• No results found

Teorin som inte finns

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Teorin som inte finns"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Teorin som inte finns

Enligt Live Brekke och Runa Haukaa för den nya kvinnorörelsen ännu en oförlöst debatt omförhållandet

mella n f eminis m och marxism , mellan partriarkat och kapitalism. Detta kommer också fram i den dagliga kvinnokampen. Här försöker de klargöra några av problemen

inom den nya kvinnorörelsen och inom kvinnoforskningen.

De antyder också en möjlig väg att komma vidare när det gäller problemlösningar och teoriutveckling.

Den väg vi har gått

I k v i n n o r ö r e l s e n d i s k u t e r a d e vi f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o f ö r t r y c k och klassförtryck.

H u r skulle vi utveckla e n politik som k u n d e tillvarata b å d e k v i n n o r n a s och a r b e t e r s k o r - n a s / a r b e t a r n a s i n t r e s s e n ? V a d m e n a d e vi e g e n t l i g e n m e d f r i g ö r e l s e ? H u r skulle m a n k u n n a k a r a k t e r i s e r a d e n politik vi h a d e f ö r t hittills? På vilket sätt var d e t möjligt att avgö- ra o m d e d e l m å l vi satte u p p och d e r e f o r - m e r vi u p p n å d d e , l e d d e oss i r ä t t r i k t n i n g ? I f ö r b e r e d e l s e a r b e t e t i n f ö r v a r j e 8 m a r s m å s t e vi ä n n u ta ställning till vad s o m ä r " k v i n n o - krav" och vad s o m inte ä r det. M å n g a av oss tycker d e t ä r svårt att a v g r ä n s a d e kvinnopo- litiska f r å g o r n a , n å g o t s o m också f å r o r g a n i - satoriska k o n s e k v e n s e r inåt i k v i n n o r ö r e l s e n och politiska k o n s e k v e n s e r utåt. S o m vi ser d e t , f i n n s d e t ett t r ä n g a n d e b e h o v hos kvin- n o r ö r e l s e n att k l a r g ö r a m e r k o n k r e t b å d e vad d e n vill k ä m p a mot ( k v i n n o f ö r t r y c k ) , för ( k v i n n a n s frigörelse) o c h hur k a m p e n ska o r g a n i s e r a s . Vi b ö r j a d e att d i s k u t e r a o m k v i n n o f o r s k n i n g e n k u n d e b i d r a till klargö- r a n d e n , eller o m b a r a d e t o m v ä n d a gällde:

att k v i n n o r ö r e l s e n var p r o b l e m s t ä l l n i n g s l e - v e r a n t ö r till f o r s k n i n g e n , och att f o r s k n i n g - e n k a n s k e ä r a v h ä n g i g av r ö r e l s e n s p r a k t i s k a f ö r s ö k till l ö s n i n g a r . Vi b ö r j a d e i n t r e s s e r a oss f ö r h u r d y n a m i k e n m e l l a n social r ö r e l s e och f o r s k n i n g e n faktiskt f u n g e r a r , och o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n v e t e n s k a p och politik i ett s a m h ä l l e s o m N o r g e kan o r g a n i s e r a s f ö r f r i g ö r e l s e .

S a m t i d i g t satt vi på u n i v e r s i t e t e t och ana- lyserade f ö r h å l l a n d e t mellan kapitalism o c h

p a t r i a r k a t . Vi läste f o r s k n i n g s r a p p o r t e r o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o f ö r t r y c k och klassförtryck och satte oss in i olika teoretis- ka a n g r e p p s s ä t t som k v i n n o f o r s k a r e h a d e a n v ä n t f ö r att beskriva och förstå k v i n n o r - nas ställning i samhället. Vi läste samhällsve- tenskaplig, historisk o c h filosofisk l i t t e r a t u r f ö r att o m möjligt f i n n a m e t o d i s k a och teo- retiska r e d s k a p f ö r k v i n n o f r i g ö r a n d e kvin- n o f o r s k n i n g . D e t t a gav oss - i likhet m e d flera a n d r a - ett intryck av att d e t vi läste inte s t ä m d e m e d vår v e r k l i g h e t s u p p f a t t - n i n g ; att k a t e g o r i e r n a inte s t ä m d e , att an- g r e p p s s ä t t e n , f ö r s t å e l s e f o r m e r n a och m e t o - d e r n a inte var a d e k v a t a i f ö r h å l l a n d e till ä m - n e s o m r å d e t . D e t såg u t s o m o m f o r s k n i n g s - m i l j ö e r n a lika m y c k e t s o m k v i n n o r ö r e l s e n b e h ö v d e k l a r g ö r a s på ett g r u n d l ä g g a n d e sätt, såväl teoretiskt o c h m e t o d i s k t s o m o r g a - nisatoriskt.

De t a n k a r och s t å n d p u n k t e r vi h a r k o m - mit f r a m till, vill vi f ö r s ö k a p r e s e n t e r a h ä r . Vi h o p p a s att k v i n n o r ö r e l s e n och k v i n n o - f o r s k a r n a ska hitta n å g o t f r u k t b a r t i a r t i k e l n så att d e n k a n s p o r r a till e n p o l i t i s e r a n d e d e b a t t o m k v i n n o f r i g ö r a n d e f o r s k n i n g , d ä r i b l a n d o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n t e o r i u t - veckling och u t v e c k l i n g av politisk praxis.

Vår nuvarande ställning

Att d e t vi läser inte s t ä m m e r ö v e r e n s m e d vår v e r k l i g h e t s u p p f a t t n i n g ä r ett generellt p r o b l e m i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n , s n a r a r e än att d e t avslöjar ett p r o b l e m a v h ä n g i g t av en e t a b l e r a d t e o r i t r a d i t i o n . Det ä r en u p p g i f t

(2)

f ö r sig att u n d e r s ö k a v a r f ö r d e t ä r så. G e n e - rellt ser d e t u t som o m s v å r i g h e t e r n a b o t t n a r i specifika brister i d e n politiska p r a x i s och i t e o r i u t v e c k l i n g e n , j ä m f ö r t m e d k v i n n o r ö - relsens t o l k n i n g a r , p e r s p e k t i v o c h visioner o m f ö r t r y c k och f r i g ö r e l s e ! F ö r oss tycks en viktig del av d e t t a vara u t t o l k n i n g a r av och s t r a t e g i e r f ö r u p p h ä v n i n g av alla slags för- t r y c k s f ö r h å l l a n d e n . D ä r v i d m å s t e vi också ef terlysa en teori s o m skulle k u n n a k l a r g ö r a s a m m a n h a n g e n och s k i l l n a d e n m e l l a n t ex k v i n n o f ö r t r y c k - klassförtryck, r a s f ö r t r y c k , f ö r t r y c k av h o m o s e x u e l l a , av m i n o r i t e t s - g r u p p e r av h a n d i k a p p a d e , i eti givet sam- hälle. Vi s a k n a r en teori s o m k a n vara vägle- d a n d e i d e n politiska k a m p e n f ö r f r i g ö r e l s e av alla f ö r t r y c k t a - oavsett av vilken o r s a k d e förtrycks.

1 d e n n a artikel ska vi k o n c e n t r e r a oss på e n s k i l d a teoretiska p r o b l e m . M e t o d p r o b l e - m e n b e r ö r s således i liten g r a d och d å b a r a på ett i n d i r e k t sätt. Vi f ö r u t s ä t t e r att k v i n n o - f ö r t r y c k såväl som a n n a t f ö r t r y c k ä r ett er- känt f a k t u m . M e n vi vill f r a m h ä v a att d e n e m p i r i s o m k v i n n o f o r s k a r e hittills h a r p r o - d u c e r a t visar kvinnoförtryckets mosaikaktiga prägel. K v i n n o f ö r t r y c k f r a m t r ä d e r på ett

o j ä m n t sätt - i r e l a t i o n till typ och styrka hos a n n a t icke-könsspecifikt f ö r t r y c k . Mycket ty- d e r d ä r f ö r på att d e n s a k n a d e t e o r i n såväl i n o m k v i n n o r ö r e l s e n som i n o m d e l a r av k v i n n o f o r s k n i n g e n m å s t e i n t e g r e r a b å d e k v i n n o f ö r t r y c k och a n n a t icke-könsbestämt f ö r t r y c k .

U t i f r å n d e t t a p e r s p e k t i v s ö k e r vi besvara tre f r å g o r , s o m ä r n ä r a k n u t n a till v a r a n d r a , och som vi a n t a r ä r d e l a r av en m e r o m f a t - t a n d e h e l h e t som vi ä n n u inte kan t ä n k a oss i detalj:

1. B e h ö v e r vi nya teoretiska a n g r e p p s s ä t t ? 2. V a d ska d e n nya t e o r i n h a n d l a o m ? 3. V a r och h u r ska vi b ö r j a leta e f t e r d e n nya t e o r i n ?

Vi ska f ö r s t f ö r s ö k a ge vår m o t i v e r i n g till att d e t b e h ö v s nya teoretiska a n g r e p p s s ä t t f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g ( k v i n n o ) f o r s k n i n g . Vi d r a r h ä r f r a m d e l a r av d e n feministiska och d e n marxistiska t e o r i r i k t n i n g e n som ex- e m p e l på h u r e x i s t e r a n d e s a m h ä l l s v e t e n - skapligt t ä n k a n d e ä r bristfälligt utvecklat f ö r f ö r s t å e l s e n av k v i n n o f r å g a n . J u s t dessa ex-

e m p e l h a r d r a g i t s f r a m i h u v u d s a k d ä r f ö r att d e ä r d e mest a n v ä n d a i n o m s k a n d i n a - visk k v i n n o f o r s k n i n g , och d ä r f ö r att d e be- h a n d l a r bl a f ö r t r y c k o c h f r i g ö r e l s e .

