• No results found

Inventering av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Klagstorpsallén (väg O2886)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Inventering av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Klagstorpsallén (väg O2886)"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT

Inventering av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Klagstorpsallén (väg O2886)

Skövde kommun, Västra Götaland

Rapport: 2017:239

(2)

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Inventeringar av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Klagstorpsallén (väg O2886)

Författare: Petter Bohman och Svante Hultengren (Naturcentrum AB)

Omslagsfoto: Norra delen av Klagstorps allé. Till vänster syns eken med id-nr 68.

Foto: Petter Bohman

Övriga foton: Petter Bohman och Mats Lindqvist (sid 4 och 6).

Dokumentdatum: 2017-12-20

Kontaktperson: Mats Lindqvist, 010-123 73 82, Trafikverket, Underhåll Teknik &

Miljö (UHtm) Publikationsnr: 2017:239

ISBN: 978-91-7725-220-7

(3)

Förord

Under 2016 fastställdes nya riktlinjer för sakområde Landskap (natur och kultur m.m.), som syftar till att tydliggöra vilka mål och rutiner som gäller kring Trafikver- kets arbete med vägar, järnvägar och landskapets värden (TDOK 2015:0323). De nya riktlinjerna ställer krav på hur Trafikverket ska bidra till att bibehålla och helst öka andelen naturvärden och kulturvärden inom infrastrukturen. Redan i december 2001 togs ett beslut vid dåvarande Vägverkets huvudkontor (diarienummer: SA80A 2001:30264) om att alléer längs med allmänna vägar juridiskt ska betraktas som väg- anordningar och därmed skötas av väghuvudmannen.

Alléer omfattas av både natur- och kulturmiljömål i Trafikverkets riktlinje. De biolo- giska värdena ska säkras t.ex. genom att alléer med höga naturvärden inte ska minska i antal samt genom att sätta in kompensationsåtgärder för arbeten som ris- kerar att innebära negativa konsekvenser för ett eller flera träd. Trafikverket ska också sträva efter att hålla alléer långsiktigt vitala, friska och trafiksäkra. En naturlig variation vad gäller allétyper, bl.a. vad gäller ålder och artsammansättning, ska också finnas. Förutom de biologiska värdena ska man också beakta alléers kulturhistoriska värde. Det är därför viktigt att undersöka och bibehålla den historia och kunskap som finns kring alléer samt säkra alléernas utveckling och fortsatta varande i land- skapet.

Under de ca 15 år som Trafikverket och dess föregångare Vägverket arbetat med att sköta alléerna i Region Väst, så ha en nivå för inventering av de biologiska värdena vuxit fram. Den största mångfalden finns inom grupperna insekter och lavar. Bland insekterna är det inte minst bland skalbaggarna, som man finner utmärkta indikato- rer på värdefulla trädmiljöer. Fladdermössen är också särskilt viktiga, har ett omfat- tande formellt skydd, och uppvisar i vissa fall rika förekomster. Totalt sett finns det ett stort antal sällsynta, hotade eller på annat sätt värdefulla arter som kan kopplas till gamla träd i våra alléer. Det är därför viktigt att goda inventeringar som denna görs, så att vi kan förvalta alléerna efter bästa förmåga.

Författarna ansvarar för rapportens innehåll och tackas för sin insats.

Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Underhåll – Teknik & Miljö

(4)

Norra delen av allén (2015-04-08).

Södra delen av allén (2015-04-08).

(5)

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5

INLEDNING ... 6

METOD ... 7

KOORDINATSÄTTNING OCH RAPPORTERING AV ARTUPPGIFTER ... 9

RESULTAT ... 11

LAVAR, MOSSOR OCH SVAMPAR ... 14

INSEKTER ... 15

FLADDERMÖSS ... 18

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ... 20

REFERENSER ... 21

BILAGA 1 – FÖRTECKNING ÖVER INSEKTER. ... 22

BILAGA 2 – FÖRTECKNING ÖVER PÅTRÄFFADE LAVAR. ... 25

(6)

6

Inledning

Naturcentrum AB har på uppdrag av Trafikverket/Mats Lindqvist inventerat lavar, mossor, svampar, insekter och fladdermöss i en större allé i Klagstorp, drygt 6 km sö- der om Skövde, Västra Götalands län. Allén består av totalt 196 träd. Ek är det domine- rande trädslaget i allén, följt av ask, lönn, lind och alm. Enstaka träd av klibbal, asp, hästkastanj, apel och sälg förekommer också.

Särskild vikt lades vid eventuella förekomster av rödlistade arter, signalarter, sällsynta arter och sådana arter som är upptagna i artskyddsförordningen, dessa arter kallas för särskilt skyddsvärda arter i denna rapport. Fältinventeringarna utfördes av Petter Boh- man och Svante Hultengren. Niklas Franc artbestämde de insekter som fångades i föns- terfällorna.

Mellersta delen av allén intill herrgården (2015-04-08).

(7)

7

Metod

Mellan maj och november 2017 gjordes sju fältbesök i allén. Besöken hade olika fokus och förlades därför till olika datum och olika tidpunkter på dygnet, för att optimera re- sultatet (tabell 1). Vid första besöket ritades en schematisk karta över allén och alla trä- den gavs ett ID-nummer. Trädens ID-nummer användes för att ange särskilt skydds- värda arters växt- och levnadsplatser. ID-numren anges i figur 2.

