Cont empora ary stuc cco wall ls derna a put sade e fasa ader Mod

Mod

En förd

Cont

An in-d

Författa

Uppdra Handle

Examin Exmens Godkän Serienu

derna

djupningsst

empora

depth study

are:

agsgivare:

edare:

nator:

sarbete:

nnandedatu ummer:

a put

tudie i puts

ary stuc

y of the res

A W

um:

sade

sade fasad

cco wall

sistance in

Erik Brandh Amanda Edl Wilund arkit Paul Wilund Bengt Smide Zeev Bohbot 15,0 högskol 2015-06-19 BD 2015;47

e fasa

ders bestän

ls

stucco wa

horst-Satzkor ling

tekter & anti d, Wilund ark

eman, KTH A t, KTH ABE lepoäng inom

ader

ndighet

alls

rn

ikvarier AB kitekter & an ABE

m Byggteknik

tikvarier AB

k och Design B

n

Sammanfattning

Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik.

Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå.

Rapporten syftar till att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt.

Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig ytterväggskonstruktion.

Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter. Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader.

Resultatet av rapporten pekar på att det inte finns en enkel lösning till problematiken. Förebyggs ett problem uppstår ett annat. Det finns dock vissa parametrar som bör tas i anspråk. Ytterväggen bör tvåstegstätas för att förebygga mögelrisk i konstruktionen. Grovkornigt putsbruk bör användas för att förebygga sprickbildning och eventuellt minska adsorption. Vattenavvisande detaljer i det arkitektoniska formspråket bör finnas för att minska vattenbelastningen. Ytfärgen bör vara oorganisk och alkalisk för att ytterligare förebygga uppkomsten av mikrobiella angrepp.

För vidare studier föreslås att putsprovväggskonstruktionen konstrueras och testas i praktiken.

Faktorer som kornstorlek, vattenavvisande detaljer, adsorption bör vara fokus. Konstruktionernas RF i ytskiktet studeras därefter för att ge en idé över vilken konstruktion som förebygger skador effektivast.

Nyckleord: puts, putsade fasader, mikrobiella angrepp, sprickbildning, putsbruk

Abstract

In recent years, sustainability problems with regards to contemporary stucco facades have revealed themselves. Despite modern construction techniques, the risk of damage today is greater than it was with older techniques. Damage such as cracks, discoloration, microbial attacks, frost damage, mold, etc. are all examples of risk factors. 

The report aims to identify the risks and problems of today's plaster facade construction, as well as explore how these problems can be remedied through constructional and architectural solutions. 

The project is constrained to facades of newly constructed apartment buildings in the Swedish climate. The focus is to examine the plastered facades. Wall construction is constrained to pre- fabricated wall panels of regulatory structure as it is the most common exterior wall construction in Sweden.  

The basis for the report is based on literature studies, technical reports and guidance from supervisors and skilled experts. In-depth studies have been performed on plaster facades to find the best recommendations for durable plaster facades. 

The results of the report indicate that there is no simple solution to the problem. However, there are some guidelines that should be followed. The outer wall should be “two way sealed” to prevent the risk of mold in the construction. Coarse plaster should be used to prevent cracking and to reduce adsorption. Water repellent details should be implemented to reduce the water load on the walls. The surface paint should be inorganic and alkaline in order to further prevent the development of microbial attacks. 

For further study, the report suggests that a stucco sample wall structure is tested in practice.

Factors such as particle size, water repellent details and adsorption properties should be the focus. The RH in the surface layer should thereafter be studied to give an idea of which structure that prevents damage most efficiently.

Key words: plaster, stucco wall, microbial attacks, cracks

FÖRORD

Examensarbetet har utförts på Kungliga Tekniska Högskolan som en del av utbildningen Byggteknik och design med inriktning mot arkitektur. Examensarbetet omfattar 10 veckors heltidsstudier per person vilket motsvarar 15 högskolepoäng per person.

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare Paul Wilund, Wilund arkitekter & antikvarier AB och Bengt Smideman, Smideman arkitekter AB för goda råd och inspiration under hela arbetet.

Ett tack riktas även till Anders Kumlin på Anders Kumlin AB för att du tog dig tid att svara på våra frågor.

NOMENKLATUR

Beteckningar

Symbol Beskrivning Pa Pascal

Förkortningar

RF Relativ Fuktighet

KC-bruk Kalkcementbruk E-modul Elasticitetsmodul

BBR Boverkets Byggregler

EPS-plast Expanderad PolyStyren plast

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Innehåll

1 INTRODUKTION ... 1 

1.1 Bakgrund ... 1 

1.2 Syfte ... 1 

1.3 Avgränsning ... 1 

1.4 Metod ... 2 

2 REFERENSRAM ... 3 

3 GENOMFÖRANDE ... 5 

3.1 Allmänt om puts ... 5 

Puts genom tiderna ... 5 

Dagens putssystem ... 6 

Putsens uppbyggnad ... 10 

3.2 Beständighet ... 13 

Hållfasthet ... 13 

Fukt ... 15 

Mikrobiella angrepp ... 16 

Klimat ... 20 

4 ANALYS ... 23 

4.1 Beständighet och materialval ... 23 

4.2 Arkitektur ... 24 

Fuktbelastning ... 24 

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 25 

5.1 Diskussion ... 25 

5.2 Slutsats ... 27 

6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE ... 29 

6.1 Rekommendationer ... 29 

6.2 Framtida arbete ... 29 

7 REFERENSER ... 31 

Litteratur, tekniska rapporter och elektroniska källor ... 31 

Figurer, tabeller och bilder ... 33 

BILAGOR ... 35 

1

1 INTRODUKTION

I följande kapitel beskrivs bakgrund, syfte, avgränsningar och metod.

1.1 Bakgrund

Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik.

Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå. Problematiken ligger som grund för rapporten.

1.2 Syfte

Syftet med rapporten är att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt.

1.3 Avgränsning

Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i Svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig väggtyp.

2

1.4 Metod

Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter.

Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader. Parametrar har valts ut för att kunna avgöra den bästa konstruktions- och putstypen.

Dessa parametrar är:

Parametrar för konstruktionen: Parametrar för putsen:

 pris

 volym, väggtjocklek

 fuktbeständighet

 motstånd mot mikrobiella angrepp

 fuktbeständighet

 motstånd mot sprickbildning

 motstånd mot mekaniska skador

Varje konstruktions- och putstyp utvärderas utifrån dessa parametrar och poängsätts på en femgradig skala, där fem är bäst resultat och ett är sämst. Poängen summeras och på så sätt kan den bästa respektive sämsta puts- och konstruktionstypen utses. Denna metod har valts för att på ett enkelt och konkret sätt redovisa de olika typernas styrkor och svagheter.

Litteraturstudier har genomförts för att hitta relevanta och pålitliga källor till arbetet.

Informationssökning skedde främst via Primo och i relevanta databaser så som BYGGDOK, Scopus, m.fl. Vikt har lagts vid att alla källor redovisas på ett korrekt och regelbundet sätt.

3

2 REFERENSRAM

Putsfasader som byggdes i Stockholmsområdet under förra sekelskiftet konstruerades med puts direkt på en stomme av tegelstenar. Under 1970-talet kom systemet puts på isolering till Sverige i samband med energikrisen. Systemet användes med stor framgång för att tilläggsisolera äldre hus av lättbetong- eller tegelstomme. Systemet fungerade sämre på väggar med träregelstomme och organiskt material vilket ledde till många fuktrelaterade skador.

Sedan problemen med denna konstruktion uppdagats har det gjorts många utredningar för att ta fram en säkrare väggkonstruktion. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) utgav år 2009 rapporten Putsade regelväggar där problem och lösningar kring putsade regelväggar redovisas.

