onsumentkooperationen är organiserad samver- kan mellan medlemmar for att skapa ekono- . · . miska och andra mervärden åt var och en ..

onsumentkooperationen är organiserad samver- kan mellan medlemmar for att skapa ekono- . · . miska och andra mervärden åt var och en ..

Konsumentkooperationen ska göra det möjligt for med- lemmarna att i sin konsumtion bidra till ett samhälle som präglas a~ ekonomisk utveckling, ekologisk uthål- lighet, social tillit och samverkan.

Detta ska ske främst genom

• forsäljning och formedling av varor och tjänster som, utifrån medlemmarnas krav och önskemå4 ger ekono- miska, ekologiska och sociala mervärden

• kunskapsutveckling och information som ger medlem- marna underlagfor att planera sina inköp och sin ekonomi

• opinionsbildning i konsumtionsftågor.

Ur konsumentkooperationens verksamhetside

INNEiiÅLL

Läsanvisningar 3 KF Stormar/mader 76

Året i korthet ₄ Egna varumärken 82.

KF och kooperationen i korthet IO Kattgoriorganillttitm Dagligvaror-KOD &f.

VD ord I :l KF Distribution & Logistik 86

Från ord till handling Kategoriorganisation Specialvaror- KOS 90

med hjälp av Kompassen ^r8 KF Komummt och Miljö

I. Mtlnga människor til.hammans 20 KF Provkök

2. Medlemmytta 24 KF Fastigheter

3. Ett b m arbete ^2') KF Media

4· Hdltbar konsumtion 34 KappAhl (inklusive /(jcks) 5· Mt1 bra - mat, hälsa och miljö 3') KF Hälsa

6. Attraktivt sortiment till KF lnvest

konkurrenskraftiga priser 44 . KFs årsredovisning 2000

1· Information och Förvaltningsberättelse

marlm4dskommunikation 48

KF-kon«rnen och KF ekonomisk 8. Opinionsbildning och kunskaps- fortning bokslut 2000

utveckling-på konsumenternas sida 52

&dovisningsprinciper och noter 9· Tillsammans med andra J5

Revisionsberåtte/u Omvärld och marknad

Medlemsorganisationer Nya komumentbetl!endm och inter-

nationalisering driver forändring 58 Miljöresultat

Ordfiirandens, Göran Axdl, kommentar

Mål och strategier Förbundsstyrelse

En gemensam nordisk plattform Koncernledning och fokus pt1 dagligvaror 6o Adresser

I<Fs olika verksamheter Index

KF Svenska Detaljhandeln 66

Gröna Kansum 70

KFs ro2.:a ordinarie forenilfgutiimma hålls på v.lr Gård, Sa./njöbadm, den 8 juni zoor.

Produktion KFs redovisning är sammanstiilkl av KF Information och KF Konsument och Miljö och producerad i sarnarhere med lntcllecta Corporatc. Fotografierna pi redovisningens omslag och i dess inledande dd är tagna av Magnus Fond. Porrrätt av Jcnny Halkngrcn. Porträn sidan 95 av Bengt-Ove Angare. Tryd< Tryckeri AB Småland Quebecor, KF Trycksaker, ~om. Miljömärkt trycksak. P:apper Omslag Silverblade Silk. Ini~ Lessebo Linne gultonat, TCF.

92 94 96 ')8 I02 IO') IIO

III

II7 I2J 146

147 150 152 154 157 158 16o

LÄSANVISNINGAR

KFs

redovisning för 2000 speglar resultatet och verksamheten i sin helhet-eko- nomiskt, ekologiskt och socialt. Tidigare redovisades resultatet i två publikationer, en verksamhetsberättelse och en hållbarhetsredovisning.

Under året antog KF s stämma "Kompassen- värderingar och ställningstagan- den för KF och konsumentföreningarna", ett dokument som gäller för all verk- samhet i konsumentkooperationen. Redovisningen i år är delvis uppbyggd enligt Kompassen, vilket återspeglar KFs säratt och visar hur konsumentkooperationens mål uppnåtts.

Den som vill ha en mer komplett bild av konsumentkooperationens verksam- het rekommenderas att också ta del av konsumentföreningarnas verksamhetsbe- rättelser. Adresser till konsumentföreningarna finns på KF s hemsida www.kf.se

• Övergripande verksamhetsbeskrivning enligt Kompassen. Under varje avsnitt redovisas året i korthet.

• Presentation

och

redovisning av KF

s

olika verksamheter ekonomiskt, ekologiskt

och

socialt.

• KF

s

årsredovisning för 2000.

Redovisningen vänder sig i forsta hand till förtroendevalda och medarbetare och trycks i 15 ooo exemplar på svenska och 3 ooo på engelska. Redovisningen finns dessutom på www.kf.se. Nästa redovisning publiceras i maj-juni 2002.

För att hjälpa litsarm finm m fiirglcod for rl41'jt områ<k. B/Jtt illusmrar tfttmomisft inform4tion, Kriint titologisit och grJt rodaJ.

ÅRET l KORTHET

,

.

. tt ..

-..x~?..:f :~ :.r..

o

^~t::."'~ .. .-1 ~ ... ~ .. :.:.

~ Ekonomiskt

• KF s resultat efter finansnetto uppgick till 402 (328) miljoner kronor. Ökningen beror främst på den positiva utvecklingen för dagligvaruhandeln.

• Koncernens totala försäljning uppgick till 31,8 (32,1) miljarder kronor. Utveck- lingen kan hänföras

till

avyttringar och strukturförändringar.

• Den finansiella ställningen var fortsatt stark med en soliditet på 30,6 (30.4)

procent.

• Som ett led i koncentrationen till kärnverksamheten inom KF avyttrades Stor & Liten. Beslut &rtades om avyttring av Kvarn AB Juvel och därefter finns ingen industriverksamhet kvar i KF.

• Sedan 1 januari 2000 ingår City Stormarknad tillsammans med de norska och finska kooperativa elektronikkedjorna i Coop Elektra, som KF äger

till

45 procent.

• För att renodla ansvarsfördelningen mellan de koncernledande funktionerna i KF ekonomisk förening och KF s kärnverksamhet, dagligvaruhandeln, skapades en ny koncernorganisation i oktober 2000.

Fem :1r i .wnmandrog 2000 1999 1998 1997 1996

KF-koncernen

Försäljning, exkl. morm, mkr 31 761 32 078 30 562 29 873 30406

Ik!ultat efter finansiella poster, mkr 402 p8 I87 }82 254

Antal försäljningssöllen, i Sverige 784 783 733 725 745

Meddantal anställda 17 988 17 6o6 18J86 17 979 W2]5

Konswnentföreningama

Försäljning, o.kl. moms, mkr _{14 901 l4 439 l4 145 14 077 13 992}

Antal försäljningsställen 574 S7S S93 6!3 627

Meddantal anställda 8 998 9 00} ~ 160 9 352 9 739

An121 fl!reningar 75 78 82 8} 87

Antal medlemm:u (tu.oeDtal) 2 563 2 489 1433 2 3?8 2 345

4

Konc;crncns försäljning och tillgångar (mdr)

' 6 )2 I · 31,8

30~

J~~II

^{96 97 98 99 00}

"" Försäljning TTil!gingar

Omsättningshastigbct, syssdsatt kapital (ggr)

skuldsättningsgrad (ggr)

o,61

Rc.ultat efter 6nansiella poster (mkr)

Avkastning ~ syssdsatt kapieal (%) 7,2 6,7

.

soliditet (%)

ÅRET I KORTHBT

Overskottsgtad (%)

2,1

97 98 99 00

Räntctiiokningsgtad (ggr)