Lavar, mossor och svampar inventerades huvudsakligen vid fyra tillfällen. Särskilt skyddsvärda arter eftersöktes då på och i direkt anslutning till alla träden i allén.

Insekterna inventerades med fem trädfönsterfällor och med dag- och nattsök. De fem trädfönsterfällorna monterades på lämpliga träd i allén och vittjades vid tre tillfällen mellan 2017-05-15 och 2017-08-08 (tabell 2). Dagsök efter insekter gjordes i samband med att fällorna monterades upp eller vittjades. Nattsök gjordes vid två tillfällen, ett i juni och ett i juli i samband med fladdermusinventeringen (se tabell 1). Vid nattsök efter insekter användes en stark pannlampa för att hitta nattaktiva djur som kommer fram ur sina dagtillhåll inne i trädhåligheter eller i marken.

Fladdermössen inventerades med två olika metoder, dels genom lyssning efter och in- spelning av fladdermusläten nattetid och dels sökning efter koloniplatser dag-/kvällstid.

Vid de nattliga inventeringarna användes en handhållen fladdermusdetektor (Pettersson D1000), fyra automatiska inspelningsboxar (Pettersson D500) och en stark pannlampa.

Nattinventering utfördes under två nätter, en i juni (2017-06-14) och en i juli (2017-07- 04). Vid varje inventeringstillfälle genomsöktes hela allén flera gånger vid olika tidpunk- ter under natten. Även torp- och gårdsmiljöerna i anslutning till allén genomsöktes.

Autoboxarna placerades ut på delvis olika platser de båda nätterna, se figur 1. Totalt placerades autoboxarna på sex olika platser i och i direkt anslutning till allén.

Tabell 1

Fältbesökens datum, tidpunkt och huvudsaklig artgrupp som eftersöktes samt inventerare.

Datum Tidpunkt Artgrupp Inventerare

2017-05-15 Dag Insekter, lavar och mossor Petter Bohman

2017-05-22 Dag Insekter, lavar, mossor och svampar Petter Bohman

2017-05-23 Dag Insekter, lavar, mossor och svampar Petter Bohman

2017-06-14 Dag och natt Insekter och fladdermöss Petter Bohman

2017-07-04 Dag och natt Insekter och fladdermöss Petter Bohman

2017-08-08 Dag Insekter Petter Bohman

2017-11-08 Dag Lavar, mossor och svampar Petter Bohman &

Svante Hultengren

(8)

8

Tabell 2

Placering och fångstperiod för trädfönsterfällor för fångst av insekter.

Figur 1. Inventeringsområde för fladdermöss vid Klagstorps allé. Röda kvadrater markerar plat- ser som undersökts med autoboxar och grön linje markerar slinga som inventerats manuellt med handhållen fladdermusdetektor.

Fällnr. Koordinater (RT90) Fångstperiod Kommentarer om fällans placering

1 6470006, 1387043 2017-05-15 –

2017-08-08

Träd 45. En grov ek som kluvits från toppen ner till basen med resultatet att död ved blottlagts. Trädet är genomrötat. Fällan var vänd mot SO och satt ca 3,5 meter upp.

2 6469839, 1387329 2017-05-15 –

2017-08-08

Träd 144. En grov ek med stort hål med mulm och tillhörande stamskada.

3 6469804, 1387353 2017-05-15 –

2017-08-08

Träd 68. En grov ek med ett stort hål med mulm. Vid hålet växer fruktkroppar av svavelticka. Fällan satt mot NO ca 2 meter upp.

4 6469464, 1387539 2017-05-15 –

2017-08-08

Träd 82. En grov ask med stor stamskada.

Fällan satt mot NÖ ca 2,5 meter upp.

5 6469415, 1387561 2017-05-15 –

2017-08-08

Träd 118. En mycket grov ask som brutits av ca 4 meter upp. Trädet är helt genomrö- tat och har stora mängder mulm. En gren lever vidare. Fällan satt mot V ca 3 meter upp.

(9)

9

Dag-/kvällsinventeringen efter koloniplatser gick till på följande sätt. Först karterades alla lämpliga håligheter i alléträden, därefter letades fladdermusspillning och andra spår- tecken i och i direkt anslutning till hålen. De hål som satt lägre än 3–4 meter över mar- ken undersöktes med hjälp av stege. Ännu högre sittande håligheter undersöktes genom att leta spillning på marken nedanför och genom att titta med handkikare. Dessutom användes fladdermus-detektor för att lyssna efter sociala läten från fladdermöss inne i håligheterna. I skymningen, när fladdermöss flyger ut från sina kolonier, genomsöktes alléträden återigen med handhållen fladdermusdetektor.

Koordinatsättning och rapportering av artuppgifter

För vanligare lavar, mossor och svampar har växtplatsen angivets som en mittkoordinat för allén och med en noggrannhet som motsvarar alléns storlek. Det samman gäller för de fladdermöss som registrerades vid den manuella inventeringen med handhållen flad- dermusdetektor och för de insekter som noterades vid dag- och nattsök. För rödlistade eller på annat sätt skyddsvärda insekter som hittades vid dag- och nattsök har dock fyndplatsen angivits med så noggrann koordinat som möjligt, främst utifrån geokodade flygbilder.