I samband med tilläggsisoleringen uppstod även många skador i putsen i form av exempelvis mikrobiella angrepp och sprickbildning. Kring dessa problem har utredningar och tekniska rapporter skrivits, exempelvis Sprickbildning i puts på isolering av Kenneth Sandin vid Lunds tekniska högskola och Mikrobiell påväxt på fasader av Björn Johannesson vid Lunds tekniska högskola.

Litteraturstudier och fördjupningsstudier har utförts för att undersöka vilken regelväggskonstruktion och putstyp som är lämpligast på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat och hur putsrelaterade problem kan avhjälpas byggtekniskt och arkitektoniskt. Kunskaper inhämtade från tidigare kurser vid högskoleprogrammet Byggteknik och design har varit till stor hjälp under examensarbetet. Kurser som varit av extra stor betydelse är:

 Skademekanismer av fukt

 Byggteknik 1, husbyggnad och design

 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära

 Tekniskt arbete, metoder och verktyg

4

5

3 GENOMFÖRANDE

3.1 Allmänt om puts

En putsad fasad har både en byggteknisk och arkitektonisk funktion. Putsfasaden ger byggnaden ett gott väderskydd och ger även fasaden dess kulör och struktur. I förhållande till andra fasadmaterial som trä, sten och tegel är putsen både brandsäker, lätt att bearbeta och billig att montera. Fasadputs beståndsdelar varierar från olika putsuppsättningar. Den generella uppsättningen består dock av putsbruk, vatten, bindemedel, ballast och eventuella tillsatser.

Putsbruket skall vara fabrikstillverkat torrbruk och blandas sedan på plats enligt leverantörens anvisningar. Bindmedlet är antingen byggkalk eller cement. Ballastens kornstorlek kan variera beroende på önskad utformning. [1]

Puts genom tiderna

Puts som fasadmaterial har påträffas så tidigt som på antiken. Dess utformning har emellertid utvecklats och den bakomliggande konstruktionen ser idag helt annorlunda ut. Syftet är dock det samma då det avser ge fasaden ett gediget klimatskydd, samt förstärka den arkitektoniska utformningen.

I Norden har putsade fasader används sedan medeltiden. På 1800-talet började timmerhus putsas och den tekniken kallas revetering. Putsen armerades genom att först slå in träpluggar i timmerväggen och sedan slå på putsbruket. Metoden visade sig ha låg hållfasthet och en produktutveckling blev nödvändig; resultatet, armeringsnät eller armeringsnät på vassrörsmatta.

Samma metod för armering av reveterade väggar används än idag. [2][3]

En annan traditionell putsmetod är den så kallade traditionella treskiktsputsen. Den metoden har sedan länge används vid putsning av byggnader med murad stomme. Den traditionella treskiktsputsen består av tre skikt; grundskiktet, grovputsen och ytputsen eller färgskiktet. Vid nyputsning består de tre skikten oftast av kalkcementbruk (KC-bruk). [4]

Putsfasader som byggdes i Stockholmsområdet under förra sekelskiftet konstruerades med den traditionella treskiktsputsen direkt på en stomme av tegelstenar. Under 1950-talet utvecklades systemet puts på isolering i Tyskland som en putsteknik för tilläggsisolerade befintliga hus.

Systemet kom till Sverige under 1970-talet i samband med energikrisen och användes med stor framgång på äldre hus av lättbetong- eller tegelstomme. [5][6]

Dage

När de material eller lit fasadma förekom Idag an dränerat tunnput på en pu Tunnpu oorgani ett organ Enstegs En ytter 1). En e vindsky sitter p mellanli

[Figur 1 Putsen a ånggeno [Tabell Materia Styrenc Mineral Tabell 1

ens put

t kommer lvalet. Putse ten takfot.

aterialet. N mmande kon nvänds i hu t system oc ts på isolerin utsbärande s uts kan vara sk puts med niskt ytskik stätad puts rvägg med enstegstätad ydd i samm på en gips iggande iso

1] Enstegstä appliceras p omsläppligh

1]

al

ellplast EPS lull

1, Ånggenom

tssystem

till fasadm en utformas

Förutom När det ko

nstruktion.

uvudsak tre ch tvåstegst

ng och det t skiva. [6]

a organisk d tjockleken kt. [3]

sfasad puts på isol d yttervägg ma skikt. I d sskiva fäst olering eller

ätad putsfas

på styv isole het och ett h

S

msläpplighe

m

material ho s ofta helt s en sockel ommer till

e olika syst tätat ventile

tvåstegstäta

eller oorga n 8 mm ell

lering kan v är en vägg denna konst

direkt mo en stomme

sad med trär

ering av ant högt ånggen

Ånggeno 0,9 -1,4 10-20 * et och ångge

os moderna slät, med va i avvikan ytterväggs

tem på reg erat system.

ade ventilera

anisk och h ler större. T

vara konstru som sakna truktion är ot den bär e av betong.

regelstomm

tingen EPS- nomgångsm

omsläppligh

* 10^-6 10^-6 genomgångs

a flerbostad arierande fär nde materi skonstruktio

gelväggar, e De två för ade systeme

har en tjock Tjockputsen

uerad som ar luftspalt o

putsen appl rande kons [6][7]

me.

-cellplast el motstånd (Ta

het (m²/s)

smotstånd fö

dshus är p rgmönster i al är puts onen är re

enstegstätat rstnämnda u et utförs me

klek på 3-8 kan dock f

ett enstegst och har av d

licerad på i struktionen,

ler mineralu abell 1). [6]

Ånggeno skikt 5 cm 35 000 – 2 500 – 5 ör EPS och

puts det do i fasadlivet,

vanligtvis egelväggar

t system, tv utförs med ed tjock- ell

8mm. Tjock fortfarande

tätat putssys den orsaken isolering so , t.ex. trär

ull. Isolerin

omgångsmo m (s/m)

55 000 5 000

mineralull

6 ominerande , med ingen s det enda en vanligt

våstegstätat tjock- eller ler tunnputs

kputs är en förses med

stem (Figur n regn- och om i sin tur reglar med

ngen har låg

tstånd för

6 e n a t

t r s

n d

r h r d

g

Fördela Nackde väggen dålig in Tvåsteg Puts på utrustas sätt förh en fuktt ångenom organisk risk för uppkom

[Figur 2

Fördela vägg. F angrepp detta k enbosta

arna med de larna är att kan bli uts omhusmiljö gstätad drä isolering k s då med en hindras att v

tålig vindsk msläppligt.

ka material.

höga RF v mst av möge

2] Tvåstegst

arna med en Fukt som ta p. Nackdela kan i prakt adshus och h

enna konstr fukt som ta atta för mö ö och nedsa änerad puts

kan även ut n oventilerad

väggens inre kiva som s

Eftersom . Enligt And

ärden vid v el eller röta i

tätad dräner

n tvåstegstät ar sig in i f ar är att fuk tiken vara hur det fung

ruktion är a ar sig in i v gel, röta ell att hållfasthe

sfasad tföras som d dränerings e delar fukt skyddas av

fuktskyddet ders Kumlin vindskivan v i organiska

rad putsfasa

tad dränerad fasaden kan ktskyddet m

svårt. Vä gerar på hög

att den är k väggen har

ler annan m et i väggen.

en tvåstegs sspalt vars as upp. Inna v ett fuktsk

t är ångeno n, grundare vid höga tem

byggdelar (

ad med stål

d putsfasad n dräneras u måste applic

äggens drän gre byggnad

kompakt och svårt att ta mikrobiell p

[6]

stätad dräne uppgift är a anför isoler kydd. Fukts omsläppligt

av ”AK ko mperaturer.

(se Bilaga A

lregelstomm

är att den ä ut och dett eras så att d nerande fun der är ännu o

h har en br sig ut varvi åväxt. Detta

erad regelvä att dränera u ringen och d kyddet är l t kan konst nsult Indoo Problemet A). [6][8]

me.