V i d a r e h a r vi f ö r s ö k t att skissera vissa an- satser till riktlinjer f ö r e n ny t e o r i b i l d n i n g . Vi h a r h ä r f ö r s ö k t f r a m h ä v a n å g r a tematiska k o m p o n e n t e r o c h sätt att f ö r h å l l a sig till samhälleliga f e n o m e n , som inte f i n n s i d e s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a t e o r i e r vi k ä n n e r till.

N e d a n f r a m h ä v s också att vi s ö k e r ett teo- retiskt a n g r e p p s s ä t t som inkorporerar olika ty- per av förtryck och som också visar vilken typ av förtryck som är dominerande i ett givet samman- hang, det sätt på vilket det är dominerande och varför just detta blir dominerande i det givna sammanhanget.

Till slut f ö r s ö k e r vi a n t y d a var och h u r vi k a n b ö r j a söka e f t e r nya teoretiska a n g r e p p s - sätt. Detta ä r m e n a t s o m ett f ö r s t a f ö r s ö k i a r b e t e t m e d att utveckla nya m o d e l l e r och f ö r s t å e l s e s f o r m e r . Vi f ö r e s l å r h ä r att m a n ska fortsätta analysen av d e m e t o d i s k a o c h teoretiska p r o b l e m e n i d e n e x i s t e r a n d e k v i n n o f o r s k n i n g e n . Vi a n t a r att systematisk k u n s k a p o m l i k h e t s p u n k t e r o c h olikhet i d e p r o b l e m s o m u p p s t å r i n o m d e olika teori- och m e t o d t r a d i t i o n e r n a , ska ge en g r u n d v a l f ö r ett v i d a r e a r b e t e . Vi f ö r e s l å r d e s s u t o m s t u d i e r av b e f r i e l s e r ö r e l s e r , e f t e r s o m dessa r ö r e l s e r r e p r e s e n t e r a r d e t m e d v e t n a och o r g a n i s e r a d e u p p r o r e t m o t b e s t ä m d a t y p e r av f ö r t r y c k . D ä r i g e n o m b i d r a r d e också till att å s k å d l i g g ö r a dels f ö r t r y c k , dels vilka s v å r i g h e t e r s o m ä r f ö r k n i p p a d e m e d d e t t a att b e k ä m p a f ö r t r y c k i n o m ett a v g r ä n s a t o m r å d e .

M e n i n n a n vi g å r n ä r m a r e in på d e t r e n ä m n d a f r å g o r n a ska vi k o r t k o m m e n t e r a d e n n a artikels h u v u d b e g r e p p - f ö r t r y c k och frigörelse.

Om fenomenen och begreppen förtryck och frigörelse

N ä r vi tar vår u t g å n g s p u n k t \ förtryck, h ä n g - e r d e t t a s a m m a n m e d vår v e t e n s k a p l i g a och politiska m å l s ä t t n i n g : f r i g ö r a n d e teori och praxis. D ä r v i d blir d e t viktigt att se möjliga v ä g a r till b e f r i e l s e u r d e f ö r t r y c k t a s insikt och synvinklar. F ö r t r y c k s o m f e n o m e n , dess

(3)

( o j ä m n a ) f r a m t o n i n g , s a m m a n s ä t t n i n g , för- ä n d r i n g och u p p h ä v a n d e blir viktigt att k l a r g ö r a .

B e g r e p p s o m m a k t , h e r r a v ä l d e , a u k t o r i - tet, d o m i n a n s och i n f l y t a n d e h ö r n a t u r l i g t - vis h e m m a i e n teori o m f ö r t r y c k . M e n be- g r e p p s b i l d n i n g a r och t e o r i b y g g a n d e o m fe- n o m e n e t f ö r t r y c k k a n inte bli identiskt m e d b e g r e p p och t e o r i e r m e d utgångspunkt i d e a n d r a n ä m n d a f e n o m e n e n . G e m e n s a m t f ö r b e g r e p p som makt o d ä r att d e r i k t a r u p p - m ä r k s a m b e t e n m o t d e p e r s o n l i g a , s t r u k t u - rella och/eller materiella k r a f t e r s o m f o r m a r o m g i v n i n g e n . H u v u d v i k t e n läggs på det/

d e n som f o r m a r s n a r a r e än d e t / d e n som f o r m a s .

S o m f e n o m e n u t t r y c k e r m a k t o c h liknan- d e b e g r e p p och f ö r t r y c k naturligtvis olika sidor av s a m m a sak. M e n n ä r m a n s ö k e r en teoretisk u t l ä g g n i n g o m detta, m å s t e vi välja vilken sida vi u t g å r f r å n . Detta m å s t e g ö r a s explicit, e f t e r s o m u t g å n g s p u n k t e n k o m m e r att ge en viss s t y r a n d e i n r i k t n i n g f ö r utveck- lingen av p e r s p e k t i v , i d e n t i f i e r i n g a r och be- g r e p p s b e s t ä m n i n g a r av väsentliga f e n o m e n i a n s l u t n i n g till t e o r i b i l d n i n g e n .

D e n u t g å n g s p u n k t s o m b e s t ä m m e r rikt- n i n g e n är särskilt viktig i d e t t a s a m m a n - h a n g , e f t e r s o m vi h ä r h a r att g ö r a m e d kva- litativa b e g r e p p som inte låter sig m ä t a längs en e n d i m e n s i o n e l l skala. Vi b e t r a k t a r f e n o - m e n s o m m a k t o d och f ö r t r y c k s o m s t ä n d i g t ö m s e s i d i g t r e p r o d u c e r a n d e k o n s e k v e n s e r av bl a v a r a n d r a . Detta ä r kvalitativt olika f e n o m e n , m e n d ä r d e t e n a delvis b e t i n g a r det a n d r a - och m e l l a n vilka d e t d ä r f ö r finns

r e l a t i o n e r . M e n dessa r e l a t i o n e r ä r o f t a svå- ra att i d e n t i f i e r a - k a n s k e j u s t d ä r f ö r att makt o d tar sig a n n o r l u n d a ut ' o v a n i f r å n ' ä n f r å n d e f ö r t r y c k t a s p e r s p e k t i v . F e n o m e - n e n och r e l a t i o n e r n a ä r av en s å d a n k a r a k - tär att i d e n t i f i e r i n g och v i d a r e b e g r e p p s b e - s t ä m n i n g a v h ä n g e r av o m u t g å n g s p u n k t e n ä r f e n o m e n s o m m a k t o d eller f e n o m e n e t f ö r t r y c k . Vi ö n s k a r b i d r a till att u p p h ä v a det f ö r t r y c k som ä g e r r u m . Detta ä r möjligt att g ö r a endast u t i f r å n d e f ö r t r y c k t a s p e r s p e k - tiv och intressen, så s o m dessa o f t a k o m m e r till u t t r y c k g e n o m b e f r i e l s e k a m p e r .

U r d e t t a p e r s p e k t i v k a n vi lättare urskilja d e f ö r h å l l a n d e n s o m ä r väsentliga n ä r d e t

gäller f r i g ö r e l s e , e f t e r s o m d e f ö r t r y c k t a s in- sikt också alstrar visioner o m f r i g ö r e l s e och frihet s o m ä r e n av l e d t r å d a r n a i k a m p e n f ö r f r i g ö r e l s e . E n teori m e d m a k t o d som nyck- e l b e g r e p p i n n e b ä r lätt e n f a r a f ö r att analy- ser k o n c e n t r e r a s k r i n g m a k t g r u p p e r i n g a r i stället f ö r att vara a n a l y s e r av d e f ö r t r y c k t a s villkor och d e r a s m ö j l i g h e t e r till f r i g ö r e l s e - s t r ä v a n - visioner.

En teori o m f ö r t r y c k ä r n ä r a f ö r k n i p p a d m e d m e r eller m i n d r e k o n k r e t a visioner o m vad f r i h e t i n n e b ä r . Visserligen ä r f ö r t r y c k s - b e g r e p p e t k n u t e t till d e n sociala och m a t e - riella realiteten, m e d a n f r i h e t s - o c h f r i g ö r e l - s e b e g r e p p e t ä r k n u t e t till v å r a f ö r e s t ä l l n i n g - ar o m d e t sociala livet. M e n e f t e r s o m våra f ö r e s t ä l l n i n g a r också ä r b u n d n a till vårt soci- ala och materiella liv, k o m m e r v å r a u t o p i e r också att k u n n a vara en av r i k t l i n j e r n a f ö r nya t e o r i b i l d n i n g a r . I e n l i g h e t m e d s å d a n a riktlinjer blir e n n ä r m a r e p r e c i s e r i n g av be- g r e p p e t f ö r t r y c k ett kontinuerligt a r b e t e , i och m e d att u t v e c k l i n g e n av b e g r e p p och teori står i ett i n r e , ömsesidigt b e r o e n d e f ö r - h å l l a n d e . D ä r f ö r k a n vi inte n u ge en precis d e f i n i t i o n av f ö r t r y c k . Det m å s t e k l a r g ö r a s m e d a n m a n a r b e t a r . M e n tills v i d a r e h a r vi som riktlinje utgått f r å n vad vi m e n a r i stort sett är e s s e n s e n i d e olika sätt b e g r e p p e t h a r a n v ä n t s på i n o m s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g f o r s k n i n g och i politiska d e b a t t e r : f ö r t r y c k visar på k a r a k t ä r e n hos f ö r h å l l a n d e n m e l l a n ( g r u p p e r av) m ä n n i s k o r , oavsett o m dessa k o m m e r till synes g e n o m materiella, struk- turella eller p e r s o n l i g a f ö r m e d l i n g s p r o c e s - ser. F ö r t r y c k ä g e r r u m n ä r dessa f ö r h å l l a n - d e n f u n g e r a r så att d e n e n a p a r t e n s t ä n d i g t d r a r d e t k o r t a s t e strået - t ex i f o r m av lägsta e k o n o m i s k a utbyte, lägsta sociala e r k ä n n a n - de, minst behovstillfredsställelse - och f å r ett o b j e k t v a r a i f ö r h å l l a n d e t till d e n / d e t f ö r - t r y c k a n d e .