Definitioner av de ekonomiska nyckcltalen,

se sidan 129

ÅRET l KORTHET

6

KF s forsäljDing förddad pi all'arsomride

KFs marknadsandel

~igvaror

KF s andel KRAV-märlem livsmedel av rollll vikt

KFs marlenadsandel sällanköpovaror

Sil/km~.,,.,..,

~~~~·J

u

KF s andel miljömärkta Irerntekniska artiklar av tollll försäljning, kr

fj96 (lfy

~·:-:;~

~

KFs~deltollll delllljhandd

KFs andd miljömärkta hygienartiklar av tollll

forsäljning, kt If.! 96 (If)

/ r~

o

ÅRBT I KORTHET

• FDB

i

Danmark, Coop Norge och KF

i

Sverige bildade vid årsskiftet 1999hooo Coop Norden AB i syfte att öka takten

och

omfatmingen av samarbetet. I oktober inleddes arbetet med att utarbeta ett konkret forslag till en a.ffiirsmässig nordisk samordning. KF s styrelse beslöt den 6 april 2001 enhälligt att förelägga stämman förslag att sammanlägga dagligvaruverksamheterna i FOB, Danmark, Coop Norge och KF

i

Coop Norden AB.

• Under 2000 ökade antalet medlemskort MedMera till 3>3 miljoner i jämförelse med 3,1 miljoner 1999. Den andel av KFs försäljning som registreras över med- lemskortet MedMera ökade till drygt 66 procent.

Ekologiskt

• I KF s affärsplaneprocess finns sedan två år krav på att varje bolag/verksamhet ska formulera tre till fem mätbara miljö- och etikmål enligt koncerngemensamma nyckdtal. Affi:rsplaneprocessen för år 2001 kompletterades med krav på mål för hur information och utbildning av Kompassen till medarbetare ska ske.

• KF s forsäljning av KRAV-märkta produkter ökade med 8 procent .räknat i vikt.

• Antalet KRAV-auktoriserade KF-enheter ökade med 25 till 266. Ytterligare två stormarknader blev Bra Miljöval-diplomerade under året. Totalt är nu sju KF- enheter diplomerade.

• Under 2000 pågick ett intensivt arbete med Änglamarks nya och tydligare pro- fil som lanserades i februari 2001. Änglamark ska bli KFs spetsvarumärke och betydelsefull bärare av kooperationens kärnvärden.

• Miljöcertifiering av KappAhis butiksdrift i Sverige och Finland slutfördes under året.

• Gröna Konsums försäljningsandel av KRAV-märkta livsmedel blev 6 procent, att jämföra med målet på 10 procent. Kedjan har ett av de bredaste sortimenten av miljömärkta produkter inom detaljhandeln i Europa.

• KF s trädgårdsmöbler av tropikträ är numera FSC-märkta, vilket garanterar att virket kontrollerats och godkänts enligt miljö-och sociala kriterier.

7

ÅRET I KORTHI!T

• KF Stormarknaders samlade upphandling av tjänsten avfallshantering har varit betydelsefull. Genom utveckling av ett webbaserat system for avfall där all data kring volym och mängd förs in digitalt en gång per månad har stormarknader- na fatt en bra kontroll på avfallet.

• För att underlätta for konsumenten utarbetade KF Stormarknader skyltar på 50

varor med argument för att handla miljömärkr.

Socialt

• Vid stämman i juni 2000 antogs "Kompassen - värderingar och ställningsragan- den för KF och konsumentföreningarna". Kompassen ska vara vägledande för alla medarbetare och fortroendevalda i vardagens alla beslut - i stort som smått.

• Antalet medlemmar ökade med mer än 73 ooo netto, vilket var en av de största ökningarna under ett år hittills.

• En jämställdhetsansvarig tillsattes under året och en policy inom området ut-

arbetades.

• Alla KappAhis leverantörers fabriker inspekterades enligt uppfårandekoden som bygger på FNs deklaration om mänskliga rättigheter.

• KF stödjer Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd, som har ett omfattande pro- jekt för att skapa ett grönt bälte runt Victoriasjön i Afrika. Insamlingen gav 8,2 miljoner kronor som tillsammans med $IDAs tillskott blev 23,2 miljoner kronor.

• KF och konsumentföreningarna samlade in 5,2 miljoner kronor

till

Kooperation Utan Gränser, som tillsammans med SIDAs tillskott blev 26 miljoner kronor.

Unläpp (koldioxid) i kg per omsatt rruljon

1137

"T"

i l

o ----=F=i=--t_

~

99 00

lllhyrt/4 och 'l"" fow/m<

Egnafoullm

Medelantal anställda kvinnor r .. p. män

Antal timmar miljö- utbildning per anställd

1,62

T ..

^oo

~ ~ -

JIJ

Sjuldönekootnad i Idation till rotallönclwstnad

Liin<lroJtnad 2 9?8 m!tr

ÅRET I KORTHET

Elonvändning i kWh per kvadratmeter

f90D jp90

Aldersfördelning

\) 99 00

-o"'

9

Kf OCH KOOPERATIONEN l KORTHET

2,6 miljoner medlemmar har medlemskap i Mgon av landets 75 konsumencforeningar.

Föreningarna äger i sin ror Kooperativa Förbundet (KF). Medlemmarnas uppdrag, som dec är formulerat i stadgar och Kompassen, är ledstjärnan for all verksamhet i KF oeh konsu- mentflsreninga.cna.

KF äger och driver- genom KF Svenska Decaljhanddn (KFSD) -detaljhandeln mc de fem roreningar som integrerat sin affirsverk- samhet med KFs. Dessa IOreningar - St:ockholm, Svea, Solidar, Väst och Norrort, med tillsammans cirka 1,5 miljon medlemmar-

har genom samråd inflytande över detalj- handdn pl butiksnivå (Medlemsråd), region- nivå (Regioruåd) och nationell nivå (Detalj- handdsråd).

De 70 dctaljhanddsdrivande fareningarna (DDF), med tillsammans cirka r,r miljon med- lemmar äger och driver cirka 38 procent av kooperativ decaljhandd. Dc har dessutom sam- råd med KFSD i ert AfFårsråd fOr gemensamma decaljhanddsfrågor.

KF s f.ackhandcl och KFSDs detaljhandel sva- rar fOr cirka 62 procent av landets konsument- kooperativa detaljhandel.

ÄGARI!: 2,6 MILJONER MEDLEMMAR I 75 KONSUMENTFÖRENINGAR

1-- ·-----~ ,--- ----- -

· --- . ·- ---- ---i r- · ---.

KF

~venska

[

!<f l l

^{KF Media}

^l l

^{KappAhl KF Invest}

^!

L~e~J~~c~J _!:~~~.:;::J ___ _j - ~Ki_<~_j

₁ ^{_ ____} _J

lO

; • l

l Föreningsstyrelse '

'- - .. J

!

Affiirsverksamhel

KF ägs och styrs IZV 75 lronsummtformingllT 11lmt övrigll mt:dkmtnllr.

KF SvENSKA DETALJHANDELN

Gröna Konsum lit landets stönra integrerade buålakcdja för daglig- wror med 42.0 butiker. Stort utbud av declogiska produkur.

Stormarknader

\\'Ö

Smrmarknad.skoncept med utralad matpruli.l. n stormarknader.

En enhet i Fittja, Stockholm,

~

utvecklad i ett samnordiskt projdct kring framridens srormarknad.

Till omsättningen landets största

IN!

stormarknadskedja med 17 enheter.

Uga priser, brett och alr.tuellt sorti- ment inom mat och hem.

....,~ ..

;'.iP!..,.

14 stormarknader med ett brett sor- timent dagligvaror till kon- kurrensknftiga priser.

KF OCH KOOPERATIONEN l KOitTHET

samt Folksam Liv, Folksam Sak,

F onus OK-fiireningar

KF MEDIA

.&

AKADJI.MJ.BOJGJANOf.l.N

Sveriges störsra och mest välsortera- de boilldor med totalt 48 butiker.

P.A. Norstedt & Söner Förlagskoncernen om&trar Norstedts Förbg, Raben & Sjö- gren, Prisrna och Pan Inreractive Publishing. Skön-och facldirrcra- rur, barnböcker och nya ~~~<:dia.

[J

~

Reporragetidning. Tonvikt pl kul- tur, miljö och aktualiteter.

Upplaga: 56 6oo ex.

KAPPAHL-KONCERNEN

En av Nordens ledande moddced- jor. 273 butiker i Sverige, Norge, F'mland, Danmark och Polen .

KICKS

55 butiker. Ledande kedjan i Sverige på kootnetiska produkter.

EGNA VARUMÄRKEN

'b&N'.'l'?

342 artiklar.

•

486 artiklar.

3o8 artiklas.

MEDLEMSKORTET MEDMERA

4

MedMera lit konsumentkooperatio- nens rikstäekande medlemskort.

