”Mitt mål blev snabbt att bli en respekterad gangster”
En studie om tidigare kriminellas syn på - bakomliggande faktorer till en påbörjad och
avslutad kriminell karriär
"My goal quickly became to become a respected gangster."
-
A study of the underlying factors to a commenced and ended criminal career.
Examensarbete för kandidatexamen med huvudområdet social hållbarhet
Grundnivå 15 Högskolepoäng Hösttermin/Vårtermin 2021 Ermin Burzic
Zeinab Yousif
Handledare: Magnus Jansson Examinator: Sakarias Bank
2
Deklarering
Härmed intygar vi, Ermin Burzic och Zeinab Yousif, att vi på egen hand och utan otillbörlig hjälp genomfört denna studie inom ramen för det Socialpsykologiska programmet vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2021 för att erhålla en kandidatexamen i socialpsykologi. Vi intygar även att de källor som använts listas i referenshanteringen samt att denna studie inte tidigare lämnats in för examination eller publicering någon annanstans.
Datum: 2021-04-20
Abstract
The aim of the study is to investigate why the individual begins a criminal career, why individuals choose to end the criminal career, and whether they view their previous crime as a result of the surrounding society or take personal responsibility. Qualitative interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have left the criminal path and done so at least 3 years ago. The results of the study resulted in social ties within e.g., schooling, socializing, the residential area and the family are underlying factors that can be linked to the reasons for starting a criminal career. The family can also be considered a central factor in the reasons why a former criminal ends his criminal life. The conclusion that can be drawn from the results of the study shows that regardless of influencing factors, it is not individual events that are decisive if the individual neither begins nor ends a criminal career. It is the interplay of these underlying factors or events that will drive further behavioural changes in the individual.
Keywords: Social ties, crime, self-esteem, risk factors and identity
3
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att undersöka varför de tidigare kriminella individerna påbörjar en kriminell karriär, varför individerna väljer att avsluta den kriminella karriären, samt om de ser på sin tidigare kriminalitet som en följd av det omgivande samhället eller tar ett personligt ansvar. Kvalitativa intervjuer har utförts. Urvalet består av personer som har lämnat den kriminella banan och gjort detta för minst 3 år sedan. Studiens resultat mynnade ut i att sociala band inom t.ex. skolgång, umgänge, bostadsområdet och familjen är bakomliggande faktorer som kan kopplas till orsaker för en påbörjad kriminell karriär. Familjen kan dessutom betraktas som en central faktor i orsaker till att en tidigare kriminell avslutar sin kriminella karriär. Den slutgiltiga slutsatsen som kan dras av studiens resultat visar, att oavsett påverkande faktorer så är det inte enstaka händelser som är avgörande om individen vare sig påbörjar eller avslutar en kriminell karriär. Det är snarare samspelet av dessa bakomliggande faktorer eller händelser som kommer att driva vidare beteendeförändringar hos individen.
Sökord: Sociala band, kriminalitet, självkänsla, riskfaktorer och identitet
4
Förord
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Magnus Jansson som hjälpt oss genom arbetet med en kontinuerlig återkoppling. Vi vill också skänka ett stort tack till alla nio respondenter som ställt upp på intervjuer, utan ert deltagande hade studien inte varit möjlig.
Slutligen vill vi tacka KRIS föreningar i Värnamo, Malmö, Stockholm, Göteborg och Borås för ni bidragit med rekrytering.
Ermin Burzic
Ermin Burzic
Zeinab Yousif
Zeinab Yousi
Innehållsförteckning
1. Inledning………7
1.1 Bakgrund………7
1.2 Vad innebär begreppet ”kriminell”?...7
1.4 Syfte och frågeställning………..8
2. Teoretiska utgångspunkter………..9
2.1 Utvecklingsteori………9
2.2 Symbolisk interaktionism……….11
2.3 Stämplingsteori………11
3. Tidigare Forskning………..12
3.1 Tidigare forskning om varför individer påbörjar kriminella karriärer……….. 12
3.2 Tidigare forskning om varför individer bibehåller kriminella karriärer………...14
3.3 Tidigare forskning om varför individer avslutar kriminella karriärer………..…..15
4. Avgränsningar………16
5. Metod och metodologiska utgångspunkter……….16
5.1 Urval……….17
5.2 Instrument………17
5.3 Etiska överväganden……….18
5.4 Tillvägagångssätt………19
5.5 Transkriberingsprocess………20
5.6 Kvalitetskriterier………..20
5.7 Val av analysmetod………..21
6. Resultat………21
6.1 Orsaker till påbörjad kriminell karriär……….22
6.1.1 Familj och bostadsområde……….22
6.1.2 Skolgång………..23
6.1.3 Umgänge……….24
6
6.2 Orsaker till avslutad kriminell karriär………..25
6.2.1 Familj……….25
6.2.2 Hälsa………..26
6.2.3 Organisation och vård………...27
6.3 Omgivande samhället eller ett personligt ansvar?...28
6.3.1 Omgivande samhället………28
6.3.2 Personligt ansvar……….29
7. Analys och diskussion………...29
7.1 Skolgång………29
7.2 Umgänge………..31
7.3 Bostadsområde………32
7.4 Familj………..33
7.5 Hälsa………35
7.6 Organisation och vård……….35
8. Slutsats………36
9 . Referenslista……….38
7
Kapitel 1. Inledning
Det är ett välkänt faktum att många som blir intagna på fängelser får en svår social situation när de friges och att återfallsfrekvensen för brott är hög. Anledningen till att denna frekvens är hög är för att dessa individer ofta inte har en stabil social situation sett till exempel bostad, jobb och ekonomi (BRÅ-rapport, 2000, s. 5). Under första halvåret av 2020 anmäldes totalt 786 000 brott i Sverige, vilket är en ökning på 1% sett till motsvarande period året innan (BRÅ-rapport, 2000, ss. 5–6). Syftet med detta arbete kommer handla om varför individer väljer att påbörja samt avsluta en kriminell karriär, enligt en före detta kriminell.
1.1 Bakgrund
I kapitel 1, 1§ i brottsbalken definieras begreppet brott enligt följande: Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet (Sarnecki, 2017, s.12).
Denna definition innebär alltså att ett brott inte finns om det inte finns en lag som förklarar handlingen och stadgar straff för personen som begått handlingen. Inget brott utan lag, är principen som definierar brott. Den svenska lagen ger en formell definition av brott som gäller för alla medborgare i samhället och ska vara lika inför lagen. Med det sagt betyder det inte att alla medborgare uppfattar lagen på samma sätt eller anser att de står lika inför lagen som andra medborgare. Eftersom det är möjligt att anta att olika medborgare uppfattar lagen olika, alternativt att flera medborgare inte känner till alla lagar och därmed inte uppfattar vad som anses vara brottsligt, kan det självklart påverka laglydandet i ett land.
En relevant teori av Hagan (1985) är att brottsligheten består av olika handlingar, varav vissa är mer eller mindre accepterade av majoriteten i samhället, medan andra är totalt oacceptabelt.
Hagans (1985) teori påpekar att det finns vissa brott som saknar offer, till exempel narkotikabruk, och de menar då att dessa typer av brott bör värderas lägre än t.ex. brott där skador orsakats av våld mot en person eller liknande, till exempel misshandel eller mord (Sarnecki, 2017).
1.2 Vad innebär begreppet ”kriminell”?
Ett kriminellt beteende är kopplat till ett ”normbrytande beteende”. Detta synsätt utgår ifrån att det finns en föreställning om vad som är normalt i samhället, alltså en överensstämmelse bland befolkningen om de rådande normerna. Ett normbrytande beteende är något som kraftigt skiljer
8
sig från det normala. Begreppet är därför bredare än till exempel begreppet brott, då det kan handla om beteenden som skiljer sig från normerna men samtidigt inte är kriminaliserade, t.ex.
missbruk av alkohol eller psykiska sjukdomar (Sarnecki, 2017).