Ä v e n o m b e f r i e l s e r ö r e l s e r ä r e n viktig del av såväl n o r s k s o m i n t e r n a t i o n e l l politik, h a r d e n s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g e n p r o - b l e m m e d att b e g r e p p s l i g t k l a r g ö r a f e n o - m e n s o m f ö r t r y c k och f r i g ö r e l s e . M å n g a av oss tycks vara e n i g a o m att vi f o r s k a r m e d m å l s ä t t n i n g e n att b i d r a till att u p p h ä v a ( k v i n n o ) f ö r t r y c k , f ö r ( k v i n n o ) f r i g ö r e l s e . M e n f ö r att vi ska k u n n a b i d r a m e d n å g o t

(4)

väsentligt till d e t t a , m å s t e vi ha m e r precisa k u n s k a p e r o m f ö r t r y c k och f r i g ö r e l s e än vad vi h a r idag.

I d a g e n s d e b a t t o m vad s a m h ä l l s f ö r ä n d - r i n g i r i k t n i n g m o t k v i n n o f r i g ö r e l s e är, f i n n s d e t f n t r e h u v u d r i k t n i n g a r . D e n f ö r s t a sät- ter u p p m ä n n e n - så s o m m ä n ä r i d a g - som n o r m a t i v m å t t s t o c k : vi f ö r ä n d r a r oss i rikt- n i n g m o t k v i n n o f r i g ö r e l s e n ä r k v i n n o r blir m e r och m e r lika m ä n - i p r a k t i s k a g ö r o m å l såväl som i p e r s o n l i g a e g e n s k a p e r .

D e n a n d r a r i k t n i n g e n sätter u p p k v i n n o r - så s o m k v i n n o r ä r i d a g - s o m n o r m a t i v måttstock: vi f ö r ä n d r a s i r i k t n i n g m o t kvin- n o f r i g ö r e l s e g e n o m att ta v a r a på och vida- reutveckla d e 'kv innliga' e g e n s k a p e r n a och aktiviteterna. Dessa anses ha utvecklats i en k v i n n o k u l t u r s o m ä r m e r eller m i n d r e ge- m e n s a m f ö r d e flesta av d a g e n s k v i n n o r . F r i g ö r e l s e p e r s p e k t i v e t ligger i att k v i n n o r s g ö r o m å l och e g e n s k a p e r ska v ä r d e s ä t t a s på ett a n n a t sätt ä n n u . D e ska ges ' h ö g r e status' på ett eller a n n a t sätt.

D e n t r e d j e r i k t n i n g e n h a r ' d e n a n d r o g y n a m ä n n i s k a n ' s o m n o r m a t i v m å l s ä t t n i n g : d e n m ä n n i s k a s o m ä r d e n bästa av d e t m ä n ä r i d a g och det bästa av d e t k v i n n o r ä r idag. De negativa d r a g e n i m a n s r o l l e n och i k v i n n o - rollen ska f ö r s v i n n a , det bästa b e v a r a s och utvecklas b å d e hos d a g e n s k v i n n o r och da- g e n s m ä n .

G e m e n s a m t f ö r dessa t r e r i k t n i n g a r ä r att d e h a r en idealistisk u p p f a t t n i n g o m h u r f ö r ä n d r i n g av m ä n s k l i g v e r k s a m h e t och e g e n s k a p e r g å r till. D ä r m e d blir r i k t n i n g a r - nas b e g r e p p o m f r i g ö r e l s e också ett idealis- tiskt b e g r e p p . Det står kvar lösgjort f r å n d e n s a m h ä l l s b e s t ä m d a v e r k l i g h e t s o m f r i g ö r e l - s e p r o c e s s e n m å s t e ske i n o m .

M ä n n i s k a n s g ö r o m å l och h e n n e s p e r s o n - liga e g e n s k a p e r s k a p a s u n d e r b e s t ä m d a , m o t s ä t t n i n g s f y l l d a s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n , och d e f ö r ä n d r a s i och m e d d e n historiska u t v e c k l i n g e n av dessa. V a d d e t r e n ä m n d a r i k t n i n g a r n a g ö r ä r att beskriva en ideal- m ä n n i s k a u t a n att m ä n n i s k a n s f ö r ä n d r a d e livsvillkor i f r a m t i d e n d r a s in i bilden. Att d e t ä r d e n m ä n s k l i g a v e r k s a m h e t e n själv som f ö r ä n d r a r dessa livsvillkor ä r d e t som g ö r en medveten f ö r ä n d r i n g i r i k t n i n g m o t f r i g ö r e l s e möjlig. M e n h u r skulle d e t v a r a

möjligt att få k v i n n o r att b e v a r a och vidare- utveckla d e t bästa i k v i n n o k u l t u r e n u t a n att vi också f r a m g e n t i stor u t s t r ä c k n i n g hålls k v a r i det o a v l ö n a d e , k v i n n o f ö r t r y c k a n d e , r e p r o d u k t i v a v å r d a r b e t e t - som ju u t g ö r d e n materiella g r u n d v a l e n f ö r e n e v e n t u e l l g e m e n s a m k v i n n o k u l t u r ?

H u r ska vi k u n n a ta vara på d e t bästa i m a n s r o l l e n - som b e s t å r av e g e n s k a p e r som h a r utvecklats så att d e bl a f ö r t r y c k e r kvin- n o r ? H u r ska vi k u n n a ta v a r a på det bästa i k v i n n o r o l l e n - som bl a b e s t å r av e g e n s k a p e r som utvecklats av f ö r t r y c k t a m ä n n i s k o r f ö r att f ö r s v a r a sig i en f ö r t r y c k a n d e situation - och samtidigt k ä m p a m o t m a n s v ä l d e t ?

I n g e n av d e tre r i k t n i n g a r n a k a n säga oss vad samhällelig f ö r ä n d r i n g i r i k t n i n g m o t k v i n n o f r i g ö r e l s e är, dvs p å p e k a vilka m a t e - riella, s t r u k t u r e l l a och institutionella f ö r h å l - l a n d e n i s a m h ä l l e t s o m m ä n n i s k a n m å s t e f ö r ä n d r a f ö r att f ö r ä n d r a sig själv och sam- hället h ä n m o t f r i g ö r e l s e . R i k t n i n g a r n a h a r ett missvisande b e g r e p p o m f r i g ö r e l s e , dels d ä r f ö r att d e lösgör vissa m ä n s k l i g a e g e n - s k a p e r f r å n hela p e r s o n l i g h e t e n , dels d ä r f ö r att d e ser m ä n s k l i g a e g e n s k a p e r isolerade f r å n m ä n n i s k a n s historiskt och materiellt b e s t ä m d a livsvillkor i s a m h ä l l e t .

F ö r oss ser d e t ut som o m ' f r i g ö r e l s e ' ä r ett b e g r e p p s o m i sig självt inte låter sig b e s t ä m - mas. F r i g ö r e l s e ä r en p r o c e s s h ä n m o t n å g o t tidigare o k ä n t och nytt. Vi kan inte n u säga med bestämdhet vad vi vill f r i g ö r a s till. Det vi kan g ö r a ä r att b i d r a till att utveckla visioner eller regulativa i d é e r som vi vill k ä m p a f ö r att nå. Dessa f ö r ä n d r a s naturligtvis g e n o m hela p r o c e s s e n s f ö r l o p p . M e n samtidigt m å s t e vi vid v a r j e t i d p u n k t k u n n a a v g ö r a o m d e n politik vi f ö r i f ö r h å l l a n d e till v i s i o n e r n a faktiskt l e d e r oss i r i k t n i n g m o t f r i g ö r e l s e eller inte. A n n a r s blir d e t o m ö j l i g t att f ö r a e n k o n s e k v e n t politisk k a m p . Vi m å s t e också vara i s t å n d att a v g ö r a h u r u v i d a b e s t ä m d a d r a g i s a m h ä l l s u t v e c k l i n g e n f ö r oss n ä r m a r e eller l ä n g r e b o r t f r å n m å l e t - s å d a n t d e t ä r uttryckt m e d d e f n g ä l l a n d e r e g u l a t i v a idé- e r n a och visionerna. Vi m å s t e t ex k u n n a säga o m d e t ä r ett steg i r i k t n i n g m o t f r i g ö - relse eller inte n ä r k v i n n o r flyttar f r å n fa- milje- och g r a n n g e m e n s k a p i ett f ö r h å l l a n - devis f ö r o r e n i n g s f r i t t m e n s t r ä n g t p a t r i a r -

(5)

kaliskt l o k a l s a m h ä l l e till e n isolerad f ö r o r t s - tillvaro, ett h a l v d a g s j o b b eller ett lågavlönat f a b r i k s j o b b i d e n s m u t s i g a s t o r s t a d e n - m e n d ä r d e n p e r s o n l i g a m a n s d o m i n a n s e n ä r för- svagad.

P r o b l e m e t ä r n u b å d e h u r vi ska gå f r a m f ö r att få en u t v e c k l i n g av d e r e g u l a t i v a i d é e r som vi vill k ä m p a f ö r att nå och h u r vi ska k u n n a a v g ö r a o m d e n politik vi f ö r och u t v e c k l i n g e n i s a m h ä l l e t l e d e r oss i r i k t n i n g m o t f r i g ö r e l s e eller ej.

S o m n ä m n t s h ä v d a r vi att det inte ä r möj- ligt att ge en precis b e s t ä m n i n g av vad vi vill f r i g ö r a s till. F r i g ö r e l s e ä r m e d a n d r a o r d ett visionärt b e g r e p p s o m visar på n å g o t som inte är. M e n i vårt k o n k r e t a dagliga liv be- t e c k n a r f r i g ö r e l s e en p r o c e s s som ständigt f ö r ä n d r a s , och vi m e d d e n . D e n n a fyller vi vid v a r j e t i d p u n k t , p r a k t i s k t och teoretiskt, m e d b e s t ä m d a m å l s ä t t n i n g a r och visioner.