Kortet kan även användas som betalkort och är en av de viktigaste kanalerna för medlemsförminer och andra mervlltden. Antalet kort- innehav:u-e ökade under 2000 till 3,3 miljoner, varav 700000 lit atrakort. Torair registrerades 145 miljoner köp över kortet under lret, vilket: mo<svarar JI 300 miljo- ner ktonor i försäljning.

I I

VD ORD

Konsumentkooperationen har tilltro till sin säran och planerar för sin framtid.

Det ställer tydliga krav på forändringar i sättet att arbeta, på strukturer och orga- nisation. Medlen behöver omprövas, men de grundläggande ideerna är moderna.

I en allt mer storskalig och komplicerad värld är det betydelsefullare än någonsin att utgå från konsumentens perspektiv och intresse. Det är v;\n uppdrag i enlighet med medlemmarnas krav.

Internationalisering av detaljhandeln, skärpt konkurrens, ny teknik, forändrade värderingar, synsätt och konsumtionsmönster skapar nya utmaningar för konsu- mentkooperationen. Sedan några år tillbaka pågår en omvandling av dagligvaru- handeln mot större, internationella företag verksamma i flera skilda marknader.

Denna utveckling berör i hög grad Norden som binds samman med och blir en del av en europeisk marknad.

För KF och konsumentföreningarna gäller det att under dessa förutsättningar utveckla detaljhandeln så att den blir attrakriv och effektiv och uttryc.ker en tydlig kooperativ identitet.

För att krafrfullt kunna möta dessa utmaningar infordes under hösten 2000 en ny koncernorganisation i KF med två tydliga organisatoriska nivåer- en koncernnivå samt en operativ verksamhetsnivå. På koncernnivån ligger det övergripande an- svaret för framför allt strategiska frågor, finansiella resurser, internationalisering, nordisk integration, konsumentkooperativ identitet samt föreningsfrågor.

KFs kärnverksamhet, Gröna Konsum

och

stormarknader, kategoriorganisatio- nerna för inköp samt distribution och logistik- med en sammanlagd omsättning på drygt 25 miljarder kronor - sammanfordes inom koncernen i ett helägt dotter- bolag, KF Svenska Detaljhandels AB. Uppdraget och alfårsiden äratt-med kund- nyttan i centrum - utveckla en så konkurrenskraftig, attraktiv och lönsam detalj- handelsverksamhet att den ger medlemmarna tydliga mervärden.

12

VD ORD

Övriga operativa verksamheter i koncernen är KappAhl,

KF

Media, KF Fastig- heter och KF Invest .

. t!.Jf3"!ii1 ;-,:.;t'~'~:: i il'j,.Jig:.~.1:;·t,/.·.t:.n/!r.lrt

Året präglades av en fortsatt renodling och koncentration av koncernens verksam- heter framför allt inom den dagligvarubaserade handeln. I linje med styrdsens

&st-

lagda plan forbättrades resultaten i denna även under 2000. Gröna Konsum-kedjan fortsatte att utveckla sina resultat och når i storstadsområden en god nivå. Stor- marknadsgruppen förbättrade också sina resultat påtagligt men nivån är fort- farande otillfredsställande. Under de senaste åren har en omfattande förnyelse genomförts inom stormarknaderna, vilket gett ordentliga forsäljningsökningar och resultatförbättringar. Förnyelsen av stormarknader fortsätter även under 2001 och

2002. Ett gemensamt koncept for stormarknaderna utvecklas.

För att ytterligare koncentrera resurserna inom dagligvaruområdet avvecklades under året Prix och flenalet enheter överfårdes till Gröna Konsum. Härigenom inriktas nu KF s dagligvarubaserade handel helt på Gröna Konsum och stormark- nader.

KappAhl-koncernen inklusive Kicks fortsatte sin expansion. Integrationen av Adelstens verksamhet har slutförts under året och ytterligare etableringar sker i Centraleuropa. Den får beklädnadsmarknaden

svaga

hösten påverkade även Kapp- Ah] vad avser såväl försäljning som resultat. En stor investering sker under 2000- 2001 i ett utvecklat varuförsörjningssystem.

Inom KF Media har scruktutförändringar skett i syfte att ytterligare förstärka positionen på marknaden. Försäljnings- och resultatutvecklingen är god.

Koncernens samlade resultat ökade rill402 (328) miljoner kronor och det redo- visade egna kapitalet uppgår till 5 027 miljoner kronor.

Koncernens finansiella ställning är god och der är en viktig strategi att bevara och förstärka denna för att bibehålla oberoende och urvecklingsförmåga. Genom förädling och frigörelse av tillgångar utanför kärnverksamheten kunde även under

2000 betydande resurser skapas för investeringar och framtidssatsningar.

VD ORD

1 \':irr' !.s:·

i:;t,g;p~io:>

När KF redovisar sitt 101:a verksamhersår står den nordiska integrationen i blick- punkten. I början av april 2001 beslöt styrelserna i Coop Norge, FDB och KF att föreslå respektive högsta beslurande organ att organisationernas dagligvarubase- rade verksamheter skall sammanläggas i Coop Norden AB. En omfattande infor- mations-och rådslagningsprocess genomförs fram till beslutstidpunkterna i början och mitten av juni månad. Då skall medlemmarnas valda ombud, representerande cirka 4,9 miljoner medlemmar, ta slutlig ställning till förslaget om en nordisk samordning.

Det är knappt mo år sedan KF startade partihandel för att ta vara på vad som idag kallas skalfördelar inom inköp. En gemensam nordisk partihandel hade dis- kuterars under åren kring 1900. Den svenska utvecklingen anknöt inledningsvis till F:ellesfureningen for Danmarks Brugsforeninger, FDB i Köpenhamn, som startats 1896 genom att de kooperativa partiaffirerna på Själland och Jylland hade fusio- nerats och bildat FDB. Redan vid KF s tillkomst r899 framfördes ideer om gemen- sam nordisk partihandel och KF var under en period, liksom 6nska SOK, medlem av FDB i syfte att ta tillvara stordriftsfördelar vid varuanska.ffuing.

1900-talet kom istället att präglas av samordning i varje land av inköp, distri- bution, butikstyper, marknadsföring, etc, vilket steg för steg har skapat stora fram- gångar i marknaden och betydande mervärden för medlemmarna. Även ett bredare nordiskt samarbete utvecklades då Nordiskt Andelsförbund bildades i Oslo 1918 för importverksamhet. Den nordiska samverkan har emellertid alltid varit under- ordnad varje lands nationella strategier, prioriteringar och organisationer.

Förslaget år 2001 är att ge Coop Norden den ledande rollen i att utveckla och driva den nordiska, konsumentkooperativa handeln.

Konsumentkooperationens uppgift att skapa mervärden för medlemmarna kräver hög effektivitet och ständig förnyelse i takt med konsumenternas krav och marknadens utveckling.

I Sverige genomfördes för 10 år sedan en genomgripande förändring då en majoritet av föreningarnas detaljhandel började överföras till KF och integrerades

15

VD ORD

med de stödjande funktionerna. Härigenom skapades nya forutsättningar ror kon- kurrenskraft och utvecklingsformåga. Förändringarna möjliggjorde bland annat användning av modern informationsteknik for att utveckla medlems- och kund- relationer med bland annat MedMera-kortet, kategoristyrning och effektivare varuflöden.

Verksamheten har kraftigt effektiviserats samtidigt som även stora utvecklings- satsningar förstärkt värdet av medlemskapet

i

konsumentkooperationen. Med- Mera-kortet, som också är medlemskort, är idag störst på detaljhandelsmarknaden med 3,3 miljoner kort.