Geografiska koordinater för insektsfällor och autoboxar (fladdermusinventeringen) har registrerats med hjälp av handhållen GPS (Garmin 60 CSx). För skyddsvärda lavar, mossor och svampar har växtplatsernas koordinater tagits fram i geokodade flygbilder för att bli så exakta som möjligt. Dessa anges med fem meters noggrannhet. Det koor- dinatsystem som användes vid inventering och rapportering var RT 90 2,5 gon V.

Samtliga artnoteringar har rapporterats till Artportalen. Rapporteringen har gjorts med Trafikverkets inloggningsuppgifter och alla fynd har knutits till projektet ”Trafikverkets inventeringar av arter i statliga vägmiljöer”.

(10)

10

Trädfönsterfälla på grov ek (id 68) med angrepp av svavelticka.

(11)

11

Resultat

Allén vid Klagstorp är enkelradig i mellersta och södra delen men dubbelradig i den norra delen. Totalt består den av 196 träd (figur 2 A-D). Trädslagen är fördelade enligt följande; ek 73 träd, ask 44, lönn 24, lind 21, alm 19, klibbal 7, asp 4, hästkastanj 2 samt sälg och apel med 1 träd vardera. Ålders- och storleksspridningen är stor mellan träden.

Ekarna 68, 135 – 144 är mycket gamla (> 200 år) och grova medan t.ex. ekarna 2 – 34 är relativt nyplanterade (ca 30–50 år) och klena.

Flera av de grövre träden, främst av ek och ask, är ihåliga med stora håligheter och mulmbildning. Eken med id-nummer 45, i norra delen av allén, är speciell då den har klyfts ända ner till basen, sannolikt i samband med stormvindar, och därmed har stora ytor naken ved blottlagts.

Tre träd är döda men fortfarande upprättstående; klibbal nr 79, ask nr 155 och alm 105.

Flera av askarna är angripna av askskottsjuka men fortfarande vid liv.

Väster om allén finns ett större bestånd med betad ekdominerad skog. Här växer en handfull extremt gamla och grova ekar samt gott om ekar över 100 år. Ekbeståndet är ett Natura 2000-område. I park- och trädgårdsmiljön vid Klagstorps herrgård (placerad i centrala delen av allén) finns också flera grova lövträd av olika arter. Sannolikt utgör det större ekskogsbeståndet och parkmiljön runt herrgården mycket värdefulla habitat för områdets eklevande skalbaggsfauna. Närheten till det större ekskogsbeståndet är troligen förklaringen till den rika skalbaggsfaunan i allén.

På båda sidor av allén finns anlagda dammar. Dessa dammar bidrar till alléns värden för bland annat fladdermöss.

En av de extremt gamla och grova ekarna väster om Klagstorps allé. I bakgrunden syns herrgår- den.

(12)

12

Karta 2 A.

2 B.

(13)

13

Karta 2 C.

Karta 2 D.

Figur 2 A-D. Schematisk karta över Klagstorps allé. De färgade cirklarna markerar träd som ingår i allén. Trädens id-nummer är skrivet i respektive cirkel. Cirklarnas färg markerar alléträdens art enligt legend. * efter id-nummer markerar att trädet är dött.

(14)

14 Lavar, mossor och svampar

Lavfloran är rikt utvecklad med flera ovanliga arter och/eller signalarter för gamla löv- träd i öppna till halvöppna lägen med så kallad ”rikbark”. Av de påträffade arterna är sju rödlistade; gulvit blekspik Sclerophora nivea EN, liten blekspik Sclerophora peronella VU, parasitsotlav Cyphelium sessile VU, hjälmbrosklav Ramalina baltica NT, rännformig bros- klav Ramalina calicaris VU, skuggorangelav Caloplaca lucifuga NT och gul dropplav Cliostomum corrugatum NT (tabell 3) (Artdatabanken 2015).

Tabell 3

Förekomst rödlistade lavar och svampar redovisade per träd.

Träd id- nr.

Träd-

slag Liten blekspik, VU Gulvit blekspik, VU Parasitsotlav, VU Hjälmbrosklav, NT Rännformig brosklav VU Skuggorangelav, NT Gul dropplav, NT Almrostöra, VU Korallticka, NT

Antal arter per träd

136 ek 4

91 ask 2

80 ask 2

68 ek 1

114 ask 1

94 ask 1

95 lönn 1

124 alm 1

125 alm 1

145 ek 1

40 alm 1

44 lind 1

67 ask 1

70 lönn 1

82 ask 1

93 lönn 1

97 lönn 1

102 alm 1

111 lönn 1

118 ask 1

132 ask 1

134 ek 1

138 lönn 1

140 ask 1

144 ek 1

89 ask 1

167 lönn 1

196 ask 1

Summa: 5 16 4 1 1 3 2 1 1

(15)

15

Utöver de rödlistade lavarterna observerades även sju arter som är signalarter enligt Skogsstyrelsen (se bilaga 2) (Nitare 2000).

Bland mossorna hittades inga rödlistade arter men tre stycken signalarter; fällmossa An- titrichia curtipendula, guldlockmossa Homalothecium sericeum och krusig ulota Ulota crispa (se bilaga 2) (Nitare 2000).

Två rödlistade svampar hittades i Klagstorps allé, nämligen almrostöra Hymenochaete ul- micola VU och korallticka Grifola frondosa NT på ett träd vardera (tabell 3).