1.3 Syfte & Frågeställning
Syftet med arbetet är att undersöka varför individen påbörjar en kriminell karriär, varför individer väljer att avsluta den kriminella karriären, samt om de ser på sin tidigare kriminalitet som en följd av det omgivande samhället eller tar ett personligt ansvar. Frågeställningarna lyder enligt följande:
1. Hur ser de tidigare kriminella själva på vilka faktorer som spelar roll i att de påbörjade en kriminell karriär?
2. Hur förklarar individer med brottsligt förflutet anledningarna till att de väljer att avsluta sin kriminella karriär?
3. Ser de tidigare kriminella på sin tidigare brottslighet som en följd av det omgivande samhället, eller tar de ett personligt ansvar?
1.4 Disposition
Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras teorier och begrepp samt deras relevans för studien. De teoretiska utgångspunkterna hör till det socialpsykologiska området.
Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras en litteraturgenomgång av vetenskapliga artiklar och tidigare forskning som berör liknande forskningsområden som den aktuella studien.
Metod och metodologiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras studiens datainsamlingsmetod och dess fördelar samt nackdelar.
Sedan beskrivs och tydliggörs urvalet. En genomgång av studiens instrument introduceras och en diskussion kring etik samt studiens etiska riktlinjer redogörs. Här presenteras dessutom tillvägagångssättet grundligt för insamlingen av data. Slutligen redogörs studiens analysmetoder.
Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat.
9 Diskussion och slutsatser
I detta avsnitt förs en diskussion kring vad forskarna har kommit fram till och vilka slutsatser som kan dras av den gjorda studien. Styrkor och svagheter med undersökningen presenteras.
Här redovisas en koppling mellan tidigare forskning och den aktuella undersökningen samt hur framtida forskning skulle kunna bidra med ytterligare kunskaper kring området.
Kapitel 2. Teoretiska utgångspunkter
Det finns flera socialpsykologiska begrepp och teorier som är till stor hjälp för bland annat kriminologer. I detta kapitel kommer de teoretiska utgångspunkterna för studien att presenteras och knytas an till studiens syfte. De teorier som presenteras är Erik Houmburger Eriksons utvecklingsteori, George Herbert Meads teori om symbolisk interaktionism och Howard Beckers stämplingsteori.
2.1 Utvecklingsteori
Erik Houmburger Erikson (1902–1994) utvecklade en teori med åtta olika sorters faser. Han började titta på hur individer utvecklas genom livet. Eriksson ansåg att ingen harmonisk utveckling är utan kriser och i respektive fas finns det en bra eller dålig lösning för individens utveckling. De första tre stadier förklarar människans utveckling från 0–6 år. Fjärde samt femte fasen är individens ungdomsår. Sjätte samt sjunde fasen utgör tidig vuxenålder samt medelålder. Det sista stadiet, det åttonde förklarar individens äldre dagar (Erikson, 2004).
Första stadiet utvecklar individen en tillit eller en misstro till andra individer. Detta kan uppvisas genom basala behov exempelvis mat och att bli rengjord. Ett positivt utfall under denna fas medför en känsla av trygghet, som kan följa med en individ hela livet. Däremot kan ett negativt utfall innebära misstänksamhet gentemot andra individer (Erikson, 2004).
Andra stadiet handlar om autonomi - tvivel, i detta stadie utvecklas individens grund för hens självförtroende och en slags självständighet. Det är viktigt att barnet får prova själv och utforska, detta lär barnet att lita på sin egna förmåga att utföra saker, som till exempel, äta själv samt ta på sig kläder själv. Resultatet av en negativ lösning kan medföra ambivalens hos individen, vilket i sin tur leder till att individen får svårt att skilja mellan egna och andras behov (Erikson, 2004).
Tredje fasen uppvisar individen utveckling av initiativ – skuld. Socialisationen startar, individen formar sitt jag. Vid denna tid börjar individen forma sig själv som person. Individen
10
testar att tänja på gränser, detta gör det ytterst viktigt att vuxna sätter ramar för individen. Om inte gränser sätts kan detta leda till att individen utför normbrytande beteende, detta i sin tur kan medföra känslor av att hen inte duger samt känner skuld. Människan kan känna att hen både känner, handlar och tänker fel, vilket leder till brist på initiativ och passivitet (Erikson, 2004).
Fjärde fasen handlar om aktivitet - underlägsenhet, här sätter den andra socialisationen i gång, individen formar sitt jag ännu mer. I denna fas börjar individen skolan, detta innebär att den primära kretsen (familjen) byts ut till kamrater, vilket sätter krav på individen. Individen utvecklar självständighet samtidigt som hen är sårbar. Erikson menar att den enskilde vill passa in samt accepteras, gör inte den enskilde det uppstår känslor av utsatthet och sårbarhet. Ett bra stöd gör att individen vågar vara aktiv samt vågar delta (Erikson, 2004).
Femte fasen rör identitet – identitetsförvirring. I detta stadie hamnar uppmärksamheten oftast kring frågor om vilka vi är. Individen kommer in i puberteten, hen börjar bry sig mer om sitt utseende samt upplever känslor av att vilja passa in. Den sexuella samt personliga identiteten är två viktiga faktorer i denna fas. Ett positivt utfall kan innebära att individen tar med erfarenheter från individens tidigare faser till större helhetsbild av sig själv samt sin egna identitet. Erikson menar att ett negativt utfall i stället medför att en person försöker att anpassa sig överdrivet mycket eller så kan det resultera i en revolt (Erikson, 2004).
Sjätte fasen beskriver individens närhet - isolering, denna fas är beroende av utfallet i tidigare fas. Alltså kan en isolerad identitet uppbringa en rädsla för andra och oss själva, vilket försvårar närheten. För att få en positiv lösning i denna fas, måste individen kunna vara ensam och tillsammans med andra människor. Att möjliggöra detta krävs det att ha byggt upp en stabil identitet i tidigare fas (Erikson, 2004).
Sjunde fasen handlar om produktivitet - stagnation, i medelåldern har individen oftast ansvar för både yngre och äldre, detta kan vara i form av barn och föräldrar. Den enskilde har dessutom ansvar för sig själv, jobbet samt hemmet. Det är alltså väldigt mycket ansvar som ska räcka till, till allt och alla. Uppnår individen stagnation kan hen uppleva att livet stannar in, att det är detta som är och inte så mycket mer (Erikson, 2004).
I den sista och åttonde fasen i Eriksons utvecklingsteori berör han ålderdomen, den handlar om integritet - förtvivlan. Individen ser tillbaka på sitt liv, förhoppningsvis betraktar den det som meningsfullt. Skulle individen inte göra det, kan hen känna ånger samt känslor av att det är för lite tid att ändra det förflutna. Är individen missnöjd uppnår hen förtvivlan (Erikson, 2004).
11
Eriksons teori kan vara till god hjälp för att studera en människas utveckling genom livet samt för att se hur olika faktorer samverkar med varandra, därför blir utvecklingsteorin relevant för studiens syfte då det undersöker bakomliggande faktorer för en påbörjad kriminell karriär.
Erikson betonar dock att kulturdimensionerna spelar också en stor roll, det ser olika ut i varje kultur. För att kunna möta kulturens krav måste individen vara förberedd på vuxen livet. Därför är det väsentligt med positiva vuxna förebilder, som ger individen kunskaper samt ett förhållningssätt, som behövs för att kunna klara av problem samt krav för att vuxenlivet ska fungera (Erikson, 2004).
2.2 Symbolisk interaktionism
Enligt George Herbert Mead, som kan ses som en portalfigur inom den symboliska interaktionismen (1934/1976), är språket det centrala hos människan. Det är språket som ger oss möjlighet att utvecklas eftersom vår personliga identitet har sitt ursprung i det sociala och uppstår i samspelet med andra människor. Den respons vi får från människor i vår närhet kommer att spegla av sig på oss och vi bearbetar en bild av oss själva. Detta fenomen kallas för spegeljag och människans förmåga att se oss själva ur andras perspektiv kallas för rollövertagande, enligt Mead. Den symboliska interaktionismen är relevant och hjälper oss att förstå varför en individ utvecklar sin kriminella karriär. Den kriminella utvecklingen hos individen kan ses som ett resultat av omgivningens negativa eller positiva reaktioner på individen (Sarnecki, 2017). Det går anta att respondenterna blev påverkade av personer i sin närhet när det gäller en påbörjade och avslutade kriminella karriär. Därför blir den symboliska interaktionismen relevant för studiens syfte.