Det är sedan mitten av 1990-talet en huvudstrategi för KF att skapa och ingå i en nordisk integration. Redan när den svenska integrationen genomfördes var den nordiska dimensionen en viktig del av strategin.

Det konkreta förslag

till

nordisk samordning som nu föreligger är ett resultat av en långvarig och målmedveten process, som engagerat styrelser, företagsled- ningar och andra ledande personer i de tre länderna. Till grund för förslaget om Coop Norden Ligger inte bara omfattande strategiska och finansiella analyser utan även ingående, gemensamma diskussioner och överväganden. Den gemensamma slutsats vi dragit är således

väl

grundad i våra egna erfarenheter, värderingar och bedömningar. Den är mycket tydlig: Konsumentkooperationen kan fortsätta att fullgöra sin uppgift endast om den bryter upp från sina nationella betraktelsesätt och i stället bygger sin framtid på en gemensam nordisk strategi, tvärs över land- gränserna. Ett sådant synsätt är naturligt för den konsumentkooperativa rörelsen, som alltid haft en stark tilltro till internationell samverkan för utveckling, välf.ird och fred. Tar man sin fasta utgångspunkt i människors behov är detta både ett naturligt och nödvändigt synsätt.

Den föreslagna konsolideringen av de kooperativa dagligvaruverksamheterna i Danmark, Norge och Sverige innebär en stor förändring. Något liknande har veterligen aldrig tidigare genomförts.

A

andra sidan har vi i Norden den kanske

16

VD Oll.D

starkaste och mest välutvecklade konsumentkoopetationen i världen, varför förut- sättningarna bör vata särskilt goda just

här.

Ett genomförande innebär att vi bygger vår framtid på gemensamma lösningar. Konsumentkooperationen blir Nordens största aktör på dagligvaruområdet. Det ger förutsättningar att skapa en konkur- renskrafr och inte minst en utvecklingsförmåga vi aldrig kan uppnå på egen hand.

Det ger långsiktig uthållighet och trovärdighet i vårt uppdrag att skapa värde för medlemmarna. Det föder framtidstro och frigör engagemang och vilja till insatser hos såväl förrroendevalda som medarberare

och

ledare.

Det föreslagna partnerskapet drivs av en gemensam vision om effektivitet och utvecklingskrafr med syfte att skapa värde för medlemmarna. Det bygger på vår gemensamma särart och kooperativa identitet.

Roland Svensson

Vd och koncernchef

17

KOMPASSEN

l samband med att konsumentkooperationens nya stadgar antogs beslöts att ett gemensamt "konsumentkooperativt program för KF och konswnentforeningarna'' skulle utarbetas. Bakgrunden var en föreningsmotion om ett etiskt program for KF.

Arbetet utmynnade i "Kompassen -värderingar och ställningsraganden för KF och konswnentföreningarna". Även om själva Kompassen är ny ligger dess vär- deringar och flera av ställningstagandena sedan länge till grund för KF s verksam- het. Efter remissbehandling antog KF s stämma Kompassen den 14 juni 2000 och en översyn ska göras senast inför KF s stämma våren 2003.

Konswnentkooperationen är en värderingsstyrd organisation. Värderingarna byg- ger på lmernarionella Kooperativa Alliansens (IKAs) värderingar och principer.

Kompassen sammanfattar värderingsgrunden for den konsumentkooperativa verksamheten i Sverige på zooo-talet. Utgångspunkten är en kärnvärdering och fyra nyckdvärderingar, som KF fort en dialog om med de skandinaviska konsu- mentkooperationerna, representerade av Coop Norge och FDB i Danmark:

Tilltro till särarten I KF och konsumentföreningarna har vi tilltro till vår särart som en medlemsägd verksamhet som, genom ekonomiskt effektiv och professio- nell drift, syftar till att maximera nyttan för medlemmar och konsumenter.

Inflytande I KF och konswnentföreningarna ska medlemmarnas inflytande, medarbetarnas synpunkter och en aktiv dialog med omvärlden medverka

till

att forma verksamheten.

Omtanke I KF och konsumentföreningarna visar vi omtanke om människor, djur och miljö och arbetar för en hållbar samhällsutveckling.

I8

KOMPASSI!N

Årlighet

I KF och konsumentföreningarna håller vi vad vi lovar. Konsumenterna ska känna sig trygga när de handlar hos oss och ha förtroende for att de

mr

^infor-

mation om varorna och verksamheten av betydelse för deras val.

Nytänkande I KF och konsumentföreningarna ska vi dra nytta av ny kunskap och teknik och påverka utvecklingen j överensstämmelse med konsumenternas intressen.

Värderingarna ska vara vägledande j det dagliga arbetet - i stort som smått, på alla områden och i alla frågor. För att driva verksamheten behövs även polides och rikt- linjer på olika områden. Därför ses nu KF s och föreningarnas polides och riktlin- jer över och kompletteras så au de stämmer med Kompassen.

Som en brygga mdlan å ena sidan värderingarna och å andra sidan olika poli- des och riktlinjer innehåller Kompassen ställningstaganden på nio prioriterade områden. Underlag till dessa ställningstaganden finns i KFs och föreningarnas stadgar, gällande polides och riktlinjer, angelägna frågor som under senare år väckts i motioner samt de förslag som framforts i remissbehandlingen när Kompassen utformades. Kompassens nio prioriterade områden är:

r. Många människor tillsammans

2. Medlemsnytta 3· Ett bra arbete 4· Hållbar konsumtion

f. Må bra - mat, hälsa och miljö

6. Attraktivt sortiment till konkurrenskraftiga priser 1· Information och marknadskommunikation

8. Opinionsbildning och kunskapsutveckling-på konsumenternas sie/4 9· Tillsammans med andra

Ställningstagandena ska vara vägledande för KF och föreningarna i alla verksam- heter och allt agerande. Därror har vi i år valt att redovisa verksamheten med utgångspunkt i Kompassen.

19

!din med koopmztion är att många människor tillsammam kan dstadkomma m(T' än var och en for sig. Kooperation betyder samverkan. Vt är m öppen och oberoem:k organisation där a/kJ. som vill stödja vår ide och använda sig av verksamheten kan bli medlemmar.

(ur Kompassen)

Konsumentkooperationen är organiserad samverkan mellan medlemmar för att skapa ekonomiska och andra mervärden åt var och en. Styrkan är att kunna omsätta ideer på konsumentområdet i praktisk handling i egen verksamhet.

Antalet medlemmar i konsumentkooperationen i Sverige ökade under året till 2,6 miljoner, vilket innebär en ökning på 73 781 medlemmar, en av de största nettoökningarna hittills under ett år. I hela Skandinavien har konsumentkoopera- tionen 4,8 (4,7) miljoner medlemmar. Så många människor kan givervis åstad- komma mycket tillsammans, både när det gäller att skapa ekonomiska och andra förmåner kopplade till medlemskapet och när det gäller att aktivt bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Att skapa en större slagkraft för att kunna förverkliga verksamhetsmålen är också den bärande iden i det arbete som pågår sedan ett par år med att åstadkomma en utökad nordisk konsumentkooperativ samverkan. Bil- dandet av Coop Norden i januari 20oo visar på tilltron till särarten.

Det ska löna sig att vara medlem med medlemsförmåner och möjligheter till inflytande. Medlemsförmåner ges i form av premiesystem, medlemspriser och andra KF- eller foreningsanknutna förmåner.