Insekter

Insektsinventeringen har i huvudsak fokuserat på skalbaggar, och det är bland skalbag- garna man hittar flest hotade arter knutna till död ved och gamla träd. Därför är skal- baggana mest intressanta i detta sammanhang. Totalt påträffades 99 arter av skalbaggar samt en handfull arter tvåvingar och steklar.

De flesta arterna och individerna fångades i de fem fönsterfällorna, men dag- och nattsöken kompletterade artlistan med flera särskilt skyddsvärda arter.

Klagstorps allé hyser en anmärkningsvärt rik skalbaggsfauna knuten till lövträd, och då sär- skilt ek. Flera av de påträffade arterna är sällsynta och typiska för död ekved, hålekar och ekmulm.

Av de påträffade arterna är sex rödlistade; askdvärgbock Tetrops starkii NT (1 ex fångat i fälla 5), större vedvivel Cossonus parallelepipedus VU (två död ex funna på ett träd), kar- dinalfärgad rödrock Ampedus cardinalis NT (1 ex funnet vid dagsök), fyrfläckad ved- svampbagge Mycetophagus quadriguttatus NT (2 ex funna på ek vid dagsök), brokig bark- svartbagge Corticeus fasciatus VU (1 ex funnet på ek vid nattsök) och ekmulmbagge Pen- taphyllus testaceus NT (1 ex funnet på ek vid dagsök) (tabell 4).

Förutom de rödlistade arterna påträffades ytterligare nio särskilt skyddsvärda arter av skalbaggar, en blomfluga och en myra, de anges med betäckningen ”NV” i bilaga 1.

Dessa arter har varit rödlistade tidigare eller är tydligt knutna till gamla lövträd och på så sätt bra signalarter. Alla särskilt skyddsvärda insekter beskrivs i tabell 4.

Fynden av större vedvivel, brokig barksvartbagge och ekmulmbagge är särskilt intres- santa då det var mycket länge sedan de senast rapporterades från Västergötland. Av större vedvivel finns endast två tidigare fynd, båda från Göteborgstrakten mellan åren 1870 och 1920. Brokig barksvartbagge och ekmulmbagge har båda rapporterats en gång tidigare från landskapet, nämligen från Kinnekulle år 1872.

Fyra av de skalbaggar som påträffades i inventeringen har inte tidigare rapporterats från Västergötland. Dessa var mörk ögonbagge Euglenes oculatus, fuktbaggen Cryptophagus populi, glansbaggen, Epuraea melanocephala och kortvingen Myrmecocephalus concinnus. Fyn- det av långhorningen askdvärgbock är det andra i Västergötland (första fyndet gjordes i samband med Trafikverkets inventering av Tammstorps allé vid Grästorp 2016).

Ekguldblomflugan Ferdinandea ruficornis (rödlistad som NT 2010) är en sällsynt art som verkar vara starkt knuten till äldre lövträd, särskilt ek. Endast tre tidigare fynd har rap- porterats från Västergötland. Blanksvart trämyra Lasius fuliginosus är en trädlevande myra som bedöms vara en god signalart för skyddsvärda lövträd. Kolonier av arten hittades på två träd i Klagstorps allé.

Samtliga observerade insekter presenteras i bilaga 1.

(16)

16

Tabell 4

Sammanställning över särskilt skyddsvärda insekter i Klagstorps allé.

Art

Hotkat.

m m Ekologi Fynd i Klagstorps allé

Ampedus cardinalis kardinalfärgad rödrock

NT Utvecklas i brunrötad ved i grova ihåliga ekar.

Ett exemplar hittades vid dagsök 2017-05- 22.

Ampedus nigroflavus orange rödrock

NT år 2010

Utvecklas i vitrötad ved av flera olika löv- träd.

Ett exemplar hittades vid dagsök 2017-05- 23.

Corticeus fasciatus brokig barksvartbagge

VU Lever i gångarna av olika vedinsekter.

Främst på barkfria partier på ekstammar.

Ett exemplar hittades vid nattsök 2017-06- 14 på eken med id nr.

45.

Cossonus parallelepipedus större vedvivel

VU Lever i ihåliga lövträd, gärna alm och pop- pel.

Två döda exemplar på- träffades vid nattsök 2017-06-14.

Dorcatoma chrysomelina en trägnagare

Knuten till hål-

träd

Lever i ihåliga ekar. Fångades i stora antal

i 4 av 5 fällor.

Dorcatoma flavicornis bred tickgnagare

Knuten till hål-

träd

Lever i ihåliga ekar. Fångades i 4 av 5 fäl-

lor.

Epuraea guttata en glansbagge

NT år 2000

Lever vid savflöden på levande träd, främst av ek.

Totalt noterades tre exemplar i fällfångst och vid nattsök.

Euglenes oculatus mörk ögonbagge

NT år 2000

Utvecklas i brunrötad ved i ihåliga ekar. Två exemplar fångades i fälla 1 (eken med id nr 45).

Grynocharis oblonga avlång flatbagge

VU år 2000

Lever i vitrötad mycelhaltig ved av flera trädslag, främst ek, alm, lind och ask.

Totalt noterades 9 ex- emplar vid direktsök och fällfångst.

Hapalaraea pygmaea en kortvinge

NT år 2000

Främst påträffad i ihåliga lövträd, främst av ek och bok. Föredrar träd med rester av fågelbon.