2.3 Stämplingsteori
Stämplingsteorin och dess teoretiker anser att orsakerna till brottslighet beror på det etablerade samhället och dess krav på den enskilda individen. Likt den symboliska interaktionismen påstås det att betydelsen av omgivningens reaktioner på ett avvikande beteende är det som är avgörande. Redan på 1930-talet drogs slutsatsen att samhällets utpekande av en brottslig individ som “ond”, kan leda till att individen i fråga accepterar den synen och uppfattar sig själv som ond. Denne kommer därför att bete sig därefter och bryta mot samhällets normer i större utsträckning. Howard Becker (1963) menade att ett avvikande beteende inte är en egenskap hos människan, utan i stället är beroende av andra människors reaktioner. En individ som begår en avvikande handling, till exempel ett brott, kommer inte att uppfattas som brottslig eller kriminell så länge ingen upptäcker dennes handling. Samma sak gäller en person som inte gör
12
något avvikande, men om det uppfattas som avvikande av andra kommer omgivningen tro att denne är skyldig. I båda fallen kommer personen att påverkas och andra kommer att få en uppfattning om vilken grupp denne tillhör. Beckers teori kan appliceras i det tidigare nämnda exemplet med svårt socialt utsatta områden, där de har andra normer till skillnad från det etablerade samhället. En individs handlingar kan ses som något bra i det området, vilket leder till att individen fortsätter samtidigt som det ses som ett kriminellt beteende i det etablerade samhället (Sarnecki, 2017). Även stämplingsteorin är relevant för studiens syfte då studien undersöker om respondenterna ser sin tidigare kriminalitet som en följd av samhällets reaktioner eller om de tar ett personligt ansvar.
Kapitel 3. Tidigare forskning
I denna del kommer tidigare forskning som är relevant till forskningsområdet att redovisas.
Tio tidigare studier kommer att presenteras och de sätts under tre olika kategorier, tidigare forskning om orsaker till kriminalitet, varför en individ påbörjar eller bibehåller en kriminell karriär och avslutad kriminell karriär. Anledningen till att de delas upp är för att lättare se varför dessa studier är relevanta till denna studie och på vilket sätt den knyter an till ämnet.
3.1 Orsaker till kriminalitet
Amir Sariaslan, Henrik Larsson, Brian D´Onofrio, Niklas Långström & Paul Lichtenstein (2014), skriver om att en låg socioekonomisk status (SES) eller fattigdom i en individs uppväxt medför en välkänd faktor till följande kriminella beteenden i individens liv. Men detta påstående ifrågasätts i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om barnets familjs inkomster förutsäger efterföljande våldsam brottslighet eller kriminalitet och missbruk.
Det som framkom i resultatet var att barn till föräldrar i den lägsta inkomstkvintilen har en sjufaldig ökad risk för att vara dömda för våldsam brottslighet eller kriminalitet, jämfört med de barnen till föräldrar i den högsta inkomstkvintilen. Detsamma gällde risken för missbruk av substanser. Författarna menar dock att det inte finns något självklart sammanhang.
En liknande studie gjordes några år tidigare av Taryn Ann Galloway och Torbjörn Skardhamar (2010). Syftet med studien var att undersöka sammanhanget mellan en låg socioekonomisk status (SES) och involvering i en kriminell livsstil.
I resultatet fann de att risken för uppkomsten av kriminalitet, minskar med ökande inkomst hos föräldrarna. Likt den förra studien kunde man se ett starkt sammanhang mellan SES och
13
kriminalitet hos de individer som växt upp med föräldrar med lägst inkomst, men det finns fortfarande inget självklart sammanhang mellan en dålig inkomst hos föräldrarna och ett kriminellt beteende. Ett viktigt fynd som skiljer denna studie från andra är att de kunde dra slutsatsen att familjens akademiska resurser verkar vara viktigare än familjens monetära resurser. Eftersom de kontrollerade föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst kunde de se att de barnen till föräldrar med högre utbildningsnivå nästan försvinner helt ur belastningsregister.
Amir Sariaslan, Niklas Långström, Brian D´Onofrio, Johan Hallqvist, Johan Franck och Paul Lichtenstein (2013) skriver om kriminella områden. Syftet med studien är att undersöka om det finns något sammanhang mellan ungdomsbrottslighet och bostadsområdets kriminella karaktär.
I resultatet presenterades att det var en 57% större risk för individer i utsatta områden som hade en kriminell karaktär att begå våldsbrott eller hamna i något slags missbruk, jämfört med individer som växer upp i områden som präglas av högre inkomster eller där det inte finns någon kriminalitet. Forskarna i studien diskuterar dock för att det inte finns något klart sammanhang, trots fynden av att den negativa effekten av utsatta områden på ungdomarnas våldsamma brottslighet eller missbruk i Sverige. För att få en bättre uppfattning om detta orsakssammanhang menar de att man även bör kontrollera behovet av familjen.
Den amerikanska professorn Edwin Sutherland inom sociologi hade teorier om varför individer utvecklar ett kriminellt beteende. En av Sutherlands teori differentiella associationer tyder på att ett kriminellt beteende är inlärt (Sutherland, Cressey & Luckenbill, 1992).
Det lyfts främst fram att ett kriminellt beteende är inlärt, inte biologiskt ärftligt. Detta beteende utvecklas i en kommunikationsprocess genom sociala samspel där personliga relationer äger rum. Anknytningarna individen har till andra individer har varierande tankesätt, dessa kan vara prokriminella samt antikriminella tankar. De människor som står närmast individen påverkar hen mest. Samma mekanismer som brukas genom andra sorters inlärningstyper, uppstår när det kriminella beteendet lärs in, detta är en mångfacetterad inlärning. En individ som exempelvis stjäl, hens handlingar kan motiveras genom att hen behöver pengar. Ett behov av pengar är motivet bakom att arbeta. Kriminellt beteende är ett uttryck för allmänna behov samt värderingar (Sutherland, Cressey & Luckenbill, 1992). Teorin Social bonds and Delinquency frambringades av den amerikanska sociologen samt kriminologen Travis Hirschi (2002).
Hirschi hävdar att individens sociala nätverk utgörs av grupper som består av olika relationer, dessa relationer innebär de sociala banden för individen. Hirschi förklarar att en individ som inte har dessa sociala band, får en sorts frihet att utföra normbrytande beteenden som ligger i
14
dennes egna intresse. Utfallet av detta är att individen med svaga sociala band har en större tendens att begå brottsliga handlingar, då den känner att den inte har något att förlora. Hirschi utgår från fyra sorters sociala band, anknytning, åtaganden, delaktighet samt övertygelse
(Hirschi, 2002).
Anknytning innebär att desto starkare band barnet samt föräldrarna har desto mindre vill barnet utföra det normbrytande beteendet för att denne värdesätter sina föräldrars åsikter alltför högt. Åtaganden bygger på arbete samt utbildning, individen som ständigt försöker leva ett icke normbrytande beteende har mycket att förlora om de utför ett brott. Individen väger nack- samt fördelar till varför denne inte bör utföra en kriminell handling då detta kan fördärva individens liv. Delaktighet innebär att om individen har ett visst engagemang när det rör sig om aktiviteter kommer denne att vara upptagen samt ha mindre chanser att utföra kriminella handlingar. Övertygelse framställer individens positiva inställning till myndigheter samt lagsystem. Individen är övertygad om att utförandet av brott är fel (Hirschi, 2002).
3.2 Varför individer bibehåller en kriminell karriär
Anni Hesselink och Nigel Bradley Bougard (2020) undersöker riskfaktorer till involvering i kriminella gäng. Studien är gjord i Sydafrika. Syftet med studien är att utforska gängmedlemmars olika vägar in i det kriminella livet genom upplevelser i barndomen och vägen in i ett fängelsegäng. Vilka push-, pull- och riskfaktorer finns det som motiverar dessa individer till ytterligare brott?