är kompakt a minskar r det inte finn nktion har okänt. [6]

ra isolerand id organisk a kan i sin

ägg (Figur ut eventuell dräneringssp

lufttätt, vat truktion int or Air AB” f t kan föranle

och ger en risken för m ns några ot

bara utvä

7 de förmåga.

a material i tur leda till

2). Väggen l fukt. På så palten finns ttentätt och te bestå av finns det en eda risk för

välisolerad mikrobiella tätheter och ärderats på

7 . i l

n å s h v n r

d a h å

Tvåsteg En tvås eventue vare sin putsen hjälp av isolering

[Figur 3 Fördela ventiler bärande lika kom Tryckfö I en kon skiktet j för fuktt till utelu [6]

[Figur 4

gstätad, ven stegstätad v ell fukt (Fig n luftspalt, r applicerad v reglar fäst

gen och den

3] Tvåstegst ar med kons rade luftspal e konstrukti mpakt som e

ördelning i nstruktion u jämfört med transport in uftsförhållan

4] Tryckskil

ntilerad pu ventilerad fa

ur 3). Till s regn- och v på en puts ts på en vin n bärande k

tätad ventile

truktionen ä lten och att

onen bestå en enstegstä i konstrukt utan luftspal

d en konstru n i väggen b

nden och fu

llnad över tv

utsfasad asad har en skillnad från indskydd är bärande sk ndskiva för

onstruktion

erad fasad m

är att fukt s regn- och v av ett organ ätad vägg oc tionen

lt blir den m uktion där d blir större i v

ukten transp

vå olika kon

n ventilerad n en ensteg

r i två olika kiva (oorgan att skapa e nen. [6]

med trärege

som tar sig i vindskyddet niskt materi ch därför ta

mekaniska t det finns en väggen utan porteras där

nstruktioner

d luftspalt v stätad fasad a skikt. I en nisk cemen en luftspalt.

elstomme.

in genom p t är i två oli ial. Nackde ar mer plats.

tryckskillna luftspalt. K n luftspalt. I rmed naturli

r.

vars uppgif d har den ve n tvåstegstät tbaserad pl Innanför v

utsen lätt ka ika skikt. T

larna är att . [6]

aden större i Konsekvense I en luftspal igt ut ur kon

ft är att ve entilerade fa

tad, ventiler latta), som vindskivan

kan torka ut Tack vare de konstruktio

i det fuktdif en av det bl

lt tryckutjäm nstruktionen

8 ntilera bort fasaden tack rad vägg är sedan med finns sedan

genom den etta kan den onen inte är

ffusionstäta ir att risken mnas luften n (Figur 4).

8 t k r d n

n n r

a n n .

9 Kostnader

I SP Rapport 2009:16 redovisas ungefärliga kostnader för de tre olika systemen, tvåstegstätad dränerad konstruktion, tvåstegstätad ventilerad konstruktion och enstegstätad konstruktion (Tabell 2). Priset per kvadratmeter för de två förstnämnda konstruktionerna är lika men för den enstegstätade är den ca 400kr lägre ex. moms. Enligt Villaägarnas riksförbund är skillnaden mellan de olika systemen ca 500kr per kvadratmeter inkl. moms. [6][9]

[Tabell 2]

Tvåstegstätad fasad med

luftspalt

Tvåstegstätad med dränerande skikt

Enstegstätad

Pris/m² 2700 kr 2700 kr 2300 kr

Tabell 2, Ungefärliga kostnader för de tre olika systemen.

Putse

Putsbru Putsbru konsiste Ballast Sand är naturen Lämplig vara låg som påv ballast sprickbi mellan finkorni ballast f tegelkro mot hög Vatten Vattnet kan leda Bindem Bindem med luf kallas h Kalkbru Cement olika eg tre bruk kallas d vis: 50/

cement;

kalk och Bindem hänsyn bruk. [3

[Figur 5

ens upp

ukets inneh uk är uppb ensgivare oc

r det vanlig . Olika be ga ballastm g för att int verkar bruk kräver me ildning. Ett

1-8 mm. En ing ballast för att uppn oss är exem ga temperatu

som tillsätt a till skada medel medlet i puts

ftkalk som hydrauliskt uk är elastis tbruk har en genskaperna kens goda e då kalkceme /50/650. Sif

; och 650 m h 850 är bal medel grader till hållfasth 3]

5] Schemati

pbyggn

håll

byggt av b ch antifrostm

gaste ballas ergarter har aterial är gr e brukets h kets egenska

er bindeme t bruk med n grovkorn

är mindre nå speciella mpel på mate

urer. [4]

ts i bruket i brukets hå

sbruk är luft bindemede kalkbruk skt och fuk

n styv och a leder till o egenskaper entputs, KC ffrorna mot motsvarar an

llast. [2][4]

ras i en fyr het. Bilden

isk karta öv

nad

ballast, vat medel. [4]

stmaterialet.

r olika ege ranit, gnejs härdning och

aper är korn edel och h för grovkor ing ballast än 3 mm i egenskaper erial som ge

ska vara ren årdnande, sa

tkalk, hydra el kallas kal och ett bru tgenomsläp

tät karaktä olika använd kan bindem C-puts. And

tsvarar vikt ndelen ball

rgradig skal nedan förk

ver vanliga b

tten, bindem

. Sanden u enskaper vi och kalkste h sluthållfa nstorleken o har därför

rnig ballast har en korn i diameter.

r i bruket. P er bruket t.e

nt och fritt altsprängnin

aulisk kalk, lkbruk, ett uk med ce ppligt men ä

är och en l dningsområ medlet bestå delsuppsättn

tfördelning ast. I kalkb

la från CS klarar schem

bruk

medel och

tgörs av ol ilket gör v en. Sandens sthet ska ko och korngra

ökad risk t blir svårar nstorlek stö Andra mat Perlit, sågsp ex. bättre vä

från skadli ng eller mis

cement elle bruk med ement som

är inte lika ägre fuktge den för de t å av en bla ning i KC-p i bruket dä bruk kan de

IV till CS matiskt förh

innehåller

lika bergart vissa mer a

s humus-, le ompromissa aderingen. E för krym rbetad. Korn

rre än 3-4 m terial än san pån, lättklin

ärmeisolerin

ga föroreni sfärgning. [

er en blandn hydraulisk

bindemede hårt och st enomsläppli tre bruken. F andning av

uts anges ti är 50 står f et stå 100/85

I (tidigare ållanden me

r i många

ter som för användbara er- och slam as. Ytterliga Ett bruk me mpning och rnstorleken mm i diam and kan anv nker, cellpla

ng och bättr

ingar. Föror [4]

ning av des kalk som b el kallas c tarkt som c ighet än ka För att ta til materialen illexempel för 50 kg k

50 där 100

benämning ellan CS IV

10 a fall även

rekommer i a än andra.

mhalt måste are faktorer ed finkornig i sin tur kan variera meter och en vändas som astkulor och re motstånd

renat vatten

sa. Ett bruk bindemedel cementbruk.

cementbruk.

alkbruk. De llvara på de och putsen på följande kalk; 50 kg är andelen

g A-E) med V- till CS I-

0 n

i . e r g r a n m h d

n

k l . . e e n e g n

d -

11 Konsistensgivare

Konsistensgivare tillsäts i bruk för att ändra dess konsistensegenskaper. Ett exempel på en konsistensgivare är luftporbildare. Ett luftporbildande tillsatsmedel gör bruket smidigare och mer frostbeständigt. [4]

Antifrostmedel

Antifrostmedel används för att undvika frostskador vintertid under och en tid efter arbetsutförandet. Det vanligaste antifrostmedlet är sprit och kan ge en fryspunktnedsättning med 2-3^oC. [4]

Ytputs

Ytputsen är det yttersta skiktet på en putsad fasad om avfärgning inte förekommer. En ytputs kan ha ett organiskt eller oorganiskt bindemedel. Beroende på bindemedlet får ytputsen olika egenskaper. [4]

En oorganisk ytputs har normalt ett bindemedel som består av silikat (kalivattenglas). Den öppna porstrukturen gör att vattenånga kan passera ut och att ytputsen kan ta upp vatten. En fuktig fasad riskerar att få frostsprängning och missfärgningar av smuts och mikrobiell påväxt. [3][4]

En organisk ytputs har ett bindemedel som oftast består av akrylat eller silikonharts. Den organiska ytputsen har en porstruktur som gör att vattenånga kan passera ut men vatten kan inte passera in. Detta ger en vattenavvisande fasad. Många mikroorganismer och smuts har svårare att stanna kvar på en organisk puts då de sköljs bort av regnvatten som rinner längs fasaden.