Tre exemplar i fäll- fångsten.

Mycetophagus piceus ljusfläckig vedsvampbagge

NT år 2000

Främst under bark eller i ved i gamla grova, rötskadade ekar.

Över 100 exemplar på- träffade på eken med id nr. 45.

Mycetophagus quadriguttatus fyrfläckad vedsvampbagge

NT Lever främst i trädsvampar på lövträd, bl.a. svavelticka på ek.

Två exemplar hittades på eken med id nr. 45.

Pentaphyllus testaceus ekmulmbagge

NT Larvutvecklingen sker främst i fuktig röd- murken ekved.

Ett exemplar hittades på eken med id nr. 45.

Platycerus caraboides lundblåoxe

Lever i lövträdsved av en rad olika arter. Ett exemplar påträffa- des 2017-05-23.

Scraptia fuscula brunhuvad spolbagge

NT år 2000

Larven, som är mycket rörlig, påträffas ofta i anslutning till myrsamhällen i ihåliga ekar.

Totalt sex exemplar fångade i fällorna.

Tetrops starkii askdvärgbock

NT Lever på nyligen döda klena grenar av ask. Ett exemplar fångades i fälla 5.

Lasius fuliginosus blanksvart trämyra

signalart Bygger bon i äldre träd. Bon observerads i träd 83 och 84.

Ferdinandea ruficornis ekguldblomfluga

NT år 2010

Larven lever i savflöden och liknande i skadade lövträd, ofta i anslutning till an- grepp av träfjärillarver Cossus cossus.

Ett exemplar fångades i fälla 2.

(17)

17

Eken med id-nummer 45 har kluvits hela vägen ner till basen med resultatet att stora mängder rötad ved har frilagts och exponerats mot sydost. Många av de mest skyddsvärda insekterna hit- tades på just detta träd, däribland brokig barksvartbagge (VU), ekmulmbagge (NT), fyrfläckad vedsvampbagge (NT) och mörk ögonbagge. De två förstnämnda har inte rapporterats från land- skapet Västergötland på mer än 145 år!

(18)

18 Fladdermöss

Åtta arter fladdermöss observerades i och vid Klagstorps allé, dessa var nordfladder- mus, sydfladdermus (EN), gråskimlig fladdermus, dvärgpipistrell, brunlångöra, stor brunfladdermus, vattenfladdermus och någon av arterna i artparet mustasch-/tajgaflad- dermus. Där-utöver gjordes några inspelningar av obestämda fladdermöss i släktet Myo- tis (troligtvis mustasch-/tajgafladdermus eller vattenfladdermus) (tabell 5). Åtta note- rade fladdermusarter under två inventeringsnätter i ett så här pass litet område får anses vara ett högt artantal, men ändå inom ramen för vad man kunde förvänta sig utifrån hur allén och omgivningarna ser ut.

Mest intressant var observationerna av sydfladdermus. Sydfladdermus är en sällsynt art som är rödlistad som starkt hotad (EN). Den observeras årligen i Västergötland, bland annat i Valle härad väster om Billingen, ca 2 mil väster om Klagstorp. Sydfladdermus påträffas oftast i områden med glesa lövskogsbestånd och parkmiljöer. Naturen i och runt Klagstorps allé är typiskt habitat för arten.

De automatiska inspelningsboxarna (box 2 – 7) som användes hade delvis olika place- ringar vid de olika inventeringstillfällena. Totalt placerades boxarna ut på 6 olika platser (punkter) i och kring allén (tabell 5 och figur 1).

Inga fladdermuskolonier påträffades i allén. Det är dock fullt möjligt att det kan finnas en eller flera koloniplatser i de kringliggande miljöerna, t.ex. lövskogen väster om allén eller i byggnaderna vid Klagstorps herrgård. Dessa platser genomsöktes inte lika nog- grant dels eftersom att de var betydligt större och dels för att vid den viktiga skym- ningstiden (då fladdermössen lämnar sina kolonier) prioriterades eftersökningarna i själva allén.

Fladdermöss byter ofta koloniplats flera gånger under en sommar, detta gäller inte minst de arter som bor i hålträd (Dietz m.fl. 2009). Det är därför inte omöjligt att något eller några av de håligheter i allén som inte hyste fladdermöss vid de två inventeringstill- fällena åtminstone periodvis används som koloni eller viloplats. Därför bör alla alléträd med håligheter betraktas som potentiella koloniplatser.

(19)

19

Tabell 5.

Sammanställning över observerade fladdermöss i Klagstorps allé.