D e t vi kan veta n å g o t o m , ä r vad vi vill f r i g ö r a s från - d e t s j ä l v u p p l e v d a och - er- k ä n d a f ö r t r y c k e t av oss själva, av a n d r a och av n a t u r e n . S å d a n a ' f r i g ö r e l s e f r å n ' - b e s t ä m - n i n g a r visar på vad f ö r t r y c k ä r och f ö r t r y c k är f e n o m e n i d e n e x i s t e r a n d e verklighe- ten.

Vi h a r t i d i g a r e gett dessa f e n o m e n e n ge- m e n s a m karakteristik. D e n n a karakteristik kan självfallet d i s k u t e r a s . D e s s u t o m b e h ö v e r vi k o n k r e t a b e s t ä m n i n g a r av olika t y p e r av f ö r t r y c k och d y n a m i k e n m e l l a n d e m . F ö r - tryck kan ö k a på n å g r a o m r å d e n samtidigt s o m d e t f ö r s v a g a s på a n d r a , ä v e n o m d e t t a s ä k e r t inte alltid sker. Vi h a r r e d a n n ä m n t ett e x e m p e l : u r b a n i s e r i n g k a n i n n e b ä r a en f ö r s v a g n i n g av m a n s v ä l d e t och a n d r a for- m e r av social k o n t r o l l ö v e r k v i n n o r , m e n en f ö r s ä m r i n g av k v i n n o r s livssituation på a n d - ra o m r å d e n - d e k a n utsättas f ö r a n d r a ty- p e r av f ö r t r y c k , t ex som l ö n a r b e t a r e . Ä r d e t t a en f ö r s ä m r i n g eller f ö r b ä t t r i n g f ö r k v i n n o r n a - totalt sett? O c h är d e t en för- s ä m r i n g eller e n f ö r b ä t t r i n g f ö r k a m p e n m o t alla t y p e r av f ö r t r y c k - i dess h e l h e t ?

D y n a m i k e n m e l l a n olika t y p e r av f ö r t r y c k o c h k a m p e n m o t dessa m å s t e s t u d e r a s i k o n - k r e t a fall. M e n e n helhetlig v ä r d e r i n g m å s t e söka f ö r s t å alla e n s k i l d a t y p e r av f ö r t r y c k och d e r a s i n b ö r d e s f ö r h å l l a n d e .

E n s å d a n analys k a n v i d a r e få f r a m möjli-

ga i n t r e s s e g e m e n s k a p e r o c h i n t r e s s e m o t - s ä t t n i n g a r m e l l a n d e m s o m blir utsatta f ö r s a m m a slags f ö r t r y c k och m e l l a n g r u p p e r s o m blir utsatta f ö r olika t y p e r av f ö r t r y c k . T ex kan vi t ä n k a oss att m ä n i olika klasser och av olika r a s e r h a n d l a r u t i f r å n ett ge- m e n s a m t intresse f ö r att u p p r ä t t h å l l a m a n s - väldet, samtidigt som d e h a r m o t s t r i d a n d e i n t r e s s e n n ä r d e t gäller att u p p r ä t t h å l l a t ex k l a s s h e r r a v ä l d e t och r a s i s m e n . Vilka intres- sen som blir u t s l a g s g i v a n d e f ö r h ä n d e l s e f ö r - l o p p e t i e n given situation, m å s t e undersri- kas e m p i r i s k t . M e n k ä n n e d o m o m d e olika t y p e r n a av f ö r t r y c k och f ö r s ö k att n ä r m a sig s a m h ä l l s f e n o m e n u t i f r å n d e t t a a n g r e p p s s ä t t kan möjligtvis b i d r a till att d r a g i s a m h ä l l s u t - vecklingen och k a m p e r n a m o t f ö r t r y c k blir k l a r a r e f ö r oss. En h e l h e t l i g v ä r d e r i n g av d e t t a slag m å s t e troligen också till f ö r att h j ä l p a oss att k o m m a u n d e r f u n d m e d h u r u - vida s t r u k t u r e l l a f ö r ä n d r i n g a r i s a m h ä l l e t och d e n k a m p s o m f ö r s m o t f ö r t r y c k p e k a r i r i k t n i n g m o t f r i g ö r e l s e , status q u o eller f ö r - s ä m r i n g .

Behöver vi nya teoretiska angreppssätt?

Ett av d e mest c e n t r a l a d e b a t t ä m n e n a i kvin- n o r ö r e l s e n h a r varit f ö r h å l l a n d e t m e l l a n ka- pitalism och p a t r i a r k a t , m e l l a n k v i n n o f ö r - tryck och klassförtryck. Vi h a r ä n n u inte f u n - nit n å g o t b r a teoretiskt svar, m e n vi h a r bli- vit m e r eller m i n d r e e n i g a o m att svaret m å s t e sökas m e r a k o n k r e t : u n d e r vilken tid, var, u n d e r vilka p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n osv. Vi s a k n a r e m e l l e r t i d e n i g h e t i s y n e n på f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k v i n n o f ö r t r y c k och klassförtryck i dagens N o r g e , i olika klasser och på olika platser i N o r g e . O c h d e t t a ska- p a r p r o b l e m i d e n p r a k t i s k a politiken: h u r r e k r y t e r a vissa k v i n n o g r u p p e r till r ö r e l s e n ? H a r vi en objektiv g r u n d v a l att b y g g a på?

V a r k o m m e r klasslojaliteten att vara starka- re ä n kvinnolojaliteten? Vilka krav b ö r vi ställa s o m k a n mobilisera till e n politik som f ö r e n a r a r b e t a r - o c h k v i n n o i n t r e s s e n , ho- m o s e x u e l l a i n t r e s s e n , l o k a l s a m h ä l l s i n t r e s s e n osv? V a d k ä n n e t e c k n a r d e olika intresse- o m r å d e n a ? Vi kan inte ta d e t f ö r givet att d e n e n a g r u p p e n s intressen s a m m a n f a l l e r m e d (den) a n d r a s i v a r j e situation. Vi u t g å r

(6)

s n a r a r e f r å n att olika f ö r t r y c k t a g r u p p e r s intressen inte k a n r e d u c e r a s I ill v a r a n d r a .

V å r b r i s t a n d e k l a r h e t n ä r d e t gäller frigö- relsevisioner och u t o p i e r t a r sig uttryck i flera p r o b l e m på d e t p r a k t i s k t - p o l i t i s k a fäl- tet. F ö r d e t f ö r s t a blir d e t svårt att a v g ö r a o m d e d e l m å l vi sätter u p p och d e r e f o r m e r vi faktiskt u p p n å r , l e d e r oss i rätt ( f r i g ö r a n - de) r i k t n i n g eller inte.

F ö r d e t a n d r a blir det svårt att a v g ö r a vad som ä r kvinnokrav eller v a d som inte ä r det.

A r t ex ' N e j till a t o m k r a f t v e r k ' , 'Sovjet ut u r T j e c k o s l o v a k i e n ' , ' I n d u s t r i a r b e t s p l a t s e r i Oslo', 'Bilfri stad', B e v a r a lokalsamhällena', ' N e j till oljebolag n o r r o m 6 2 : a b r e d d g r a - d e n ' kvinnokrav? V a d ä r e g e n t l i g e n k v i n n o - krav, vad ä r f r i g ö r a n d e krav f ö r alla f ö r - tryckta och vad ä r f ö r h å l l a n d e t m e l l a n d e kvinno politiskt r e l e v a n t a f r å g o r n a och d e a n d r a kapitalismkritiska k r a v e n och rörel- s e r n a ? K v i n n o r ö r e l s e n h a r p r o b l e m m e d att a v g r ä n s a sitt eget ä m n e s o m r å d e och ä r dess- u t o m i n b ö r d e s o e n i g . T i d i g a r e f r a m s t o d d e t t a som en k a p a c i t e t s f r å g a , n u ä r d e t en politisk f r å g a s o m d e enskilda organisatio- n e r n a och g r u p p e r n a s t ä n d i g t m å s t e ta ställ- n i n g till. (Så som m i l j ö r ö r e l s e n eller d e n an- ti-imperialistiska r ö r e l s e n m e d t i d e n k o m - m e r att tvingas ta u p p h u r u v i d a t ex Dag- h e m till alla b a r n ' eller ' U p p h ä v d e n köns- b e s t ä m d a a r b e t s d e l n i n g e n ' faller u n d e r d e r a s ' i n t r e s s e o m r å d e ' . )

S o m en följd av d e t t a h a r k v i n n o r ö r e l s e n f ö r d e t t r e d j e en o k l a r h å l l n i n g till a n d r a f ö r t r y c k t a g r u p p e r , t ex h o m o s e x u e l l a , in- v a n d r a r e av b å d a k ö n e n , s a m e r n a s m o t - s t å n d s r ö r e l s e r , i n d i a n e r n a s o m u t r o t a s i La- t i n a m e r i k a , h a n d i k a p p a d e osv. P o ä n g e n ä r att vi inte ser h e l h e t e n i d e t f ö r t r y c k vi ut- sätts f ö r i s t ö r r e eller m i n d r e g r a d , på olika sätt alltefter s k i f t a n d e historiska, samhälleli- ga och lokala f ö r h å l l a n d e n . Vi m e n a r att a r b e t e t m e d ett k l a r g ö r a n d e av d e t t a ä r n ö d - v ä n d i g t f ö r d e n långsiktiga k v i n n o k a m p e n och f ö r att k o m m a u n d e r f u n d m e d vilka s a k e r vi vill sätta på d a g o r d n i n g e n .

