i kontakt med

Bildtemat i !Jrsredovisningen 1996 är Människan - centrum för landstingets hela verksamhet. P!J nästan alla områden av mänskligt liv kommer vi p!J n!Jgot sätt i kontakt med de tjänster som landstinget ger.

Arsn:dov"'ung 19% for 5tod;holm' lans land.,ting

är producerad av Landstingskontoret Ekonomi, Landstingskontoret Information och deFacto AB.

ISB~

91-86700-78-2

Den är tryckt med vanenfri offset pA Artic Volume och Chromocard av Adebe Miljötryck AB, SlS miljömärkning 341-00 l.

Bilder från: Lennart Nils on, Patrik Cedennan, Oenise Grtinstcin, Åke E: on Lindman, Erich Stering, ETC bild: Per Dahl, Lars Forstedl, Per HäggJund,

Stackclberg, Gunilla W elin, Ca tharin a Wistrand. Great Shots, NPS Photo St ock och Pressens Bild.

mustrationer Nina von RUdiger.

Större händelser under 1996

U

....

r':lt

Landstings- fullmäktige beslutade under året om en utvecklings- plan för hälso- och sjukvården i Stockholms län.

Planen innebär att basen i sjukvården är en kompe- tent primärVård, ge1iatrik och psykiatri med möjlig- het att tillgodose de flesta vårdbehov. Akutsjuk- husens uppgift ska koncentreras till att ta hand om akutfall och de svårast sjuka.

invigdes ett nytt genterapilaboratorium vid Hud- dinge sjukhus. Liknande laboratorier finns bara på några få ställen i världen. I framtiden kan genterapi komma att revolutionera behandlingen av vissa sjukdomar, främst ärftliga, cancer- och infektions- sjukdomar.

N~· b,.,Ji~;.::~"'~-~-tl::·f"p\;~,.;:

Södersjukhuset har fått en ny helikopterflygplats som kan ta emot alla typer av helikoptrar. Kulvertanslutningen direkt till sjukhuset innebär att patienterna snabbt kan transporteras från helikopter till mottagande enhet på sjukhuset.

K(;-!l:c.~~-'H'~:'J•::

Ett antal kollektivtrafikinvesteringar har inom ramen för Dennisöverenskommelsen genom- förts under året. De största projekten är:

3

• Vagn 2000: den första nya tunnelbanevagnen har levererats. Parallellt med att de nya vagnarna

fram pågår arbeten med att anpassa spår och tunnlar.

a

Snabbspårväg: under året påbörjades arbetet med snabbspårvägen. Första etappen Gullmarsplan- Liljeholmen ska vara klar för trafik 1999.

• Bro över Stocksundet: den nya dubbelspårbron

över stocksundet har fårdigställts under året.

Under 1996 uppstod också flera tidsförskjutningar i investeringsverksamheten på gmnd av försenade statsbidrag destinerade för kollektivtrafikprojekt.

)•\··:-.tl:z.~-.'it:"J,l.. .. ,::_

skattesatsen för 1996 justerades

ned med 0,40 kronor per skattekrona med anledning

av skatteväxling med kommunerna i länet Dels

överfördes viss psykiatrisk verksamhet till kommu-

nerna, vilket motsvarade 0,23 kronor per skattekro-

na i utdebitering. Uttryckt i skatteinkomster innebar

det 483 miljoner kronor. Dels gjordes en slutregle-

ring av skatteväxUngen för omsorgsverksamheten,

som uppgick till 0,17 kronor per skattekrona. Det

innebar i skatteinkomster 357 miljoner kronor. Den

slutliga skatteväxlingen för omsorgsverksamheten,

som överfördes till kommunerna 1995, kom därmed

att uppgå till1,43 kronor per skattekrona.

- det har ju knappt börjat!

dare av IT, kanske mycket mer än man visste.

\ J,.

man

kan knappt öppna en tidning eller radio- och tevekanal förrän ännu någon framtidsapostel predikar om !T-samhäl- lets lycka eller besvärjer vilka faror som lurar bakom informations- telmikens snabba fram- ryckning.

-Stockholms läns lands- ting är en av landets största TT-användare, detta faktum ska här framhåJlas redan från början , och därmed är alla 1,7 miljoner invå- narna också storanvän-

Men behövs verkligen "datamaskiner"? Är de inte egentligen ganska onödiga och dessutom litet farliga? De samlar miljoners miljoner uppgif- ter om folk och båller reda på varenda en av oss och därmed är redskap för makt i ett kootroUsamhälle, som beskrivs så ruggigt av qeorge Orwell i

"1984".

Så sa vi redan på sextiotalet då datorer började bli kända och skapa- de en instinktiv oro för den framrusande tekniken. Som en inlägg i debat- ten gjorde jag i Dagens Nyheter det något tendentiösa reportaget "Dagen när datorerna stannade", en pedagogisk hypotes byggd på etl fiktivt riks- dagsbeslut. Det väckte genast muntert gehör inom landstinget där man glatt såg de katastrofala konsekvenserna av ett förbud mot användande av datorer.

-Då får vi köra våra hundratusentals blodprover som förr i världen, de mest brådskande kanske kan bli fårdiga redan samma år. lovade en beslutsrapp sjukvårdsadministratör på Sabbatsberg.

Det kunde ju ta några dagar att ringa runt sjukhusen och hitta opera-

tionstillfällen åt brådskande patienter. Medicinsk forskning fick nöja sig

med pipen och förstoringsglas. Färdtjänstens miljontals transportmil per år

blev ju jobbiga att planera for hand, men det fick givetvis gå. Kanske kunde

stockningar i lokaltrafiken befaras även under lågtrafik, men ett par tre

avgångar i timmen skulle man nog klara med en stins vid varje busshåll-

plats och T-station. Lönerna till landstingets närmare 60 000 anställda fick

komma när de kom, även posten drevs ju för band. Folktandvårdens hun-

dratusentals patienter skulle få. värktabletter tills man hann ikapp. Ring inte

och blockera landstingets gamla mekaniska telefon- · växlar som tagits i bruk igen, nej, skriv en trevlig hälsning att skicka med någon av televerkets raska cykelbud som trots mogen ålder hade återanställts.

IT har på något sätt blivit ett självklart begrepp i lan- det Sverige där det är tätt mellan närmare två miljo- ner persondatorer. sextio miljardet: kronor har grävts ner i form av digitaltekruk (optokabelnät) för IT:s infrasuuktur.

Vi hölJ oss tidigt framme i utvecklingen och har därför gott anseende som IT-Iand. Första koaxi- alkabeln (en

metallslang mellan Stoc.kholm ocb Norrköping) kunde vid invigningen år 1947 samtidigt klara distributionen av sextio samtal Dagens fiberkabel av ett lillfingers tjocklek överför miljontals samtal samtidigt, i bägge rikt- ningarna. Allt fler satelliter för telekommunikation svärmar i rymden som myggen över stillastående vatten. Två miljoner svenskar har tillgång till Internet, vilket inte betyder att alla använder det men förmodligen är nyfikna. Nya fantastiska verktyg för ännu mer förfinat !T-användande

ständigt på gång. Det

en utveckling som aldrig tar ens kafferast.

Marita Mellin är vaksam for den teknikberusade beskrivningen av !T-tek- nikens möjligheter. Hon är avdelnings- chef och ansvarig inför koncernledning- en för Stockholms läns landstings !T- planering, den nuvarande liksom framti- dens. Hon möter ofta den va.t?ligaste av alla frågor kring IT : när kommer tek- niken att ta över från människan?

-Det kan den inte få göra efrersom det är funktionaliteten, den mänskliga hanteringen, som är det viktiga. Män- ruskan ska styra tekniken och inte tvärt om. fr-utvecklingen har hittills varit alltför styrd av tekniker. Det fanns all- deles uppenbart en påtaglig oro för att IT-systemen höll på att bli så avance- rade att den stora användarkategorin

"vanligt folk" skulle känna sig bort- motad. Detta är exakt tvän emot de mål som definierats i. landstingets !T- policy, beslutad i juni 1 996 av lands- tiogsfullmäktige.