I resultatet kommer de fram till att det första temat, push-faktorer, handlade det mycket om en låg utbildningsnivå och fattigdom, men även ett dåligt band till den biologiska familjen och saknaden av en manlig förebild spelar en stor roll till varför individen vill tillhöra ett gäng.
Återkommande pull-faktorer hos alla respondenter var att det kriminella gänget byter ut familjen och att hen får bättre levnadsvillkor sett till det ekonomiska, samt att hen får skydd med hjälp utav gänget då det finns flera gäng i olika grannskap. Detsamma gäller när det handlar om motiv till att tillhöra ett fängelsegäng, de har överlevnadsbehov och det lättaste är genom att tillhöra ett gäng. Risker för framtida brottsliga handlingar är stora och beror mycket på en lång historia av till exempel drogmissbruk och liknande. Många ansluter till ett gäng väldigt tidigt, oftast mellan 11–14 års åldern, vilket gör att de bortser från de konventionella normerna som finns i samhället och i stället värderas de normer samt beteenden inom gänget mycket högre. En dålig utbildning spelar självklart också en stor roll för fortsatt kriminalitet.
15
Boran Ali Mercan (2019) skriver om varför brottslingar fortfarande är dedikerade till deras olagliga livsstil. För att få svar på varför brottslingar väljer att leva ett kriminellt liv har Mercan intervjuat fem tidigare medlemmar i ett kriminellt nätverk kallat ”The Crew” i Turkiet.
Med hjälp utav intervjuerna kunde tre teman eller aspekter tas fram som avgörande för att seriöst engagera sig i ett liv av brott. Genom att begå egendomsbrott eller vara involverad i avvikande eller kriminella aktiviteter gick brottslingarna emot de traditionella normerna om värdighet och ära, vilket i början skapade skuld men samtidigt också en omedveten njutning.
De tre aspekterna som är avgörande för en karriär i brottslighet är den kriminella kulturen, respekten för medlemmarna och intresset från kvinnor. Mercan menar att de kriminella identifierar sig med en modellbild av ”den starka mannen”, vilket ger en slags kroppslig njutning. Den kroppsliga njutningen ökar ännu mer när andra i gänget eller nätverket respekterar dig samt att man får ett större intresse från kvinnor.
3.3 Avslutad kriminell karriär
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) skriver i sin rapport (2000) om hur kriminalvården arbetar med att förbereda intagna inför en villkorlig frigivning. Resultatet av studien visar att många av de intagna friges till en svår social tillvaro, till exempel har många ett osäkert bostadsförhållande och en stor del var arbetslösa eller visste inte vad de skulle syssla med efter tiden i fängelset. För många utav dem var socialbidrag den vanligaste försörjningskällan och man hade en dålig ekonomi. Vidare i resultatet ser man att mer än hälften av de intagna hade missbruksproblem vilket självklart påverkar den psykiska hälsan mycket. Återfallsfrekvensen är hög och att få ner den siffran är inte helt enkelt och kriminalvården har en svårt och tung uppgift. BRÅ menar att en rimlig utgångspunkt skulle vara att få mer noggranna frigivningsförberedelser för att minska risken för återfall, samt att det är viktigt att belysa de brister som finns till exempel planering, dokumentation och kunskap.
Shaw och McKay studie från 1942 presenterade social disorganization theory, teorin hävdade att brottslighet grundar sig i faktorer som är ingrodda i själva samhället. Kriminellas personliga egenskaper är inte i fokus utan de sociala omständigheterna som individen inte kan rå över (Carlsson & Sarnecki, 2015).
I Shaw och Mckays (1942) resultat framkommer det även att individer som inte bott i ett socialt desorganiserat område samt inte begått brott tidigare, börjar begå brott när de flyttar till ett sådant område. Brotten upphör dock när de flyttar ifrån det socialt desorganiserat området. Det
16
här sker när individerna börjar studera på högre nivå, får ett tryggt jobb eller träffar en seriös partner dessa faktorer bidrar till att individen i slutändan flyttar ut ur dessa områden. Då upphör även deras brott att begås (Carlsson & Sarnecki, 2015).
Sampson, Laub och Wimer (2006) granskar om det existerar orsakssamband mellan äktenskap och avstånd från kriminalitet. I resultatet kom de fram till att inträdandet i ett äktenskap reducerar risken till fortsatt kriminalitet med 35 % mindre chans. Dessa bastanta resultat stödjer slutsatsen att äktenskap hämmar kriminaliteten under livets gång.
Kapitel 4. Avgränsningar
Sariaslan et al (2013) finner att det finns en större risk för individer som växer upp eller bor i utsatta områden att påbörja en kriminell karriär. Hirschi (2002) menar att de sociala banden är viktiga för individens utveckling genom hela livet, en individ med svaga sociala band får en större frihet att utföra brottsliga handlingar då det inte finns så mycket att förlora. Denna studie kan appliceras inom detta fält då den undersöker bakomliggande faktorer till varför individer påbörjar en kriminell karriär, enligt en före detta kriminell. Tidigare forskning visar vidare att personer som flyttar ifrån ett utsatt eller desorganiserat område slutar begå
brottsliga handlingar (Shaw & Mckay, 1942). Att ingå i ett äktenskap med en annan person kan, enligt Sampson et al. (2006), också vara en orsak till att individer väljer att avsluta sin kriminella karriär. Eftersom studiens andra frågeställning handlar om bakomliggande faktorer till varför en tidigare kriminell väljer att avsluta sin kriminella karriär, kan denna studie dessutom appliceras inom detta fält.
Tidigare forskning visar att risken för att hamna i kriminella nätverk ökar för de barn som har föräldrar med längre inkomster (Sariaslan et al, 2014). Korrelationen mellan inkomst och brottslighet hade varit intressant att undersöka men på grund av forskningsdesignen måste detta utelämnas.
Kapitel 5. Metod och metodologiska utgångspunkter
Kvalitativa intervjuer har utförts. På detta sätt får informanten ge en bild av intervjupersonernas perspektiv, upplevelser samt känslor. Genom informanternas upplevelser blir det en mer djupgående insikt i deras kriminella liv och på så sätt blir det en explanatorisk forskning (Kvale
& Brinkmann, 2009). För att besvara frågeställningarna har kvalitativa semistrukturerade
17
intervjuer utförts, svaren har i sin tur transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer utgår från att ha förberedda frågor som utgångspunkt, dessa ska ställas till samtliga informanter samt följdfrågor med tanke på informantens svar.
Detta utförs för att uppnå en öppen samt flexibel intervju (Bryman, 2016). Även böcker samt tidigare forskning som är kopplat till syftet med arbetet har använts för en bredare förståelse.
5.1 Urval
Organisationen kriminellas revansch i samhället (KRIS) har blivit kontaktade för att rekrytera personer som är lämpade informanter, till vår studie. KRIS är en ideell organisation bestående av före detta kriminella samt missbrukare som stöttar individer som friges från fängelse.
Stöttningen sker på ett sätt som bör hjälpa de frigivna individerna att hålla sig borta från kriminalitet och droger, med hjälp av detta ska dessa individer bygga upp ett drogfritt hälsosamt nätverk (Kriminellas revansch i samhället).
Urvalstekniken som använts är snöbollsurval. Snöbollsurval innebär att forskarna väljer ut en grupp personer som är relevanta för forskningssyftet, dessa personer har i sin tur att föreslagit andra personer som har erfarenheter som är relevanta i studien. I detta fall är KRIS den gruppen av personer som kontaktas och därefter hjälper till att föreslå informanter (Bryman, 2016).
Urvalet består av nio personer som har lämnat den kriminella banan och gjort detta för minst 3 år sedan. De har inte något pågående missbruk eller tidigare blivit tilldelade ett fängelsestraff för brottslighet som kan ge mer än två års fängelse. Respondenterna har inte fått någon ersättning för deltagandet.