Trots detta kan en organisk fasad, precis som en oorganisk bli angripen av organismer. Detta gäller främst de organismer som behöver en kolkälla för att kunna överleva. Dessa organismer använder då kolet som finns i det organiska bindemedlet som energikälla. [3]

Avfärgning

Avfärgning är en metod som används för att ge fasaden dess färg och struktur. Färgen kan vara oorganisk eller organisk. Den oorganiska färgen har ett bindemedel som består av kalk, cement eller hydraulisk kalk eller en blandning av de tre. Genom att tillsätta organiska tillsatser i den oorganiska färgen kan man förbättra vidhäftningsförmågan och strykbarheten. Men dessa tillsatser kan också försämra brukets fuktavgivningsegenskaper. [3]

Den organiska färgen har ett bindemedel som består av t.ex. olja, akryl, silikonharts, latex eller alkyd eller en blandning av dessa. En organisk färg har god vidhäftningsförmåga, hög täckningsförmåga och går att få i många kulörer och strukturer. [3]

Färgen bör aldrig vara starkare eller tätare än putsen den appliceras på. Är färgens fuktavgivningsegenskaper lägre än putsens finns risk att instängd fukt bryter ner det underliggande putsskiktet. En stark cementbaserad puts tål täta färger bättre än en svag kalkbaserad puts eftersom fuktvandringen är mindre. [3]

Puts i o Tunnpu ska ge f som må tunnput

[Bild 1]

Tjockpu vidhäftn önskad putsfärg vattenav skiktet.

Nedan s skiss öv

[Bild 2] Ä i Gamla

olika skikt uts monteras

fasaden des åste härda tskonstrukti

] Skadad tun uts montera ning. Nästa

ytstruktur.

ger. Ibland vvisande sk Ett mellan ses en skada ver en tjockp

Äldre tjockp Stan, Stock

s i ett eller ss önskade är färre o on där de tv

nnputskonst as normalt i skikt kalla

Nästa ski d behandla kikt till fas nliggande ar

ad äldre tjo putskonstru

putskonstruk kholm. Foto:

två skikt. A kulör. Tunn ch tunnare vå skikten o

truktion.

1-4 skikt. D s utstocknin kt är måln as ytan m saden. Tjoc rmeringsnät ockputskons uktion (Figu

ktion : maj 2015

Används två nputs går s än hos tj och armering

Det undre s ng och är 6 ning eller a med ett hy ckputsens in t monteras struktion frå ur 6). [3]

[Figu

å skikt är de nabbare att ockputs. N gen är synli

skiktet kalla 6 mm eller t avfärgning ydrofobiskt

nre skikt h för att för ån Gamla St

ur 5] Tjockp [Figur 6

et yttre skik t montera än Nedan ses e

iga (Bild 1).

as grundnin tjockare. Sk

med oorga skikt som ar högre hå ebygga spr tan i Stockh

putskonstruk 6] Tjockputs

ktet ofta en än tjockputs en bild på

.

ng och avser kiktet avser aniska eller m fungerar ållfasthet ä rickbildning holm (Bild

ktion skonstruktio

12 ytputs som s då skikten en skadad

r att ge god ge fasaden r organiska r som ett än det yttre g i fasaden.

2), samt en

on

2 m n d

d n a t e . n

13

3.2 Beständighet

Beständighetsproblematik har på senare år uppdagats på nyproducerade putsfasader.

Sprickbildning, erodering, frostsprängning, fuktskador och mikrobiella angrepp är exempel på skador som kan uppstå. Enligt en rapport utfärdad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) där 45 putsbyggnader slumpmässig valts ut, visade en inventering att 33 % av byggnaderna var fuktskadade i ytterväggarna. Byggnadsåren för byggnaderna sträckte sig från 1992 till 2005 där de flesta skador påträffats i hus byggda efter 2000 (se Bilaga B). [6]

Hållfasthet

Tjockputs

De sprickproblem som uppstått i samband med putsfasader gäller i överlag putsfasader i tjockputs. Sprickbildningen uppstår när rörelsen i putsen blir för stor och de inre spänningarna överstiger gränsvärdet för vad putsen tål. Putsbruks elasticitetmodul varierar mellan olika bruk.

En puts med stor E-modul står emot deformationer bättre än en puts med låg E-modul.

Putsbrukets E-modul är en funktion av brukets kornstorlek som i sin tur påverkar vattentalet i bruket. Är bruket finkornigt kärvs en större vattenmängd. Vattenmängden i bruket minskar med tiden då putsen torkar ut och härdas. Vid större vattenmängd blir därmed krympningen större och de inre spänningarna större. Det är därmed rekommenderat att man använder bruk med större ballast för att förebygga sprickbildning. Murare och hantverkare har dock utlyst ett missnöje över för grovkorning ballast då det är mycket svårare att montera än finkorning ballast. [10][11]

För att minska krympningen används armering. Armeringen kan antingen vara stålnät eller glasfibernät. Krympningen blir mindre med stålfibernät då dess hållfasthet är större och därmed kan den bättre ta upp de krafter som uppstår vid krympning hos bruket. För att få ut maximal effekt av armeringen skall den placeras minst halvvägs ut mot utsidan av putsen. [10][11]

I rapporten Sprickbildning i puts på isolering redovisas krympningen hos fyra typväggar med måtten 5,4x2,5m (Figur 7). Putsens uppsättning redovisas i tabellen (Tabell 3). Samtliga bruk är tillverkade av Weber (tidigare Maxit).

[Tabell 3]

Tabell 3, Putsens uppsättning i de olika typväggarna.

Putsbruk Kvalitets -klass

K/C/Ballast Krympkompen -serare

Ballast (mm)

Ballast 1-2 mm %

Ballast 2-4 mm %

Serpo 136 C 50/50/650 Nej 0-1 0 0

Serpo 132 B 35/65/550 Nej 0-2 20 0

Krympreducer at A-Bruk

A 10/90/400 Ja 0-4 15 20

Krympreducer at C-bruk

C 30/70/900 Ja 0-4 10 20

Testet p under d spännin tjockput vattenbe krympn varje kr här falle

De gen armerin krympn isolering [10][11]

Tunnpu Tunnpu känslig Enligt P betydlig

pågick unde dag ett är br ngar. De tv tsbruk me elastning.

ningsökning rympning e et påvisades

nerella meto ngen i p ningsreducer g presenter ]

uts

uts är elastis för mekani Paul Wilund

gt svårare at [Figur 7

er 40 dagar ruket fortfar å övre kurv ed krymp

De krypn g än de vanl

n spänning s det inga sp

oderna för putslagret, rande mede rades år 200

skt och dra ska skador d på Wilund

tt reparera ä 7] Krympnin

i kontroller rande plasti vorna är van

ningsreduce ningsreduce

iga bruken.

sökning i b prickor på n

att förebyg använda el i bruket 08 och idag

abbas på gru på grund av d arkitekter än tjockputs ng som funk

rad miljö m skt och kry nligt armera erande m erade bruk . I det här s bruken vilke någon av tes

gga sprickbi grövre t. Resultate g används sl

rund av dett v sin tunnhe

& antikvari s.

ktion av tide

med 20^oC oc ympningen k at tjockputs

edel. Dag ken får

kedet är bru et i sin tur stväggarna.

ildning i tjo ballast, et från rapp

lutsatsen i p

ta sällan av et och den b ier AB, är t en för testad

ch 40 % RF kan därmed sbruk och d g 26 uts efter besp uken härdad

kan leda til [10][11]

ockputs bli fiberinbland porten Spri praktiken m

v sprickbild bakomliggan

unnputsen t de bruk.