5

IT:s .snabba utveckling är imponerande ur tek-

niskt snäv synvinkel. I det bredare användarper- spektivet återstår nu väldigt myeket att lltvec.kla och förädla.

Hon säger att det kommer att ta sin tid att lära sig inse informationsteknikens möjligheter. Sociala strukturer är alltid långsammare i sin förändring än tekniken. I en så stor och förgrenad organisation som Stockholms läns landsting måste IT vara verktyget, som inte bara gör jnformation tillgänglig för alla som har behörigbet till den, utan som · aessutom gör dessa ofantliga mängder av information överskådli- ga och hanterbara.

På stordatortiden var informationen centralise- rad och mest hanterad av specialister. Det stod en väl- dig Apparat i mitten någonstans och barskt skyillades data vanligtvis i en riktning. I en decentraliserad orga- nisation med förd elade ansvarsområden är effektiva infannariansvägar det sammanhållande nervsystemet.

lT ger nu förhoppningsvis unika möjlighetertill att få var och en att känna sig delaktig i verksamheten, liksom att organisationen stimuleras till öppenhet.

rr är per defirution ett samlande begrepp för

olika tekniker som används för au skapa, lagra,

bearbeta och elektroniskt överföra rext, bilder och ljud i en fonn som låter sig distribueras som kom- murrikation. En tydlig IT-tjänst kan handla om att via telefon med talsvar få reda på avgångstider !or kol- lektivtrafik eller att få behandlingstid hos foll'tand- vården. När den elektroniska posten fungerar inom en organisation är den tydlig. Lika tydlig är IT-tjän- ster som kan vara livsavgörande: sjukvården är oer- hört beroende av att rätt information ges vid rätt till- fälle till rätt instans och är sålunda en sektor för intensiv !T-tillämpning och utbyggnad.

Landslingets policy syftar mot att Stock- holmsregionen vid sekelskiftet ska uppfattas som norra Europas ledande !T-region. Att andra landsting och organisationer satt upp ungefår samma mål påskyndar förverkligandet av !T-kommissionens dröm från 1993 att år 201 O ska Sverige vara bland de främsta i världen på !T-området.

n~·rl? Vi hM mtr• råd att uv~·tJI

Om ändå IT vore något så enkelt som att få teknik att fungera! Det finns nämligen en komplikationinbyggd i systemet- människan. Marita Mellin är beteendeveta- re med insikter om att människor i frustration barrika- derar sig balrom konflikter. Krånglande IT-verktyg är

6

oerhört verksamhetsdämpande och humörpåfresta:nde.

Dagens teknik bar dåligt rykte och alltför ofta är det berättigat. Det är för många bankomater som inte funge- rar. Det är för många datorer som krånglar, nätverk som slocknar och andra förarglig- heter, som medför stora av- bräck i produktionen. Denna osäkerhet är givetvis oaccep- tabel och varje pågående IT- planering

detta land

in detta i beräkningarna och

synnerhet Jandstinget i dessa karga tider.

-Vi förväntas redovisa varen- da investerad krona Många frågar om verkligen landsting- et har råd med dessa dyra lT- investeringar? Vi har inte råd att avstå eftersom IT är ett ena- stående instrument för att spara pengar, men också för att b.öja effektiviteten i de flesta av våra verksamheter.

IT kommer att innebära många förändringar i arbetslivet. Den gamla slutenheten kring revir och låsta positioner är definitivt hotad. Makt hade de som med ensamrätt förfogar över .infoonation.

Med lättåtkomlighet och fördelning av information förtunnas makten, den väljer förmodligen andra skepnader, men är ett trubbigt vapen för att försva- ra gammalt skråtänkande. Chefernas ledarskap kommer att förändras. De blir mer pedagoger och entreprenörer. Marita MeJlin vågar tro att en för- ädlad IT i den riktningen kommer alt bli ett livs- mönster i framtidens samhälle, en tillgång som varje medborgare inte kan vara förutan.

- Datorer är sinnrika men känsliga enheter, var f'6r sig, men i synnerhet i samverkan. Telefoner är också sinnrika och känsliga. Men telefoner krånglar sällan.

Jag hoppas på att IT ska bli något lika enkelt och självklart som telefonerna.

-Vi är forhoppningsvis snabbt på väg mot en säkra-

re tek.nik., andra alternativ medges inte. Men lika

självklart kommer inte alla människor att fungera

med IT, det sk.uJ]e s.lcapa olyckliga förväntningar om

vi tror att alla kommer att bli lika duktiga. Utbild- ningen måste ges prioritet nummer l. Tekniken måste läras gå i takt med männis kan.

Människan

alltid spjärnat emot,

finns motvalls bromsspår bakom vatje utveckling. Proces- sen som nu håller på att föra oss in i IT-åldem - "Den fjärde logistiska revolutionen"- innebär förändringar som kä.nns omskakande. Elektroniken gnistrar, ham- marslagen dånar, sprängskotten tär jungfruliga marker att skälva. Det duger inte med lite nya mjölkpallar eller stickspår. Det är som att vi håller på att bygga Göta kanal, järnvägarna, motorvägarna och flyg- platserna ännu en gång fast större och dimensionerat för hela världen.

IT ska bli en global industri for telekommuni- kation, som redan år 2000 beräknas omsätta 30 000 miljarder kronor, detta som en blygsam böljan.

Internet var en s lumrande gigant från det kalla krigets tidiga 80-tal tills det häromåret väcktes ur sin törnrosaslummer och nu bläddrar upp närmare 70 miljoner WEB-sidor. Trafiken på Internet och mot- svarande intranät, som är ett inhäoonat nät för företag och organisationer, förväntas omsätta 60 miljarder kronor år 2000. Gårdagens separata branscher för data, telekommunikation, media ocb hemelektronik konkur- rerade med varandra så det glödde i s laddarna. Nu har de insett styrkan i att gå samman i en gigantisk sam- verkan av res urser och kreativitet för att kunna betjä- na det nya !T -samhället Framtiden ligge r just i denna samverkan, snart nog är det slutpin- kat i egna revir.

l

dfl.ckt:l. i g .:.:.. · : DJ!.i!e-

.~:OJ'1 ..

Men det har blivit så muskulärt, så bråttom. Den som känner sig

"trött på IT" har en prövasam tid framför sig, utvecklingen är obönhörli g, den har knappt börjat.

Och fo1t går det, elektro- nikens förändringar sker ungefår tolv gånger snabbare än på den gamla skramlande mekaniska tiden.

Förr i världen kunde vi i demokratisk ordning bråka om samfälligheterna.

Vi höll på att driva Kgl Telegrafverket till k01tslutning, innan det fick bygga om de loka- la näten från enkeltråd till dubbeltråd för att kunna ansluta byarna till riksnätet. Det skilde 24 minuter

7

mellan Stockholm och Göteborg innan det år 1878 trots västgötamas upprörda protester infordes enhets- tid för att få ordning på tiden i Sverige. Så nog har vi bråkat förr, att spjärna mot !T-utvecklingen ligger i linje med äldre traditioners dackeuppror ocb arga bondetåg.

Alla berörs, många är vi som känner oro for framtiden, men också nyfikenhet och optimism inför allt det nya. Det handlar om fantasi, nyfikenhet och lusten att upptäcka. Detta låter sig völ

i en replik uttalad av en äldre dam som fått sin gamla telefon utbytt mot en ny med alla finesserna och som förväntades vara nöjd med denna i en av alla dessa kundenkäter som Telia skickar ut:

-Nöjd jag? Telefonen är finfin men sladden är för lång. Ni får dra in litet på er. sida!

Oscar liedlund

11 • '' ''

1 h,,_, och använt i nom sjukvården som läkarens stetoskop och plåstret som sjuksköterskan anbringar efter provtagningen. sjukvården är en gigantisk organisation, en mångfald av verksamheter, som omfattar allt från medicinsk högteknologi till att bädda säng- ar och styra administrativa flö- den inom den så kallade vård- apparaten.