Datum Tid

Plats/ Box

nr. nord-fladder- mus sydfladder- mus, EN gråskimlig fladdermus dvärgpipistrell brunlångöra stor brun- fladdemus vatten-fladder- mus mustasch- /tajgafladder- mus Obestämd Myotis

2017-06-14 22.00 - 01.00

Punkt 1 Box 2

15 1 4 2 44 6 1

2017-06-14 22.00 - 01.00

Punkt 2 Box 3

3 1 1 3 2 5 4

2017-06-14 22.00 - 01.00

Punkt 3 Box 5

14 14 14 1

2017-06-14 22.00 - 01.00

Punkt 4 Box 6

2 1 1 2 1

2017-06-14 22.00 - 01.00

Manuellt inv. slinga

3 4 9

2017-07-04 21.30 - 00.30

Punkt 1 Box 5

14 1 11 13 16 6

2017-07-04 21.30 - 00.30

Punkt 3 Box 7

5 1 18 1 3 1

2017-07-04 21.30 - 00.30

Punkt 5 Box 6

2 3 5

2017-07-04 21.30 - 00.30

Punkt 6 Box 2

3 2017-07-04 21.30 -

00.30

Manuellt inv. slinga

13 2 10 1

Summa (inspelningar per art/antal platser):

71/9 2/2 8/5 43/7 1/1 85/6 54/7 17/6 6/3

(20)

20

Sammanfattande bedömning

Klagstorps allé har mycket höga naturvärden knutna till gamla och grova lövträd, främst ek, ask, alm och lönn. Den vedlevande skalbaggsfaunan är anmärkningsvärt artrik med ett stort antal rödlistade och sällsynta arter. Inte mindre än tre av de skalbaggsarter som påträffades i inventeringen har inte rapporterats från Västergötland på mer än 100 år!

Klagstorps allé och det intilliggande lövskogbeståndet utgör ett av Västra Götalands mest värdefulla områden för eklevande skalbaggar.

Även lavfloran är påtagligt artrik med förekomster av flera rödlistade och sällsynta arter.

Totalt noterades 16 rödlistade arter; sex skalbaggar, sju lavar, två svampar och en flad- dermus. Därtill observerades även 21 signalarter eller tidigare rödlistade arter, elva av dessa är insekter och tio är lavar och mossor.

Fyra nya landskapsfynd av skalbaggar gjordes vid inventeringen (se bilaga 1). Dessutom gjordes återfynd av tre skalbaggsarter som inte rapporterats från landskapet Västergöt- land sedan 1872 respektive 1920. Dessa fynd förstärker bilden av att det biologiska vär- det i Klagstorps allé är mycket högt.

Alléns stora trädslagsblandning och åldersspridning medför att livsmiljöerna för många olika organismer kommer finnas kvar under lång tid. Alléer med likåldriga träd och med ett fåtal trädslag är mer känsliga för trädsjukdomar m m, och att många av träden dör samtidigt av ålder. I mer varierade alléer, som den vid Klagstorp, finns uppväxande träd som kan erbjuda livsmiljöer för krävande arter när de äldsta träden dör.

Det större ekskogsbeståndet i väster bedöms ha stor betydelse för den rika insektsfau- nan i allén. Allén och lövskogen väster om den bildar tillsammans ett stort och sam- manhängande område med gamla lövträd, främst ek.

För att naturvärdena i allén ska kunna bevaras är det viktigt att allén underhålls på ett sådant sätt att gamla lövträd kan utvecklas och bevaras. För att gynna vedinsektsfaunan bör död ved som bildas genom att t.ex. nedfallna grenar, döda träd eller träd som avver- kas, tas till vara. Veden kan lämpligen placeras i högar i solexponerade lägen, så kallade fauna-depåer. Sådana vedhögar kan bli mycket värdefulla habitat för vedlevande insek- ter.

(21)

21

Referenser

Artdatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. SLU, Uppsala.

Bohman, P. & Hultengren, S. 2016. Inventering av Tammstorps allé, Grästorp, Västra Götalands län – lavar, mossor, svampar, insekter och fladdermöss. Rapport Naturcentrum AB på uppdrag av Trafikverket.

Dietz, C., von Helversen, O., Nill, D. 2009. Bats of Britain, Europe & Northwest Africa. A & C Black Publishers Ltd., London.

Nitare, J. 2000. Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.

(22)

22

Bilaga 1 – förteckning över insekter.

Samtliga observerade och artbestämda insekter i Klagstorps allé fördelade på fångstmetod och datum.

Familj/Art Hotkategori Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Fälla 5 Dagsök 2017-05-15 Dagsök 2017-05-22 Dagsök 2017-05-23 Nattsök 2017-06-14 Nattsök 2017-07-04 Kommentar Aderidae - ögonbaggar

Euglenes oculatus NV 2 Ny

för VG.

Anaspidae - ristbaggar

Anaspis flava 2

Anaspis frontalis 1

Anaspis rufilabris 1 1

Anaspis rufilabris

Scraptia fuscula NV 1 3 2

Anobiidae - trägangare

Anobium punctatum 6 1 9

Dorcatoma chrysomelina NV 30 6

7 1 4

3

1

Dorcatoma flavicornis NV 14 1

6

1 4

Dorcatoma robusta 4 2

Hadrobregmus pertinax 1

Ptilinus pectinicornis 1

Ptinus fur 1 2

Ptinus rufipes 5 7 1

Ptinus subpilosus 5 4 3

7

3 8 3

Xestobium rufovillosum 5 1

Anthribidae - plattnosbaggar

Platystomos albinus 1

Byturidae - blomängrar

Byturus ochraceus 1

Cantharinae - flugbaggar

Malthodes crassicornis 1

Carabidae - jordlöpare

Dromius agilis 3 1

Dromius quadrimaculatus 1 1

Cerambycidae - långhorningar

Alosterna tabacicolor 4

Leptura quadrifasciata 1

Stictoleptura maculicornis 1

Tetrops starkii NT 1

Cerylonidae - gångbaggar

Cerylon ferrugineum 1

Chrysomelidae - bladbaggar

Galerucella lineola 1 1

Ciidae - trädsvampborrare

Cis bidentatus 1

Cis vestitus 1

Cleridae - brokbaggar

Korynetus caeruleus 1 2

(23)