Människor är olika men har lika värde. Mångf.Ud är ett värde i sig, som ko- operationen värnar om. I kooperationen ska mångfald återspeglas i sammansätt- ningen av medarbetare och förtroendevalda, i kanaler för inflytande och dialog samt i kommunikationen.

20

MÅNGA MÄNN!SICOR TILLSAMMANs

Medlemmarna äger verksamheten. Alla medlemmar har som ägare varsin röst.

Medlemsinfl}rtande kan också utövas genom aktiva konsumtionsvaL En av koope- rationens viktigaste uppgifter är att hållbar konsumtion underlättas på alla sätt.

Medlemsinflytandet är ett grundläggande socialt värde i kooperationen. När KF tog över detaljhandeln slöts avtal om medlemsråd mellan KF och de föreningar som integrerat affiirsverksarnheten med KF s. Medlemsråden, bestående av butiks- chefer, fortroendevalda och medarbetarrepresentanter, fungerar som en extra infly- tandekanal for medlemmarna, utöver dem som finns för kundinflytandet inom detaljhandeln i stort. Det totala antalet förtroendevalda i konsumentföreningarna är cirka 6 500.

~/i··m~JVJ!! .!il.:."", ;.s.~· ty.,/:ti /"!:.tQ()t."-J.i.:.V.·,;e~t Jtr ,J,~: so.,!-~, .,_.!;¹-:dt'-

Inställningen till KF bland de svenska konsumenterna är tämligen stabil, visar bland annat Sifo Konsumentmonitorn 2ooohoo1. Varannan svensk tycker att kooperationen är bra som grundide. 30 procent tycker att kooperationen är bra men behöver förnyas. 20 procent tycker att kooperationen är en kvarleva. Bland de traditionella anhängarna med kollektiva värderingar har fler blivit tveksamt inställda, medan tvärtom andelen positivt inställda ökar bland de individoriente- rade

och

de yngre. Bland medlemmarna är drygt hälften positiva till vad man

fru-

ut av sitt medlemskap -en av tio är mycket positiva. Fyra av tio är neutralt inställda

till

vad medlemskapet ger.

Kooperativa ideer har fatt förnyad aktualitet och hittat nya uttryck under senare år. Även de konsumentpolitiska mål, som för hundra år sedan var bakgrunden

till

konsumentkooperationens bildande i Sverige- "rena och oförfalskade varor

till

låga priser och ärlig information" - har fatt allt större aktualitet och tyngd.

KF och konsumentföreningarna har sedan länge arbetat med etikfrågor och

22

MÅNGA MÄNNISKOR TILLSAMMANs

socialt engagemang, kvalitetssäkring och leverantörskomroll, hälso- och miljö- frågor. Detta är ororåden som många företag har uppmärksammat och identifierat som framgångsfaktorer det senaste decenniet, på senare tid under rubriken

"ansvarsfullt företagande".

Kooperationens särart är således i sig en stor konkurrensfördet Konkurrens- förutsättningarna har dock ändrats på ett sådant sätt att den konsumentkoopera- tiva detaljhandeln behöver ytterligare skalfordelar. SQ'Ukturomvandlingen på dag- ligvarumarknaden under det senaste året både tydliggör och skärper behovet. Med en gemensam andel av egentlig dagligvaruhandel på cirka 29 procent i Danmark, Norge och Sverige har konsumentkooperationen möjlighet att åstadkomma mycket i en samlad verksamhet.

I början av 2000 kunde Coop Norge, FOB och KF underteckna en avsiktsför- klaring om partiell integration av verksamheterna

i

form av ett nytt bolag, Coop Norden. Även de finska konsumentkooperationerna SOK, Tradeka och Elanto har inviterats att delta i samarbetet. En intensiv process med syfte att hitta formerna för den gemensamma nordiska verksamheten pågick under 2000 liksom under inledningen av 2001.

Internationella Kooperativa Alliansen, IKA, grundades 1895 och består av 220 med- lemsorganisationer från ett hundratal länder. Dessa har i sin tur tillsammans 750 miljoner medlemmar. Detta gör IKA till en av världens största sammanslutningar.

KF

har

varit medlem sedan 1905. IKA syftar

till

att utveckla och fornya de koope- rativa ideerna. Under 2.000 arbetade IKA bland annat med frågan om ökat infly- tande från ungdomar och vände sig även till medlemsorganisationerna. KF star- tade under året "Planket", en grupp som består av åtta personer i åldern 17-23.

Planket syftar till att KFs styrelse ska f.l. unga människors perspektiv på särskilt utvalda frågor och även fl inspiration till andra tankesätt i styrelsearbetet. Planket informerar även andra ungdomar om KF.

2. Mnor..~~.'ISNYTTA

Mdla for vår verksamhet är att skapa värde for medkmmarna. Det gör vi främst genom forsä{jning av varor och tjänster som, uti.frtln medkmmarnas krav och önskemål, ger eko-

nomiska, ekologiska och sociala mervärden. (ur Kompassen)

KF ägs av konsumentföreningarna och dessa ägs av medlemmarna. Konsument- kooperationens uppgift är att maximera värdeskapandet för brukarna, inte för kapitalägare. Att medlemmarna äger den kooperativa verksamheten är en avgö- rande skillnad mot vanliga kundklubbar.

Konsumentkooperationens verksamhet ska bedrivas så att fler människor väl- jer att vara kunder och fler kunder väljeratt vara medlemmar.

Alla medlemmar har, oavsett insatsens storlek, en röst. Insatserna i en förening vari- erar mellan 100 och r ooo kronor- som återbetalas i samband med utträde ur får- eningen - och utgör det grundläggande riskkapitalet i konsumentkooperationen.

Ägarna beslutar på årliga stämmor hur överskotten ska disponeras och vad som eventuellt ska delas ut.

Föreningarnas insatskapital i KF är basen i KFs egenkapital. Därutöver bidrar föreningarna till kapitaliseringen av KF via förlagsinsatser. Dessa ska förräntas på marknadsmässiga villkor. I övrigt kapitaliseras KF med överskott

från

verksamheten.

Det sysselsatta kapitalet i KF-koncernen, som för 20oo uppgick till n,2 (10,4) miljarder kronor, ska tillsammans med insatserna och förlagskapitalet förräntas på ett sådant sätt att verksamhetens långsiktiga överlevnad

och

utveckling säkerställs.

MEDLBMSNYTTA

J},J.!:It::lf.~~cr ·:i .&le'·J~/!t/.1.-::.#: i,¹g'?t\~5 .t:i!f 'HZ.::f1':'hJS{,:)rtf(!,.t

MedMera är konsumentkooperationens rikstäckande medlemskort. Kortet blir allt mer medlemsnyttans nyckel och distributionskanal. Produkterna och tjänsterna består av MedMera premieprogram och konto, allians- och partnerprogram samt kundservice. Allianser med partners inom olika områden ska skapa ansenliga mer- värden för medlemmarna. Sådana allianser har ingåtts med externa partner inom till exempel telefoni, el och drivmedel.

Under 2000 ökade antalet medlemskort MedMera till 3·3 (p) miljoner, varav 2,6 miljoner är medlemskort och 0,7 miljoner är extrakort i medlemshushålL En relativt stor del av ökningen beror på att ert antal större föreningar anslöt sig till Premieprogrammet under 1999 och att effekten av detta visar sig nu.

Totalt registrerades 145 miljoner köp över kortet under året, vilket motsvarar 31 300 miljoner kronor i försäljning. Den andel av KF s försäljning som registreras via MedMera ökade under 2000 till 66 procent.

Målet är att kortet framöver inte bara ska användas för att samla poäng, utan även fungera som en hushållsekonomisk nyckel. Studenter kan också samla poäng via sitt speciella studentkort utan att vara medlemmar. I dagsläget nyttjat motsva- rande en tredjedel (cirka 95 ooo) av landets studenter kortet.