Göran Andren, som idag arbetar med olika IT-projek:t vid hälso- och sjukvårdsstaben, har följ

IT-utveck- lingen inom hälso- och sjukvården sedan snart tio år, vilket mätt med tidens rastlösa datamått är ungefar e n mansålde r. Han har som ADB- ansvarig jobbat med ekonomi, styrn iJlg, planering och drivit på !T-planeringen, bland annat systemskiftena. Likt domaren vid ten- nisnäte t har han noga följ t varje boll i spel och vet vilka vibrationer som kan uppstå under den ömtåliga uppbyggnaden av datorstödda vård- processer.

- Jag tycker att man kan se IT i två världar som går in i varandra men kanske ännu inte så mycket som vore behövligt. Det finns dels den medicintekniska orienteringen runt IT där man använder datorer i undersökningsmaskiner, operationsinstrument, provtagning och så vidare; "nära kroppen" så att säga. Tittbålskirurgin är imponerande.

Man går in genom navel n och leder in ett litet videohuvud och kan utfö- ra ingrepp i bukhålan och inre delarna av kroppen. Det sker en stark utveckling med små optiska instrument som kan föras in i kroppen utan större snittingrepp. Detta leder till många utvecklingsmö jligheter.

Därutöver finns en annan värld runt IT som handlar om doku- mentation; att hålla reda på olika data. an hitta rätt väg genom det stora sjukhuset för patien terna, att remisser kommer rätt, att bokningar kan göras, att de kan kvitteras, att varje patient kommer till rätt ställe när de kommer in, att olika undersökningar matas samman så att man i rätt ordning kommer igenom vårdprocessen.

-Och därtill de vitala kopplingarna till primärvården; perioden före sj ukhusvistelsen om det är en lång vårdepisod och en återgång till primärvård och vidare till hemsjuk "'Vård och rehabilitering.

Tillämpningen av IT inom sjukvården är utomordentligt komplex men samtidigt också flex:ibel eftersom det ständjgt tillkommer nya möj-

ligbeter ur kopplingarna mellan administrativa styrmoment i vårdarbetet och det som man gör vid undersöknings- eHer operationstillfållet För sjukhusens samspel och inte minst med primärvården har IT avgörande betydel se. Där förväntas en stark utveckling när den kommunikativa

8

tekniken länkar samman olika specialist.fu:nktioner.

Detta har blivit en landstingsgemensam uppgift att för- verkliga, dessutom är det också initierat som ett EU- projek1 som just handlar om samspelet mellan primär- vård och sjukhus.

-''Seamless Care" säger man ute i Europa, STAR säger vi i Stockholm och det betyder "Seamless Teleroatics Across Regions". Det är ett samarbetspro- jekt meJJan Stockbolm och nio andra regioner i Europa. Vi ser att det finns en väldig potential för framtiden och det handlar både om det medicinskt nära och det administrativa; att hålla rätt på patienterna, att kunna föra över dokumentation, joumalinformation, bilder och även interaktion mellan primärvårdsläkare i dialog med specialister på sjukhuset. Detta är vad som menas med begreppet "telemedicin''. STAR

ger en försmak av framtidens sjuk- vård som IT gör åtkomlig med stor bredd och styrka.

Göran Andren sä- ger att rr i sig har en dynamik som driver på utveck- lingen,

finns ingen tempoväx- ling till lågvarv.

Det ger tankeväck- ande jämförelser.

Det senaste de- cennjet fTam till nu har man inom hälso- och sjuk- vården i stort sett jobbat med samma grundläggande teknik för att hålla rätt på sina patienter med vid-

hängande journalinformation. Det har inte utvecklats särskilt mycket, inte när man nu skönjer IT:s alla möj- ligheter. Förändringarna väntar på rad. l höjd med 2000-talet ska all avklingad teknik vara utbytt; inom de närmaste två åren går man ifrån stordatorer till smidigare system med lika kraftfulla servers som står litet varstans i sjukhusen. Gamla glåmiga terminaler ska bytas ut till pigga PC-arbetsbästar med grafiska gräns1mitr. Det finns en genomtänkt strategi för n-

utvecklingen, i varje fall så längt man kan förutse idag, och dessutom finns flexibilitet inbyggt för smär- re kursändringar om och när så erfordras.

9

Men mer återstår att göra med verktyget IT. Det kan inte länge till få vara rimligt

sjuksköterskor måste

ägna

ungefår femtio procent av sin arbetstid åt admi- nistration och journalhantering. Det är ofantliga mängder papper som virvlar genom sjukvården

dc skulle kunna vara elektronisk stoft i dataminnena.

Datorer är ofantligt duktiga på att hålla reda på infor- mation och rutiner. De borde få visa det ännu mer.

Göran Andren säger inte detta med någon över-

tro

på !T-systemens möjligheter. IT kan inte förändra själva sjukvården. den bör även fortsättningsvis skötas med varm människohand.

- Men det är mera av rutinerna ocb arbetsflödena som måste n-

anpassas och i mycket högre omfattning. Här bar inte sjukvården

d1ivna planering och framåt am-

bitioner som näringslivet.

Man kan se bevis på detta genom att jäm- föra procentan- delama av om- sättning och verk- samhetsvolym.

Sjukvårdens kostnader för IT ligger meUan 1-2 procent av verksarnhetsom- slutningen. Det är väldigt lite jäm- fört med vad finansvärlden lägger ner, där rör det sig of4ist mellan 10-15 procent. Man kan inte rakt av påstå att fordelningen ska vara lika. Men sjuk- vården är så "manuellt" arbetsintensiv, det går inte

göra allting med IT bara för att man vill det, det fordras människor för att sjukvård ska fungera. Men proportio- nerligt sett borde det kunna vara mera andelar teknik om datoriseringen drivits med litet andra förutsättningar.

När en bankdator krånglar riskeras forlust av

pengar. När en dator i ett sjukvårdssystem krångar ris-

keras förlust av liv. Sålunda haltar jämförelsen, det

behöver man vara varken onoped eller dataexpert för

att konstatera.

Sjukvården böljade utveckla IT redan i slutet på 50- talet och under 60-talet då stordatorerna togs till hjälp för att sköta löner och ekonomisk uppföljn.i.ug, kamerala sysslor, administrativa grundfunktioner etc. Under 70-talet kom systemen som gjorde de t

m~jligt att

"datorisera" patienterna; skriva in dem, administrera deras vård. Då byggdes systemen för inskrivning av patienter och för öppenvård. Den eran är ännu inte utagerad, den följer med på vägen mot år 2000 med sina speciella problem.

I slutet på sjuttiotalet och in i åttiotalet kom en ny systemgeneration. Då kom minidatorer, lokala datorer. Man bötjade tala om att göra journalsystem.

Det gjorde man redan på sextiotalet i s tatlig regi på Karolinska sjukbuset och det var textbaserat, det var bålkort och hålremsor för au bygga journaler.

- Det var oerhört trögt eftersom det då inte fanns varken ordbehandlare eller skärmanslutning. Man kan säga art först i början av åttiotalet tog journal- systemeran vid då man kompletterade d e patient- administrativa funktionerna med att också lägga in uppgifter av karaktären medicinskt djup. Det blev möjligheter till rudimentär ordbehandling, ätersök- ning av inlagd information på nyckelord/sökord, vissa möjligheter att göra statistik över vad som hade skett och vad det var för vanliga diagnoser.

Den utvecklingen accelererade under 80-talet.

Då kom persondatorerna och medgav enklare möj- ligheter att bygga system och tillföra funktioner, till exempel den grafiska bilden med windows.

- Säkerhet, mera säkerhet och ännu mera säker- het är målet för all IT inom sjukvärden och sådant uppnår man först när anvisningarna är tyciliga och banteringen enkel.

Bedside

ett projektnamn och precis vad namnet antyder: vård vid sängkanten.

En liten bärbar dator håller på att bli lika vanlig som doktorns stetoskop och sjuksköterskans blod- trycksmanschett. Datorn ger ilsnabb tillgång till fakta om patienten, nu finns möjligheterna till elektroniskt sammanställd överblick aDtifrån temp och blodtryck till tidigare behandling och medicinering. Fördelarna

uppenbara: ökad säkerhet, höjd vårdkvalitet, vinst i tid och pengar. Bedside-projektet bar redan under eta- bleringsfasen vunnit internationell uppmärksamhet, nu

lO

senast med att tiUdelas ett av de sä kallade Bangemann- prisen, som är EU:s morot att skynda på den intematio- ne11a utvec. k:lingen inom IT. Sverige bar högt anseende för sin spjutspetsteknologi inom detta område.