Mycket av d e t t a a r b e t e m å s t e m e d n ö d - v ä n d i g h e t f ö r s i g g å i n o m k v i n n o r ö r e l s e n . M e n en del u p p g i f t e r skulle också ligga väl till f ö r k v i n n o f o r s k n i n g e n , t ex fortsatt ä m - neskritik och ett systematiskt p å v i s a n d e av

3-Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/80

brister i e x i s t e r a n d e t e o r i r i k t n i n g a r . Ä v e n o m s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g kvinno- f o r s k n i n g ä r av färskt d a t u m , h a r d e n exi- sterat l ä n g e n o g f ö r att k v i n n o f o r s k a r e ska ha stött på en r a d p r o b l e m av m e t o d i s k och teoretisk art. Dessa p r o b l e m tycks olösliga i n o m d e s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a a n g r e p p s s ä t t och f ö r s t å e l s e f o r m e r s o m vi k ä n n e r (ill. D ä r - f ö r h a r k v i n n o f o r s k a r e i allt s t ö r r e utsträck- n i n g f o r m u l e r a t krav på nya m o d e l l e r och b e g r e p p , nya m e t o d i s k a a n g r e p p s s ä t t , nya t e o r i e r och t o m en ny v e t e n s k a p l i g förståel- se. E x e m p e l v i s h ä v d a r Berit Ås att vi be- h ö v e r ' a n d r a m o d e l l e r eller t e o r i e r ä n d e m vi f ö r s t å r m ä n s b e t e e n d e m e d . . . S a m m a f ö r - k l a r i n g s m o d e l l e r kan inte a n v ä n d a s f ö r k v i n n o r o c h m ä n ' . (1976, s 9 6 - 9 7 . ) I r a p p o r - ten f r å n d e n första n o r s k a s a m h ä l l s v e t e n - skapliga k v i n n o f o r s k n i n g s k o n f e r e n s e n he- ter d e t bl a: ' K o n s e k v e n s e n av att r e n o d l a s k i l l n a d e r n a i k v i n n o k u l t u r och m a n s k u l t u r , i k v i n n o r s och m ä n s p r a x i s och m e n t a l a liv, tycks bli att k v i n n o r i så fall m å s t e utveckla en nytt v e t e n s k a p s b e g r e p p . ' (Halsaa och S k j o n s b e r g , 1975, s 6.)

H a r r i e t H o l t e r h ä n v i s a r till att ' f r å g a n o m e m p i r i också ä r en f r å g a o m vi k a n sluta se på k v i n n o e r f a r e n h e t e r m e d m a n s g l a s ö g o n , o m vi k a n gå u t a n f ö r d e n g r u n d v a l som m ä n s e r f a r e n h e t s k a t e g o r i e r och medelklass- k v i n n o r s ger, o m p r i o r i t e r a o c h d r a in nya i n f o r m a t i o n s t y p e r , u t ö v e r och i m o t s ä t t n i n g till d e n e r f a r e n h e t s v ä r l d som l ä n g e h a r d o - m i n e r a t s a m h ä l l s v e t e n s k a p e r n a . ' (1977, s 301.)

Det f i n n s m å n g a som h a r t ä n k t i s a m m a b a n o r som dessa citat visar, och som ö n s k a r b i d r a till u t v e c k l i n g e n av en teori f ö r kvin- n o f r i g ö r e l s e , och/eller riktlinjer f ö r k v i n n o - f o r s k n i n g e n , u t a n att d e d ä r v i d explicit h a r p å p e k a t att vi s a k n a r t e o r i e r , a n g r e p p s s ä t t eller en a d e k v a t f ö r s t å e l s e f o r m . D e t s o m h ä r ä r värt att lägga m ä r k e till ä r att f o r s k a r e i n o m olika t e o r i t r a d i t i o n e r m e r eller m i n d r e explicit h a r p e k a t p å p r o b l e m i k v i n n o f o r s k - n i n g e n som d e m e n a r h ä n g e r i h o p m e d att vi s a k n a r en tillfredsställande teori f ö r kvin- n o r s frigörelse.

Motivet (-en) f ö r k r a v e t o m ny (a) teori(er) ä r o f t a svårt att v e t e n s k a p l i g g ö r a j u s t d ä r f ö r att vi vid m o t i v e r i n g e n m å s t e ge oss in på

(7)

d e n e t a b l e r a d e b e g r e p p s a p p a r a t e n och teo- rier k n u t n a till d e n , s o m vi i vår u t g å n g s - p u n k t tar a v s t å n d f r å n : d e t är svårt att för- kasta en teori i n n a n vi h a r e n a n n a n teori att v ä r d e r a d e n i f ö r h å l l a n d e till. D e t t a gäller särskilt d e t e o r i e r d ä r f ö r t r y c k s p r o b l e m a t i - ken ä r i n b y g g d , t ex feministiska och m a r - xistiska t e o r i r i k t n i n g a r . Vi m e n a r e m e l l e r t i d att det idag ä r möjligt att påvisa vissa brister också i dessa t e o r i r i k t n i n g a r u t i f r å n k u n - s k a p o m ( k v i n n o ) f ö r t r y c k . Vi ser d e t också som e n viktig u p p g i f t f ö r k v i n n o f o r s k a r e att b i d r a till att systematiskt påvisa brister i exi- s t e r a n d e t e o r i e r i s a m b a n d m e d utveckling- en av en eller flera nya t e o r i e r f ö r k v i n n o f r i - görelse.

Vi hänvisar h ä r k o r t till d e l a r av d e n femi- nistiska och d e n marxistiska t e o r i t r a d i t i o n e n och vill visa h u r och v a r f ö r dessa k o m m e r till k o r t a n ä r d e t gäller f ö r m e d l i n g e n av helhe- ten i k v i n n o r s liv. ( M e r u t f ö r l i g t o m d e t t a : B r e k k e 1977 och H a u k a a 1977.) Vi d r a r h ä r f r a m e x e m p e l f r å n f e m i n i s m e n d ä r f ö r att d e t ä r d e n e n d a t e o r i t r a d i t i o n som k o n c e n t - r e r a r u p p m ä r k s a m h e t e n k r i n g k v i n n o f ö r - tryck och f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n . M a r - x i s m e n tas u p p , d ä r f ö r att d e n g ö r a n s p r å k på att vara en total f r i g ö r e l s e t e o r i som vill vara v ä g l e d a n d e i k a m p e n f ö r att u p p h ä v a alla f o r m e r av f ö r t r y c k . K a n s k e just d ä r f ö r ä r dessa två t e o r i r i k t n i n g a r d e d o m i n e r a n d e i n o m s k a n d i n a v i s k k v i n n o f o r s k n i n g . Det blir d ä r f ö r speciellt viktigt att k l a r g ö r a d e l a r av just dessa t e o r i r i k t n i n g a r s i n b y g g d a fel- t o l k n i n g a r av f ö r t r y c k s p r o b l e m a t i k e n .

B å d e b l a n d f e m i n i s t e r och m a r x i s t e r f i n n s en r a d teoretiska o k l a r h e t e r och o e n i g h e t e r . Detta blir ett särskilt p r o b l e m f ö r d e n femi- nistiska t e o r i r i k t n i n g e n , e f t e r s o m d e n n a in- te h a r e n g r u n d l ä g g a n d e ' m o r ' att hänvisa till s o m m a r x i s m e n h a r sin 'far'. F e m i n i s m e n ä r m e r d e m o k r a t i s k på d e t sättet. D ä r f ö r h a r vi i vår f r a m s t ä l l n i n g av feministisk teori h u - v u d s a k l i g e n hållit oss till ett av d e senaste n o r s k a b i d r a g e n i n o m d e n n a r i k t n i n g , n ä m - ligen Berit Ås' artikel Kvinnokultur - en osyn- lig kultur. V å r f r a m s t ä l l n i n g av m a r x i s m e n h ä n v i s a r till M a r x ' u n g d o m s s k r i f t e r och Ka- pitalet.

En feministisk förståelseform

Det är inte möjligt att ge en g e n e r e l l beskriv- n i n g av d e n feministiska t e o r i r i k t n i n g e n . D e n h a r m å n g a r i k t n i n g a r b å d e i olika län- d e r och i n o m n o r s k k v i n n o f o r s k n i n g och k v i n n o r ö r e l s e . Det som b i n d e r s a m m a n dessa r i k t n i n g a r ä r t e o r i n s objekt, n ä m l i g e n f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n . Detta k a r a k t e r i - seras som ett f ö r t r y c k s f ö r h å l l a n d e , som å t m i n s t o n e k a n b e k r ä f t a s g e n o m 1) att m ä n ä r i m a j o r i t e t i alla l e d a n d e p o s i t i o n e r , 2) att e n institutions f u n k t i o n s s ä t t h a r utvecklats och u p p r ä t t h å l l s i ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d mäns p l a c e r i n g i n o m e n a n n a n institution, 3) att alla väsentliga a v g ö r a n d e n f å r ett så- d a n t innehåll att d e d i r e k t eller i n d i r e k t bi- d r a r till att b e v a r a d e t som n ä m n d e s i p u n k - t e r n a 1 och 2.

I och m e d att d e n feministiska t e o r i t r a d i - t i o n e n s objekt ä r k v i n n o f ö r t r y c k och f ö r h å l - l a n d e t mellan k ö n e n , s ä g e r det sig självt att a v s t å n d e t och o l i k h e t e r n a m e l l a n k ö n e n f r a m h ä v s . M e n g r a d e n och k o n s e k v e n s e r n a av d e t t a v a r i e r a r . I f ö l j a n d e e x e m p e l h a r k ö n s o l i k h e t e n tillmätts större vikt ä n m a n vanligvis f i n n e r i n o m d e n n a t e o r i t r a d i t i o n .