23

Familj/Art Hotkategori Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Fälla 5 Dagsök 2017-05-15 Dagsök 2017-05-22 Dagsök 2017-05-23 Nattsök 2017-06-14 Nattsök 2017-07-04 Kommentar Cryptophagidae - fuktbaggar

Cryptophagus dentatus 1

Cryptophagus dorsalis 1

Cryptophagus micaceus 1 1 7 4

Cryptophagus populi 1 Ny

för VG

Cryptophagus pubescens 2

Cryptophagus scanicus 1 2 1

4 Curculionidae - vivlar

Cossonus parallelepipedus VU 2

Exomias pellucidus 1 1 1

Hylesinus crenatus 2

Polydrusus mollis 2 1

Polydrusus pilosus 1 1 1 1

Rhyncolus ater 1

Dasytidae - borstbaggar

Dasytes caeruleus 1

Dermestidae - ängrar

Anthrenus museorum 4

Attagenus pellio 1

Ctesias serra 2 6 1 2

Elateridae - knäppare

Ampedus cardinalis NT 1

Ampedus nigroflavus NV 1

Ampedus pomorum 2 1 1

Athous haemorrhoidalis 1 2 1

Athous subfuscus 1

Dalopius marginatus 1

Hemicrepidius hirtus 1

Prosternon tesselatum 1

Selatosomus aeneus 1

Selatosomus cruciatus 1

Erotylidae - trädsvampbaggar

Dacne bipustulata 1

Triplax russica 1

Histeridae - stumpbaggar

Dendrophilus punctatus 1

Gnathoncus nannetenis 1

Plegaderus caesus 1

Latridiidae - mögelbaggar

Corticaria longicornis 1

Enicmus rugosus 1 1

Leiodidae - mycelbaggar

Anisotoma humeralis 1 1

Lucanidae - ekoxbaggar

Platycerus caraboides NV 1

Sinodendron cylindricum 1

Malachiidae - borstbaggar

Malachius bipustulatus 3 2 1 1

Mycetophagidae – vedsvampbaggar

Mycetophagus piceus NV 11

1 1 3

1 5 1

(24)

24

Familj/Art Hotkategori Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Fälla 5 Dagsök 2017-05-15 Dagsök 2017-05-22 Dagsök 2017-05-23 Nattsök 2017-06-14 Nattsök 2017-07-04 Kommentar

Mycetophagus quadriguttatus NT 2

Nitidulidae - glansbaggar

Cryptarcha strigata 8 1

Cryptarcha undata 1

Epuraea guttata NV 2 1

Epuraea melanocephala 1 Ny

för VG

Epuraea muheli 1

Epuraea neglecta 1

Meligethes aenea 1 1 1 5

Soronia grisea 1 1 1

Pyrochroidae - kardinalbaggar

Pyrochroa coccinea 1

Scarabaeidae - bladhorningar

Phyllopertha horticola 1

Serica brunnea 1

Scirtidae - mjukbaggar

Prionocyphon serricornis 2

Staphylinidae - kortvingar

Anotylus rugosus 1

Bisnius subuliformis 2 2

Erichsonius cinerascens 1

Euplectus punctatus 1

Hapalaraea pygmaea NV 1 2

Myrmecocephalus concinnus 1 Ny

för VG

Quedius cruentus 1

Quedius mesomelinus 1 1 2 1 1

Scaphidium quadrimaculatum 1

Tenebrionidae - svartbaggar

Corticeus fasciatus VU 1

Diaperis boleti 1 3

Eledona agricola 1 1

0

3 1

Mycetochara axillaris 7 2

Palorus depressus 1

Pentaphyllus testaceus NT 1

Prionychus ater 1 2 2

Pseudocistela ceramboides 1

Trogossitidae - flatbaggar

Grynocharis oblonga NV 7 1 1

Hymenoptera - steklar Vespa crabro

1

8 x x x x x

Chrysis ignita sp 1

Lasius fuliginosus NV x x x x x x

Diptera - tvåvingar

Ferdinandea ruficornis NV 1

Microdon analis 1

Dictenidia bimaculata 1 3 1

Tanyptera atrata 1 1 1

(25)

25

Bilaga 2 – förteckning över påträffade lavar.

Samtliga observerade och artbestämda lavar, mossor och svampar i Klagstorpsallén.

Trädslag och kommentarer anges enbart för rödlistade arter (RL samt hotart.) och signalar- ter (S).

Vetenskapligt namn Svenskt namn s/RL Trädslag Kommentar

Lavar

Acrocordia geminata grå vårtlav Amandinea punctata liten skivlav Anaptychia ciliaris allélav

Bacidia rubella lönnlav S Minst 55 träd.

Bacidia subincompta

Bryoria fuscescens manlav Buellia griseovirens mjölig skivlav Calicium adspersum gulpudrad spiklav Calicium salicinum kopparspik Calicium viride grön spiklav Caloplaca chlorina blyorangelav Caloplaca citrina mjölig orangelav Caloplaca flavorubescens asporangelav

Caloplaca lucifuga skuggorangelav NT ek Träd 68, 144, 145.