Kooperationens uppgift är i första hand art skapa ekonomiska och andra mervär- den åt de aktiva medlemmarna. Premiering av aktiva medlemmar sker i allt större utsträckning genom premjepoäng, baserade på de köp i konsumentkooperationens detaljhandel som registrerats via medlemskortet MedMera. Det ekonomiska vär- det av premiepoängen 2000 uppgick till 380 (330) miljoner kronor och gav med- lemmarna rabatter på motsvarande belopp.

Utöver ekonomiska värden ska konsumentkooperationen också leverera ekolo- giska och sociala mervärden åt och tillsammans med medlemmarna. Detta sker

MI!DLEMSNYTTA

huvudsakligen genom att tillämpa principerna ror Mllbar konsumtion i hela vär- dekedjan vid utformning av varor och-tjänster, men också genom aktiv informa- tion och kunskapsutveckling.

Ett exempel på det senare är den styrelseutbildning för föreningarna som KF arrangerade under året, där styrelseledamöterna i de föreningar som integerat afFärsverkssambeten med KFs samt sex av de största detaljhandelsdrivande före- ningarna, deltog.

Ett exempel på hur KF arbetat med att skapa mervärden är prisstrategin för eko- logiska varor. KF s policy för ekologiska produkter innebär att samma påslag i kro- nor och ören som görs på konventionella varor också ska gälla på motsvarande eko- logiska varor, påslaget görs alltså inte i procent. Syftet är att minska prisskillnaden mellan ekologiska och motsvarande konventionella produkter.

Ett annat exempel på mervärden är "Kom i fOrm Kosttränaren", den första

i

en serie produkter som KF tagit fram för att bistå kunder och medlemmar i deras strä- van att förbättra hälsan och nå ökat välbefinnande. Kom i form är ett utbild- ningspaket som består av en CD-rom, en studiehandbok och en supportgrupp, som kan svara på frågor. Dessutom säljs en stegräkO.are som medlernsförmån.

Kopplat till Kosttränaren finns en studiecirkel i konsumentföreningarnas regi.

Drygt 3 ooo CD-rom har sålts under 2000, cirka 100 studiecirklar har genomförts och stegräknaren har sålts i 7 ooo exemplar.

På lite sikt avser konsumentkooperationen att expandera verksamheten till nya tjänsteområden, där forutsättningarna att skapa medlemsnytta och nya mervärden är särskilt goda. Under året inleddes en inventering av vilka möjligheter som finns för kommersiella tjänster med en helhetssyn på ekonomisk, ekologisk och social nytta inom

till

exempel hälsa, utbildning, kommunikation och finansiella tjänster för hushållen.

l-7

MEDLEMSNYT TA

Tid blir allt mer en bristvara. Fler och fler föredrar stora volymköp som både är penning- och tidseffektiva. Detta gynnar stormarknader, stora dagligvarubutiker och större lågprisbutiker. Närbutiker-nynjas för kornpletteringsköp.

KF Stormarknaders tidsbesparande betalningstjänst Shop & Go har blivit en stor succe. Kunden scannar (aurornatisk registrering från EAN-kod) själv in varorna efter att ha registrerat sig med medlemskortet MedMera. Vid årsskiftet 2oool2om utnyttjade cirka 20 ooo medlemmar tjänsten på B &W i Bromma och Uppsala samt på Coop Forum.

Köpmönstren har sedan lång tid polariserats i effektiva inköp för livets grundbehov och shopping som också har underhållningsvärde. Många framgångsrika detalj- handelskoncept har ett starkt inslag av underhållande och sociala upplevelser.

Fräsch butiksmiljö med ordning och reda, tydlig prisinformation, bra fårsk- varor (i fallande ordning: frukt/grönt, kött, bröd, chark och mejeri), öppettider, närhet och parkeringsmöjligheter är de viktigaste kriterierna när svenskarna väljer livsmedelsbutik. Motiv som ökar i tyngd är tillgänglighet, butiksmiljö, fräscha fårsk- varor, fokus på priset och heltäckande sortiment.

Gröna Konsum har under året fortsatt att förstärka sin butiks- och matprofiL Baserat på kunskap om mattrender och krav från konsumenter sker en ständig utveckling av sortimentet. Gröna Konsum arbetar idag med fyra grundsortirnent, styrt av butikens storlek och lokala konsumtionsvanor. Sortimentet utökades under året med 500-1 500 artiklar i de olika grundsortirnenten. Under året har 300

butiker "plockats om".

Coop Forum, som är ett samnordiskt utvecklingsprojekt, har i Fittja, söder om Stockholm, utvecklat en rad nya grepp i kundmötet som slagit mycket väl ut och kornmer att ingå i kooperationens framtida srorrnarknadskoncept.

Våra värderingar och tk särt tk omsätts på i pnzktisk handling ska bidra tiU ^att tkt är intressant att arbtta hos oss. Vi ska stimulera och motivtra chifer och mtdarbttare tiU mga- gtmang, kreativita, Jjälvständighet och samverkan. ]iimställdha meUan män och kvin-

nor är ttt prioriterat mål (ur Kompassen)

KF ska vara en arbetsplats med ett gott ledarskap, där den anställda har möjlighet att delta och utvecklas i en god arbetsmiljö. Målet underlättas i sig av att KF är en värderingsstyrd organisation, där sociala frågor har stor vikt.

Ett antal policies och riktlinjer, som är förtydliganden och förlängningar av Kompassen, antogs under året.

• Policy och riktlinjer för jämsrälldhetsarbete

• Policy ror arbetsmiljöarbete

• Rikdinjer för arbetet med att förebygga belastningsskador

• Policy angående användning av avvikande klädesplagg på arbetsplatsen

• Rikdinjer för handläggning av kränkande särbehandling

Dessa fungerar som verktyg i arbetet med att skapa en modern och atuaktiv arbetsplats med goda arbetsförhållanden, både i fysisk och psykosodal bemärkelse.

Konsumentkooperationen kom under året ännu en bit på väg i utvecklingen mot en lärande organisation. Den satsning på kompetensutveckling som inleddes under 1999 fortsatte under 2000, bland annat med utbildning av nyanställda, utveckling av kundmötet och brödutbildning. Målet är att inom två år ha utveck- lat utbildningar för alla medarbetare.

IT skapade nya möjligheter för att distribuera och genomföra utbildningar och kompetensurveckling. "Alla tiders konsumentkooperation'' är en interaktiv intro- duktionsutbildning för nyansrälida som presenterades under året. Här tydliggörs

29

ETT BRA ARBETE

konsumentkooperationen och dess värderingar i en resa genom dåtid, nutid och framtid. Interaktiva utbildningar finns även inom ekonomi och data.

Under 2ooo genomfördes en utbildning ror att forbättra kundmötet. I sin nuvarande form startade det som ett projekt på Coop Forum. Detta blev så fram- gångsrikt att modellen under 2001 ska införas på alla stormarknader. Modellen baserar sig på att chefer och medarbetare för en dialog för att skapa ett gemensamt synsätt på hur man bättre ska hantera kundmötet utifrån kundens behov och för- väntningar. Dialogen skapar delaktighet och engagemang, som både förbättrar det interna klimatet och upplevelsen för kunden.

Engagerade och nöjda medarbetare är en förutsättning f'ör att KF ska nå affårs- målen. I syfte att folja upp medarbetarnas engagemang

och

upplevelse av sin arbetssituation genomfors regelbundna attitydmätningar bland medarbetarna.

Mätningarna har gjorts inom ett fåtal verksamheter men målet är att NöjdMedar- betarindex ska finnas inom samtliga.