F. I Figur 7 d inte bygga de två undre sätts putsb prutningen

de och därm ll sprickbild

ir därmed a nda- samt

ickbildning med mycket

dning. Däre nde mjuka i till följd av

14 kan ses att a upp några e är armerat bruket för en lägre med orsakar dning. I det

att flytta ut använda g i puts på t gott utfall.

emot är den isoleringen.

sin tunnhet

4 t a t r e r t

t a å .

n . t

Fukt

År 2007 fuktprob material Problem där ing organisk Figuren och rela

Det finn dock vi skall trä större. R uppskat småhus fuktskad Boverke byggnat ge besp till besv risken f tvister m

1 Vattena

7 slog Sver blem i sam l. [12]

met uppstår gen luftspal ka byggnad n nedan redo

ativ fuktighe

ns hydrofob sat sig opål änga in. Ren

Reperations ttas till 500 och flerbo dor. [9][14]

et jobbar fö tioner. I en aringar på 3 vär som astm för fukt- och mellan entre

avvisande

iges Teknis mband med

då det regn lt eller drä dsdelarna ex ovisar kritis et. [13]

[Figur 8 berande¹ yts litligt i prak noveringsko skostnaden 0 000 – 1 5 ostadshus u ]

ör tillfället m konsekven 320 miljone ma och alle

h mögelska eprenörer oc

”Byggn skador hygien BFS 20

ska Forsknin d enstegstä

nar på putse änerande sp xempelvis tr ska gränser

8] Kritiska g skikt vars s ktiken då de ostnaderna

för att byt 500 000 kr.

undersöktes,

med en mot sbeskrivnin er kronor pe rgier. I dag ador undvik

ch bostadsä

nader ska r, lukt eller eller hälsa 014:3

ngsinstitut ätning av p

en och fukt palt stannar

räreglar, vil för mögelp

gränser för

syfte är att et räcker m för utsatta h a alla fyra

Enligt en , var det e

tion som sk ng från 2012

er år, samt m g framgår d ks. Den bris ägare. [14]

utformas s r mikrobiell

”

(SP) larm i putsfasader

en långsam r fukten kv

ket leder til påväxt på tr

mögelpåväx

motverka f med en liten hus är redan

fasader på rapport av nbart 20 %

kall förbjuda 2 pekar Bov minska mög det i BBR at

tfälliga form

så att fukt l växt som

tidsskriften r med bako

mt transporte var. Fukten ll mögelpåv ä i förhållan

xt på trä

fuktvandring spricka i y n stort och

en villa m Boverket

% (2000 hu

a byggnadsp verket på at gelbesvär i tt entreprenö muleringen

inte orsaka kan påverk

n Bygg och komliggande

eras in i väg n anrikas t växt och eve

nde till tid,

g in i vägg ytskiktet för

kommer m med enstegs

från 2010 us) som int

principen v tt en lagänd hus som i s nören skall b har föranle

kar ka

15 Teknik om e organiskt

ggen. Finns illslut i de entuell röta.

temperatur

en. Det har r att vattnet ed tiden bli stätad fasad där 10 000 te riskerade

vid framtida dring skulle sin tur leder bygga så att ett juridiska

5 m t

s e . r

r t i d 0 e

a e r t a

Mikro

Skador fuktkän balkong dess be material De vanl från fas att fasad luftfukti arkitekt putser o

[Bild 3]

möte ytt Isolertj En obse konstruk skalmur de nya f ytskikte diagram till en R differen och utet

obiella

på putsade nsliga delar ger och möt

ståndsdelar lets adsorpt ligaste angr aden utan v den har insl ighet medan ter & antikv och ses därfö

] Putsfasad tervägg/tak.

ocklek ervation som

ktioner me r i tegel. En fasaderna b et ett högre m (Figur 9)

RF ökning nsen kan eft

temperatur p

angrep

e fasader i av fasaden.

te tak/ytterv r, den relati

tionsförmåg reppen på fa växer helt sj

lag av kolb n en svamp varier AB, ä för sällan på

i Hammarb . Foto: apri

m gjorts är d puts på nligt grundl lir kallare n

RF-värde.

ger 50 mm på 6-7 %.

ter 200 mm på 0^oC. [16

[Figur 9] Y

pp

form av ol . Typiskt kä vägg. Fakto va fuktighe ga.

asader är mö älvständigt baserat mate p kan överl är den rödfä å äldre fasad

by Sjöstad i il 2015

r att proble isolering o äggande by nattid till fö

Sänks ytte m isolering e

Yttempera m antas försu

]

Yttemperatu

lika mikrob änsliga omr orer som på eten, temper

ögelsvamp på en yta. E erial. Alger leva i ett to ärgade grön der. [15][16

i Stockholm

ematiken m och inte äld yggnadsfysi

ljd av högre emperaturen

en yttemper aturskillnad umbar. Diag

ur vid olika

biella angrep råden är yto

åverkar gro raturen, väd

och alger. E En svamp fu påträffas n orrare klima nalgen betyd

]

, där en röd

med mikrobi dre putskon

k kan probl e energikrav n 1^oC, höjs

ratursänknin den minskar

gramet är b

isolertjockl

pp påträffas or runt fönst oningen på derstreck, P

En alg behö ungerar som normalt i ma at. Enligt Pa

dligt vanliga

dfärgad grö

iell påväxt nstruktioner lemet härled v från BBR

RF med 5 ng med cirk r med tjock aserat på in

lekar.

s ofta i sam ter och dörr

fasadens y PH-värde, s

över inget n m en parasit arina miljöe aul Wilund are på ceme

önalg angrip

i huvudsak r med bako

das till att y R. På grund

%. Enligt ka 1,3^oC, v kare isoleri nnetemperat

16 mband med röppningar, yta beror på struktur och

äringsämne t och kräver er med hög på Wilund entbaserade

pit ett hus i

k berör nya omliggande ytskiktet på av detta får nedstående vilket bidrar ing och RF tur på 22^oC

6 d , å h

e r g d e

i

a e å r e r F C

Värmek Väggen värmeka putsväg en varm dagen m utstrålni omgivan normalf betydan uppnår

% RF. F [16][17]

Prickig I vissa metallkr tempera 10). Fas Bilden n

pH Olika le trivs op (surt/ne upphov av surh kalkfärg på ett al

2 En vanl

[Figur och kr

kapacitet ns värmekap

apacitet och gg alstrar de m sommarda mycket torr

ing från fas nde lufttem förhållanden nde risk för nattid 85-9 För att vara ]

g fasad fall kan pu ramlor i fa aturökning p saden blir d nedan är frå

evande orga ptimalt i pH utralt). KC

till mikrob het i fasaden

g. Vissa mo lkaliskt und

igt förekomm

r 10] Temp ramlor.

pacitet påve h kan därme en solens en

ag i juni ant r om föruts

saden till h mperaturen.