-Nu vågar vi på vårdgolvet hoppas att de som är ansvariga för sjukvården verldigen satsar på TT-tekni- kens enorma möjligheter, säger överläkare Göran Holmberg som använt Bedside på Löwenströmska sjukbusets kvinnoklinik. sedan i maj 1994.

Ett sjukhus kan liknas vid en väl sorterad myrstack där alla måste kunna nå varandras kunskaper.

Sjukvård är alrut beroende av relevant information som dessutom måste vara snabbt tillgänglig. Var femte patientjournal är på drift

man behöver den, var ljugonde är försvunnen varför man oftast tar nya prover istället för att göra sig omaket att leta.

-Orsakerna beror inte på slarv, det beror på den ofant- liga mängden av journaler som hanteras, byllmil efter hyllmillagras sedan i sjukhusens kälJare.

Datorer är bra på att hålla reda på information, iden att de skulle få ta hand om pappersberget kändes Liksom självklar, men ansågs omöjlig att förverkliga.

Famlakologen Ulf Bergman på Huddinge sjukhus funderade över ett bäru-e sätt att hantera ordinationer av läkemedel. Han riggade en vanlig pc-dator på ett rullbord, ett bilbatteri på w1dervåningen och med detta ekipage körde ban runt på en värdavdelning och antydde därmed Bedside-idens framtida möjligheter.

Den miniatyriserade utvecklingen inom dataområdet gjorde

rullvagnen med tiden kunde ersättas av radio- länkade peondatorer i bokens format och bärbara dato- rer mindre än forntidens reseskrivmaskiner. Men utvecklingen av datoriseringen inom sjukvården hade inte lika bråttom, den tog tid på sig i sin administrativa fördelning till olika datasystem. Det var som att bygga varsin järnväg med olika spårvidder.

Ändå bar svensk sjukkvård kunnat samor dnas, jämfört med andra länders mångfald av privata sjuk - vårdinrättningar med fördröjande särintressen. Bed- side fick styrfart när landstingen i Stocliliolrn, U ppsala och Halland bildade en beståliargrupp som anvisade fyra testområden: Löwenströmska, allergi- och tungkliniken på Huddin ge, kirurgklinik avdel- ning 3 i Enköping samt ögon- ocb öronklinikernas gemensamma vårdavdelning i Halmstad.

-Många har varit delaktiga och är fortfarande

starkt engagerade i sin b·o pä Bedside-projektets fram-

tid . Det finns en gemensam nämnare: patienterna.

Greppet på IT måste vara samlat, det är Göran Andrens övertygelse. En splittrad organisation med olika rutiner är inte meningsfull, det uppstår spän- ningar och tidsförskjutningar som kan vara ödesdigra.

!T -strategin för sjukvården anbefaller uppslutning kring gemensamma mål, det fårenklar vårdprocessen och höjer kvaliten. Detta är en radikal kursändring

det var inte länge sedan sjukhusen skulle konkurrera.

-Sjulcvårdens utveckling har långa dyningar, den måste få utvecklas med långsiktiga perspektiv.

Mandatperioder och politiska beslotsprocesser bar- monierar inte alltid i tiden med detta. Varje kortsik- tigt revirtänkande bromsar !T -utvecklingen som är öppen till sin natur.

Det gäller att samordna den stora. kompetens som finns ute i organisationen, på sjukhus och i pri- märvårdsenheter och på andra ställen. Det gäller att utnyttja den. Det duger inte att bygga upp en jättelik central organisation som gör och bestänlDler allting.

Som det uttryckligen står i IT -strategjn måste man arbeta i beståHarorienterade nätverk där man arbetar i lag och försöker komrna framåt

11

-Men det kräver mycket tankearbete och förståelse för planering och gemenskap för att åstadkomma något bra av det ocb att det blir slagkraftigt.

Att läkare har stetoskop har vi vant oss vid, det bör till vårdaodets symbolik. Lika vanlig kommer datorn att bli, den

doktom med sig till sängkanten där ban kopplar upp sig på nätet och tar fram relevanta data som underlag för sin kurativa bedÖmning.

Datorer anvisar, sammanställer uppgifter, ger underlag för prognoser, övervakar, vänder aldrig bort sin uppmärksamhet från vårdprocesserna. Det är dyrt och kräver stora investeringar.

-Men förhoppningsvis inser politik erna att sjukvår- den bar inte råd att avstå från IT, som faktiskt är ett effektivt sätt att spara pengar.

Utvecklingen inpå 2000-talet är redan detalj- planerad, mycket är redan beställt, ett och annat :fi nos under övervägande. Sammantaget går det ut på att komma ännu närmare patienterna. Och i tid.

Oscar Hedlund

Hälso- och sjukvård 64o/o 20.250 mkr Trafik (SL, W ÅAB, Färdtjänst) 21°/o 6.523 mkr

Omsorgsverksamhet 2°/o 697 mkr

Tandvård 2°/o 841 mkr

Kultur- och utbildning 3o/o 847 mkr

Övrigt Bo/o 2.457 mkr

Lands tingets uppdr ag

Landstinget är en viktig del av den offentliga sek- torn. Stockholms läns landsting, SLL, tillhandahål- ler en rad tJänster åt medborgama i Stockholms län:

hälso- och sjukvård. kollektivtrafik tilllands och till

r

sjöss, fårdtjänst och habilitering för handikappade, tandvård för barn och vuxna, psykiatrisk barn- och

ungdomsvård, vuxenpsykialri, regionplanering och

utbildning, för att nämna de viktigaste.

Att landstinget tillhandah&Uer tjänsterna innebär inte nödvändigtvis att landstinget självt producerar alla de tjänster som medborgama får. Bo stor andel av tjänsterna köps av externa producenter. Omfatt- ningen av den externa produktionen varierar mellan de olika verksamhetsområdena. Inom till exempel sjukvården köps ganska få tjänster, medan merpar- ten av färdtjänsten utförs av privatägda bolag.

D et politiska uppdraget som de förtroendevalda har är således skilt från det operativa ansvaret alt pro- ducera tjänsterna.

13

De förtroendevaldas uppgift är att avgöra vad som ska göras inom ramen för det offentliga. De ska, ut- ifrån medborgamas önskemål, avgöra vilka tjänster som ska tillhandahållas, tjänstemas kvalitet, vem som ska få del av tjänsterna samt hur de ska finansi- eras (avvägningen mellan skatte- och avgiftsfinansie- ring). När de förtroendevalda bestämt sig för vad som ska erbjudas beställer de denna produktion av någon producent. landstingsägd eller externt ägd

Ansvaret för hur tjänsterna produceras ligger på de landstings- eller externt ägda producenterna. Produ- centernas ansvar är att producera de efterfrågade tjänsterna på ett så resurssnålt sätt som möjligt. sam- tidigt som man tar hänsyn till uppställda krav på kvalitet med mera

Effekterna av tjänsteproduktionen ska överensstäm- ma med vad medborgarna önskar. De förtroendeval- da försöker få ut så mycket värde åt medborgama som möjligt i förhållande till de medel som verk- samheten förfogar över.

Såstyrs

landstir1gskoncetnen.

Landstinget är en mycket stor organisation. I koncer- nen ingår näm1arc 60 nämnder, styrelse r och bolag, och den sammanlagda omsättningen uppgår till drygt 31 miljarder.

Landstingsfullmäktige består av 1 49 politiskt valda ledamöter och är landstingets högsta beslutande organ.

för perioden 1994-98 bar det bildats ett majoritets-

block av socialdemokraterna, vänstern och miljöpar- tiet. Ordförande och de två vice ordförandena, presi- diet, leder fullmäktiges möte.

.. Socialdemokraterna 60

"Vänsterpartiet 12

• Miljöpartiet 8

Majoriteten 80

"' Moderatema 46

• Folkpartiet 15

• Centerprutiet 8

Oppositionen 69

Landstingsstyrelsen utgör styrelse för landstingskoncer- nen. Styrelsen har 17 ledamöter med en sammansätt- ning som motsvarar fullmäktiges.