Författarna är medvetna om att kravet på antalet intervjuer är minst 10. Anledningen till att endast nio intervjuer har genomförts är för att studien bedömdes uppnå en teoretisk mättnad redan efter de nio intervjuerna. Teoretisk mättnad betyder att författarna, genom intervjuerna, inte fick någon nya väsentlig information utan att samma övergippande teman upprepade sig genom intervjuerna. Det finns således ingen större mening med att fortsätta med intervjuerna och därför kan datainsamlingen avbrytas (Bryman, 2016).
5.2 Instrument
En intervjuguide har utgåtts från, där olika teman som berört syftet med arbetet tagits upp för att kunna säkerställa att de svar som söks blir besvarade. De som inkluderats i forskningen är hur respondenterna introducerades till det kriminella, hur de avslutade den kriminella karriären
18
och om de ser sin tidigare brottslighet som en följd av det omgivande samhället eller om de tar personligt ansvar (Se bilaga 1).
Viktigt att poängtera är att intervjuer har genomförts med individer som inte längre är med i någon typ av kriminell verksamhet. Informanterna har inte heller intervjuas om deras brottslighet, snarare om vilka faktorer eller orsaker som ligger bakom handlande. Detta beror på att arbetet inte ska hamna i något legalt eller moraliskt dilemma där informanterna berättar om något brottsligt de inte är dömda för.
När samtyckeskravet presenterades har det genomgått både muntlig samt skriftlig information, om att intervjun kommer att bli inspelad av en röstinspelare på en Iphone med hjälp av appen ljudinspelning. Ljudinspelningen har sedan blivit transkriberade med hjälp av en dator.
5.3 Etiska överväganden
Forskningsetiken behandlar hur den medverkande individen bör behandlas under arbetets gång.
De medverkande bör skyddas fysiskt, psykiskt samt integritetsmässigt under arbetandet med studien samt efter publiceringen. Enligt Vetenskapsrådet finns det fyra allmänna huvudkrav för att individskyddet ska tydliggöras, dessa krav innefattar, informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Bryman, 2016).
Syftet med informationskravet är att medverkande individerna får information och är medvetna om syftet med forskningen. Detta kan vara i en detaljerad utsträckning eller skildrad i stora drag. Det är dock väsentligt att alla viktiga uppgifter samt känslig information bör tillhandahållas i informationskravet, det här bör göras för att de medverkande ska kunna överväga deras beslut om att delta i studien. Det är även viktigt att betona att det är frivilligt att medverka samt att de kan avbryta sin medverkan (Bryman, 2016).
Samtyckeskravet poängterar att forskaren ska införskaffa informantens samtycke. Detta påvisar att medverkandet är frivilligt samt att informanten kan avbryta sin medverkan när denne än behagar. Om informanten vill avsluta sin medverkan får denne inte bli utsatt för påtryckningar eller påverkan att fortsätta sin medverkan (Bryman, 2016).
Nyttjandekravet tydliggör att uppgifterna som informanterna lämnat enbart får brukas i forskningssyftet som informanten blivit underrättad om. Uppgifterna informanten lämnat får inte användas för kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften. Forskningsresultaten får
19
inte nyttjas av till exempel sociala myndigheter (mot informantens vilja) för att bereda informanten vård, tvångsintagning eller liknande (Bryman, 2016).
Konfidentialitetskravet betonar att forskaren har en plikt som innefattar nyttjandet av etiskt känsliga uppgifter om informanterna. Forskaren kan här signera en tystnadsplikt gällande dessa uppgifter. Inom tystnadsplikten existerar det inskränkningar, detta finns vid viss form av allvarlig brottslighet. Informanterna kommer inte att intervjuas om deras tidigare
brottslighet (Bryman, 2016). Då informanterna ska känna sig så bekväma som möjligt med hur de porträtteras i vår studie kommer användandet av respondentvalidering utföras. Studien kommer att delas med informanterna för att få en bekräftelse på den beskrivningen som angivits är äkta (Bryman, 2016).
Samtliga krav har presenterats muntligt samt skriftligt. Anledningen till att de presenteras både muntligt samt skriftligt är för att kunna ställa vidare frågor om informationen inte är tydlig nog.
5.4 Tillvägagångsätt
I arbetet har semistrukturerade intervjuer tillämpats via telefon, eftersom arbetet syftar till att beröra specifika teman. Denna typ av intervju är relativt ostrukturerad i sin natur och hjälper forskarna att få fram insikter om hur informanterna uppfattar världen, det ger intervjupersonerna en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2016).
Intervjun har spelats in och sedan transkriberats. Båda forskarna har närvarat vid intervjuerna och sedan transkriberat och analyserat på egen hand. Intervjuerna tog ungefär 20–30 minuter.
Eftersom det är en kvalitativ studie är vi intresserade av vad informanterna uttrycker och på vilket sätt de uttrycker det (Bryman, 2016). KRIS har kontaktats och bjudit in för intervju, föreningar i Värnamo, Borås, Göteborg, Malmö och Stockholm har ställt upp på intervjuer via telefon.
Nästa steg blev att analysera data som framkommit. Det är till stor vikt att forskarna bekantar sig med insamlade data för att uppmärksamma detaljer. Det vanligaste angreppssättet inom kvalitativ forskning är en tematisk analys och det är en denna typ av analys som har använts (Bryman, 2016). Eftersom syftet med arbetet är att finna orsaker till kriminalitet är det viktigt att kategorisera teman som är av intresse för forskningen. Latenta innehåll är det som eftersöks,
20
därför är det viktigt att utforska det som ligger under ytan för att kunna ställa mer djupgående frågor (ibid).
5.5 Transkriberingsprocess
Transkriberingen av intervjuerna delades upp mellan forskarna. Detta beslut togs då arbetstiden skulle fördelas så effektivt som möjligt. Transkriberingen upplevdes tidskrävande men lärorik då transkriberingen gav forskarna tillfälle att fördjupa sig i intervjumaterialet, detta ledde till att mindre men betydelsefulla detaljer i materialet kunde uppmärksammas. Enligt Bryman (2016) är transkriberingsprocessen väsentlig då forskare utvecklar sin observans inom sitt material. Utfallet av detta leder till att forskarna på enklare sätt kan strukturera sin datainsamling samt ytterligare bekanta sig med sitt material.
5.6 Kvalitetskriterier
Validitet och reliabilitet är betydande i både kvalitativa samt kvantitativa studier. Validitet innebär huruvida syftet med studien har uppnåtts, alltså om frågeställningarna blivit besvarade.
Reliabiliteten mäter undersökningens trovärdighet, för att uppnå en hög reliabilitet är det väsentligt att resultatet blir samma vid liknande mätningar. Många kvalitativa forskare har däremot diskuterat huruvida relevanta dessa begrepp är för kvalitativa studier. Mätningen är exempelvis inte det centrala fokuset för kvalitativa forskare, följaktligen blir frågan om validitet inte något som är av stor vikt för undersökningen (Bryman, 2016).
Eftersom informanterna har tilldelats information om syftet med arbetet både under intervjuns gång samt efter, genom att de har kunnat ta del av en sammanfattning av den genomförda intervjun ger detta en möjlighet för informanterna att återkoppla för direkta justeringar. Genom detta tillvägagångssätt ökar validiteten genom att studien mäter det den avser att mäta.
Även om informanternas trovärdighet är grundläggande för reliabiliteten är det inte det som är avgörande. Författarnas tolkningar och kategoriseringar av intervjuerna kommer att vara avgörande för hur hög, respektive låg, reliabiliteten blir. Båda författarna kommer därför att på egen hand läsa och tolka samma intervjuer, alltså en interbedömarreliabilitet där samstämmigheten mellan två personers bedömningar av samma fenomen blir till hjälp för att bedöma styrkan av en egenskap. I kvalitativa studier är det lätt att tolkningarna av intervjuerna leder fram till olika resultat. Studien blir svår att reproducera då tolkningar kan ändras och därav inte producerar en pålitlig objektiv kunskap (Kvale & Brinkmann, 2014).