n är cirka 8 kondens o 2 % RF. Op a helt säker

utsfasaden a fasaden som på cirka 1^oC därmed torr ån ett utsatt

anismer triv H-intervall m C-bruk får r

biell påväxt n kan fasad ossor trivs d derlag. [20][

mande luftbure

peraturskilln

erkar RF niv ed antas föl nergi och gö

ta temperatu ättning för himlen som RF kan hä 80-90 %. R och mikrobi ptimala förh

på att undv

anta ett pric m i sin tur

C uppmätas are vid kram

hus i Kristi

vs olika bra mellan 5-7 relativt snab

i form av a den behand däremot bra

[21]

n svamp.

nad mellan

vån i ytskik lja luftens te ör om den t turer upp m uppfuktnin

medför att är antas bli RF i ytskikte iell påväxt.

rhållanden f vika påväxt

ckigt utseen r fungerar s vilket i sin mlorna och ianstad (Bild

a beroende (neutralt).

bbt ett lågt alg- eller sv dlas med et

på basiskt u n fasad

ktet. En tunn emperatursv till värme. E ot 60-70^oC ng inte exis

t yttempera i 10-15 % et blir därm En putsfas för tillväxt a

av mögelsv

nde. Det be som köldb n tur leder t h möjlighete

d 5). [22]

på ytans p Cladospori t pH-värde vampangrep tt alkaliskt underlag oc [Bild 5] P

nputs på iso vängningar.

En yta med (se Bilaga sterar. Unde aturen i fasa högre än l med 90-100

ad med bak av mögelsv vamp måste

eror på att bryggor. V

till lägre RF en för mikro

H-värde. F um² trivs i

på ytan vi pp. För att f material, e ch påväxt ka Prickig fasad

olering har . När solen mörk kulör C). Väggen er klara nät aden blir lä luftens RF

% och det komliggand vamp är mel e RF vara u

isoleringen Vid kramlor

F i den pun obiell påvä

lertalet mö i pH-värde ilket kan fö förebygga u exempelvis

an därmed ä d i Kristians

17 mycket låg lyser på en r kan under n blir under tter sker en ägre än den som under uppstår en de tegelmur llan 80-100 under 60 %.

n fästs med rna kan en nkten (Figur xt minskar.

gelsvampar mellan 3-8 örväntas ge uppkomsten en alkalisk även uppstå

stad.

7 g n r r n n r n r 0 .

d n r .

r 8 e n k å

Klimat Vid var tempera högre b torrare m förebyg

Struktu Fasaden kornigh regn och ytstuktu Porstruk beror på till ytan material ett grov finporös finporös Adsorpt

3 ”En bild materiale

[Bild 4]

[Figur 1

rmt klimat atur leder ti blir material material. Då gger påväxt

ur

ns struktur het har lättar

h blåst. Enl ur medan en kturen i ett å att materi n. Ett finpo l. Detta med vporöst mate st material.

st material tion från luf

dning mellan t et” [4]

] Angripen p 11] Medelår

krävs ett lä ill en sänkt lets jämnvik å temperatu (Figur 11).

kan även d re att få väx ligt Sanne J n svamp lätt material på alytan har e oröst materi

dför att ett f erial. Ett gr

Detta leder medan ett ft till fast m

två material d

putsfasad i rsvärden fö

ägre RF-vär fukthalt i m ktsfukthalt.

uren är kalla [4]

den antas p xtporer att fa Johanssons d

tare växte på åverkar mate ett energiöv

al har ett st finporöst m ovporöst m r till att ett g t finporöst material kan

där ena materi

Hammarby ör temperatu

ärde för mik materialet.

Då RF gen are på Vinte

påverka mö astna och gr doktorsavha å en slät yts erialets förm verskott som

törre kapillä material suge material suge grovporöst

material su ske redan v

ialets molekyl

y sjöstad, St ur, ånghalt

krobiell påv Ju högre lu nerellt är läg ern leder til

öjligheten t ro medan en

andling upp struktur. [16 måga till ad m gradvis m ärt undertry er åt sig mer er däremot i material su uger åt sig vid låga RF-

ler attraheras

tockholm. F och relativ f

växt. Gener uftens relati gre på somm

l ett fuktiga

ill påväxt.

n helt slät yt penbarade s 6][19]

dsorption³. O minskar när

yck och stig r fukt från f in fukt med ger åt sig m

mer fukt -värden i luf

av och binds

Foto: april 2 fuktighet i B

rellt gäller iva fuktigh maren leder are material

En fasad m ta kan ”själ sig alger oft

Orsaken till vattenmole ghöjd än ett

fuktig luft jä d högre hast mer fukt vid vid hög R ften. [4][15

vid ytan av de

2015 Bromma.

18 att en höjd et är, desto r det till ett l men kylan

med grövre vrenas” vid tare på grov

l adsorption ekyler binds grovporöst ämfört med tighet än ett d regn än ett RF i luften.

]

et andra

8 d o t n

e d v

n s t d t t .

Väders Väderst väst uts Putsen b solenerg Under n kulör la Nordsid

Enligt putsprov medan uppenba [19]

Oorgan Putsens tillsatse dilemm organisk fungera torka in För att använde Gifterna förefalle [16]

Arkitek Arkitek Samtidi påväxt.

4 Fungicid

5 Biocide

treck trecken påv sätts för sol

blir därmed gi. Norrsid natten förstä agrar mer s dans energii

[Fig

en dokto vkroppar st

svampang arade sig va

niska och o ytskikt kan rnas syfte ä ma som upp

ka material a som en bid n i konstrukt

förebygga es kvicksilv a måste av er därmed m

ktur ktur som för

igt kan ark [16]

d: latin, Fungu er: ämne som d

erkar vilka lstrålning p d varmare o dan utsätts e ärks effekte solenergi än innehåll ber

gur 12] Solin

ravhandling tuderats un repp oftar anligen und

rganiska yt n variera frå är att stöta

står är eme , medan an dragande fa tionen. [15]

påväxt tills ver som bio

miljöhänsy meningslöst

rsvårar vatte kitektur som

us (svamp), ci dödar biologis

sidor på hu på dagen vi och torrare u

ej för solstr en vilket kan

n en sydsid rörs lite av k

nstrålning p

g utförd nder fyra år e uppenba er vår och h

tskikt ån oorganis

ifrån sig fu ellertid att v

dra bara kr aktor till mi

[16]

säts därmed ocid i fasad yn vara vatt

t att förebyg

enavrinning m minskar

id (död) ska organisme

uset som är ilket gör at

under natte rålning vilk n föranleda da i en ljus kulören då d

på fasader i

av Sanne r, visade re arar sig p höst och såg

skt till att ha ukt för att b

vissa mikro räver en fuk ikrobiell påv

d ofta gifter der men de tenlösliga o

gga påväxt

gen i fasade vattenbelas

er.

känsliga fö t fasadsidor en. Tjockare et gör fasad a mikrobiell s kulör vilk den knappt u

i olika väder

Johansso esultatet att på sydsidan

gs ibland fö

a inslag av bland annat

oorganismer ktig yta. Ett

växt då fuk

r i fasaden et är idag f och urlakas under lång

en kan föran stningen på

ör mikrobiel rna kan lag e puts möjli dsidan kall påväxt. En ket gör den utsätts för s

rsträck.

n vid Lu alger oftar n. Påväxte

rsvinna und

organiska t motverka m r inte kan v t vattenavvi kten stannar

(fungicider förbjudet p efter viss t g tid med bi

nleda divers å ytskiktet

lla angrepp gra solenerg

iggör större och fuktig n sydsida m n torrare un solstrålning.

unds unive are växer på en på pro der sommar

tillsatser. De mikrobiell p växa utan isande skikt r på ytan ist

r⁴, biocider⁵ på grund av tid från fasa iocider och

se påväxt p förebygga

19 . Söder och gi i putsen.

e lagring av (Figur 12).

ed en mörk nder natten.