Ett sätt att öka motivation och engagemang är väl fungerande interninforma- tion. Under våren introducerades KFs intranät med målet att på sikt integrera hela KF och konsumentforeningarna i ett nät med både övergripande information och lokala sidor. Sedan tidigare har Gröna Konsum, KF Fastigheter, KF Media och KappAhl egna intranät.

Tidningen Kooperativa.Affii.rer, KFs koncerntidning, är ett annat sätt att kom- municera med medarbetarna i viktiga frågor.

KF står inför ett omfattande generationsskifte och en utmaning de närmaste åren är att hitta nya vägar och metoder för att attrahera unga och välutbildade medar- betare. Totalt i koncernen är åldersfordelningen forhållandevis jämn men medel- åldern bland tjänstemän i centrala funktioner är relativt hög i jämforelse med andra foretag. Cirka 30 procent är över 55 år.

30

ETT BRA ARBBTB

Mångfald är en av KF s centrala värderingar och ska eftersträvas på arbetsplatser och i arbetsgrupper. Jämställdhet mellan män och kvinnor på alla nivåer i KF är en grundläggande och prioriterad del i denna mångfald. Av de anställda i koncernen var 66 (69) procent kvinnor 2000. KF har sedan länge satsat på jämställdhetsarbe- tet. Under året anställdes en jämställdhersansvarig på cenual nivå. Ny jämställd- hetspolicy och jämställdhetsplaner utarbetades. Under 1001 fokuseras arbetet på

lika

lön för lika arbete samt föräldraskap och arbetsliv.

Mångfaldsprojektet startade på Gröna Konsum under 2000. Projektets avsikt är att rekrytera personer med invandrarbakgrund, eftersom medarbetare med olika etnisk bakgrund betraktas som en tillgång för verksamheten. 20 personer deltar i projektet.

Under 1000 rekryterades 10 personer till KFs management trainee-program.

Syftet är, och har så varit från starten 1983, att

fl

fram yngre ledare för framtida chefs- eller specialistbefattningar. 176 personer har genomgått programmet och i dag är 101 kvar på olika befattningar i

KF.

KF KarriärCenter är koncernens insuument för identifiering av medarbetare med ledarpotential och ingår som en naturlig del i organisationens ledarutveck- lingsprocesser. På cenuet har medarbetare i konsumentkooperationen möjlighet att mätas mot KF s kravprofil för ledarskap. Sedan starten 1995 har cirka 350 medar- betare deltagit i och bedömts av 75 speciellt utbildade bedömare.

Under 1000 genomgick totalt 6o deltagare Gröna Konsums förberedande ledarprogram for framtida butikschefer och diplomerades

till

Bra Chefer. Syftet är att deltagarna efter avslutad utbildning självständigt ska kunna leda en mindre butik.

Under 2000 fordjupades

KF

s sarnarbete med MiL Institute. Med fokus på kon- sumentkooperationen har ett särskilt program för "Framtidens Ledare" utvecklats.

Deltagarna nomineras från konsumentföreningar, stödfunktioner och affärsområ- den och under 2000 deltog 19 personer.

32

ETT BRA ARBI!TI!

i'mt•;1.a/~:;,JCC/.:lbzg cl:h .~f1!'~{rd;,.v..rro

Inom KF finns en organiserad beredskap för att aktivt stötta medarbetare vid omorganiseringar och personalavveckling. KF Utvecklingscenttum (KF UC) erbjuder individuellt personligt stöd för kompetensutveckling i syfte att

a

^{en var-}

aktig lösning i form av nytt arbete, långtidsstudier eller avtalspensionering. Sedan starten har 1 300 personer nyttjat KF UC, varav &o procent har gått vidare till annan verksamhet.

Under de senaste två åren ökade långtidsfrånvaron för kvinnliga kollektiv- anställda till7,3 procent, vilket är en markant ökning. Under ²⁰⁰¹ ska den ökade sjukfrånvaron analyseras och insatser och åtgärder genomföras med mål att vända trenden.

5iilch~ p.~ t1rf..otspL'!tset;

Antalet rån har ökat inom hela detaljhandeln. I KF-enheter ökade antalet under

2000 till 57 (39). KF arbetar med att forebygga rån och andra hot mot arbetsplat- sen och en skyddsplan mot kriminella handlingar finns för varje affärsområde.

Under ²⁰⁰¹ kommer alla i ledande funktion inom KF Stormarknader att utbildas i kris- och traumahantering .

. Pt>'S(m:.ir(/batt

Anställda i KF-koncernen har en personalrabatt på 5 procent som registreras, redo- visas och utbetalas via medlemskoner MedMera.

33

l

l

Vi ska göra det möjligt for medlemmarna att

i

sin konsumtion bidra till ett samhälle med ekonomisk utveckling, eko!JJgisk uthdllighet, social tillit och samverkan.

(ur Kompassen)

Hållbar konsumtion urmärks av att den tillfredsställer våra behov utan att även- cyra kommande generationers. Det är inte bara de ekologiska systemen som påver-

kas

av företagens och konsumenternas agerande utan även de sociala systemen på lokal och global nivå.

KF ska mer än något annat detaljhandelsföretag stå för hållbar konswntion och driva på efterfrågan i linje med detta genom information, marknadskommunika- tion och utbildning.

För KF är hållbar konsumtion en strategisk

&åga,

eftersom etiska, sociala och miljö- mässiga värderingar

fu

en allt större betydelse for konsumtionsvalen. Att vara pådrivande för hållbar konsumtion är för KF en självklarhet samtidigt som det bygger på övertygelsen om att "goda" affurer också är goda "affärer". Erfarenheten är att ansvarsfullt företagande lönar sig, vilket inte minst framgångarna i Gröna Konswn och KappAhl visar.

En grundläggande filosofi är an medlemsnytta även

kan

bidra till samhällsnytta.

Integrerat i KF s verksamhetsstyrning ingår nio koncerngemensamma nyckeltal. Av dessa nyckeltal väljer respektive affursområde de tre

till

fem för sin verksamhet mest relevanta och sätter mätbara mål. Nyckeltal inom etikområdet är under utveckling.

34

HÅLLBAR KONSlJMTION

;r.~.--:;s ~,·J,.\;:,.:,:-~ t:.'"!·,{?: H;;

KF ska i samarbete med föreningarna:

• identifiera och göra verklighet av affärsmöjligheterna i ett hållbart samhälle

• öka kunskapen och höja medvetenheten kring miljö- och etikfrågor hos alla anställda

• verka för ökat miljö-och etikmedvetande bland medlemmar och kunder

• tillhandahålla varor och tjänster som uppfyller högt ställda miljö- och etikkrav

• hantera och transportera varor så resurseffektivt som möjligt

• miljöanpassa administrativ verksamhet, fastigheter

och

butiker

• delta aktivt i miljö- och etikdebatten och verka för att samhället ger företag och konsumenter goda förutsättningar att bidra till hållbar konsumtion

• agera för ett ökat internationellt samarbete inom miljö- och etikområdet.

KappAhl i Sverige och Finland är certilierat enligt ISO 14001-standarden. KF Fas- tigheter, som ansvarar för allt arbete som berör fastigheter och lokaler, avser att under 2001 urveclda ett miljöledningssystem enligt ISO 14001-srandarden. KF Distribution &Logistik arbetar sedan ett år enligt miljöledningsprinciper. Samt- liga terminaler är reviderade enligt ISO J400I-standardens kriterier minst två gånger under 2000.

KF påverkar miljön genom de produkter som säljs, transporter, avfall, köld- media och energiförbrukning. Försäljningen står för den största miljöpåverkan och därmed prioriteras ekologiska och miljömärkta produkter. Generellt ökar försälj- ningen av miljömärkta varor inom KF s verksamheter.

KFs verksamhet bedöms i miljö-

och