21
5.7 Val av analysmetod
Analysmetoden bestod, som tidigare nämnt, av en tematisk analys. Data som samlades in kategoriserades in i teman och underteman som var av intresse för studien och författarna. Med teman menas en kategori som identifieras och kan kopplas till forskningens syfte samt forskningsfrågorna. För att få fram teman, måste författarna minska antalet koder och i stället söka efter gemensamma element i koderna så att det i sin tur blir ett tema. Underteman bygger på respondenternas beskrivning av det huvudsakliga temat, till exempel att respondenten berättar om sitt bostadsområde och beskriver det som otryggt. Eftersom respondenterna återkommande beskriver bostadsområdet som antingen tryggt eller otryggt, visar det att detta tema är betydelsefullt och tas därför med som undertema i studien (Bryman, 2016).
Kapitel 6. Resultat
I kapitel 6 kommer studiens resultat att presenteras. Resultatet framförs utan vidare analys och kommer att redovisas genom upprepade teman som framgått genom intervjuer med respondenterna. Analys av respondenternas berättelser görs i diskussion kapitlet. Utifrån de svar som framkommit har olika teman samt underteman kategoriserats in i studiens tre forskningsfrågor. Underteman utgör olika motiv i en berättelse medan temat avser helheten i berättelsen. Respondenterna har presenterat liknande svar till de frågor som ställts. Tabellen nedan visar de teman och underteman som är kopplat till studiens syfte. Respondenternas identitet är anonym och kommer således betecknas som ”R”, och siffran efter uppvisar ordningsföljden som dessa blivit intervjuade i.
(Tabell 1.)
22
Kommentar: 7 av 9 respondenter upplevde att familjen och bostadsområdet de växte upp i var otryggt. 8 av 9 respondenter hade dåliga betyg och relationer till t.ex. lärare under sin skolgång. Samtliga 9 respondenter berättar om att de hade ett umgänge som präglades av missbruk, vilket påverkade deras självkänsla.
6 av 9 respondenter berättar att familjen var en central orsak till den avslutade karriären. 3 av 9 respondenter berättar att den psykiska och fysiska hälsan var orsaken till den avslutade karriären. 8 av 9 respondenter berättar att KRIS var till stor hjälp och en orsak till att de avslutade sin kriminella karriär.
4 av 9 respondenter berättar att samhället bär det huvudsakliga ansvaret för deras kriminella utveckling. Resterande 5 av 9 respondenter berättar att de själva bär det huvudsakliga ansvaret för deras kriminella utveckling.
6.1 Orsaker till påbörjad kriminell karriär
6.1.1. Familj och bostadsområde
I sju av nio fall delade respondenterna samma uppfattning om att bostadsområdet de växte upp i var ganska otryggt. Somliga berättade även om de sociala banden som existerade inom familjekonstellationen, många uttryckte att de växte upp i en dysfunktionell familj. De fick sedan tidig ålder inte sina behov tillgodosedda, då föräldrarna oftast var oförmögna till att visa kärlek.
”Det var tryggt just utvändigt, kosmetiskt var det tryggt. Sen innanför hemmet hände det ett och annat, det hände mycket rättare sagt” (R9)
”…för mig handlade det framför allt om psykisk misshandel mellan föräldrarna, föräldrar som inte kunde visa kärlek, en pappa som visade mer intresse för andra barn än sina egna osv.” (R1)
”Jag växte upp i en väldigt dysfunktionell familj, mycket alkohol och bråk hela tiden” (R6)
Två av respondenterna berättade att de inte kände någon trygghet i hemmet på grund av att det var mycket alkohol och bråk. De kände sig inte tillräckliga då de inte fick någon kärlek eller bekräftelse av föräldrar. Därför försökte dessa individer hålla sig borta från hemmet så mycket som möjligt.
”…det har alltid funnits missbruk i familjen och släkten så lång tillbaka jag kan minnas.” (R4)
”…det byggde nog mycket på relationer också, jag hade det väldigt dåligt hemma. Ibland så kom man inte hem till exempel.” (R5)
”Jag ville inte vara med min familj, det var nog grunden.” (R6)
”Jag gjorde ju allt i 8–9 årsåldern för att hålla mig borta från min familj och hemmet. Det blev bråk för hela den sakens skull också, sen växte det och blev grövre kriminalitet vid 15 årsåldern.” (R6) Det framgår tydligt av respondenternas svar att bostadsområdena de växte upp i var otrygga.
Med tanke på att dessa individer spenderade mycket tid utanför hemmet i sitt bostadsområde, som präglades av kriminalitet och missbruk, kom de i kontakt med just detta.
” Jag växte upp i ett ytterområde i Malmö, som var ganska så kriminellt belastat och där var det mycket missbruk, kriminalitet osv.”(R5)
23
”…det var ett utsatt område, ahh.. jag bodde på Hisingen i Biskopsgården. Ehh.. Det är ett utanförskap minst sagt” (R4)
När en av respondenten fick frågan om han trodde att bostadsområdet var en av orsakerna till att han påbörjade sin kriminella karriär, svarade han
”…ja, asså jag skulle nog vilja säga att platsen vi bodde på spelade en stor roll. Och vilken typ av människor som bodde där. Alla hade ju ungefär samma problem.” (R5)
Fyra av respondenterna berättar även att de har, eller har haft, familjemedlemmar som har haft kopplingar till det kriminella. En av dessa hade till exempel en far som satt i fängelse i stort sett hela hans uppväxt, två andra hade storebröder som har suttit i fängelse.
”…det var omständigheterna runt omkring. Jag har ju en far som var kåkfarare.” (R1)
”Jag har två bröder, den äldre satt väldigt ofta inne” (R4)
Dessa berättelser visar en bild på hur respondenternas liv såg ut i tidig ålder. Samtliga hade på något sätt, antingen via föräldrarnas missbruk, syskon som var kriminella eller psykisk misshandel, en destruktiv uppväxt.
6.1.2. Skolgång
I sju av nio fall beskriver respondenter att skolan var en tuff period. De flesta gick ditt bara för att träffa sina vänner, de prioriterade inte sin skolgång. Majoriteten berättar dessutom att det var en tuff period då de blev utsatta för mobbning i hög grad, de hade inga bra relationer med till exempel lärare eller kuratorer. Detta utvecklades till att man var frånvarande från skolan och betygen påverkades kraftigt.
”Vi var ju ett gäng utsatta barn i skolan och vi kom på massa olika hyss. Jag gick ju aldrig i skolan även fast det var lag på det. Jag hoppade över den helt.” (R1)
”Jag var rätt stökig i skolan. Jag hann bara börja sjuan sen blev jag avstängd. Jag hade försökt gå i specialklass, med det gick ju inte. Tre månader gick jag i skolan. (R6)
”…sen blev det till slut att frånvaron blev så hög att jag inte fick så bra betyg. Jag sket i att gå till skolan större del av åttan och nian.” (R4)
Respondenterna kände att de inte passade in, av olika anledningar, och samtliga började vid den här åldern få en känsla av utanförskap. Utanförskapet påverkade respondenternas självkänsla i allra högsta grad, detta ledde i sin tur till att de försökte kompensera sin självkänsla på andra sätt. Individerna kunde till exempel starta slagsmål för att hävda sig och få bekräftelse.
24
”Det började i skolan med att man blev någon om man var våldsam mot de som förtjänade det. Så ska man inte säga men hoppas ni förstår mig. Då blev man här som en ”Robin Hood”-figur, och tjejerna blev intresserade av en.” (R4)
”Jag uppfattades ofta som aggressiv och gjorde lite som jag ville. Det resulterade i att de satte mig i ett hörn längst bak i klassrummet, sedan fick jag en speciallärare som var med mig hela tiden. Där började mina känslor av utanförskap. Vad är det för fel på mig?” (R3)
En av respondenterna tog till andra medel och försökte i stället ”köpa” sina vänner.