. [18]

ersitet där å norrsidan vkropparna r och vinter.

e organiska påväxt. Det tillgång till t kan också tället för att

5). Tidigare v miljöskäl.

aderna. Det fungicider.

på ytskiktet.

mikrobiell

9 h . v . k .

r n a .

a t l å t

e . t .

. l

Klima

Klimate som pu kustnära Slagreg Slagreg träffa ve träffar e mikrobi fukt trän förekom västkust

[Figur 1

at

et påverkar utsade fasad a läge. [23]

gn

n uppkomm ertikala byg

en fasad k iella angrep nga in och mmer olika ten och min

13] Karta öv

i stor utstr der kan uts

mer då regn ggnadsdelar kan leda til pp och frost skada orga mycket i o nst drabbade

ver fritt slag

räckning en sättas för ä

och vind fö r då de får b

l en uppfu sprängning aniskt mater

olika delar e är område

gregn i Sver

n putsad fas är exempelv

förekommer både en vert uktning av . Förekomm rial i vägge

av Sverige en mitt i lan

rige.

sads bestän vis slagregn

r samtidigt.

tikal och en putsen. En mer sprickor en. Slagregn e. Mest dra det (Figur 1

FRITT SL REGNMÄ Zon Års 1 150 2 300 3 450 4 550 5 100 [Tabell 4]

dighet. Klim n och prob

Vinden gör horisontell n fuktig fas r eller andra n kommer o abbade är d 13, Tabell 4

LAGREGN ÄNGD KG/M

smedelvärde 0

0 0 0 0-400

matrelaterad blem relater

r att vattend l rörelse. Sla sad har ök

a skador i f oftast från s de svenska 4). [23]

N I UTSAT M²

e Maxdy 30 45 55 70 Lokalt

20 de problem rade till ett

droppar kan agregn som ad risk för fasaden kan sydväst och fjällen och

TT LÄGE, ygnsvärde

t beroende

0 m t

n m r n h h

,

Frostsp

”De va byggnad Frostspr vatten f Nedan s fasaden

[Bild 6]

Fasader Saltsprä innehåll uppstän löst i va expansi I kustnä som kan risk för

prängning anligaste sk

dsteknisk ex rängning sk fryser till is ses en bild n (Bild 6). [2

] Frostsprän r i kustnär ängning är ler salt i nkande havs atten tar sig vt tryck och ära områden n fukta upp

frostspräng

kadorna på xpert på Vil ker då vatten ökar volym

på ett hus 24]

ngning på fa

ra områden en skada so

form av k svatten och g in i putsen h fasaden ka n är även k p fasaderna gning och m

å putsfasade lla-ägarnas n tar sig in b men med 9

i Hammarb

fasad i Ham

n

om speciell klorider. K

vindar som ns porer oc an då sprick

limatet fukt i dessa omr mikrobiell på

er beror p riksförbund bakom puts

%. Expans by sjöstad,

marby sjöst

lt påverkar Kloriderna

m för med ch där bilda ka eller falla

tigare. Det råden. Som åväxt. [27]

å frostsprä d. [24]

sen eller i pu sionen som

färdigställt

tad, Stockho

putsfasader kan komm sig salt. Sa ar saltkristal

a sönder. [2 betyder att m tidigare nä

ängning”, s

utsens porer sker kan ge 2007, där f

olm. Foto: a

r i kustnära ma i konta altsprängnin ller. Saltkris

5][26]

det finns m ämnts har en

säger Lars

r och sedan e direkt spr frostsprängn

april 2015.

a områden.

akt med fa ng uppkomm

stallerna ka

mer vattenån n fuktig fas

21 Johansson,

fryser. När rängverkan.

ning skadat

Havsvatten asaden vid mer då salt an skapa ett

nga i luften sad en ökad ,

r . t

n d t t

n d

22 Montering

Klimatet spelar en betydande roll vid uppförandet av en putsad fasad. Allmänt gäller att utomhustemperaturen inte bör understiga +5^oC under härdningstiden. Sjunker temperaturen i bruket till under 0^oC bildas iskristaller i bruket. Dessa iskristaller expanderar och utsätter då bruket för ett tryck som påverkar hållfasten mycket negativt. Utförs putsning när det finns risk för frost måste fasaden täckas och värmas med jämnt fördelade värmekällor. Risken för frostskador under produktionsskedet minskar om man använder frostskyddsmedel i bruket.

Frostskyddsmedel ska dock inte användas i kalkbruk, ytputser eller färger. [3][28]

Fasader bör under härdningstiden även skyddas från direkt solsken, regn och andra stora vattenflöden från ställningar och tak. Detta gäller vid applicering av alla skikt, grundskiktet, utstockningen och ytskiktet. Vid val av ytskikt bör även tidpunkten för arbetsutförandet spela in.

Vid kalla årstider är vattenbaserade ytskikt extra känsliga för frostskador och missfärgningar. [3]

23

4 ANALYS

I följande kapitel analyseras rapportens genomförandedel. Analysen avser att vikta konstruktionsegenskaper mot varandra för att redovisa den mest hållbara puts- och konstruktionstypen. Vidare analyseras hur arkitektonisk utformning påverkar fuktbelastningen på fasaden.

4.1 Beständighet och materialval

Här följer en sammanställning av de olika väggkonstruktionernas byggnadstekniska egenskaper, styrkor och svagheter. Rapporten betygsätter egenskaper på en femgradig skala, där 5 är bäst resultat och 1 är underkänt. Betygsättningen är baserad på personliga åsikter som grundar sig i det tekniska underlag rapporten lagt fram.

Konstruktionstyper

Enstegstätad putsfasad Tvåstegstätad putsfasad med ventilerad luftspalt

Tvåstegstätad putsfasad med dränerande skikt

Pris 5 3 3

Volym, väggtjocklek

5 4 5

Fuktbeständighet 1 5 3

Totalt 11 12 11

Beständighet

Oorganisk tjockputs

Organisk tjockputs

Oorganisk tunnputs

Organisk tunnputs Motstånd mot

angrepp

5 3 4 2

Fuktbeständighet 4 5 3 5

Motstånd mot sprickbildning

4 4 5 5 Motstånd mot

Mekaniska skador

5 5 2 2

Totalt 18 17 14 14

Enligt tabellerna är väggkonstruktionen tvåstegstätad pustfasad med en ventilerad luftspalt bäst och den enstegstätade putsfasaden sämst. Av putstyperna är den oorganiska tjockputsen bäst medan den organiska tunnputsen är sämst.

Därmed kan det konstateras att en konstruktion med oorganisk tjockputs på en tvåstegstätad ventilerad konstruktion är lämpligast. Konstruktionen är dyrast, men förebygger bäst mikrobiell påväxt och uppkomst av diverse ytliga fasadskador. Konstruktionen är applicerbar på alla stomsystem inklusive trästomme.

24

4.2 Fasadens utformning

I 4.1 konstaterades att konstruktionen med en oorganisk tjockputs på en tvåstegstätad ventilerad konstruktion är lämpligast. Konstruktionen förebygger bäst mikrobiell påväxt och sprickbildning men fuktrelaterade problem kan fortfarande uppkomma i utsatta lägen. I följande kapitel analyserar rapporten om det på ett modernt byggnadstekniskt vis går att förhindra dessa fuktrelaterade problem genom arkitektonisk utformning.

Fuktbelastning

Putsade fasader har visat sig känsliga för skador där fuktbelastningen blir stor. BBR’s allt strängare krav på isolering gör att fasaden samtidigt blir kallare och därmed fuktigare. Skador till följd av fuktbelastning uppenbarar sig ofta i möte tak/vägg, under fönster, vid skarvar och hörn.