Efter landstingsfullmäktiges beslut 1eder och samordnar styrelsen koncernens verksambet och har det övergripan- dc ansvaret för koncernens ekonomi.

Samtliga frågor som ska behandlas av landstingsstyrel- sen bereds av landstingsrådsberedningen, som består av

14

arvoderade landstingsråd från den politiska majorite- ten - fem beltidsarvoderade socialdemokrater och ett halvtidsarvoderat landstingsrM från vardera miljöparti- et och vänsterpartiet.

Ä ven oppositionspartierna har beltidsarvoderade landstingsråd. Moderatema har

och folkpartiet ett, centerpartiet har en heltidsarvoderad gmppledare.

Dessa har plats i landstingsstyret sen, men inte i lands-

tingsrådsberedningen.

För att kunna verkställa uppgiften som koncernledning bar landstingsstyrelsen en koncernledningsstab till sitt förfogande, landstingskontoret, som leds av landstings- direktören.

·Landstingets nämnder, styrelser och boJ ag kan delas in i två k.ategorier, beroende på om de i första hand bar ett beställaransvar eller om de l_)rimärt

producenter.

Vi Jken kategori de olika nämnderna, styrelserna och bolagen tillhör framgår av organisationsskissen ovan.

15

De av landstingsfullmäktige valda revisorerna grans-

kar verksamheten i samttiga nämnder, styrelser och

bolag som ingår i koncernen. De arbetar direkt på full-

mäktiges uppdrag och

inte underställda landstings-

styrelsen.

Landstingsstyrelsen

1996 - ett utvecklingsår

Kvalitetsprocessen: Sedan början av året har en kvalitetsprocess pågått med mål att utveckla ocb stärka demokratin. Arbetet leds av en politisk ledningsgrupp där alla politiska partier i land<;tinget samarbetar. Tyngd- punkten i förändringsprocessen bar legal på att skapa en lydtigare roll för de förtroendevalda.

Samtidigt har ett arbete med kvalitetsstyrning påbörjats. Landstingskon- toret Ekonomi bar som första avdelning inom kontoret börjat arbeta med USK- Utmärkelsen Svensk Kvalitet

Ett annat led i demokratiarbetet är olika informationsåtgärder, som genom- förts med syfte att förbättra dialogen mellan de förtroendevalda och all- mänhetell, landstingets egna anställda samt massmedia.

Nya arbetsformer: Ytterligare ettJed i utvecklingsarbetet är de regler för en ny budgetprocess som utarbetats under året och som gäller frän och med 1998 års budget. Den nya ordningen innebär en ökad marketing av den politiska viljeinriktningen och en ökad decentralisering genom att nämn- der och styrelser fastställer sina egna budgetar inom ramen för landstings- fullmäktiges besJut. Alla verksambeter bar under 1996 fån lämna månads- rapporter och prognoser.

Ett nyn system för den inomregionala skatteutiämningen och en policy för styrning av landstingets producenter, såväl bolag som förvalrningar, har tagits fram. Dessa ska kompletteras med specifika ägardirektiv för respektive verksamhel En särskild utredning har gjorts om landstingets sarnorduade uppbandliug. Som ett resultat bar fullmäktige fått ett förslag om ny upphandlingspolicy.

Nya riktlinjer har tagits fram för landstingets momshantering.

!T -policy: Landstingsfullmäktige antog under 1996 en ny Tf-policy för landstinget. Samtidigt har landstingets !T -plattform reviderats och komp- letterats med telefoni.

Ett verksamhetsstyrt TT-råd bar bildats för att ta fram och förankra gemen- samma riktlinjer för landstinget. Landstingskontoret fick under året ansvar för det landstingsgemensamma kommuni.k:ationsnätet. Ett förslag till ny IT -säkerhetspolicy för landstinget bar också utarbetats.

Ett nytt diarie- och ärendehanteringssystem-DÄR-bar upphandlats. En kravspecifikation har tagits fram för en central växel där landstingskonto- ret kan ingå.

Initiativ har t:'lgits för

samordna landsti.Dgets aktiviteter inom området elektronisk handel.

18

)

Landstingskontoret har vidare testat det nya personaladmi- nistrativa systemet Respons. Under 1997 böljar Respons införas på bredden inom landstinget.

Personalpolitik: Landstingets personalpolitiska plattform för perioden 1996-1 998 bar utarbetats i samverkan med nämnder, styrelser och de fackliga organisationema, och fastställts av landstingsstyrelsen.

Gemensamma riktlinjer för distansarbete inom landstinget bar tagits fram och särskilda insatser bar gjorts för att främja utvecklingen av fl exibla fonner för arbetstider och arbetsorganisation. För au öka rörligheten och böja kom- petensen inom landstinget har projekten "Jobb-lnfo" och

"Centrum för intern rörlighet" startats.

Ett trainee-program har satts igång för att öka landstingets möjligbeter att rekrytera unga kvalificerade ekonomer.

BU-projektet "Ungdornsjobb i SLL'', projektet "Starta eget" samt övriga arbetsmarknadspolitiska satsningar har genomförts enligt samverkansavtalet med l änsarbets- nämnden och landstingets plan för arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder J 996. Pengarna för sysselsättningsgarantin har fördelats enligtlandstingsstyrelsens uppdrag.

En ny förvaltningschefspolicy har tagits fram.

Miljö och skärgård: Landstinget deltar i Agenda 21-arbe- tet, dels inom de egna verksamheterna och dels i samar-

bete med kommunerna. Arbetet med att tillsammans med länets kommuner ta fram ett nytt miljövårdsprogram är ett annat exempel på länssarnarbete.

En stor satsning har skett på att utveckla förvallningarnas och bola- gens miljöledniogssystern. Under året har även ett miljökravsystem får landstingets upphandling tagits fram . Miljöutskottet har antagit nya riktlin- jer tor landstingets miljövårdsfond med fokus på luftvård, natur- och grön struktur, vatten samt på informa- tion och lcunskapsförsörjning.

Landstingets samlade arbete med skärgårdsfrågorna har, mycket tack vare BU-programmen INTERREG

n och Sb, blivit mer strategiskt.

skärgårdskraft är ett av de projekt som startats för att öka antalet arbe-

i skärgården.

Mer om landstingets miljöarbete går att läsa i ett speciellt Miljöbokslut för L996.

Intetnationella frågor: Landstingets intetnationella enga- gemang utvecklades under året. Landstingskontoret har bland annat fungerat som internationellt sekretariat åt landstingets representanter i AER (Assembly of Euro- pean Regions), EU:s regionkom.mitte och åt Mälar- dalsrådet

Främst gäUer AER-insatseroa öst- och västfrågor. Insat- serna i Mälardalsrådet handlar bland annat om kompe- tensutveckling och samarbetet runt Östersjön.

Genom tillkomsten av stockholmsregionens Buropa- kommitti kommer en stor del av länets Europainsatser att samordnas, framförallt när det gäller kompetensutveck- ling på hemmaplan, kontakt och infonnat:ion i Bryssel och Östersjösamarbetet Ä ven Mälardal~det knyts till detta samarbete.

Ny

I juni l 996 fastställde landstings- fullmäktige en ny krigsorganisation för landstinget.

Tydligare landsting: Landstingsstyrelsen fick i budget får 1996 flera uppdrag för an tydliggöra landstingets verk- samhet.

Ett telefonväkteri med landstingspolitiker "Landstinget direkt" genomförs dagen fore varje landstingsfullmäk- tige. Fullmäktigeannonseringen har förbättrats och Öppet Landstingshus arrangerades den l september.

Informationsmaterialet om Lands- tinget förnyades, en speciell infor- mationshandbok togs fram och en ny massmediahandbok produce- rades. En hemsida för landstinget har utveck1ats för Interne t.

En gemensam lcommw1ikationsplan för landstingets interna och externa information på central och lokal nivå har tagits fram får 1997 och 1998.

Arbetet med att förbättra landsting- ets massmedierelationer påbörjades under 1996.