”Jag blev ju som sagt jättemobbad i skolan. Det slutade med att, den enda anledningen till att jag inte skulle få stryk, var att ta med mina grejer hemifrån och köpa mina vänner. Eller så kallade vänner. (R8) Utfallet av att majoriteten av respondenterna hade en tuff period i skolan ledde, som sagt, till frånvaro och de halkade därför efter de andra barnen. Vissa hoppade av skolan tidigt och fick en betydligt lägre utbildningsnivå, detta leder till att respondenterna får en känsla av att de inte har så mycket att förlora när de utför brottsliga handlingar.
6.1.3. Umgänge
Eftersom majoriteten av respondenterna kände ett utanförskap i sin tidiga skolgång, uttrycker samtliga att de sökte en tillhörighet till äldre killar. För att få bekräftelse från dessa killar var de tvungna att utföra vissa handlingar åt och med dem. Umgänget bestod av 15–20 personer som uppmuntrade varandra och desto mer de vågade desto populärare framstod de. De märkte snabbt att de fick uppmärksamhet av jämnåriga vilket påverkade deras självkänsla i en positiv riktning, kanske för första gången i deras liv.
” Det var någonstans runt 8–9 årsåldern där så började man umgås med de lite äldre killarna. Då snodde man moppar osv. Sen växte det och blev grövre kriminalitet vid 15 årsåldern. Det växte ganska kraftigt faktiskt. Man sökte sig till äldre” (R6)
”Jag ville ha hämnd, ingen lyssnade på mig. Det var då jag drog mig mot de äldre killarna. De utnyttjade ju mig såklart, gör det, gör det och gör det hela tiden.” (R8)
Som tidigare nämnts, kände dessa individer ingen stark samhörighet till sin egna familj eller klasskamrater, de försökte därför hitta det på annat håll. De fick en starkare samhörighet med dessa individer då de oftast hade samma bakgrund, de tyckte samma, de kände samma som varandra. Samtliga hade i tidig tonårsålder kriminella vänner.
”Det blev som en annan familj. Det var nog mycket skapat av att hålla sig undan hemifrån.” (R6)
”Det var ju inte för den ekonomiska vinningen man gjorde det då heller, även om det blir organiserat.
Det byggde nog mycket på relationer också, jag hade det väldigt dåligt hemma. Ibland så kom man inte hem till exempel. Jag kände en tillhörighet till de jag växte upp med liksom. Vi var bröder, mer eller mindre. Lojalitet och att vi tänkte samma om samma saker liksom.” (R5)
25
Respondenterna berättar att det var i mötet med de äldre killarna som de kom i kontakt med droger också, det var även det som var startskottet för deras missbruk i äldre åldrar.
”…för mig var det så att när jag spelade fotboll i lite äldre ålder så spelade jag med äldre killar som höll på med droger.” (R2)
Det var även vid den här tidpunkten då alla nio respondenter uttrycker att de kände sig som kriminella, och att detta var början på den kriminella karriären. I de flesta fall innebar det att drogerna kom in tidigt och respondenterna började sälja narkotika. Många respondenter berättar att droger och kriminalitet går hand i hand, och att de snabbt kunde se en hierarki när de blev introducerade till sina gäng. De berättar också att de själva började bruka narkotika som de blev bjudna på och började utföra mindre kriminella handlingar.
”…ja det var ungefär då, i sjunde klass fick jag frågan att utföra mitt första “uppdrag”. På den tiden blev jag introducerad till några äldre killar, 24 till 35 år gamla ungefär. Efter ett tag blev det mer organiserat och man fick själv ta utav drogerna. Jag började bruka det ganska grovt själv också. Här började det liksom.” (R3)
”Man fick en viss adrenalinkick när man väl gjorde det, det var häftigt. Mitt mål blev snabbt att bli en respekterad gangster.” (R4)
Det påvisas gång på gång genom intervjuerna att respondenterna inte kan bryta sig loss från det kriminella även fast de vill det, då känslan av tillhörighet i umgänget har en enorm påverkan på individerna. En av respondenterna berättar om sin tid i fängelse, där han försökte avsluta sin kriminella karriär men istället byggde han nya kriminella nätverk i fängelset men andra som satt där.
6.2 Orsaker till avslutad kriminell karriär
6.2.1 Familj och vänner
De sociala banden med familjemedlemmar eller vänner var en gemensam nämnare för sex av nio respondenter gällande orsaker till att de valde att avsluta sin kriminella karriär. Vissa utav dessa hade barn i äldre åldrar och andra hade till och med barnbarn. Många berättar att människor i personens närhet började ta avstånd och de hade till exempel inte pratat med sina föräldrar på flera månader. De ville ha ett vanligt fungerade liv.
”Jag kände en stor del, i alla fall det som var farligast eller mest riskabelt, när jag fick mina barn. Jag ville inte sitta inne och vara en innesittarpappa.” (R9)
”…samtidigt har jag två vuxna barn som jag gärna vill ha i mitt liv. Som jag hade svikit igen, jag fick verkligen jobba med mig själv.” (R5)
26
Respondenterna berättar om den skam och skuld de kände gentemot sina nära och kära efter att de brutit sin kriminella karriär, samtidigt som de återberättar om den stöttning och kärlek de har fått från sina anhöriga.
”…det var då mina föräldrar skulle hämta upp mig, det var den skammen och skulden. De har ställt upp massa gånger, där de har hämtat och lämnat mig, men den sista gången kände jag att det får vara nog nu. Det slutade med att jag slängde en påse med droger och piller, innan jag satte mig i bilen med dem.
Detta var för åtta år sedan, jag har varit nykter sen dess.” (R6)
”…samtidigt så är inte min flickvän någon som har varit i kontakt med sådana grejer, hon kommer från en kristen familj och allt vad det innebär. Vissa saker sätter ju trauman för henne också. Jag kunde bara inte fortsätta.” (R3)
”Min familj har ett väldigt stort hjärta och är förlåtande på alla sätt. Jag känner att jag får stöd därifrån.” (R1)
”Jag hade min syster, hon hjälpte mig mycket. Hon backade mig till 100%.” (R7) 6.2.2 Hälsa
Alla nio respondenter har haft ett allvarligt missbruk, antingen ett alkohol- eller drogmissbruk.
Samtliga känner någon slags påverkan på sin hälsa på grund av missbruket och berättar att det är något de har fått jobba med väldigt länge, till och med än idag. Majoriteten berättar att de är rädda för att få ett återfall vilken dag som helst även om de varit borta från det i flera år. De menar att återfallsfrekvensen är hög eftersom de tidigare har klarat av livet endast på grund av droger. Tre av nio respondenter berättade att de lämnade den kriminella livsstilen på grund av sin hälsa. Respondenterna förklarar att de kände sig som ”levande död”.
”Jag har missbrukat det som går att missbruka i princip. Men det tar på psyket, du blir som ett vandrande skal.” (R4)
”Jag har haft ett kraftigt missbruk, och jag slog i botten helt enkelt. Man har bränt så många broar.”
(R6)
”Följderna av drogerna, blev att 16 år av mitt liv är borta.” (R3)
Vissa respondenter berättar att de började känna skam och skuld efter att de slutade med drogerna. Det blev helt enkelt ett uppvaknande och de kunde helt plötsligt reflektera över saker de hade gjort när de varit påverkade av droger.
”...så när jag väl slutade med allting så kom ju mitt samvete tillbaka och då tänkte jag “vad...fan…håller jag på med?”. Helt plötsligt har man massa känslor man inte kände till innan.” (R3)
”Det är tragiskt att man börjar upptäcka känslor när man är 54 år liksom, det är tufft. Jag börjar bli vän med min historia” (R2)
27
”Den här samhörigheten och kärleken jag kunde känna i gemenskapen. Drogerna tar det förr eller senare, även fast man inte tror det.” (R4)
En utav respondenterna har varit med om flertal knivhuggningar och skottlossningar och det har påverkat dennes fysiska hälsa. Samtidigt som dessa sår på hans kropp varje dag påminner honom om hans historia och därav påverkar hans psykiska hälsa.