I sin f r a m s t ä l l n i n g av k v i n n o k u l t u r b e - g r e p p e t tar B e r i t Ås i h u v u d s a k f ö r givet att k v i n n o r h a r en s a m l a d u p p s ä t t n i n g åsikter, v ä r d e n och n o r m e r som d o m i n e r a r ö v e r a n d r a sociala skillnader. B l a n d a n n a t f ö r - v ä n t a r h o n sig att e m p i r i s k f o r s k n i n g visar att k v i n n o r och m ä n p r i o r i t e r a r olika, v ä r d e - r a r olika, h a n d l a r olika, t ä n k e r , a r g u m e n t e - r a r och talar olika, väljer olika l e d a r e , a r b e - tar f ö r olika m å l s ä t t n i n g a r i o r g a n i s a t i o n e r och f ö r h å l l e r sig på a n d r a sätt till m ä n n i s k o r och sig själv, till a r b e t e , verktyg, p e n g a r och tid. V i d a r e h ä v d a r h o n att d e t b l a n d k v i n n o r f i n n s 'en u p p s ä t t n i n g av v ä r d e n , t o l k n i n g a r och o r s a k s s a m m a n h a n g s o m ä r v e r k s a m m a f ö r k v i n n o r , m e n s v å r f ö r s t å e l i g a eller osynli- ga f ö r m ä n ' .

I sin b e s k r i v n i n g av k v i n n o k u l t u r e n väljer h o n att s o r t e r a d a t a e f t e r f e m d i m e n s i o n e r som h o n p å s t å r k a r a k t e r i s e r a r v a r j e k u l t u r : s p r å k och k o m m u n i k a t i o n , m e d l e m m a r n a s f ö r h å l l a n d e till v e r k t y g o c h r e s u r s e r , o r g a n i - s e r a d v e r k s a m h e t , m e d l e m m a r n a s faststäl- l a n d e av sitt e g e t v ä r d e , m e d l e m m a r n a s f ö r - h å l l a n d e till tid, f r a m t i d och p l a n e r i n g .

(8)

Å e n a sidan k a n d e t t a f ö r s t å s så att h o n ö n s k a r visa h u r k v i n n o r s liv o r g a n i s e r a s ef- ter d e f e n o m e n s o m ä r väsentliga i m a n s k u l - t u r e n , och d ä r i g e n o m synliggöra k v i n n o - f ö r t r y c k e t på e n r a d s a m h ä l l s o m r å d e n . Å a n d r a sidan vill h o n belysa k v i n n o k u l t u r e n enligt dimensioner som kännetecknar varje kul- tur. O c h d å ligger d e t n ä r m a s t till h a n d s att tolka h e n n e så att d e t n ä s t a n f i n n s en sär- skild värld f ö r k v i n n o r o c h en f ö r m ä n . Ut- i f r å n d e n n a k v i n n o k u l t u r krävs att m a n sö- ker en r a t i o n a l f ö r k v i n n o r s val, h a n d l i n g a r och m o t i v a t i o n , såsom m a n h a r gjort f ö r m ä n s v i d k o m m a n d e - och som inte ä r an- v ä n d b a r f ö r k v i n n o r . D e n ä m n e s k r i t i k som h ä r f r a m k o m m e r , riktar sig således inte m o t d e t s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a t ä n k e s ä t t e t som s å d a n t . Det ser ut som o m B e r i t Ås m e n a r att e x i s t e r a n d e v o k a b u l ä r , t e o r i e r och t ä n k e - sätt a n p a s s a t s f ö r f o r s k n i n g o m m ä n . H ä r krävs b a r a ett nytt p e r s p e k t i v f ö r k v i n n o - f o r s k n i n g e n . D e t t a k o m m e r till uttryck bl a g e n o m att f o r s k n i n g s m o d e l l e r och - t e o r i e r ifrågasätts bara för kvinnors vidkommande - och d e i f r å g a s ä t t s m e d krav på nya f o r s k n i n g s - m o d e l l e r och t e o r i e r bara för kvinnor. Det ligger n ä r a till h a n d s att tolka d e t t a så att d e t b ö r utvecklas särskilda m o d e l l e r och t e o r i e r f ö r k v i n n o r å e n a sidan, och särskilda t e o r i e r f ö r m ä n å d e n a n d r a . T a n k e g å n g e n ä r kon- sekvent: k v i n n o r och m ä n lever i två olika v ä r l d a r . K v i n n o r s liv ä r osynligt eller o f ö r - ståeligt f ö r m ä n . M ä n n e n s värld ä r inte osynlig f ö r k v i n n o r (det ä r o m d e n d e f å r i n f o r m a t i o n ) , m e n e f t e r s o m vi lever i e n an- n a n värld, f ö r s t å r vi inte tillräckligt mycket f ö r att k u n n a a v g ö r a o m m a n s m o d e l l e r / t e o - 1 ier ä r t ä c k a n d e f ö r m ä n n e n s liv. I n o m d e n - na t a n k e g å n g f ö r u t s ä t t s d e t att k v i n n o r s k u n s k a p o m m ä n b a r a o m f a t t a r d e r a s rela- t i o n e r till k v i n n o r och inte m ä n e m e l l a n . D ä r v i d k a n d e n n a t a n k e g å n g i sig själv inte k l a r g ö r a o m och ev vilka r e l a t i o n e r m e l l a n m ä n som inte h a r r e l e v a n s f ö r k ö n s f ö r h å l - landet.

Dess viktigaste svaghet ä r att d e n b e g r ä n - sas till f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n . D e n n a b e g r ä n s n i n g g ö r s e m e l l e r t i d o f t a explicit: d e t ä r en teori o m kvinnoförtryck. Likväl tycker vi d e t ä r en brist att d e n feministiska t e o r i t r a - d i t i o n e n (hittills?) inte k a n f ö r k l a r a v a r f ö r

t ex en lesbisk n e g r e s s i vissa s i t u a t i o n e r f ö r - trycks på g r u n d av r a s t i l l h ö r i g h e t s n a r a r e ä n k ö n s t i l l h ö r i g h e t , h o m o s e x u a l i t e t s n a r a r e ä n rastillhörighet, v a r f ö r klassförtryck i vissa si- t u a t i o n e r d o m i n e r a r ö v e r k v i n n o f ö r t r y c k , v a r f ö r s t a d - l a n d - d i m e n s i o n e n i vissa situ- a t i o n e r kan vara m e r u t s l a g s g i v a n d e ä n m a n - k v i n n a - f ö r h å l l a n d e t . B r i s t e n i d e n fe- ministiska t e o r i t r a d i t i o n e n ser alltså ut att vara att a n d r a f ö r t r y c k s f ö r h å l l a n d e n måste dras in utifrån. Det f i n n s i n g e n t i n g i själva

t e o r i n n u som g ö r att dessa d r a s m e d på ett självklart och a u t o m a t i s k t sätt, även o m teo- rin möjligtvis kan utvecklas i en s å d a n rikt- ning.

En marxistisk förståelseform

Också i n o m d e n n a t r a d i t i o n finns flera rikt- n i n g a r . T o l k n i n g s s k i l l n a d e r b l a n d marxis- tiska k v i n n o f r i g ö r e l s e t e o r e t i k e r k o m m e r till synes n ä r det gäller k v i n n o p o l i t i s k a s a k f ö r - h å l l a n d e n som inte kan h ä r l e d a s d i r e k t f r å n M a r x ' s k r i f t e r . Det ser e m e l l e r t i d ut att r å d a e n i g h e t o m f ö l j a n d e p u n k t e r :

1. att p r o d u k t i o n s s ä t t e t ä r a v g ö r a n d e f ö r k v i n n o r n a s ställning i s a m h ä l l e t och att d e n - na inte kan förstås u t a n insikt o m p r o d u k - tionssättet, 2. att p r o d u k t i o n s s ä t t e t f ö r ä n d r a s g e n o m historien och följaktligen också kvin- n o r n a s ställning och 3. att socialism ä r e n n ö d v ä n d i g f ö r u t s ä t t n i n g f ö r k v i n n o r n a s fri- görelse. Dessa teser kan h ä r l e d a s f r å n M a r x ' a l l m ä n n a samhällsteori. ( M e r u t f ö r l i g t o m d e t t a , se D a h l e r u p , 1973 och B r e k k e , 1977.)

V a d ä r då f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r att m a r - xister kan ha så m å n g a olika m e n i n g a r o m k v i n n o f r å g a n ? Dessa f ö r u t s ä t t n i n g a r finns k a n s k e lika mycket i v e r k l i g h e t e n u t a n f ö r t e o r i n som i t e o r i n själv. P r o b l e m e t ä r inte heller specifikt f ö r k v i n n o f r å g a n : m a r x i s t e r h a r j u m å n g a olika m e n i n g a r o m m y c k e t a n n a t också. Vi ä r ä n d å i d e t t a s a m m a n h a n g i n t r e s s e r a d e av d e e v e n t u e l l a teoretiska f ö r - u t s ä t t n i n g a r n a e f t e r s o m d e t ä r så svårt att utveckla marxistisk k v i n n o f r i g ö r e l s e t e o r i . S o m b e k a n t g j o r d e M a r x a l d r i g k v i n n o f r å - g a n till n å g o n särskild p u n k t i sina teoretiska verk. I d e n u t s t r ä c k n i n g h a n n ä m n d e kvin- n o r , g j o r d e h a n d e t i f ö r b i n d e l s e m e d analy- ser av f ö r h å l l a n d e n som a r b e t s d e l n i n g , d e n

(9)

b o r g e r l i g a f a m i l j e n , ä k t e n s k a p s - och arbets- f ö r h å l l a n d e n . H a n b e h a n d l a d e inte k v i n n o - f ö r t r y c k och k v i n n o f r i g ö r e l s e som ett sär- skilt t e m a . Att M a r x skrev litet o m k v i n n o r h a r i och f ö r sig liten betydelse. F r å g a n ä r o m h a n skrev o m f ö r h å l l a n d e n s o m är av betydelse f ö r att förstå k ö n s s k i l l n a d e r n a och f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n .

E n marxistisk analys av f ö r h å l l a n d e t mel- lan k ö n e n i det kapitalistiska samhället mås- te ta sin u t g å n g s p u n k t i analysen av d e t ka- pitalistiska p r o d u k t i o n s s ä t t e t och d e t f ö r h å l - l a n d e m ä n n i s k o r h a r till v a r a n d r a i n o m det- ta sätt att p r o d u c e r a l i v s f ö r n ö d e n h e t e r på.

