyder att hen lovat att texten läsaren får möta är sanningsenlig, då fungerar den självbiografiska texten som en

informationskälla, första- eller andrahands spelar egentligen ingen roll, så länge vi vågar tro på pakten. Det blir lite som att lyssna på att en berättelse berättas för oss i

verkligheten, t.ex. från en annan människa som berättar om sitt liv. Lyssnaren kommer få höra den sanning som berättaren väljer att ge, och hen kan aldrig veta om det är hela sanningen, men i det stora hela spelar det ingen roll. Berättar en person en upplevelse för dig så kan du välja att tro på den eller inte. I de flesta fall tror människan på det, då vi har en fallenhet för att vilja känna med andra människor och dess upplevelser, vi ​vill helt enkelt tro på det. Och det är de här jag vill påstå att självbiografin har samma funktion. Det blir en berättelse för läsaren där det någonstans, just för att den utnämnts sig för att vara en självbiografi, utlovas vara sanningsenlig och som läsaren kan ta till sig och lära sig av.

Gymnasieelever som ska utbildas för det demokratiska samhället är därför en tacksam lyssnare till dessa berättelser. Främst för att de befinner sig i ett stadie där de håller på att formas till egna ansvarstagande individer. För att utveckla sig själv är det viktigt att förstå att det finns flera “varianter” av hur ett liv har möjlighet att levas. Denna kunskap kan då hämtas från en självbiografi, egentligen vilka som helst, eftersom en

självbiografi oavsett alltid handlar om en annan människas upplevelse. I min

undersökning har jag valt ut en självbiografi som jag anser har mycket potential för att lära ut den kunskap som styrdokumenten, i detta fall läroplanen för gymnasieskolan och

(29)

ämnesplanen för svenska på gymnasiet, innehåller. Och min slutsats är att ​Allt jag fått lära mig​ innehåller mycket relevant information för att i ett klassrum kunna jobba med värdegrundsfrågor.

(30)

11. Referenslista

Litteratur

Alkestrand, M., ​Magiska möjligheter : Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. ​Göteborg: Makadam Förlag, 2016

Melgren, A., ​Självskrivet.​ ​Om självframställning i litteraturen. ​Stockholm: Atlantis, 2008

Pettersson T., ​Att läsa föra att lära, ​ur​ Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning. Borås: Högskolan i Borås., 2009

Rosenblatt L. M., ​Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa​. Lund:

Studentlitteratur, 2002

Skolverket: ​Ämnesplan för Svenska (gymnasieskolan)​. Stockholm: Skolverket, 2011 Skolverket: ​Kursplan för gymnasieskolan​. Stockholm: Skolverket, 2011

Tyrberg A., ​Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren​, Stockholm: Carlsson, 2002

Westover T., ​Allt jag fått lära mig, ​Staffansson, P., (övers.), ​Educated​.​ ​Stockholm:

Natur och kultur, 2019

Wikberg E., ​Bokförsäljningsstatistiken​ -​ Helåret 2019​, Stockholm: Svenska

Bokhandlareföreningens Service AB och Svenska Förläggareföreningen Ek. för, 2020

Årheim A., ​"Det ska ha hänt i verkligheten": Om den självbiografiska genren i litteraturundervisningen. ​Ask S., (red), perspektiv på didaktik: svenskämnet i fokus​.​Stockholm: Natur och Kultur, 2005

(31)

Internetsidor

Karolinska institutet, ​Konsten att känna med andra, ​2015

https://ki.se/forskning/konsten-att-kanna-med-andra​ (Hämtad 2020-05-20)

Mediavision, ​Q1: Youtube – Sveriges största ”kanal” bland unga.

https://www.mediavision.se/q1-youtube-sveriges-storsta-kanal-bland-unga/

(Hämtad 2020-05-24)

Nationalencyklopedin;

Facklitteratur​,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/facklitteratur (Hämtad 2020-05-19)

Självbiografi.

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C 3%A4lvbiografi

(Hämtad 2020-05-19)

Riksdagen, ​Demokrati​,

https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/

(Hämtad 2020-05-20)

The Ellen show, ​Author Tara Westover’s Incredible Story About Leaving Her Strict Survivalist Family.

https://www.youtube.com/watch?v=is635n6RNR0​ (Hämtad 2020-06-11)

Figure

Updating...

References

Related subjects :