25-årsjubileet av storlandstingets till-

komst 1971 uppmärksammades ge-

nom en rad aktiviteter. Tredje delen

av landstingets historik "25 år med

presenterades.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Uppgifter om verksamhetsutvecklingen:

LtJ...crbc:-.1 '!.

l't')(l

- - - - - - - - - - -

Inom primärvärden 2 307 000 2 2'67 000 Vid akutsjukhusen l 749 000 1 682 000 varav vid akutmottagning 307 000 290 000

Hos privatläkare l 700000 l 740000

- - - - -

\';utlltllf.tlli.."llt\J.!,U..\llll..tkl 1

.;luten

Akutsjukvärden Geriatrik Psykiatri

22'ö

24 500 29 000

217 000 28400 26 700

Ekonomin: Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar sammantaget ett överskott på 31,8 mkr för år 1996.

Under året har särskilda insatser gjorts for att vårdgarantin ska klaras och för att minska väntetiderna. Det stora flertalet producenter klara- de vid årsskiftet tidsgränserna för vårdgarantin.

Den 31 december 1996 upphörde den gamla vårdgarantin, som inne- bar rätt för patienten till vissa operationer och behandlingar inom tre månader.

Personalen: Personalarbetet har under året inriktats på att genomföra f)

de beslutade förändringarna och omställningarna av verksamheten.

Antalet helldeltidsanställda (exklusive akutsjukhusen) minskade med cirka l 100 (7 procent) och uppgick i december 1996 tilllS 463 (av totalt cirka. 39 000 inom hälso- och sjukvården). Samtidigt var cirka 450 per- soner övertaliga. För dessa gäller avtalet med länsarbetsnämnden om sysselsättnings garanti. Personalplaneringen har i första hand inriktats på att öka placeringsmöjligheterna för de övertaliga genom kompetensut - veckling av olika slag.

Organisationen: Samarbetsformerna mellan hälso- och sjukvårds- nämnden och den vid årsskiftet inrättade sjukbusstyrelsen samt mel- lan respektive staber har utvecklats under året.

Under året har landstingsfullmäktige beslutat om att utreda sjukvårds- områdenas och sjukhuskoncernens organisation och arbetsuppgifter.

Dessutom ska en styrmodell tas fram för hälso- och sjukvården.

20

Målen: Vägledande i arbetet är i första band följande övergripande mål:

• En god hälsa hos befolkningen på lika villkor

• En bra sjukvård, omvårdnad och rehabilitering

• Au skapa balans i hälso- och sjukvårdens ekonomi

• Att skapa forutsättningar för personalens kompetens- utveckling och delaktighet

Viktiga händelser under 1996: Eo viktig förutsättning för arbetet under året var beslutet i januari att omgåen- de ta fram förslag för an nå balans i hälso- och sjukvår- dens ekonomi senast vid utgången av år 1998.

Arbetet, somresulterade i en Utvecklingsplanför hälso- och sjuhården i Stockholms län, bedrevs i nära sarnar- bete mellan i första band hälso- och sjukvårdsnämndens stab, sjukvårdsområdena, sjukhusstyrelsens stab, lands- tingskontoret och Locum. l arbetet deltog också ett stort antal medicinskt sakkunni. ga. Utvecklingsplanen god- kändes den 20 juni 1996 av landstingsfullmäktige.

Vid sidan av de ekonomiska skälen är det bedömningen av vårdbehovet på sikt samt den medicinsk-tekniska utvecklingen, som kräver för'<indringar inom landstingets organisation av sjukvården. Utvecklingsplanens mål ska nås genom i första hand en ny struktur för sjukvården, ett omfattande rationaliseringsarbete samt en nytt arbets- sätt. Utvecklingsplanen ger riktlinjerna för 2000-talets sjukvård inom alla vårdgrenar och verksamheter. Basen är en kompetent primärvård, geriatrik och psykiatri med möjlighet att tillgodose befolknlngens, särskilt de äldres, behov av vård.

Sjukhusens uppgifter renodlas. Nacka och Löwen- strömska sjukbuset blir lokala sjukhus utan akut verk- samhet. Södersjukhuset, Danderyds. S:t Görans, Norr- tälje och Södertälje sjukhus blir bassjukhus med huvud- sakligen sluten och öppen vård inom specialiteterna internmedicin. allmänkirurgi, ortopedi och kvinnosjok- vård. Sjukhusen får också viss övrig specialiserad öppen vård och konsultverksamhet. Den högspecialiserade vården k oncentreras och samordnas vid Huddinge sjuk- llus och Karolinska sjukhuset, som får förändrade och utökade uppgifter när det gäller den mer specialiserade vården.

En uppföljning av såväl vårdkvalitet som ekonomiska resultat kommer att ske i san1arbete med sjukhusstyrelsen, socialstyrelsen och Göteborgs universitet Efter fullmäk."

tiges beslut om utvecklingsplanen framtogs en genom- förandeplan, som ligger till grund för forändringsarbetet

21

Resursutbud efter 1 998 enligt utvecklingsplanen:

• Lokal, väl utbyggd sjukvårdsupplysning

• 800 husläkarteam vid 220 busläkarmottagningar

• Cirka 80 lokala öppna mottagningar inom psykiatrin

• Sjukvärd i hemmet för patienter som önskar det istället för sluten vård

o

800 privata specialistläkare i öppen vård

" 6 lokala sjukbus - Nacka, Löwenströlll5ka,

Nynäshamn, Handen, Jakobsberg och Dalen

• 5 bassjukhus med akutmottagning - S,ödersjukhuset, Norrtälje, Danderyds, S:t Görans och Södertälje sjukhus

"'2 universitetssjukhus- Karolinska sjukhuset

och Huddinge sjukhus

0

2 privata sjukbus - Ersta sjukhus och Sophiahemmet

"' 5 forlossningsavdelningar och 3 akuta barnmottagningar

Den första större förändringen var omvandlingen under hösten av Nacka sjukhus och Löwenströmska sjukhuset från akutsjukhus tilllokala sjukhus.

Inom primärvården bar husläkarsystemet från och med den l juli 1996 kompletterats med elt geografiskt områ- desansvar och en ökad betoning på en sammanhållen pri- märvårdsorganisation. Etl nytt ersättningssystem har också införts. Samtidigt infördes en v-'dfdgaranti. som innebär att invånarna ska ha möjlighet att få kontakt med primär- vården samma dag och få träffa läkare 1oom 8 dagar.

Psykiatrireformen är helt genomförd. Utifrån utvecklings- planen har de flesta sjukvårdsområden genomfört eller beslutat oro strukturförändringar som innebär koncentra- tion av den slutna vården och en utbyggnad av den öppna vården anpassad till de kommunala behoven. Under l 996 infördes en särskild vårdgaranti för psykoterapi. Inom beroendevården har beslut tagits att från och med l janua- ri 1997 organisatoriskt sammanföra de sju basenheteroa till två beroendecentra för norra t-espektive södra länsdelen.

Yllctiga inslag i omvandlingen inom geriatriken är en ökad akutgeriatrik for att avlasta akutsjukhusen samt en utveck- ling av avancerade berngeriatriska vWorrner. Medelvård- tiden har sjunkit mycket snabbt under de senaste åren, vilk et gjort det möjligt att avveckla vårdplatser vid flera kliniker.

Folkhälsoarbetet har bedrivits utifrån folkhälsokomm.it -

tens prioritering av utsatta grupper, bland annat barn,

t)ngdom och kvinnor. Beslul har fattats om mål för folk-

hälsokommittens arbete och en översyn av den samhälls-

medicinska verksambeten har aktualiserats. Resurserna

vid Samhällsmedicin Syd och Samhällsmedicin Nord har

under året förstärkts med olika iruiktningar.

Särskilda insatser har gjorts för itwandrare och flyk- tingar. En ny organisation för bälso- ocb sjukvård till asylsökande har tagits fram och arbetet med en folk- hälsorapport för invandrare har påbörjats.

lnom rehabiliteringsområdet bar arbetet fortsatt med att ta fram en policy samt att genomföra rehabilite- ringsreformer enligt de statliga intentionerna.