Genom att bygga utkragande takfötter och vattenavvisande detaljer i fasaden kan fuktbelastningen flyttas ut från de mest utsatta delarna. Eventuell uppkomst av mikrobiell påväxt och missfärgningar kan därmed förväntas förebyggas. Exempel på vattenavvisande detaljer är fönsterbläck och fasadlister. Utformas detaljer så de hämmar vattenavrinningen kan däremot uppkomsten av mikrobiell påväxt gynnas. Exempel på sådana detaljer är strukturerad puts och ornament som leder fukten in mot fasaden.

25

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS

I detta kapitel diskuteras och sammanfattas den analys som presenterats i föregående kapitel.

5.1 Diskussion

I rapporten har problem rörande hållfasthet, sprickbildning, mikrobiell påväxt och missfärgning undersökts. Sprickproblematik och hållfasthetsproblem kan idag förebyggas på ett effektivt sätt.

Däremot är mikrobiell påväxt och missfärgningar fortfarande ett problem till följd av kalla ytskikt och svenskt klimat.

Kalla ytskikt till följd av strängare energikrav, kombinerat med Sveriges klimat bidrar till att det nästan oundvikligt uppstår problematik med mikrobiell påväxt på ytskikt. Tidigare biocidlösningar som kvicksilver är på grund av dagens miljöpolitik inte aktuella.

Härefter diskuterar rapporten alternativa lösningsmetoder som är applicerbara på dagens putsfasader. Metoderna innefattar adsorption i porstrukturen, vädersträck och ytstruktur samt arkitektonisk utformning. Metoderna är hypoteser baserade på materialet som rapporten lagt fram.

Adsorption

Adsorptionens inverkan hos porstrukturen i putskonstruktioner är odokumenterad. Det är emellertid känt att en grövre porstruktur medför en lägre adsorption från luften. En grövre puts har samtidigt mindre bindemedel i förhållande till ballast jämfört med en finkorning puts vilket innebär att bruket har mindre bunden fukt. Om det finns något samband mellan ytfuktighet i putsen och kornstoleken är dock oklar. Vidare forskning inom området är rekommenderat.

Vädersträck och ytstruktur

Vädersträck och ytstruktur påverkar olika sorters mikrobiell påväxt. Alger växer oftare på norrsidan och föredrar en grov ytstruktur medan mögelsvamp tenderar att uppenbara sig på sydsidan och växer bättre på en slät ytstruktur.

En slät fasad förebygger därmed uppkomsten av alger men gynnar uppkomsten av mögelsvamp.

En fasad med grov ytstruktur förebygger uppkomsten av mögelsvamp men gynnar uppkomsten av alger.

För att undvika detta problem kan tänkas att norrsidan av huset där algangrepp är vanliga, putsas med en slät ytstruktur och sydsidan där mögelsvampangrepp är vanliga putsas med en grov ytstruktur. I teorin skulle detta ge en ogynnsam ytstruktur för både alger och mögelsvamp.

Vidare forskning inom området är rekommenderat.

Arkitek Genom exempe Sektion

[Figur 1 Fasaden tak och fuktbela känslig detaljer vid vanl Samtidi möjligh svaghet vattenav likvärdi

ktonisk utfo att förse h el på hur o nerna komm

14] Utkraga n vid Liljeh vägg rinner astningen fr då takfoten i fasaden s ligt regn oc igt som k heten till sj ter är opr vvisande de ig konstrukt

ormning huset med olika utkrag mer från Stoc

ande detalje

holmskajen r obehindra från den öv n inte skyd som ytterlig h vid slagre konstruktion älvrensning rövade i etaljer konst tion utan va

en takfot gande detal ckholm stad

er kan tänka

blir utsatt f at ner längs vre delen a ddar mot de gare flyttar u egn hjälper nen föreby g i samban praktiken.

trueras och attenavvisan

kan fuktbe ljer kan tän ds stadsbygg

as flytta ut fu

för stor fukt fasaden. På av fasaden.

etta. Fasade ut fuktbelas övriga deta ygger vatte nd med ned Det reko RF-nivån m nde detaljer

elastningen nkas flytta gnadskontor

fuktbelastnin

tbelastning å huset i Ha Vid slagre en vid Tjär stningen. Ta

ljer till att m enbelastning derbörd. Ko ommenderas mäts i ytskik för att ge et

på fasaden ut fuktbel r.

ngen.

då regn och ammarbyhöj

egn är doc hovsplan h akfoten flytt minska uppf gen i ytsk onstruktione s därför ktet. Väggen

tt vetenskap

n minskas.

lastningen

ch slagregn jden flyttar ck fasaden har både en

tar ut fuktb fuktningen.

kiktet mins ens styrkor

att provvä n bör jämfö pligt resulta

26 Nedan ses (Figur 14).

som träffar takfoten ut fortfarande takfot och elastningen

skar också respektive äggar med öras med en at.

6 s .

r t e h n

å e d n

27

5.2 Slutsats

Det finns idag en god kunskap över hur det bör byggas för att förebygga skador på putsväggar.

Weber erbjuder fyra P-märkta putssystem godkända av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) som lovar en hållbarhetsgaranti på minst 10 år. Systemen måste monteras av utbildad specialistpersonal. Systemen är alla av mineralisk tjockputskaraktär och monteras på tvåstegstätad putsfasad med dränerad spalt. Det ter sig därmed som att rapportens analys till stor del stämmer överens med SP’s slutsats om hållbar putsfasad. Systemen förebygger enligt SP skador efter marknadens behov och myndighetskrav.

SP’s rapport täcker dock inte ballastens kornstoleks inverkan på vattenuppsugning och inte heller till vilken grad vattenavvisande tak har inverkan på RF nivån i ytskiktet. Enligt teorin borde en sådan konstruktion förebygga uppkomst av mikrobiell påväxt.

Nedan presenteras ett putssystem som i teorin ytterligare förebygger uppkomst av skador baserat på hypoteserna presenterade i diskussionen:

Väggkonstruktion med ventilerande luftspalt och grovkorning, oorganisk, alkalisk, och diffusionsgenomsläpplig tjockputs med krympreducerande medel och utkragande takfot.

Konstruktionens för- och nackdelar presenteras nedan.

Konstruktionstyper Fördelar Nackdelar

Tvåstegstätad,

ventilerad konstruktion

Den ventilerade konstruktionen förebygger eventuell uppkomst av mögelangrepp inne i regelkonstruktionen

Nackdelen är att

konstruktionen jämfört med den enstegstätade

konstruktionen är dyrare att producera.

Tjockputs Ger putsskiktet högre värmekapacitet än tunnputs, vilket gör ytskiktet varmare och torrare under kritiska tillfällen. Ger även bra motstånd mot mekaniska skador.

Armering i putsskiktet förebygger uppkomst av sprickbildning

Putsen är dyrare jämfört med tunnputs och tar även längre tid att montera då alla lager ska härdas var för sig.

Alkalisk putsfärg Mögel och alger trivs sämre på alkaliska underlag.

Vissa mossor trivs på basiskt underlag.

Oorganisk

diffusionsgenomsläpplig puts

Den oorganiska putsen förebygger uppkomst av mögelsvamp då svampen kräver ett kolbaserat underlag. Mindre risk för fritt vatten på ytan då putsen motverkar fuktig hinna.

Diffusionsgenomsläppligheten transporterar bort ytfukten in i konstruktionen (ingen fuktig hinna).

Fukten ventileras därefter bort i luftspalten.

Konstruktionen kan eventuellt ge upphov till frostsprängning i putsen (vid kraftigt

väderomslag med kallare temperaturer kan det tänkas att fukten inte hunnit

transporterats bort och därmed expanderas och sprängs).

Grovkornig puts Grovkornigheten och krympreducerande medel ger putsen en bättre beständighet mot sprickbildning.

Adsorptionens inverkan (Se 5.1 Adsorption)

Allt för grovkorning puts blir svår att montera.