M e t o d i s k t m å s t e d e n ta sin u t g å n g s p u n k t i f ö r h å l l a n d e t m e l l a n a r b e t e och kapital. D e n m å s t e a b s t r a h e r a f r å n k ö n s f ö r h å l l a n d e t så- d a n t det o m e d e l b a r t f r a m t r ä d e r f ö r oss och i stället se på p r o d u k t i o n s s ä t t e t , f ö r h å l l a n d e t m e l l a n klasserna, f ö r h å l l a n d e t m e l l a n d e o p e r s o n l i g a e k o n o m i s k a k a r a k t ä r s m a s k e r - na, a r b e t s k r a f t e n s v a r u k a r a k t ä r , v a r a n s fe- t i s c h k a r a k t ä r . Men alla dessa begrepp är könslö- sa begrepp. De h a r utvecklats f ö r att förstå

u t s u g n i n g och f ö r t r y c k av a r b e t a r k l a s s e n - och inte f ö r t r y c k av k v i n n o r . Klasser, e k o n o - miska k a r a k t ä r s m a s k e r , v a r o r , a r b e t s k r a f t ä r b e g r e p p som inte säger n å g o t o m k ö n eller k ö n s s k i l l n a d e r . Det är inte heller möjligt att komma fram till könskategorier genom dessa cent- rala begrepp i den marxistiska teorin om det kapi- talistiska samhället. R e s u l t a t e t ä r att vi inte k a n

få veta n å g o t o m k v i n n o f ö r t r y c k g e n o m d e n m a r x i s t i s k a b e g r e p p s a p p a r a t e n . F ö r vi ä r t v u n g n a att tala o m biologiskt d e f i n i e r a d e k v i n n o r och m ä n f ö r att få veta n å g o t o m skillnader och f ö r h å l l a n d e n m e l l a n k ö n e n .

Å e n a sidan b e h ö v e r inte en marxistisk analys av d e t kapitalistiska samhället b e f a t t a sig m e d k ö n s k a t e g o r i e r . Å a n d r a sidan k o m - m e r d e n som vill a n a l y s e r a f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n u t i f r å n marxistisk teori, att leta f ö r g ä v e s e f t e r b e g r e p p som r e f e r e r a r till f ö r h å l l a n d e n o c h s k i l l n a d e r m e l l a n kön.

K ö n s k a t e g o r i e r n a f i n n s inte i d e n a l l m ä n n a g r u n d v a l e n f ö r analysen och d e f i n n s heller inte på a n d r a m i n d r e g r u n d l ä g g a n d e nivå- er. K ö n s k a t e g o r i e r f i n n s helt e n k e l t inte. De m å s t e d r a s in u t i f r å n . P r o b l e m e t blir då o m d e t ä r möjligt och eventuellt h u r d e ska d r a s in f ö r att k u n n a bli e n del av d e n marxistiska

t e o r i n s f u n d a m e n t . För d e t f i n n s inte n å g o t i d e n marxistiska t e o r i n s o m s ä g e r oss h u r k ö n s k a t e g o r i e r k a n ' k o m m a in'. D e n marxis- tiska t e o r i n ä r inte u t v e c k l a d f ö r att förstå o c h f ö r ä n d r a k v i n n o f ö r t r y c k . Dess objekt ä r ett a n n a t . Det s ä g e r d ä r f ö r sig självt att d e t u t v ä n d i g a f ö r h å l l a n d e t m e l l a n g r u n d b e - g r e p p e n i m a r x i s m e n o c h b e g r e p p s o m h ä n - f ö r sig till k ö n s f ö r h å l l a n d e n och könsskillna- d e r l e d e r till att d e som vill utveckla m a r x i s - tisk k v i n n o f r i g ö r e l s e t e o r i , g ö r d e t t a på olika sätt o c h k o m m e r f r a m till olika r e s u l t a t be- t r ä f f a n d e i n n e h å l l e t i d e n marxistiska kvin- n o f r i g ö r e l s e t e o r i n .

Särskilt eftersom marxismens könlöshet aldrig har formulerats som ett problem i marxistisk teori- tradition. Att utveckla ett i n r e f ö r h å l l a n d e m e l l a n g r u n d k a t e g o r i e r n a hos M a r x och k ö n s k a t e g o r i e r n a h a r a l d r i g tagits u p p på d e marxistiska t e o r e t i k e r n a s d a g o r d n i n g . M a n h a r inte d i s k u t e r a t h u r m a r x i s m e n k a n gö- ras könsspecifik, och inte heller o m d e t t a ä r möjligt.

V å r slutsats ä r att d e t b a r a ä r klassförtryck som ä r e n i n t e g r e r a d del i marxistisk teori, och att a n n a t f ö r t r y c k inte k a n f ö r k l a r a s ut- i f r å n d e n n a t e o r i r i k t n i n g såvida d e t inte principiellt r e d u c e r a s till e n f r å g a o m klass- förtryck. D e n marxistiska t e o r i n o m d e t ka- pitalistiska s a m h ä l l e t g ö r a n s p r å k på att v a r a e n total teori i d e n m e n i n g e n att d e n inne- håller d e m e s t g r u n d l ä g g a n d e f ö r h å l l a n d e - na i samhällsliv och historisk f ö r ä n d r i n g . M e n n ä r d e n n a teori i sig själv inte k a n o m - fatta k ö n s f ö r h å l l a n d e t , h a r d e n f ö r stora s v a g h e t e r f ö r att k u n n a b e t r a k t a s som total teori.

Slutsats: Vad saknar vi?

D i s k u s s i o n e r n a o m olika f ö r t r y c k t a g r u p - p e r s i n b ö r d e s r e l a t i o n e r h a r i stort sett f ö r t s i avsikt att k l a r g ö r a vad som til s y v e n d e o g sidst a v g ö r h a n d l i n g , politiskt ställningsta- g a n d e , solidaritet oc h p r a x i s - t ex könstill- h ö r i g h e t , klasstillhörighet, rastillhörighet, h o m o s e x u a l i t e t , lokalsamhällestillhörighet.

E x i s t e r a n d e t e o r i e r o m f ö r t r y c k - varav d e n feministiska och d e n m a r x i s t i s k a r i k t n i n g e n ä r d e viktigaste och mest u t v e c k l a d e - t e n d e - r a r att r e d u c e r a e n g r u p p s f ö r t r y c k till en

(10)

a n n a n g r u p p s f ö r t r y c k . Särskilt h a r d e n marxistiska t e o r i t r a d i t i o n e n o f t a r e d u c e r a t v a r j e f o r m av f ö r t r y c k till klassförtryck. D e n politiska d e b a t t e n o m 'viktigaste tillhörig- h e t s f ö r h å l l a n d e ' k o m m e r a n t a g l i g e n att på- gå tills det h a r utvecklats e n teori d ä r köns-, klass-, ras-, och a n d r a t y p e r av f ö r t r y c k in- g å r s o m en i n t e g r e r a d del av t e o r i n . M e n så l ä n g e t e o r i n inte finns, m å s t e vi n ö j a oss m e d att f r a m h ä v a d e t felaktiga i att a n t a att ett av t i l l h ö r i g h e t s f ö r h å l l a n d e n a alltid k o m m e r att vara d e t viktigaste. I stället k u n d e vi f ö r s ö k a k o m m a f r a m till i vilka situationer t ex köns- tillhörighet v ä g e r tyngst och i vilka situatio- n e r t ex klasstillhörighet v ä g e r tyngst. Vi kan inte ta det f ö r givet att e n t y p av f ö r t r y c k ä r d e n d o m i n e r a n d e i v a r j e s a m m a n h a n g . D e t ä r k a n s k e inte heller så att olika situationer bär prägel av olika konstellationer av olika typer av förtryck. De n ä m n d a t e o r i e r n a g e r inga möj-

ligheter till s å d a n t k l a r g ö r a n d e , e f t e r s o m d e h a r utvecklats bl a i avsikt att förstå en typ av f ö r t r y c k , f dessa s a k n a r vi d ä r f ö r först och f r ä m s t e n infallsvinkel f ö r att f ö r s t å en even- tuell d y n a m i k m e l l a n olika t y p e r av f ö r t r y c k . D ä r f ö r ser det inte ut s o m o m dessa kan v ä g l e d a oss i k l a r g ö r a n d e t av i vilka politiska s i t u a t i o n e r d e t ä r f r u k t b a r t att utveckla en strategi som skulle k u n n a samla alla f ö r - tryckta g r u p p e r . D ä r m e d f å r vi inte heller klargjort i vilka s i t u a t i o n e r d e t t a kan vara a n v ä n d b a r t , e f t e r s o m t ex b a r a klasstillhö- righet, b a r a k v i n n o t i l l h ö r i g h e t , b a r a rastill- h ö r i g h e t blir d e n verkliga g r u n d v a l e n f ö r solidaritet.

Mer om teorin som inte finns

Vi h a r n u p å p e k a t vissa brister i ett f e m i n i s - tiskt och ett marxistiskt a n g r e p p s s ä t t i n o m d e n s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a k v i n n o f o r s k - n i n g e n . Vi h a r också a n t y t t att vi m e n a r att n å g o t av dessa a n g r e p p s s ä t t s otillräcklighet m å s t e b o t t n a i e n b r i s t a n d e integration av d e olika t y p e r av f ö r t r y c k som k v i n n o r h a r ut- satts f ö r och av d e olika k r a f t e r i s a m h ä l l e t s o m s k a p a r olika t y p e r av f ö r t r y c k .

D e n n a a n t y d a n h a r växt f r a m u n d e r a r b e - tet m e d att få r e d a på precis hur och varför d e n ä m n d a a n g r e p p s s ä t t e n inte r ä c k e r till.