Inom akutsjul.:vården har arbetet med att renodla akut- sjukhusens uppgifter påbörjats. En särskild utredning har genomförts om profileringen av Karolinska sjukbu- set och Huddinge sjukhus. Vidare har en utredning star- tat kring organisationen av det akuta omhändertagandet.

l~s

betydelse för verlcsamheten: Under året bar en ny gemensam IT-strategi för sjukhuskoncernen och sjuk- vårdsområdena tagits fram med speciell inriktning på samverkan. I de mål som anges framgår också inom vilka områden som IT bar särskild betydelse för verk- samheten:

• Stödja utveckling av primärvården - telemedicin

• Utgöra verksan1hetsstöd för vårdkedjan

o

Möjliggöra kommunikation för samverkan

•

information till patienter och brukare

• Effektivisera, ge kostnadssänkningar

• Möjliggöra flexibilitet

,. Bidra till kompetensutveckling

!T-frågorna har under året dominerats av det så kallade systemskiftet, där äldre stordatorsystem successivt byts ut mot modernare, lokala system. Härigenom skapas ökad användbarhet och bättre beredskap i arbetet med

"år 2000-problematiken".

Eftersom landstingen övertagit ansvaret för att arvo- dera vissa privata vårdgivare har ARV-systemet kons- truerats för inrapportering, utbetalningar samt uppfölj- ning. Det nya ersättningssystemet for primärvården har medfört omfattande ändringar i det ADB-stöd, som togs fram i samband med husläkarreformen.

Inom telemedicine11 bar utvecklingen varit snabb.

Ett antal samverkansprojekt mellan l första hand pri- märvården och sjukhusens specialistverksamhet har startats, till exempel inom ögonsjukvården mellan Tappströms vårdcentral och S:t Eriks Ögonsjukhus.

l ett särskilt projekt utvecklas också samarbetet inom regionen genom en samorganisation mellan Huddinge sjukhus och Visby lasarett.

Framåtblick: En prioriterad uppgift för hela organisa- tionen blir att med utgångspunkt i särskilda uppdrag i utvecklingsplanen utveckla arbetssättet i hälso- och sjukvården utifrån patientflödes- och sjukdoms grupps- tänkande.

Arbetet består i att öka samverkan mellan vårdgivarna genom att bygga nätverk ocb vårdkedjor, ta :fram och utveckla vårdprogram för olika sjukdomar samt admi- nistrativa stödfunktioner.

En annan viktig uppgift är att utveckla arbetet med att f)

prioritera - vad ska göras - inom sjukvården och att välja effektiva diagnos- och behandlingsmetoder - hur ska det göras. Genom utvärderingar växer kunskapen om vad hälso- och sjukvården utför och kvaliteten på det utförda. Denna kunskap måste s ystematiskt åter- föras i organisationen på alla plan. Att genomfi>ra landstingets övertagande av läkemedelsansvaret är också en mycket viktig uppgift.

Att utforma program för ledarutveckling, kompetens- utveckling och delaktighet är ett annat viktigt utveck- lingsområde för att skapa de bästa förutsättningarna för framtidens sjukvård.

En övergripande målsättning inför 2000-talet är att öka stockholmsregionens attraktionskraft. Här utgör en väl

fungerande sjukvård en avgörande faktor.

)

sjukhusstyrelsen

Ekonomiskt resultat: sjukbusstyrelsen har under verksamhetsåret var it bunden av de överenskommelser, som tecknades mellan sjukhusen och förtroendemannaorganisationen före årsskiftet 1995/96. Flera sjukhus valde att träffa sådana överenskommelser, trots att det rådde stor osäkerhet om vilka förutsättningar som skulle gäUa under det kommande året. I något fall kom detta också att innebära ett stort underskott för verksamheten.

Den 30 januari 1996 ansåg sjukhusstyrelsen, att det med hänsyn till för- utsättningarna, var nödvändigt att från landstingsstyrelsen begära e tt pre- liminärt godkännande av sjukhusens budgetar. Det innebar en samma n- lagd förlust på 567 mkr. Samtidigt ansåg styrelsen att denna ekonomiska situatio· n var helt oacceptabel. Man beslöt därför att ta upp förhandlingar med hälso- och sjukvårdsnämnden om verksamhetens omfattning, vård- innehåll och ekonomisk ersättning, för att el.i:minera underskottet.

Förhandlingarna ledde endast till en teknisk justering av det så kallade tak priset med sammanlagt 126 mkr. sjukhusstyrelsen kunde inte få något klart besked om innehållet i verksamheten, något som var nödvändigt för att få balans mellan intäkter och kostnader. Vid denna tidpunkt hade näm- ligen arbetet med utvecklingsplanen för hälso- och sjukvården inletts. Det fanns därmed heller inga förutsättningar för sjukhusstyrelsen att ensam ta initiativ till stängningar av sjukhus och kliniker. Arbetet med utvecklings- planen pågick sedan hela våren 1996 och forst dagen före midsommar togs beslutet av landstingsfull mäktige.

Sjukbusens sammanlagda vårdkapacitet har således under större delen av 1996 varit alltför sto r i förhållande till förtroendemannaorganisatio- ne ns betalningsförmåga. sjukhusstyrelsens bokslut uppvisar därmed en

fOrlust på 521,0 mkr före bokslutsdispositioner.

Verksamhetsförändringar: Så snart landstinget fattat beslut om utvecklings- planen började styrelsen omstruktureringsarbeteL Denna förändring är den största samlade omdaning av sjukhusvår den som genomfört~ i Stockholms läns landsting.

Den akutsomatiska vården avvecklades under hösten vid två sjukhus, Löwenströmska sjukhuset och Nacka sjukhus. En omfattande överföring av högspecialiserad vård från Särlersjukhuset ocb Dande. ryds sjukhus till Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus inleddes. Antalet värdplatser har under året minskat med 420 (13 procent). Förändringarna har medfört att et1 stort antal medarbetare under året fått nya eller ändrade arbetsupp- gifter saml nya arbetsplatser.

23

Antalet an ställda bar minskat med drygt l 300 per- soner till cirka 22 000 anställda. Vid årets slut var drygt l 600 personer efter förhandling överförda till Jobb & Kompetensutvecklingsprogrammet

Det nya sj ukhuset i Norrtälje stod klart för inflytt- ning i februari 1996.

Danderyds sjukbus nar lagt fast en ny verksamhets- ide, som är anpassad till sjukhusets nya roll enligt utvecklingsplanen. Under året har flera verksamheter organisatoriskt överlörts till Karolinska sjukhuset.

Karolinska sjukhuset redovisade efter sommaren en starkt försämrad prognos för de t ekonomiska utfal- let. Detta gav anledning till djupgående diskussioner om det ekonomiska ansvarstagandet i organisationen.

sjukhusstyrelsen gav sjukbuset i uppdrag att sänka kostnaderna under den återstående delen av året med 20 mkr, vilket man också klarade.

Nacka sjukhus och Södersjukhuset slogs vid årets början ihop till en gemensam organisation. Bak- grunden var den då tänkta int egrationen av vård-

24

verksan1heterna vid de två sjukhusen. Utvecklings- planen innebar att denna planering totalt förändrades.

För vruje år som går får 1T all t större betydelse för verksambeten inom sjukhusen, men också i sam- speJet med andra vårdgivare. l samarbete med hälso- och sjukvårds nämnden har en gemensam TT-strategi utarbetats.

Produktivitetsutveckling: 1 och med landstingets beslur om omstrukturering av sjukhusvården skapa- des förutsättningar för att vända den under senare år ogynnsamma produktivitetsutvecklingen vid styrel- sens sjukhus.

Under första halvåret 1996 omöjliggjorde det pågå- ende arbetet med utvecklingsplanen alla större förändringar och därmed en positiv

utveckling. VIssa sjukhus hade snarare en negativ

utveckling. Under senare delen av året, sedan struktur-

förändringarna börjat genomföras, kan däremot en

tydlig förbättring noteras. Vid till exempel Karolinska

sjukhuset ökade produktiviteten under årets sista fyra

månader med 6 procent jämfört med året innan.