etikhänseende utifrån en skala 1-5. Bedöm- ningen utgår från miljö- och erikprestationer under året, grad av måluppfyllelse och uppfyllelse av givna kriterier för respektive betyg. Sludigen

rankas

miljö- och etikprestationen internt och externt.

HÅLLBAR KONSIJMTION

KappAhl har kommit långt inom samtliga områden, inte minst på etikområdet. Kapp- Ahl samarbetar sedan 1998 med Kampanjen Rena Kläder (HM, Lindex och Indiska) för att etablera ett system och en organisation för oberoende efterlevnad av upp- förandekoder. De länder som valts ut för projektet är Bangladesh, Indien och Kina .

... :.~·fr:-!,;~.:;·~i·":,~Y,-,::,~i~::; ~: ... : .. t,·/J ;:t

Energifrågorna avseende merparten av affiirsverksamheten hanteras av KF Fastig- heter. Målet för 2000 om minskad danvändning per kvadratmeter på 10 procent infriades inte. Istället redovisas en svag ökning. Orsaken är att ny inriktning av sor- timentet med Her flirskvaror, halvfabrikat och flirdiglagat, lett till ökad elförbruk- ning trots energisnålare anläggningar.

Ett av koncernens gemensamma nyckeltal uttrycker mål att minska den fossila bränsleanvändningen vid transporter inom KF Distribution & Logistik. De fakto- rer som har störst påverkan på utsläppen är ruttplanering och utbyte av äldre for- don mot nya vilket resulterar i minskad användning av diesel.

Under 2000 har mönstret med ett ökat antal transporter till butik brutits och en total genomgång av antal leveranser och leveranstidpunkter ska göras under

2001 i syfre att ytterligare minska mängden transporter. Under året beställdes eller levererades 44 nya fordon, varav en biogasbil för utvärdering. Utsläppen från ett modernt fordon är totalt fyra gånger mindre i snitt jämfört med utsläppen från en modell tillverkad före 1990.

En grupp chaufförer testutbildades i ett mjukt och planerat körsätt och i försöksgruppen minskade drivmedelsanvändningen med cirka tio procent utan att tidsåtgången för transporten ökade. Genomfört på hela KF skulle körsättet kunna minska drivmedelsanvändningen med drygt en halv miljon liter per år.

Investeringskostnaden för bland annat utbildningar är en miljon kronor och den beräknade besparingen för hela KF är tre till fyra miljoner kronor. En utbildning för samtliga KF s chaufförer är planerad under hösten 2001.

37

HÅLLBAR KONSUMTION

Avfallshanteringen påverkades under 2000 av en höjning av deponiskatten samt de kommande förbuden mot deponi av brännbart material (2002) och av organiskt material (2005). Därför har stormarknadernas arbete med en samlad upphandling av tjänsten avfallshantering varit betydelsefull. Genom att entreprenörerna varje månad rapporterar mängder och kostnader digitalt via Internet på den så kallade sopwebben, har stormarknaderna

fltt

en bra kontroll på avfallet. Genom förbätt- rad källsortering beräknar stormarknaderna spara två miljoner kronor järnfört med om de osorterade soporna går till deponi.

För att kunna driva den miljö- och etikutveckling som KF strävar efter behövs ett effektivt samarbete med leverantörerna. KF genomför därför regelbundna leve- rantörsträffar för att diskutera miljö, etik och produktutveckling.

Gröna Konsum har en mindre leverantörsgrupp bestående av 32 stora leveran- törsföretag med vilka en fördjupad dialog förs. Hittills har samarbetet lett

till

både erfarenhetsutbyte och produkeutveckling med miljöhänsyn.

Av KappAhis 200 leverantörer är samtliga fabriker inspekterade och bedömda utifem en uppförandekod, som bygger på FNs deklaration om mänskliga rättig- heter. Varje besök resulterade i ett program för ytterligare förbättringar.

:;. MÅ

-3P .. \- l.! •

..:r.

'·C::...;E 0c:-;. ;..c .. }ö

Mat, miljö och hälsa är gruntlen for liv. Därfor finns

det

många lagar på dessa områden och vår ambition är att ligga steget fore lag,ftiftningen. Med en balans mellan mat, hälsa och miljö ska våm erbjudantkn ge inspiration och fonlag som är båm till gliidje och

nytta.

(ur Kompassen)

Medvetandet om och intresset för hälsofrågor växer och allt fler inser vikten av att ta hand om sig själv och sin kropp. Många ser sambandet mellan sin egen hälsa och miljöns. Därmed växer behovet av rådgivning i kosthållning och matvanor paral- lellt med att efterfrågan på ekologiska produkter ökar.

KF arbetar

idag

aktivt för att inspirera konsumenterna till hälsotänkande och en livsstil som förebygger sjukdomar. Att erbjuda prisvärda och attraktiva produk- ter och god kunskap för väl sammansatta måltider är ett led i detta arbete. KF är aktivt inom ytterligare en rad områden - från produktsäkerhet till motion och naturläkemedel- för att stimulera till ökat hälsomedvetande. På sikt kan KF s enga- gemang på hälsoområdet expandera med service och tjänster utanför den traditio- nella detaljhandeln.

;J!_ci.;~i ·~~ .. j~i'"ai_;;·-.;..~s-~..:.--j

Gröna Konsums vision är att vara Matmästare med en dominerande andel ekolo- giska produkter. Under året påbörjade r4o matmästare och 420 miljömästare sin utbildning. Målet är att ha marknadens mest kunniga butikspersonal vad gäller mat, hälsa och livsmedelsbutikens miljöpåverkan.

Vid årskiftet 2000 ho01 var sex av stormarknaderna miljödiplomerade enligt Svenska Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval-butik. Målet är att alla stor- marknader ska uppfylla kriterierna före utgången av 200r.

39

MÅ BRA - MAT, HÄLSA OCH MILJÖ

Alla KFs 43 stormarknader och cirka 250 Gröna Konsum-butiker är auktoriserade enligt KRAV. I en auktoriserad butik finns ett brett sortiment av KRAV-märkta produkter.

Allt fler ser kopplingen mellan mat och hälsa och 6o procent av svenskarna anser att en hälsosam kost och att äta rätt är bästa förebyggande medicin. Art maten smakar bra, har "kvalitet och känsla" samt är bra

Wc

hälsan efterfrågas i allt högre utsträckning. Dessutom har njutningsmotivet kopplat till mat allmänt ökat.

KF Hälsa startade i maj 1999 och är en satsning för att tillsammans med kon- sumentföreningarna främja hälsan både hos anställda och medlemmar. KF Hälsa ska fungera som komperenscentrum, kunskapsbank och utvecklingsavdelning genom att identifiera framtida konsumentönskemål där de kooperativa ideerna

kan

tillämpas.

Målet är art i sortiment, information och aktiviteter främja hälsa och välbefin- nande, matglädje och rörelseglädje. Ambitionen är att angripa problem med ohälsa innan de blir sjukvårdsproblem, i förebyggande form eller i form av egenvård.

/..:.tt

j-.r?c'Ji'J:~ i ~'i/Jt;;

KF Provköks verksamhet består av tre huvuddelar; Recept och Matinformation, Sensorikavdelning samt Funktionsprovning.

KF Provkök ska bidra till art öka konsumenternas möjligheter att göra bra

val

vid inköpstillfållet och till art förmedla kunskap om hur välsmakande och närings- riktiga måltider komponeras och tillagas. En viktig del i detta arbete är recept-och matinformation via kokböcker, tidningar och broschyrer. Kontakten med med- lemmarna sker såväl genom studiebesök som konsumentrådgivning per telefon och e-post. Under 2001 fyller profilprodukten "Vår kokbok'' 50 år och kommer ut i sin 23:e upplaga.