”Jag lider av väldigt grov PTSD, till att börja med. Jag hade skador på hela kroppen, jag är 26 år gammal och min lever är helt sönder, de ska byta ut den om någon månad. Jag har nervskador, jag ser ut som en schweizerost på hela kroppen, jag försöker täcka över det med tatueringar men det syns fortfarande. Det är ju det tack man får.” (R3)
Trotts att de har avslutat sin kriminella karriär berättar två av respondenterna om att de än idag har svårt för att utföra vardagliga ärenden, som t.ex. att gå i mataffärer. Den kriminella karriären har satt stora trauman i deras liv, vilket har begränsat vardagen. De känner fortfarande ett starkt hot även om de längre inte har några som helst kopplingar till kriminella nätverk.
”Jag mår mycket bättre idag. Jag har mina problem, t.ex. min PTSD, jag klarar inte av att gå i mataffärer eller så. Jag blir paranoid. Jag bor i ett ganska fint område, det klassas som Värnamos finaste område, men jag har ändå riggat upp 7 kameror och har 3 olika larm. Jag sover med skyddsväst ibland.” (R3)
”…jag är jätterädd, tänk om någon skjuter mig. Idag vågar jag knappt gå ut.” (R8) 6.2.3 Organisation/Vård
I åtta av nio fall berättar respondenterna att olika organisationer eller vårdgivare har hjälpt dem att bryta den kriminella banan. Det gäller allt från olika behandlingar, till enskilda individer som stöttar, och att känna en slags tillhörighet till andra människor i samma sits. Det var endast en respondent som berättade att vård inte är lösningen till att avsluta en kriminell karriär.
”Saken är den att första gången jag sökte hjälp var det för mitt beroende. Jag kan inte uttala mig för jag har aldrig sökt vård tidigare. Sen det andra tycker jag är ett skämt, söka vård för att vara kriminell hur ska de hjälpa mig? Jag var van vid att klara mig själv.” (R9)
Sju av nio respondenter berättar att en så kallad 12-stegs behandling har varit till stor hjälp för deras liv, och att det är en av orsakerna till att de har kunnat avsluta sin kriminella karriär. Vissa berättar dessutom att det hade varit tufft att bryta den kriminella banan utan behandling och vård.
”…då kände jag att jag var tvungen att ta ansvar för mina barn, så jag gick med på den här behandlingen. Då hände det något med mig under den 12-stegsbehandlingen. Men det är ju det bästa jag har gjort, jag har lärt mig att vara en man och bli en människa.” (R5)
28
”…asså idag kan jag säga att det var tack vare polisen som tog mig. För det startade hela den här processen. Det gjorde att man fick behandlingen i stället för fängelse, då hade jag sådan tur att jag fick en 12-stegsbehandling.” (R6)
”Det är lätt att gå tillbaka till det som var innan om man inte får vård.” (R2)
En del respondenter berättar att KRIS är en av de främsta anledningarna till att de kunnat bryta sin kriminella karriär och hålla sig drogfria. De säger att de får ett nytt socialt nätverk, nya möjligheter att utvecklas och en plats där de känner att de passar in.
”KRIS ger mig den samhörigheten jag vill ha, jag älskar mitt liv nu liksom” (R3)
”Den gemenskapen vi har på KRIS är ganska stor. Jag har ett nätverk här på säkert 100 personer som jag kan ringa om jag behöver hjälp, när det känns jobbigt. Sen har jag en krets på säkert 15 personer som är tajta. Vi umgås och pratar hela tiden.” (R2)
”KRIS är en gemenskap utan droger. En hel förening som kan hitta på saker, eftersom vi har helt nya möjligheter, som vi aldrig skulle kunna ha om vi inte hade en förening.” (R1)
”KRIS är jag så otroligt tacksam för. Annars hade det här nog aldrig fungerat faktiskt. Ensam är svag så att säga, tillsammans är vi bara starkare.” (R1)
6.3 Omgivande samhället eller ett personligt ansvar?
6.3.1 Omgivande samhället
För första gången under intervjuerna är respondenterna, enligt deras svar, oense om vem eller vilka ansvaret ligger på. Ungefär halva antalet respondenter menar att samhället bär ett stort ansvar i att en individ påbörjar en kriminell karriär, samtidigt som de berättar att de självklart också har ett personligt ansvar. Respondenterna berättar att samhället bör arbeta på ett förebyggande sätt, genom att erbjuda ungdomar fler resurser i form av t.ex. fritidsgårdar eller fältassistenter. Dessa resursers behövs, oavsett om det gäller i skolan eller på fritid. De säger att de haft förväntningar på samhället och har därför känt sig svikna när de inte fått den hjälp de behövt.
”Jag skulle nog säga att det inte har funnits tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa någon annan.
Man känner nog hopplösheten genom att man inte ens förstår hur man skulle kunna hjälpa en sådan individ som har hamnat så snett.”(R1)
”Det jag inte förstår emellanåt, varför folk inte reagerade, så som man borde reagerat. Ibland var man borta veckovis från skolan, man var borta i tre veckor men det var ingen som reagerade. Socialtjänsten blev aldrig inkopplat eller något. Jag undrar varför det inte har hänt liksom, det kunde ha varit något som hade brutit ens bana där liksom” (R9)
”…ja just att samhället inte kom in tidigare. Konsekvenserna, det blev inga de första 100 gångerna man gjort något kriminellt. Då är du redan inkörd du har lärt dig att skaffa snabba pengar redan. Du har redan lärt dig hur du ska få status i gruppen.” (R7)
29
”…idag är det väldigt mycket knark på samma sätt som det var på 60-talet va. Det är en helt annan våldsproblematik idag. Socialtjänsten är inte villiga att hjälpa människor” (R6)
6.3.2 Personligt ansvar
Resterande hälften av respondenterna menar snarare att ansvaret ligger på individen och att denne själv måste vara villig att söka eller ta emot hjälp. Det är omöjligt för samhället att hjälpa en person som inte är villig till att göra en förändring, samt att det kan vara svårt för samhället att hjälpa någon om inte problematiken är märkbar.
”Jag tar mitt ansvar, det önskar jag alla människor gör, och någonstans behöver man ett uppvaknande.
Jag tror inte man får det förrän man slår i botten.” (R4)
”Jag tänkte mycket så när jag var yngre, det är samhällets fel. Svaret är ja, det finns mycket samhället skulle kunna göra annorlunda gentemot mig. Men när jag blev äldre så var det många som försökte hjälpa mig men jag lyssnade inte på dom liksom.” (R3)
”…att jag började och sådant där, kan nog samhället inte göra något åt. När man är inne i en sådan livsstil är det svårt att lägga av om man inte vill. Det är riktigt svårt, man kan inte tvinga någon, då blir det kaos.” (R2)
”…skylla på samhället? Asså jag valde att ta min första lina, jag valde att sälja min första släng, jag valde att slå min första person på käften. Samhället försökte men jag ville inte.” (R3)
Även om respondenterna var oense om vem eller vilka det huvudsakliga ansvaret ligger på, kunde de komma överens om att båda parterna har ett ansvar. Det är väsentligt att individen är villig till förändring samtidigt som samhället bör ge individen de verktyg denne behöver.
Kapitel 7. Analys och diskussion
I detta kapitel kommer studiens resultat diskuteras och kopplas till tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för detta arbete. Studiens resultat mynnade ut i att sociala band inom t.ex. skolgång, umgänge, bostadsområdet och familjen är bakomliggande faktorer som kan kopplas till orsaker för en påbörjad kriminell karriär. Familjen kan dessutom betraktas som en central faktor i orsaker till att en tidigare kriminell avslutar sin kriminella karriär, men den psykiska och fysiska hälsan samt möjligheterna till vård eller behandling spelar också stor roll i denna aspekt.
7.1 Skolgång
Det var tydligt att respondenterna hade en jobbig period i sitt liv när de gick i skolan. Många utav dem hoppade av skolan väldigt tidigt och började hålla på med annat. Det framgår också av intervjuerna att det uppstod en del slagsmål och bråk i skolan som ledde till att andra i