Tandvårdsnänrnnden

Hela landstingsbidraget för tandvården, drygt 500 mkr, kanaliseras via tand- vårdsstaben. Med utgångspunkt i tandvårdsplanen gör den beställningar och tecknar avtal om tandvård hos Folktandvården, privata tandläkare och tandläkar- högskolan. Omkring 90 procent av vården produceras av Folktandvården, 8 pro- cent av privattandvården och 2 procent av tandläkarhögskolan. Tandvårdsstaben har tagit initiativ till en uppsökande verksamhet riktad till personer på sjuk- och ålderdomshem och i gruppbostäder. Verksamheten sker i samarbete med kom- munerna. Idag f'ar cirka l O 000 boende vid 400 sjukhem. i länet regelbundet besök av tandvården. AUa vårdgivaroa deltar i verk<;amheten.

En omläggning av tandvårdsförsäkringen är aviserad till den l januari 1998. Landstinget väntas få ett ökat ansvar för att patienterna ska få den vård de behöver och att adwnistrera en del av ersättningssystemet

Folkrandvården finansieras till 51 procent med intäkter från landstinget och med 49 procent från externa intäkter, huvudsakligen patientavgifter inom vuxentandvården. Folktandvården redovisar 1996 ett positivt resultat.

Antalet anställda bar minskat något, samtidigt som antalet patienter fort- sätter att öka. Under L996 behandlades 11 000 fler vuxna patienter jämfört med 1995. En av orsakerna till ökningen är att Folktandvården mer än tidi- gare har ägnat sig åt att externt informera om förebyggande tandvård.

r

!T-området: Ett intensivt arbete har pågått inom !T -området. Bland annat bar upphandlingsunderlag f ör nya verksamhet sstödjande system tagits fram. Under 1997 kommer ett nytt marknadsstödssystem att införas för att underlätta klinikernas arbete med att bygga långsiktiga relationer med nuvarande patienter, men också för att rekrytera nya kunder. En elektronisk journal med tidbok och digital röntgen ska införas för att öka effektiviteten och utveckla vårdkvalitete.n.

De nya systemen förutsätter en enhetlig teknisk plattform och en bra infra- struktur. Eu

för datakommunikation byggs

och kommer att omfatta samtliga ldiniker och behandlings:rum. Hittills har femton kliniker fått lokala nät installerade.

Målet är att Folktandvården ska uppfattas som en effektiv tandvårds-

organisation, som kännetecknas av kompetens, omtanke, tillgänglighet

och kvalitet.

Färdt jänstnämnden

Färdtjänstnämnden har det politiska ansvaret for verksamheten medan

färd~jänsten

verkställer besluten, vilket innebär tillståndsgivning, till- delning av resor samt ansvar för att organisera och administrera trafiken.

Färdtjänsten är en ren beställarorganisation, som upphandlar alla resor från olika trafikforetag.

Färdtjänstens taxiresor minskade kraftigt jämfört med budget och tidigare års utfall. Minskningen var 28 respektive 8 procent jämfört med budget respektive utfall1995. Även antalet taxiresenärer blev färre än budgeterat.

Minskningen av antalet resenärer uppgick till 2,8 procent. Däremot ökade antalet bussresenärer och bussresor. Antalet färdtjänstbussresenärer res- pektive antalet färdtjänstbussresor ökade med 2 respektive 3,4 procent jämfört med budget 1996.

1996 års resultat visar ett överskott på 128 mkr.

Under januari genomfördes den sista delen av färdtjänstens samåknings- system i och med att avgift för bil på gatan infördes. Systemet fungerar bra och effektiviseringsvinsten har visat sig vara hög, vilket också bidragit til1 det ekonomiska överskottet.

Under året har förvaltningen påbörjat ett antal framåtsiktande projekt.

En översyn av färdtjänstförvaltningens organisation har också satts igång.

Vidare har ett samarbetsprojekt med SL inletts för att gemensamt kunna erbjuda funktionsanpassad u-afik.

Det samplanerade resandet har medfön att IT:s betydelse för färdtjänstens verksamhet ökat kraftigt. Gen om tT-satsningar har fård- tjänsten kunnat effektivisera verksamheten och minska verksamhetskostnaderna Under året har två IT-projekt påbörjats, nämligen utveckling av ett nytt kundadministrativt system och ett nytt system för kundfak-ture- ring. Kundfaktureringssystemet och delar av det nya kundadministrativa systemet kom- mer att tas i bruk under I 997.

Befolkningsprognosen pekar på att länets äldsta invånare kommer att hli fler under de närmaste åren. Detta innebär en ökad till- strömning av färdtjänstens resenärer. För att bibehålla verksamhet krävs antingen ökade resurser eller ökad effektivitet.

26

Omsorgsnämnden

1995 1996

Omsättning, mkr 733 718

Arets

dispositioner och 2,6 -1,0

skatt, mkr

Antal anställda 2060 1871

Omsorgsnämnden erbjuder öppen psykisk barn- och ungdomsvård (PBU) för bam och ungdomar upp till 20 år, som söker hjälp för psykiska störningar ocb relationsproblem. Verksamheten regleras av Hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Nämnden erbjuder också kvalificerad rådgivning och annat personligt expertstöd för personer med funk- tionshinder enligt Lagen om Stöd och Service, LSS, samt habilitering enJigt Hälso- och sjukvårdslagen.

Dessutom ansvarar nämnden för avvecklingen av länets vårdhem för personer med utvecklingsstörning.

Mål för verksamheten: Den barn- ocb ungdomspsy- kiattiska vårdens mål är att förebygga, igenkänna, lindra och bota psykisk störning, sjukdom och rela- tionsproblem, som bindrar de ungas personliga tillväxt och mognad.

Habiliteringsverksamhetens mål lir att ge personer med funktionsbinder I;O.öjlighel att leva som andra Jämlikbet i levnadsvillkor och full delaktigbet i samhällslivet ska på olika sätt främjas. Avvecklingen av vårdhemmen ska vara klar vid utgången av 1999.

Utflyttningen ska genomföras utan att kvaliteten i boendet för den enskilde försämras under av- vecklingstiden.

VIk tiga händelser under året: Ett samarbete mellan politiker och tjänstemän inom omsorgsnämnden och häJso- och sjukvårdsnämnden har inletts. Samarbetet har resulterat i en gemensam styrgrupp kallad PBU- BUP rådet. Syftet är att åstadkomma en fungerande

vårdkedja meUan öppen och sluten barn- och ungdomspsykiatri.

Under 1996 var den nya organisationen med 22 habiliteringscentra i full drift. Ett länsövergripande

27

Anita

Gustavsson

Christina

resurscenter har öppnat i Sabbatsbergs lokaler.

Resurscentret driver en rad unika specialistverk- sa.mheter, till exempel psykoterapimottagningar, föräldrautbildning, händelseriken för olika slags sinnesstimulering, kris- och samtalsteam samt späd- barnsverksamheter. Under 1996 bar 40 personer flyttat ut från vårdhemmen till gruppboende i kom- munerna. Vid årsskiftet övertogs ansvaret för Klackbacka vårdhem av Upplands Väsby kommun.

IT -projekt: För att förbättra informationen och för- medla kontakter i handikappfrågor med hjälp av IT bar en bandikappupplysning byggts upp. Syftet är att ge samlad information om handikappfiågor i stockhalms län och ta tillvara de erfarenbeter och kunskaper som finns. Genom upplysningen finns möjligbet för brukare, anhöriga, yrkesverksamma och politiker att föra en dialog och framföra syn- punkter kring olika frågor.

Framåtblick: Omsorgsnämnden är ett kunskaps- företag där forskning och utvecklingsfrågor måste ha eu framträdande plats och vara en del i strategin för framtiden. FoU-arbetet har som övergripande syfte att befrämja av politikerna fastställda mål. Ett tydligt brukarperspektiv ska stå i fokus. Under den senaste femårsperioden har det skett en ökning av tillströmningen till PBU-mottagningarna med 63 procent. För art tillgodose de växande behoven krävs utveckling av metoder och arbetsmodeUer samt satsningar på förebyggande arbete.

En annan framtidsfråga är vuxenhabiliteringen som i dag bedrivs av både oms orgsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Med en samman- hållen vuxenhabilitering inom en och samma

n~d

skulle ett effektivare resursutnyttjande

uppnås till gagn för vuxna

funktionshinder.