Caloplaca obscurella groporangelav Candelaria pacifica citronlav Candelariella vitellina ägglav Candelariella xanthostigma grynig ägglav

Chaenotheca brachypoda gulnål S ask Träd 80, 83, 91, 94, 114.

Chaenotheca chlorella kornig nållav S alm Minst 7 träd.

Chaenotheca phaeocephala brun nållav S ek Träd 68, 141, 143, 145, 171.

Chaenotheca trichialis grå nållav Chrysothrix candelaris gulmjöl Cladonia pyxidata trattlav

Cliostomum corrugatum gul dropplav NT ask Träd 91, 114

Cliostomum griffithii dropplav

Cyphelium inquinans sotlav S ek, lind Träd 44, 143, 144, 145

Cyphelium sessile parasitsotlav VU ek, lind, lönn, ask Träd 44, 89, 136, 167.

Diplotomma alboatrum vitskivlav S ek Träd 136

Evernia prunastri slånlav Hypocenomyce scalaris flarnlav Hypogymnia farinacea grynig blåslav Hypogymnia physodes blåslav Hypogymnia tubulosa puckstocklav Lecania cyrtella lekania Lecanora chlarotera lövträdskantlav Lecanora expallens mjölkantlav Lecidella elaeochroma asplav Lepraria incana blågrå mjöllav Melanelixia glabratula stiftbrunlav Myriolecis hagenii

Opegrapha atra svart klotterlav Opegrapha varia klotterlav Parmelia sulcata skrynkellav Peltigera praetextata fjällig filtlav Pertusaria albescens mjölig porlav Pertusaria amara bitterlav Pertusaria coccodes hagelporlav Pertusaria flavida gul porlav Pertusaria pertusa porlav Phaeophyscia nigricans dvärgkranslav Phaeophyscia orbicularis kranslav

Phlyctis argena blemlav

Physchia adscendens hjälmrosettlav Physconia distorta dagglav

Physconia enteroxantha gulkantad dagglav Platismatia glauca näverlav

(26)

26

Vetenskapligt namn Svenskt namn s/RL Trädslag Kommentar

Pleurosticta acetabulum kyrkogårdslav Polycauliona candelaria ljuslav

Polycauliona polycarpa mångfruktig vägglav Pseudoevernia furfuracea gällav

Ramalina baltica hjälmbrosklav NT ek Träd 136

Ramalina calicaris rännformig brosklav VU ? ?

Ramalina farinacea mjölig brosklav Ramalina fastigiata rosettbrosklav Ramalina fraxinea brosklav Rinodina exigua grå skimmerlav

Sclerophora pallida gulvit blekspik VU ek, alm, lönn, ask 14 träd.

Sclerophora peronella liten blekspik VU ask, alm, lönn Träd 40, 70, 80, 102, 111.

Solitaria chrysophthalma alléorangelav Tephromela atra svart kantlav Usnea subfloridana kort skägglav Xanthomendoza fulva grov ljuslav Xanthoria parietina vägglav Mossor

Antitrichia curtpendula fällmossa S ask Träd 52 och 55.

Frullania dilidata hjälmfrullania

Homalothecium sericeum guldlockmossa S ask Träd 22 och43.

Hypnum cupressiforme cypressfläta Leucodon sciuroides allémossa Radula complanata samboradula Syntrichia virescens alléskruvmossa

Ulota crispa krusig ulota S sälg Träd 96.

Zygodon rupestris stor ärgmossa Orthotrichum obtusifolium trubbhättemossa Svampar

Grifola frondosa korallticka NT ek Träd 136.

Hymenochaete ulmicola almrostöra VU alm Träd 125.

Laetiporus sulphureus svavelticka Phellinus igniarius eldticka Polyporus leptocephalus strumpticka Vuilleminia comedens frätskinn

(27)
(28)

Trafikverket, 405 33 Göteborg.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650 www.trafikverket.se

References

Related documents

Lämplig enhet för angivande av förekomst: För att kvantifiera förekomsten av pälsfrullanian bör både antalet träd som arten förekommer på och antal bålar på respektive

Mindre insamlingar som omfattar mindre än 200 arter eller 2000 individer har också visat sig ge ganska dåliga kriterier när man ska ranka olika skogsområden inbördes medan

Dokumenttitel: Inventering av lavar, svampar, mossor, insekter och fladdermöss i Livereds alléer (väg O1978 och O2001).. Författare: Petter Bohman och Svante

Bjärka-Säbyområdet -0.005 Rödhalsad svartbagge Allozymer Uppland – Hessen 0.116 Bjärka-Säbyområdet 0.063 Vanlig svampsvartbagge Allozymer Uppland – Hessen

Flest arter är knutna till vegetationsfattiga, blottade stränder, där majo- riteten av arterna förekommer på sand men många även på andra sediment och klippor (fig.. Många

Artrika lavsamhällen eller förekomster av rödlistade lavar förknippas oftast inte med täkter. Detta beror på att täkter i många fall erbjuder instabila miljöer vilka

Anledningen till att arter som rödlistats i Sverige inte listats i Finland eller Norge är antingen att de där bedöms ha livskraftiga populationer, att de inte har bedömts eller

hyllum bäcksidenmossa Mossor NT - Nära Hotad Skogskällor och bäckar Skåne till Norrbottens län Carex heleonastes myrstarr Kärlväxter