D e t t a a r b e t e h a r också gett oss vissa idéer o m

vad en teori möjligtvis m å s t e i n n e h å l l a f ö r att u n d g å d e n påvisade f o r m e n av otillräck- lighet.

Birthe Dalland: "Var der eliers noget?". Kvinde- galleriet, Köpenhamn.

Dessa i d é e r ä r bl a en f r u k t av e r k ä n n a n - d e t av att s k i l l n a d e r n a m e l l a n t ex kvinno- f ö r t r y c k och klassförtryck ä r en teoretisk skillnad som v e r k l i g e n u t t r y c k e r en skillnad i d e n samhälleliga realiteten, m e n som kan v a r a svår att åtskilja i det k o n k r e t a fallet. I v e r k l i g h e t e n f ö r t r y c k s t ex en lesbisk, f ä r - g a d , a r b e t e r s k a samtidigt s o m k v i n n a , a r b e - tare, f ä r g a d och lesbisk ä v e n o m en typ av f ö r t r y c k i vissa s i t u a t i o n e r ä r d e n d o m i n e - r a n d e . F ö r u t s ä t t n i n g e n f ö r att f ö r t r y c k av k v i n n o r ska k u n n a u p p h ä v a s ä r d ä r f ö r att k a m p e n r i k t a r sig m o t alla d e t y p e r av f ö r - tryck n å g o n eller alla k v i n n o r utsätts f ö r och

(11)

d e samhälleliga f a k t o r e r som s k a p a r dessa olika t y p e r av f ö r t r y c k .

Det ä r t ex inte givet att e n f ö r s v a g n i n g av m ä n s p e r s o n l i g a m a k t d o m i n a n s ö v e r kvin- n o r k o m m e r att ge k v i n n o r ett m i n d r e för- t r y c k a n d e arbetsliv.

D e n teori vi s ö k e r m å s t e vara a n v ä n d b a r f ö r förståelse av och visa på f ö r ä n d r i n g s - och u p p h ä v n i n g s m ö j l i g h e t e r f ö r olika t y p e r av f ö r t r y c k . D e n m å s t e k l a r g ö r a f ö r h å l l a n - d e t m e l l a n d e f a k t o r e r som b e s t ä m m e r h u r olika t y p e r av f ö r t r y c k y t t r a r sig och f ö r ä n d - ras.

Det vi s a k n a r ä r alltså en teori som i n n e - sluter olika t y p e r av f ö r t r y c k och som visar vilken typ av f ö r t r y c k s o m ä r d e t d o m i n e - r a n d e i ett givet s a m m a n h a n g , sättet d e t do- m i n e r a r på o c h v a r f ö r just d e t t a och d e sam- h ä l l s k r a f t e r som står b a k o m , blir d o m i n e - r a n d e i d e t t a givna s a m m a n h a n g .

S å s o m vi ser d e t b e s t å r olika livsbetingel- ser och s a m m a n h a n g i s a m h ä l l e t bl a av olika s a m m a n s ä t t n i n g a r av olika t y p e r av f ö r - tryck. Det ä r inte e n eller n å g r a få f a k t o r e r s o m slår i g e n o m s o m d e ( n ) b e s t ä m m a n d e i v a r j e s a m m a n h a n g . Olika t y p e r av f ö r t r y c k kan inte r e d u c e r a s till e n e n d a t y p av f ö r - tryck, och f ö r t r y c k a n d e f a k t o r e r på olika ni- våer i s a m h ä l l e t k a n inte heller f ö r a s tillbaka på en d o m i n e r a n d e f ö r k l a r i n g s f a k t o r . D e n teori vi s ö k e r m å s t e d ä r f ö r avslöja d e olika o r s a k e r , u p p r ä t t h å l l a n d e - och f ö r ä n d r i n g s - m e k a n i s m e r s o m g ö r sig g ä l l a n d e b e t r ä f f a n - d e v a r j e typ av f ö r t r y c k och d e t som a v g ö r f ö r h å l l a n d e t o c h d y n a m i k e n m e l l a n d e m .

D e n n a teori kan följaktligen inte h a en h y p o t e t i s k t - d e d u k t i v eller n å g o n a n n a n 'en- d a - f a k t o r ' k a r a k t ä r . T e o r i n s b e s t å n d s d e l a r faller ä n d å inte isär o m d e t ä r möjligt att k a r t l ä g g a f ö r h å l l a n d e t m e l l a n d e m . D e t t a f ö r h å l l a n d e f ö r ä n d r a s naturligtvis ö v e r ti- d e n . Det ä r också a v h ä n g i g t av vilken ty]) av f ö r t r y c k d e t m å s t e vara tal o m i ett givet s a m m a n h a n g och s t y r k a n av d e t t a i f ö r h å l - l a n d e till a n d r a t y p e r av f ö r t r y c k . I d e n teo- retiska r a m e n m å s t e således ingå b e g r e p p som f r a m h ä v e r s a m m a n h a n g och e v e n t u e l l a m o t s ä t t n i n g a r m e l l a n t y p e r av f ö r t r y c k , u p p h ä v a n d e av dessa o c h d e k r a f t e r som s k a p a r f ö r t r y c k .

D e n n a t a n k e på en teori s o m inte f i n n s är

självklart mycket g e n e r e l l t o c h o f u l l s t ä n d i g t f o r m u l e r a t . Bl a h a r vi inte k o m m i t in på vilka k o n s e k v e n s e r dessa s y n p u n k t e r h a r f ö r v ä r d e r i n g e n av d e n k v i n n o f o r s k n i n g s o m p å g å r , t ex o m d e t ä r f r u k t b a r t att f o r t s ä t - ta m e d ' r e n a ' k v i n n o s t u d i e r . O m d e t ä r möj- ligt och/eller ö n s k v ä r t att a r b e t a i r i k t n i n g m o t e n s å d a n teori s o m vi h a r antytt, a n s e r vi vara e n ö p p e n f r å g a s o m vi i n b j u d e r till dis- kussion o m . Vi hoppas ä n d å att i n s p i r e r a till en f o r s k n i n g som tar m e d i b e t r a k t a n d e en m e r s a m m a n s a t t och helhetlig bild av d e f a k t o r e r s o m b e s t ä m m e r ö v e r k v i n n o r s liv.

O c h vi håller fast vid f ö l j a n d e s a m m a n f a t - t a n d e p u n k t e r som vi tycker det ä r på t i d e n f å r k o n s e k v e n s e r f ö r s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g f o r s k n i n g i dess a l l m ä n g i l t i g h e t :

1. M ä n n i s k o r ä r f ö r t r y c k t a på m å n g a o c h kvalitativt olika sätt s o m inte kan r e d u c e r a s till e n typ av f ö r t r y c k .

2. Fler och olika f a k t o r e r / k r a f t e r i sam- hället s k a p a r f ö r t r y c k - på m å n g a och olika nivåer.

3. Hela s a m h ä l l e t och dess f ö r h å l l a n d e till a n d r a s a m h ä l l e n m å s t e f ö r s t å s f ö r att f ö r - t r y c k a n d e s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n ska k u n n a u p p h ä v a s .

4. A n v ä n d n i n g e n av k ö n s k a t e g o r i e r och b e g r e p p som utvecklats i a n s l u t n i n g till dessa ä r n ö d v ä n d i g f ö r att m a n ska k u n n a f ö r s t å s a m h ä l l e t i dess helhet.

5. I n g a d r a g i s a m h ä l l e t s g r u n d l ä g g a n d e sätt att f u n g e r a k a n f ö r s t å s eller f ö r ä n d r a s o b e r o e n d e av förståelse eller f ö r ä n d r i n g av f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n .

6. K ö n s f ö r h å l l a n d e t ä r inte d e t e n d a el- ler alltid d e t viktigaste att rikta u p p m ä r k - s a m h e t e n på n ä r d e t gäller förståelse och u p p h ä v a n d e av f ö r t r y c k a n d e s a m h ä l l s f ö r - h å l l a n d e n . D e t t a gäller också förståelse och f ö r ä n d r i n g av f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n .

7. F ö r att förstå o c h u p p h ä v a f ö r t r y c k av k v i n n o r m å s t e vi förstå och u p p h ä v a f ö r - t r y c k a n d e s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n i d e r a s hel- het.

8. Olika f ö r t r y c k t a g r u p p e r kan i vissa s i t u a t i o n e r stå i ett objektivt m o t s ä t t n i n g s - f ö r h å l l a n d e till v a r a n d r a .

9. En teori o m k v i n n o f ö r t r y c k m å s t e v a r a e n del av en omfattande teori o m för- tryck.

References

Related documents

I underlagsrapporten av Cullbrand för ämnet hem- och konsumentkunskap som gjordes år 2003 framgår det att lärare i ämnet anser att det finns främst fem olika yttre

6 För att ett kriterium, en bestämmelse eller behandling som upplevs orättvis eller kränkande ska kallas diskriminering måste det ha sin grund i någon av

När den grundläggande informationen var inhämtad stod vi inför valet av två metodansatser; kvantitativ och kvalitativ. En kvantitativ metod innebär att samla stora kvantiteter data

Då det är möjligt att gruppera en eller flera observa- tioner till olika familjegrupper spelar det egentligen ingen roll vilken de grupperas till, men som huvudregel ska

Om bibliotekarierna ska kunna utveckla studenternas informationskompetens också med avseende på användandet av information torde detta förutsätta en nära integration

Här undersöks endast om företagen föredrar intern finansiering framför olika typer av extern finansierng. Hur den externa finansieringens preferens ser ut är inte viktig. 2)

Den här uppsatsen kommer driva tesen att ugly criminology (som ett kulturaliserande av kriminalitet) bidrar till en ökad (och i viss mån överdriven) oro för att bli utsatt för

sångpedagog. Informanterna bidrog med såväl konkreta övningar som inspirerande tankar och resonemang. Jag har även fått några av mina egna tankar om musikteori i sångundervisning